Johannes Hammarling |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Det finns inga formella bestämmelser i avtalslagen vad gäller bevittnande av namnteckning. Det finns inte heller någon annan lagreglering som utgör hinder för att du skulle få bevittna en namnteckning. Det borde därför vara okej. Det kan dock inom din anställning finnas hinder som är reglerade mellan dig och din arbetsgivare. Jag rekommenderar därför att du pratar med din chef för att säkerställa att du inte bryter mot ditt anställningsavtal.Vad gäller bankfullmakter uppställer bankerna egna formkrav för bevittnande. Det kan därför vara bra att kolla de specifika reglerna som gäller för den bank som avtalet gäller. Hoppas du fick svar på din fråga!

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln vad gäller avtal är att de inte kräver någon särskild form eller innehåll för att vara giltiga (1 § avtalslagen)Vad som krävs för ett giltigt avtal, enligt huvudregeln, är att anbud och accept stämmer överens med varandra. Det kan således ske såväl skriftligt som muntligt. Om avtalet kräver viss särskild form för giltighet står det angivet i lag. Vidare kan ett avtal vara ogiltigt, trots korrekt form, om det exempelvis skulle strida mot lag eller moral. I ditt fall gör jag bedömningen att huvudregeln gäller. Avtalet som ni vill ingå kräver ingen särskild form eller innehåll och ni kan utforma avtalet hur ni vill och ändå uppnå giltighet. Det krävs alltså bara ett anbud, där viljeförklaringen om att ingå avtalet framförs (kan vara muntligt eller skriftligt) och en accept, där de andra tre säger ja till att ingå avtalet (kan vara muntligt och skriftligt). Vad jag rekommenderar är att ni ingår avtalet skriftligen. Detta eftersom det ger er tydlighet kring vad som gäller, och det skulle väga tyngre i bevishänseende än ett muntligt. Vad gäller det skadestånd som den som uteblir ska betala de tre övriga är det enligt min bedömning viktigt att det styrks genom ett skriftligt avtal, där summan (3 000 kr) anges. Detta eftersom, i det fall ett avtalsbrott begås, måste man vanligtvis kunna styrka ekonomisk skada för att få skadestånd. Däremot, om ni avtalar om ett skadestånd i förväg, behöver ingen sådan ekonomisk skada styrkas. Skadeståndet kan då betalas ut direkt till följd av ett eventuellt avtalsbrott. SummeringErt avtal kräver ingen särskild form för giltighet, men det är att föredra att avtalet ingås skriftligen. Hoppas detta svar har gett dig större klarhet i frågan. Med vänliga hälsningar,

Aksinja Rönnlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!GeneralfullmaktEn generalfullmakt är en obegränsad fullmakt, en fullmakt utan inskränkningar. En generalfullmakt ger således befogenhet att vidta alla åtgärder som den som ställer ut fullmakten själv för göra. Då den som får fullmakten (fullmäktiges) befogenhet styrs av det som den ger fullmakten (fullmaktsgivaren) kan det bli problematiskt om fullmaktsgivaren förlorar sin rättshandlingsförmåga, t.ex. på grund av en psykisk sjukdom. Då fullmaktsgivaren inte längre har rätt att ingå avtal, förlorar även fullmäktige förmågan att göra det för fullmaktsgivarens räkning (2 kap. avtalslagen).Generalfullmakter kräver inga särskilda formkrav. Om generalfullmakten även ska omfatta avtal om köp, byte eller gåva av fast egendom måste dock fullmakten vara skriftlig för att vara giltig (27 § 2 st. avtalslagen). Jag rekommenderar dock starkt att fullmakter är skriftliga, detta ur rent bevishänseende. FramtidsfullmaktFör att komma tillrätta med problemet att fullmäktige inte längre kan göra något när fullmaktsgivaren förlorat sin rättshandlingsförmåga har en ny fullmaktsform tillkommit; framtidsfullmakten. Fullmakten innebär att fullmaktsgivaren har en möjlighet att bestämma vem som ska ha rätt att fatta beslut åt denne senare i livet, då fullmaktsgivaren inte längre själv har möjlighet. Fullmakten börjar gälla när fullmaktsgivaren tappar sin förmåga att ingå avtal. Det är fullmaktshavaren som bedömmer om framtidsfullmakten har trätt i kraft, förutsatt att det inte står i fullmakten att en prövning istället ska ske i tingsrätt (9 § lagen om framtidsfullmakter). För att framtidsfullmakten ska vara giltig behöver den uppfylla vissa formkrav. Fullmaktsgivaren ska ha fyllt 18 år och ha förmåga att sköta sina angelägenheter (3 § lagen om framtidsfullmakter) Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och underskriven av två vittnen vid samma tillfälle (4 § lagen om framtidsfullmakter). Av framtidsfullmakten ska det även framgå vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar, samt vilka villkor i övrigt som ska gälla (5 § lagen om framtidsfullmakter). SammanfattningVarken generalfullmakten eller framtidsfullmakten måste godkännas av tingsrätten. Däremot finns det en möjlighet att pröva framtidsfullmaktens ikraftträdande i tingsrätt (9 § och 11 § lagen om framtidsfullmakter). En generalfullmakt måste inte bevittnas för att vara giltig. Detta formkrav gäller dock för framtidsfullmakter. En generalfullmakt är i regel mer täckande då den inte har något yttre gräns. Det är dock möjligt att utforma en framtidsfullmakt på liknande sätt. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Zuzu Rabi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter faktiskt som att du har en oerhört härlig underskrift! Rent juridiskt finns det inga krav på hur en skriftlig signatur måste se ut. Det finns inte ens något krav på att man faktiskt skriver sitt namn, utan figurer och liknande godtas också som namnteckning. Den som skriver under kan däremot ibland behöva skriva ett namnförtydligande i anslutning till sin signatur och där måste både förnamn och efternamn skrivas. Vänligen,

Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga och ursäkta för sent svar!Reglerna om framtidsfullmakter återfinns i lag (2017:310) om framtidsfullmakter.Ni behöver inte egentligen ha en färdig mall, men det finns vissa formkrav som ska följas för att en framtidsfullmakt ska vara giltig. Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnad av två vittnen som inte är fullmaktshavare. Det krävs även att det framgår av fullmakten att det är just en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare och vilka angelägenheter fullmakten omfattar samt vilka övriga villkor som gäller (exempelvis att det först och främst är du och din make som har framtidsfullmakt för varandra men när ni inte längre kan besluta själva så träder era döttrars fullmakt in), enligt 4 och 5 §§. Om du ni vill vara på säkra sidan har vi på https://lawline.avtalsrobot.se/ en mall som ni kan följa, bläddra ner till framtidsfullmakt och fyll i era uppgifter!Vänligen,

Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna som rör framtidsfullmakter finns i lag om framtidsfullmakter och i ärvdabalken (ÄB). Först och främst så är det två personer som samtidigt måste vara närvarande för att bevittna när fullmaktsgivaren skriver på framtidsfullmakten. Den som själv ska utses till fullmaktshavare i framtidsfullmakten får inte vara vittne (lag om framtidsfullmakter 4 §). Fullmaktsgivare är alltså den personen som ger fullmakten och fullmaktshavaren är den som har rätt att utföra de uppgifter som beskrivs i fullmakten.Enligt samma principer som vid ett testamente så bör vittnen heller inte vara släkt med den som skriver fullmakten eller den som fullmakten riktar sig till. Svaret på din fråga är alltså nej, varken släktingar till fullmaktsgivaren eller fullmaktshavaren får vara vittnen (lag om framtidsfullmakter 4 § och ÄB 10 kap. 4 §). Förutom det så får vittnena heller inte vara under 15 år eller lida av en psykisk störning som gör att hen inte skulle förstå vad det är som de bekräftar genom att vittna med sin underskrift (ÄB 10 kap. 4 §). Jag rekommenderar att välja en person utanför släkten som kan bevittna framtidsfullmakten eftersom den annars kan ogiltigförklaras. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och om du undrar något mer får du gärna ställa en till fråga. Med vänlig hälsning,

Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att det i svensk rätt inte finns några formkrav för att ingå ett avtal. Ett avtal kan alltså vara giltigt utan ett skriftligt kontrakt, till och med muntliga avtal är således giltiga. Det finns dock undantag i särskild lagstiftning, t.ex. finns särskilda formkrav vid köp eller försäljning av fast egendom. Eftersom jag inte vet vilket avtal som är aktuellt i ditt fall kan jag inte säga huruvida det finns särskilda formkrav i ditt fall, utan jag kommer i mitt svar utgå från de generella utgångspunkterna. Bortsett från undantag i särskild lagstiftning är alltså ett avtal giltigt med eller utan underskrift, med signatur, för- eller efternamn. En signatur kan dock ha betydelse ur bevishänseende. Om parterna är identifierade i ett skriftligt kontrakt där det framgår vad parterna kommit överens om är det enklare att bevisa vad överenskommelsen ska innebära och vilka parter det rör ifall detta skulle vara tvistigt. Om det finns signatur och namnförtydligande är det rätt enkelt att identifiera parterna som ingått avtalet. Om det endast finns något utav dem, är det svårare, särskilt om det endast finns namnförtydligande eftersom detta kan ha skrivits av vem som helst. Sammanfattningsvis är ett avtal giltigt om det bara finns namnförtydligande, eftersom det inte finns några särskilda formkrav. Dock kan det bli problem i bevishänseende om det skulle vara så att giltigheten av avtalet ifrågasätts och då särskilt när avtalsparten ska identifieras.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En generalfullmakt är en typ av fullmakt, som ger den som får fullmakten (fullmäktige) befogenhet att göra allt det som den som ställer ut fullmakten (fullmaktsgivaren) har rätt att göra. En sådan fullmakt kallas därför även för en obegränsad fullmakt. En generalfullmakt blir bindande när den skapas. Det finns inte några särskilda krav för en generalfullmakts giltighet, såsom att den måste vara skriftlig, bevittnad, ges in för registrering, kungöras eller annat. Som svar på din fråga innebär detta att de övriga syskonen inte behöver meddelas om generalfullmakten. Dock kan det vara bra att informera syskonen om fullmaktens existens. Lycka till!Med vänliga hälsningar