Kan en delägare rättsligt tvingas av övriga delägare till att sälja sin andel?

2020-10-18 i Samägandeavtal
FRÅGA |3 släktingar är delägare i ett sommarställe. 2 släktingar vill köpa ut den 3:e p g a personliga aversioner. Kan den 3:e tvingas till detta? Kan den säga nej? Krävs offentlig auktion? Det finns inget samägaravtal.
Elin Andrén |Hej! Tack för att ni vänder er till lawline med er fråga!Eftersom det inte finns något samägaravtal som reglerar er situation kommer jag att utgå ifrån bestämmelser i lagen om samäganderätt (SamägL). Kan en delägare rättsligt tvingas av övriga delägare till att sälja sin andel?Om ni vill köpa ut den tredje delägaren kan ni erbjuda hen det, men delägaren har rätt att säga nej. Den tredje delägaren kan alltså inte tvingas till att sälja sin andel i sommarstället även om de andra två delägarna vill det (1 § SamägL) (2 § SamägL). Offentlig auktionOm ni inte kommer överens med den tredje delägaren angående fastighetens förvaltning kan ni sälja hela fastigheten. Då krävs alla delägares samtycke (1 § SamägL) (2 § SamägL). Om inte alla delägare kommer överens om en försäljning finns möjligheten att genomföra en offentlig auktion. En ansökan om offentlig auktion får göras av varje delägare. Ansökan sker hos tingsrätten som förordnar en god man kommer att sköta förfarandet. Alla delägare står tillsammans för kostnaderna som uppstår i samband med den offentliga auktionen (6 § SamägL) (15 § SamägL) ( 8 § SamägL). En delägare har rätt att meddela anstånd (vid anstånd skjuts den offentliga auktionen upp men den kommer fortfarande att genomföras) om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara att det exempelvis visar sig vara svårt att sälja fastigheten till ett rimligt pris (6 § SamägL).Nackdelar med offentlig auktion Om ni säljer er fastighet till utomstående genom offentlig auktion kommer ni förlora er äganderätt till fastigheten. Dessutom brukar kostnaderna bli höga vid en offentlig auktion och slutpriset för fastigheten tenderar att bli lägre. Ni kan inte heller helt fritt bestämma försäljningsvillkoren vid en offentlig auktion eftersom vissa regler i samäganderättslagen begränsar den möjligheten. Det är därför oftast billigare och mer fördelaktigt att sälja fastigheten genom en mäklare om ni kan enas om det. Vad ni kan göra nuOm ni inte vill äga sommarstället tillsammans med den tredje delägare kan ni först försöka övertala hen att frivilligt sälja sin andel till er. Om detta inte går kan ni istället sälja hela fastigheten, men då krävs som sagt alla delägares samtycke. Att ansöka om en offentlig auktion kan ses en sista utväg om ni inte kommer överens.Jag rekommenderar att ni först försöker lösa konflikten tillsammans. Behöver ni hjälp att upprätta ett avtal angående förvaltning eller försäljning så har vi skickliga jurister på lawline ni kan vända er till. Ni kan exempelvis boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka. Vi erbjuder också gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Jag hoppas ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar,

Dold samäganderätt

2020-10-01 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hejsan. Jag och min sambo har nu köpt telefoner 2 st. De står i mitt namn och på mitt abonnemang. Hon är orolig för att vid eventuell separation så skulle jag säga att båda telefonerna är mina och att hon inte har rätt till någon av telefonerna, trots att hon har betalat för den. Men visst finns det någon lag som hindrar mig från att göra just så? Sambolagen? Eller samäganderätten? Min sambo har erfarenheter av sånt här från tidigare relation i hennes hemland, därav oron
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att förklara vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Dold samäganderätt En telefon innefattas inte i det skydd som ges av sambolagen, och för att lagen om samäganderätt ska vara tillämplig så krävs det att det finns ett öppet och påvisbart samägande. Det ni kan göra för att undvika problem i framtiden är därför att skriva ett avtal er emellan där det framgår att även din sambo är ägare till mobilerna/ en av dem. Gör ni inte detta finns det istället något som kallas för dold samäganderätt. Dold samäganderätt är något som har utvecklats i rättspraxis (se bland annat NJA 1985 s. 97, NJA 2008 s. 826 och NJA 2013 s. 242) och finns inte reglerat i lag. Det är helt enkelt en familjerättslig princip som syftar till att skydda en make eller sambo som trots att denne inte står som ägare utåt ändå under vissa förutsättningar kan sägas vara delägare. Principen bygger på tre kriterier:1.Egendomen ska vara inköpt för gemensamt bruk, och2. den make/sambo som inte utåt framstår som ägare ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet vid köpetillfället.Är dessa två kriterier uppfyllda så inträder rättsföljden och det tredje kriteriet:3.Man antar att egendomen ägs gemensamt, det vill säga är presumtionen att den gemensamma partsavsikten vid köpet var att egendomen skulle ägas gemensamt.Detta innebär att din sambo förmodligen i vilket fall kommer bedömas som ägare till telefonerna. Sammanfattning Det är alltid bra att ha ett skriftligt avtal, och därför rekommenderar jag er att upprätta ett avtal där det framgår att även din sambo är ägare till telefonerna. På så sätt slipper hon oroa sig, även om den dolda samäganderätten bör utfalla på samma sätt. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Samägande av fastighet mellan fysisk och juridisk person

2020-09-27 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, jag undrar om det är möjligt för en fysisk person att samäga en fastighet tillsammans med en juridisk person (Ett aktiebolag)? Tack
Ellen Lagnéus |Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Om man förvärvar en fastighet måste man ansöka om lagfart, och lagfart kan endast beviljas fysiska eller juridiska personer (20 kap. 1 § jordabalken). Som utgångspunkt kan alltså både fysiska och juridiska personer äga en fastighet.Om en fastighet ägs av två eller flera delägare kan det regleras genom samäganderättslagen. Om det är två samägare blir utgångspunkten att man äger hälften var av fastigheten, ifall inget annat kan visas (1 § SamL). Hoppas du fått svar på din fråga, och annars är du varmt välkommen att ställa en ny!Vänliga hälsningar,

Vad händer när endast en part vill sälja en samägd bostadsrätt?

2020-09-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |Köpt bostadsrätt tillsammans (50/50 ägande) för 5 veckor sedan, men önskar nu gå skilda vägar p g a misshandelsfall. Samboavtal finns eftersom ena parten gick in med 900 tkr medan den andra parten la 200 tkr. Hur går man tillväga om ena parten motsätter sig försäljning?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det är möjligt med tvångsförsäljning om ena parten i ett samägande motsätter sig en försäljning av den samägda egendomen.Lagen om samäganderätt (SamägL) reglerar situationen då två personer gemensamt äger egendom. Denna lag är dispositiv vilket betyder att parterna själva kan avtala bort lagens regler. I de fall som parterna inte avtalat om en uppkommen situation, t.ex. försäljning av egendomen, gäller samäganderättslagen. Det fortsatta svaret utgår från att ni i ert samboavtal inte har avtalat om hur ni vill hantera en framtida försäljning eller hur man hanterar en situation då en part vill sälja och den andra inte. Hur den fördelningen av köpeskillingen vid en försäljning av bostadsrätten sedan blir kan jag inte svara på utan mer information om den ekonomiska biten. Därför kommer jag inte att gå in mer på den frågan.Tvångsförsäljning Huvudregeln är att en åtgärd som rör den gemensamma egendomen som helhet kräver samtliga parters samtycke, 2 § SamägL. Varje delägare har dock rätt att vända sig till tingsrätten för att ansöka om att egendomen skall utbjudas till gemensam försäljning på offentlig auktion, 6 § SamägL. Försäljningen kommer då handhas av en god man vilken utses av rätten. Att sälja sin bostadsrätt på offentlig aktion kan ibland leda till att egendomen säljs för lägre pris än vad som annars varigt möjligt. Ni som delägare kan dock begränsa er möjliga förslust genom att sätta en undre gräns för vilken den gode mannen får sälja egendomen för, 8, 9 §§ SamägL.Undantag för tvångsförsäljningEn tvångsförsäljning är inte möjlig om den part som motsätter sig försäljning visar synnerliga skäl för att inte sälja egendomen. Vad synnerliga skäl är får avgöras från fall till fall. Enligt praxis avser "synnerliga skäl" undantagssituationer och har i praxis har rekvisitet tolkats strängt. Det har i praxis uttalats att synnerliga skäl för att skjuta upp försäljningen kan finnas om det exempelvis är ett särskilt dåligt konjunkturläge eller finns andra förhållanden som skulle göra försäljningen förlustbringande (NJA 1974 s. 490). Det går inte att avgöra utifrån din fråga om den andre parten i ditt fall har sådana synnerliga skäl.I ditt fallDet bästa för dig och din partner, både tidsmässigt och ekonomiskt, skulle vara att ni kom överens om en gemensam lösning på hur förvaltningen av bostadsrätten ska skötas. Vägrar din partner att gå med på att sälja bostadsrätten eller på att köpa ut din del kan du ändå kan se till att lägenheten blir såld genom en tvångsförsäljning. Du bör alltså i sådana fall vända dig till tingsrätten och ansöka om försäljning av den gemensamma egendomen.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Hur länge kan en samägare (sambo) förhala en försäljning av gemensam bostad?

2020-10-09 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Min dotter och hennes sambo ska separera. Dom har en bostadsrätt som dom äger 50% var av. Hennes sambo har sagt att han vägrar att sälja för mindre än 2,8 miljoner. Hur länge kan han förhala en försäljning? Som marknaden ser ut just nu så är det inte ens säkert att dom får den summan överhuvudtaget.Tusen tack på förhand!Mvh
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att din dotter önskar att sälja deras bostadsrätt men att hennes ex-sambo inte anser att det är rätt läge just nu och du undrar hur länge han kan förhala denna processen. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vilka legala möjligheter det finns att försöka få till en försäljning av fastigheten. Din fråga regleras i lagen om samäganderätt (samäL) och sambolagen (samboL). Vad säger samäganderättslagen? Om två personer äger en fastighet eller lös sak (bostadsrätt i ditt fall) äger de lika mycket vardera så länge inget annat har blivit överenskommet (1 § samäL). Således äger de vad man inom juridiken kallar för ideella andelar, man äger alltså inte en specifik halva av huset utan mer hälften av bostaden som helhet. När ett samägandeskap föreligger så krävs det enligt huvudregeln samtliga ägares samtycke innan man får vidta några åtgärder som avser den samägda saken (2 § samäL). I ditt fall så äger din dotter och hennes ex-sambo alltså hälften vardera i bostadsrätten som ideella andelar och utgångspunkten är att de inte vidta några åtgärder utan varandras samtycke. Däremot erbjuder samäganderättslagen en möjlighet att hos tingsrätt söka om tvångsförsäljning. Tvångsförsäljning kan vägras om den andre kan uppvisa synnerliga skäl, det kan vara alla tänkbara skäl till varför försäljning inte bör komma tillstånd, ex sociala förhållande, konkurser etc (6 § samäL). Ifall tvångsförsäljning beviljas utbjuds bostadsrätten till försäljning på auktion som ombesörjs av en god man genom offentlig auktion (8 § samäL). Rätten fastställer även ett lägsta pris som bostadsrätten får säljas till, i övrigt styr den gode mannen försäljningen (9 § samäL). Om ni inte kan komma överens om vilket pris som ska antas på auktionen, gäller högsta budet så som antaget men inte lägre än det lägsta försäljningspris ni satt (12 § andra stycket samäL). Ni har också möjlighet att ställa in auktionen om ni tillsammans kommer överens om det (13 § samäL). Slutligen vill jag bara nämna att det råder avtalsfrihet mellan er hur ni vill lösa situationen, ni är alltså fria att reglera situationen hur ni vill. Jag har enbart redogjort för vad lagen om samäganderätt erbjuder för eventuell lösning på er situation. Vad erbjuder sambolagen för lösning?När ett samboförhållande upphör kan en av parterna begära bodelning. En sådan begäran ska framställas senast 1 år från det att förhållandet upphörde (8 § samboL). Inom ramen för en bodelning kan er dotter kräva att hennes ex-sambo köper ut henne från bostaden om han önskar att behålla den (jfr 17 § SamboL). slutsatssDet finns alltså två möjligheter att tvinga fram en försäljning av bostadsrätten. Den ena är genom tvångsförsäljning. En sådan ansökan lämnas in till tingsrätten i den stad där bostadsrätten är benägen. Den andra lösningen är att på kalla en bodelning och därigenom lösa din dotter ekonomiska mellanhavanden med sin ex - sambo. Viktigt att bära med sig i sammanhanget är att det optimala och mest ekonomiska alternativet för parterna är att försöka få till stånd en lösning sinsemellan. Om du önskar få ytterligare hjälp med ditt ärende rekommenderar jag att du kontaktar oss via denna länken: Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Samäganderätt - Kostnader och försäljning

2020-09-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag frågar mest mot bakgrund av att jag har noll koll, och det gäller juridik vid fastigheter/ägarskap etc.Jag och mina 3 bröder äger tillsammans ett fritidshus i Värmland, som min farbror har och fortfarande använder som bostad. Inga problem, utöver att det var lite tjafs hit och dit genom åren angående kostnader för underhåll.Mina äldre bröder har i många år betalat mycket pengar i underhåll, samt försäkring - något dom inte längre vill göra. Min farbror har ingen hemförsäkring på huset och vill inte skaffa eller betala för det heller.Bröderna som har lagt ut pengar i olika form och syfte har noterat detta noga, och pratar om att det är summor de vill få ut genom en eventuell framtida försäljning.Jag står ganska mycket utanför konflikterna om pengar, men jag hade gärna behållit huset inför framtiden när jag får egna barn och kanske vill visa dom Värmland där jag är delvis uppväxt. Att sälja är inget jag är direkt intresserad av och jag är rädd att bli överkörd av mina bröder.Hur fungerar det om de skulle vilja sälja men inte jag? Måste jag betala dom något då för att få behålla huset? Och kan dom, ifall en försäljning skulle ske, kräva ersättning för sina utlägg under åren?Mvh
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När flera personer tillsammans äger en fastighet gäller i första hand samäganderättsavtal, om något sådant finns. I andra hand gäller Lag om samäganderätt. Inledningsvis vill jag belysa att vilken typ av nyttjanderätt till fastigheten som din farbror har kan ha betydelse för hur situationen kan sluta. Det kan vara fråga om hyresrätt, arrende, nyttjanderätt av fastighet eller nyttjanderätt på grund av klausul i testamente. I vissa av fallen kan det vara svårt att avhysa farbrorn från fastigheten, men då din fråga främst inte rör scenariot att farbrorn måste flytta kommer jag inte att behandla just den situationen mer ingående. Är du intresserad av att veta mer får du gärna ställa en ny fråga med mer utvecklade omständigheter om just det förhållandet. Kostnader som rör fastigheten Huvudregeln säger att underhållskostnader som rör den samägda fastigheten fördelas lika mellan ägarna (15 § Lag om samäganderätt). En förutsättning är dock att alla ägare har samtyckt till åtgärden, med undantag för sådant underhåll som är akut, exempelvis en vattenläcka (2 § Lag om samäganderätt). Mindre brådskande åtgärder som exempelvis att måla om kräver alltså att de andra ägarna samtyckt till för att de ska vara skyldiga att stå för sin del av kostnaden. Har du inte samtyckt till åtgärder är du inte skyldig att ersätta dina bröder för kostnaderna för dessa. För de kostnader du möjligtvis är skyldig att ersätta gäller att de preskriberas efter 10 år ( 2 § Preskriptionslagen). Kostnader som hänför sig längre tillbaka än 10 år kan du alltså inte bli skyldig att ersätta. Kan fastigheten säljas?För att en fastighet ska kunna säljas i sin helhet krävs i regel samtliga ägares samtycke (2 § Samäganderättslagen).Vill en ägare emellertid sälja av eller ge bort sin del av fastigheten så får denne göra det, delen kan då säljas till en annan delägare eller en utomstående. Andra delägare har alltså ingen förköpsrätt utan delen av fastigheten kan säljas till vem som helst.Om man vid ett fall av samäganderätt inte kan komma överens om att köpa ut varandra och man kanske vill äga fastigheten själv kvarstår att ansöka till tingsrätten om försäljning på offentlig auktion (6 § Lag om samäganderätt). Det räcker med att en av delägarna skickar in en sådan ansökan. Det högsta budet vinner om ni inte är ense om en annan köpare (12 § 2 stycket Lag om samäganderätt). Ni delar då på kostnader för försäljningen utefter storleken på er andel i fastigheten (15 § Lag om samäganderätt). Sammanfattningsvis kan du möjligtvis få stå för kostnader som uppstått under de senaste 10 åren och som antingen ha varit akuta eller som du annars samtyckt till. Vidare har dina bröder rätt att sälja sina delar om de vill det, är de schyssta låter de dig lösa ut dem, annars får delen säljas till vem som helst. Låter de dig inte lösa ut deras delar kan du påkalla offentlig auktion och därigenom buda hem huset. I en auktionssituation är nackdelen att priset kan bli väldigt högt då budgivning sker där alla får delta. Av den anledningen och för framtida relationers skull kan ni diskutera möjligheter att lösa ut sinsemellan, för vilket pris bestämmer ni själva. Observera att dessa regler gäller under förutsättning att det inte finns ett samäganderättsavtal som reglerar frågorna! Hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till. Hälsningar,

Hur behåller vi gården inom släkten?

