Dra av kostnader från priset när man köper ut delägare?

2020-03-24 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejÄr delägare i ett fritidshus... Nu vill jag köpa ut mina 2 syskon. Försäljningspris är klart och vi är överens om det.Vi äger 1/3 var. Nu är det så att jag vill ha tillbaka pengar som jag har lagt ut på fasta avgifter i 10 årEl, sophämtning,,försäkring, vägavgift, arrende underhåll och skötsel. Som jag vill dra av på köpeskillingenMen dom vägrar att göra detta. Kan dom göra det?Mvh.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Samtycke och samägandeAtt flera personer äger ett fritidshus gemensamt kallas enligt 4 kap. 8 § Jordabalken för samäganderätt. Det finns en lag som reglerar just samägande vid namn Samäganderättslagen (SamägL). Varje delägare har rätt att förfoga över sin andel, t.ex. om den vill sälja den andelen kan den fritt göra detta. Om ni som delägare vill vidta åtgärder som berör hela fritidshuset krävs samtycke från samtliga delägare. Detta innebär alltså att varje delägare måste lämna sitt samtycke om hela fastigheten ska säljas. Ni syskon får helt fritt komma överens om vilket pris som syskonen ska köpas ut för. Däremot är det normalt att man använder sig av marknadsvärdet.Som jag förstått det av din fråga så är alla delägare överens om att dina två syskon ska sälja sina andelar till dig enligt ett försäljningspris. Problemet är nu att du vill ha tillbaka pengar som du har lagt ut på exempelvis fasta avgifter genom att dra av dessa från köpeskillingen, vilket dina syskon inte vill gå med på. Delägare svarar solidarisk för kostnaderHuvudregeln för kostnader som rör samägd egendom är att varje delägare svarar solidarisk för dessa i relation till dennes ägarandel. Är ni tre syskon som äger lika mycket ska ni således betala en tredjedel var av alla kostnader som belöper på och från fritidshuset, se SamägL 15 §. Om ni har avtalat om annat, så gäller självklart avtalet i första hand. Vid saknad av avtal är det lagen som gäller.(Offentlig auktion)Om dina syskon ändå nekar till en försäljning är ett alternativ att enligt Samäganderättslagen påkalla ett förfarande där egendomen säljs genom offentlig auktion. Här kan det tillskrivas förbehåll för lägsta accepterade köpeskilling, se SamägL 6 § och 9 §. Vid en sådan auktion föreligger inget hinder att du själv, trots delägarskap, ropar hem egendomen - dock med risken att någon annan bjuder högre. Detta alternativ är till för om ni inte kommer överens om försäljningen i sig. Alltså hjälper inte offentlig auktion om man t.ex. vill dra av kostnader från försäljningspriset. DomstolOm ni inte lyckas lösa det själva blir sista alternativet att blanda in en domstol, vilket tar tid och kan kosta mycket pengar om man förlorar. Förhoppningsvis kan ni lösa det själva, vilket är till er allas fördel.Skatter, mäklarkostnaden och eventuella lånKom ihåg att ni ska dra bort skatten på vinsten, mäklarkostnader samt lån innan du köper ut dina syskon. Det värdet som återstår ska divideras på tre, d.v.s en tredjedel av återstående belopp betalas till varje syskon som ska köpas ut. Detta kan Skatteverket hjälpa er vidare med, för att få en korrekt summa.Sammanfattningsvis kan sägas att om inget avtal finns, så gäller Samäganderättslagen. Lagen säger att delägarna svarar solidariskt för alla kostnader som rör den samägda egendomen. Om du under dessa tio år stått för kostnader som ni tre syskon egentligen borde delat på, så har du rätt att dra av dessa kostnader från köpeskillingen. Men om alla tre syskon betalat sin andel under alla dessa år, ser jag ingen anledning till varför du skulle få dra av dina kostnader från köpeskillingen.RekommendationMin rekommendation till er är att försöka lösa detta själva. Finns inget avtal så gäller lagen och det är även lagen man utgår ifrån i en domstol. Om du i alla år har stått för alla fasta avgifter, försäkring etc. som du nämner, har du enligt lag rätt att dra av detta från köpeskillingen, eftersom dessa kostnader och avgifter borde delats lika mellan er från första början.Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Behöver ni hjälp att ta fram ett köpekontrakt som du och dina syskon kan använda er utav eller vidare vägledning är du välkommen att maila mig på natasha.fathifard@lawline.se. Jag önskar dig en fin dag och lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur kan ett samägande upphöra om annan samägaren inte kan köpa ut sig?

2020-03-05 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, jag och mitt ex äger två bostäder tillsammans. En villa där han bor nu och vi bodde ihop där innan skillsmässan samt ett radhus där jag bor nu. Vi äger båda bostäderna 50-50.Jag vill inte ha något ekonomisk gemensamt med honom. Jag bad honom att sälja huset innan jag flyttade ut så vi kunde köpa var sin lägenhet men han tyckte att vi kunde låna ännu mera och köpa ett radhus där jag kunde bo. Jag gick med på det annars hade jag inte fått gå ifrån ett destruktivt förhållande. Våra barn bor hos oss vv. Jag flyttade ut och lämnade det mesta för honom. Hur kan jag gå tillväga för att kunna befria mig från honom ekonomisk också? Jag har bett honom att köpa ut mig men han har inte råd säger han och vill att vi båda säljer eftersom det blir orättvist om bara han säljer. Mvh
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du och din pojkvän har köpt två bostäder och ni äger hälften vardera av dessa och du undrar nu hur du kan få samägandet att upphöra. Jag utgår från att ni inte har några skriftliga avtal mellan varandra angående samägandet och att samägandet har uppstått genom att ni erlagt hälften av köpeskillingen vardera. Din fråga regleras i lag om samäganderätt (samäL). Vad betyder samägande och vad innebär det?Om två personer äger en fastighet eller lös sak (bostadsrätt i ditt fall) äger de lika mycket vardera så länge inget annat har blivit överenskommet (1 § samäL). Således äger de vad man inom juridiken kallar för ideella andelar, man äger alltså inte en specifik halva av huset utan mer hälften av bostaden som helhet. När ett samägandeskap föreligger så krävs det enligt huvudregeln samtliga ägares samtycke innan man får vidta några åtgärder som avser den samägda saken (2 § samäL). I ert fall så äger ni alltså hälften vardera som ideella andelar i de två olika bostadsrätterna och som utgångspunkt får ni inte vidta några åtgärder utan varandras samtycke. Däremot erbjuder samäganderättslagen en möjlighet att hos tingsrätt söka om tvångsförsäljning. Tvångsförsäljning kan vägras om den andre kan uppvisa synnerliga skäl, det kan vara alla tänkbara skäl till varför försäljning inte bör komma tillstånd, ex sociala förhållande, konkurser etc (6 § samäL). Ifall tvångsförsäljning beviljas utbjuds fastighet(erna) till försäljning på auktion som ombesörjs av en god man genom offentlig auktion (8 § samäL). Rätten fastställer även ett lägsta pris som bostadsrätten får säljas till, i övrigt styr den gode mannen försäljningen (9 § samäL). Om ni inte kan komma överens om vilket pris som ska antas på auktionen, gäller högsta budet så som antaget men inte lägre än det lägsta försäljningspris ni satt (12 § andra stycket samäL). Ni har också möjlighet att ställa in auktionen om ni tillsammans kommer överens om det (13 § samäL). Slutligen vill jag bara nämna att det råder avtalsfrihet mellan er hur ni vill lösa situationen, ni är alltså fria att reglera situationen hur ni vill. Jag har enbart redogjort för vad lagen om samäganderätt erbjuder för eventuell lösning på er situation. Vad kan du göra nu? Som jag redogjort för ovan kan du ansöka om tvångsförsäljning av fastigheten(erna), ett tänkbart scenario är att du ansöker om tvångsförsäljning av villan och att ditt ex i sin tur köper ut sig ur radhuset med köpeskillingen som flyter in genom försäljningen av villan. Ett annat alternativ är att du kvittar din andel i villan mot hans andel i ditt radhus (denna lösningen kan vara mer eller mindre förmånlig för dig beroende på hur värdet på de olika bostäderna ser ut). Ett sista alternativ är att du erbjuder en avbetalningsplan som syftar till att fasa ut ditt ex andel, detta kräver lämpligen upprättande av ett skuldebrev som tydligt reglerar amorteringar, räntor och kvarvarande skuld. Samtliga alternativ jag presenterat ska lämpligen verkställas med hjälp av en jurist. Om du behöver komma i kontakt med en verksam jurist är du välkommen att skriva till oss via denna länken här: https://lawline.se/bokaHoppas du fick svar på din fråga, MVH

Kan dold samäganderätt finnas för egendom som köpts på avbetalning?

