Vad händer när man ingått ett avtal man omöjligen kan fullfölja?

2020-10-04 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Jag har ingått ett parningsavtal mellan två uppfödare; där jag lånar ut min hane till den andres hona.I avtal står det att det kostar 3000:- för språng och omparning ingår om det sker inom 1 år.Vid första parningstillfälley blev honan alltså inte dräktig, det tar 4 månader till nästa löp och under den tiden blir min hane sjuk och måste avlivas.Vad gäller nu?Jag har alltså ingen möjlighet att er buda omparningen då hanen är död. Skall jag betala tillbaka hela avgiften eller halva eller i get??
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med det avtal ni har ingått när du inte längre kan fullfölja din del.Jag utgår ifrån att ni är två jämbördiga uppfödare och att ingen av er är konsument. Den lag som aktualiseras i det här fallet är framförallt avtalslagen (AvtL) eftersom det inte rör sig om ett köp av en sak utan av en tjänst. Vid avtalsfrågor är en viktig del det faktiska avtalet, Avtalslagen är dispositiv vilket innebär att den bara fungerar som utfyllnad i de frågor där ni inte avtalat om något annat. Nedan följer en genomgång om vad som gäller mer generellt, om ni har avtalat något annat så kommer det att gälla i stället. Inom avtalsrätten finns en grundprincip som kallas för pacta sunt servanda och betyder att avtal ska hållas.Om en av parterna i ett avtal inte kan genomföra det man lovat brukar man prata om att det är ett avtalsbrott. Det finns vissa typer av händelser som gör att avtalsbrottet kan vara ursäktligt. Till exempel att den som ska prestera något i avtalet, dvs du i det här fallet, blir hindrad från att utföra sin prestation. Det krävs att det som hänt har varit utanför din kontroll. Något som du inte kunnat påverka, förutsett eller undvikit. Om hindret som uppstår är permanent, upphör ditt prestationsansvar. Däremot är man skyldig att direkt meddela den andra parten att förhållandena är förändrade och att man inte kommer kunna fullgöra sin del av avtalet, samt att man vill häva avtalet. Gör man inte detta inom en rimlig tid blir man ofta ersättningsskyldig om fördröjningen har inneburit skada för motparten. Till exempel om de enda andra uppfödarna har en betydligt högre språngavgift, och den andra uppfödaren nu måste betala mer pengar för att få några valpar. Vid en hävning upphör avtalet att gälla direkt. De prestationer som man gått med på ska inte fullgöras, om någon prestation redan har gjorts så ska de återgå om det är möjligt. I ditt fall beskriver du att ett parningsförsök redan har genomförts och att den andra uppfödaren har betalat. Du har alltså presterat 50% av vad du avtalat och köparen har presterat 100%. I min mening låter det ganska rimligt att 50 % av köparens betalning då ska gå tillbaka. Det finns dock alltid en möjlighet att en domstol bedömer annorlunda vid en tvist.Det finns ytterligare en möjlighet i avtalslagen. Det som kallas för generalklausulen (36 § AvtL), i den kan man läsa att man kan jämka avtalsvillkor eller hela avtal som är oskäliga. Bestämmelsen gäller även när något har hänt som gör att avtalet i efterhand blir oskäligt, vilket stämmer in på ditt fall. När man jämkar ett avtal i sin helhet så blir avtalet ogiltigt och prestationerna ska återgå som att det aldrig fanns något avtal från början. Det vill säga du behöver då betala tillbaka 100% av den andra partens pengar.Något man inte ska glömma bort är dock att det råder avtalsfrihet, det du och den andra parten kommer överens om är det som gäller. Kan ni enas om en annan fördelning av återbetalning så gäller ju den.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Ersättning för det positiva kontraktsintresset vid avtalsbrott

