Kan man dra sig ur ett avtal efter att man accepterat anbudet?

2020-02-06 i Anbud och accept
FRÅGA |Om man exempelvis vill köpa bondekatter och skakar hand på det med säljaren är man juridisk bunden att fullfölja köpet? Eller kan man dra sig ur köpet?
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så har du ingått ett muntligt avtal om köp av en katt, och du vill nu dra dig ur avtalet. Detta är en avtalsrättslig fråga, och regler om avtal finns i avtalslagen (AvtL).Vad krävs för att ett avtal ska vara bindande?För att ett avtal ska få rättsligt bindande verkan krävs att det finns ett anbud och en accept (1 kap. 1 § första stycket AvtL). Ett anbud kan exempelvis vara ett erbjudande eller förslag. En accept är ett bekräftande svar på ett anbud.Både anbud och accept kan ges skriftligen, muntligen eller genom konkludent handlande. Konkludent handlande innebär att man agerar på ett sådant sätt som ger motparten god anledning att anta att man ger ett anbud eller en accept. Några exempel på avtal som ingås genom konkludent handlande är när man handlar i en matvarubutik eller tar ut pengar från en bankomat. Vem har bevisbördan för att ett rättsligt bindande avtal finns?Ett muntligt avtal är som utgångspunkt rättsligt bindande på samma sätt som ett skriftligt avtal. Problemet med muntliga avtal är att dess existens kan vara svår att bevisa. Det är den som påstår att ett muntligt avtal finns som har bevisbördan för att avtalet existerar, vilket kan vara svårt att bevisa om motparten förnekar avtalets existens. Om säljaren däremot kan bevisa att ett muntligt avtal finns, exempelvis genom en vittnesutsaga, flyttas bevisbördan över på motparten, som i sin tur måste motbevisa avtalets existens. SammanfattningSom jag tolkar din fråga så har avtalet ingåtts muntligen. Ur ett rättsligt perspektiv är avtalet bindande under förutsättning att det finns ett anbud och en accept. Om så är fallet är du juridiskt sett bunden av din accept, vilket gör att du skulle begå ett avtalsbrott genom att dra dig ur avtalet. Något som däremot talar till din fördel är att muntliga avtal kan vara svåra att bevisa, eftersom det är den som påstår att ett avtal finns som måste kunna bevisa det. Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Med vänliga hälsningar

Kan maka bevittna lagfartsansökan?

2020-02-04 i Gåva
FRÅGA |Hej!Kan jag som maka bevittna ett gåvobrev på en fastighet, från min svärmor till min make? Tack!
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det krävs inget bevittnande för att gåvobrevet ska vara giltigt. För att söka lagfart på fastigheten krävs däremot att överlåtarens underteckning bevittnas av två personer (20 kap 7 § p.1 jordabalken). Det finns inget hinder mot att du som maka bevittnar handlingarna. De som inte får vittna är de som är under 15 år och de som på grund av psykisk störning inte förstår vad vittnesbekräftelsen innebär (lag (1946:805) med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar). Vänliga hälsningar,