2020-02-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejJag och min sambo fick erbjudande av min far att välja en ny volvobil som han hade möjlighet till att köpa med stor rabatt. Bilen ägs av honom och vi har betalt honom månadsvis för avbetalning enligt upplagt billån. Jag och min sambo har nyttjat bilen gemensamt.Nu har jag och min sambo separerat. Kan hon hävda dold sammäganderätt till bilen?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör samäganderätt vilket aktualiserar samäganderättslagen och principen om dold samäganderätt. Sambolagen blir inte aktuell eftersom att fordon inte utgör samboegendom. Jag tolkar din fråga som att ni har ett avbetalningsupplägg med din far och att du därmed står som ägare till bilen utåt sett.Hur ser ägandet ut?Det är som sagt du som står som ägare till bilen utåt sett. Detta innebär dock inte att din sambo inte är ägare till bilen. I rättspraxis har principen om dold samäganderätt etablerats, vilket innebär att det finns ännu en ägare till egendomen. Den dolda samäganderätten blir aktuell om tre krav är uppfyllda: 1) Egendomen köps för gemensamt bruk, 2) Den dolda ägaren har bidragit ekonomiskt, och 3) Parterna avsåg att äga egendomen gemensamt.Om dessa krav har uppfyllts i ert fall, anses din sambo vara dold ägare till bilen trots att det är du som står på bilen. Värt att nämna är att det ofta anses att det tredje kravet är uppfyllt om de två första kraven är uppfyllda.Du har nämnt att ni har betalat din far månadsvis. Din sambo har alltså åtminstone bidragit ekonomiskt vilket stärker hennes möjlighet att hävda dold samäganderätt.Vem har rätt till bilen?Om det klarläggs att både du och din sambo är ägare till bilen, blir samäganderättslagen aktuell. Enligt 2 § samäganderättslagen förutsätter varje förfogande över det samägda godset enighet mellan delägarna. Ni ska alltså vara eniga kring hur ni ska förfoga över den. Kan ni inte enas kring förfogandet kan ni hos tingsrätten ansöka om en god man som omhändertar bilen fram till att ni kommer fram till en överenskommelse (3 § samäganderättslagen). Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer med samägd egendom om någon av delägarna gifter sig?

2020-02-11 i Samägandeavtal
FRÅGA |Om jag är ägare till hälften av en fastighet, vad händer om partnern gifter om sig innan vi gjort klart försäljning eller att jag blivit utköpt?
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 1:3 äktenskapsbalken framkommer att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Detta innebär att äganderätten inte rubbas när man ingår äktenskap. Du äger fortfarande din halva av fastigheten och den som äger andra halvan äger fortfarande sin del. Det finns dock bestämmelser som påverkar vad den andra ägaren av fastigheten kan göra med sin andel av den efter äktenskapet har ingåtts i äktenskapsbalkens 7 kap. Du har alltid rätt att förfoga över din del av egendomen på det sättet som du själv önskar, du kan således sälja din andel av fastigheten utan problem. Men om du vill sälja hela fastigheten (alltså även din partners del) så krävs det samtycke från den andre ägaren (2 § SamäL). Om du inte har samtycke till detta så kan du vända dig till domstolen som i regel beviljar sådana ansökningar om det inte finns synnerliga skäl som talar mot det (6 § SamäL) Sammanfattningsvis så kan man säga att din äganderätt inte alls påverkas. Det enda som kan bli annorlunda är om du skulle vilja sälja av hela fastigheten så skulle du i vissa fall behöva samtycke från partnerns och partnerns fru om förutsättningarna för det är uppfyllda i äktenskapsbalkens 7 kap. Och även i de fallet att det skulle vara svårt att få samtycke så kan det med största sannolikhet lösas via en ansökan till domstolen. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vem äger hur mycket av en fastighet när den erlagda köpeskillingen för fastigheten skiljer sig från vad som är angivet i fastighetsregistret?

