Kan jag häva leasingavtal på grund av dröjsmål?

2021-09-25 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Jag kom överens via mail om att privatleasa en bil av (namn på bilhandlare) bil. Säljaren sa att bilen skulle levereras i Augusti. Det är nu slutet av September och jag har fortfarande inte fått ett fast leveransdatum för bilen, istället har jag fått en lånebil som jag ska betala 2100 kr i månaden för, som ska betalas som en klumpsumma när jag får min "riktiga" bil. Vad har bilhandlaren för skyldigheter här och kan jag bryta det här avtalet då dom inte ha kunnat leverera sin produkt i tid?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över bilhandlarens skyldigheter samt om du kan häva avtalet avseende leasingbilen på grund av dröjsmål.När man som privatperson ingår ett leasingavtal med en bilhandlare, dvs. näringsidkare, så finns ingen direkt tillämplig lag i svensk rätt. Man får därför vid tvister använda sig av s.k. analogier till både köplagen (KöpL) och konsumentköplagen (KköpL). I din situation blir det framförallt analogier till KöpL som aktualiseras.Vad har bilhandlaren för skyldigheter?Det är svårt att beskriva bilhandlarens skyldigheter, det eftersom dessa i regel framgår bäst av det leasingavtal som ligger mellan er. Jag saknar information om det här avtalet men i regel kan man säga att bilhandlarens främsta uppgift är att tillhandahålla bilen inom den avtalade tiden och till det avtalade priset.Framgår det av avtalet att bilen ska levereras i augusti, utan några förbehåll för att leveransdatum kan ändras eller liknande, så kan i regel sägas att det då är bilhandlarens skyldighet att också leverera bilen i augusti.Eftersom jag saknar information om ert avtal mer än just leveranstiden (som ju inte hållits från bilhandlarens sida) så kommer jag nu gå vidare till att utreda om du kan häva avtalet på grund av dröjsmål.Kan jag häva avtalet på grund av dröjsmål?Oavsett vilka skyldigheter bilhandlaren har eller inte så blir ju frågan om du som privatperson kan häva det här leasingavtalet med bilhandlaren. Omständigheterna är ju att du och bilhandlaren kommit överens om att du ska leasa en bil av dem och att det nu föreligger dröjsmål med bilens avlämnande. Den skulle ha avlämnats i augusti men har ännu inte avlämnats nu i september. Det föreligger med andra ord ett kontraktsbrott från uthyrarens sida, dvs. bilhandlarens, och där tillämpas reglerna om dröjsmål och fel enligt KöpL.Om varan, här bilen, inte avlämnas eller om den avlämnas för sent och det inte beror på dig som köpare eller något förhållande på din sida så får du enligt lagen kräva fullgörelse eller häva köpet. Dessutom finns en möjlighet att kräva skadestånd (22 § KöpL). Här föreligger som sagt dröjsmål och enligt KöpL:s regler om dröjsmål så får du häva köpet på grund av bilhandlarens dröjsmål om avtalsbrottet som dröjsmålet innebär är av väsentlig betydelse för dig, förutsatt att bilhandlaren insåg eller borde ha insett detta (25 § KöpL).Eftersom du har ingått leasingavtal med en bilhandlare är det sannolikt att de inser att ett dröjsmål med leverans kan vara av väsentlig betydelse för dig. Min bedömning av ditt fall är dock att det är tveksamt om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig. Du har fått ta del av en annan bil i väntan, alltså står du inte utan, och dessutom kommer kostnaden för denna bil att avräknas när du väl får den bil du leasat. Med detta sagt låter det inte som att dröjsmålet har väsentlig betydelse för dig, du verkar inte dras med något stort problem på grund av dröjsmålet.Som sagt är det min bedömning och jag har inte fullständig information om din situation. Kan du bevisa att det dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig så kan du antagligen också häva leasingavtalet. Kom då ihåg att du måste reklamera och meddela bilhandlaren i skälig tid (29 § KöpL).SammanfattningBilhandlarens skyldigheter framgår av avtalet men en grundläggande skyldighet är att leverera överenskommen bil på avtalat datum. Vidare finns en möjlighet att häva leasingavtalet på grund av dröjsmål om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig och bilhandlaren insett eller borde insett detta. Delen om att bilhandlaren insett eller borde ha insett är sannolikt uppfylld, däremot är det mer tveksamt om dröjsmålet faktiskt är av väsentlig betydelse för dig. Det är därför också tveksamt om du kan häva avtalet.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ingående av kreditavtal under påverkan av psykisk störning

2021-09-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jag har under ett maniskt skov tagit ett lån. Efter jag kommit tillbaka till mig själv igen skriver jag till långivaren följande : jag har en allvarlig psykisk störning och under ett maniskt tillstånd ansökte jag om lån hos er, jag har läkarintyg på detta och undrar hur ni ställer er till det? Svaret jag fick var att kontakta kundtjänst. När jag väl får tag i kundtjänsten så sa de att de inte kunde hjälpa mig och att avtalet gällde. Jag förstår att jag inte kan vifta bort lånet hur som helst med de kunde inte sänka räntan ens. (8%) vad har jag för rättigheter och kan jag gå vidare med detta på något sätt i så fall hur?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill komma bort från kreditavtalet. Som huvudregel ska avtal hållas men det finns lite olika tänkbara vägar att gå för att komma bort från ditt kreditavtal. Jag kommer att redogöra för dessa och komma med rekommendationer.Du har en 14-dagars ångerrättEftersom du har ingått ett kreditavtal i egenskap av konsument där kreditgivaren är en näringsidkare, är konsumentkreditlagen tillämplig (1 § konsumentkreditlagen). Denna lag är en tvingande skyddslagstiftning till förmån för dig som konsument och kan därför inte avtalas bort med bindande verkan, om inte något annat uttryckligen framgår av lagtexten (5 § konsumentkreditlagen). Detta är relevant i ditt fall eftersom du har en tvingande 14-dagars ångerrätt som börjar löpa från den dagen du ingick kreditavtalet med kreditgivaren (21 § och 22 § konsumentkreditlagen). Ångerfristen på 14 dagar börjar dock aldrig löpa förrän dokumentation om avtalet m.m. har gjorts tillgängligt för dig (22 § och 14 § konsumentkreditlagen). Vilket innebär att du i praktiken kan ha ångerrätt i längre tid än 14 dagar om inte kreditgivaren har uppfyllt kravet på dokumentation. Denna dokumentation ska bl.a. innehålla information om din ångerrätt (14 § andra stycket punkt 5 konsumentkreditlagen). Värt att tillägga är att ångerrätten inte gäller bostadskrediter, fakturakrediter eller kontokrediter (4 § konsumentkreditlagen).Jag vet inte hur lång tid som har förflutit i ditt fall från då kreditavtalet ingicks, men om vi förutsätter att 14 dagar inte har förflutit bör du utnyttja din ångerrätt. Det gör du genom att meddela kreditgivaren om detta. Ett sådant meddelande kan vara muntligt genom att du t.ex. ringer kundtjänsten. Men bäst ur bevishänseende är såklart att du mejlar eller på annat vis i skrift meddelar kreditgivaren att du frånträder kreditavtalet (23 § konsumentkreditlagen). Vad blir då följden av att du frånträder avtalet genom utnyttjandet av din ångerrätt? Jo, du ska betala tillbaka vad du har lånat plus viss obetald ränta till kreditgivaren inom 30 dagar och långivaren ska betala tillbaka eventuella avgifter du har betalat (t.ex. uppläggningsavgift) (24 § konsumentkreditlagen). Efter så har skett är avtalet avvecklat och du kan gå vidare.Ogiltighet på grund av psykisk störningOm ångerrätten av någon anledning inte är ett alternativ kan du invända att kreditavtalet är ogiltigt enligt lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Det är du som har bevisbördan för att visa att du ingick avtalet under påverkan av en psykisk störning och att det fanns ett orsakssamband mellan den psykiska störningen och avtalets ingående. Den psykiska störningen ska åtminstone ha varit en bidragande orsak till avtalets ingående. Här är ditt läkarintyg ett viktigt bevismedel. I allmänna reklamationsnämndens avgörande ARN 1999–4689 kom nämnden fram till att ett läkarintyg räckte för att bevisa psykisk störning i samband med avtalets ingående, och avtalet förklarades därför ogiltigt. Huruvida kreditgivaren var i god tro (insåg eller borde ha insett att du var påverkad av en psykisk störning) spelar ingen roll för avtalets giltighet. Däremot har kreditgivaren rätt till ersättning för sina eventuella kostnader som denne har haft i anledning av avtalet om denne var i god tro om din psykiska störning. Det är du som behöver bevisa att kreditgivaren insåg eller borde ha insett din psykiska störning för att du ska kunna slippa stå för sådana eventuella kostnader (RH 1983:126). Kreditgivarens kostnader kan ibland uppskattas till ett skäligt belopp (35 kap. 5 § rättegångsbalken). Verkan av att avtalet är ogiltigt blir att du ska betala tillbaka vad du har lånat, men bara om beloppet anses ha varit till nytta för dig, vilket troligtvis får anses vara fallet. Och kreditgivaren ska betala tillbaka eventuella avgifter du har betalat.Du har rätt att betala din skuld i förtidDu har alltid en rätt att betala tillbaka din skuld i förtid, delar av den eller hela beloppet. Men kreditgivaren har då rätt till viss ersättning (32 § första stycket konsumentkreditlagen). Du ska dels betala ränta och andra kostnader fram till förskottsbetalningen, dels eventuellt en viss ränteskillnadsersättning för den tid som återstår på lånet om ett sådant villkor finns i avtalet (36 § konsumentkreditlagen).RekommendationJag rekommenderar att du i första hand utnyttjar din ångerrätt om den fortfarande gäller. Annars får du betala i förtid, vilket troligen är smidigare än att invända att du ingick avtalet under psykisk störning, där du har viss bevisbörda m.m. Om du väljer att hävda psykisk störning behöver du få till stånd en talan om ogiltighet om inte kreditgivaren går med på invändningen, genom att du ansöker om stämning till tingsrätten. Vad en ansökan om stämning ska innehålla hittar du i 42 kap. 2 § rättegångsbalken.Med vänliga hälsningar,

