Befogenhet i fullmakt - skriftligt eller muntligt?

2020-01-24 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående 10 § i avtalslagens andra kapitel. Jag har uppfattat det som att den enbart gäller fullmakter som utfärdats i skriftlig form. Min fråga är om man som fullmaktsgivare kan välja att ha med befogenheter i det skriftliga avtalet, på grund av till exempel säkerhetsskäl att den fullmäktige håller sig till det, eller är denna alltid muntlig? Eftersom befogenheterna som meddelas muntligt kan vara svårt att bevisa om tredje man handlar i god tro, vilket binder fullmaktsgivaren till ett avtal med denne. Är det alltid så fullmakt utfärdas genom att behörigheter ges skriftligen och befogenheter ges muntligen? Om den fullmäktige överskrider befogenheterna så kan fullmaktsgivaren bli bunden beroende på tredje mans goda eller onda tro. Men vad händer om det är tvärtom, att den fullmäktige håller sig befogenheterna men inte till behörighen? Jag har uppfattat detta rätt? Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!10 § avtalslagen är portalbestämmelsen som reglerar alla typer av fullmakter; såväl muntliga som skriftliga. Fullmaktsgivaren kan skriva in befogenheterna i den skriftliga fullmakten som befullmäktigar fullmäktigen. Detta har både positiva och negativa konsekvenser. Å ena sidan blir det svårt för tredje man att vara i god tro i förhållande till fullmäktigens befogenheter, om dessa överskrids. Å andra sidan har tredje man full insikt om fullmäktigens gränser inom ramen för rättshandlingen. Exempel som förtydligar:A lämnar skriftlig fullmakt till B som befullmäktigar B att för A:s räkning köpa en bil. I den skriftliga fullmakten skriver A in vissa särskilda inskränkande föreskrifter (dvs befogenheter) som ska gälla för B. A skriver att B bara får köpa en bil av märket Volvo och den får inte kosta mer än 300 000 kronor. När B är hos bilförsäljaren visar denne upp fullmakten för att styrka sin behörighet som fullmäktige. Bilförsäljaren får då även insikt om B:s befogenheter. Nämligen att B får gå så högt som 300 000 kronor. B:s möjligheter att förhandla fram ett bättre pris har säkerligen gått förlorad nu. Men I det fall B köper en bil för 320 000 har bilförsäljaren agerat i ond tro angående B:s befogenhet. A blir då inte bunden av bilköpet (11 § avtalslagen). Skillnad hade varit om A hade gett befogenheterna muntligen till B. B hade varit i ett bättre förhandlingsläge för att få ner priser, men bilförsäljaren hade haft svårare att vara i ond tro angående B:s befogenheter. Som svar på din fråga är det alltså helt upp till fullmaktsgivaren att avgöra om denne vill skriva in befogenheterna i fullmakten eller meddela dem muntligen. Vanligaste formerna för behörighet och befogenhetVilka former som behörighet och befogenhet vanligen lämnas i kan jag inte svara på med hänsyn till det stora antalet fullmakter som lämnas dagligen. Jag skulle gissa att de vanligaste formerna är att såväl behörighet som befogenhet lämnas muntligen; exempelvis i det fallet man ber någon handla något åt en själv. Huruvida man väljer att lämna befogenhet muntligen eller skriftligen får varje fullmaktsgivare avgöra själv beroende på vilket intresse som denne värdesätter högst. Värdet av att fullmäktigens förhandlingsposition eller värdet av att inte bli bunden av avtal som ingåtts vid befogenhetsöverskridande. Att bryta mot behörigheten men hålla sig inom befogenheten?Om fullmäktige bryter mot behörigheten har ett avtal inte ingåtts mellan fullmaktsgivaren och tredje man. Fullmäktigen hade då aldrig behörighet att företa rättshandlingen över huvud taget. I mitt exempel ovan är fullmäktigens behörighet att köpa en bil. Om B istället köper en elgitarr så har B agerat utanför sin behörighet och inget bindande avtal har kommit till stånd mellan fullmaktsgivaren A och försäljaren. Detta oberoende av försäljarens eventuella goda eller onda tro. Det spelar ingen roll om fullmäktigen har hållit sig inom sina befogenheter, vilket även torde vara svårt att göra i de fall man bryter mot behörigheten. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta!Med vänliga hälsningar,

Upphör en fullmakt att gälla om fullmaktsgivaren blir dement?

