Hur sker kostnadsfördelningen vid samägande?

2021-05-05 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Vi är 2 pers. som äger 1/2 var av en fastighet. Två bostadshus ingår. Det ena är åretruntbostad åt en av ägarna. Det andra huset är fritidsställe som används mer som fast bostad åt den andra ägaren. Personen är dock skriven i en annan närliggande stad.Det stora , första husets elpanna har efter 40 år gått sönder och behöver därför självklart bytas ut mot t.ex. en luft/vattenpump. Detta är förstås nödvändigt då fastigheten annars har ett bostadshus utan uppvärmning.En nödvändig och rimlig investering m.a.o. för att hålla värdet ( eller snarare öka) värdet på den gemensamma fastigheten. Lån behöver tas för att finansiera detta. Är det rimligt att ta ett lån på halva summan var för att gemensamt finansiera detta? Eller ska hela kostnaden betalas av den som bor i huset och är skriven där?Tilläggas kan att inget är skrivet kring det gemensamma ägandet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga är ni två personer som gemensamt äger en fastighet. På fastigheten finns två bostadshus; det ena är en åretrunt-bostad för en av delägarna, det andra ett fritidshus som används mer som fast bostad åt den andra ägaren (vederbörande är däremot inte skriven där). Det ena husets panna har nu gått sönder och du undrar hur fördelningen för inköp av värmepumpbör ske. Din undran är om det är rimligt att ta ett lån på halva summan vardera för att gemensamt finansiera inköpet, eller om hela kostnaden ska betalas av den av delägarna som använder huset. Inget är skrivet om det gemensamma ägandet.Vid gemensamt ägande av t.ex. en fastighet rör det sig om ett s.k. samägande. För samägande är samäganderättslagen tillämplig. Lagen är dispositiv, vilket innebär att det kan avtalas om annat än vad som står i lagen. Är inget annat avtalat, som i ert fall, gäller samäganderättslagen. Som utgångspunkt vid samägande krävs det att samtliga delägare är överens om såväl förfogande som förvaltning av den samägda fastigheten (2 § SamägL). Med förfogande avses att ni måste vara överens om ni t.ex. vill sälja hela fastigheten eller hyra ut den. Med förvaltning avses faktiska åtgärder för fastighetens vård t.ex. att måla om eller åtgärda något. Huvudregeln är därmed att ni ska vara överens om att byta t.ex. panna/värmepump för att det ska vara aktuellt. Det finns dock ett undantag; det får göras undantag från kravet på enighet om en åtgärd är brådskande eller nödvändig. Till nödvändiga och brådskande åtgärder torde räknas åtgärder för att skydda egendomen mot förstörelse eller hastig värdeförsämring (t.ex. att laga ett läckande tak). Det är å min mening tveksamt om det är så nödvändigt och brådskande att en delägare ensam kan bestämma om att det ska bytas panna till luftvärmepump. Det finns rimligtvis billigare alternativ för att huset inte ska förstöras varför min rekommendation är att ni kommer överens om vilken värmepump som ska installeras.Enligt 15 § SamägL ska kostnader för förvaltning av det samägda godset fördelas mellan delägarna i förhållande till deras lott. Om ni äger fastigheten med 1/2 var, innebär det helt enkelt att ni ska betala halva kostnaden var (om ni inte kommer överens om annat). Kan ni inte komma överens är det möjligt att någon av er antingen (1) begär att domstolen utser en god man som tar över ansvaret (3 § SamägL) eller (2) begär tvångsförsäljning av egendomen på offentlig auktion (6 § SamägL).Sammanfattningsvis gäller samäganderättslagen er emellan om inte annat är avtalat. Utgångspunkten är att ni måste vara överens om allt vad gäller fastigheten (renoveringar, försäljning, uthyrning etc.). Det finns ett undantag som medger att en delägare utan den andre delägarens samtycke får reparera sådant som är brådskande och annars gör att det samägda riskerar att förstöras.Bäst är om ni kan komma överens om vilken värmepump som ska installeras och hur ni ska fördela kostnaderna. Utgångspunkten enligt samäganderättslagen är att ni står för kostnaderna utifrån er andel i det samägda godset, i förevarande fall med 50% vardera. Däremot är, som redogjort för inledningsvis, lagen dispositiv. Det innebär att om ni kommer överens om annan fördelning är det helt i sin ordning.Om ni inte kan komma överens eller om du av annan anledning behöver hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Samäganderätt av katter och godtrosförvärv

