Hur ska jag upprätta en framtidsfullmakt till mina barn?

2020-01-31 i Avtal
FRÅGA |Jag vill ge mina tre barn fullmakt, var för sig. Skall jag då upprätta 3 original av framtidsfullmakten?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är helt enkelt: Du upprättar EN framtidsfullmakt och i den så skriver du in att dina barn X, Y och Z är dina fullmaktshavare. Således behöver du inte upprätta tre original. Det räcker gott med ett. Däremot kan det vara fördelaktigt att göra kopior av originalet och ge till var och en av fullmaktshavarna.I fullmakten rekommenderar jag dig att förtydliga (1) vilka angelägenheter fullmakten ska gälla och (2) dina barns inbördes förhållande. Är det till exempelt ALLA angelägenheter eller endast vissa? Hur ska beslut barnen emellan tas? Ska alla agera i samförstånd och gemensamt eller räcker det med att ditt barn X tar beslut i vissa frågor? Därför rekommenderar jag dig att fundera över dessa frågor och näraliggande sådana. Det är trots allt helt upp till dig att utforma fullmakten på det sätt som passar dig bäst.Om du behöver hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt så kan våra jurister på Lawline hjälpa dig med det här. Se även Lag om framtidsfullmakter här.Hoppas du fick svar på din fråga!MvhFredrik Rising

När tillämpas 33 § respektive 36 § avtalslagen och vad är skillnaden?

2020-01-30 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns några skillnader mellan de två jämkningsparagraferna 33 och 36 i avtalslagen. Stämmer det att motparten måste vara i ond tro när det gäller paragraf 33, men att i paragraf 36 spelar det ingen roll om han är ond eller god tro? "Omständigheterna vid dess tillkomst", som står i paragraf 33, innebär alltså endast då avtalet slöts, medan paragraf 36 berör fler rekvisit? Räcker det med ett av paragraf 36 rekvist för att lagen ska bli tillämplig, till exempel "senare inträffande förhållanden" eller måste samtliga rekvisit vara uppfyllda? vad menas med "senare inträffande förhållanden"? finns det några exempel på när paragraf 33 blir tillämplig och när 36 blir tillämplig, så att man kan se om där är några skillnader, eller kanske likheter mellan dem. Vad menas med "lämnas utan avseende"? Tackar så mycket för svar
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!33 § avtalslagen (lilla generalklausulen) och 36 § avtalslagen (generalklausulen) är två regler som ger parten en möjlighet att ogiltigförklara/jämka avtal eller rättshandlingar som med hänsyn till omständigheterna är oskäligt/orimligt. Båda paragraferna används restriktivt i praktiken och det är svårt att vinna framgång när man åberopar paragraferna. 33 § AvtL kan tillämpas för att ogiltigförklara ett avtal om omständigheterna var sådana vid avtalets tillkomst att det skulle anses strida mot tro och heder att åberopa avtalets giltighet med insikt om omständigheterna, alltså krävs det att motparten är i ond tro om omständigheterna i fallet. Exempel på situation då 33 § är tillämplig:Då en avtalspart utnyttjat den andra partens ovetskap om förhållande som hänför sig till avtalet, ex: angående kunskap om egendomens faktiska ekonomiska värde. 36 § AvtL är mer omfattande och har ett större tillämpningsområde. Paragrafen kan åberopas för att jämka (justera) eller lämna avtal utan avseende (att utelämna de oskäliga villkoren helt ur avtalet eller bortse helt från avtalet) om det skulle anses vara skäligt. Oskälighet av avtalsvillkor är alltså det enda rekvisitet som 36 § ställer upp för att lagregeln ska kunna bli tillämplig. Ordet har inte någon konkret betydelse utan skulle kunna fyllas med innehåll av varierande slag, däremot måste villkoret även vara oskäliga antingen vid avtalets tillkomst eller vid senare tillfälle under avtalstiden.Vid skälighetsbedömningen får hänsyn tas till samtliga omständigheter oavsett när de inträffat och övriga förhållanden, alltså om avtalsvillkor var oskäliga vid avtalets ingående, om avtalsvillkor är oskäligt i sig, samt om ändrade förhållanden under avtalstiden medfört att avtalsvillkor blivit oskäligt. Särskild hänsyn ska tas till eventuellt behov av skydd för den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. I och med att även senare inträffade händelser kan tas med i en skälighetsbedömning kan ett avtal som pga. senare inträffade omständigheter får en oskälig effekt jämkas eller ogiltigförklaras långt efter att avtalet ingåtts. Till skillnad från 33 § krävs det alltså ingen ond tro hos motparten för att kunna tillämpa 36 §.Exempel på situationer då 36 § är tillämplig:Ena avtalsparten förbehåller sig ensam beslutanderätten i viss fråga.Missförhållanden mellan parternas förmåner.Ingen rimlig proportion mellan kontraktsbrott och påföljd.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gåva - bil