2020-01-20 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Upphör en fullmakt att gälla om fullmaktsgivaren blir dement efter det att fullmakten har givits?
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakter finns i avtalslagen (AvtL). Huvudregeln är att fullmakten fortfarande gäller, trots att fullmaktsgivaren blir dement. Undantaget är om fullmaktsgivaren får en förvaltare enligt föräldrabalken. Då kan fullmäktigen inte ingå avtal som omfattas av förvaltarskapet (22 § AvtL). Fullmakten upphör alltså att gälla för sådana avtal och liknande som endast förvaltaren får ingå. Hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!

Bör latent kapitalvinstskatt och mäklarkostnader beaktas vid köp av lägenhet?

2019-12-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag och min bror har ärvt en lgh efter vår mor. Den är värderad av mäklare till 1.3 miljoner. Mor köpte den för 255.000 kr. Inga förbättringarna, avdrag mm. 22% i vinstskatt på 1045000 kr blir då 229900 kr. 1070100 kr delas på 2. Ska jag köpa ut honom för 535050 kr? Mvh
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att själva arvsskiftet är färdigt samt att du och din bror nu äger hälften var av lägenheten (bostadsrätten).Inledningsvis vill jag konstatera att inget svar är "rätt" på en sådan fråga. Det råder avtalsfrihet, vilket mer eller mindre innebär att det är upp till dig och din bror att komma överens om vilket pris du kan köpa lägenheten för. Det är upp till er att komma överens om vilka termer och villkor en försäljning ska ske på.Jag kan dock säga att den beräkning du gjort är helt korrekt i sig men avser ett annat sammanhang, nämligen den där man värderar en fastighet i en bodelning. Högsta domstolen har i NJA 1975 s. 288 slagit fast att fastighetens värde i en bodelning är marknadsvärdet minskat med mäklarkostnader och den latenta kapitalvinstskatten, precis som du har beräknat (möjligtvis utan uppskattade försäljnings-/mäklarkostnader). Syftet med att dra av mäklarkostnaderna och den latenta kapitalvinstskatten är att få en rättvis värdering av fastigheten genom att värdet på fastigheten vid bodelningen ska motsvara nettovärdet för fastigheten om den hade sålts omedelbart. Detta för att den som övertar fastigheten inte ska komma i ett sämre läge än den som köps ut eftersom den som köps ut inte behöver betala kapitalvinstskatt för att den sålt sin del medan den som övertar fastigheten kommer behöva betala hela kapitalvinstskatten vid en framtida försäljning.Sådana hänsyn till mäklarkostnader och latent kapitalvinstskatt behöver inte tas i detta fall eftersom din bror till följd av försäljningen av sin del av bostadsrätten kommer behöva betala kapitalvinstskatt. Jag skulle därför säga att värdet på hans del av lägenheten är hälften av marknadsvärdet på 1,3 miljoner, nämligen 650 000 kr. Priset bör därmed ligga någonstans runt 650 000 kr, dvs marknadsvärdet för halva lägenheten. Priset kan bli lägre om du exempelvis hittar fel på lägenheten som behöver åtgärdas. Priset kan även bli högre om din bror vill beakta en eventuell framtida värdestegring eller att han behöver betala kapitalvinstskatt men som sagt det beror helt på vad ni kommer överens om.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Preskriptionstider

2019-12-20 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej har en del att fråga dig om. Om man har skuld till ett landsting och det gått exakt tre år sedan sista påminnelse av faktura skickats hem. Är skulden preskriberad då? Om man har skuld till sin stad såsom hemservice och det gått mer än 10 år sedan skulden uppkom går det att göra något åt det? dock har påminnelser om betalning årligen skickats ut. Tack på förhand
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Huvudregeln är att preskriptionstiden ligger på 10 år, enligt 2 § preskriptionslagen. Dock finns många undantag.Du har inte skrivit så mycket bakgrundsinformation om din skuld till landstinget men om ni har ett konsumentförhållande så säger 2 § 2 st att preskriptionstiden är 3 år istället. Sådana undantag finns för flertalet av fakturor så som om böter och skatt.En påminnelse ses dock som ett preskriptionsavbrott enligt 5 § och skulden om hemservice är antagligen fortfarande aktuell.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Återbetalningsskyldighet vid dubbelförsäkringsfall

2020-01-23 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi avbeställde en flygresa 20171215 för att vår dotter skulle opereras. Då flygbolaget bara ersatte med ett lågt belopp kontaktade jag ERVs kundtjänst. Jag informerade att vi hade hemförsäkring i IF och skulle anmäla skadan där också. Det var inget problem enligt dem. Jag fyllde i ERVs skadeanmälan och där angav att vi också hade begärt ersättning från IF. Beloppen betalades ut. Efter nästan 2 år så kontaktade ERV oss och ville ha tillbaka det utbetalda beloppet, då de "upptäckt" att vi också fått ersättning från IF. Om vi inte betalar det begärda beloppet kommer de att låta ärendet gå vidare till kronofogden. Jag bestrider att vi skall betala tillbaka beloppet då vi tydligt informerade att vi också hade begärt ersättning också från IF samt att vi handlade i god tro och har konsumerat pengarna.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att ni vänder er till oss här på Lawline med er fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på er fråga hittar vi i Försäkringsavtalslagen (FAL) och Preskriptionslagen (PreskrL).DubbelförsäkringJag förstår det som att ni har fått ett för högt utbetalt belopp grundat på att ni har fått ersättning från två försäkringar. Detta kallas för dubbelförsäkring och huvudregeln är att ni inte kan få ut mer ersättning än skadebeloppet, trots det att ni har flera olika försäkringar. Ni har således fått för mycket utbetalt vilket som regel sk betalas tillbaka, 6 kap. 4 § FAL. Frågan är dock om ni måste betala tillbaka detta överskott med hänsyn till att ni var i god tro och har konsumerat pengarna samt att det har gått två år. Jag ska gå igenom en fordrans preskriptionstid och vad som gäller vid god tro här nedan. En fordrans preskriptionstidSom huvudregel preskriberas en fordran mellan näringsidkare och konsument tre år efter uppkomsten om inga preskriptionsavbrott har gjorts, 2 § PreskrL. Nu har det endast gått två år från det att den felaktiga utbetalningen skedde, varför min bedömning är att fordran fortfarande är gällande mot er. Condictio indebitiNär det sker en felutbetalning kallas det för condictio indebiti. Huvudregeln är då att pengarna ska betalas tillbaka, men om det är så att den som har fått pengarna var i god tro och har konsumerat dem faller denna rätt till återbetalning bort. Denna princip finns inte i lagtext utan har tagits fram ur rättspraxis. Exempelvis finns det ett gammalt rättsfall, NJA 1933 s 25, där ett försäkringsbolag har betalat ut för mycket ersättning då de glömt att göra avdrag för den summa som betalats ut olycksfallsförsäkringen. I denna situation ansåg Högsta domstolen att försäkringstagaren inte var återbetalningsskyldig då de bedömde att han varit i god tro och konsumerat pengarna därefter.Bedömningen som måste göras i ert fall är således om ni kan anses vara i god tro, det vill säga trodde att ni hade rätt till betalning från båda försäkringsbolagen som tillsammans överskred ersättningsbeloppet. Något som talar för att ni var i god tro är att ERV inte sa något om dubbelförsäkringsfall och en skyldighet till återbetalning vid för stor betalning när ni påtalade att ni skulle begära ersättning från IF också. SammanfattningMin slutsats är att ni kan hävda att ni är i god tro och har konsumerat pengarna därefter. Jag vill dock påtala att om ni får ett krav från Kronofogden som ni motsätter er på denna grund så finns det en risk att ERV tar det vidare till domstol, vilket kan bli dyrt om Tingsrätten dömer emot er. Ni får i det fallet göra en bedömning om återbetalningen är värd en domstolsprocess. Är det så att ni behöver vidare hjälp i ärendet eller har några följdfrågor så är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag er lycka till!Vänligen

För vems räkning säljs tillgångar av någon med fullmakt?

2019-12-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min exmake gick hastigt bort nyligen. Mina barn är myndiga. 2015 sålde min exmake sin mammas hus med fullmakt för 2200000kr. När nu barnen ska göra bouppteckning så finns inga spår efter de pengarna någonstans. Hur kan man spåra dem. Vill ju att mina barn ska få ta del av dem
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår frågan hade din ex-make fullmakt att för sin mors räkning sälja hennes hus. En fullmakt är mer eller mindre ett uppdrag att utföra någonting för någon annans räkning (10 § avtalslagen). Eftersom din ex-make endast sålde sin mors hus för hennes räkning tillhör pengarna modern och inte din ex-make. Köparen har därför troligtvis överfört pengarna direkt till modern. Då pengarna inte tillhör din ex-make är de inte en del av hans kvarlåtenskap, varför dina barn inte kommer ärva dem pengarna.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Gäller den nya preskriptionstiden för gamla försäkringsavtal?

