Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det står den som vill utfärda en framtidsfullmakt fritt att själv avgöra om denne vill utfärda en eller flera framtidsfullmakter. Jag föreslår att man ser till vad som är mest praktiskt i den enskilda situationen: Ska enbart en person få framtidsfullmakt kan det ofta vara mest praktiskt att alla dennes befogenheter framgår av samma fullmakt. Överväger den som utfärdar framtidsfullmakten däremot att dra tillbaka vissa befogenheter (i enlighet med 7–8 § lagen om framtidsfullmakter), kan det i denna situation istället vara mest praktiskt att utfärda olika fullmakter.Notera att en framtidsfullmakt för att vara giltig måste vara skriftlig, och inför två vittnen undertecknas eller bekräftas av fullmaktsgivaren. Vittnena måste känna till att det rör sig om en framtidsfullmakt, och bekräfta handlingen genom att underteckna den (4 § lagen om framtidsfullmakter).Vänligen

Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Du beskriver att ett stort företag har försökt ändra ett abonnemang med annan person än dig. Då du anger att det gäller ett företaget försökt påverka ändring av avtalet när du inte var där tolkar jag det som att ni blivit kontaktade av företaget. Det innebär att Distansavtalslagen gäller. I de flesta avtalssituationer utgör även Avtalslagen en grund. Endast du kan sluta avtal för din räkningI din fråga framgår att ett stort avtal försökt påverka en ändring av ditt abonnemang via en annan person. Till att börja med kan konstateras att endast avtalsparterna kan sluta avtal och sedan ändringar om detta avtal, i detta fall du och företaget (1 kap 1 § Avtalslagen). Om någon annan ska kunna sluta avtal för din räkning behöver denne person en fullmakt (2 kap. 10 § Avtalslagen). Företaget ska tydligt uppge information om vad den säljer och villkor till detta (2 kap. 2 § Distansavtalslagen). Vad du kan göraDå avtalet var mellan dig och företaget, inte företaget och din sambo, ska inte företaget försöka förhandla med din sambo om att ändra villkor. Märk att även om det hade lett till att din sambo gått med på några ändringar hade det inte varit giltigt då det är du som är avtalspart med företaget. Vad du kan göra är att anmäla företaget till Konsumentverket och välja den metod du anser känns bäst, exempelvis olämplig säljmetod. Det kommer däremot inte leda till någon direkt skillnad just för dig men kan hjälpa Konsumentverket att stoppa otillåtet beteende.Med vänliga hälsningar,

Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är ja, som frågan är ställd finns inga juridiska problem med det. Den typen av skrämdumpar är helt ok!Med vänlig hälsning

Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Hur jag tolkar din frågaJag tolkar din fråga som att att säljaren enligt avtalet har ett återtagande- och äganderättsförbehåll, vilket är vanligt i kreditavtal av detta slag. Det innebär en rätt för säljaren att under vissa förutsättningar ta tillbaka varan och att äganderätten inte går över på dig som köpare förens hela avbetalningen är gjord.Får du sälja en andel av båten till en släkting?Äganderättsförbehållet innebär som sagt att äganderätten tillkommer säljaren till dess att hela betalningen erlagts. Det ger säljaren rätt att återta båten om du som köpare inte betalar i rätt tid eller med rätt belopp. Det ger även säljaren rätt att avgöra om båten får säljas vidare och till vem. Äganderättsförbehållet gör det straffbart för dig som köpare att sälja båten vidare utan säljarens tillstånd, det kan nämligen utgöra olovligt förfogande enligt 10 kapitlet 4 § brottsbalken.Lagen om godtrosförvärvOm du skulle sälja en andel av båten till din släkting skulle även lag om godtrosförvärv av lösöre bli relevant. Enligt den lagen kan en köpare göra ett godtrosförvärv av lösöre som säljs i strid med ett äganderättsförbehåll, exempelvis en båt, om det är så att köparen vid köpet kan anses ha varit i god tro. För att man ska kunna anses vara i god tro krävs dock att köparen inte borde ha misstänkt att överlåtaren sålde lösöret utan att ha rätt till detta. Vid en sådan bedömning kan hänsyn tas till vilken egendom det är fråga om, under vilka förhållanden den utbjöds och omständigheterna i övrigt.Överlåtande av lånNär det gäller överlåtande av ett lån, vilket också verkar vara relevant i ditt fall, är det kreditinstitutet som har rätt att avgöra om någon annan än du får ta över krediten. Teoretiskt sätt borde det inte vara några problem om det är så att din släkting är kreditvärdig, men i slutändan är det banken som har rätt att avgöra om du får skriva över hela eller delar av din skuld på någon annan eller inte.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna avtalsrättsliga principer och praxis.Utredning I de fall avtal ingåtts och villkor i samma eller olika avtal tycks strida mot varandra finns två utgångspunkter för hur detta ska tolkas: dels att individuellt utformade bestämmelser vinner företräde framför standardvillkor, dels att mer preciserade villkor ska vinna företräde framför mer allmänt hållna villkor. Enligt praxis kan ett avtal ingås och förändras genom så kallat konkludent handlande, det vill säga genom att en part agerar på ett sätt som visar att vederbörande godtagit vissa villkor. Huruvida ett avtalsvillkor kan anses förlora verkan på grund av att en part inte åberopat det när motpartens agerande aktualiserat villkoret torde dock i mycket hög grad bero på omständigheterna i det enskilda fallet. Passivitet kan utan tvivel betraktas som ett konkludent agerande i en avtalsrelation, men dess exakta verkan varierar. Exempelvis fann rätten i fallet NJA 1939 s. 579 att underlåtenhet att göra avtalsrättigheter gällande när de förfallit kan betraktas som avstående från rätten till dessa, men i detta fall enbart för den tid som redan gått.I ditt nu aktuella fall kan vi med hänsyn till redogörelse ovan konstatera att tillägget med specifika åtaganden enligt min uppfattning som huvudregel bör vinna företräde framför den mer allmänna formuleringen om övriga ägares förköpsrätt när en ägare vill sälja sina aktier. Detta grundar jag på att inget av avtalen tycks ha karaktär av standardavtal, men att avtalet som anger specifika åtaganden är mer precist. Det är dock värt att betona att villkoren inte nödvändigtvis står i konflikt med varandra; det första villkoret du tar upp reglerar situationen att en ägare vill sälja sina aktier i företaget och att de andra två måste skyddas från att detta görs på ett sätt som kan skada dem, det andra villkoret får betraktas som en redogörelse för ägarens förpliktelser gentemot de andra ägarna med tillhörande sanktion (tvångsförsäljning). Frågan blir sålunda om de andra delägarna i en situation då du aktiverar det första villkoret eftersom du vill sälja dina aktier kan förekomma dig genom att aktivera det andra villkoret. Jag kan inte besvara denna fråga med säkerhet, särskilt inte utan närmare insyn i fallets omständigheter, men preliminärt bedömer jag att så inte är fallet. Enligt min preliminära uppfattning måste de andra delägarna antagligen anses ha avstått sin rätt att göra villkoret om tvångsförsäljning gällande gentemot dig genom att inte ha aktiverat detta trots att de varit medvetna om att du inte uppfyllt villkoren. HandlingsplanUtifrån den tillgängliga informationen har jag svårt att ge dig en konkret rekommendation. Jag kommer att ringa dig på måndag den 6/7 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline,Först och främst vill jag påpeka att Lawline inte besvarar några skolfrågor. I och med att ditt svar är utformat som en skolfråga, kommer jag att svara väldigt generellt ifall du inte inkommer med detaljer som visar på ett övrigt juridiskt intresse i frågan.Folkrätten är till stor del uppbyggd av sedvanerätt, det vill säga tysta överenskommelser mellan stater till följd av hur länderna tidigare agerat gentemot varandra. Vidare är folkrätten influerad av politiken, vilket Innebär att politiska ställningstaganden kan behöva tas för att lösa en tvist mellan två stater. En folkrättslig tvist kan uppstå vid erkännande av en stat eller vid en immunitetsfråga av en viss auktoritetspersonVänligen,

Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad du får ta med dig för föremål från ditt tidigare hem hos dina föräldrar när du flyttar hemifrån. Det framgår av din fråga att du är 18 och alltså myndig, du har därmed rätt att själv råda över din egendom. Detta innebär att du har rätt att ta med dig alla personliga föremål som tillhör dig. Om du själv köpt föremålen med egna pengar eller pengar du fått av dina föräldrar har du i princip rätt att ta med dig föremålet när du flyttar. Detsamma gäller sådana föremål som du fått i present/gåva av dina föräldrar. Du ger inte i din fråga något exempel på vad det är för föremål som dina föräldrar bråkar med dig om och jag kan därför inte svara med någon större precision, men du har all rätt att ta med dig dina egna saker när du flyttar oavsett om du köpt dem själv eller fått dem i gåva av dina föräldrar. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det verkar som om du vill ge din syster en s.k framtidsfullmakt som regleras i Lag (2017:310) om framtidsfullmakter (fullmaktslagen). En sådan fullmakt börjar gälla om du på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser (fullmaktslagen 1§). Fullmakten får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, t.ex att betala räkningar eller förvalta tillgångar. Däremot frå den inte omfatta åtgärder inom hälso- sjukvård, tandvård, frågor om att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av påtaglig personlig karaktär (Fullmaktslagen 2§ 1-2st). Det finns vissa formkrav för att det ska bli en giltig fullmakt. Den måste vara skriftlig. Dessutom ska du skriva under den och två vittnen ska antingen se sig skriva under den eller så ska du intyga till dessa att du skrivit under den. Dessa vittnen måste känna till att det är en framtidsfullmakt och ska sedan själva skriva sina namn på fullmakten (Fullmaktslagen 4§ 1-2st). Den som fullmakten riktar sig mot får inte vara vittne. Inte heller din make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig eller dina syskon får vara vittnen (Fullmaktslagen 4§ 3st). Av fullmakten ska även följande framgå: (1) att det är fråga om en framtidsfullmakt, (2) vem eller vilka som är fullmaktshavare, (3) vilka angelägenheter fullmakten omfattar och (4) vilka övriga villkor som gäller (Fullmaktslagen 5§). Det kan vara värt att beakta att det är fullmaktshavaren, dvs din syster, som avgör om fullmakten har trätt i kraft eller inte. Du kan dock föreskriva att en domstol ska pröva detta (Fullmaktslagen 9§ 2st). Jag hoppas detta har svarat på din fråga. Om inte är du självklart varmt välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.