2020-01-30 i Gåva
FRÅGA |Hej, jag och min sambo har separerat. Hon köpte en bil åt mig i en gåva i början av sommaren. Hon betalade swish för bilen 20000kr. Bilen var en gåva till mig och jag fick därför stå på ägandet av bilen. Bilen har ett stort affektionsvärde för mig då jag har lagt ner över 100 timmar i verkstadstimmar på den. Hon har ej körkort eller behov av bilen. Vem har rätt till bilen?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag ska försöka reda ut detta åt dig vad som är en gåva och vad som kan anses vara samboegendom.SamboegendomI ett samboförhållande är gemensamt bostad och bohag samboegendom som har förvärvats för gemensamt bruk, 3 § sambolagen. Vid en bodelning ingår enbart samboegendom, enligt 8 § sambolagen. Det gemensamma bohaget är exempelvis möbler, en TV eller andra typer av inre lösöre. En bil kommer därför aldrig att bli samboegendom. Det person som äger bilen kommer fortsatt att vara ägare till bilen även efter en separation. GåvaGåvor kan bestå av precis vad som helst, om jag ger min pojkvän en tröja eller om min mamma ger mig ett par örhängen, det kan även röra sig om pengar eller en bil. Din före detta sambo har gett dig en bil i gåva, vilket betyder att du äger bilen. För att gåvan ska vara din ska den kommit i din besittning, bilen är din och du står som ägare för bilen, enligt 2 § gåvolagen. Bilen är i din besittning eftersom du använder den och du äger den. SammanfattningBilen har du fått i gåva och man kan inte ta tillbaka en gåva.

Måste ett gåvobrev mellan sambos registreras för att vara giltigt?

2020-01-29 i Gåva
FRÅGA |Hej,Jag vill ge min sambo en bostadsrätt. Bostads rätten är helt och hållet betald.Vad måste jag tänka på.Sambon har inga anmärkningar och har inga problem med att bli medlem i föreningen.Ska gåva brevet det registreras nånstans? Hos vem ?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har en obelånad bostadsrätt som du vill ge till din sambo. Du undrar därför om gåvobrevet måste registreras för att vara giltigt.Din sambo måste godkännas som medlem i bostadsrättsföreningenDet finns vissa krav som måste vara uppfyllda för att gåvan ska anses vara fullbordad. När det gäller gåvor om bostadsrätter anges dessa krav i bostadsrättslagen (här). Ett gåvobrev om en bostadsrätt ska vara skriftligt och skrivas under av både dig och din sambo samt innehålla vilken lägenhet som avses, se 6 kap 4 § bostadsrättslagen (här). Om gåvotagaren nekas medlemskap i föreningen blir gåvan ogiltig vilket betyder att din sambo måste godkännas av föreningen för att gåvan ska bli giltig, se 6 kap 5 § bostadsrättslagen (här). Gåvobrev mellan sambor behöver inte registrerasGåvobrev registreras hos Skatteverket. Skatteverket kan endast registrera gåvor mellan makar. För att gåvan om bostadsrätten ska vara giltig mellan er behöver ni alltså inte registrera gåvobrevet. Däremot bör detta förvaras på ett säkert ställe, t.ex. i ett bankfack.Min rekommendation är att ni upprättar ett skriftligt gåvobrev och att din sambo ansöker om medlemsskap i föreningen för att gåvan ska bli giltig. Använd gärna vår avtalsmotor för att säkerställa att gåvobrevet uppfyller formkraven. Använd den här länken för att komma direkt till avtalsmotorn.Vänligen,

Kan ett avtal inte vara juridiskt bindande?

