Sälja samägd fastighet utan samtycke

2020-10-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Syskonpar som säljer gemensamt ägd fastighet. Vad händer om det ena säger ja till bud men inte den andra. Den andra vill invänta ev högre bud. Kan man framtvinga försäljning ?Undrande bror
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom ni äger fastigheten gemensamt blir lagen om samäganderätt tillämplig (här, nedan förkortad SamL). Enligt huvudregeln krävs samtliga delägares samtycke för att få förfoga över den gemensamma fastigheten eller för vidtagande av åtgärd i dess förvaltning (2 § SamL). Med förfoga avses försäljning, uthyrning eller övrig disposition med äganderätten. Alltså innebär detta att ni båda måste säga ja till budet för att försäljning ska kunna komma till stånd. Däremot finns en regel som säger att en av ägarna kan påkalla tvångsförsäljning av fastigheten (6 § SamL), om inte den andra ägaren kan framföra synnerliga skäl för varför det inte ska få ske. Vad som anses vara synnerliga skäl ska enligt praxis tolkas restriktivt. Om man vill få till en tvångsförsäljning så ska man inkomma med en ansökan till tingsrätten som då förordnar en god man att ombesörja försäljningen genom offentlig auktion (8 § SamL). Samägarna står kostnaden för den gode mannen, och detta dras från fastighetsförsäljningen (15 § SamL). Beträffande priset så kommer tingsrätten bestämma ett minimipris under vilket fastigheten inte får säljas på auktionen (9 § SamL). Detta pris är så högt att det inte priset blir oskäligt samtidigt som det inte är så högt att försäljning omöjliggörs. Slutligen ska poängteras att du fritt kan sälja din del av fastigheten om inte du och ditt syskon avtalat om något annat!Hoppas detta besvarade din fråga!

Hur skriver man bra juridiska tentasvar?

2020-10-16 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag läser idrottsjuridik och har tittat på gamla tentor och dragit slutsatsen av att det kommer till 90% att handla om olika case som jag ska titta på och resonera kring utifrån ett juridiskt perspektiv. Jag ska nu plugga till denna tentamen och vill förbereda mig så bra som möjligt, så jag eftersöker konkreta pluggtips till just att kunna redogöra för ett case. Var börjar jag? Hur hittar jag relevanta rättskällor att applicera till ett oförutsett case i lagboken (i och med att det kan handla om i princip vad som helst)?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar det som att du vill ha råd kring hur du kan skriva juridiska tentasvar. Läs frågan noggrant Mitt första råd är väldigt banalt men det är mycket viktigt att läsa frågan noggrant. Det kan vara bra att läsa frågan två gånger, så du har en bra överblick över omständigheterna i frågan. Skriv vad problemet ärNär du har läst frågan noggrant, ser du vilka delar av frågan som har juridisk relevans samt vilka juridiska problem som finns i frågan. Jag brukar skriva vad problemet är, till exempel " Problemet är att A och B har ingått ett muntligt avtal men B har ångrat sig". Tillämplig lag När du vet vad problemet är, vet du även vilka lagar som är tillämpliga. Börja med att utgå från lagen som är mest relevant för frågan. Jag brukar läsa lagarna som utgör kursfordran mycket noggrann innan tentamen, så jag snabbt kan hitta relevanta lagrum på tentamen. Rättsregler har ofta en huvudregel och vissa undantag. Jag har läst kursbeskrivningen på idrottsjuridik och ni har till exempel avtalsrätt. Då vet du att huvudregeln är att avtal ska hållas, men det finns vissa undantag, till exempel oskäliga avtal. Det är bra om du explicit anger vad huvudregeln är och sedan argumenterar för om det finns tillämpliga undantag. Våga argumentera Oftast är juridiken inte svart/vit utan man måste våga argumentera för sin sak. Det finns många gråzoner och ett problem kan oftast tolkas på olika sätt. Därför rekommenderar jag att du argumenterar för din ståndpunkt och att du är explicit kring varför du tycker att just din lösning stämmer överens med gällande rätt.Lycka till! Jag hoppas att du med detta fick svar på din fråga! Stort lycka till på tentan!Vänligen,

Äganderättens övergång när man förvarar något åt en vän?