2021-04-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Jag och mitt ex skaffade två katter tillsammans. Summan för själva katten på plats betalade mitt ex, men det var jag som hade kontakt med uppfödare och såg till att vi fått tag på katt. Jag betalade vetrinärs-kostnaderna samt mat, leksaker osv till katterna. Vi hann dock inte skicka in ägarbeviset på katterna innan vi gjorde slut, men jag skrev under på min del och har kort på detta om det är relevant. Nu till grejen:Jag ville ha katterna när vi gjorde slut då vi kom överrens från början att jag tar dom om vi gör slut, men han ville enbart bråka och ville ha dom katterna för sig själv. Jag var väldigt sårad av allt bråk och sa tillslut att han kan få ha dom hos sig, men om något händer dom eller om han inte vill ha dom längre så skulle han lova att kontakta mig och ge dom till mig, och det lovade han. Nu två månader senare ser jag att han lagt ut katterna på blocket. Jag kontaktar honom men han svarar inte mig så min syster kontaktar honom och säger att jag tar dom. Han svarar då med att det inte går för att dom redan är bortlovade, sen har han inte svarat på våra meddelanden sen dess. Vad kan jag göra? Är helt förkrossad och älskar dessa katter mer än allt, enda anledningen till att jag gick med på att han skulle få ha dom var för att han svor på att han verkligen älskade dom och skulle aldrig göra något sånt här. Jag vill verkligen ha mina katter tillbaka.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag har förstått det som att det endast är ditt ex som står på köpeavtalet och eventuellt ägarbeviset, men att ni skaffade katterna tillsammans och att ni båda har lagt ned tid och pengar på katterna. Nu undrar du om du har ett rättsligt anspråk på katterna efter att ditt ex sålde katterna vidare till några blocketköpare.Svaret på din fråga regleras i lagen om samäganderätt (SamL) samt lagen om godtrosförvärv av lösöre (GfvL).Vem äger katterna?Rent juridiskt sett så ser lagen på katter som egendom som man kan äga, även fast katterna givetvis är levande ting. Vid bestämmande av vem som äger katterna så är utgångspunkten att det är personen som ingått som medpart i köpet som är ägaren.Du skriver att det var ditt ex som erlade köpeskillingen samt att det är han som står på köpeavtalet och eventuellt ägarbeviset. Detta innebär att han rent utåt sett är ägare till katterna och har starka bevis för att så är saken. Däremot finns det en möjlighet för dig att ändå göra gällande ett ägarskap till katterna.Dold samäganderättÄven fast du inte är med på ägarbeviset så skulle du kunna yrka hos en domstol att katterna ägs av delvis dig samt ditt ex. Det finns nämligen en princip som kallas för dold samäganderätt. Principen har utvecklats i domstolsavgöranden och är således inte kodifierad, men är fortfarande juridiskt giltig.För att dold samäganderätt ska anses föreligga så måste tre krav vara uppfyllda. Det första kravet som måste uppfyllas är att en av makarna har köpt katterna i eget namn men att själva syftet med köpet var att katterna skulle brukas av båda makarna. Det andra kravet är att den make som inte står på köpeavtalet och eventuellt ägarbeviset (Du) ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet. Det tredje kravet är att båda parterna ska ha avsett att äganderätten för katterna skulle vara gemensam.I ditt fall så förklarar du att ni köpte katterna tillsammans samt att både du och han har lagt ned ekonomiska bidrag för att införskaffa katterna. Ni har tydligen utifrån dessa uppgifter avsett att dela ägarskapet på katterna mellan varandra. Eftersom jag anser att ni förmodligen äger katterna tillsammans enligt principen om dold samäganderätt så kommer samäganderättslagen att aktualiseras härnäst.SamäganderättslagenEnligt mig så bör du ha relativt goda möjligheter att yrka på att katterna faktiskt ägdes av er båda två, även fast det endast är hans namn som står på köpeavtalet och eventuellt ägarbeviset. När ett samäganderättsskap konstaterats så är utgångspunkten att äganderätten fördelas jämnt mellan ägarna, såvida det inte finns omständigheter som talar för att någon annan andelsfördelning föreligger. Annars så är det alltså hälften vardera som gäller. Från det jag känner till om din situation så verkar det som att ni båda äger hälften av vardera katt.När man äger något enligt samäganderättslagen så ställs det många krav på att båda ägarna måste komma överens för att företa olika beslut som angår egendomen (2 § samäganderättslagen), exempelvis försäljning av den. Ifall parterna inte kan komma överens så kan man antingen ansöka om en god man som kan bestämma över egendomen (3 § samäganderättslagen) eller så kan man ansöka om att egendomen ska säljas på en offentlig auktion (6 § samäganderättslagen). Problemet med dessa handlingsalternativ är givetvis att ditt ex redan har sålt katterna vidare. Vad gäller då?Tillhör katterna numera blocketköparna?Förutsatt att du väcker talan i domstol, yrkar på att ni äger katterna till hälften vardera och lyckas få talan bifallen så skulle du ha rätten att kräva av den andra ägaren (ditt ex) att besluten som angår katterna framöver ska bestämmas tillsammans. Däremot så är det inte fallet längre, eftersom han har sålt katterna vidare till blocketköparna.För att du ska ha en möjlighet att kräva tillbaka katterna från köparna så måste du ha ett domstolsbeslut som fastställer att du äger hälften av vardera katten. Om du har detta fastställt så hade ju inte ditt ex rätt att sälja din hälft av katterna vidare. Däremot så finns det en möjlighet för blocketköparna att ändå rätteligen förvärva hela äganderätten (inkl. din berättigade ½) av katterna vid köpet.Enligt lagen om godtrosförvärv av lösöre (GfvL) så finns det en möjlighet för köparna att erhålla full äganderätt till katterna förutsatt att de uppfyller vissa krav (rekvisit) i 2 § GfvL. Det ska handla om en situation då:(1) Någon har förvärvat lösöre,(2) från någon annan som hade egendomen i sin besittning,(3) som inte var ägare till den, och(4) som inte visste om att äganderätten faktiskt tillfaller någon annan.I förhållande till första kravet så har tydligen någon blocketköpare förvärvat katterna av ditt ex, kravet är alltså uppfyllt.Enligt det andra kravet så krävs det att ditt ex hade egendomen (katterna) i sin besittning, vilket du skriver att han hade.Det tredje kravet innebär att han inte varit den ensam ägare till katterna. För att detta ska vara uppfyllt så måste du ha erhållit ett domstolsbeslut som fastställer att du faktiskt äger hälften av vardera katten. Jag utgår från att detta är fallet för att gå vidare i min juridiska analys.Slutligen så måste blocketköparna varit omedvetna om att ½ av katterna ägdes av dig, vilket bör vara fallet då det endast var ditt ex som stod på köpeavtalet och eventuellt ägarbeviset.Om alla dessa krav skulle vara uppfyllda så har du fortfarande en möjlighet att kräva tillbaka hälften av äganderätten hos katterna från blocketköparna. Men detta måste ske inom sex månader från det att du fick kännedom om att försäljningen till blocketkköparna hade skett (3 § GfvL). Jag har uppfattat det som att du upptäckte försäljningen för ca. två månader sedan, vilket innebär att du har ungefär 3-4 månader kvar att fastställa din äganderätt av katterna samt kräva tillbaka till din berättigade andel av katterna.SammanfattningSom du kan se så sitter du i en ganska knepig sits. Eftersom ditt ex står som medpart på köpeavtalet och eventuellt ägarbeviset så är han utåt sett ägaren av katterna. Däremot har du möjlighet att väcka talan hos tingsrätten om att du faktiskt har dold samäganderätt i förhållande till katterna. Om tingsrätten skulle bifalla en sådan talan skulle du med allra största sannolikhet bli tilldelad hälften av äganderätten till vardera katten.Däremot så har ju ditt ex redan sålt katterna vidare till blocketköparna. Här har du fortfarande, förutsatt att du hinner få ut ett tingsrättsavgörande inom 3-4 månader på ditt ägarskap, en möjlighet att kräva tillbaka katterna från de nya ägarna. Om detta inte sker inom tidsfristen så kommer de nya ägarna att erhålla full äganderätt av katterna (tänk på sexmånadersfristen enligt 3 § GfvL som jag beskrev ovan). Däremot måste du också tänka på att du endast kan kräva tillbaka hälften av äganderätten till katterna eftersom ditt ex faktiskt ägde den andra hälften. Förutsatt att allt sker på detta sätt och inom tidsfristen, så skulle du hamna i en situation där du äger hälften av katterna med några okända människor, vilket förmodligen inte är en önskvärd situation för varken dig, motparten eller katterna.Jag skulle rekommendera dig att i första hand kontakta de nya ägarna och hoppas på att de har förståelse för din situation och därefter väljer att sälja tillbaka katterna till dig. Annars finns möjligheten för dig att genomgå det kostsamma rättsförfarandet som jag beskrev ovan. Du måste däremot tänka på att det inte finns någon säkerhet att du faktiskt vinner talan i tingsrätten och att hela händelseförloppet för den delen kan ske på under 3-4 månader.Att katter behandlas som egendom enligt lagen leder inte sällan till ohållbara situationer, då det handlar om levande ting som skapar band med sina ägare. På samma sätt blir det snabbt komplicerat när det kan uppstå en situation då två främlingar kan komma att äga hälften av vardera katten. Här är det förmodligen enklast för alla inblandade att antingen hela äganderätten tillfaller dig eller blocketköparna.Jag hoppas verkligen allting löser sig och jag hoppas du fick svar på din fråga!MVH

Kan sambor skriva ett samäganderättsavtal?

2021-04-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Två sambor önskar att bankkonton och aktier (samt utdelning av dessa) ska bli gemensam och ingå i bodelning. Vi är införstådda i att det ej går att lägga till samboegendom, men undrar om det går att skriva snamäganderättsavtal avseende bankkonto och aktier utan att meddela respektive bank om detta.Tack på förhand!
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bankkonton och aktier är inte samboegendomPrecis som du skriver är inte sambors personliga bankkonton, aktier samt utdelning samboegendom. Vad som är samboegendom framgår av 3 § sambolagen (SamboL). Endast sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom. Vidare stadgas det i 5 § SamboL vad den gemensamma bostaden utgör samt i 6 § SamboL vad det gemensamma bohaget utgör. Det gemensamma bohaget är exempelvis möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre. Ni kan skriva ett samäganderättsavtalFör att ni ska kunna göra bankkonton och aktier, samt utdelning av detta, till gemensam egendom krävs det att ni skriver ett samäganderättsavtal. Ett samäganderättsavtal är ett avtal mellan dig och din sambo och banken är inte en part i avtalet. Således behöver inte banken informeras av avtalet som ni tecknar tillsammans. Det är viktigt att avtalet skrivs på ett korrekt sätt för att ni ska kunna förebygga eventuella problem i framtiden, ifall ni skulle separera. Därför råder jag er att kontakta en jurist på Lawline så att avtalet blir korrekt utformat. Länk till att boka tid med en jurist finns här. Exempel på innehållet i ett samäganderättsavtalDet finns viss information som avtalet bör beröra. Sådan information, i ert fall, skulle exempelvis kunna vara:- Hur stor andel vardera part ska bli ägare av (om ni t.ex. vill dela alla bankkonton samt aktier på hälften ska det framgå)- Hur samägandet ska upphöra, om det önskas av någon part (detta kan exempelvis vara aktuellt vid en separation)- Villkor för hur egendomen ska användas (hur ska egendomen användas och vilka rättigheter/skyldigheter ska ni ha gentemot varandra gällande användningen?)Avtalet behöver även undertecknas av er som parter i samäganderättsavtalet. Även era personuppgifter och datum behöver finnas med.Sammanfattning och rådSammanfattningsvis är bankkonton och aktier inte samboegendom. För att ni ska få äganderätt till varandras aktier och bankkonton bör ni skriva ett samäganderättsavtal. Banken behöver inte informeras om avtalet för att det ska vara giltigt, eftersom det är ett avtal mellan er två. Eftersom det är av stor vikt att ett samäganderättsavtal utformas korrekt, rekommenderar jag er att boka tid med någon av våra duktiga jurister här på Lawline. Länk till att boka tid finns här. De kan hjälpa er att skriva ett avtal som passar er utifrån er situation så att avtalet utformas korrekt utifrån era önskemål.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur skriver man ett samägandeavtal?

2021-04-27 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag och min sambo ska köpa en gemensam begagnad bil som hon ska stå som ägare på. Vi ska lägga 50% var på bilens värde. Som jag fattar det så kan inte jag kräva hälften av bilens värde vid eventuell separation eller konflikt eftersom hon står som ägare. Hur går vi tillväga för att skriva på avtal så att vi har lagen på våran sida att värdet ska delas lika vid separation eller försäljning?Tacksam för svar!
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bilen är inte samboegendomFörst och främst måste det konstateras att bilen inte är samboegendom och inte ska ingå vid en sambodelning. Vad som är samboegendom framgår av 3 § sambolagen (SamboL), där det stadgas att sambors gemensamma bostad och bohag endast utgör samboegendom. Gällande sambors gemensamma bostad utvecklas begreppet även vidare i 5 § SamboL bland annat där föreskrivs vilken typ av egendom som räknas till bostad o.s.v. I 6 § SamboL definieras det gemensamma bohaget till bl.a. möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre, alltså saker, som är avsett för det gemensamma hemmet. Således är inte bilen samboegendom, vilket även har sitt stöd i förarbetet till sambolagen enligt prop. 2002/03:80 s. 30 ff.Ni äger bilen genom samägandeBilen kommer ni istället att äga genom samägande. Om ni inte skriver ett avtal tillsammans så kommer samäganderättslagen (1904:48 s.1) att träda in. Med anledning av att ni planerar att köpa bilen gemensamt och dela på denna så är det dock mer passande att skriva ett samägandeavtal för att undvika framtida konflikter. Det är bra att det finns ett bevis på hur stor del du är ägare, eftersom endast din sambo kommer stå på avtalet. På så sätt kan ni se till att bilen fördelas rättvist vid eventuell separation.Innehållet i ett samägandeavtalViktig information som avtalet bör ta upp är bland annat:- Hur stor andel vardera part äger (alltså 50/50)- Hur ni ska fördela det ekonomiska ansvaret (vem ska stå för vilka kostnader och hur betalar ni o.s.v.)- Hur ska egendomen användas? (Vem ska använda den och hur mycket o.s.v?)- Hur ska egendomen förvaltas? (Hur ska reparation och underhåll av bilen ske?)- Hur ska samägandet upphöra och vad ska gälla när ni vill sälja bilen?Avtalet behöver även undertecknas av er, samt att avtalet ska innehålla era personuppgifter. Datum behöver även finnas med.Råd och rekommendationerEftersom det kan vara besvärligt att teckna ett sådant avtal så rekommenderar jag dig att boka tid med någon av våra kompetenta jurister här på Lawline. Länk hittar du här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur annullerar man ett samäganderättsavtal?

2021-05-03 i Samägandeavtal
FRÅGA |Innebär detta svar konkret att om båda samägandeägare skriver under på avtalet att vi vill annullera detta så upphör det?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du redan har fått ett svar av en annan rådgivare. Utan att veta den frågan så väljer jag att ändå besvara din nuvarande frågeställning. Om ni har ett skriftligt samäganderättsavtal som ni vill annullera kan ni antingen upprätta ett nytt avtal, muntligt eller skriftligt, eller göra ett tillägg på det avtal som ni redan har. Med andra ord upphör avtalet om ni båda skriver under på att det ska annulleras. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Betala ränta och amorteringar på sambons lägenhetslån?

2021-04-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo bor i en lägenhet som han äger. Vi har samboavtal och det står jag äger inget vid försäljning eller separation. Lägenheten är 80 m2 som består av 2 delar (60 km2 lägenhet och 20 m2 lägenhet som har egna ingångar. Han hyr ut den lilla lägenheten och pengarna från hyran äger han själv. Jag och honom bor i den stora delen och jag betalar häften av 60 m2 som lägenhetens avgift, vilket tycker jag att vara rättvist. Vi delar också häften av matkostnader, Wi-Fi internet och TV. Han tycker att jag betalar för lite eftersom han inverterat mycket på lägenheten, mer än vad jag betalar varje månad, även om jag förklarat att jag inte kommer ta del av vinsten vid försäljning. Min fråga är: är det rätt att jag betalar bara häften av 60 m2 där jag bor? Inte hela 80 m2 för jag inte använder den lilla lägenheten. Om jag betalar räntan och amorteringar tillsammans med lägenhetens avgift, behöver jag göra ett avtal? Blir han skyldig att betala mig tillbaka pengar vid separation eller försäljning?
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline. Jag har uppfattat det såsom att du och din sambo bor i en lägenhet tillsammans. Lägenheten består av två delar varav den ena hyrs ut till utomstående. Ni bor i den andra delen. Din sambo äger hela lägenheten och du betalar bara hälften av avgift, wifi och TV (och mat). Din sambo tycker vidare att du betalar för lite då han investerat mycket pengar i lägenheten. Du har egentligen, vad jag uppfattat det som, två frågor. Dels om det är rätt att du bara betalar hälften av avgifterna för den del av lägenheten som du bor i, dels om du kommer att få tillbaka pengar vid separation eller försäljning ifall att du börjar betala mer (t.ex. via ränta och amorteringar). Första frågan är i sig inte juridiskOm det är rimligt att du betalar mer eller mindre än vad du nu gör är svårt att besvara. I och med att den betalningsskyldigheten grundar sig i en överenskommelse mellan dig och din sambo är den inte i sig juridisk, förutsatt att själva avtalet/överenskommelsen t.ex. inte strider mot några ogiltighetsregler avtalslagen. I ditt fall ser jag inte någonting som pekar på att överenskommelsen om att du ska betala hälften av lägenheten skulle vara föremål för några sådana regler. Min uppfattning är att överenskommelsen är mycket rimlig och att du inte bör betala för mer än vad du nyttjar, d.v.s. hälften av den del av lägenheten som ni använder. Du bör ändra i avtalet eller upprätta ett nytt avtal ifall att du ska börja betala ränta och amorteringar på lägenhetenJag förutsätter att din sambo redan innan ni inledde erat samboförhållande ägde lägenheten i och med din frågas formulering. Lägenheten är då inte samboegendom över huvud taget enl. SamboLs bestämmelser. Om så, kommer du inte kunna få tillbaka dina investeringar i lägenheten om du nu börjar investera i lägenheten, då Högsta Domstolen ("HD") fastslagit att den sambo som äger egendomen inte är skyldig att betala tillbaka pengar till den betalande sambon för investeringar som den betalande sambon gjort (Se NJA 2019 s. 23). I samma rättsfall slog HD fast att om du ändå vill få tillbaka dina investeringar, har du att visa att det finns en skuld, d.v.s. att du "lånat" ut pengarna till din sambo med avsikt att få tillbaka dem. Ofta är så inte fallet och om en sambo investerar i ägarsambons egendom och vill säkerställa att hen kan få tillbaka det som investerats, bör den betalande sambon antingen upprätta ett skuldebrev eller avtala om ersättning genom en ägarandel i egendomen.SlutsatsDin första fråga är svår att besvara, men sett till din informationen i din fråga tycker jag ändå att det är rimligt att du betalar hälften av avgifterna, förutsatt att du inte ska köpa in dig i lägenheten. Börjar du även betala lånekostnaderna eller i annat fall betalar delar av lägenheten så bör du upprätta ett avtal som säger att du skall erhålla alla pengar som du lägger in i lägenheten i händelse av separation e.d.

Golv för försäljningpris vid auktion genom lag om samägande.

2021-04-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej jag äger ett jordbruk tillsammans med 4 personer. En person som äger fastigheten till 7% vill sälja. Kan han begära ett pris som överstiger värdet flera gånge på sin andel.För att tvinga fram en offentlig aktion. Där hans kompis köper upp fastigheten till ett vrakpris. Vi har inte möjlighet att betala reaskatt på flera miljoner vid köp av fastigheten. Hur slipper man undan aktion. Kan man begära ett lägsta pris vid försäljning. Måste alla vara eniga eller räcker det med att vi tre är eniga. Mvh Kjelle
Jakob Westling |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ditt problem aktualiserar lag om samägande.Först ska konstateras att det inte finns något medel till att hindra personen från att kräva ett högre pris än marknadspriset vid försäljning. Avtalsfriheten medger att man alltid får ingå avtal på sina egna termer. Enligt §7 i nämnda lag får alla delägare enhälligt välja att sätta ut fastigheten på auktion. Däremot kan var delägare enligt 9§ kräva att fastigheten inte säljs under ett givet minimibelopp.Således kan ni inte stoppa personen från att kräva auktion, men ni kan sätta ett golv för vad fastigheten kan säljas för.Hoppas det besvarade din fråga!

