Avtalsbrott i icke-konsumentförhållande

2018-05-19 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej. Vi är ett litet företag som bla klipper gräs åt fastighetsföreningar och samfälligheter. I början på mars blev vi kontaktade av en kvinna som är ansvarig för grönytorna i en sammfällighetsförening. Hon ville att vi i år, liksom föregående år ska klippa de gemensamma gräsmattorna i samfälligheten. Vi kommer muntligt överens i telefon om att vi åtar oss att sköta gräsklippningen säsong 2018. Förra året ville dom betala gräsklippningen i förskott så vi gjorde likadant i år. Fakturan gick iväg till dom i mars med sista betalningsdag i mitten på april. Nån vecka efter att betaltiden passerat får vi reda på att dom vill ha ett skriftligt avtal vilket vi skriver ett enkelt och mejlar dom. Vi får ingen respons på det mejlet och pratar igen med grönyteansvarig som säger att styrelsen eventuellt Vill anlita en annan firma, över huvudet på oss och på kvinnan dom själva utsett till att vara ansvarig över detta. Finns det ngt vi kan göra? Jag anser att dom brutit ett muntligt avtal i och med att dom ej betalade fakturan i tid och sedan nu ikväll 16/5, månader efter att vi avtalat om klippningen, meddelar oss genom grönyteansvarig att annan firma redan anlitats.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SlutsatserNi kan ha rätt till fullgörelse eller skadestånd. Det är dock inte säkert.Har ni slutit avtal?För att det ska vara fråga om ett avtalsbrott måste det finnas ett avtal att bryta mot. Vi börjar således med att undersöka om ni slutit avtal. Avgörande för den bedömningen är vad som sagts i telefonsamtalet. Vad som talar för att ett avtal slutits är: att ni kommit överens om att ni ska åta er att klippa gräsmattorna, att ni kommit överens om hur länge uppdraget ska gälla, att ni kommit överens om prisets storlek, att ni kommit överens om hur och när betalning ska ske och att ni kommit överens om allt detta även föregående år.Mot bakgrund av den information jag fått drar jag slutsatsen att ett avtal slutits mellan er och samfälligheten.Finns det några formkrav?Ibland kräver lagen att avtal måste ingås på ett visst sätt för att vara bindande. Exempelvis kan det krävas att avtalet måste signeras, innehålla viss information eller vara skriftligt. I ert fall rör det sig om ett uppdragsavtal, och för ett sådant finns inga formkrav. Det muntliga avtalet är således bindande. Avtal kan förvisso förklaras icke-bindande på andra sätt, men jag anser att det är irrelevant att gå in närmare på den saken i detta fall.Vad kan ni göra?Vi har alltså konstaterat att ett avtal slutits, att det är bindande, och att samfälligheten brutit mot det. Nu då? Det finns två alternativ: fullgörelse (samfälligheten förpliktas betala fakturan och ni förpliktas att utföra arbetet) och skadestånd.Jag utgår ifrån att ni och samfälligheten inte kommit överens om påföljder vid avtalsbrott. Vilket alternativ blir då aktuellt? Vi söker svaret i lag. Om val av lagProblemet är att det inte finns någon lag som uttryckligen reglerar påföljder vid avtalsbrott för avtal som rör tjänster mellan näringsidkare. Det är i och för sig inte säkert att samfälligheten ska betraktas som näringsidkare, men det har ingen betydelse. Samfälligheten är i vart fall ingen konsument eftersom 1 a § konsumenttjänstlagen (KtjL) stadgar att en konsument måste vara en fysisk person. KtjL reglerar förhållandet mellan näringsidkare och konsument och är därför inte tillämplig. Vi frågar oss om inte köplagen (KöpL) kan fungera istället. KöpL är dock inte heller tillämplig eftersom den enligt 1 § gäller köp av lös egendom (dvs inte tjänster). Därför måste jag försöka besvara er fråga med hjälp av analogier. Att använda analogier betyder bara att man försöker fylla i luckor i lagstiftningen med bestämmelser från en annan lag, i det här fallet KtjL eller KöpL. Ingen kan garantera att en analog tillämpning är korrekt förrän den prövats i domstol. Rättsläget är oklart.KtjL eller KöpL?KtjL är en lag avsedd för att skydda konsumenter. I detta fall är det dock "konsumenten" som troligtvis uppträtt vårdslöst i avtalsförhållandet, och eftersom samfälligheten ju faktiskt inte är en konsument måste detta faktum tala emot en användning av KtjL. KöpL innehåller inte samma komplicerade skyddsändämål att ta hänsyn till, och den enklare tillämpningen är därför något som talar för att KöpL är det bättre valet i detta fall. Jag väljer således att tillämpa KöpL. Vad säger KöpL?52 § stadgar att ni "får hålla fast vid köpet och kräva betalning". Andra stycket i samma paragraf stadgar dock att "Om köparen avbeställer en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för honom, får säljaren dock inte hålla fast vid köpet genom att fullfölja tillverkningen, vidta andra förberedelser för avlämnandet och kräva betalning. Detta gäller dock inte, om ett avbrott skulle medföra en väsentlig olägenhet för säljaren eller risk för att hans förlust till följd av avbeställningen inte blir ersatt." Det är detta stycke vi måste bryta ner och undersöka närmare. Problemet är att det inte går. Vi befinner oss redan på analogiernas område, där stor försiktighet måste iakttas. Ska en gräsklippning t.ex likställas med en särskilt tillverkad vara? Sådana frågor kan inte besvaras, och mina spekulationer skulle inte vara vägledande. Vi måste därför nöjas oss med att konstatera att rätten till fullgörelse är en möjlighet för er, men inte mer.Skadestånd då?52 § tar oss hur som helst vidare till 67 §. Där stadgas att skadestånd på grund av avtalsbrott bl.a. omfattar ersättning för utebliven vinst. Här stöter vi direkt på problem. Enligt förarbetena till lagen kan ersättning för utebliven vinst bli aktuellt om köparen avbeställer en specialtillverkad vara som inte kan säljas på annat håll, eller om den möjligheten är begränsad. Som nämnt går det ju inte avgöra om en gräsklippning kan likställas med en specialtillverkad vara eller inte. Även här måste vi alltså nöja oss med att konstatera att en möjlighet finns, men inte mer.Uppenbarligen är läget mycket oklart. Skulle ni i vart fall överväga att vidta några rättsliga åtgärder rekommenderar jag att ni bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka

Avtalsbrott

2018-05-02 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej!Jag arbetar som frilans webbutvecklare och hamnat i en liten disput med ett annat företag angående en hemsida. Jag hörde av mig till dem och fick veta vad dom sökte, jag sa mitt pris (8000KR) och de accepterade så jag började arbeta. Under en veckas period skickar jag uppdateringar på deras sida samt fick svar och kritik på vad som skulle ändras, de verkar nöjda så jag forsätter med arbete.Ungefär 1 ½ vecka in i projektet får jag höra att en annan utvecklare har givit förslag på ett billigare pris, jag går då ner till samma pris (7500KR) de säger också att om personen inte är klar med sitt arbete under helgen vilket hen lovade så skulle de fortsätta med mig, företaget lägger då in "Deal?" i slutet av meddelandet. På Måndagen så får jag svar av företaget och vi fortsätter på deras hemsida, jag skickar uppdateringar, design idéer och funktioner som de kan testa på en privat hemsida jag satt upp åt dem. De verkar fortfarande nöjda och frågar om allt är klart då jag säger att det bara är en admin panel klar, lite senare när deras hemsida är klar och redo att användas får jag höra att de vill bryta vårt avtal och gå med den andra partern och inte tänker betala för min tid som jag trott. Jag höll på att ändra mitt företag under denna period så skickade fakturan 6 månader efter incidenten, men har läst att det är 3 år som gäller.Detta samtal skedde över Messenger och finns i både bild samt text fortmat.Vad kan jag göra?MVH
Azra Delkic |Hej! Tack för att du vänder till till Lawline med din fråga! Som jag tolkar det har ni gått in i ett avtal med företaget som nu företaget vill gå ifrån vilket jag tolkar som avtalsbrott. Min första fråga är om ni i kontraktet skrev vad som skulle ske om ena parten gör sig skyldig till avtalsbrott? I så fall, gäller det. Avtal och avtalsbrottAvtal är bindande för de parter som ingått det genom anbud och accept 1 § Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. I ditt fall då du sa ditt pris och de accepterade blev ert avtal bindande. Huvudprincipen är att avtal ska hållas. Att inte fullfölja avtalet och erlägga dig betalning för det utförda arbetet blir ett avtalsbrott. Vid avtalsbrott finns det ett flertal påföljder som den drabbade parten kan göra gällande. Syftet med påföljderna är att försätta den part som utsattes för avtalsbrott i samma ekonomiska läge som skulle varit om avtalet fullföljdes. I ditt fall är det mest lämpliga skadestånd, detta skadestånd ska försätta dig i den ekonomiska situation du hade varit i om avtalsbrott inte skett dvs. betala för tjänsten. ÅterkallelseOm företaget hade velat återkalla sitt svar eller anbud hade detta behövt komma till dig precis innan det tidigare svaret för att återkallelsen ska vara gällande 7 § Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.. Eftersom att företaget ej gjort detta är de skyldiga att fullfölja avtalet, alltså att betala dig för den tjänst du utfört. Hur ska jag gå vidare?Enligt min mening har du rätt till betalning för den tjänst du utfört och eventuellt skadestånd för förlusten. Mitt tips är att du tar kontakt med en jurist som kan hjälpa dig att framställa krav gentemot företaget. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till. Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att generera "falsk" trafik till en annons på en webbsida?

2018-03-13 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |En sajt-ägare kan tjäna väldigt mycket på den besökstrafik denne lyckas attrahera till domänen bakom en annons på hans sajt. Finns det en lag som menar att besökare till en webbsajt måste klicka på sajtens reklam annonser för att trafiken från annonsens webbplats ska räknas som att den nått besökaren? Är det med andra ord otillåtet för en sajt-ägare att generera trafik från domänen bakom en annons utan att besökaren klickar på annonsen?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är inte säker på att jag helt och hållet förstår din fråga. Så som jag uppfattar frågan undrar du huruvida det är tillåtet att skicka besökare vidare till din annonsör, trots att besökaren inte har klickat på annonsörens annons (t.ex. genom ett javascript som omdirigerar besökaren, alternativt öppnar annonsörens hemsida i en ny flik).Först kan jag nämna att det inte finns någon lag som uttryckligen förbjuder detta. Vad som i första hand är avgörande är vad du och annonsören har avtalat om. Även om detta inte uttryckligen har angivits i avtalet är det enligt min mening underförstått att ett "pay per click"-arrangemang innebär att besökaren aktivt måste klicka på annonsen. Det kan alltså utgöra ett avtalsbrott att skicka trafik till annonsören om dessa besökare inte själva har klickat. Annonsörer betalar ju i regel per besökare som har visat ett intresse för det som annonsen förmedlar. Har annonsören och publicisten genom avtal beslutat att upplägget ska se ut på det sätt du beskriver finns det dock inga hinder mot att förmedla trafik på detta sätt.Så för att kort besvara din fråga: Enligt min mening är upplägget du beskriver inte tillåtet eftersom upplägget inte överensstämmer med det sedvanliga inom webbannonsering och därmed utgör ett avtalsbrott. Avtalsbrott kan innebära att den som har brutit mot avtalet blir skyldig att betala tillbaka mellanskillnaden i värde mellan priset för det avtalade klicket och priset för ett "falskt" klick. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Effekter av säljares kontraktsbrott

2018-02-04 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Vad kan påföljden bli om jag som kattuppfödare inte vill sälja till en person som tingat en kattunge från mig?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av konsumentköplagen — KKL.Här behöver man göra en skillnad mellan straffrätt och civilrätt. Straffrätt är ett rättsområde som rör förhållandet mellan staten och individen, medan civilrätt är alla rättsområden som rör förhållandet mellan två (eller fler) parter som båda är privata.Avtalsbrott är inget brott i straffrättslig mening, och du kan därför inte heller få något straff.Däremot är du civilrättsligt bunden av avtalet, alltså bunden i relation till köparen. Köparen har rätt att betala enligt avtalet och i gengäld få kattungen, och kan vända sig till domstol för att kräva statens hjälp att fullgöra köpet (12 § KKL). Meddelar du köparen att du inte tänker uppfylla dina förpliktelser enligt avtalet har han eller hon också som alternativ en rätt att häva köpet, vilket ju för dig bara vore positivt (13 § KKL).Jag gissar — men det behöver du avgöra — att köparen inte är intresserad av att dra saken till domstol, utan hellre kan tänka sig att köpa en kattunge av någon annan istället.Oavsett om köparen väljer att kräva fullgörelse eller att häva köpet, har köparen rätt att också kräva skadestånd från dig — ersättning för de skador han eller hon lider av att du vägrar sälja (14 § KKL). Jag föreställer mig att det är två typer av köparens utgifter du kan tänkas behöva ersätta: 1) Om köparen på grund av ditt avtalsbrott istället köper en annan kattunge för ett högre pris än ni kommit överens om, lär du vara tvungen att täcka prismellanskillnaden. Notera att säljaren bara har rätt att kräva mellanskillnaden upp till ett marknadsmässigt normalt pris, och inte får "straffa dig" genom att betala ett högt pris. 2) Övriga utlägg köparen haft på grund av ditt avtalsbrott, till exempel bränslekostnader om köparen åkt bil till dig för att titta på katten och inte gjort detta om ni aldrig ingått avtalet, om köparen köpt en sele till katten men nu inte har någon nytta av den och så vidare.Med vänlig hälsning

Kan militär personal bryta mot tystnadsplikt vid kriminella handlingar i tjänsten?

2018-05-12 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej! Jag har läst om "pactum turpe" och har en fråga: Om exempelvis militär personal skrivit på avtal tystnadsplikt och sedan i tjänsten blivit inblandade i verksamhet som kan betraktas som kriminell eller klart omoralisk (till exempel tortyr eller en mordkomplott), kan de i ett sådant fall bortse från tystnadsplikten och bidra till att saken klaras upp på ett riktigt sätt (t.ex. genom att berätta offentligt) med hänvisning till pactum turpe? (Följdfråga: Vad skulle gälla i motsvarande situation för exempelvis en präst som har "absolut tystnadsplikt"?)
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Uttrycket pactum turpe härstammar från latin och betyder skamlig överenskommelse vilket kan ge en god indikation om dess innebörd. Det rör sig om avtal som är skamliga på så vis att de antingen strider mot lag eller goda seder. Det finns en motsvarighet till uttrycket i 36 § avtalslagen. Enligt lagrummet kan ett avtal i sin helhet lämnas utan avseende (ogiltigförklaras) under vissa förutsättningar. En naturlig fråga att ställa sig är om tystnadspliktsklausuler någon gång kan anses vara ogiltiga. Det är här som frågan om pactum turpe kan komma in - inom avtalsrätten ska det som avtalats strida mot tro och heder eller strida mot lag. Troligtvis torde sekretessklausuler i och med dess funktion att förmå en arbetstagare att genom en negativ förpliktelse vidta tystnad sällan kunna anses vara ogiltiga. De kan istället vara föremål för jämkning av oskäliga (orimliga) avtalsvillkor. De fall då ett tystnadspliktsåtagande faktiskt skulle kunna vara ogiltigt skulle i princip vara när åtagandet begränsar en arbetstagares möjlighet att påtala missförhållanden eller brottsliga förfarande inom arbetsverksamheten. Notera att jag här endast gjort avtalsrättsliga spekulationer då rättspraxis inte synes ha behandlat frågan. Även om rättsläget får anses vara oklart torde mycket tyda på att tystnadspliktsåtagandet får vika åt sidan i och med de ställningstaganden som lagstiftaren gjort med införandet av visselblåsarlagen.Ur en straffrättslig synvinkel tänker jag på lydnadsplikten inom militära förhållanden (24 kap. 8 § brottsbalken BrB)). Gärningar av allvarlig art - t.ex. att ingå i en verksamhet som utgör väpnat hot mot laglig ordning (18 kap. 3 § (BrB)) - faller utanför både lydnadsplikten och tillämpningsområdet för 24 kap. 8 § BrB. I detta fall skulle det alltså också kunna ses som befogat för militären att åsidosätta tystnadsplikten då kriminella handlingar faller utanför dess arbetsuppgifter enligt dessa lagar och doktrin. Vad gäller präster har de en absolut tystnadsplikt, vilket innebär att de har en skyldighet att tiga även när brott föreligger. De får inte heller kallas för att vittna om någonting som faller under deras absoluta tystnadsplikt (36 kap. 5 § rättegångsbalken). I detta fall skulle prästen alltså begått ett brott om hen brutit mot tystnadsplikten (20 kap. 3 § BrB). Med det sagt har det ändå hänt att präster brutit mot tystnadsplikten utan att åtal väckts. Så kan vara fallet om prästen varit försatt i en mycket svår och stressande situation och därmed handlat i nöd. Sedan är det självfallet så att om prästen själv begått ett brott så kan ju hen ses som medbrottsling och ska då straffas precis som alla andra. Det beror på hur en ska tolka din delfråga avseende prästen./Vänligen,

Kan motparten stämma om avtalet inte uppfylls trots förändrade omständigheter?

2018-03-20 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej!Jag och min före detta fru skrev i samband med vår skilsmässa ett avtal oss i mellan gällande en framtida betalning från min sida, för ett körkort och bil till hennes dotter. Avtalet skrev endast oss i mellan och är varken bevittnat eller har personnummer angivna. Så som jag har förstått det är detta avtal bindande trots att det inte bevittnats. Nu har omständigheterna ändrats och av olika anledningar anser jag mig ha legitima skäl att bryta delar av detta avtal. Min fråga är, hur långt kan min före detta fru dra vårt avtal? Skulle det kunna lika till grund för en privat stämningsansökan hos kronofogden?
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avtal ska hållasEtt avtal om att i framtiden betala för körkort och bil är, precis som du skriver, giltigt trots att det inte har bevittnats. Huvudprincipen är att att avtal ska hållas, dvs det ska mycket till för att man ska få bryta det, men självklart kan ni tillsammans komma överens om att det inte längre ska gälla. I ditt fall verkar det dock som att en sådan överenskommelse inte är aktuell. Möjlighet att stämmaI och med att din före detta fru förmodligen inte kommer acceptera att du inte fullföljer avtalet, kan hon ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden. Det krävs dock att sista betalningsdatum har passerat för att det ska gå. I domstol kan hon stämma dig redan innan sista betalningsdatum passerat under vissa omständigheter, men hon kommer ha större chans att nå framgång om det sker efter det eventuellt avtalade datumet. Hon kan dock väcka en s.k. fastställelsetalan för att få en dom på att avtalet mellan er gäller, detta kan hon göra när som helst. Det ska dock tilläggas att det kostar att ansöka om stämning. Jämkning av avtaletHar ni inget villkor i avtalet om under vilka omständigheter det får brytas och det som hänt i så fall faller under det villkoret, får ni falla tillbaka på avtalslagens regler. Avtalsvillkor kan jämkas om de anses vara oskäliga på grund av omständigheter som uppkommer efter avtalets tillkomst. Det ska dock tilläggas att detta används oerhört restriktivt av domstolen. Då jag inte vet de exakta omständigheterna kan jag tyvärr inte ge dig någon mer detaljerad bedömning kring möjligheten att jämka avtalet. (se 36 § avtalslagen, här)Du kan hitta mer information om ansökan om betalningsföreläggande och stämning här och här. Hoppas du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Avtal som aldrig genomförts – kan man få ersättning?

2018-02-27 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej! Vi har vunnit ett anbud på konferensanläggning hos xxx kommun i höstas. Där gjordes det klart att det skulle hållas ett antal konferenser per år och för att vinna det var vi tvungna att genomföra en del modifieringar. Det har senare visat sig att de aldrig bokat en enda konferens. får de som ena part i kontraktet helt utebli sin förpliktelse utan någon som helst ersättning mot oss?
Erik Johansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utgångspunkten är att ett avtal ska hållas – pacta sunt servanda är en fast princip i Svensk rätt. En avtalspart blir skadeståndsskyldig om denne bryter mot en avtalad förpliktelse och på sätt begår ett kontraktsbrott. Vidare är utgångspunkten för skadeståndets beräkning vid kontraktsbrott att den skadelidande ska försättas i samma situation som om kontraktet hade fullgjorts på ett korrekt sätt. Detta innebär att den skadelidande har rätt till ersättning för det positiva kontraktsintresset (direkt förlust och utebliven vinst). Detta gäller dock inte om avtalet/kontraktet föreskriver något annat genom en ansvarsbegränsning från någon av kontraktsparterna. Det helt avgörande i det här fallet blir vad som står i kontraktet. Om kommunen har förbehållit sig rätten att inte genomföra några konferenser, trots upphandlingen, så är det med största sannolikhet ett rättsligt giltigt förebehåll. Har kommunen inte gjort det, ja då kan det vara tal om att ni ska kunna få skadestånd i den här situationen. Titta på vad ditt och kommunens avtal föreskriver. Regleras inte frågan skulle jag rekommendera dig att vända dig till en advokatbyrå och be dem titta på ditt fall. Det är mycket möjligt att du kan få ersättning i sådana fall.Hoppas du fått svar på din fråga. Lycka till. Med vänlig hälsning

Köpares avtalsbrott vid vägran att fullgöra betalning

2018-01-24 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Jag träffade en köpare fysiskt för att sälja en vara. Betalning sker i form av en banköverföring på plats med bankapp där han i sin tur tar emot varan. Betalningen kom aldrig och nu vägrar köparen lämna tillbaka varan eller att betala. Vad kategoriseras detta som? T.ex stöld, bedrägeri eller något annat?
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du och köparen har ingått ett avtal där din prestation är att överlämna varan och där köparens prestation är att betala för varan. Ett avtal är bindande och båda parter ska därmed fullfölja sina förpliktelser. Detta följer av 1 kap. 1 § avtalslagen. Köparen vägrar i detta fall att betala trots att du överlämnat varan, denne har därför begått ett avtalsbrott. Jag antar att både du och köparen är privatpersoner och de köprättsliga reglerna kring denna problematik behandlas därför i köplagen, 1 § köplagen. Enligt 49 § 1 st. köplagen är köparen skyldig att betala i det fall köparen fått varan i handen och då säljaren kräver betalning. I det fall en köpare inte betalar har säljaren rätt att kräva betalning eller hävning samt även skadestånd, 51 § köplagen. Du har som köpare rätt att kräva betalning enligt 52 § och skadestånd enligt 57 § köplagen. Skadestånd gäller den skada du lidit på grund av att du inte erhållit betalning. Utöver detta kan du även kräva ränta enligt 71 § köplagen, räntan löper från den dag du meddelar köparen om det till den dag han faktiskt betalar.Vägrar köparen att betala kan du ta hjälp av kronofogdemyndigheten genom att ansöka om betalningsföreläggande. Mer information om det hittar du här. Hoppas att detta svar hjälpte dig! :)Med vänliga hälsningar,