Ska man betala skatt för en lägenhet man fått i gåva från utlandet?

2021-09-29 i Gåva
FRÅGA |Hej. Jag är polsk och icke svensk medborgare. Jag har bott, tjänat och betalat skatt i Sverige sedan flera år och genom det har jag inte betalat skatt i Polen i flera år. Jag ska få en lägenhet i Polen som en gåva från mina föräldrar som bor i Polen. Enl polskt lag behöver jag inte betala skatt om jag registrerar gåva i polsk skatteverket. Hur är det då i Sverige. Måste jag också registrera gåvan här? Behöver jag betala skatt? Mvh
Nähar Abdulreza |Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om 1) man måste registrera en fastighet man fått i gåva och 2) Om man betalar skatt på den. Den Svenska gåvoskatten är avskaffad, således betalar du ingen skatt på lägenheten du får i Gåva (8 kap 2 § inkomstskattelagen). Det finns inte heller bestämmelser om att du måste registrera en lägenheten som du fått i gåva i utlandet. Hade lägenheten varit belägen i Sverige hade du varit tvungen att ansöka om lagfart här, men i och med att den är belägen i Polen föreligger inte ens sådan skyldighet enligt Svensk rätt. Dock i händelse av att du i framtiden säljer lägenheten så kan skattekonsekvenser komma upp. Då kan det bli att du blir skatteskyldig för vinsten i Sverige eller Polen beroende på hur ländernas inbördes skatteavtal är format. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Avtal, anbud och accept?

2021-09-28 i Anbud och accept
FRÅGA |avtalsrättEn kille vill sälja en begagnad datorladdare till mig för 300kr, jag erbjuder honom 250kr vilket säljaren accepterar och jag köper varan. Mina frågor är då: vilken avtalssituation förekommer här? När förekommer anbud och accept? När blir avtalet bindande? Och vilka lagar passar in i detta, vad är lämpligt?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Avtalslagen (AvtL) är aktuell för besvarande av din fråga.Huvudregeln för avtalsbundenhet framgår av 1 § AvtL. Enligt bestämmelsen kommer bindande avtal till stånd först när en anbudsgivare gett ett anbud som motparten antar genom en accept.När bundenheten uppstår kan variera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet men som grundläggande regel kan man säga är att båda parterna måste ha kommunicerat en vilja för att bundenhet ska uppstå.I ditt fall rör det sig om att säljaren kommit med ett anbud om 300 kr. Du har sedan gett en så kallad oren accept vilken säljaren accepterat genom att ge dig varan mot 250 kr.Som utgångspunkt ska avtal hållas, men det framstår som oklart i din fråga när anbud och accept skett samt när betalning och överlämnande av varan inträffat. Avtalet får dock anses bli bindande redan när säljaren accepterar din orena accept om 250 kr. Avtalet behöver inte vara skriftligt för att bli bindande, det räcker med en muntlig överenskommelse eller i vissa fall även underförstått. Vid muntliga avtal är det dock ofta svårt att visa att avtal kommit till stånd, det är den som påstår att ett avtal föreligger som har bevisbördan för detta påstående. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att en konkurrensklausul ska kunna göras gällande?

2021-09-26 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hej! Har haft en tillsvidareanställning på ett nytt företag i industribranchen som en helt vanlig anställd, ingen chef eller högre position. Hade bara varit anställd i 2 veckor när jag själv sa upp mig! Märkte då att det tydligen fanns inskrivet en konkurensklausul och har idag fått erbjudande om jobb på ett företag i samma bransch med samma arbetsuppgifter. Till saken hör att jag är helt ny i branschen och har inga kunskaper och hann inte heller få i det eller nån utbildning i företaget jag var på eftersom det aldrig hann komma igång innan jag sa upp mig! Så jag har inga kunskaper av jobbet, hade ingen insyn i hur företaget fungerade, hade ingen inblick i kundregister eller liknande hade inte heller nån ekonomisk ersättning för klausulen! Så min fråga är, finns det verkligen nån chans att den klausulen verkligen kan gälla eftersom jag inte kan jobbet, inte har nån insyn och inte får nån ersättning för klausulen?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det är som krävs för att en konkurrensklausul ska kunna göras gällande mot en arbetstagare/tidigare arbetstagare.Vad är en konkurrensklausul?En konkurrensklausul förlänger under en viss period den lojalitetsplikt som du har mot din tidigare arbetsgivare. Denna lojalitetsplikt hade upphört i samband med att din anställning upphörde om det inte funnits en konkurrensklausul. Konkurrensklausuler reglerar huruvida du kan anta anställningar hos konkurrenter och i sådant fall vilka villkor som gäller. När är en konkurrensklausul gällande?Konkurrensklausuler regleras i 3 kap. 38 § avtalslagen. Där framgår det att konkurrensklausuler är gällande mot en arbetstagare/tidigare arbetstagare så länge som denna konkurrensklausul är skälig/rimlig. När man bedömer om en konkurrensklausul är skälig så ska man göra en helhetsbedömning. I denna helhetsbedömning finns det vissa faktorer som man ska ta särskild hänsyn till:- Hur långt konkurrensklausulen sträcker sig över tiden,- Klausulens geografiska giltighetsområde, samt- Vilka nackdelar det innebär att omfattas av en konkurrensklausul i förhållande till de förmåner som erhålls i form av lön och annat.Genom arbetsdomstolens (AD) praxis har man utarbetat denna skälighetsbedömning. Bedömningen av om en konkurrensklausul anses vara skälig görs av domstolen i varje enskilt fall, men några ytterligare faktorer som domstolen kollar på har lyfts fram i det betydelsefulla fallet AD 2015 nr. 8. Dessa faktorer är följande:- Vilket berättigat syfte arbetsgivaren har haft med konkurrensklausulen. I denna bedömning kollar man t.ex. på om arbetsgivaren vill skydda "tekniskt eller annat företagsspecifikt kunnande som arbetsgivaren förvärvat eller utvecklat". Att skydda bestående kundrelationer har också uppfattats som ett sådant berättigat syfte.- I vilken utsträckning som denna konkurrensklausul begränsar en arbetstagares möjligheter att bedriva yrkesverksamhet. Här spelar det roll hur stor omfattningen är av det arbete som arbetstagaren förhindras bedriva men även längden på konkurrensklausulens bindningstid spelar roll.- Vilka sanktioner som är förenade med överträdelse av konkurrensklausulen, samt- Om någon kompensation utgår under bindningstiden och om klausulen varit föremål för seriösa förhandlingar mellan parterna.Vad gäller i ditt fall?Du nämner att du haft en anställning på ett nytt företag i industribranschen som vanlig anställd utan någon högre position. Du var anställd i två veckor och har ingen tidigare erfarenhet av branschen eller kunskaper av jobbet ifråga. Du nämner även att du inte hann få insyn i företaget och att du inte erhöll någon ersättning för klausulen. För det första vet jag inte hur långt i tiden din konkurrensklausul sträcker sig, men ju längre den är desto mer krävs det för att denna också ska anses vara skälig. Bindningstiden bör generellt inte överstiga 18 månader (AD 2017 nr. 38). Jag vet inte heller hur stor omfattningen är av det arbete som du förhindras bedriva till följd av klausulen, men om denna är stor krävs det givetvis mer för att den ska anses skälig. Du nämner att du inte har fått någon ersättning för klausulen, vilket talar emot att denna är skälig om det innebär stora nackdelar för dig som arbetstagare att omfattas av denna konkurrensklausul. Se även AD 2009 nr. 63. En annan viktig faktor är huruvida arbetsgivaren har ett berättigat syfte med klausulen. Då du nämner att du knappt hunnit få någon insyn i hur företaget arbetar med sin produkt och inte heller har någon tidigare erfarenhet av branschen, är detta någonting som talar emot att klausulen är skälig. Att arbetsgivaren vill skydda visst kunnande som arbetstagaren har utvecklat på arbetsplatsen är ett sådant berättigat intresse. Jag har svårt att se att en arbetstagare utvecklar sådan kunnande efter en så pass kort tid som du har spenderat hos företaget. Slutligen vill jag lyfta att du nämnde att det var först när du sade upp dig från företaget som du också märkte att det fanns en inskriven konkurrensklausul i anställningsavtalet. Detta talar emot att klausulen har varit föremål för seriösa förhandlingar mellan parterna och även detta tyder på att klausulen kan vara oskälig. Du nämner inte om det finns några sanktioner knutna till överträdelser av klausulen, men beroende på hur dessa ser ut kan även det vara en faktor att beakta i denna skälighetsbedömning. Sammanfattningsvis anser jag att det finns faktorer kopplade till konkurrensklausulen som talar för att denna skulle kunna vara oskälig/orimlig. Om klausulen är oskälig/orimlig kan den alltså inte göras gällande mot dig. Bedömningen av om en konkurrensklausul är skälig är något som domstolen gör i varje enskilt fall, vilket innebär att det varierar från fall till fall. Den bedömning jag har gjort utifrån informationen jag fått av dig kan du endast använda dig av som vägledning. SammanfattningSammanfattningsvis reglerar konkurrensklausuler huruvida man kan anta anställningar hos konkurrenter och villkoren kring detta. En konkurrensklausul är gällande så länge som denna är skälig/rimlig. Denna skälighetsbedömning görs hos domstolen och det har utarbetats praxis hos AD som används som vägledning. Enligt denna praxis ska det göras en helhetsbedömning av om en konkurrensklausul är skälig och det finns vissa faktorer som ska beaktas. Exempel på sådana faktorer är klausulens bindningstid samt om arbetsgivaren kan antas ha ett berättigat intresse med klausulen. I ditt fall verkar det finnas en del faktorer som talar för att klausulen i fråga kan anses vara oskälig. Om denna anses vara oskälig är den inte heller bindande mot dig. Min bedömning är dock endast en vägledning, vilket innebär att du måste ta ärendet till domstol för att få en slutlig bedömning. Min rekommendation till dig är att du tar kontakt med en jurist som kan hjälpa dig vidare i ärendet. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Är jag tvungen att skriva på ett avtal?

