Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man kommer aldrig så långt som till frågan om det är tillåtet att som enskild näringsidkare hyra ut en lokal till sig själv i egenskap av privatperson. En enskild firma kan inte vad avser rättshandlingsförmåga separeras ifrån personen som driver firman. Den är ingen egen juridisk person. Att som enskild näringsidkare hyra ut en hyresrätt till sig själv är därför inte möjligt. Frågan om en person i ett visst avseende ska betraktas som enskild näringsidkare eller inte har dock betydelse, bl.a. när det kommer till att avgöra om hyresobjektet ska vara att anse som lokal eller bostad, eller om han t.ex. vid oklarheter om konsumentlagstiftningens tillämplighet ska anses ha handlat i egenskap av näringsidkare eller konsument. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mellan näringsidkare och konsumenterSom huvudregel i Sverige gäller att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning, (5 kap. 1 § 2 st riksbankslagen). Men när det gäller civilrättsliga förhållanden, alltså mellan enskilda eller näringsidkare och konsumenter, så råder det avtalsfrihet enligt avtalslagen. Det medför att en affär, restaurang eller ett hotell, får lov att vägra acceptera vissa valörer eller kontanter överhuvudtaget. Du kan alltså inte kräva att alltid få betala med kontanter.Mellan banker och privatpersonerDen här avtalsfriheten gäller än så länge också mellan banker och deras kunder. Ett sådant avtal kan vara skriftligt eller muntligt. Det behöver alltså inte vara fråga om ett regelrätt skriftligt avtal utan det räcker med att kunden informeras om att banken inte tar emot kontanter. Dock har frågan om en ny lag som ålägger banker att tillhandahålla kontanttjänster i hela Sverige gått igenom i Riksdagen, vilket innebär att en sådan reglering kommer inom den närmsta tiden. Mellan staten och privatpersonerI offentligrättsliga förhållanden, som alltså rör förhållanden mellan staten och den enskilde, är rätten att avtala bort kontanter som betalningsmedel begränsade. Till exempel får landstingen inte vägra att ta emot kontant betalning av sina patienter.Restaurangen måste informera dig innan du beställer matInformationen om att affären eller restaurangen endast tar emot kort ska alltså komma redan innan konsumenten har gått in i affären eller beställt mat i restaurangen, exempelvis genom en skylt på dörren eller liknande. Detta för att du som konsument ska kunna välja att handla i någon annan affär istället, eftersom du anses acceptera de aktuella betalningsvillkoren genom att exempelvis beställa mat i restaurangen. Har restaurangen inte informerat dig om att de enbart tar emot kort innan du beställer, har du rätt att betala med kontanter enligt 5 kap. 1 § 2 st riksbankslagen. Har restaurangen dock informerat dig om betalningsförhållandet, alltså antingen genom en skylt eller genom att säga det till dig innan du beställer maten, kan du inte kräva att få betala med kontanter. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan så som att du köpte lampan och att innan du lämnade butiken valde att lämna tillbaka lampan och få tillbaka betalningen.Några termer som är bra att ha koll påNär man talar om fullmakt måste man till att börja med ha lite kolla på hur de olika parterna benämns juridiskt, därför följer en kort genomgång av de juridiska termerna som används för att benämna de olika parterna:Fullmaktsgivare: Kallas också ibland för huvudman. Detta är den person som ger ut en fullmakt, i detta fall butikschefenFullmaktstagare: Det här är personen som får fullmakt att företräda fullmaktsgivaren, i detta fall butiksbiträdetTredjeman: Tredjeman är den person som handlar med fullmaktsgivaren genom fullmaktstagaren, i detta fallet är det du som kund som är tredjeman..StällningsfullmaktEtt butiksbiträde har en så kallad ställningsfullmakt (2 kap. 10 § 2 stycket AvtL). Butiksbiträdet är alltså i detta fallet en fullmaktstagare. Detta betyder att butiksbiträdet har fullmakt att ingå avtal på butikens vägnar. Man kan med ganska stor säkerhet fastställa att butiksbiträdet har handlat inom sin behörighet när denne erbjöd dig ett lägre pris på varan, men har hen handlat inom sin befogenhet?Behörighet och befogenhetFör att kunna svara på frågor som rör fullmakt måste man först ta upp termerna behörighet och befogenhet. Dessa termer är inte alltid helt lätt att skilja emellan.Behörighet brukar man säga är det som "syns utåt" och kallas ibland på engelska för "apperent authority", översatt till svenska blir det ungefär "synbar tillåtelse"Befogenhet är de instruktioner som utgör fullmaktstagarens faktiska instruktioner. På engelska kallas detta ibland för "actuall authority", översatt till svenska blir detta ungefär "faktisk tillåtelse".Behörighet utgör alltså den rättshandlingsförmåga som fullmaktstagaren verkar ha för en utomstående. Befogenhet utgör den faktiska rättshandlingsförmågan fullmaktstagaren har, de instruktioner som fullmaktstagaren har fått från fullmaktsgivaren (i detta fallet butikschefen). Det verkar alltså som att butiksbiträdet har handlat inom sin behörighet men utanför sin befogenhet i detta fallet. Frågan är då om ett avtal ändå komma till stånd?God tro hos tredje manInom avtalsrätt talar man ofta om "tillitsprincipen" eller "tillitsgrundsatsen" som den också ibland kallas. Tillitsprincipen innebär att man som fullmaktsgivare är bunden vid fullmaktstagarens misstag om tredjeman är i god tro. Att tredjeman är i god tro innebär att hen inte insåg, eller borde insett att fullmaktstagaren begick ett misstag. Alltså kan ett bindande avtal komma till stånd om en fullmaktstagare handlar inom sin behörighet, men utanför sin befogenhet, förutsatt att tredjeman är i god tro.Vad gäller i detta fallet?Vi kan fastställa att butiksbiträdet handlande inom sin behörighet, men utanför sin befogenhet. Du som tredjeman insåg inte att butiksbiträdet handlade utanför sin befogenhet när denne erbjöd dig att köpa lampan till ett lägre pris, du var därmed i god tro. Butiksbiträdet erbjöd dig att köpa lampan för ett visst pris och du som kund godtog det, vi har därmed ett anbud och en accept vilket betyder att ett avtal har kommit till stånd.Strax efter ni avtalat om köpet säger butikschefen att butiksbiträdet inte hade befogenhet att sälja varan till det avtalade priset, du som tredjeman var alltså inte längre i god tro. Detta spelar dock inte roll, då det är huruvida du är i god tro vid avtalets ingående som är avgörande, inte om du är det efteråt.Eftersom att du efter en diskussion med butikschefen valde att lämna tillbaka lampan och få tillbaka erlagd betalning uppstod ett nytt avtal. Ett avtal ni båda är bundna av.SammanfattningButiksbiträdet handlande inom sin behörighet men utanför sin befogenhet. Du som kund var i god tro vilket betyder att ett bindande avtal kom till stånd. Vid en diskussion med butikschefen valde du att lämna tillbaka lampan vilket betyder att ett nytt avtal gäller. Butiken var alltså mycket riktigt bundna av priset ni först avtalade om, men eftersom du valde att lämna tillbaka lampan gäller det nya avtalet istället för det äldre.Hoppas detta gav svar på din frågaMed vänliga hälsningar

Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som privatperson avgör du själv hur mycket pengar du vill och kan låna ut till någon annan. Det finns alltså inget belopp man kan låna ut och garanterat få tillbaka enligt lagen.Jag rekommenderar att du kontrollerar låntagarens ekonomiska förhållanden och eventuellt tar någonting i säkerhet i fall personen inte skulle betala tillbaka lånet. Vidare rekommenderar jag att ni upprättar en avbetalningsplan för att lånet ska återbetalas till dig.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Kunden har inte rätt att kräva att få sitt personnummer bifogat på kvittot, det finns inget lagstöd för ett sådant påstående. Däremot är du fri att skriva dit hans personnummer för hand eller via det kvittosystem du använder. Lämpligen signeras kvittot av båda och att du bifogar kontaktuppgifter om arbetsgivaren har några frågor. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Vi på Lawline är jurister och juriststudenter i Sverige, det innebär att vi kan svensk lagstiftning. Din fråga gäller vilken typ av fullmakt en bank i Portugal accepterar, och för att få svar på detta behöver du prata med någon som kan Portugisisk rätt. Jag rekommenderar dig att kontakta banken i fråga, eller Portugisiska myndigheter, för att få reda på hur ni ska utforma fullmakten. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan besvaras med regler som finns i avtalslagen (AvtL).Lagens krav på en giltig fullmaktI det här fallet ställer inte lagen särskilt omfattande krav på hur en juridiskt giltigt fullmakt ska utformas. En fullmakt kan vara skriftlig eller muntlig, se 10 § AvtL och 18 § AvtL. Det finns inte någon exakt reglering som anger exakt vad en fullmakt ska innehålla. Detta får alltså avgöras efter vad som är praktiskt och lämpligt.Hur bör fullmakten utformas i ditt fall?I praktiken är det lämpligt att fullmakten är skriftlig. På så sätt har du ett fysiskt bevis för din behörighet att ta hand om personens ärenden. Det bör även framgå vad du har fått i uppdrag att göra så att företaget kan avgöra vilka ärenden du är behörig att hantera. Slutligen är det önskvärt att företaget, genom att läsa fullmakten, kan lita på att du verkligen har fått en giltig fullmakt. Jag anser därför att både ditt och fullmaktsgivarens namn bör anges tydligt. Det är också lämpligt att fullmaktsgivaren skriver under fullmakten. En god idé är att också ange fullmaktsgivarens telefonnummer. På så sätt kan företaget, om tvivel skulle uppstå, enkelt kontrollera fullmaktens giltighet genom att ringa ett samtal.Som utgångspunkt anser jag inte att en fullmakt behöver vara mera omfattande än vad som har angetts i föregående stycke. I lagen finns inget juridiskt krav på att du anger personnummer eller inkluderar kopior av legitimation, körkort annan identitetshandling. Det är förvisso tänkbart att företag kan ställa sådana krav. Om företaget däremot inte uttryckligen har begärt att sådana uppgifter ska finnas med i fullmakten, så anser jag inte heller att det är nödvändigt i ditt fall. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakter finns i avtalslagen (AvtL). Din far är fullmaktsgivare och du är fullmäktige. Vad som händer med en fullmakt om fullmaktsgivaren dör regleras i 21 § AvtL. Huvudregeln är att fullmakten fortfarande gäller. Om det föreligger särskilda omständigheter ska dock fullmakten anses vara förfallen. Att fullmakten är förfallen betyder att den inte längre gäller.Om din far dör innan försäljningen av hans bostadsrätt är klar, så tyder det mesta på att fullmakten fortfarande kommer att gälla. Huvudregeln är som sagt att fullmaktsgivarens dödsfall inte påverkar fullmaktens giltighet. Fullmakten kommer ju att vara till fördel för dödsboet efter din far. När bostadsrätten säljs kommer det att komma in pengar till dödsboet. Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!