2020-08-01 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej. Jag har ett företag enskild firma. De är ett måleriföretag. Jag har en kund som jag har gjort en offert till för att tvätta och måla hennes hus, hon tackade muntligt ja till denna offert i feb-20. Jag meddelade då att jag kommer i aug.-20. Hon hörde av sig i sommar och undrade när jag kommer jag svara den17 aug. Nu är de så att jag jobbar även som timvikarie på ett annat företag och där slutade en medarbetare nu och jag blev tillfrågad om jag kunde jobba för dom fram till okt-20 tills de har fått anställt en ny medarbetar. Jag tackade ja till de. Jag maila min kund att jag inte kommer att måla hennes hus och förklarade att jag är även anställt på ett annat företag. Fick svar citat "Grattis till jobbet - förstår att du verkligen tar de jobbet!" tolkade de att de va ok att jag inte kommer. Hon skrev även om jag bara kunde komma och hjälpa henne med en gavel på huset som hon inte skulle klara själ. Jag svara att de går tyvärr inte för jag jobbar till 16,30 varje dag. Nu påstår hon att när hon tar in en annan målar firma och dom är mycket dyrare än mig och att jag enligt lag skall betala mellanskillnaden till henne för att jag har brutet ett avtal? Undrar nu om de stämmer.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag utgår i mitt svar från att din kund är en konsument och inte en annan näringsidkare och att du i första hand säljer tjänster i form av målningsarbete. Din fråga aktualiserar huvudsakligen konsumenttjänstlagen (KtjL) och allmänna avtalsrättsliga samt skadeståndsrättsliga principer. Utredning Det närmaste en reglering om rättsföljderna av avtalsbrott man kommer i KtjL är 31 § KtjL där det anges att näringsidkaren ska ersätta konsumenten skada som vederbörande orsakas av dröjsmål. I avtalsförhållanden som regleras av KtjL finns alltså ingen lagstadgad reglering av hur fullständiga avtalsbrott ska hanteras. I första hand ska i en sådan situation eventuella villkor i det ingångna avtalet vara styrande. Det finns dock även en mängd allmänna avtalsrättsliga principer som behandlar denna situation. En utgångspunkt i avtalsrätten är principen pacta sunt servanda som innebär att ingångna avtal ska hållas. Som en logisk förlängning av denna princip följer en tanke om det positiva kontraktsintresset, det vill säga att den part som drabbas av ett avtalsbrott ska försättas i samma ekonomiska läge som om avtalet uppfyllts avtalsenligt. Detta kan liknas vid den allmänna skadeståndsrättsliga principen att skadeståndsersättning syftar till att återställa den skadelidandes position. Detta talar i princip för full ekonomisk kompensation vid avtalsbrott. För att sådan ersättning ska utgå torde dock ett krav på vårdslöshet finnas för att undvika ett orimligt långtgående ansvar vid avtalsbrott, en tanke som även syns i 31 § KtjL i begränsningen av ansvar för fall då "dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit." Det måste även föreligga adekvat kausalitet mellan avtalsbrottet och den skada som inträffat; annorlunda uttrycket måste skadan ha varit en rimligt förutsägbar följd av avtalsbrottet. Det torde även krävas att det positiva kontraktsintressets omfattning kan fastställas med skälig säkerhet, att det framstår som sannolikt att avtalet skulle kunnat uppfyllas och att den drabbade parten vidtagit skäliga åtgärder för att minska skadan av avtalsbrottet. I ditt nu aktuella fall kan vi konstatera att du kommer begå ett avtalsbrott genom att inte fullgöra det ingångna avtalet och att denna situation inte regleras i KtjL som reglerar ert avtalsförhållande i övrigt. Enligt min uppfattning är det helt klart att ditt agerande utgör en form av vårdslöshet som kan motivera ersättning, att det finns ett tydligt samband mellan ditt avtalsbrott och den potentiella skadan för din motpart, att man utan svårighet kan mäta den potentiella skadan med säkerhet och att det framstår som sannolikt att avtalet skulle kunnat uppfyllas. Det positiva kontraktsintresset får i detta fall beskrivas som skillnaden mellan det din kund skulle betalat dig och det (högre belopp) som din kund måste betala någon annan för att utföra samma arbete. Här aktualiseras dock enligt min uppfattning din kunds skyldighet att begränsa sin egen skada genom att vederbörande inte kan förvänta sig fullständig ersättning om hon anlitar en annan målare till ett ockerpris. Din kund kan heller inte anlita en målarfirma som genomför ett betydligt mer avancerat eller grundligt arbete eftersom det då inte längre kan anses jämförbart med det arbete du anlitades för att utföra. Avslutningsvis kan det även vara värt att beröra din kunds svar när du meddelade henne om att du inte längre hade för avsikt att prestera avtalsenligt. Även om svaret i och för sig kan ge intryck av att din kund ställde sig positiv till att du avsåg att bryta mot avtalet är det enligt min uppfattning inte tillräckligt entydigt för att avtalsrättsligt betrakta som att ni avtalat att det ursprungliga avtalet inte längre ska gälla.HandlingsplanJag har svårt att ge dig en konkret rekommendation utan närmare insyn i ditt fall. Jag kommer ringa dig på måndag den 3/8 14:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Kan man frångå ett muntligt avtal?

2020-04-25 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Har anlitat en båtmäklare för försäljning av min båt med ett muntligt avtal. Kan jag bryta det muntliga avtalet om jag ångrar mig då jag inte "trivs" riktigt ok med honom. Kan han i så fall ta ut någon kostnad?Mvh
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Muntliga avtalAvtal behöver inte ha någon särskild form eller innehåll för att vara giltiga. Det räcker med "anbud och accept" (1 kap. 1 § avtalslagen). Det innebär att den ena parten föreslår avtalsvillkor, och om den andra parten godkänner dem har ett bindande avtal upprättats. Både skriftliga och muntliga avtal är alltså giltiga. Det kan dock vara svårare för parter att bevisa vad avtalet faktiskt omfattar om det är muntligt. Att frångå ett muntligt avtal utan motpartens godkännande innebär att man begår ett avtalsbrott. Påföljder vid avtabrottDet finns fem påföljder vid avtalsbrott. Huvudregeln är den part som blivit utsatt för skadan av avtalsbrottet får välja påföljd. Den första påföljden är innehållande, vilket innebär att den part som blivit drabbad av avtalsbrottet kan välja att inte heller utföra sin del av avtalet. Den andra påföljden är rätten till fullgörelse. Det betyder att den part som blivit drabbad av avtalsbrottet kan kräva att den andre parten gör den prestation som avtalats om. Den tredje påföljden är hävning. Hävning betyder att avtalet upphör att gälla. För att hävning ska kunna användas krävs det att avtalsbrottet är väsentligt, och för att avgöra det krävs en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Den fjärde påföljden är prisavdrag. Prisavdraget ska vara skillnaden mellan värdet av den avtalade prestationen och den faktiska prestationen i och med avtalsbrottet. Den femte och sista påföljden är skadestånd. Skadestånd kan utgå om det part som blivit utsatt för avtalsbrottet har lidit någon form av skada. Skadeståndet ska täcka skadans storlek. Påföljden skadestånd kan kombineras med de fyra andra. SammanfattningMuntliga avtal ska hållas på samma sätt som skriftliga. Fullföljer man inte sin del i ett muntligt avtal begår man ett avtalsbrott. Vid avtalsbrott kan någon av påföljderna ovan aktualiseras. Det du kan göra är att ta kontakt med mäklaren och säga att du vill avsluta samarbetet. Oftast går det att komma fram till en lösning tillsammans, och är båda parter överens kan ett avtal frånträdas riskfritt. Med vänliga hälsningar,

Huvudmans ersättningsmöjligheter vid befogenhet- och behörighetsöverskridande från fullmäktig.

2020-03-15 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Vart i lagboken står det om att huvudmannen kan kräva ersättning av mellanmannen om mellanmannen går utanför behörigheten och/ eller befogenheten?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig hit till Lawline med din fråga!Det du undrar över stadgas i Handelsbalken, och Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område - Avtalslagen (i fortsättningen AvtL).2 kap. AvtL behandlar fullmakt. Med en fullmakt tillåts man agera för annans räkning. En huvudman ger en person fullmakt att för huvudmannens räkning utföra en rättshandling mot tredje man. Personen som för huvudmannens räkning ska rättshandla kallas för fullmäktig/mellanman.Fullmäktige/mellanman är skyldig att agera inom fullmaktens behörighet och befogenhet. Handlar denne utanför behörigheten är rättshandlingen aldrig giltig för huvudmannen. Handlar denne utanför befogenheten är rättshandlingen ogiltig för huvudmannen endast om tredje man är i ond tro angående fullmaktens befogenhet.Är det en fullmakt adresserad direkt och endast till fullmäktige/mellanman, krävs ond tro från tredje man även vid behörighetsöverskridande, se 2:18 AvtL.Det står inte uttryckligen i lagen om huvudmans rätt till ersättning från fullmäktige/mellanman för överskridande av behörighet eller befogenhet. Mellan huvudmannen och fullmäktige/mellanman råder ett vanligt avtalsrättsligt förhållande som inte styrs av reglerna i 2 kap. AvtL.Allmänna avtalsrättsliga principer om avtalsbrott får avgöra den frågan. Viss ledning kan hämtas ur 18:3 HB om sysslomannaansvar. Dock syftar regeln där endast för ersättning vid behörighetsöverträdelser. Med vänliga hälsningar.

Kan banken neka lån i efterhand?