2020-10-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Övergår äganderätt till mig på saker någon har lämnat hos mig?Jag har under en tid nu (ca. 8 månader) haft några ägodelar i mitt hem som tillhör en vän och lär ha dem i min ägo tills vidare. Vi diskuterade lite lätt hur ägande rätten kring dessa objekt var då jag har haft dem en längre period utan att dem har hämtats. Hur ser ägandet rätt ut i detta fall? Går den automatiskt över till mig efter en viss tid? Frågan härstammar väll mest från intresse men då vi inte kunde hitta något svar riktar vi oss till er och undrar just vem som äger vad och hur äganderätt överförs? Sakerna i fråga är kläder och annat dylikt.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som du själv uppmärksammat finns inget givet svar på frågan. Det har att göra med att vi i Sverige inte helt erkänner "äganderätt" men detta ät en väldigt teoretisk fråga som jag inte kommer gå in på djupare. Jag antar att du snarare undrar vad du får och inte får göra med kläderna. Jag kan först säga att du inte får någon äganderätt till kläderna, dvs de blir inte dina att använda hur du vill. När din vän bad dig förvara kläderna fick du en vårdplikt över dessa som innebär att du varit tvungen att se till att de inte förstörs eller kommer bort. Denna vårdplikt har du fortfarande. Vad du kan göra är att du säger till din vän att du inte längre vill förvara kläderna åt honom, då minskar i vart fall din vårdplikt (HB 12:2 j. 12:6). Det betyder dock inte att du kan sälja/slänga kläderna bara sådär. Det kan nämligen utgöra brottet olovligt förfogande (BrB 4:1). Även om din vän fortfarande äger kläderna kommer så inte anses vara fallet i varje situation. Skulle t.ex du få ekonomiska problem och en utmätning ske skulle man utgå från att du äger kläderna (UB 4:18). Sammanfattningsvis går aldrig äganderätten över till dig men i vissa fall kan du anses vara ägare ändå. Du har dessutom en vårdplikt ifall du inte ber din vän hämta kläderna. Jag hoppas det är ett någorlunda svar på din fråga, just "äganderätt" är ett mycket oklart begrepp inom juridiken så det finns tyvärr inget fullgott svar. Har du fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!

Rätten att återkräva egendom som bestulits och därefter hamnat i ny ägares hand.

2020-09-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar jag bodde på ett så kallat familjehem när jag var ung min familjehems pappa stal då min epa traktor från mig och nu när jag har blivit vuxen och jag hittade nuvarande ägaren till min epa traktor kan jag kräva tillbaka den av den nya ägaren då? För jag kunde inget göra när jag var 15-16år när min familjehems pappa (fosterpappa) stal den för mig och sålde den mot min vilja då
Pontus Fridén |Hej!Din fråga angår egentligen två områden; dels den straffrättsliga aspekten i form av stöld och dels den civilrättsliga i fråga om godtrosförvärv (sakrätt). Jag kommer inte närmare berör den straffrättsliga frågan eftersom du främst är intresserad av att återfå besittningen över epa-trakorn, kommer jag inte närmare beröra den straffrättsliga frågan utan nöjer mig med att det för utvecklingen av resonemanget, hyptotetiskt konstatera att du blivit bestulen på din epa-traktor. Om det har gått tio år eller mer sedan epa-traktorn överläts till nuvarande ägareSituationen regleras i lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (GFL). Lagen gäller förvärv i god tro av rätt till lösöre (exv. Epa-traktor), 1 § GFL. Utifrån din fråga antar jag att viss tid har förflutit sedan stölden begicks. I 4 § GFL står det att den förvärvat och innehaft lösöret i tio år (dvs. köp, byte eller gåva) från en person som varken var ägare eller behörig att förfoga över den (exv. Någon som genom stöld tillskansat sig lösöret) får äganderätt på grund av hävd.Äganderätten tillfaller inte nuvarande ägare om han eller hon bort insåg alt. bort misstänkt att överlåtaren saknat rätt att förfoga över egendomen. Kraven är synnerligen stränga, vid minsta avvikelse bör i princip en misstänksamhet anläggas. Rekvisiten gäller bland annat tid, plats och pris, likaså givetvis köparens kunskap om säljarens person och bakgrund jfr 2 § andra stycket GFL. Om det inte har gått tio år sedan epa-traktorn överläts till nuvarande ägare.Består din rätt till egendomen även om den nuvarande ägaren anses ha varit i god tro i enlighet med 2 § på grund av att du frånhänts epa-traktorn genom uppräknat brott i 3 § GFL jfr "olovligen tagit den". En parantes är att den nuvarande ägaren då får vända sig till säljaren med ersättningskrav på köpeskillingen. Dina utsikter förbättras således avsevärt om det inte har gått tio år sedan epa-traktorn överläts till nuvarande ägaren, din äganderätt är ju i så fall intakt.SammanfattningsvisTio år eller mer har gått- Har du förlorat äganderätten genom hävd kan du mot lösen återfå egendomen 5 § första stycket GFL, priset bestäms enligt 6 § GFL (marknadspris). Mindre än tio år har gått- Du kan med stöd av 3 § GFL kräva din egendom åter, troligtvis under förutsättning att du kan styrka ditt tidigare ägarskapÖvrigt- Kvarstår någon oklarhet i svaret kan du kommentera mitt svar så reder vi ut det.- Behöver du du vidare hjälp att få rättsligt genomslag med ditt anspråk kan du kontakta någon av Lawlines jurister https://lawline.se/contactHälsningar,

