Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid köp av lös sak mellan en näringsidkare och privatperson tillämpas konsumentköplagen (1 § konsumentköplagen). Konsumentköplagen är tvingande vilket innebär att man inte kan avtala om sämre villkor för konsumenten än de som är angivna i lagen (3 § konsumentköplagen). Om det istället är köp av lös egendom mellan två näringsidkare, är köplagen tillämplig (1 § köplagen). Köplagen är dispositiv vilket innebär att det råder avtalsfrihet mellan parterna (3 § köplagen). Det finns inga lagstadgade villkor i lag för hur ett avtal mellan parterna ska vara utformat och vad det ska innehålla för att vara juridiskt bindande. Ett avtal vid köp av fordon kan ingås muntligen, skriftligen och även genom konkludent handlande (jfr 1 § avtalslagen). Detta gäller både om det är ett köp mellan en näringsidkare och en privatperson samt om det är ett köp mellan två näringsidkare. Det viktigaste är att det föreligger gemensamma viljeförklaringar mellan parterna (anbud och accept).Jag rekommenderar däremot att man upprättar ett skriftligt köpekontrakt där man anger fordonets beskaffenhet, eventuella garantier och närmare uppgifter om bilen som kan vara viktiga att ha med. Skulle en eventuell tvist uppstå (till exempel om fordonet inte stämmer överens med vad som har avtalats), är det lättare att bevisa vad man som parter emellan har kommit överens om genom det skriftliga köpekontraktet. Köpekontraktet ska upprättas i två exemplar, ett för vardera part. (Lawline erbjuder mall för köp av bil här.)Sammanfattningsvis, finns det inga fastställda krav i lag för vad ett avtal vid köp av fordon ska innehålla. Det bästa är däremot att man upprättar ett skriftligt köpekontrakt där man anger fordonets egenskaper, eftersom det skapar en trygghet för båda parterna och är lättare att bevisa vid en eventuell tvist.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en hel del formella krav som ska vara uppfyllda för att det ska bli fråga om en giltig framtidsfullmakt. Dessa krav räknas upp nedan (3-5 §§ Lag om framtidsfullmakter).Fullmaktsgivaren ska vara 18 år och kunna ta hand om sina angelägenheter när denne skriver fullmaktenFullmakten ska vara skriftligDet ska framgå att det är en framtidsfullmaktDet ska framgå vem eller vilka som är fullmaktshavareDet ska framgå vilka angelägenheter som fullmakten omfattarÖvriga villkor för fullmakten ska angesFullmakten ska bevittnas av två personer. Den som är vittne får inte vara den fullmakten gäller för (fullmaktshavaren)Vad gäller funderingen huruvida det i praktiken går att utse en person till fullmaktshavare utan dennes vetskap, så kommer jag till slutsatsen att det är precis på det viset. Om jag till exempel väljer att upprätta en framtidsfullmakt med Knut Knutsson (som jag inte ens känner) som fullmaktshavare så går det utmärkt att göra enligt lagens alla regler. Men då får jag nog räkna med att Knut Knutsson väljer att avstå från att utföra uppdraget. Anledningen till att fullmaktshavaren inte behöver uppfylla något skriftligt krav beror förmodligen på att förhållandet mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren inte är rent skriftligt. Fullmakten vilar i stället i grunden på ett förtroendefullt förhållande mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren. Precis som vilken annan fullmakt som helst. Om man kommer i fråga som eventuell fullmaktshavare så vet man sannolikt om det.Hoppas du fick svar på din fråga,Gott nytt år!Mvh

Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga så undrar du om Kriminalvårdens personal kan skriva under själva fullmakten istället för att klienten gör det, dvs. att klienten inte är den som skriver under fullmakten, och därmed göra hans bror berättigad att t.ex. utföra bankärenden. Jag kommer svara på det nedan och även svara på hur en fullmakt bör se ut.Fullmakt åt annanSvaret är nej. Kriminalvårdens personal kan inte utfärda fullmakt åt en klients vägnar. De kan självfallet vara behjälpliga och utforma fullmakten åt klienten. Emellertid är det klienten själv som behöver signera/godkänna den.Hur en fullmakt kan se utDet finns inga generella formkrav för en fullmakt (förutom vid köp av fast egendom, som kräver skriftligt). Den kan således vara såväl skriftlig som muntlig. Emellertid är det klokt att ha en skriftlig fullmakt med tydlig utformning, för att undvika misstag. Något man kan tänka på är att ha med huvudmannens personuppgifter (namn och personnummer) samt hens underskrift. Samma för fullmaktstagaren, den som fullmakten bemyndigar. Vidare ska fullmakten helst innehålla vad fullmaktstagaren får utföra för handlingar (ex. bankärenden, hämta ut handlingar hos myndigheter… osv). Här kan man vara väldigt exakt och ange precis vilken bank man vill att fullmaktstagaren ska kunna utföra handlingar hos och även vad för handlingar, ex. "ta ut handlingar rörande X hos bank A". Därutöver är det klokt att ha med datum för upprättande och var handlingen upprättades. Finns det några risker?Den stora risken med en fullmakt är att fullmaktstagaren utnyttjar den och utför handlingar som huvudmannen inte alls vill. Även om det i många fall kan rättas till, är processen att rätta till dem omständlig.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du undrar något mer.

Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kännetecknet för formalavtal är att de är tvungna att vara i en viss form för att räknas som giltiga. Oftast är denna formen skriftlig, men kan även vara exempelvis att det måste vara bevittnat. När det finns krav på att avtalet ska ha en viss form så krävs det att denna formen uppfylls för att det ska räknas som giltigt. Är kravet med andra ord att avtalet är skriftligt så måste det vara skriftligt för att avtalsbundenhet ska uppstå. Exempel på ett formalavtal är fastighetsköp där kontraktet ska vara skriftligt för att vara gällande. Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det formkrav för fullmakter? För fullmakter så finns det inga generella krav på att de ska bevittnas för att vara giltiga. En fullmakt kan upprättas muntligt men också skriftligt. Avtalslagen är dispositiv vilket innebär att krav på utformningen får bestämmas mellan parterna. I vissa fall kan den som fullmakten ska användas mot efterfråga att fullmakten upprättas med specifika formkrav. Vilka formkrav gäller vid bevittnande av fullmakt?Från bevissynpunkt så kan det rekommenderas att en skriftlig fullmakt upprättas. Denna kan också bevittnas genom att den eller de som bevittnar fullmakten också undertecknar detta på dokumentet. Det finns inga bestämmelser som föreskriver att den som bevittnar en fullmakt inte får vara släkt med fullmaktsgivaren. Du kan bevittna att din farbror upprättar en fullmakt men min rekommendation är att du också undertecknar med ditt namn samt datum så även detta finns dokumenterat ur bevissynpunkt. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Egzon Kalludra |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om avtalVid avtalsfrågor är huvudregeln i Sverige att avtalsfrihet ska råda. Det betyder att avtalsparterna väljer vilka avtalsvillkor som ska gälla mellan dem. Vanligtvis är det tillräckligt med att en gemensam partsvilja finns för att formkraven för avtal ska anses vara uppfyllda. Generella regler för avtal hittar du i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL).Din frågaAngående din fråga om ort och datum kan jag inte ge dig ett konkret svar eftersom formkrav kan variera beroende på vad det är för avtal. Ibland kan det ställas upp krav på att ett avtal ska ingås skriftligen, att parternas underskrifter ska bevittnas och att datum ska skrivas, medan vid andra avtal behöver dessa krav inte nödvändigtvis uppfyllas. Vid exempelvis ett hyresavtal för en hyresrätt gäller 12 kap. jordabalken och vid testamente måste man titta på reglerna i 10 kap. ärvdabalken.Du är välkommen att återkomma med en ny fråga om du undrar om vad som gäller specifikt för den typ av avtal som du syftar på. Vänligen,

Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Om jag har förstått dig rätt så är du fullmaktshavare till framtidsfullmakten. Därmed är det alltså du som genom framtidsfullmakten får behörighet att företräda din mamma i framtiden. Jag kommer att hänvisa till lagen om framtidsfullmakter och ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Dina svärföräldrar kan bevittna framtidsfullmaktenSvaret på din fråga är ja – dina svärföräldrar kan bevittna din mammas framtidsfullmakt. Jag kommer nu att beskriva varför det är så.En fullmakthavares närstående får vara vittnenDina svärföräldrar räknas som dina närstående, eftersom de står i direkt nedstigande till svågerlag till dig. På grund av det skulle de ha varit förhindrade att vara vittnen om det rörde sig om ett testamente istället för en framtidsfullmakt (10 kap. 4 § andra stycket ÄB).Reglerna om vilka som får lov att vara vittnen till en