Rättsföljer vid lån med ockerränta

2020-02-01 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej. Min son som är nitton år har blivit utsatt för i mina ögon sett utpressning och ockerränta. Han har lånat 3500:-- av en tidigare skolkamrat som påstår att de har kommit överens om en "ockerränta " på 500 kronor per dag om han inte betalar tillbaka detta inom den tid de enligt honom kommit överens om. . Den här tidigare klasskamraten har skrivit mycket fula saker till honom om vad som kan tänkas hända om han inte får tillbaka pengarna. Jag har i dag vid 17.30 mött upp den killen för att betala den skuld som sonen troligtvis har till honom om 3.500 kronor och det vägrade han från början att ta emot då han ansåg att skulden nu uppe i 27.000 kronor på grund av räntan det har han skrivit till sonen och beräättat för mig i telefonen. Jag har varit i kontakt med polis om även kom men inte ansåg att de kunde ta upp en anmälan då de ansåg att detta är en civilprosesic sak. Hur kan vi gå vidare med detta? Bör vi göra något eller är det motparten som ska gå vidare?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) och brottsbalken (BrB).Utredning Enligt 31 § AvtL ska ett avtal som tillkommit genom att någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att få en prestation som står i uppenbart missförhållande till den eventuella motprestationen eller helt saknar sådan inte vara gällande gentemot den förfördelade. I 9 kap. 5 § BrB finns en bestämmelse av samma innehåll som innebär att den som utnyttjat någon annan på ovan beskrivna sätt gör sig skyldig till brottet ocker. Med "oförstånd" avses bristande omdömesförmåga med anledning av exempelvis oerfarenhet eller enfald och det finns ett stort antal rättsfall som behandlar detta. Av 36 § AvtL följer, något förenklat, att avtal kan förklaras ogiltiga eller justeras av en domstol om avtalet av någon anledning är att betrakta som oskäligt. Enligt 4 kap. 5 § BrB ska den som hotar annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för egen säkerhet till person, egendom, frihet eller frid dömas för olaga hot. Den som genom olaga hot försöker förmå annan att göra något gör sig enligt 4 kap. 4 § BrB skyldig till olaga tvång.Enligt min uppfattning framstår det som osannolikt att din son skulle vara skyldig att betala tillbaka sin skuld och den ränta som han eventuellt kommit överens om med långivaren. Till att börja med uppfattar jag det som att det rör sig om ett helt muntligt avtal. Detta innebär sannolikt stora bevissvårigheter för långivaren eftersom denne därmed inte på något sätt kan styrka att de kommit överens om en viss räntesats, eller för den delen ens ingått ett avtal. Detta beror dock på vad som framgår av kommunikationen mellan din son och långivaren då denna skulle kunna indikera att de har kommit överens om de nämnda villkoren. Om vi antar att det finns otvetydiga bevis för att avtalet ingåtts med de villkor du nämnt är det ändå tänkbart att detta saknar verkan mot din son om bestämmelserna för ocker är tillämpliga, det vill säga om man skulle kunna hävda att din sons oförstånd, trångmål, lättsinne eller beroende ställning utnyttjats vid avtalets ingående. Enligt min uppfattning står det klart att de villkor du beskrivit måste anses innebära att långivarens prestation står i uppenbart missförhållande med de räntevillkor som (eventuellt) avtalats. Jag har inte möjlighet att gå igenom den rikliga praxis som finns avseende denna bestämmelse inom ramen för denna tjänst och kan därför inte säkert säga om denna bestämmelse är tillämplig på ditt fall eller inte. Låt oss då anta att långivaren kan bevisa att lånet gäller med de vilkor du beskrivit och att det inte utgör ocker. Under dessa förhållanden måste avtalet anses oskäligt och därmed jämkas av rätten vid en eventuell rättegång. En ränta på flera tusen procent per år kan enligt min uppfattning knappast någonsin betraktas som skälig, allra minst vid ett avtal som ingås mellan ungdomar under vad som tycks vara okonventionella omständigheter. Avslutningsvis är det värt att påpeka att långivaren skulle kunnat göra sig skyldig till olaga hot och/eller olaga tvång genom de "fula saker" vederbörande skrivit till din son i syfte att driva in skulden.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att inför vår uppföljning ta reda på så många detaljer om fallet du kan, exempelvis vad din son anser att de kommit överens om, exakt vad långivaren skrivit till din son och vad din son skrivit till långivaren efter överenskommelsen. Med tillgång till denna information kommer jag kunna ge dig en bättre bild av hur du bör fortskrida.Jag kommer att ringa dig på måndag den 3/2 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Är man skyldig att återbetala en felaktig lön?

2020-01-31 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag har förhandlat med en arbetsgivare och fått ett avtal hemskickat. Men innan jag ens hunnit bestämma mig om jag ska ta jobbet och signera detta avtal och skicka tillbaka har jag fått en lön utbetald, på ca 9000 kr. Nu vill arbetsgivaren ha tillbaka denna lön, brutto. Alltså ska jag betala mer än vad jag har fått på grund av att de har gjort en miss. Behöver jag betala detta?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kommer jag att gå igenom principen condictio indebiti, vilken är en allmän avtalsrättslig princip som rör återbetalningsskyldighet av en felaktig utbetalning. Principen är inte reglerad i lag, men går att tillämpa på förhållandet mellan en arbetsgivare och arbetstagare. Principen gäller felaktiga utbetalningar generellt, varför den är aktuell även om du tekniskt sett inte är anställd av företaget än.Vad innebär condictio indebiti?Enligt denna princip är en arbetstagare alltid skyldig att betala tillbaka felaktigt utbetald lön till sin arbetsgivare, förutom då arbetstagaren kan hävda att han eller hon mottagit pengarna i god tro samt därefter spenderat dem. För att vara i god tro ska du inte ha misstänkt eller haft anledning att misstänka att du fått en felaktig utbetalning. Detta är en objektiv bedömning. Av din fråga framgår det att du är medveten om att det gäller en felaktig utbetald lön, varav du blir återbetalningsskyldig för denna.Brutto- eller nettolön?Från och med den 1 januari 2019 så gäller nya regler för arbetsgivare. De pengar som betalas in till Skatteverket har betalats in från arbetsgivaren, men för din räkning. Skatteavdraget tillhör alltså dig och inte arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan därför inte begära tillbaka beloppet till sig, därav du måste betala tillbaka bruttobeloppet till arbetsgivaren. Det inbetalda beloppet återfår du sedan vid den slutliga skatteberäkningen.Sammanfattning:Vid en felaktig utbetalning så har man en skyldighet att betala tillbaka beloppet. Är det en felaktig lön så kan arbetsgivaren kräva tillbaka bruttobeloppet. Mellanskillnaden fås sedan tillbaka vid den slutliga skatteberäkningen. Däremot är jag osäker hur detta blir då du i din fråga säger att du inte skickat tillbaka avtalet, och därmed inte var anställd när lönen betalades ut. Jag skulle råda dig att kontakta en av våra jurister på Lawline här, för att reda ut detta ytterligare.Hoppas att svaret hjälpte dig!Vänligen,

Fråga om ångerrätt i distansavtalslagen

2020-02-06 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej.Jag har köpt en vara via en e-handel och returnerat denna, alltså från att jag hämtade ut varan hos ombudet och sedan postade det åter med deras följesedel gick det 14 dagar vilket stöds av distanshandelslagen. Dock så hävdar företaget att varan måste vara dem åter inom 14 dagar, att det postades inom 14 gills alltså tydligen inte. Stämmer detta? Dem kan väl kringgå lagen?
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom du har köpt din vara via e-handel, vilket jag tolkar som en hemsida, tillämpas lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Det som är av intresse är 2 kap. 10 § 1 st i distansavtalslagen. Konsumenten har rätt att frånträda avtalet genom att till näringsidkare lämna eller sända ett meddelande om detta inom 14 dagar från den dag som anges i 2 kap.12 § distansavtalslagen. I 12 § framgår att ångerfristen börjar löpa den dag då konsumenten får varan i sin besittning. Begreppet besittning har samma innebörd som enligt reglerna om varans avlämnande i konsumentköplagen. Varan ska alltså ha fysiskt tagits emot av konsumenten eller lämnats ut till någon som handlar på dennes vägnar. Om du har gjort detta på ett ändamålsenligt sätt (exempelvis mejlat, ringt dom eller på annat sätt som dom har informerat dig om) inom föreskriven tid har du fullgjort din skyldighet även om varan skulle försenas, vilket framgår av 2 kap. 10 § 2 st distansavtalslagen.Efter att du har meddelat näringsidkaren om din ånger av avtalet, ska du utan onödigt dröjsmål och senast inom 14 dagar lämna eller sända tillbaka varan till näringsidkaren, 2 kap.13 § 1 st distansavtalslagen. 14-dagarsfristen räknas från det att du som konsument meddelar att du vill ångra avtalet.Sammanfattningsvis behöver du i först meddela näringsidkare på ett ändamålsenligt sätt att du vill ångra avtalet inom 14 dagar från att du mottagit varan. Efter att du har gjort det ska du utan onödigt dröjsmål och senast inom 14 dagar från att du meddelade om din ånger lämna eller skicka tillbaka varan till näringsidkaren.Med vänliga hälsningar,

Är en gåvoutfästelse avseende fast egendom bindande?

2020-02-02 i Gåva
FRÅGA |Stämmer det att Gåvobrev som avser en framtida händelse att ge bort ett hus (fast egendom) ses som en Gåvoutfästelse? Och stämmer det då Gåvoutfästelse avseende fast egendom gäller ej?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om gåvor av fast egendom finns i 4 kap. jordabalken (JB). Vissa krav måste vara uppfyllda för att en gåva av en fastighet ska vara giltig. Gåvobrevet måste vara skriftligt, undertecknat av gåvogivaren och gåvotagaren, innehålla en överlåtelseförklaring och en uppgift om vilken fastighet som ges bort (4 kap. 1 § första stycket JB och 4 kap. 29 § JB). Överlåtelseförklaringen innebär att gåvogivaren skriver att han/hon önskar att ge bort fastigheten till gåvotagaren. Fastighetsbeteckningen ska finnas med i gåvobrevet. Ett gåvobrev som inte uppfyller dessa krav är ogiltigt (4 kap. 1 § tredje stycket JB och 4 kap. 29 § JB). En gåvoutfästelse (ett löfte om gåva) som inte uppfyller dessa krav är alltså inte bindande. Gåvotagaren kan inte på grund av löftet tvinga fram gåvan av fastigheten. Gåvan blir bindande för parterna först då jordabalkens formkrav är uppfyllda. Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!Vänligen,

Vad har man för rättigheter när en köpare inte betalar?

2020-02-01 i Avtal
FRÅGA |Sålde en hund fick ej allt betalt vad har jag för rättigheter
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Givetvis har du rätt att få det avtalade priset för hunden. Ett köpeavtal är inget formalavtal, vilket innebär att det inte finns några formkrav för att det ska anses vara giltigt. Dock är det ur bevishänseende alltid bra att ha ett skriftligt avtal eftersom det i många andra fall kan leda till att ord står mot ord. Först och främst bör du vända dig till köparen en sista gång för att försöka få denne att betala på frivillig basis. Skulle detta inte leda till någon betalning kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Information om det hittar du här.Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan en arbetsgivare neka en praktikant fortsatt praktik efter att avtal ingåtts?

2020-01-31 i Avtal
FRÅGA |Jag har ett kontrakt med min praktik plats. Där står att jag ska ha 6 veckor till. Men nu nekar de mig. Kan de det om det står på ett kontrakt?Mvh Amber
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett avtal ingås i regel genom att en part har ett anbud som den andra parten accepterar (1 kap 1 § avtalslagen). Ett avtal kan slutas både muntligen och skriftligen och gäller under förutsättning att ingen ogiltighetsgrund i 3 kap avtalslagen föreligger. Om ert avtal föreskriver att du ska ha praktik i ytterligare sex veckor är detta gällande, under förutsättning att du inte agerat på ett sätt som skulle berättiga att din arbetsgivare avbryter praktiken. Har inga problem uppstått, gäller alltså det som står i avtalet och du har rätt att fortsätta din praktikplats i ytterligare sex veckor.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,