Tolkning av kostnadsersättningsvillkor för garantiarbeten

2020-10-22 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Har ett avtal med denna textUtökat garantiansvar avseende utförda kundarbetenE.K. har fullt garantiansvar i tre år för kundarbeten utförda före 1/1 2020 som avser rörelsegrenen "Montering", dvs målning, murning, snickeri och byggnation. Det innebär att E.K. skall ersätta köparen härför med ett belopp som svarar mot 100% av kostnaden för garantiarbetet.Om den konstaterade kostnaden avser en för bolaget skattemässigt avdragsgill kostnad skall ersättningen enligt ovan reduceras till 78,6% av kostnaden.Nu har det kommet ett garantiarbete på 52 000:- inkl moms enligt avtals texten vad ska E betala? De 52 000:- är kostnad plus normal vinstmarginal som vi fakturerar alla, ser inte varför vi ska förlora pengar genom att göra detta garanti arbete till en lägre kostnad. Istället för att göra garanti arbeten skulle personalen kunna ta in mer pengar per timme.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att du undrar hur begreppet "kostnad" i avtalstexten ska tolkas, närmare bestämt om det ska förstås som den självkostnad ditt företag har för att utföra ett visst arbete eller om det ska förstås som den kostnad en hypotetisk kund skulle haft om den anlitat ditt företag för att utföra det aktuella arbetet. Din fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna avtalsrättsliga principer.Utredning Ett avtal ska som huvudregel tolkas utifrån dess ordalydelse. Om ordalydelsen är mångtydig eller en situation som ligger på gränsen till dess tillämpningsområde bör avtalet tolkas utifrån vad som kan antas ha varit parternas gemensamma avsikt med avtalet vid dess ingående. Till stöd för vad som kan ha varit parternas avsikt kan bland annat ett avtalsvillkors sammanhang beaktas. Eftersom din fråga handlar om avtalstolkning kommer mitt svar präglas av viss osäkerhet då det aldrig kan sägas vara helt säkert hur ett givet avtalsvillkor bör tolkas. Med det sagt måste ordet "kostnaden" i det avtalsvillkor du citerar i din fråga enligt min uppfattning tolkas som den självkostnad ditt bolag har för att utföra det aktuella arbetet. Denna kostnad torde bestå av samma kostnader som ni normalt baserar era priser på, såsom normal lönekostnad för de anställda som utför arbetet, materialkostnader, eventuellt slitage på utrustning och så vidare. Jag baserar denna slutsats på att avtalsvillkoret, såvitt jag förstår, reglerar situationer då tidigare kunder åberopar garanti för utförda arbeten som kunderna anser bristfälliga. I en sådan situation framstår det som orimligt att ditt bolag skulle värdera kostnaden för arbetet högre än den egna självkostnaden eftersom det rör sig om just fullgörande av garantiåtaganden och inte ett affärsmässigt tillhandahållande av en tjänst. Till detta kan läggas ytterligare ett perspektiv, nämligen att relationen mellan dig och den tidigare delägaren med anledning av avtalsvillkoret kan liknas vid ett slags skadeståndsrättsligt åtagande; du kan komma att lida skada på grund av den tidigare delägarens bristande arbetsinsatser, varför det framstår som rimligt att den tidigare delägaren ska utge ersättning till dig om sådana fall uppkommer. Den skadeståndsrättsliga principen om att ersättningen syftar till att försätta skadelidanden i en likvärdig situation som vederbörande befann sig i innan skadehändelsen tycks klart motiverad i det nu aktuella fallet. Sammanfattningsvis skulle en tolkning av avtalet som ger dig ett direkt vinstintresse av att garantiärenden avseende den förre delägarens arbeten inkommer framstå som otillfredsställande då detta strider mot garantikonstruktionens och skadeståndsrättens grunder. Med anledning av detta kan det, i brist på andra bevis, inte antas ha varit parternas mening att begreppet "kostnad" skulle tolkas på annat sätt än som bolagets självkostnad för att åtgärda brister i den tidigare delägarens arbeten.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att i enlighet med avtalet begära ersättning från den tidigare delägaren som uppgår till den självkostnad ditt bolag har för avhjälpande av garantiärenden då denna tolkning av avtalet, enligt min uppfattning, framstår som den klart rimligaste. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Prästers Tystnadsplikt