2021-09-25 i Avtal
FRÅGA |Kan man tvingas att skriva på ett kontrakt i efterhand? Det gäller en inglasning av balkong som uppfördes för tre år sedan som bostadsrättsföreningen nu vill att vi ska skriva ett kontrakt över. Där står bla. att innehavaren själv är tvungna att betala för nedmontering av glasen om så skulle behövas. Nu ska det sprängas i berget bakom oss.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kort sagt kan du aldrig tvingas att skriva på ett avtal. I Sverige råder det avtalsfrihet och med det menas att du bland annat har rätt att avstå från att ingå i avtal och rätt att bestämma avtalets innehåll. Om du skriver på ett avtal är du bunden av det som står i avtalet. Med detta sagt skulle jag råda dig att aldrig skriva på avtal med villkor som du inte vill gå med på eftersom du annars är tvungen att göra det som åläggs dig enligt avtalet. Det finns dock en del situationer då ett avtal kan ogiltigförklaras. En sådan situation är om en person hotas eller tvingas med våld att skriva på avtalet och att hotet/våldet har inneburit trängande fara för den hotade (28 § Avtalslagen). Detta är ett svårt rekvisit att uppfylla och troligen är du inte i en sådan situation. Jag skulle därmed råda dig att inte skriva på ett avtal som du inte känner dig bekväm med eftersom du inte har någon skyldighet att göra det. Ett sådant avtal borde ha skrivits på under förberedelserna till bygget. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny. Med vänliga hälsningar,

Behöver förälder upprätta framtidsfullmakt till barn eller får barn automatisk behörighet?