Vad kan avtalas bort i Samäganderättslagen

2021-04-18 i Samägandeavtal
FRÅGA |Äger en sommarstuga med min bror. Har ett avtal där vi skriver att samäganderättsavtalet inte skall gälla.Vi har i avtalet skrivit in regler och fördelning av förvaltning , ev om-och tillbyggnad samt rätten för att förvärva varandras andel och hur.Men det står ingen specifikt om att tillgången till sommarstugan skall fördelas 50/50.Högsta domstolen tog ställning i en liknaden fråga och det publicerades att om parter inte avtalat om hur en tvist skall lösas i ett ämne , så gäller lagen i alla fall: https://www.foyen.se/vi-ager-nagot-tillsammans-men-vad-galler/Så om vi då inte specifikt avtalat om nyttjanderätten , så gäller samäganderättslagen i den frågan.MEN min fråga är då , gäller vårt avtal i de delar där vi faktiskt har avtalat om detaljer eller blir hela avtalet i alla detaljer ogiltigt.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Låt mig först konstatera att Samäganderättslagen i grunden är dispositiv, det vill säga det går genom avtal att bestämma annat än det som står i lagen. Om inget annat avtalats gäller alltså det som står i lagen. Mycket förenklat kan man säga att det finns några få paragrafer i Samäganderättslagen som alla andra paragrafer bygger på. Dessa är 1, 2, 3 och 6 paragraferna. Tack för de rättsfalls-kommentarerna som du hade med i din fråga. Rättsfallet som kommenteras är NJA 2019 s. 1055. I rättsfallet hade samägarna formulerat en bestämmelse i deras avtal som sa att 3 § Samäganderättslagen om god man inte skulle gälla. Högsta Domstolen konstaterar att en sådan bestämmelse i ett avtal måste erbjuda en alternativ lösning på problemet för att den ska gälla framför lagen. Detta betyder att domstolen anser att 3 § trots allt inte är helt dispositiv.Rättsfallet berör alltså endast 3 § Samäganderättslagen. När det gäller t. ex. 6 § Samäganderättslagen, som har att göra med möjligheten till försäljning av det samägda genom auktion, räcker det fortfarande bara att avtala bort regeln. För att avtala bort 6 § behövs alltså ingen alternativ lösning. Den är helt dispositiv. Det beror alltså på vilken paragraf som är berörd och hur den specifika klausulen i samägandeavtalet är formulerad om lagen kommer att gälla istället för den klausulen. Om samägarna i sitt avtal bara skriver att Samäganderättslagen som helhet inte ska gälla så omfattas alltså inte 3 § av den formuleringen. Du skriver att i ert avtal finns ingen bestämmelse om på vilket sätt tillgången till stugan skall fördelas. Vi kan för ordningen skull fråga oss om det finns någon paragraf i lagen som reglerar detta. Den paragraf i Samäganderättslagen som möjligen skulle kunna diskuteras är 2 §. Den fokuserar dock främst på förfogande och förvaltning. Med förfogande avses t. ex. uthyrningar och med förvaltning avses t. ex. renoveringar. Även 3 § kan bli aktuell om ni kommer i konflikt om hur ni ska nyttja stugan. Ni kan då ansöka om en god man, men paragrafen berör inte själva överenskommelsen om hur stugan skall nyttjas. Min bedömning är att Samäganderättslagen inte reglerar frågan om tillgången till stugan. Om överenskommelse om tillgång till stugan inte finns med i avtalet betyder det inte att det inte är en överenskommelse. Det finns inget krav i Samäganderättslagen att alla överenskommelser ska vara skriftliga. Har ni en muntlig överenskommelse om 50/50 tillgång så gäller den. Nu till sammanfattning och svaret på din fråga. Alla bestämmelser i ert avtal som inte berörs av lagen gäller såklart och det inkluderar även muntliga överenskommelser. Bestämmelser i Samäganderättslagen går som huvudregel att avtala bort, men för åtminstone 3 § gäller att klausulen i avtalet måste formulera en alternativ lösning. Svaret är alltså att erat avtal, såvitt jag kan se, gäller i alla delar inklusive muntliga överenskommelser om tillgång till stugan, men att ni inte avtalat bort 3 § Samäganderättslagen på ett korrekt sätt.