2020-03-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag och min fru köpte för 13 år sedan en villa. Jag betalade 84% och min fru 16% av köpeskillingen men på lagfarten har vi 50% var. Vi har äktenskapsförord som säger att all egendom och egendom som träder i dess ställe skall vara enskild. Till vilken del äger var och en huset?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga rör förhållandet mellan den civilrättslige och den lagfarne ägaren av en fastighet. Denna situation uppstår dels i ert fall, d.v.s. när ägarförhållandena är annorlunda civilrättsligt jämfört med vad som framgår av förhållandena i fastighetsregistret, men även exempelvis vid ett fastighetsförvärv där köparen övertar (det civilrättsliga) ägandet av fastigheten men underlåter att söka lagfart på den, varpå den före detta ägaren är registrerad i fastighetsregistret. Lagfaren ägareVem som innehar lagfart på fastigheten har betydelse vid ett antal olika dispositioner med fastigheten. Främst har det betydelse för den som vill inteckna och ta ut pantbrev i fastigheten - detta kan enbart den lagfarne ägaren göra. Lagfarten kan även ha betydelse vid frågor med anknytning till ROT-arbeten, om exempelvis skattemyndigheten ska kontrollera att ägaren som yrkar rätt till avdrag faktiskt är rätt ägare. De förhållanden som är registrerade i fastighetsregistret har dock ingen avgörande betydelse för de rent privatekonomiska förhållandena mellan dig och din fru, utan registeruppgifterna har sin största betydelse i förhållande till administrativa åtgärder.Civilrättslig ägareI ditt fall är det tal om vem som äger hur mycket av fastigheten gentemot varandra, vilket handlar om den civilrättsliga äganderätten. Denna har sin grund i de rättshandlingar som föranledde de rådande ägarförhållandena, d.v.s. det köp som ni genomförde för 13 år sedan. Vad som därigenom överenskoms är vad som gäller idag, såvida inte en ny överenskommelse om ägarförhållandena träffats mellan er under tiden. Om förhållandet att du framöver skulle äga 84% av huset var förstått och överenskommet vid den tidpunkten så är det vad som gäller. Uppgifterna i fastighetsregistret har ingen inverkan på detta förhållande. Vidare gäller även, p.g.a. de föreskrifter om enskild egendom som ni har i ert äktenskapsförord, att era andelar i fastigheten även utgör er enskilda egendom.Det enda problem jag kan se i situationen är att det eventuellt kan vara svårt att hävda en viss andel i fastigheten om detta inte framgår någonstans. Detta kan föranleda problem ifall det framöver skulle uppstå tvistigheter kring huset och vem som äger hur mycket. Äganderätten får ju nämligen sin största praktiska betydelse när två delägare inte är överens om förhållandena eller om fastigheten ska säljas eller dess värde fördelas genom bodelning, och där en domstol i värsta fall måste avgöra tvisten mellan de båda på grundval av de uppgifter som delägarna lägger fram som bevisning för sin sak. Det är i dessa fall man brukar tala om skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt, och kokar främst ner till bevisfrågor. Om tvist uppstår om hur mycket var och en av er äger i fastigheten så kommer presumtionen vara att ni äger lika mycket om inte någon av delägarna kan visa att så inte är fallet.I en sådan tvist kan uppgifterna i fastighetsregistret spela en viss roll (eftersom de indikerar ett ägarförhållande), i avsaknad av andra uppgifter som styrker ett annat ägarförhållande. Det kan då, i avsaknad av uppgifter som pekar på någon annan slutsats, framstå som rimligt att presumera att ni äger hälften var. Å andra sidan kan föreskrifterna i äktenskapsförordet tala för att det var er avsikt vid förvärvet att ägarandelarna, som får anses representeras av er respektive del i köpeskillingen, skulle bestå framöver. Det blir i varje fall en fråga om att försöka utröna vad som var avsett vid förvärvet. Vad står det exempelvis på det köpebrev som utfärdades vid köpet? Framgår det av handlingen att du, genom att ha betalat 84% av köpeskillingen, förvärvar 84% av fastigheten så borde saken vara klar redan där.Svaret på frågan är alltså med andra ord att det handlar om vad ni sinsemellan kom överens om i samband med köpet, eller genom överenskommelse därefter. Konsultera i första hand köpehandling eller köpebrev för detta (i den mån ni inte har ägarförhållandena dokumenterade i annan ordning, exempelvis genom ett avtal). Om det inte av dessa handlingar framgår några tydliga ägarförhållanden så finns det viss risk att, vid en eventuell framtida tvist, andra omständigheter kan komma att behövas för att framöver hävda en viss ägarandel i huset.Jag hoppas att du får nytta av svaret! Om någonting i svaret är oklart så får du gärna skicka ett mail till mig på lucas.cyren@lawline.se så reder vi ut det därefter.

Tvist om samägda katter

2020-02-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min före detta sambo har hamnat i en konflikt angående 2 katter.Vi köpte dessa 2 katter ihop alltså vi delade på priset för dom, men vi gjorde slut för ett år sedan och dom har bort hos mig sedan dess. Mitt ex har inte velat haft dom alls trots att jag erbjudit att vi kan ha "delad vårdnad" av dom. Nu har han plötsligt fått för sig att han vill ha båda katterna eller en av dom eller att jag betalar han för katterna. Och att om han inte får som han vill så hotar han med att gå till rätten.Han har alltså inte haft med katterna att göra på cirka 1 år och jag har betalat försäkring, mat, kattsand och övriga saker som hör till.Vad har jag för rätt och vad har han för rätt i detta?
Carl Oscarsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då katter juridiskt sett är att betrakta som lös egendom/sak och ni verkar äga lika delar av den kan samägandelagen bli aktuell (se här). Enligt 2 § krävs båda era samtycken för åtgärder som innebär ett förfogande eller annan förvaltningsåtgärd gällande egendomen (i ert fall katterna). Enligt 3 § kan var och en av er vid en tingsrätt ansöka om att en god man ska överta förvaltningen av er gemensamma egendom tillsvidare. En annan möjlighet är att en av er vid rätten ansöker om att egendomen ska bjudas ut vid offentlig auktion enligt 6 § och vid auktionen kan du som delägare köpa 100% av egendomen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen

Äganderättsövergång av lösöre

2020-02-26 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Jag och min fd Särbo grälar ang Min hund. Denna hund som min syster räddade från en missbrukare 2012, bodde tillsammans med henne under ca ett halvårs tid (hon bodde då på internat jordbruksgymnasium), därefter kunde hon ej ha kvar henne pga skolan. Då jag redan passat hunden myclet under denna tid så beslutades att Jag skulle ta över henne och hon skulle bo med mig. Under den tiden va jag och min fd tillsammans. Hon har alltid bott med mig, dvs där jag har varit. Hemma hos mig och även hos honom när jag vistats där. Han har givetvis under dessa 7 år också köpt saker till henne såsom leksaker, mat ect som funnits hemma hos honom. Vi har aldrig varit sambo, hunden införskaffades/överlåtes till mig av min syster. Nu efter vår separation för snart 1år sedan så bråkar han ang vårdnad. Ska tilläggas att han från början inte ville ha med varken hund eller mig att göra. Jag har varit extremt tålmodig och snäll och försökt lösa det bra genom att han fått träffa henne tillochfrån när jag jobbat tex. Men har fått utstå mycket glåpord, tjaffs och påhopp däremellan. Dessutom upplevt att hunden är extremt stressad i flera dagar efter hon varlt där, vilket jag även uttryclt. Har nu sagt ifrån att det inte fungerar och att de ej kommer ses mer. Nu hotar han med att dra detta till en rättsprocess, har han verkligen något att vinna i det här? Har läst på gällande samäganderätt, och kan inte på något vis se att de skulle gälla i detta fallet.
Erik Hellem Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Oavsett om du har köpt hunden av din syster eller fått den genom en gåva så är du att betrakta som ägare av hunden. I och med att du får hunden i din besittning blir du sakrättslig ägare. Ägarövergången från din syster till dig skedde då alltså när hunden överlämnades till dig. Det enda din tidigare partner skulle kunna hävda med framgång är att han har erhållit så kallad dold samäganderätt. Det förutsätter att tre kriterium är uppfyllda: 1. Hunden ska ha införskaffats för gemensamt bruk. 2. är att den make som inte utåt framträder som ägare (den påstått dolde ägaren) har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet vid köpetillfället. Om dessa två kriterier är uppfyllda, inträder följden (kriterium tre) att man antar att egendomen skulle ägas gemensamt. Detta innebär att om de två första kriterierna är uppfyllda, blir utgångspunkten att det tredje också är uppfyllt, att äganderätten är gemensam. Sammanfattningsvis blir det väldigt svårt för din tidigare partner att hävda dold samäganderätt. Det faller mest troligt redan på första kriteriet då han behöver bevisa att din syster haft som avsikt att tilldela hunden till er gemensamt. Det har inte någon betydelse att han till exempel köpt hundmat; då dold samäganderätt endast kan uppkomma genom ekonomiskt bidrag vid överlåtelsetillfället (när du får/köper hunden av din syster och den överlämnas till dig). Hoppas att detta besvarade din fråga! Med vänlig hälsning

Fördelning av kostnader och nyttjanderätt i stuga mellan delägare

2020-02-09 i Samägandeavtal
FRÅGA |hej,jag ær delægare till en stuga i Sverige ( jag bor i Norge)vad sæger svensk lag om førdelning av kostnader och nyttjanderætt mellan delægare? Det finns inget avtal om dette mellan delægarna, Stugan ær ett arv från våra førældrar.Med vänlig hälsning
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samäganderättslagen reglerar situationenEftersom ni inte har något avtal som reglerar hur ni ska dela upp kostnader och nyttjanderätt mellan er delägare, så är det samäganderättslagens regler som gäller. Samäganderättslagen är en lag som reglerar just samägande av egendom i de fall där samäganderättsavtal saknas. Jag kommer här nedan redogöra för vad lagen säger i de situationer du funderar kring.Storleken på era lotterDu nämner inte i din fråga hur många delägare ni är och ifall varje delägare äger lika stor del i stugan, eller om någon äger en större del än de andra. Utgångspunkten enligt samäganderättslagen är att lotterna fördelas lika efter antalet delägare (1 § samäganderättslagen). Detta innebär att är ni två delägare blir alltså era lotter ½ var, är ni fyra delägare blir era lotter ¼ var och så vidare. Denna regel gäller så länge inget annat framgår. Kan däremot något annat förhållande visas (exempelvis att det framgår av ett testamente att ni ärver olika stora delar) gäller detta framför utgångspunkten i 1 §. Exempelvis; om ni är två syskon och det ena ärvt ¼ av stugan, medan det andra syskonet ärvt ¾ är era lotter också så stora, d v s ¼ respektive ¾ .Kostnader för förvaltning delas efter era lotter När ni nu vet hur stora era lotter är säger 15 § samäganderättslagen att kostnaderna för förvaltning av gemensam egendom ska delas mellan delägarna i förhållande till deras lotter. Är ni två delägare som äger lika stor andel var bör kostnaderna med andra ord delas lika mellan er. Är ni däremot två delägare där den ena äger ¼ medan den andre äger ¾ bör istället kostnaderna delas enligt dessa andelar. Nyttjandet förutsätts ni komma överens om självaVad det gäller nyttjanderätten säger egentligen samäganderättslagen ingenting om hur uppdelning bör ske mellan delägare. Det som däremot sägs är att om delägarna inte kan komma överens om nyttjandet kan en god man efter ansökan av någon av delägarna förordnas att omhänderta egendomen under viss tid (3 § samäganderättslagen). Enkelt uttryckt förutsätts delägarna alltså själva komma överens om nyttjandet, och ifall detta inte går är sista utvägen att en god man förordnas att omhänderta egendomen tills delägarna kommit överens. SammanfattningsvisSamäganderättslagen fastslår att ni ska fördela kostnaderna för stugan efter era lotter i stugan. Varje persons lott är det samma sak som dennes andel. Gällande nyttjandet säger lagen ingenting om hur det ska fördelas, utan ni förutsätts komma överens om detta på egen hand. Går inte detta kan en god man förordnas tills vidare. Enklast för att undvika konflikter i framtiden är dock att försöka skriva ett samäganderättsavtal som just reglerar nyttjandet. Avtalet går bra att skriva på egen hand, men det går också bra att ta hjälp av en jurist om ni känner er osäkra på hur ni ska göra. Genom ett avtal kan ni förhoppningsvis undvika konflikter kring nyttjande i framtiden! Lycka till och hoppas att du fått svar på din fråga! Vill du ha ytterligare hjälp, exempelvis med upprätta ett samäganderättsavtal, går det bra att boka tid med någon av våra jurister. Du är då varmt välkommen att maila mig på tora.odin@lawline.se, så återkommer jag med uppgifter om pris och hur vi kan hjälpa dig vidare.Vänligen,