2021-09-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi är två syskon som har en mamma som är 91 år behöver vi som barn ha en framtidfullmakt om hon blir dement eller får barn behörighet ändå
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Anhörigas behörighet gäller vardagliga handlingarUtan framtidsfullmakt kan anhöriga hjälpa till med ekonomi och enklade rättshandlingar av mer vardaglig natur. Det gäller alltså ordinära rättshandlingar kopplade till den dagliga livsföringen (17 kap. 1 § föräldrabalken). Denna behörighet gäller i första hand make eller sambo och i andra hand barn (17 kap. 2 § föräldrabalken). Behörigheten tillfaller alltså er som barn om er mamma inte har en make eller sambo.Framtidsfullmakt ger möjlighet till en mer omfattande behörighetOm man vill ha en bredare behörighet är framtidsfullmakt att föredra. Behörigheten omfattas nämligen av det som man väljer att ska framgå av framtidsfullmakten (10 § avtalslagen).SammanfattningDet finns således en viss behörighet trots att en framtidsfullmakt inte upprättas. Denna är emellertid begränsad, vilket gör att det kan vara bra att upprätta en framtidsfullmakt för att därigenom täcka in en mer omfattande behörighet.Jag kan rekommendera Lawlines tjänster för upprättande av framtidsfullmakt. Till ett fast pris upprättar vi en framtidsfullmakt, inklusive upp till 30 minuters konsultation via mail och/eller telefon.Hoppas ni fick svar på er fråga.Med vänlig hälsning,

Hur länge gäller villkor i ett gåvobrev avseende fast egendom?

2021-09-27 i Gåva
FRÅGA |Hej!Jag är i en bouppteckning efter min man där det finns gåvobrev skrivna med särskilda villkor. Jag gav bort halva mitt hus med villkoren.Vid dödsfall av gåvotagaren skall gåvan gå tillbaka till gåvogivaren.Bouppteckningsförrättaren vi har kan inte hjälpa mej i frågan om gåvobreven då hon är neutral i förhållande till dödsbodelägarna.Hon rekommenderar mej att kontakta ett eget ombud för rådgivning kring gåvobreven innebörd och följder inför arvskiftet.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet din fråga är jordabalken (JB). Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Vid gåva av fast egendom, dvs. en fastighet, gäller delvis samma regler som vid köp, 4 kap. 29 § JB. För att ett köp av fastigheten ska bli giltigt krävs enligt 4 kap. 1 § 1 st. JB att vissa formkrav är uppfyllda. I den nyss nämnda lagparagrafen sägs att köp av fast egendom sluts genom upprättande av en köpehandling som underskrivs av säljaren (givaren) och köparen (mottagaren). Vidare gäller att handlingen ska innehålla en uppgift om köpeskilling (i ditt fall gåvans värde) och förklaring av säljaren (givaren) att egendomen överlåts på köparen (mottagaren).Med andra ord fordras för köpets giltighet 1. Ett skriftligt avtal innehållande parternas underskrifter, 2. Information om priset (gåvans värde) och 3. En av säljaren (givaren) gjord överlåtelseförklaring. Fastighetsköp är alltså ett s.k. formalavtal och ovanstående motsvarar de minimikrav som gäller för hur en köpehandling ska utformas. Men adress, fastighetsbeteckning och andelens storlek bör naturligtvis också finnas med. Härutöver är det ganska vanligt med dubbla köpehandlingar och då genom bruket av ett köpekontrakt och ett köpebrev. Den senare handlingen upprättas vanligtvis som kvitto på erlagd betalning. Detta är dock inte ett lagstadgat krav. Men de tre förstnämnda villkoren krävs däremot för att gåvan ska vara giltig. Jag utgår dock ifrån att din man var lagfaren ägare till hela fastigheten vid tidpunkten för sitt frånfälle varför jag också utgår ifrån att det aktuella gåvobrevet uppfyller samtliga formkrav. Annars hade nämligen din man inte kunnat få lagfarten beviljad, jfr 20 kap. 6 § JB.När det sedan gäller villkor vid gåva av fast egendom kan följande anföras. Ett köps fullbordan får inte göras beroende av villkor under mer än två år från dagen då köpehandlingen upprättades heter det i 4 kap. 4 § 1 st. JB. Men ovan sades som bekant att samma regler som vid köp endast gäller delvis vid gåva av fast egendom och enligt 4 kap. 29 § JB tillämpas inte 4 § vid gåva varför en sådan kan göras beroende av villkor under längre tid än två år. Ett villkor kan till och med gälla för obestämd tid i det här fallet. Såvitt jag kan bedöma äger därför villkoret i gåvobrevet fortfarande giltighet alldeles oavsett hur lång tid som har förflutit sedan gåvan fullbordades. Din ärendebeskrivning saknar emellertid en uttrycklig fråga, men jag misstänker att du önskade ett svar på just ovanstående. Avslutande ord och ytterligare rådgivningUtan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det som sagt svårt att göra en adekvat bedömning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på onsdag den 29/9 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Får mitt gym höja priset i efterhand?