2020-01-31 i Avtal
FRÅGA |Hej, Jag jobbar som läkare och har nyligen påbörjat min ST-läkartjänst och med chef, handledare och studierektor gått igenom ett så kallat "ST-kontrakt" som en överenskommelse hur upplägget i min tjänst ser ut och att jag får gå på kurser etc. Detta skrivs under av alla 4 parter men efteråt kommenteras det att detta dokument inte är "juridiskt bindande". Kan det vara så att en överenskommelse som dokumenteras och skrivs under inte blir juridiskt bindande? Jag trodde att även muntligt avtal gäller och blev förvånad att ett påskrivet inte kan vara det?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar regler som återfinns i avtalslagen. Inom svensk rätt är ett avtal alltid juridiskt bindande oavsett dess form. Det följer av 1 § avtalslagen, där det föreskrivs att både ett anbud (ett erbjudande om att ingå ett avtal) och en accept (svar till erbjudandet) är bindande för de parter som gett anbudet och accepten. Svensk avtalsrätt präglas av ett latinskt avtalsrättsligt uttryck som lyder "pacta sunt servanda", vilket betyder "avtal ska hållas" och är en rättsregel om att alla avtal är juridiskt bindande. Detta gäller även muntliga avtal, då avtalslagen inte gör någon skillnad på skriftliga och muntliga avtal när det gäller deras bundenhet. I praktiken är det dock mer fördelaktigt att ha ett skriftligt avtal då de är betydligt lättare att åberopa än muntliga avtal. En förutsättning för att ditt tjänsteavtal ska vara bindande är att det framgår tydligt i avtalet vilka som är avtalsparter, vad som ska avtalas, hur länge avtalet ska gälla, samt era underskrifter. Framgår allt detta i ditt tjänsteavtal är det juridiskt bindande. I ditt fall är det din arbetsgivare som har kommit med ett anbud och du som har kommit med en accept, och eftersom alla parter skrev på avtalet är det juridiskt bindande. Skulle det förekomma någon juridisk tvist mellan dig och din arbetsgivare gällande bundenheten av tjänsteavtalet, kan du vara väl försäkrad om att det är ett juridiskt bindande avtal. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Om man blir gammal och dement så kan man upprätta en framtidsfullmakt

2020-01-30 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag är snart åttio år och har två döttrar. Om jag blir dement måste jag då ha en god man. Jag vill att mina döttrar får bestämma över mitt liv och mina tillgångar. Kan jag skriva typ ett testamente med dessa önskemål?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag rekommenderar dig att upprätta en så kallad framtidsfullmakt eftersom genom den kan du bestämma vem eller vilka som ska sköta din personliga och ekonomiska angelägenheter, om du en dag (förhoppningsvis långt bort) inte kan göra det själv. Det går alltså alldeles utmärkt att genom en framtidsfullmakt låta dina döttrar bli fullmaktshavare längre fram (när du behöver det). Någonting som är viktigt att tänka på är alla de formella krav som måste vara uppfyllda för att det ska vara en giltig framtidsfullmakt. Dessa krav räknas upp nedan (3-5 §§ Lag om framtidsfullmakter).- Fullmaktsgivaren ska vara 18 år och kunna ta hand om sina angelägenheter när denne skriver fullmakten,- Fullmakten ska vara skriftlig,- Det ska framgå att det är en framtidsfullmakt,- Det ska framgå vem eller vilka som är fullmaktshavare,- Det ska framgå vilka angelägenheter som fullmakten omfattar,- Övriga villkor för fullmakten ska anges,- Fullmakten ska bevittnas av två personer (den som är vittne får inte vara den fullmakten gäller för. Det vill säga fullmaktshavaren).Du kan läsa på mer om framtidsfullmakter här och vi på Lawline kan självklart hjälpa dig upprätta en framtidsfullmakt här.Hoppas du fick svar på din frågaMvh

Avtal om framtida vinst

2020-01-30 i Avtal
FRÅGA |Vi kommer att skiljas och jag har fått en bostadsrätt. Nu vill jag att min man ska kunna bo kvar i huset och därmed ta över samtliga lån och stå som ägare. Jag vill att han ger mig min del av vinsten först när hustet säljs om några år. Finns det avtal/handlingar som kan skrivas?
Kathleen Ramos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Om du vill ha hjälp att upprätta avtal är du välkommen att använda dig av Lawlines tjänst avtalsroboten som kan hjälpa dig att skriva anpassade avtal och dokument online. Tjänsten når du via vår hemsida. Om du inte hittar tjänsten via hemsidan kan du ringa oss på 08-533 300 04 så hjälper vi dig.Lycka till!

Betalningsansvar vid intern reglering av skuld som står på den ena parten?

2020-01-29 i Avtal
FRÅGA |Jag och min fru har ett Privatlån i hennes namn som vi tog för att rensa kreditkortsskulder. Jag använde 33% av lånet. Hon resten. Vi har tidigare betalat 50/50 av skulden. Nu ska vi separera och hon vill att vi fortfarande ska betala 50/50. Det vill inte jag. Hur gör vi nu?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i avtalslagen (avtL). Som jag uppfattar din fråga har du och din fru en intern överenskommelse hur ni ska reglera skulden gentemot långivare. Jag uppfattar det som att ni delat lika på amorteringarna och att du nu önskar att reglera detta så det motsvarar din del av lånet. Inledningsvis tänker jag redogöra för hur ett avtal kan uppkomma och vad som gäller i ett avtalsförhållande. Därefter utreder jag om du kan ändra det avtalet som föreligger. Hur uppstår ett bindande avtal? Svensk avtalsrätt bygger på anbud-accept modellen om ett avtal föreligger. Modellen kan kortfattat beskrivas så som att ett anbud lämnas (förslag) till någon, mottagaren av detta anbud har sedan till att acceptera eller avvisa det anbudet. Två parter kan även uppträda genom handling på ett sätt som bildar ett avtal, s.k konkludent handlande. Detta innebär att det inte föreligger uttryckta anbud eller accepter men parterna uppträder på ett sätt som om det gör det. Om anbudet och accepten matchar (samstämmiga) så bildas ett juridiskt bindande avtal. Ett avtal kan alltså se ut i princip hur som helst, så länge anbud accept komponenterna kan urskönjas. När ett bindande avtal har utbildats mellan parterna ska principen om pacta sund servanda (avtal ska hållas) vara ledande, det innebär att respektive part är juridiskt skyldiga att införliva sina förpliktelser enligt avtalet (1 § avtL). Det är mycket svårt och kostsamt att bevisa avtal som inte existerar i skriftlig form. I ditt fall är min bedömning att det kan föreligga ett muntligt, eller åtminstone ett avtal genom konkludent handlande. Således är det troligt att man rent juridiskt ser det som att du är skyldig att införliva din del av avtalet i sin nuvarande form. Däremot kan man juridiskt tillgripa olika metoder för att jämka avtal. Hur kan ett avtal förändras efter det har blivit bindande? - Hävning och jämkningI avtalslagen finns möjligheter att göra avtal ogiltigt eller jämka dess innehåll. Med ogiltighet förstås att avtalet aldrig varit bindande, det kan till exempel om de tillkommit under grovt hot s.k råntvång (28 § avtL). Att jämka ett avtal innebär att man förändrar villkoren i avtalet på ett eller annat sätt. Att jämka eller ogiltigförklara står i stark kontrast till principen om att avtal ska hållas, således görs detta med restriktivitet. Den paragrafen som kan användas i detta fall är 36 § avtalslagen, den s.k generalklausulen. Den föreskriver att avtal kan jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Utifrån 36 § krävs alltså att det på något sätt bedöms vara oskäligt att dela på skulden hälften vardera, att någon omständighet inträffat som gör det oskäligt att kräva en hälftendelning eller att något annat förhållande inträffat som gör det oskäligt att hälftendelning. Så som paragrafen är formulerad är man fri att väga in vilka omständigheter man vill i bedömningen om avtalet ska jämkas eller inte. Några faktorer som är särskilt beaktansvärda i ditt fall är att ni nu ska skiljas, vilket innebär att er ekonomiska enhet bryts upp och att det inte längre föreligger någon "hänsynsplikt" eller andra åtagande som kommer med äktenskapet (jfr 1:2 ÄktB). Således är det rimligt att avtalet jämkas till att enbart omfatta "din del av skulden" (33 %), då det inte heller är otänkbart att det var så du uppfattade fördelningen från början. Det är inte heller otänkbart att bedömningen landar i att du kan köpa ut din kvarvarande del av skulden och således lösa upp avtalet på detta viset. Till stora delar blir det hela avhängigt på vad ni faktiskt har kommit överens om, och isåfall vilket villkor det är som är föremål för jämkning. SlutsatsI första hand är det alltid lämpligt att försöka reda ut situationen internt. Förslagsvis som nämnt ovan att din kvarvarande skuld räknas ut och att din ex fru får ett engångsbelopp som motsvarar den delen. Generellt så har du goda möjligheter att jämka avtalet till din förmån då du enbart disponerat en viss del av lånet. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH