Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har såklart alltid rätt att få tillbaka saker som är dina. Eftersom du redan har försökt prata med din vän för att hon ska lämna tillbaka pengarna från valpförsäljningen skulle jag rekommendera dig att kontakta kronofogden. De kan hjälpa dig att driva in skulden genom att du ansöker om ett så kallat betalningsföreläggande. Ansökan om betalningsföreläggandeAnsökan om betalningsföreläggande görs hos kronofogden. Du fyller i en blankett antingen på ett fysiskt papper eller genom att logga in på "mina sidor" på kronofogdens hemsida med hjälp av BankID. Kraven och grunden för ansökan ska anges på ett tydligt sätt. Det kostar 300 kr att ansöka om betalningsföreläggande. Denna kostnaden kan man begära ersättning för av motparten.Kronofogden kommer sedan skicka ett brev (ett föreläggande) till din vän om att betala.FullgörelsetalanOm din vän inte betalar då heller kan du välja att gå till domstol och väcka en så kallad fullgörelsetalan mot henne (13 kap 1 § rättegångsbalken). Om du vinner målet blir det en så kallad exekutionstitel som möjliggör verkställighet att driva in skulden. Det kan alltså kronofogden också hjälpa dig med.Att driva en process i domstol är dock dyrt och tidskrävande. Som huvudregel gäller dessutom att den som förlorar målan får betala sina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap 1 § rättegångsbalken). PolisanmälanNär någon vägrar ge ut någon annans egendom kan personen göra sig skyldig till olovligt förfogande (10 kap 4 § brottsbalken). Din vän har pengarna som tillhör dig i sin besittning och vägrar ge tillbaka dem. Detta gör att du fråntas egendomen, varför förutsättningarna för brottet är uppfyllda. Det krävs då också att din vän har uppsåt till handlingen, vilket verkar troligt (1 kap 2 § brottsbalken).RådJag skulle i första hand rekommendera dig att än en gång prata med din vän och förklara att du kommer att vidta rättsliga åtgärder om hon inte självmant betalar tillbaka dina pengar.I andra hand rekommenderar jag dig att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden och att polisanmäla brottet. Du behöver då också samla bevis på att pengarna verkligen är dina. Det kan eventuellt bli svårt i och med att det endast verkar föreligga ett muntligt avtal. Men försök skrapa ihop så mycket bevis som möjligt som styrker ditt påstående om att pengarna är dina. Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att fullmakten har trätt i kraft i enighet med 9 § i lagen framtidsfullmakter, vilket är rimligt då demens är just en gällande orsak.Vad innebär fullmaktenEnligt 1 § lagen om framtidsfullmakt ska fullmakthavaren ta hand om ekonomiska och personliga angelägenheter. Av fullmakten ska det framgå vad fullmaktsuppdraget omfattar. Det vill säga vilka befogenheter har du, se 5 § lag om framtidsfullmakt.FullmaktsgivarenI det här fallet är det din förälder som äger både sina ekonomiska tillgångar samt bohag och lösöre. Det som ägs med full äganderätt kan föräldern göra precis vad den önskar med. Det innebär att du som fullmaktshavare kan inom rimliga gränser sälja och rensa ut bland de saker som du anser inte befäster något värde för övriga bröstarvingar. Det ger uttryck för att du förvaltar fullmaktsgivarens ekonomiska tillgångar genom att inte hyra magasin eller anlita onödiga flyttkostnader.Var noga med att du inte säljer eller gör dig av med någonting som eventuellt är testamenterat.SammanfattningI egenskap av fullmaktshavare kan du sälja sakerna om det ingår i fullmaktsavtalet. I annat fall är det rimligt att tolka avtalet på det sätt som ger ekonomisk fördel för fullmaktsgivaren, eftersom du skriver att pengarna från försäljningen går in på förälderns konto, talar det för att det går bra att sälja sakerna. För att vara på den säkra sidan är det en god idé att kontakta den andra bröstarvingen och berätta vad du tänker sälja och hur pengarna förvaltas. Om du behöver hjälp med att tolka fullmaktsavtalet är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Maya Hempel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En borgensförbindelse som finns som säkerhet att hyresgästen betalar hyran får i regel sägas upp två år efter den tecknats (12 kap 28 a § jordabalken). Det innebär att du har rätt att säga upp din borgensförbindelse. Däremot betyder det inte att hyresvärden inte kan kräva att din mamma hittar en ny borgensman. Det finns dock inget lagkrav på att hyresgästen måste ha en ny borgensman utan detta är upp till hyresvärden att bestämma.Säger du upp din borgensförbindelse blir du fri från ansvar. Förhållandet mellan hyresvärd och din mamma förblir dock oförändrat. Ifall hyresvärden kräver en ny borgensman och ni inte hittar någon sådan kan hyresvärden säga upp din mammas hyresavtal. Din mamma kan dock ändå ha rätt till ett förlängt hyresavtal efter uppsägningen. Det beror på att man som hyresgäst har ett besittningsskydd. Besittningsskyddet ska ge hyresgästen rätt till förlängt avtal om denna inte har misskött sig (12 kap 46 § jordabalken). Eftersom du skriver att din mamma har skött betalningarna borde hon alltså kunna få sitt hyresavtal förlängt oavsett.Jag rekommenderar att ni stämmer av med hyresvärden vad som gäller i ert fall och sedan går vidare därifrån.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Lycka till,

Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En ställningsfullmakt är en typ av självständig fullmakt som regleras i 10 § andra stycket avtalslagen. Situationen uppkommer när någon intar en ställning där man genom lag, avtal eller sedvänja har behörighet att handla å någon annans vägnar. Fullmäktigen får då vidta rättshandlingar som ligger inom behörigheten för fullmakten. En anställd i ett företag är ett typexempel på någon som ofta kan inneha en ställningsfullmakt.Hur denna behörighet avgörs finns oftast inte reglerat i lag. För att fastställa fullmaktens yttre gräns får man istället kolla på sedvänjan i den aktuella branschen. I ditt fall verkar det röra sig om någon som arbetar som säljare. Om det i den aktuella branschen är kutym att säljare får teckna leveransavtal ligger fullmäktigens handlande inom behörigheten, alltså inom fullmaktens yttersta gräns. En rättshandling som ligger inom behörigheten binder som utgångspunkt huvudmannen (se vidare 10 § första stycket avtalslagen).Om det står klart att en säljare inom branschen får teckna leveransavtal men huvudmannen har meddelat inskränkande föreskrifter måste dock rättshandlingen även falla inom denna gräns, det kan t.ex. röra sig om en beloppsgräns. Denna gräns som utgörs av inskränkande föreskrifter kallas befogenhet. Om säljaren då tecknar ett leveransavtal som överstiger en av huvudmannen meddelad beloppsgräns har fullmäktigen handlat utanför sin befogenhet. Huvudmannen blir då inte bunden av fullmäktigens agerande, förutsatt att motparten, tredje man, handlat i ond tro. Var tredje man emellertid okunnig om den meddelade inskränkningen för fullmäktigen (tredje man var i god tro) blir huvudmannen ändock bunden av rättshandlingen (se vidare 11 § första stycket avtalslagen).Sammanfattningsvis beror svaret på din fråga på sedvänjan i branschen samt på om huvudmannen i det aktuella fallet har meddelat en beloppsgräns till säljaren som hen måste hålla sig inom.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline!Utöver den webbaserade gratis rådgivning erbjuder vi på Lawline Juristbyrå även mer juridiskt kvalificerad hjälp för att hantera de juridiska delarna kring viktiga händelser i livet. Våra jurister finns i Stockholm men har även möjlighet att hålla möten på telefon eller Skype. Om du trycker på länken jag bifogar här och fyller i dina kontaktuppgifter och en kort beskrivning av ditt ärende så återkommer någon av våra jurister inom kort till dig!Uppstår det fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss, även här på Lawlines webbplats!Med vänliga hälsningar,

Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om skatteverket kommer godta en fullmakt där fullmaktsgivaren inte har uppgivit efternamnet på dig (fullmäktigen). Det korta svaret på frågan är att uteblivandet av efternamn i fullmakten sannolikt inte kommer leda till några problem för dess godkännande. För att vara på den helt säkra sidan kan du ta kontakt med skatteverket genom någon av dess kanaler som du hittar här, och ställa frågan till dem.I det följande kommer jag grundligt redogöra för varför jag menar att bristen på efternamn i fullmakten sannolikt inte kommer ställa till några problem. Typiskt sätt finns inga krav på vad som SKA finnas med i en fullmaktReglerna kring fullmakter återfinns huvudsakligen i avtalslagen. Det är dock enbart ett begränsat antal typer av fullmakter som faktiskt har krav på hur de ska vara utformade. De fullmakter som har formkrav är fullmakter som rör köp, byte eller gåva av fast egendom. (2 kap. 27 § st. 2 avtalslagen)Därutöver har även s.k. framtidsfullmakter vissa formkrav som återfinns i lagen om framtidsfullmakter. För majoriteten av alla fullmakter saknas alltså regler kring hur den ska vara utformad, vilket innebär att fullmakter inte ens behöver vara skriftliga utan även muntliga sådana är giltiga. För övrigt ska dock tilläggas att den som ska rättshandla med fullmäktigen – d.v.s. skatteverket i ditt beskrivna scenario – kan ställa krav på vad som ska framgå av fullmakten. Det är trots allt upp till dem att avgöra om de kan lita på att du har en giltig fullmakt eller inte. Som du beskriver i ditt scenario framgår dock både förnamn och personnummer i den aktuella fullmakten, bristen på efternamn borde således inte innebära att det inte går att identifiera dig som fullmäktigen. Vad som BÖR vara med i en fullmaktÄven om det för de flesta fullmakterna saknas formkrav så finns det en del saker som bör framgå för att det praktiskt sett ändå trots allt ska röra sig om en fullmakt. I det följande listar jag några av de mest centrala delarna.1. Fullmäktigen Först och främst måste fullmakten praktiskt sett ha en fullmaktstagare (fullmäktigen). Utan fullmaktstagaren finns det ju ingen som kan rättshandla enligt fullmakten. Fullmäktigen bör uppges med namn och personnummer. Som huvudregel kan man säga att ju mer information desto bättre. 2. FullmaktsgivarenSedan måste fullmakten även ha en fullmaktsgivare, d.v.s. den å vems vägnar som fullmäktigen ska rättshandla. Även här bör namn och personnummer finnas med. 3. Fullmaktsförklaring (fullmäktigens behörighet)Detta är förmodligen den delen av fullmakten som på sätt och vis är viktigast. Här bör du beskriva vad fullmakten går ut på, alltså vad fullmäktigen har behörighet att göra. Ett enkelt exempel är att skriva något i stil med "Härmed ger jag (person X), i fullmakt åt person Y, att köpa en bil för min räkning". Som sagt är en bra utgångspunkt att ju mer information man har med i fullmakten desto bättre. Det är således bra att vara väldigt tydlig med vad fullmäktigens behörighet faktiskt är. Vilken typ av bil ska det exempelvis vara? Är det kanske fråga om någon specifik färg? Bilen kanske inte får kosta mer än ett visst belopp? Osv. 4. Fullmaktens tidsperiodFör att en fullmakt inte ska missbrukas eller användas på ett sätt som fullmaktsgivaren inte tänkt sig är det även bra att sätta en tidsbegränsning på fullmakten. Således kommer fullmakten automatiskt bli ogiltig efter en bestämd tidpunkt. 5. Signering och eventuell bevittning Slutligen bör fullmakten signeras och eventuellt även bevittnas av någon utomstående. Genom ett sådant förvarande försäkrar man sig om att fullmakten godtas av motparten i rättshandlingen. SammanfattningSammanfattningsvis finns det för de flesta fullmakterna inget formkrav, det finns dock vissa saker som praktiskt sätt måste finnas med för att det ska röra sig om en fullmakt och även vissa saker som bör vara med säkerhetsskull. Det bästa sättet för att försäkra sig om att motparten i rättshandlingen – d.v.s. den som ska godta fullmakten (i ditt beskrivna scenario skatteverket) – är att kontakta dem och fråga vilka krav de ställer på fullmakten. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Maja Fagerholm |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man kan förvärva titeln lord på följande tre sätt: 1. Ärva namnet genom giftemål. 2. Genom att äga land i Skottland. 3. Monarken utnämner personen till en lord efter nominering av premiärministern. Det går alltså inte att hur som helst titulera sig som "Lord". Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!En fullmakt kan vara begränsad och inskränkt till att avse en enda rättshandling. Fullmakter kan även vara obegränsade och därmed avse alla åtgärder som personen själv får göra. Obegränsade fullmakter brukar kallas för generalfullmakt. När det gäller försäljning av bostadsrättslägenhet gäller dock att det ska framgå att fullmaktshavaren har givits rätt att sälja lägenheten för att generalfullmakten ska vara giltig enligt 27 § andra stycket avtalslagen. För att en fullmakt ska vara giltig krävs att personen i fråga är vid sina sinnens fulla bruk och är tillräckligt frisk för att förstå innebörden av en fullmakt. I tveksamma fall kan ni ta hjälp av en läkare för ett eventuellt sjukintyg om att personen var eller är vid sina sinnes fulla bruk.Sammanfattningsvis måste det alltså framgå när det gäller försäljning av en bostadsrätt att fullmaktshavaren har givits rätt att sälja lägenheten för att en fullmakt ska vara giltig. Vidare gäller att personen i fråga är vid sina sinnens fulla bruk och förstår innebörden av en fullmakt för att den ska vara giltig. Detta kan man få hjälp att avgöra genom att vända sig till en läkare.Återkom gärna till oss om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,