Sandra Söderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer dela upp mitt svar i två delar. 1. I vilket land kommer rättegången hållas i, och varför? Både Spanien och Sverige är en del av den Europeiska Unionen, varför EU-rättsliga regelverk ska tillämpas. Vad gäller domstolsbehörighet tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (förkortning: Bryssel 1a-förordningen). Artikel 4 - Svarandens hemvist Enligt art. 4 Bryssel 1a så ska, om inte annat föreskrivs i förordningen, talan mot den som har hemvist i en medlemsstat väckas vid domstol i den medlemsstaten. Hemvist definieras i art. 63 Bryssel 1a - enligt artikeln anses ett företag ha hemvist i den ort där företaget har sitt stadgeenliga säte, huvudkontor eller huvudsakliga verksamhet. Det är sannolikt så att det spanska företaget har hemvist i Spanien utifrån dessa kriterier. Alltså: Om inte annat anges, ska talan väckas i svarandens stat, det vill säga Spanien i detta fall. Men! Artikel 7 - Uppfyllelseorten I art. 7.1a Bryssel 1a finns en specialregel som är tillämplig om talan avser avtal - vilket det ju gör i ditt fall. Då är det istället godtagbart att talan väcks vid domstolen för uppfyllelseorten för den förpliktelse som talan avser. Vad är då uppfyllelseorten? Om inte annat har avtalats, och om avtalet gäller försäljning av varor, så är uppfyllelseorten = den ort i en medlemsstat dit enligt avtalet varorna har/skulle ha levererats (art. 7.1b Bryssel 1a). Om avtalet gäller tjänster, är uppfyllelseorten den ort i en medlemsstat där enligt avtalet tjänsterna har/skulle ha utförts. Jag vet inte vart er uppfyllelseort är, men med hjälp av denna definition kan ni själva ta reda på det. Vart den är, har ni således rätt att väcka talan. Sammanfattningsvis:Om avtalet inte gäller försäljning av varor, så är Spanien den enda plats som det går att väcka talan vid. Men om avtalet gäller försäljning av varor, och uppfyllelseorten är belägen i Sverige, har ni alltså möjlighet att väcka talan här. 2. Vilket lands lagstiftning gäller för tvisten, och varför? Tvisten i fråga rör avtal, och Rom I-förordningen är därför tillämplig (se artikel 1). Ni verkar i detta fall sakna ett lagval i ert avtal (dvs. en bestämmelse som säger vilken lag som ska tillämpas vid en ev. uppkommen tvist), och vi måste därför gå till artikel 4. I art. 4.1.a stadgas att…: Avtal om köp av varor ska vara underkastade lagen i det land där säljaren har sin vanliga vistelseort. Vi får utgå från att säljarens vanliga vistelseort är i Spanien, vilket innebär att spansk lag är tillämplig på detta avtal. Slutlig sammanfattning: Sannolikt är det så att talan ska väckas i spansk domstol (om uppfyllelseorten inte är i Sverige), och spansk lag är tillämplig på avtalet. Observera att jag inte vet om några eventuella undantag är tillämpliga i ditt fall - det finns bland annat specialregler om skadeståndstalan, konsumentavtal etc. Men detta är åtminstone huvudreglerna i ett fall som detta. Lycka till, och hör av dig om du har något följdfråga! Vänligen,

Julia Zarour |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag som hindrar att en restaurang stänger innan utsatt tid. Det är helt upp till de personer som äger/arbetar på restaurangen när de vill stänga. Det finns dock ett undantag och det är om restaurangen befinner sig inuti en galleria. I så fall har restaurangen skyldighet att följa de öppettider som gäller för gallerian. Om det är så att de befinner sig inuti en galleria och hade stängt innan utsatt tid så kan inte du som privatperson stämma dem eftersom ni emellan har inte något avtal. Dock kan du tala med ansvariga för gallerian och berätta om denna händelse så kan de sedan välja huruvida de vill gå tillväga med detta. Med vänliga hälsningar!

Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan äganderätten övergå?Enligt rättspraxis, doktrin förarbeten (exempelvis SOU 2005:003) kan inte äganderätt preskriberas. Eftersom veteranbilarna som har anförtrotts dig för deponering ägts av den avlidne och numera dödsboet, kan du göra dig skyldig till förskingring om du tillägnar dig dem, eller olovligt förfogande om du säljer dem vidare varigenom dödsboet frånhänds veteranbilarna (10 kap. 1 § och 4 § brottsbalk (1962:700)). Av detta följer alltså, att du inte kan tilldelas äganderätten till veteranbilarna.Ersättning för förvaringI 12 kap. § 1 handelsbalken föreskrivs, att den som accepterat att ta hand om annans egendom, depositarien, får härigenom en vårdplikt att inte "missfara med egendomen" eller låta denna förkomma genom "vangömmo". Man får sålunda inte vara vårdslös med annans egendom.Av 12 kap. 1 § handelsbalken framgår även, att när en deponent lämnar in ett depositum hos en depositarie för förvaring ska detta antingen bevittnas eller så ska deponenten taga brev därom. Att taga brev innebär att deponenten innehar ett depositionsbevis, eller kvitto, för att kunna visa att deposition ägt rum. Ett kvitto är dessutom tvåsidigt och även den som förvarar egendomen bör ha en kopia för att kunna styrka avtalsförhållandet.Det framgick av de omständigheter du angav att något avtal inte finns. Kan det emellertid återfinnas ett kvitto och om det hela bevittnades, alltså när veteranbilarna lämnades för din förvaring, får det anses att ett depositionsavtal uppkommit. Om så inte är fallet har ni juridiskt sett inte ingått något depositionsavtal och din rätt till ersättning för förvaringen av veteranbilarna har i sådana fall gått förlorad. Om det däremot skulle finnas ett avtal så har du rätt till ersättning för den tid som du förvarat veteranbilarna åt personen.Alternativt tillvägagångssätt?I 12 kap. 6 § föreskrivs vad som gäller i situationen då depositarien inte längre vill förvara egendomen åt deponenten (numera dösboet). Här stipuleras att depositarien i sådana fall ska meddela detta till deponenten och "taga bevis däri". Med detta förstås att du genom meddelande förklarar att du inte längre vill ha egendomen hos dig och att vederbörande bör komma och hämta den. Lämpligen använder du något skriftligt medium som kan härledas till vederbörande där det senare klart kan komma att framgå att du avgett detta meddelande. Detta gäller om det föreligger ett depositionsavtal. Föreligger inget depositionsavtal behöver du inte kontakta dödsboet.Om deponenten härefter inte återtar sin egendom torde du som depositarie vara skyldig att fortsätta "vårda" egendomen. Detta framgår av ett rättsfall från 1904 vars konkreta rättsliga betydelse kan vara svår att värdera. Är det så att deponenten vid upprepade påminnelser att hämta egendomen inte hämtar denna och du drabbas av olägenhet och kostnad därav, anser i vart fall professor Jan Hellner att du bör vara berättigad att sälja egendomen för deponentens räkning (jfr 76 § köplagen, som enligt Hellner ska tillämpas analogt). Detta är dock inte fastställt i praxis, varför rättsläget är oklart. Emellertid kan du möjligen sälja veteranbilarna, i samförstånd med och efter samtycke av dödsboet, för att få ersättning. Vill dock dödsboet ha tillbaka veteranbilarna efter att du meddelat att du inte längre vill deponera dem, har dödsboet rätt att få dem åter.SammanfattningDu kan alltså inte få äganderätt till veteranbilarna och du har ingen rätt att sälja veteranbilarna för att få ersättning. Föreligger inget depositionsavtal har du heller inte rätt till ersättning. Endast i samförstånd och med samtycke av dödsboet kan du få ersättning om det inte finns ett depositionsavtal. Om det föreligger ett depositionsavtal ska du lämna en skriftlig begäran om att veteranbilarna ska hämtas och begära ersättning. Föreligger inget depositionsavtal föreslår jag att du ansöker om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten, vilket innebär att om ansökan bifalls så omhändertas egendomen av myndigheten istället.Jag kommer att ringa dig onsdag den 11:e april ca kl. 12.00. Om tiden inte passar kan du mejla mig på pontus.schenkel@lawline.se. Jag föreslår att vi under samtalet utreder saken mer ingående.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!Vänligen

Clara Wågefjell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!Detta är en fråga som diskuteras mycket så jag förstår att du inte är helt säker på vad som gäller. Jag ska hjälpa dig med det. Jag kommer att använda mig av rättsfall och diskrimineringslagen (DiskrL).En affär kan säga till att en person inte ska vara där, men personen får i praktiken gå in ändåI Sverige har vi i dag ingen lag som ger affärsinnehavarna rätt att "porta" en person från att handla där. Frågan har prövats en gång i Högsta Domstolen som sa att en affärsinnehavare får be någon att lämna lokalen, men om personen ändå går in så är det inget brott (NJA 1995 s. 84).En affär kan istället neka någon att handla där, eftersom att vi i Sverige har en generös avtalsfrihet. Det innebär att man får välja vem man ska avtala med. Detta får dock inte grunda sig i någon form av diskriminering (2 kap. 12 § första punkten DiskrL). Inte heller att be någon gå får grunda sig i diskriminering.Diskriminering kan ske på grund av olika saker. Dessa är:- kön- könsöverskridande identitet- etnicitet- religion och trosuppfattning- funktionsnedsättning- sexuell läggning- ålder (1 kap. 1 § DiskrL).Sammanfattningsvis kan alltså en affär be personer att gå, men det är inget brott om de ändå går in. Affären kan neka en person att handla där. Men de får inte göra något som anses som diskriminering.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga och önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med varma hälsningar,

Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Som jag förstår dig är du 15 år gammal och du har tjänat in dina pengar genom att arbeta. Barn har inte rätt att bestämma över sina pengar (Föräldrabalk 9 kap 1 §). Inte ens de pengar som du har jobbat ihop själv bestämmer du över, när du är femton. Det är dina föräldrar som bestämmer över dina pengar. Den som har fyllt 16 år har däremot rätt att bestämma över pengarna som denne tjänat ihop själv genom att arbeta (Föräldrabalk 9 kap 3 §). Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna erbjuda ett svar utan tvivel behöver jag mer information. Med hänsyn till att tomten intogs inom det sekundära vattenskyddsområdet, bör lydelsen medfölja dig som ny ägare. Detsamma bör gälla enligt avtalsrättsliga principer. Trots detta bör avtalet granskas närmare. Fastän det inte ingår i denna tjänst, ber jag dig emellertid om att e-posta avtalet till mig på pontus.schenkel@lawline.se, så kan jag granska lydelsen närmare.Jag kan dock redan nu rekommendera att du kontaktar kommunen för att efterhöra om lydelsen medföljer.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se! Vänligen

Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!Demensförbundets framtidsfullmakts-mall är bara ett exempel på hur en framtidsfullmakt ser ut. Om ni väljer att använda denna mall kommer inte alla tre var för sig kunna uträtta det som behövs. Den person som anges raden under gällande "vid förhinder för fullmäktige..." får endast fullmakt vid det fall ovanstående fått förhinder. För att både du och dina syskon ska få fullmakt krävs därför att ni utökar mallen så att det finns tre stycken ordinarie fullmäktige och att ingen skriver sitt namn raden under.Hoppas du förstår vad jag menar. Annars är du varmt välkommen att höra av dig igen. Mvh,

Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill inledningsvis beklaga situationen och är medveten om att det är högst besvärligt när det gäller inställda resor och försäkringsfrågor som kommer därefter.Allmänt om reseförsäkringVid resa kan man ofta teckna försäkring vari ingår ett avbeställningsskydd som gäller om man måste avboka resan på grund av att man själv eller anhörig eller reskamrat före resan blir sjuk eller råkar ut för en olycksfallsskada. Efter en granskning av flera reseförsäkringar kan jag konstatera, att med olycksfallsskada avses kroppsskada, som drabbat den försäkrade ofrivilligt genom plötslig yttre händelse, alltså ett utifrån kommande våld mot kroppen. Däremot omfattas inte psykiska besvär. I vissa fall kan men även få ersättning för medicinsk invaliditet, vilket innebär att man drabbats av olycksfallsskada som medfört för framtiden bestående nedsättning av fysiska eller psykiska funktioner. Det ska dock vara en nedsättning av psykiska funktioner som beror på en fysisk olycksfallsskada, varför psykiska besvär inte omfattas heller i detta fall. Psykisk sjukdom som förvärras efter det att man bokat en resa medför alltså normalt att avbeställningsskydd eller reseförsäkring inte gäller.Du nämner dock att bolaget anser att du inte kan få ersättning för att du haft psykiska besvär innan resan. Det verkar alltså vara som så, att din reseförsäkring omfattar psykiska besvär i viss mån. Eftersom det tycks vara så att din reseförsäkring omfattar psykiska besvär, bör det åligga resebolaget/försäkringsgivaren att bevisa att dina psykiska besvär förelåg när de påstår att de psykiska besvären förelåg. Som du säger så kunde du ju enligt din uppfattning resa. Jag kan emellertid inte uttala mig mer ingående avseende innebörden av din reseförsäkring, eftersom jag inte har tillgång till försäkringsvillkoren. RekommendationJag rekommenderar att du i första hand undersöker om din hemförsäkring omfattar avbeställningsskydd vid resa på grund av psykiska besvär. Jag rekommenderar även att du kontaktar Allmänna reklamationsnämnden. Myndigheten prövar opartiskt och kostnadsfritt tvister mellan näringsidkare(företag) och konsumenter. Denna anmälan till Allmänna reklamationsnämnden måste vara skriftlig.Detta ingår visserligen inte i denna tjänst, men om du vill kan du e-posta din reseförsäkring till mig så kan jag granska den och återkomma med ett mer utförligt svar.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!Vänligen