2019-12-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag fick precis reda på att jag kunde fått ersättning för mitt insjuknande i diabetes typ 1 från mitt försäkringsbolag men de säger att preskriptionstiden gått ut. Jag insjuknade (fick diagnos) november 2013 och idag ringde jag försäkringsbolaget som jag varit försäkrad hos sedan jag föddes. Varken jag som minderårig eller mina vårdnadshavare har fått någon som helst information om att denna typ av ersättning fanns. Det har alltså gått 6 år sedan jag fick diagnos och som jag förstår det inträdde en ny lag om preskription år 2015 där preskriptionstiden höjdes från 3 år till 10 år. Detta betyder att jag söker ersättning för sent och går miste om cirka 200.000 kr i ersättning. Men, eftersom jag insjuknade 2013 så gällde min preskriptionstid fram till slutet av 2016 alltså EFTER lagändringen. Jag hade alltså tid kvar på min preskription när lagen ändrades. Min fråga är då; spelar detta någon roll i en överklagan?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller i huvudsak preskriptionstiden för försäkringsavtal. Jag kommer att besvara denna fråga för att sedan kommentera bristen på information från försäkringsbolaget.PreskriptionstidJag förstår det som att dina föräldrar har tecknat en personförsäkring som avser skydd för din hälsa. Det är försäkringsavtalslagen (2005:104) (FAL) som ska tillämpas på sådana försäkringsavtal (1 kap 1 § FAL). Då försäkringen är en personförsäkring ska bestämmelserna i 10–16 kap tillämpas (1 kap 2 § FAL). Av detta följer en preskriptionstid på 10 år (16 kap 5 § FAL). Då lagen nyligen ändrades ska information om tillämpning av de nya preskriptionstiderna sökas i lagens övergångsbestämmelser. Av övergångsbestämmelserna framgår att preskriptionstiden även ska gälla för äldre försäkringar (4p). Dessvärre gäller detta endast om försäkringsfallet inträffat efter lagen trätt i kraft. Ditt insjuknande i diabetes typ 1 inträffade 2013. Försäkringsfallet inträffade därför innan lagändringen av preskriptionstiden som ägde rum den 1 januari 2015. Av den anledningen gäller den gamla preskriptionstiden, som då tyvärr gått ut. Din rätt till försäkringsersättning har därmed gått förlorad (16 kap 5 § 4st ). Vi på Lawline beklagar det inträffade.InformationspliktDu skriver också att varken du eller dina föräldrar fått information om försäkringens innehåll. Försäkringsbolaget har skyldighet att lämna information om försäkringens innehåll (10 kap FAL). Informationsplikten gäller innan och i samband med att försäkringsavtalet ingås (10 kap 3–4 §§), under försäkringstiden och vid villkorsändring (10 kap 5–6 §§ FAL) samt vid försäkringsfall och risk för prekription (10 kap 7-8 §§ och 16 kap 1 §). Informationsplikten innebär att ni som konsumenter ska få information om innehållet i försäkringsvillkoren. Beroende på hur det sett ut i ert fall kan det finnas en möjlighet att föra talan om underlåtenhet att lämna information (10 kap 9–12 §§). Mot bakgrund av detta finns det anledning för er att utreda vad ni fått för information. Då jag inte är upplyst om händelseförloppet kan jag i nuläget inte ge råd som är anpassade utefter era förutsättningar.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Svårt att stämma ett casino med Curacao-licens

2019-12-19 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, Hur stor chans har man att vinna i rätten om man stämmer ett casino med curacao licens? Då jag satt in pengar på casinot men ej fått dom insatt på själva kontot även fast transaktionen är utförd av banken och när jag kontaktar casinot ber dom mig vänta 48h då dom ställer in sig på att det är betalningstjänstens fel (Trustly) att pengarna inte kommit in på kontot, Men när jag går in på Trustly's support sida så står det att såfort pengarna lämnat mitt kontot så håller ej trustly i pengarna utan att det då skickas direkt till casinot, Efter många försök till att få mina pengar insatt på casinot så säger casinot's support att jag bör vänta 3 EXTRA dagar på att få en såkallad "Refund" och det är ju absurt att man ska behöva vänta på att få tillbaks sina pengar på bankkontot helt i onödan.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Chansen är mycket liten. Då casinot i fråga har en aktiv Curacao-licens är jurisdiktionen för eventuell tvist mellan dig och casinot med all sannolikhet Curacao. Således gäller inte svensk avtalsrätt utan istället den förmodat "luddiga" avtalsrätten på Curacao. Tvisten kommer alltså bli lite av en David vs. Goliat då casinot har koll på avtalsreglerna på den västindiska paradisön vilket dess kunder i Sverige naturligtvis inte har. Att bedriva en rättslig process på Curacao lär förmodligen vara kostsamt (och antagligen även ganska rättsosäkert).Att ge dig in i en okänd rättsordning och försöka stämma en bolag som har järnkoll på denna rättsordningen är troligtvis helt lönlöst och en stämning av Curacao-bolaget rekommenderas därmed inte. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga!