Vad är skillnaden mellan rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga?

2021-06-11 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Är rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga samma sak och om inte, vad är skillnaden mellan dem två?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättskapacitet innebär en förmåga att äga egendom och rättigheter samt en förmåga att ha skulder och förpliktelser. Varje fysisk person har under sin livstid, en rättskapacitet. En rättslig handlingsförmåga innebär en förmåga att själv handla juridiskt. Med detta avses exempelvis att själv köpa och sälja egendom eller att ingå avtal. Alla fysiska personer har inte rättslig handlingsförmåga. Av 9 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) (FB) följer att underåriga inte har någon rättslig handlingsförmåga. Från 16 års ålder kan man dock ha rättslig handlingsförmåga i vissa avseenden, exempelvis rådighet över sina egna arbetsförtjänster i enlighet med 9 kap. 3 § FB. Inte heller de som är ställda under förvaltarskap har rättslig handlingsförmåga, vilket följer av 11 kap. 9 § FB. Personer som lider av psykiska störningar har inte heller någon rättslig handlingsförmåga enligt lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning (1924:323). Slutligen kan nämnas att personer som är försatta i konkurs, i enlighet med 3 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) har en begränsad rättslig handlingsförmåga.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vilka regler gäller för de försäkringar man har?

2021-06-07 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! fick vid tillfälle så lågt blodtryck att jag svimmade och föll och slog i nacken (blodtrycket fixat) men nu över ett år senare svåra smärtor i nacken. har varit och röntgat nacken vid två tillfällen och fått endast besked att det ser inte bra ut. Har så ont att jag får stötta huvudet med handen i mellan åt. Har tidigare spelat golf i 43 år och skött min fastighet, inget av detta funkar längre. Har en massa olika försäkringar i Folksam men vet inte vad som gäller.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vad tråkigt att höra att det blev sådana konsekvenser av ditt fall! Angående dina försäkringar så är de gällande regelverken för försäkringar de avtalsvillkor som försäkringsbolaget (i ditt fall Folksam) använder sig av för att bedöma en skada eller ersättning för en skada.De flesta försäkringar har ett skydd för olycksfall i hemförsäkringen men det kan även finnas tillägg, alltså särskilda olycksfallsförsäkringar, som täcker mer. För att veta vad dina försäkringar täcker för skador och hur dessa ersätts och vad du ska göra för att erhålla den gäller det att kontrollera vilka gällande försäkringar du har, vilka du hade vid olycksfallet och vad avtalsvillkoren säger. Det är därför svårt att besvara din fråga med större detaljrikedom än så. Vi har inget sätt att veta vilka försäkringar just du har och kan inte besvara hur villkoren ser ut för dem. Förhoppningsvis har du fått lite hjälp på vägen i alla fall! Lycka till! Med vänlig hälsning,

P-plats i bostadsrättsförenings garage

2021-05-31 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |hej jag hyr en p-plats i min förenings garagefår jag parkera bil och mc i samma ruta samtidigt
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom det är föreningens garage så gäller inte generella bestämmelser om parkering, som skulle bli tillämpliga om det gällde parkering på en offentlig parkeringsplats. Det är ett hyresavtal som reglerar p-platsen du hyr och om det inte står någonting där om att du inte får parkera som du beskriver så är det möjligt att det är ok.Jag skulle uppmana dig att fråga föreningen hur de ser på frågan, eftersom det är deras garage, speciellt om det inte står någonstans vad man får göra med p-platsen när man hyr den. Det som talar mot att det skulle vara ok kan vara hur eller om din parkering skulle påverka parkeringsplatserna bredvid. Exempelvis om det skulle bli väldigt jobbigt att komma in i bilen som står bredvid.Eftersom det inte går att tillämpa lagrum direkt på frågan du ställt så blir svaret och agerandet du väljer beroende på om föreningen skrivit något om det och vad de säger om det.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Inbrott i förråd - försäkring.

2021-05-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har haft inbrott i vårt källarförråd och hörde av oss till vårt försäkringsbolag. Hon svarar då att försäkringen inte täcker stöld och rån i just förråd men det står klart och tydligt i avtalet att det gäller inbrott i bostad eller låst förråd.Vad ska vi göra för att gå vidare?Tack på förhand,Linus
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att ni haft inbrott i erat källarförråd, vilket enligt avtalade villkor ska täckas av er försäkring, men att ert försäkringsbolag inte vill betala ut ersättning och du undrar hur ni ska göra för att gå vidare med anspråket.Till en början vill jag råda er att, om ni inte redan gjort det, skicka in all den information som försäkringsbolaget behöver för att kunna göra sin bedömning, samt överklaga beslutet. Skulle försäkringsbolaget neka eller avslå omprövningen är nästa steg att vända sig till extern nämnd eller domstol. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är ett alternativ som är praktiskt ur kostnadssynpunkt eftersom det är gratis. Anmälan av ett ärende kan ske via ARN:s hemsida. En förutsättning för prövningen är att du är konsument och att tvisten överstiger 2000 kronor. ARN:s beslut är inte bindande utan endast rådgivande, men seriösa näringsidkare följer ARN:s rekommendationer varför detta alternativ bör användas i första hand.Skulle ARN bifalla er ansökan men försäkringsbolaget ändock vägra att betala ut ersättning är det sista alternativet att vända sig till domstol. Detta kan dock bli kostsamt, varför en övervägning bör ske beroende på vilka belopp stölden rör sig om. Utgångspunkten är att den part som förlorar målet står för både sina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Om tvisten understiger ett halvt prisbasbelopp (23 850 kronor) behandlas målet som ett förenklat tvistemål. I förenklade tvistemål är möjligheten till ersättning begränsade (jfr 18 kap. 8 a § RB). Ofta kan man använda rättsskyddet i sin hemförsäkring som täcker en del av kostnaderna, men mitt råd till er är att först kontakta försäkringsbolaget där du har din hemförsäkring för att ta reda på om ni har möjlighet att utnyttja det skyddet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan helsyskon bevittna en framtidsfullmakt?

2021-06-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min mor vill skriva en framtidsfullmakt till mig. Kan mina helsyskon bevittna den?
Hilma Nilsson |Hej! Tack för du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om dina helsyskon kan bevittna en framtidsfullmakt som skrivs av din mamma till dig.Regler om framtidsfullmakter finns dels i lag om framtidsfullmakt, dels i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer beskriva dessa regler och använda dessa för att besvara din fråga. I slutet kommer jag skriva med en sammanfattning samt en rekommendation på hur ni kan gå tillväga vad gäller vilka som kan bevittna framtidsfullmakten som din mamma vill skriva.Vilka personer får inte bevittna en framtidsfullmakt?Till att börja med, så framgår det av lagtexten vilka som inte får bevittna en framtidsfullmakt. Det betyder att de som inte står uppräknade i lagtexten och som inte faller in under dessa nämnda personer helt enkelt får bevittna dessa handlingar.Vad gäller vilka som inte får bevittna framtidsfullmakten så får först och främst inte fullmaktshavaren bevittna framtidsfullmakten (4 § 3 stycket lag om framtidsfullmakter). Fullmaktshavaren är den person som enligt fullmakten får ingå rättshandlingar i annans namn. I ditt fall, är din mamma fullmaktshavare då hon skriver en framtidsfullmakt åt dig, och hon kommer med denna fullmakt kunna företa olika handlingar i ditt namn. Det betyder att din mamma får själv inte bevittna framtidsfullmakten. Vidare, finns det hänvisning till några av de bestämmelser som finns i ärvdabalken som gäller för att bevittna ett testamente (4 § 3 stycket lag om framtidsfullmakter). Det innebär att några av de regler som gäller för vilka som kan vittna ett testamente, även gäller vid framtidsfullmakter. Vilka av reglerna som gäller, går jag igenom här nedan.Den som är under 15 år eller som på grund av en psykisk störning saknar förståelse om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte bevittna en framtidsfullmakt (10 kap. 4 § 1 stycket ÄB). Detta innebär att om någon av dina helsyskon är under 15 år eller lider av någon form av psykisk störning, kan de inte bevittna framtidsfullmakten som din mamma vill skriva.Vittnen får inte heller de som till fullmaktsgivaren är:- Make- Sambo- Någon i rätt upp- eller nedstigande släktskap- Någon i rätt upp- eller nedstigande svågerlag(10 kap. 4 § 1 stycket ÄB).Fullmaktsgivare är den som ger någon annan tillåtelse att företa olika rättshandlingar i dennes namn. I ditt fall, är det därmed du som är fullmaktsgivare, eftersom du ger tillåtelse till din mamma att genom framtidsfullmakten företa olika handlingar i ditt namn.Din make eller sambo får därmed enligt ovan nämnda bestämmelse inte bevittna den framtidsfullmakt som din mamma vill skriva. Inte heller får dina barn, föräldrar eller syskon bevittna denna handling, då dessa står i rätt upp- eller nedstigande släktskap och står i direkt släktskap till dig. Dina helsyskon får alltså inte bevittna din framtidsfullmakt.Med rätt upp- eller nedstigande svågerlag menas styvbarn, styvföräldrar eller svärföräldrar till fullmaktsgivaren. Inte heller dessa personer kan alltså bevittna fullmaktsgivarens framtidsfullmakt.Vilka personer får bevittna framtidsfullmakt?De som inte faller in under någon av de kategorier/personer som står nämnda i lagtexten är bland annat svågrar och svägerskor, alltså makes/makas bror eller makes/makas syster. Samma sak gäller dina helsyskons barn, dessa faller inte heller under någon av de personer som står nämnda i lagtexten ovan. Det rekommenderas dock inte, att någon av dessa personer vittnar till en framtidsfullmakt även om det är tillåtet enligt lag, eftersom de fortfarande är närstående familj och kan tänkas få vinning av framtidsfullmakten.Sammanfattning och rekommendationDina helsyskon kan inte bevittna framtidsfullmakten, då de står i direkt släktskap med dig. Som vittnen får ni alltså inte heller välja ovan nämnda personer, som enligt lag inte är tillåtna som vittnen. Vidare rekommenderar jag inte heller att ni tar personer som är tillräckligt nära familjen, såsom svågrar, svägerskor eller syskonbarn, även om de är tillåtna som vittnen enligt lag. Dessa kan nämligen få vinning av den framtidsfullmakt som ni ska skriva. Om ni har 2 personer som står er nära som ni känner att ni kan lita på och som förstår innebörden av framtidsfullmakten, exempelvis mycket goda vänner som ni känt en längre tid eller liknande, bör dessa istället väljas. Viktigt att komma ihåg är dock att dessa personer inte får vara under 15 år.Jag hoppas att jag har besvarat din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss här, på Lawline.Vänligen,

När får jag svar på min fråga?

2021-05-31 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag skrev för ett tag sen, men har inte fått svar, när tror ni att ni kan ge oss svar?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag kan tyvärr inte hitta din fråga då en obesvarad fråga finns kvar i vårt system i ungefär 30 dagar. Det kan också vara så att du ställt frågan i ett annat namn, eller så är det någon av mina kollegor som håller på att svara på den.Vi får in väldigt många frågor dagligen och kan inte garantera svar på alla. Om du vill ha ett skriftligt svar inom 24 timmar, eller för ett lägre pris, inom 3 dagar så kan du vända dig till vår expressrådgivning, ställ din fråga här. Du kan givetvis även ställa din fråga här igen så ska vi hjälpa dig så fort som möjligt!Vänligen,

Jag har fullmakt att förvalta ett dödsbo, vad händer om fullmaktsgivaren dör?

2021-05-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fullmakt att föra dödsboets talan. 2 dödsbodelägare: 1 jag 2: min bror.Nu har tyvärr min bror avlidit. Kan jag fortfarande föra dödsboets talan utan att en ny fullmaktmåste utfärdas?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din bror har givit dig fullmakt att förvalta det dödsbo som ni är delägare i och du undrar vad som gäller avseende fullmakten nu när din bror har gått bort. Det framgår inte i din fråga men jag kan tänka mig att det handlar om att din bror har arvingar, varför jag även besvarar vad som gäller beträffande dem. Fullmakten påverkas inte av att fullmaktsgivaren (din bror) har gått bort (21 § första stycket avtalslagen). Detta innebär att du fortfarande har rätt att förvalta dödsboet och att ingen ny fullmakt behöver utfärdas.Dessutom är du den enda efterlevande dödsbodelägaren nu vilket innebär att fullmakten inte har någon betydelse (18 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Finns det arvingar till din bror (exempelvis din brors barn) är de endast dödsbodelägare i din brors dödsbo, och inte i det dödsbo som du ska förvalta (18 kap. 1 § tredje stycket ärvdabalken). Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Vilket lands lag tillämpas vid skiljeförfarande när parterna inte gjort ett lagval?

2021-05-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad skillnaden i paragraferna 27 a § och 48§ i Lagen om skiljeförfarande, när parterna INTE valt lag. Vad menas med "internationell karaktär" i 48§? 27a§ säger att det är skiljemännen som ska avgöra tillämplig lag, medan 48§ säger att det är sätet som avgör.
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Bestämmelserna du undrar över är 27 a § och 48 § Lag om skiljeförfarande. 27 a § reglerar enligt vilket lands lag tvisten ska avgöras. 48 § reglerar vilket lands lag som ska tillämpas på själva skiljeavtalet. Jag utvecklar detta nedan.27 a § Lag om skiljeförfarande Denna bestämmelse handlar som sagt om enligt vilket lands lag en tvist avgörs genom skiljeförfarande. Om vi exempelvis har en part som är från Sverige och en från Norge. Tvisten mellan dem har uppkommit på grund av att den norska parten anklagar den svenska för avtalsbrott mot huvudavtalet. Dessa har även i ett skiljeavtal kommit överens om att tvisten ska slitas i Sverige genom skiljeförfarande och att svensk lag ska vara tillämplig på tvisten. I sådana fall säger 27 a § att detta ska följas, svensk lag ska då tillämpas av svenska skiljemän. Samma sak gäller om parterna kommit överens om att norsk lag skulle avgöra frågan. Då kan svenska skiljemän avgöra frågan men enligt den norska lagen. Vidare ger bestämmelsen information om vad som gäller ifall parterna i sitt avtal inte valt vilken lag som ska tillämpas på tvisten. I dessa fall är det upp till skiljemännen att besluta om detta. Skiljemännen tar då i beaktande till vilket land som tvisten har närmast anknytning och om det finns några lagvalsregler som är tillämpliga. 48 § Lag om skiljeförfarande Skillnaden från ovan är att denna bestämmelse handlar om vilket lands lag som är tillämplig på frågor om själva skiljeavtalet. Exempelvis om det uppkommer en fråga om detta avtals giltighet. Om parterna inte valt vilken lag som ska tillämpas på frågor rörande skiljeavtalet kommer den lag där förfarandet tar plats bli tillämplig på sådana frågor. Exempelvis om vi återigen har en svensk och en norsk part som har kommit överens om att deras tvist ska slitas i Sverige och avgöras av svensk lag. De har däremot inte valt vilket lands lag som ska tillämpas på skiljeavtalet. Frågan uppkommer sedan huruvida skiljeavtalet är ogiltigt. Denna avtalsrättsliga fråga kommer då prövas enligt svensk lag eftersom skiljeförfarandet har sitt säte i Sverige. Sammanfattande kommentarerBåda bestämmelserna har med andra ord att göra med lagvalsregler. Skillnaden är att den första bestämmelsen handlar om tillämplig lag på tvisten, den andra om tillämplig lag på skiljeavtalet. Anledningen till att detta regleras var för sig är att skiljeavtalet är ett avtal i sig, separerat från det huvudavtal som själva tvisten handlar om. Man kan därför inte reglera dessa tillsammans – eftersom det rör sig om två olika avtal. Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen med ytterligare funderingar!Med vänliga hälsningar,