Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad du måste göra för att en skriftlig överenskommelse om köp av en bostadsrätt ska vara bindande. Vad säger lagen? Generella bestämmelser om hur avtal sluts finner man i avtalslagen (AvtL). Av 1 § AvtL framgår att avtal vanligtvis kommer till stånd genom att en part avger ett anbud och en annan svarar med en accept. Av samma bestämmelse i tredje stycket framgår dock att det i andra lagar kan ställas upp särskilda krav på vilken form ett avtal ska ha för att vara bindande. Formkrav för avtal vid köp av bostadsrätter ställs upp i bostadsrättslagen (BRL). Av 6:4 BRL framgår att ett avtal om köp av en bostadsrätt ska upprättas skriftligen och skrivas under av köparen och säljaren. Det framgår även att köpehandlingen ska innehålla uppgift om vilken lägenhet överlåtelsen avser, samt vilket priset för den är. Om en överlåtelse sker utan att dessa formkrav är uppfyllda är den ogiltig (6:5 BRL). Om en säljare lovar en köpare att sälja en en bostadsrätt till denne vid ett senare tillfälle är det ett så kallat optionsavtal man har att göra med. Denna typ av avtal är möjliga när det gäller köp av bostadsrätter, men dock inte fastigheter enligt jordabalken. Högsta domstolen har i NJA 1992 s. 66 bekräftat detta, förutsättningen för att ett sådant avtal ska vara bindande är att det upprättas i skriftlig form. Bedömningen i ditt fall Jag tolkar informationen i din fråga som att du upprättat ett skriftligt optionsavtal om köp av en bostadsrätt. Eftersom att formkravet för ett sådant är att det upprättats skriftligen krävs det således ingen ytterligare registrering eller dylikt för att det ska vara juridiskt bindande. Om du vill vara riktigt säker på att avtalet ska hålla som du tänkt kan det dock vara bra att ta kontakt med en yrkesverksam jurist och låta honom eller henne granska det. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Emma Rönnqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av lag om avtal och rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen).Allmänna reglerEn fullmakt är ett bemyndigande från en fullmaktsgivare till en fullmäktig att vidta rättshandlingar i fullmaktsgivarens ställe. Fullmakter kan ha olika form och meddelas på många olika sätt, men ändå vara giltiga. I 10-27 §§ avtalslagen finns allmänna regler för fullmakter. I dessa regler omnämns ett antal sätt som en fullmakt kan meddelas på. Av 16 § avtalslagen framgår exempelvis att en fullmakt kan meddelas i en skriftlig handling som lämnas över till den fullmäktige. I 13 § avtalslagen talas om fullmakter som meddelats genom ett meddelande direkt från fullmaktsgivaren till tredje man och av 18 § avtalslagen framgår att fullmakter till och med kan grunda sig i enbart ett meddelande från fullmaktsgivaren till den fullmäktige. Det finns alltså inga strikta formkrav för hur en fullmakt ska meddelas.Din situationDet finns inte något direkt hinder mot att meddela en fullmakt i ett sms-meddelande. Om meddelandet skickas direkt från dig till föreningen, så är det att betrakta som ett sådant meddelande från fullmaktsgivaren till tredje man som avses i 13 § avtalslagen. Om meddelandet har skickats till den fullmäktige, skulle det nog kunna betraktas som en slags skriftlig fullmakt. Det finns alltså inget juridiskt hinder mot att du skickar fullmakten över sms-meddelande.Viktigt att påpeka i detta sammanhang är dock att det inte heller finns något juridiskt hinder mot att föreningen ställer upp egna villkor för hur en fullmakt ska vara utformad. Det är alltså inte någon lagregel som hindrar dig från att skicka in fullmakten över sms; det är föreningens egna principer som kan hindra det.SammanfattningKort sammanfattat är alltså en fullmakt som skickats över sms giltig, men det står föreningen fritt att ställa personlig närvaro eller skriftlig fullmakt som krav för att den ska ingå avtal med dig.Vänligen,

Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga och ursäkta för sent svar!Reglerna om framtidsfullmakter återfinns i lag (2017:310) om framtidsfullmakter.Ni behöver inte egentligen ha en färdig mall, men det finns vissa formkrav som ska följas för att en framtidsfullmakt ska vara giltig. Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnad av två vittnen som inte är fullmaktshavare. Det krävs även att det framgår av fullmakten att det är just en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare och vilka angelägenheter fullmakten omfattar samt vilka övriga villkor som gäller (exempelvis att det först och främst är du och din make som har framtidsfullmakt för varandra men när ni inte längre kan besluta själva så träder era döttrars fullmakt in), enligt 4 och 5 §§. Om du ni vill vara på säkra sidan har vi på https://lawline.avtalsrobot.se/ en mall som ni kan följa, bläddra ner till framtidsfullmakt och fyll i era uppgifter!Vänligen,

Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna som rör framtidsfullmakter finns i lag om framtidsfullmakter och i ärvdabalken (ÄB). Först och främst så är det två personer som samtidigt måste vara närvarande för att bevittna när fullmaktsgivaren skriver på framtidsfullmakten. Den som själv ska utses till fullmaktshavare i framtidsfullmakten får inte vara vittne (lag om framtidsfullmakter 4 §). Fullmaktsgivare är alltså den personen som ger fullmakten och fullmaktshavaren är den som har rätt att utföra de uppgifter som beskrivs i fullmakten.Enligt samma principer som vid ett testamente så bör vittnen heller inte vara släkt med den som skriver fullmakten eller den som fullmakten riktar sig till. Svaret på din fråga är alltså nej, varken släktingar till fullmaktsgivaren eller fullmaktshavaren får vara vittnen (lag om framtidsfullmakter 4 § och ÄB 10 kap. 4 §). Förutom det så får vittnena heller inte vara under 15 år eller lida av en psykisk störning som gör att hen inte skulle förstå vad det är som de bekräftar genom att vittna med sin underskrift (ÄB 10 kap. 4 §). Jag rekommenderar att välja en person utanför släkten som kan bevittna framtidsfullmakten eftersom den annars kan ogiltigförklaras. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och om du undrar något mer får du gärna ställa en till fråga. Med vänlig hälsning,

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du undrar huruvida det finns någon lag som kräver att ett köpekontrakt måste upprättas för att med bindande verkan sälja en fastighet. För att ett köp av fastighet ska vara giltigt måste formkraven vara uppfyllda. Formkraven följer av 4 kap 1 § jordabalken (hädanefter JB). Av bestämmelsen sägs att köpehandling måste upprättas. Svaret på din fråga är alltså ja. Ett köpekontrakt måste upprättas efter vad som följer av 4 kap 1 § JB. Vad många brukar göra är att upprätta två köpehandlingar. Dels ett köpekontrakt som uppfyller samtliga formkrav och där villkoren för försäljningen tas med, och dels ett köpebrev. När villkoren är uppfyllda och både köpare och säljare är redo att genomföra själva transaktionen upprättas ofta ett köpebrev, vilket fungerar som ett kvitto för försäljningen. Så kallade svävarvillkor, dvs villkor som måste uppfyllas även efter köpet brukar ofta tas med i köpebrevet (4 kap 3 § JB). Uppfylls inte villkoren har parten rätt att frånträda avtalet. Observera däremot att det inte är nödvändigt med två köpehandlingar. SlutsatsLagen kräver att någon köpehandling upprättas. Det räcker med att upprätta ett köpekontrakt som uppfyller formkraven för att (efter underskrifter) ha ingått ett giltigt köpeavtal. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta! Med vänliga hälsningar,

Johannes Hammarling |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Det finns inga formella bestämmelser i avtalslagen vad gäller bevittnande av namnteckning. Det finns inte heller någon annan lagreglering som utgör hinder för att du skulle få bevittna en namnteckning. Det borde därför vara okej. Det kan dock inom din anställning finnas hinder som är reglerade mellan dig och din arbetsgivare. Jag rekommenderar därför att du pratar med din chef för att säkerställa att du inte bryter mot ditt anställningsavtal.Vad gäller bankfullmakter uppställer bankerna egna formkrav för bevittnande. Det kan därför vara bra att kolla de specifika reglerna som gäller för den bank som avtalet gäller. Hoppas du fick svar på din fråga!