Bör framtidsfullmakt gälla efter dödsfall?

2021-09-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! I en framtidsfullmakt skall man välja om fullmakten även skall gälla efter ett dödsfall alternativt avslutas vid dödsfall. Vilket alternativ föreslår ni?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller för framtidsfullmakter samt diskutera för-och nackdelar med att låta framtidsfullmakten gälla efter dödsfall. Dock kommer jag inte kunna komma med en rekommendation eftersom jag inte har kännedom om omständigheterna i ert fall. FramtidsfullmaktFör framtidsfullmakter är lagen om framtidsfullmakter tillämplig. I 1§ definieras begreppet framtidsfullmakt, som i korthet är en fullmakt som träder i kraft när fullmaktsgivaren inte längre är i stånd att själv ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Angelägenheterna kan vara av både ekonomisk och personlig karaktär (2§). Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen (15§). Fullmaktsgivares dödNär fullmaktsgivaren avlider ska relevanta bestämmelser i avtalslagen tillämpas (28§ lagen om framtidsfullmakter). Enligt 21§ avtalslagen gäller fullmakten även efter fullmaktsgivarens död om inte särskilda omständigheter föranleder att den ska vara förfallen. I mål T 6146-18 ansågs "särskilda omständigheter" vara sådana omständigheter som har nära samband med fullmaktsgivarens person och som förlorar sin mening vid dödsfallet. Vidare gäller inte fullmakten efter fullmaktsgivarens död om detta anges i fullmakten. Fullmakten gäller annars efter fullmaktsgivarens död. För-och nackdelar med att låta fullmakten gälla efter dödsfallI det fall att exempelvis ens partner är fullmaktshavare kan det vara fördelaktigt att låta framtidsfullmakten gälla även efter fullmaktsgivarens död. Då kan det vara smidigt om fullmaktshavaren kan fortsätta ta hand om till exempel bankärenden och avsluta eventuella rättshandlingar som redan är påbörjade.En eventuell nackdel med att låta fullmakten gälla efter fullmaktsgivarens död kan vara att det lägger mer ansvar på fullmaktshavaren än om dödsboet från början hanterat allt. Slutsats Det jag skulle rekommendera att ni funderar över är om fullmaktshavaren har behov av eller önskan om att framtidsfullmakten ska fortsätta gälla efter fullmaktsgivarens död. Vad som passar bäst i ert fall kan jag tyvärr inte uttala mig om. Hoppas att jag lyckats bringa i vart fall lite klarhet i saken och återkom gärna vid ytterligare funderingar!Vänligen,

Kan en person bli återbetalningsskyldig utan att ha ingått ett föregående avtal? Hur får man lånen avskrivna?