2020-10-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Religiösa ledares tystnadsplikt. Enligt kyrkoordningen har präster absolut tystnadsplikt för uppgifter som lämnats under bikt eller enskild själavård. Men hur är det med religiösa ledare i andra kristna kyrkor än Svenska kyrkan eller andra religioner? Gäller absolut tystnadsplikt för uppgifter som t.ex. lämnats under bikt eller enskild själavård till en imam (islam) eller en rabbin (judendomen)?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Inom den svenska kyrkan har präster och diakoner tystnadsplikt. Prästen har en så kallad absolut tystnadsplikt, vilket innebära att det inte finns några undantag från denna (31 kap. 9 § Kyrkoordningen). Prästen får inte föra information vidare som man berättat för denne. en präst får inte heller kallas för att vittna i rättegång gällande något man exempelvis berättat under bikt eller själavård. En diakon inom svenska kyrkan har som nämt även en sorts tystnadsplikt, men inte absolut tystnadsplikt. En diakon kan under vissa reglerade omständigheter bryta sin tystnadsplikt (32 kap. 9 § Kyrkoordningen). En diakon har exempelvis anmälningsplikt enligt lag, om den får reda på ett barn far illa, vilket en präst inte har. Således, är tystnadsplikt ett känt fenomen inom kristendomen för präster och liknande. Tystnadsplikten grundar sig på att man ska känna sig trygg i att berätta saker för en präst, med vetskap om att informationen inte förs vidare. Det ska hjälpa folk att prata och öppna upp sig, samtal anses hälsosamt inom kristendomen. Vad jag vet, så finns det inget liknande koncept inom andra religioner, utan där gäller det andra regler och ritualer. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Upprätta en framtidsfullmakt

2020-09-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min mor har ej telefon med bank-id. Hur ordnar vi en framtidsfullmakt utan att det ska kosta 3000- som det gör hos företag X?
Madelen Henriksson |Hej, tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!För att kunna svara på din fråga så kommer vi behöva titta i Lagen om framtidsfullmakter. Jag förstår det som att du enbart undrar hur ni kan ordna en framtidsfullmakt. Först kommer jag reda ut vad som krävs för att en framtidsfullmakt ska vara giltig för att därefter ge några förslag på hur ni kan gå till väga för att upprätta en framtidsfullmakt. Formkrav och upprättandet av en fullmakt När man ska upprätta en framtidsfullmakt så är det vissa formkrav som måste vara uppfyllda. Man måste vara över 18 år och ha förmåga att ha hand om sina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakter), framtidsfullmakten ska vara skriftlig (4 § stycke 1 lag om framtidsfullmakt). Vidare ska två vittnen närvara samtidigt när fullmaktsgivaren skriver under den. Vittnena ska känna till att det rör sig om en framtidsfullmakt för att sedan själva underteckna handlingen. Vad gäller vittnena och kraven på dem så hänvisas man till ärvdabalkens reglering. Vittnena får bland annat inte vara jäviga, innebärande att de själva inte får ha något personligt intresse av framtidsfullmakten, exempelvis så får inte ni som har fullmakt åt er mor själva vara vittnen. Vittnena får exempelvis inte heller vara under 15 år (4 § lag om framtidsfullmakt).Vissa saker behöver framgå i en framtidsfullmakt. Det som ska framgå är att det rör sig om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar och vilka övriga villkor som gäller (5 § lag om framtidsfullmakt).Såvida de formella kraven för framtidsfullmakten är uppfyllda så är den giltig. Ni kan därför själva välja ett upprätta en framtidsfullmakt utan att behöva betala 3000 kronor hos X. När framtidsfullmakten börjar gällaFramtidsfullmakten börjar gälla då kraven i 3 och 4 § är uppfyllda och er mors situation är sådan att hon inte själv har förmågan att ta hand om angelägenheterna som fullmakten avser (9 § lag om framtidsfullmakt). Det är den som får fullmakten av er mor som bestämmer när fullmakten börjar gälla. SammanfattningDet är möjligt att själva upprätta en framtidsfullmakt. Såvida de formella kraven är uppfyllda så kommer den att vara giltig. Framtidsfullmakten ska inte registreras någonstans. För att inte själva behöva upprätta avtalet helt utan någon direkt vägledning så skulle jag råda er att använda er av en mall, exempelvis vår avtalsrobot. Detta för att vara säkra på att framtidsfullmakten kommer uppfylla de olika formkraven och således vara giltig. Hoppas att svaret har varit till hjälp för dig, annars är du alltid välkomna att skicka in en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Kan man driva in en skuld utan att ha ett skriftligt avtal?

2020-09-19 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vår son och hans ex fru fick låna pengar till insatsen av en bostadsrätt, tyvärr utan nedskrivna papper. Nu är de skilda och bostaden såld. Sonen har betalt tillbaka halva beloppet men inte exet. Kan man ändå driva in skulden. Banktransaktioner kan verifiera lånet. Vänligen Kenneth.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Så som jag förstår det handlar det om ett muntligt avtal genom vilket ni kommit överens om ett penninglån samt att det senare uppkommit fråga om möjligheten att driva in den här skulden. I ett scenario som detta gäller följande:AvtaletAvtal kan ingås på olika sätt, antingen muntligt, skriftligt eller genom att man gör något/handling (konkludent). I det här fallet handlar ju avtalet om ett penninglån (försträckning). Att avtalet ingåtts muntligen spelar ingen roll utan det handlar fortfarande om ett juridiskt bindande avtal . FORDRAN Genom penninglånet får den som lånat ut pengarna (långivaren/borgenären) en fordran mot den som tagit emot lånet (låntagare/gäldenär) som i sin tur får en skuld. Återbetalning av lånetOm långivaren vill att låntagaren ska betala tillbaka lånet så får denne kontakta låntagaren. Om då låntagaren trots uppmaning inte betalar tillbaka skulden kan långivaren vända sig till Kronofogden och ansöka om ett så kallat betalföreläggande. I ansökan om betalföreläggande måste långivaren kunna bevisa att en skuld existerar, det kallas att långivaren har bevisbörda. Exempel på bevisning kan vara kontoutdrag som visar transaktioner. Men bevisningen kan även vara andra saker som på ett eller annat sätt styrker att det finns en skuld. Om kronofogden beslutar om betalföreläggande kommer kronofogden därefter att påbörja arbetet med att driva in skulden från låntagaren. För detta tar kronofogden ut en avgift på 600 kronor.Med vänlig hälsning