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln vad gäller avtal är att de inte kräver någon särskild form eller innehåll för att vara giltiga (1 § avtalslagen)Vad som krävs för ett giltigt avtal, enligt huvudregeln, är att anbud och accept stämmer överens med varandra. Det kan således ske såväl skriftligt som muntligt. Om avtalet kräver viss särskild form för giltighet står det angivet i lag. Vidare kan ett avtal vara ogiltigt, trots korrekt form, om det exempelvis skulle strida mot lag eller moral. I ditt fall gör jag bedömningen att huvudregeln gäller. Avtalet som ni vill ingå kräver ingen särskild form eller innehåll och ni kan utforma avtalet hur ni vill och ändå uppnå giltighet. Det krävs alltså bara ett anbud, där viljeförklaringen om att ingå avtalet framförs (kan vara muntligt eller skriftligt) och en accept, där de andra tre säger ja till att ingå avtalet (kan vara muntligt och skriftligt). Vad jag rekommenderar är att ni ingår avtalet skriftligen. Detta eftersom det ger er tydlighet kring vad som gäller, och det skulle väga tyngre i bevishänseende än ett muntligt. Vad gäller det skadestånd som den som uteblir ska betala de tre övriga är det enligt min bedömning viktigt att det styrks genom ett skriftligt avtal, där summan (3 000 kr) anges. Detta eftersom, i det fall ett avtalsbrott begås, måste man vanligtvis kunna styrka ekonomisk skada för att få skadestånd. Däremot, om ni avtalar om ett skadestånd i förväg, behöver ingen sådan ekonomisk skada styrkas. Skadeståndet kan då betalas ut direkt till följd av ett eventuellt avtalsbrott. SummeringErt avtal kräver ingen särskild form för giltighet, men det är att föredra att avtalet ingås skriftligen. Hoppas detta svar har gett dig större klarhet i frågan. Med vänliga hälsningar,

Aksinja Rönnlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!GeneralfullmaktEn generalfullmakt är en obegränsad fullmakt, en fullmakt utan inskränkningar. En generalfullmakt ger således befogenhet att vidta alla åtgärder som den som ställer ut fullmakten själv för göra. Då den som får fullmakten (fullmäktiges) befogenhet styrs av det som den ger fullmakten (fullmaktsgivaren) kan det bli problematiskt om fullmaktsgivaren förlorar sin rättshandlingsförmåga, t.ex. på grund av en psykisk sjukdom. Då fullmaktsgivaren inte längre har rätt att ingå avtal, förlorar även fullmäktige förmågan att göra det för fullmaktsgivarens räkning (2 kap. avtalslagen).Generalfullmakter kräver inga särskilda formkrav. Om generalfullmakten även ska omfatta avtal om köp, byte eller gåva av fast egendom måste dock fullmakten vara skriftlig för att vara giltig (27 § 2 st. avtalslagen). Jag rekommenderar dock starkt att fullmakter är skriftliga, detta ur rent bevishänseende. FramtidsfullmaktFör att komma tillrätta med problemet att fullmäktige inte längre kan göra något när fullmaktsgivaren förlorat sin rättshandlingsförmåga har en ny fullmaktsform tillkommit; framtidsfullmakten. Fullmakten innebär att fullmaktsgivaren har en möjlighet att bestämma vem som ska ha rätt att fatta beslut åt denne senare i livet, då fullmaktsgivaren inte längre själv har möjlighet. Fullmakten börjar gälla när fullmaktsgivaren tappar sin förmåga att ingå avtal. Det är fullmaktshavaren som bedömmer om framtidsfullmakten har trätt i kraft, förutsatt att det inte står i fullmakten att en prövning istället ska ske i tingsrätt (9 § lagen om framtidsfullmakter). För att framtidsfullmakten ska vara giltig behöver den uppfylla vissa formkrav. Fullmaktsgivaren ska ha fyllt 18 år och ha förmåga att sköta sina angelägenheter (3 § lagen om framtidsfullmakter) Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och underskriven av två vittnen vid samma tillfälle (4 § lagen om framtidsfullmakter). Av framtidsfullmakten ska det även framgå vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar, samt vilka villkor i övrigt som ska gälla (5 § lagen om framtidsfullmakter). SammanfattningVarken generalfullmakten eller framtidsfullmakten måste godkännas av tingsrätten. Däremot finns det en möjlighet att pröva framtidsfullmaktens ikraftträdande i tingsrätt (9 § och 11 § lagen om framtidsfullmakter). En generalfullmakt måste inte bevittnas för att vara giltig. Detta formkrav gäller dock för framtidsfullmakter. En generalfullmakt är i regel mer täckande då den inte har något yttre gräns. Det är dock möjligt att utforma en framtidsfullmakt på liknande sätt. Hoppas att du fick svar på din fråga!