2020-09-23 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, min far och hans 2 systrar ärvde en stycke mark, med ett timmerhus och en gammal lada, från deras föräldrar. Värdet på stället är inte så stort ur ekonomiskt / taxeringsvärde men vi alla älskar stället. Vi är nu 9 barnbarn som delar på stället och hittills har det fungerat bra, men vi har ett generationsskifte framför oss, med vuxna barnbarnsbarn, och en lada som behöver en större slant för reparationer. När mina 4 barn ärver, kommer dom att få 1/36 -del var, vilket börjar bli lite löjligt. Jag funderar på bästa sättet att framtids-trygga den som en slags "släktgård" och vilket sätt som blir lämpligast? Förening? Vilken sort? Stiftelse? Idealiskt vore att vi kanske skulle kunna ta ut ett lån i framtiden, för att tex bekosta reparationerna av ladan. Hur löser vi att generationer kan få tillträde och kunna bruka stället utan att oroa oss för framtida arv och enskild egendom vid ev skilsmässor?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär två eller fler gemensamt äger en fastighet handlar det om ett s.k. samägande. Bestämmelser om samägande finns i samäganderättslagen. Samäganderättslagen är dock dispositiv och gäller om inte annat är avtalat. Normalt sett innebär det att man skapar ett s.k. samäganderättsavtal enligt vilket man avtalar bort hela eller delar av samäganderättslagen. Samäganderättslagen ger en delägare en rätt att sälja sin andel av fastigheten eller att begära att hela fastigheten säljs på offentlig auktion. Givetvis är detta sådant man vill undvika för att gården ska stanna i släkten.I testamente kan man antingen skriva in vilka villkor som ska gälla, alt. hänvisa till att ett krav för arvet är att mottagaren undertecknar ett samägandeavtal som redan är upprättat mellan de andra delägarna. Vissa villkor bör finnas i gåvobrev eller testamente (t.ex. överlåtelseförbud, hembudsklausul och att egendomen ska vara mottagarens enskilda). ÖverlåtelseförbudÖverlåtelseförbud innebär att arvtagaren inte får sälja sin andel i den samägda fastigheten. Förbudet innebär även att andelen inte kan utmätas för vederbörandes skulder eller ingå i en eventuell konkurs. Fördelen med överlåtelseförbudet är att det hindrar en delägare att sälja sin andel och att gården stannar inom släkten. Nackdelen med ett överlåtelseförbud är att det inte är möjligt att belåna fastigheten. Om man vill belåna fastigheten för att renovera den får man helt enkelt lösa finansiering på annat håll. Anledningen är att när man belånar en fastighet får banken pantbrev i denne. Om lånen inte betalas kan banken begära att fastigheten säljs. Eftersom en försäljning hindras av ett överlåtelseförbud innebär det även att fastigheten inte kan pantsättas för lån.Villkor om enskild egendomYtterligare ett vanligt villkor är att den ärvda egendomen ska utgöra mottagarens enskilda egendom. Att det är mottagarens enskilda egendom innebär att andelen inte ska ingå i bodelning och därmed inte tillfalla någon annan vid en skilsmässa.HembudsklausulEtt alternativ till överlåtelseförbudet är en s.k. hembudsklausul. En hembudsklausul är endast giltig om den stadgas i ett gåvobrev eller testamente (dvs. ej vid försäljning). En hembudsklausul innebär att delägaren är skyldig att erbjuda övriga delägare att köpa andelen till ett visst pris. Endast om dessa säger nej får delägaren sälja andelen till någon annan. Hembudsklausulen är ett bra alternativ till överlåtelseförbudet då det inte skapar något hinder för att belåna fastigheten. Det är en god idé att i förväg skriva in vilket pris delägaren är skyldig att sälja sin andel för (t.ex. ett fast pris eller viss procent av marknadsvärde, taxeringsvärde etc.). Allt för att minska risken för tvister.Min rekommendation är att delägarna upprättar ett samägandeavtal som avtalar bort samäganderättslagen och stadgar vad som ska gälla istället. Den som testamenterar sin andel av fastigheten bör i testamentet uppge att arvet ska utgöra mottagarens enskilda egendom och även ett överlåtelseförbud eller en hembudsklausul. Vad som är mest lämpligt i ert fall kan jag tyvärr inte göra någon bedömning av i nuläget. Det kan även vara en god idé att skriva ett förvaltningsavtal mellan delägarna avseende när vem får vara i fastigheten och hur underhåll av densamma ska ske.När det gäller föreningar och stiftelser är dessa upplägg i regel betydligt mer avancerade och kan även i vissa fall vara mindre fördelaktiga ur skattesynpunkt. Det torde i sig inte finnas något hinder mot att överlåta fastigheten till en ekonomisk förening. Däremot är reglerna om ekonomiska föreningar ganska strikta (styrelse, revisor m.m.). Ett alternativ är eventuellt att ha ett samägande för fastigheten enligt ovan förklarat men att separat ha en ekonomisk förening som har till syfte att förvalta fastigheten och att alla delägare av fastigheten är medlemmar i föreningen.Tyvärr kan jag inte inom expresstjänsten utreda för- och nackdelar med en ekonomisk förening eller bildandet av en stiftelse. Det helt klart vanligaste är ett samägande av fastigheten, att delägarna testamenterar sina andelar som enskild egendom med eventuella villkor samt att det finns ett samägandeavtal mellan delägarna. För det fall att ni vill ha en djupare utredning eller behöver hjälp med upprättande av avtal (testamente, samägandeavtal m.m.) kan en av våra jurister vara behjälpliga. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur kan man få sålt en andel i en samäganderätt och hur formulerar man ett sådant krav?

2020-09-10 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vill att mina syskon ska lösa ut mig från ärvt fritidshus. Finns det någon mall hur man ska skriva? Vi har ingen kontakt. Tack på förhand.MVH
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du önskar att framställa en önskan om att du vill att dina syskon köper ut dig från ert ärvda fritidshus. För att besvara din fråga ska jag redogöra för vad som gäller när man äger något med samäganderätt samt något allmänt tips hur du kan framställa ditt önskemål.Din fråga regleras i samäganderättslagen (samäL). vad är samäganderätt och hur är det relevant i ditt fallI samband med att ni ärvt fritidshuset har ni ingått en samägandeskap och äger nu huset tillsammans (1 § samäL). Således äger ni vad man inom juridiken kallar för ideella andelar, man äger alltså inte en specifik halva av huset utan mer hälften av bostaden som helhet. När ett samägandeskap föreligger så krävs det enligt huvudregeln samtliga ägares samtycke innan man får vidta några åtgärder som avser den samägda saken (2 § samäL). Jag kan inte svara på hur stor din ideella andel av huset är men oavsett så krävs det som utgångspunkt samtycke för att få sälja sin del av huset. Däremot erbjuder samäganderättslagen en möjlighet att hos tingsrätt söka om tvångsförsäljning. Tvångsförsäljning kan vägras om den andre kan uppvisa synnerliga skäl, det kan vara alla tänkbara skäl till varför försäljning inte bör komma tillstånd, ex sociala förhållande, konkurser etc (6 § samäL). Ifall tvångsförsäljning beviljas utbjuds fastigheten till försäljning på auktion som ombesörjs av en god man genom offentlig auktion (8 § samäL). Rätten fastställer även ett lägsta pris som bostadsrätten får säljas till, i övrigt styr den gode mannen försäljningen (9 § samäL). Om ni inte kan komma överens om vilket pris som ska antas på auktionen, gäller högsta budet så som antaget men inte lägre än det lägsta försäljningspris ni satt (12 § andra stycket samäL). Ni har också möjlighet att ställa in auktionen om ni tillsammans kommer överens om det (13 § samäL). Slutligen vill jag bara nämna att det råder avtalsfrihet mellan er hur ni vill lösa situationen, ni är alltså fria att reglera situationen hur ni vill. Jag har enbart redogjort för vad lagen om samäganderätt erbjuder för eventuell lösning på er situation. Några tips hur du framställer ditt önskemålDet är alltid lämpligt att inledningsvis sträva efter en lösning i samförstånd. Du bör i ditt brev formulera dig klart och tydligt så ditt önskemål framgår utan missförstånd. Skulle korrespondensen inte ge någon lösning så har du alltid alternativet att tvångsförsälja. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH