Rätt att kräva att besökare visar ID för att komma in på tillställning

2021-12-03 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |På tillställningar har det nu börjat med krav på dels covidpass, men även att man samtidigt skall legitimera sig. Min fråga är, får verkligen någon i t ex entrén för ett evenemang, och som inte är en myndighetspersoner utan en anställd hos ett företag, verkligen rätten att kräva att en besökare visar sitt id för att komma in?
My Stenquist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag ska göra mitt absolut bästa för att svara på din fråga.I Sverige har vi en princip som heter avtalsfrihet. Den innebär att som huvudregel får privata aktörer får bestämma helt själv vem de ingår ett köpeavtal med, samt på vilka villkor detta sker. Ett företag har alltså rätt att kräva att man legitimerar sig och visar upp covid-pass för att få ta del av deras evenemang. Anställda i dörren på företaget har alltså rätt att kräva att du legitimerar dig och visar covidpass för att bli insläppt, eftersom att det är ett avtalat villkor för att få vara med på tillställningen. I Sverige har vi dock inget lagkrav där man kan straffas om man ej har eller uppvisar legitimation. Hoppas jag kunnat besvara din fråga! Tveka inte att höra av dig om du har fler frågorVänliga hälsningar,

Ofullständig fråga

2021-11-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min jacka blev borttappad av garderobspersonalen på X i Y.
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tyvärr har jag svårt att utläsa av din fråga exakt vad det är du önskar få hjälp med. För att kunna ge dig ett utförligt svar skulle det behövas lite mer information om din situation (till exempel vad, mer exakt, det som har hänt, om du vill ha hjälp med att reda ut rättsläget, om du vill ha veta hur du ska formulera ett krav på ersättning och så vidare). Vänligen försök att ställa din fråga på nytt så att vi, snarast möjligt, kan återkomma med ett svar. I den mån din fråga inte kan ställas på ett kortfattat sätt, och du har möjlighet till det, så kan du även boka en tid med vår juristbyrå eller kontakta oss via telefon.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag beklagar olägenheten men tveka inte att höra av dig igen så att vi kan hjälpa dig med ditt ärende.Vänligen,

Hur beräknas andelarna vid en avyttring av en gemensamt ägd bostadsrätt?

2021-11-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Sommaren 2019 flyttade min svärson ut från deras gemensamma bostadsrätt. Dottern har därefter betalat amortering och räntor för lånet. Om svärsonen kräver - via rättsprocess - att bostaden säljs, hur räknas då hans andel ut?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning är mycket kortfattad. Det är för mig ovisst huruvida din dotter levde i ett samboförhållande eller om hon hade ingått äktenskap eller om hon, trots hennes partners flytt, fortfarande formellt lever i ett sådant. Oavsett vilket verkar inte någon bodelning skett eftersom du undrar hur din svärsons andel ska beräknas vid en av honom framtvingad försäljning. Det tyder på att bostadsrätten inte har hamnat på någons lott, vilket i sin tur återigen indikerar att någon bodelning inte har ägt rum. Mot den bakgrunden synes den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende vara lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamägL) eftersom bostadsrätten fortfarande ägs gemensamt av din dotter och svärsonen.I 1 § SamägL sägs att äro två eller flera samfällt ägare av fastighet eller lös sak tillkomme envar av dem viss lott i godset. Lotterna vare för lika räknad, där ej annat förhållande kan visas. Vidare anges i 2 § SamägL att för förfogande över det samfällda godset i dess helhet eller för vidtagande av åtgärd i godsets förvaltning erfordras samtliga delägares samtycke; dock må åtgärd, som för godsets bevarande tarvas och ej tål uppskov, utan hinder därav att någon delägare i följd av sjukdom, frånvaro eller annan orsak är ut stånd att i åtgärden deltaga, av övriga vidtagas.Enligt lagtexten träffas endast fast egendom och lösa saker av lagstiftningen. Emellertid utgör en bostadsrätt varken fast egendom eller någon lös sak. Däremot är bostadsrätten att betrakta som lös egendom, vilket är ett vidare begrepp än lös sak (andra exempel på lös egendom är aktier, fordringar och annat dylikt). Högsta domstolen (HD) har dock uttalat att samäganderättslagen i dess väsentliga delar är analogt tillämplig även på bostadsrätter, se avgörandet NJA 1995 s. 478. Vidare är språkbruket i lagen något ålderdomligt, men i klartext innebär ovanstående att andelarna i den gemensamt ägda lägenheten kommer att vara lika stora om ingenting annat är avtalat och att förvaltningen och alla eventuella åtgärder avseende bostaden kräver konsensus, dvs. samtliga delägares samtycke, vilket i praktiken innebär att varje delägare vid samägd egendom besitter en slags vetorätt. Undantag görs endast för åtgärder som inte tål uppskov, med andra ord akuta åtgärder. Jämte detta kan varje delägare, mot övrigas vilja, framtvinga en försäljning via en offentlig auktion, 6 § SamägL (se nedan), vilket du i och för sig redan verkar vara införstådd med.I 2 § SamägL stadgas som sagt att för förfogandet över det samfällda godset i dess helhet eller för vidtagande av åtgärd i godsets förvaltning erfordras samtliga delägares samtycke. Det betyder att din dotter initialt ändå kan motsätta sig en försäljning av hela bostadsrätten. Hon kan dock, liksom din svärson, alltid sälja sin egen andel separat. Men om enighet absolut inte kan uppnås mellan parterna kommer din svärson i förlängningen, och då genom en begäran hos domstol (en tingsrätt som första instans), att kunna framtvinga en försäljning, vilket innebär att lägenheten för gemensam räkning kommer att säljas på offentlig auktion, 6 § SamägL. I det här läget skulle i och för sig din dotter i samband med förordandet av den offentliga auktionen kunna yrka att domstolen bestämmer ett pris under vilket bostadsrätten inte får säljas. I praktiken leder detta till att hon kan hindra en försäljning så länge det saknas köpare som är villiga att betala och det lägsta begärda priset objektivt sett inte framstår som orimligt i förhållande till andra liknande objekt på den lokala marknaden (även kallad ortsmetoden).Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis kan sägas att andelarna sannolikt är lika stora. I synnerhet eftersom du inte nämner något samäganderättsavtal eller annan föreliggande överenskommelse. Att din dotter ensamt har stått för amorteringar och räntekostnader förändrar enligt min mening inte den bedömningen. Ovan skriver du bara "lånet", men jag utgår ifrån att det är fråga om ett gemensamt upptaget bolån, vilket i sin tur torde innebära att din dotter och svärsonen är solidariskt ansvariga för skuldens reglerande i förhållande till borgenären, dvs. banken (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Din dotter kan däremot rikta ett s.k. regressanspråk mot din svärson motsvarande den del av kostnaderna kopplade till bolånet som är hänförliga till honom. Eller annorlunda (förenklat) uttryckt; Hans del av bolånet som hon har stått för. Men under förutsättning att de gick in med lika mycket när bostadsrätten förvärvades får det ingen bäring på äganderättsförhållandet. Notera dock att situationen kan bli en annan om de har gått in med olika mycket pengar vid tidpunkten för köpet och det nu istället handlar om en separation alternativt en förestående äktenskapsskillnad (skilsmässa) utan något samboavtal eller äktenskapsförord.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Varför måste man skriva sin underskrift då man returnerar en vara och vad händer om man inte gör det?

2021-10-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Varför måste man skriva sin underskrift då man returnerar en vara och vad händer om man inte gör det?
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!Det finns inget lagligt krav på underskrift, men en anledning att det förekommer är att inte säljarens egna personal ska fuska med returerna. Kundens namnteckning bidrar till att kontrollera säljaren egna personal och andra som hjälper till med distributionen.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Är det olagligt att använda någon annans kontokort för att shoppa online om man har personens samtycke?

2021-11-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Är det olagligt att använda någon annans kontokort för att shoppa online man har personens skriftliga samtycke att kortet får användas utan begränsningar?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på jawline med din fråga!Att ha någons samtycke till att företaga rättshandlingar och sluta avtal i dennes namn ( ex. shoppa online med dennes kontokort) innebär att man har en så kallad fullmakt. Fullmakt regleras i 2 kap. 10 § Avtalslagen och innebär kort sagt att den som den som gett någon fullmakt är bunden av de rättshandlingar som fullmaktshavaren företar. Det är således lagligt att ge någon fullmakt till att använda ens kontokort för att internetshoppa Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,

Rätt till provision?

2021-11-16 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag har enskild firma och har arbetat med ett förlag som uppdragsgivare. Sålt annonser till leverantörer mot provision. Även skött mycket annat såsom hemsidor, Nyhetsbrev, själv sökt kunder, mässor m.m. Under 10 års tid har jag höjt deras intäkter och fått in massa nya kunder och byggt upp en stor kundstock.Pandemin kom och min försäljning och hela förlagets försäljning sjönk. För en månad sen sa jag till dem att de så småningom kanske skulle söka en ny hungrig säljare eftersom mina resultat blivit mycket sämre. Men att jag kämpar på tills vidare. För ca en vecka sen ringde han och sa att han kanske hade hittat en ny säljare men att inget var klart och att jag självklart skulle fortsätta ringa mina kunder och kanske t.o.m. kunna behålla några stycken (de jag har mycket god kontakt med).Jag har de senaste 3 månaderna lagt ner mycket jobb på att göra nya utgivningsplaner samt kontaktat många kunder som redan har och ska boka inför 2022. Nu ringer han och säger att jag inte kan få provision för 2022 (det jag sålt in och flera inkommande order efter min kontakt med dem), för att de nya säljbolaget kräver alla intäkter/kundkontakter för 2022. Vilket innebär att jag inte får betalt för det jag sålt in. Kan de verkligen göra så?
Julia-Saga Herhold |Jag tolkar din fråga som att du i näringsverksamhet har avtalat med din huvudman (förlaget) om att ingå avtal om försäljning av varor i dennes namn. Detta gör lagen om handelsagentur (handelsagentL) tillämplig. Annonser kan förvisso vara att betrakta som en tjänst, men eftersom lagen anses ge uttryck för många så kallade allmänna rättsprinciper på området kan den ändå tillämpas analogt i stora delar, särskilt vad gäller rätten till provision.Rätten till provisionAgenten har rätt till provision på avtal som ingås under uppdragstiden,- om avtalet kan anses ha kommit till stånd genom agentens medverkan,- om avtalet utan agentens medverkan har ingåtts med en tredje man, som agenten tidigare har anskaffat som kund såvitt avser avtal av samma slag, eller- om agenten har tilldelats ett visst område eller en viss kundkrets och avtalet har ingåtts med en tredje man som hör till området eller kundkretsen. (9 § handelsagentL, jfr även 11 § kommissionslagen). Som agent kan man dessutom ha rätt till provision på avtal som ingås efter det att uppdraget har upphört,- om avtalet har ingåtts under sådana omständigheter som avses i 9 § och agenten eller huvudmannen har tagit emot tredje mans anbud under uppdragstiden, eller- om avtalet har kommit till stånd huvudsakligen genom agentens medverkan under uppdragstiden och det har ingåtts inom skälig tid efter det att uppdraget har upphört. (10 § handelsagentL, jfr även 12 § kommissionslagen). Mot bakgrund av detta kan det konstateras att du har rätt till provision för de avtal som har slutits med din medverkan. Skulle din uppdragsgivare inte fullgöra sin skyldighet har du istället rätt till skadestånd för den skada som du därigenom åsamkas, om inte uppdragsgivaren kan visa att underlåtenheten inte beror på försummelse från hans sida (34 § handelsagentL). I detta fall, när det är fråga om att medvetet inte betala någons provision, kommer försummelse kunna konstateras. Sammanfattning och råd Du har rätt till provision. Skulle din uppdragsgivare inte betala provisionen har du istället rätt till skadestånd för den skada du därmed orsakas (dvs i praktiken samma belopp). Skulle din rätt till provision finnas i ert avtal så utgör detta även ett avtalsbrott som kan berättiga dig till skadestånd. Mitt råd till dig är därför att du, mot bakgrund av detta, vänder dig till uppdragsgivaren och försöker nå en överenskommelse. Är det verkningslöst kan du väcka talan om saken i domstol. Om du har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på dina frågor och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Privatleasing av bil, tredje part värderar

2021-10-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en fråga gällande privatleasing av bil. På Ifs sida står det nämligen följande:"Det är avtalet mellan parterna som reglerar rättigheter och skyldigheter. Därför är det oerhört viktigt att läsa kontraktet noggrant innan avtalet undertecknas. De flesta tvister uppstår i samband med återlämnandet av bilen. Därför kan det vara bra att skriva in i kontraktet att en tredjepart ska vara med och värdera bilen när den lämnas tillbaka."Vad menas med tredjepart i detta sammanhang?Vänligen
Rebecca Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppet tredje part innebär i regel att en fysisk eller juridisk person berörs av avtalet utan att vara part. Som jag tolkar det som menas med deras rekommendation är att du ska använda dig utav en tredje person, t.ex. en verkstad, som kollar igenom bilen innan den lämnar in. Uthyrare kan nämligen kräva ytterligare betalning för värdeminskningen om bilen är i dåligt skick. T.ex. om de anser att du inte vårdat den tillräckligt väl. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Måste ägaren av bilen försäkra den eller kan någon annan göra det?

2021-10-18 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Måste ägaren av bilen stå som försäkringstagare eller går det lika bra med användaren av bilen?
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det kommer till försäkring av bilar står det i försäkringsvillkoren att försäkringen bara gäller för den som äger bilen. Detta innebär att det bara är den som är registrerad ägare till bilen kan teckna en försäkring. Den som står som ägare av bilen är också den som huvudsakligen ska använda bilen.Så för att svara på din fråga skulle jag säga att den som äger bilen bör vara den som också står som försäkringstagare. Med andra ord, ja det är ägaren av bilen som måste stå som försäkringstagare.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,