framtidsfullmakt är i stort sett desamma som för testamenten, men skiljer sig åt i en viktig del. För framtidsfullmakter finns det nämligen inget som hindrar fullmakthavarens närstående från att vara vittnen (4 § tredje stycket, andra meningen lagen om framtidsfullmakter och 10 kap. 4 § första stycket ÄB).Därmed får dina svärföräldrar bevittna din mammas framtidsfullmakt.Personer som inte får vara vittnenDet kan vara bra att veta vilka som inte får lov att vara vittnen till framtidsfullmakten.Först och främst får du själv inte bevittna fullmakten (4 § tredje stycket, första meningen lagen om framtidsfullmakter).Inte heller följande personer får vara vittnen (10 kap. 4 § första stycket ÄB):- Personer under 15 år.- Personer som inte förstår vad bevittnandet innebär på grund av en psykisk störning.- Din mammas eventuella make eller sambo.- Hennes syskon, släktingar i direkt upp- eller nedstigande led eller personer i direkt upp- eller nedstigande svågerlag till henne.SammanfattningDina svärföräldrar får lov att bevittna din mammas framtidsfullmakt, eftersom lagen inte hindrar dem som dina närstående från att vara vittnen.Det kan dock vara en god idé att be två andra personer att vara vittnen ändå. Det beror på att dina svärföräldrars opartiskhet skulle kunna ifrågasättas, eftersom de är närstående till dig. I värsta fall skulle det kunna leda till att en domstol ogiltigförklarar framtidsfullmakten. Därför vill jag råda din mamma till att exempelvis be två grannar eller bekanta att vara vittnen istället.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till med framtidsfullmakten!Med vänliga hälsningar,

Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det finns för formkrav på bodelningsvatal vid skilsmässa samt vart ni ska skicka in den för registrering. Tillämplig lag För att besvara din fråga kommer vi se till vad som står i Äktenskapsbalken (ÄktB) då den är tillämplig i frågor som rör samlevnad i äktenskap (1 kap. 1 § ÄktB). Vittnen - inte ett formkravKraven för att upprätta ett bodelningsavtal är att avtalet underskrivs av båda parter (9 kap. 5 § ÄktB). Tidigare har det funnits ett krav på vittnen, men detta finns inte längre kvar. Inte heller finns det något krav på att ni behöver skriva under avtalet samtidigt eller ens i egen person. Ni kan med andra ord till och med använda ett ombud för att skriva under avtalet för er räkning vid olika tidpunkter.Detta innebär i ditt fall att du kan skriva under avtalet och skicka till din före detta man som i sin tur skickar in handlingen till skatteverket. Bodelningsavtal till skatteverket – inte ett kravNi båda eller en av er får skicka in bodelningsavtalet skatteverket då ni signerat det (13 kap. 6 § ÄktB). Detta innebär att det inte finns något krav på att skicka in ett bodelningsavtal till skatteverket för registrering, det är giltigt ändå.Däremot är det såklart bra att skicka in avtalet. Det är framför allt bra för att vara säker på att avtalet bevaras på ett bra sätt och därmed kan efterföljas vid en framtida konflikt. Det är såklart också av relevans att avtalet inte kan förstöras, komma bort eller liknande om den registreras hos skatteverket. SammanfattningSammanfattningsvis kan konstateras att avtalet endast behöver ha era namnunderskrifter för att vara giltiga. Några krav på vittnen eller samtidig närvaro finns alltså inte. Om ni vill registrera erat bodelningsavtal finns den möjligheten hos skatteverket, vilket tjänar en bra poäng ur bevissynpunkt. Registreringen är också ett bra sätt att säkert förvara avtalet för att säkra att det följs i framtiden.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,