2020-10-01 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hur vanligt är det (och är det ens möjligt) att banken nekar ett bolån efter att lånelöfte och kontrakt skrivits?Vi har hamnat i den situationen. Vingar sålt vårat hus och skrivit kontrakt på ett annat hus. Nu visar det sig att köparna av vårat hus har fått problem med köparen av deras bostadsrätt. Kontrakt är skrivet mellan dem men plötsligt så får inte köparen av deras bostadsrätt låna pengar. Detta är tydligen mycket ovanligt enligt vår mäklare. Vad är det värsta som skulle kunna hända i vårat fall?Kan banken neka oss lån i efterhand eftersom våran köpare inte sålt sin bostadsrätt?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är ovanligt att avtal om lån bryts då det i många fall är att betraktas som ett avtalsbrott. Å andra sidan är svaret på frågan beroende av hur lånelöftet utformats. I det fall att man har en belånad bostad sedan tidigare men vill köpa ny bostad innan man säljer sin egna kan det finnas förbehåll om inom vilken tid den första bostaden måste vara såld. Är villkoret inte uppfyllt kan banken återta det nya lånet för den nya bostaden. Detsamma gäller om den som sökt lånet uppgett felaktig information i sin ansökan. Ett konkret exempel är om en person skulle uppge en viss lön som i själva verket är lägre eller dolt att personen har andra lån. Det värsta som kan hända är att, förutsatt att ni i ert avtal har ett förbehåll om när er ursprungliga bostad måste vara såld, kan bli av med ert nya lånelöfte till följd av att villkoret i avtalet inte uppfyllts. Däremot brukar sådana situationer kunna lösa sig med banken. Min rekommendation är att du snarast tar kontakt med din bank och förklarar situationen ni befinner er i. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Uppskjuten föreställning och hävning

2020-05-24 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Jag har köpt 6 st biljetter till en föreställning "Såsom i Himmelen i Göteborg den 14 Juni 2020.Nu blev detta inställt pga Coronna.Nu erbjuder dom biljetter till en ny föreställning i Maj 2021, men vi 6 som är över 80 år vill ha tillbaka pengarna istället, kan vi få det?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om man kan få pengarna tillbaka för teaterbiljetter när säljaren skjutit upp föreställningsdatumet. Svaret på din fråga finner du i Konsumentköplagen. Bestämmelserna i lagen är tvingande till förmån för dig som konsument och alla avtalsvillkor som jämfört med bestämmelserna i lagen är till nackdel för dig är utan verkan (3 § Konsumentköplagen). Vad händer om säljaren skjuter upp evenemanget? När säljaren skjuter upp ett evenemang kan det liknas vid att säljaren är i dröjsmål, dvs. varan avlämnas inte eller avlämnas för sent (9 § Konsumentköplagen). Konsekvenserna av detta är att köparen kan häva köpet om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för köparen (13 § konsumentköplagen). Bedömningen gällande om något är av väsentlig betydelse sker ur köparens synvinkel. Det ska beaktas vilka olägenheter som dröjsmålet fått för köparen (se proposition 1989/90:89 s. 80 f.) Här spelar det ingen roll vilken orsak säljaren har till dröjsmålet. Vad innebär detta i ditt fall? Du har som konsument rätt att häva köpet och få pengarna tillbaka om säljaren är i dröjsmål, vilket den här kan anses vara. Viktigt är att du för att kunna häva på grund av säljarens dröjsmål måste meddela säljaren om att du vill häva köpet inom skälig tid från att du fick reda på uppskjutandet av evenemanget (15 § Konsumentköplagen). Om säljaren inte går med på detta och alltså uttryckligen nekar hävning kan du vända dig till Allmänna Reklamationsnämnden, som avgör ärenden gällande konsumenttvister. Vänligen,

Skyldighet att ersätta tidigare ägare för avlivad hund

2020-04-09 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Jag har haft en omplacerings hund i 1,5 år men efter att hunden varit sjuk och fått ändrat beteende och började visa aggressivitet samt sluta äta så välbesökt jag som ägare att avliva. Men jag kontaktar aldrig förra ägaren som påstår att enligt köpeavtalet skulle jag kontakta dom men eftersom situationen var stressande hade jag inte tid. Nu hotar förra ägaren med anmälan till polisen och myndigheter. Vad ska jag göra och vad har jag gjort för fel?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det lättaste svaret är att konsekvenser av att bryta mot kontraktet brukar vara reglerat i själva köpeavtalet. Står det någonstans i avtalet att du var skyldig att höra av dig och erbjuda tidigare ägare att köpa tillbaka hunden vid sjukdom eller om du skulle sälja eller avliva den, ja då har du nog begått ett kontraktsbrott, alltså brutit mot det ni kommit överens om. Står det inget sådant i kontraktet utan det handlar om en muntlig överenskommelse så blir det förstås svårare för den tidigare ägaren att styrka att du handlat felaktig på ett sätt att hen skulle få någon kompensation för det. Det som gäller då är allmängiltiga skadeståndsregler enligt skadeståndslagen (SkL). Förutsättningen för att den tidigare ägaren ska ha någon rätt till ersättning är dock att man reder ut vad exakt personen menar sig ha lidit för skada. Emotionella skador ersätts nämligen inte utan det handlar om att den tidigare ägaren ska ha lidit en skada i form av förlusten av värdet på själva hunden eller kanske förlusten av värdet om de tagit tillbaka hunden och sålt den till någon annan. Men det förutsätter att du ska ha haft en skyldighet att göra det! Med den givna informationen blir detta dock svårt att svara på. Det jag kan svara på är dock det här: om du på pappret ägde hunden så har inte polisen någonting med ärendet att göra eftersom inget brott begåtts utan detta är ett privaträttsligt förhållande, alltså det handlar om vad ni som privatpersoner kommit överens om och huruvida någon brutit mot detta är inte upp till polisen att avgöra utan deras skyldighet innefattar enbart att utreda brott. Både du och din motpart kan däremot få saken prövad i domstol i ett civilmål där man helt enkelt bestämmer vem det är som gjort fel utifrån vad ni kommit överens om och om det uppkommit någon skada som gör att du måste ersätta den tidigare ägaren. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Avvikelse från planritning på bostadsrätt

2020-02-21 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har köpt ett nyproducerat kedjehus i brf-form. Nu när vi hade slutbesiktning så såg vi att planlösningen i verkligheten avvek från planlösningen på papper. Byggbolaget hade monterat en ventilationstrumma i fel sida av rummet samt monterat en ventilationstrumma i ett rum där det inte ens fanns utmarkerat i planritningen. Byggbolaget hävdar att vår planritning är fel, men det är planritningen som vi har tagit del av hela tiden och som är en bilaga till vårt upplåtelseavtal för bostaden.Kan byggbolaget strunta i att rätta till felet eller kompensera oss? Tack så mycket!
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i nedanstående stycken försöka redogöra för hur du kan gå vidare med din fråga.Vilken lag är det som gäller? Jag uppfattar det som att planritningen i kedjehuset är felaktig i förhållande till planritningen i bilagan som ingick i upplåtelseavtalet. Eftersom bostadsrätten är nyproducerad är det i första hand upplåtelseavtalet mellan dig och bostadsrättsföreningen som gäller, alltså blir avtalslagen samt avtalsrättsliga principer tillämpliga. Om det saknas vissa bestämmelser i avtalet rörande t.ex. fel i bostadsrätten, så blir även bostadsrättslagen tillämplig i detta fall. Bilagan innehållandes planritningen omfattas av upplåtelseavtalet. Alltså tillämpas inte bestämmelserna i bostadsrättslagen i detta fall (7 kap. 1 § bostadsrättslagen). Avviker bostaden från det som har avtalats? Av vad som framgår av dina uppgifter verkar det som att den verkliga planlösningen märkbart avviker från den planlösningen på papper. Vanligtvis är felaktiga planlösningar något som inte kan åtgärdas, utan istället blir rätten till ersättning för skada aktuell, om det är klarlagt att det föreligger ett avtalsbrott. Jag utgår ifrån att byggbolaget har angivit en specifik area, och ingen uppskattad area, i upplåtelseavtalet. Annars har det i praxis ansetts att en uppskattad area i upplåtelseavtalet, som senare i verkligheten avvek med 10 kvm, inte utgjorde någon grund för ersättning till förvärvaren av en nyproducerad bostadsrätt (dom från Södertörns tingsrätt, mål nr. T 4822–10). Vad du kan göra nuReklamera till bostadsrättsföreningen angående bristerna så snarast som möjligt. Det rör sig om en avvikelse från vad som är avtalat och inte bostadsrättens skick i övrigt. Alltså rör det sig om ett avtalsbrott. För att ersättning ska komma på tal krävs det att du visar att uppgiften om planlösningen och ventilationstrumman är specificerade och att bilagan är det enda material du har kunnat utgå ifrån angående bostadsrätten. Du borde även kunna visa på att du drabbats/kommer att drabbas av ekonomisk skada för att få ut skadestånd. Om du anser att dessa felaktigheter är så pass allvarliga för dig, finns en möjlighet att säga upp avtalet på grund av avtalsbrott. I sådana fall rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan!Med vänliga hälsningar