2021-09-26 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag tecknade avtal för gym 12 månader 249kr/månad. Nu har gymmet höjt priset till 299kr i månaden utan att informera om detta. Deras enda information fanns på deras Facebooksida i ett nytt inlägg. Är detta verkligen okej?
Ibrahim Halwachi |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!AvtaletInom avtalsrätten gäller en princip kallad pacta sunt servanda. Denna princip är på latin och innebär att avtal skall hållas, det vil säga att träffade avtal skall vara juridiskt bindande. När du tecknat medlemskap till ett visst pris under en bindningstid är det ert avtalade pris som skall gälla. Därmed kan ditt gym inte kräva att du i efterhand ska betala ett högre pris än vad ni avtalat om under den tiden. I avtalsvillkorslagen 13§ står det att ett avtalsvillkor som innebär att konsumenten ska betala mer än det som i avtalet angetts vara priset är utan verkan mot konsumenten, om inte du uttryckligen godkänt villkoret. Att villkoret är utan verkan är ett juridisk sätt för att säga att det inte är gällande. För att denna lagparagraf skall bli tillämplig så krävs det att priset på 249 kr som du gick med på, finns angivet i det avtal du tecknade.Felskrivning i avtaletOm gymmet hävdar att det skett en felskrivning i avtalet så blir avtalslagen 32§ tillämplig. Enligt lagparagrafen stadgas att ett avtal kan bli utan verkan om ditt gym kan visa på att det skett en felskrivning i avtalet samt att du borde förstått eller misstänkt denna felskrivning. Jag har svårt att se att denna invändning från gymmet skulle vara till deras fördel, en eventuell felskrivning med 50 kr i skillnad anser jag inte vara något du i sådana fall borde förstått eller borde ha misstänkt.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad krävs för avtal och bevis vid köp av katt?

2021-09-25 i Formkrav
FRÅGA |Har skaffat en katt från ett katthem och betalade 2000 kontant när jag hämtade katten.Jag skrev under ett standard köpeavtal men dom behöll alla papperna även avtalet jag fick ingenting.Dom sa att jag får avtalet om ett halvår när hon är kastrerad.Nu säger alla att jag var dum som gick med på detta och att jag inte har någon laglig rätt till katten eftersom jag inte har några bevis på att katten är min.Var inte affären laglig och vad är mina rättigheter?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om affären var laglig och om vad du har för rättigheter.Var affären laglig?När man köper en katt så krävs ingen särskild form på avtalet eller liknande, inte heller krävs att du som köpare ska ha något särskilt bevis på köpet. Det räcker med andra ord att skriva på ett standardköpeavtal och det faktum att du inte fick någon kopia eller liknande med dig hem gör inte affären i sig olaglig eller ogiltig. Det är alltså en laglig och giltig affär.Med det sagt så är det dock alltid bra att ha någon form av bevis på köpet själv ifall det skulle uppstå någon form av konflikt eller annat hinder i framtiden. Det är alltså inget krav men det är att föredra. Mitt råd är därför att du vänder dig till katthemmet och ber om ett kvitto eller annat motsvarande bevis på affären då du köpte katten. Det kan vara bra att även få bevis på att ni kom överens om att du skulle få originalavtalet vid kastrering av katten.Vad har jag för rättigheter?Jag tolkar uppgifterna i din fråga som att du i egenskap av privatperson har köp en katt av ett katthem som är ett företag, med andra ord en näringsidkare. Eftersom relationen då rör sig mellan å ena sidan dig som konsument och å andra sidan katthemmet som näringsidkare så omfattas köpet av konsumentköplagens regler (1 § konsumentköplagen). I och med konsumentköplagen så åtnjuter du som konsument vissa skyddande som däri föreskrivs, man kan i dagligt tal säga att du får vissa rättigheter. Dessa regler till konsumentens fördel är tvingande och kan alltså inte avtalas bort.Reglerna som skyddar dig som konsument är t.ex. om reklamation, rätt till avhjälpande vid fel, hävning av avtal och skadestånd.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,