Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Leasingavtal omfattas dessvärre inte av konsumenttjänstlagen eller konsumentköplagen, utan det är endast leasingavtalet som reglerar vad som gäller vid dröjsmål (jfr 9 § konsumentköplagen).Du bör alltså i första hand se över leasingavtalet vad beträffar dröjsmål, eftersom leasingtagaren inte skyddas av ovan nämnda lagstiftning.Du som konsument är vid privatleasing normalt hänvisad till leverantören för att utkräva ansvar för dröjsmål eller fel på bilen. Vissa leasingavtal anger att konsumenten kan utkräva ansvar både av leasinggivaren och leverantören. Flertalet leasingavtal anger dock uttryckligen att leasinggivaren inte har något ansvar för dröjsmål eller fel på bilen, att konsumenten förbinder sig att inte rikta några krav mot leasinggivaren på grund av dröjsmål eller fel på bilen och ett enstaka leasingavtal anger att konsumenten ska hålla leasinggivaren skadelös för alla kostnader och allt ansvar som kan uppkomma med anledning av konsumentens reklamation till leverantören.Jag råder dig att kontakta Konsumentverket för att få vägledning i hur du kan rikta krav mot leasinggivaren, men detta beror som sagt helt och hållet på avtalsinnehållet. Jag hoppas att du får ordning på leasingförhållandet och att du finner svar i ditt avtal.Hoppas att du fick viss vägledning i din fråga!

Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dödsboet är bundet av befintliga avtalDödsboet övertar de avtal, förbindelser och skulder som den avlidne haft, vilket gör att dödsboet blir betalningsansvarig för eventuella abonnemang, även under resterande bindningstid. Operatören måste inte avsluta abonnemanget - trots att personen som tecknade det har avlidit. Vad som utgör god sed inom branschen bestäms ofta av branschorganisationerDet förekommer att näringsidkare är knutna till branschorganisationer eller föreningar som ställer upp riktlinjer och handlingsregler för dess medlemmar. Telekområdgivarna är en sådan organisation för telekommarkaden, vilka Telia är knutna till.Av Telekområdgivarnas uppföranderegler (se avsnitt nr. 8) framgår att eventuell uppsägningstid för abonnemang ska räknas senast från dagen då abonnenten avled och att resterande kostnader för återstående bindningstid för abonnemanget ska tas bort. Men operatören har rätt till ersättning för hårdvara enligt avtalet, exempelvis om en mobiltelefon köpts på avbetalning och betalas av via abonnemanget.Mina råd -Titta i det avtal som rör mobilabonnemanget. Ta reda på villkoren för uppsägning och om det alls finns någon uppsägningstid. Finns det en uppsägningstid bör den räknas från dagen då abonnenten avled, i enlighet med Telekområdgivarnas egna uppföranderegler. -Om det ej finns en avtalad uppsägningstid, undersök möjligheten att föra över abonnemanget till någon av den avlidnes anhöriga, så kan det nyttjas under resterande bindningstid. -Ofta finns det möjlighet att betala återstående summa för abonnemanget genom en slutfaktura.-Kontakta operatören igen för att diskutera en lösning. Om ni och operatören inte kan komma fram till en lösning finns möjlighet att kontakta:-Telekområdgivarna.-Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för att få en prövning. -Din kommun. Många kommuner tillhandahåller konsumentvägledning. -Lawlines telefonrådgivning. Du kan kontakta vår telefonrådgivning för mer ingående hjälp. Det är gratis vid första kontakten. Telefonrådgivningen når du via telefonnummer 08- 533 300 04, vardagar mellan kl. 10.00-14.00. -Lawlines Juristbyrå kan ge dig kvalificerad hjälp av erfarna jurister. Du är alltid välkommen att ställa en ny gratisfråga på vår webbsida. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Kort och enkelt svar, din fullmakt gäller. Den fullmakt som din mamma skrev till dig år 2010 gäller fortfarande oavsett den nya lagstiftningen. Anledningen till varför man arbetade fram framtidsfullmakter är för att man ska kunna planera i förtid innan man för exempelvis blir dement. Man får helt enkelt en ny möjlighet i och med denna lagstiftning att kunna planera för framtiden och behålla kontroll över de frågor som man själv tycker är viktigt, därmed stärks helt enkelt den enskildes självbestämmanderätt. Detta system med framtidsfullmakter ersätter inte vanliga fullmakter utan fungerar som ett komplement. Därmed betyder inte det att bara för att en ny lag trätt i kraft angående fullmakter att din fullmakt blir ogiltig. SammanfattningDin fullmakt är fortfarande giltig!

Carl Lohmander |Regler om kostnader vid rättegång finner man i rättegångsbalken (RB).Förlorar man ett mål om skadestånd dömer rätten ut skadeståndet man ska betala och vem som ska betala rättegångskostnaderna. I vanliga fall betalas alla rättegångskostnader av den part som förlorar tvisten. Den finns en speciell typ av tvistemål som kallas förenklade mål eller små mål. Ett mål räknas som ett små mål om den yrkade ersättningen uppenbart inte överstiger ett halvt basbelopp (1 kap 3d§). Vid små mål kan man bara få ersättning för rättegångskostnader för upp till en timme av rådgivning. 28 000 är lite mer än ett halvt prisbasbelopp vilket innebär att det troligen inte kommer att vara ett små mål och att den förlorande parten troligen kommer behöva stå för den vinnande partens rättegångskostnader.Jag rekommenderar att du tar kontakt med en jurist där du närmare kan diskutera din situation och gemensamt fatta ett beslut om vad du ska göra. Du kan kontakta våra jurister här.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL).Utredning Ytterst är en så kallad konkurrensklausul ett vanligt avtal som ska bedömas och tolkas enligt allmänna avtalsrättsliga principer. Av 38 § AvtL framgår att konkurrensklausuler, det vill säga avtalsvillkor om att en person inte får bedriva viss verksamhet eller ta anställning hos någon som bedriver viss verksamhet, bara är giltiga om de inte sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Det finns ett stort antal rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) som avser tolkningen av denna bestämmelse, främst skälighetsbedömningen. Sammanfattningsvis kan det sägas att AD:s praxis betonat att uppdragsgivaren ska ha ett verkligt intresse av att använda konkurrensklausulen, att klausulen inte får gå utöver vad som är motiverat med anledning av intresset (exempelvis med tanke på hur långt klausulen sträcker sig i tiden, hur begränsande den är för uppdragstagaren, och så vidare), om ersättning utgår under klausulens löptid samt vilken ställning uppdragstagaren hade hos arbetsgivaren. I doktrinen har det yttrats att 18 månader kan anses vara en normal löptid för en konkurrensklausul.Utifrån det som framgår i din fråga tycks den aktuella konkurrensklausulen vara giltig i och för sig då den inte verkar ha en oskäligt omfattande löptid eller vara oskäligt inskränkande. Det är dock värt att understryka att klausulen är en del av ett vanligt avtal och att ett avtal endast binder de parter som ingått det, i detta fall din sambos aktiebolag och rekryteringsbolaget. Eftersom du inte är bunden av avtalet kan du enligt min uppfattning lämna din anställning i din sambos aktiebolag och börja arbeta för vårdföretaget utan att riskera någon form av negativa konsekvenser, förutsatt att det inte framgår något annat i ditt anställningsavtal. Möjligen skulle rekryteringsbolaget kunna hävda att din sambos bolag förfarit illojalt genom att inte hindra sina arbetstagare från att ta anställning hos deras klienter och att din sambos bolag därför har brutit mot avtalet, men detta resonemang ter sig enligt min uppfattning tämligen långsökt om detta inte uttryckligen framgår i avtalet.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att agera såsom du bedömer lämpligast för dig själv när det gäller ditt arbete eftersom konkurrensklausulen enligt min uppfattning inte binder dig personligen. Jag rekommenderar dock att du och din sambo läser avtalet där konkurrensklausulen finns särskilt noggrant för att försäkra er om att din sambos bolag inte på något vis åtagit sig att hindra sina arbetstagare från att ta anställning hos rekryteringsbolagets klienter.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom att du nämner att ni köpte katterna kommer jag i mitt svar att utgå från att ni köpte katterna gemensamt.Vem äger katterna?Inledningsvis ska det nämnas att katter anses vara lös egendom rent juridiskt, och ska i princip behandlas som vilken lös sak som helst. I ert fall är det du som står som ägare utåt sett med tanke på att du står på ägarbeviset. Detta innebär inte att du står som faktisk ägare till katterna. I rättspraxis har principen om dold samäganderätt etablerats, vilket innebär att det finns ännu en ägare till egendomen. Den dolda samäganderätten blir aktuell om tre krav är uppfyllda: 1) Egendomen köps för gemensamt bruk, 2) Den dolda ägaren har bidragit ekonomiskt, och 3) Parterna avsåg att äga egendomen gemensamt.Om dessa krav har uppfyllts i ert fall, anses ditt ex vara dold ägare till katterna trots att du står på ägarbeviset. Värt att nämna är att det ofta anses att det tredje kravet är uppfyllt om de två första kraven är uppfyllda.Vem har rätt till katterna?Eftersom att vi har konstaterat att både du och ditt ex är ägare till katterna, blir samäganderättslagen aktuell. Enligt 2 § samäganderättslagen förutsätter varje förfogande över det samägda godset enighet mellan delägarna. Ni ska alltså vara eniga kring vem som ska ha katterna. Kan ni inte enas kring det kan ni hos tingsrätten ansöka om en god man som omhändertar katterna fram till att ni kommer fram till en överenskommelse (3 § samäganderättslagen). Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Svaret på fråga finner du i den språkligt ålderstigna handelsbalken (HB).Förvarare har retentionsrätt i deponerat godsDen som förvarar annans gods mot betalning, har rätt att innehålla det anförtrodda godset till dess att betalning erläggs (HB 12 kap. 8 §). Denna rätt kallas för retentionsrätt. Förvararen har även rätt till ersättning för nödvändiga kostnader i samband med deponering, exempelvis för oumbärlig vård av egendomen. Det korta svaret är därmed att du har rätt att inneha din väns bohag till dess att denne betalat.Mvh,

Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågor om framtidsfullmakt regleras i lagen om framtidsfullmakter.En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon (fullmaktsgivaren) ger åt en fysisk person (fullmaktshavaren) att företräda fullmaktsgivaren för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Detta framgår av 1 § lagen om framtidsfullmakt.I en framtidsfullmakt kan man ha en eller flera fullmaktshavare, vilket innebär att man inte behöver upprätta ett flertal fullmakter för just det ändamålet. Fullmaktsgivaren kan utforma fullmakten på ett flertal olika sätt. För att underlätta för alla parter bör man vara tydlig med vem som är fullmaktshavare och i vilken ordning man vill att fullmakten ska gälla. Med andra ord går det bra att ange fullmaktshavarna i den ordning du angett ovan. Tänk på att även ange respektive fullmaktshavares personnummer. Vidare bör man tänka på att det tydligt ska framgå att det är fråga om en framtidsfullmakt, vilka angelägenheter fullmakten omfattar och vilka övriga villkor som gäller. Detta framgår av 5 § lagen om framtidsfullmakter. Avseende frågan om förvaring finns det inget lagkrav på var och hur fullmakten ska förvaras. Bra att känna till är att framtidsfullmakten inte heller behöver registreras vid någon myndighet. Fullmakten bör förvaras på ett säkert ställe, förslagsvis bland andra viktiga dokument. För att underlätta för alla parter bör fullmaktshavarna ha kännedom om var framtidsfullmakten är förvarad. Sammantaget har ni som fullmaktsgivare en stor frihet att utforma framtidsfullmakten hur ni vill, under förutsättning att ni uppfyller lagkraven. Ni kan alltså befullmäktiga flera personer genom samma framtidsfullmakt. Tänk dock på att vara tydlig vid utformningen av framtidsfullmakten, så att det inte uppstår några oklarheter. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,