2021-09-20 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Jag har flera frågor.1. Enligt avtalet jag nämner får de skriva mannen på bilen?2. Är detta ett civilmål eller brottsmål?3. Hur får kvinnan avskrivet lånen?En kvinna (K1) blir tillfrågad av en man (M1) att bli medsökande på en bil som M1 ska köpa och sen sälja vidare för att få en förtjänst, hon säger nej. M1 tjatar och säger att hon vid ett tillfälle lovat honom. K1 får dåligt samvete och följer med. Bilhandlaren och en M1 två blancolån på K1s namn utan hennes vetskap. De visar henne ingen information och nämner vid flera tillfällen att hon är medsökande. De skriver ett köpeavtal på bilen, där finns namn, adress, telefonnummer och personnummer på K1 och namn, personnummer ochtelefonnummer på M1. Det står inget om exempelvis vem som äger hur mycket utan det ser annars ut som ett enkelt bilavtal.Bilen står kvar hos handlaren och K1 åker hem. Några dagar senare ser K1 att det är lån i hennes namn och försöker stoppa köpet. Bilhandlaren skriver bilen på M1 som bara några dagar skriver bilen på en annan person. M1 har inte betalat något åter till K1 även om de även skrivit ett kontrakt om att hanska betala alla fakturor som kommer på bilen. K1 tänkte det skulle vara fakturor som parkeringsböter och liknande. Detta är polisanmält. Bankerna vill inte pausa inbetalningarna medan polisärendet är igång för de hävdar civilrätt.
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på första frågan så är det fullt tillåtet att skriva mannen på bilen. I Sverige råder full avtalsfrihet enligt allmänna avtalsrättsliga grundprinciper. Som utgångspunkt gäller alltså att kvinnan är bunden av avtalet som hon skrivit och att mannen är delägare till bilen enligt allmänna avtalsrättsliga principer. Vad gäller bilköpet är det fritt att låta mannen vara skriven på bilen.Kvinnan i frågan har utan vetskap blivit påskriven två lån. Enligt allmänna avtalsrättsliga principer är en tredje part aldrig bunden av ett avtal, det innebär att om kvinnan inte vet om att hon har tagit de här lånen eller om hon blivit påtvingad lånen utan att hon var medveten eller ville genomföra bilaffären kommer de inte vara gällande.Kvinnan kan få lånen avskrivna genom att hävda att hon inte är en del av avtalet och därmed inte kan vara gäldenär på lånen. Ett avtal binder aldrig tredje man. Avtalet inbegriper också lånen.Det rör sig om ett civilmål, eftersom något brott här inte har begåtts.Med vänlig hälsning!

Borde inte ett avtal vara formulerat så att parterna har lika vinning av det?

2021-09-24 i Avtal
FRÅGA |Bör inte ett avtal mellan sammarbetspartners eller medlemmar vara skrivet så att bägge parter skall kunna skriva under som hen var i den andres situation?Jag menar om den som ställt kraven i avtalet aldrig själv skulle kunna skriva under om det var viseversa bör väl ett avtal ses som orimligt?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AvtalsfrihetParter som ingår avtal är fria att avtala om vad de vill. Naturligtvis är avtal om olagligt innehåll ogiltiga. Grundidén med att ingå ett avtal är att båda parterna vill få någon form av vinst eller fördel. Hur det går till ska framgå av avtalet. Det är naturligtvis en stor fördel att ingå avtal som vänner eller innan en tvist uppstår. I ditt fall verkar det som att avtalet innehåller en så stark fördel till den du avser ingå avtal med, att den inte skulle ingå avtalet om personen var du. Det indikerar att ni förmodligen kommer bli osams och riskerar att hamna i en tvist.AvtalsprinciperAvtalslagen är en generell lag vilket innebär att den har ett brett tolkningsperspektiv. Exempelvis kan det bli svårt att avgöra vad som händer om någon av er bryter avtalet. Därför är det bra att avtala om att en viss summa pengar ska betalas till den andra parten vid avtalsbrott. Även var en evetuell tvist ska lösas, i domstol eller skiljenämnd? Det finns många saker att tänka på.Ett avtal kan också ogiltigförklaras om det är oskäligt innehåll, se 36 § avtalslagen, eller om ena parten är överlägsen i betydande mening, exempelvis att den andra parten lider av en psykisk sjukdom, se lagen om avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning.I normala avtalssituationer är det dock inte förbjudet att göra större fördel av avtalet än motparten. Du måste därför vara försiktig och noggrann innan du skriver på. Grundregeln inom avtalsrätten är att avtal ska hållas.SammanfattningSom regel ska avtal hållas. Det kan i efterhand vara svårt att tolka ett avtalsinnehåll. Det är därför viktig att se till parternas avsikt med avtalet, förhållandet mellan parterna och vad som händer om avtalet inte efterföljs. Om avtalsinnehållet inte känns bra ska du absolut inte skriva på. Det är en stark indikation på att en tvist kommer att uppstå i framtiden. Det är viktigt att förstå innehållet och omständigheterna kring avtalet innan du skriver på. Om du behöver hjälp med att tolka avtalet eller förhandla avtalet till ett mer likställt avtal, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Kan man avtala om en rätt att återfå en skänkt häst?

2021-09-22 i Avtal
FRÅGA |Hej!Frågan gäller avtalsrätt, och huruvida en person kan kräva förköpsrätt vid en senare försäljning av köparen?Fallet rör en häst som blivit skänkt till nuvarande ägare, den går vad jag kan tolka det som under kategorin gåva. Nuvarande ägare står på ägarbeviset. När hästen idag ska säljas vidare kräver föregående ägare att hästen i fråga ska skänkas tillbaka till denne. Kan man juridiskt sett avtala detta eller har nuvarande ägare rätt att sälja hästen till annan lämplig köpare?Tack på förhand!
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar situationen som att den nuvarande ägaren har fått hästen skänkt till sig gratis i form av en gåva. När hästen ska säljas vidare kräver nu den föregående ägaren att hästen ska skänkas tillbaka till denne. Frågeställningen uppfattar jag således som att du undrar om man juridiskt sett kan avtala om detta, eller om den nuvarande ägaren har rätt att sälja hästen till vem den vill.För att besvara frågan kommer vi att titta på den allmänna avtalsrättens regler, som främst återfinns i avtalslagen.Avtalsfrihet gällerUtgångspunkten i avtalsrätten är avtalsfrihet. Avtalsfrihet innebär att man är fri att bestämma om man vill ingå avtal, med vem man vill ingå avtal samt vilket innehåll som avtalet ska ha.Med anledning av avtalsfriheten kan alltså den nuvarande och föregående ägaren fritt med juridiskt bindande verkan ha avtalat om villkor avseende framtida överlåtelser av hästen. Var nuvarande och föregående ägaren överens om detta är det ett giltigt villkor.Avtalsfriheten begränsas av avtalslagens ogiltighetsregler (28-36 § avtalslagen). Ett avtal får inte komma till stånd genom tvång, svek, ocker eller vara oskäligt. I sådana fall kan avtalet korrigeras till vissa delar, eller förklaras helt ogiltigt.Den relevanta ogiltighetsregeln att titta på här är den s.k. generalklausulen (36 § avtalslagen). Avtalsvillkor som är oskäliga med hänsyn till dess innehåll kan jämkas (korrigeras). Skulle avtalsvillkoret – att den nuvarande ägaren måste skänka tillbaka hästen till den föregående ägaren – vara oskäligt kan det alltså korrigeras. Men eftersom nuvarande ägaren har fått hästen skänkt till sig gratis så ser jag ingen anledning till varför avtalet skulle vara oskäligt. I praktiken är det ju nästan att likställa med ett lån av hästen på obestämd tid.SammanfattningJag ser alltså inga hinder mot att ha ett sådant avtalsvillkor i det här fallet, utifrån uppgifterna i frågan. Nuvarande och föregående ägare kan ha ett sådant juridiskt bindande avtalsvillkor. Om de har ett sådant blir å andra sidan en fråga om avtalstolkning och eventuellt bevisning för att ett sådant avtalsvillkor finns.Behöver du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information. Vi erbjuder bland annat fasta priser för upprättande av överlåtelsehandling och avtalsgranskning. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om fullmäktigen inte vill återställa fullmakten?

2021-09-21 i Avtal
FRÅGA |Hej, vad kan jag göra om den som fått framtidsfullmakt av mig vägrar återlämna den efter skriftlig anmodan och meddelande om att den samma ska upphöra med omedelbar verkan?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av omständigheterna ovan, förstår jag att du som privatperson gett en framtidsfullmakt till någon för att företräda dig. Du vill nu återkalla fullmakten men fullmäktigen (d.v.s. den som har fullmakten) vägra återlämna den trots skriftlig anmodan att göra detta. Du undra nu hur du kan ta dig vidare.RegleringFramtidsfullmakt regleras i lag (2017:310) om framtidsfullmakt. I lagens 8 § anges att för återkallelse av framtidsfullmakter tillämpas lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, också benämnd avtalslagen. Fullmakter behandlas i 2 kap.Återkallelse av fullmaktI 16 § avtalslagen anges att sådan fullmakt som det är fråga om återkallas genom att fullmaktsgivaren återta eller låter förstöra handlingen. Vidare anges i andra stycket av samma lagtext att fullmäktige (d.v.s. den som har fullmakten) är pliktig att återställa fullmakten när fullmaktsgivare begär detta.Tredjeman alternativetHuvudregeln när det kommer till återkallelse av fullmakt är att, detta är giltig så snart fullmäktigen har fått ett meddelande om att fullmakten inte längre gäller. Vet eller borde tredjeman vetat att fullmakten har återkallats får denne inte åberopa fullmakten – denne är annars i "ond tro" enligt 10 § avtalslagen. I 20 § avtalslagen anges även att fullmaktsgivaren inte blir bunden av rättshandlingar som fullmäktigen och tredjeman ingått om den senare känner till eller bort känna till att fullmakten inte längre ska gälla. Det innebär således att fullmaktsgivaren kan även vända sig till tredjeman för att ogiltiggöra fullmakten.Vända sig till TingsrättenDet finns, i 17 § avtalslagen, en möjlighet för fullmaktsgivaren att vända sig till tingsrätten och ansöka om att fullmaktshandlingen ska förklaras kraftlös, d.v.s. icke gällande. För att ansökan ska bifallas, krävs nämligen att fullmaktsgivaren gör det sannolikt att denne inte kan få fullmakten tillbaka. Lyckas denne göra detta, görs kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar att fullmaktshandlingen efter fjorton dagar inte längre gäller.SammanfattningAv ovannämnd lagstiftning framgår att fullmäktige är pliktig att återställa fullmakten när fullmaktsgivaren begär detta. Gör denne inte det finns det en möjlighet för dig att, antingen vända dig till tredjeman och låta denne veta att fullmakten är ogiltig, eller vända dig till tingsrätten för att göra fullmakten kraftlös.Att vända sig till tredjeman gäller dock för fullmakter som är för specifika rättshandlingar. Har du bestämd vad fullmakten ska omfatta kan du vända dig till tredjeman och berätta att den inte längre gäller. Det kan vara komplicerad om det finns många tredjemän. Det andra alternativet, d.v.s. den som inkluderar tingsrätten, är väldigt effektiv men tar lite längre tid att träda i kraft. Dessutom behöver fullmaktsgivaren göra sannolikt att denne inte kan få fullmakten tillbaka, vilket i ditt fall är att fullmäktigen vägra återställa den.Jag hoppas att detta var hjälpsamt och du är välkommen med fler frågor.Vänligen,

Får skadestånd ges som gåva till någon som utsatts för brott?

2021-09-19 i Gåva
FRÅGA |Hej!Får en gärningsman som beviljas skadestånd använda det till att ersätta brottsoffret?
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja: Om en person beviljas skadestånd, får han eller hon råda fritt över sina pengar. Personen får bestämma att en samtyckande mottagare (t.ex någon som utsatts för brott) ska få dessa i gåva. Mitt svar på din fråga förutsätter avsaknad av kontaktförbud. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,