Samägare kan ansöka om tvångsförsäljning av egendom hos tingsrätt

2020-01-13 i Samägandeavtal
FRÅGA |En väninna till mig äger ett sommarhus med sina två syskon. Hon är i stort behov av pengar men syskonen vill inte lösa ut henne. Kan man på rättslig väg tvinga dem att sälja huset och dela upp vinsten alt. köpa ut henne?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ifall man samäger egendom med någon annan är det såklart i första hand alltid bra om man kan komma överens om en eventuellt försäljning. Någon möjlighet att rättsligt tvinga en samägare att lösa ut en finns inte, men man kan tvinga fram en försäljning. Ifall endast en utav ägarna till en egendom vill sälja kan man vända sig till tingsrätt och där ansöka om en försäljning genom offentlig auktion (6 § lag om samäganderätt). Denna rätt kan dock avtalas bort. Har samägarna till egendomen avtalat om att denna lag inte ska tillämpas faller denna rättighet bort. Ifall din väninna inte har slutit ett sådant avtal finns det inte något hinder för henne utan hon kan hos tingsrätten ansöka om en försäljning av sommarhuset. En bra idé kan såklart vara att först försöka komma överens med hennes syskon igen, se om de är villiga att lösa ut henne ifall alternativet är en tvångsförsäljning. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Föreligger det samäganderätt till hund?

2019-12-08 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejJag och min fd sambo köpte i juni 2018 en hund tillsammans. Han betalade handpenningen och jag resterande av köpesumman (1500/4500). Från första dagen har jag stått som ägare och betalat för hennes mat och försäkring. Han har inte tagit sitt ansvar som hundägare trots upprepade uppmaningar från min sida att engagera sig i henne. Det är jag och min dotter som uppfostrat och vårdat henne. I januari i år separerade vi men varje gång jag bad honom ta henne eller erbjöd honom att umgås med henne fick jag ett nej , jag kan inte för jag ska tvätta, städa, eller annan anledning. De gånger han faktiskt umgicks med henne var jag närvarande vid varje tillfälle och när jag bad om ekonomiskt stöd för veterinär, försäkring och mat har jag vid endast ett tillfälle i december fått en summa. Hela 2019 har jag ensam stått för alla kostnader. Nu hör han av sig och hotar att vidta rättsliga åtgärder om han inte får träffa henne. Min fråga är nu... Kan han "vinna" en vårdnadstvist om henne? Han påstår att juridiskt sätt så äger vi henne båda två eftersom vi båda har betalat för henne... Finns det någon möjlighet att han kommer någon vart med det här?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först utreda om det kan föreligga samäganderätt till hunden vilket det finns regler om i Lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt (Om det föreligger samäganderätt innebär det att din före detta sambo har rättigheter rörande hunden.När föreligger samäganderätt och vem äger en hund?När två eller flera personer äger lös egendom tillsammans uppstår samäganderätt (1 § samäganderättslagen). I lagens mening är hundar lös egendom som går att samäga trots att de många gånger betraktas som en familjemedlem. Samäganderätt uppstår om båda har köpt och betalat hunden i syfte att äga den gemensamt. Att en av samägarna har betalat för löpande kostnader såsom foder, försäkring och veterinärkostnader påverkar inte på äganderätten, inte heller att hunden bor hos en av samägarna.Den som står som ägare till hunden i Jordbruksverkets register eller i köpeavtalet kan vara bevis på att den personen äger hunden. Men det är inte tillräckligt för att utesluta att det finns andra samägare till hunden om det finns bevis på att syftet med köpet var ett gemensamt ägande och att hunden är betald av båda.Vad innebär samäganderätt?Samäganderätt innebär bland annat att det krävs samtycke från alla samägare vid frågor och åtgärder som rör hunden (2 § samäganderättslagen). Det innebär till exempel att samägarna ska komma överens om var hunden ska bo ska. Löpande kostnader som mat, försäkring och veterinärkostnader ska betalas gemensamt om ingenting annat är bestämt. Vad händer om samägare inte kommer överens?Om samägare inte kommer överens kan en samägare gå till domstol och begära att hunden ska säljas på offentlig auktion som en god man ansvarar för (6 § samäganderättslagen). Den samägare som begär att domstolen ska sälja hunden ska först och främst bevisa att hen är samägare. På den offentliga auktionen kan alla samägare delta.Sammanfattning och rekommendationOm det föreligger samäganderätt till hunden mellan dig och din före detta sambo innebär det att han har rättigheter som är knutna till hunden. Han har rätt att delta i beslut runt hunden, trots att han inte har stått för löpande kostnader. Det som talar för att han är samägare till hunden är att han har betalat en del av köpeskillingen samt att syftet var köpa hunden gemensamt.Först och främst rekommenderar att ni kommer överens om hundens boende, alternativt att den ena parten köper ut den andra. Detta för att undvika att en part går till domstol och ber om att hunden ska säljas på offentlig auktion. Om någon part köper ut den andra kan priset förhandlas, du kan i en sån förhandling till exempel peka på att har stått för de huvudsakliga kostnaderna kring hunden och betalt majoriteten av köpesumman.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Samäganderätt - rätt att sälja

2019-11-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej min fru äger 50% i en fastighet med tillhörande lite skog. Hon äger det ihop med en kusin som inte är intreserad av att sälja. Hur kan man lösa det rent juridiskt,kan man tvinga någon att sälja eller lösa in hennnesdel?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I lagen om samäganderätt återfinns bestämmelser kring just samäganderätt.Huvudregeln när det kommer till samäganderätt är att varje delägare har bestämmanderätt för sin andel av fastigheten. Innebörden av detta är att om din fru exempelvis vill sälja sin del så är alternativen för din frus kusin att köpa ut eller att andelen säljs till någon annan, din fru har alltså rätt att sälja.Kan ni inte komma överens?Om man vid ett fall av samäganderätt inte kan komma överens om inlösen kvarstår att ansöka till tingsrätten om försäljning på offentlig auktion (6 § Lag om samäganderätt). Det räcker med att en av delägarna skickar in en sådan ansökan. Det högsta budet vinner om ni inte är ense om köpare (12 § 2 stycket Lag om samäganderätt). Ni delar då på kostnader för försäljningen utefter storleken på er andel i fastigheten (15 § Lag om samäganderätt).Det är då mer fördelaktigt för kusinen att komma överens om att lösa ut din fru än att riskera budgivning med en främmande människa. Hoppas att ni fått svar på er fråga.Hälsningar,

Samägandeavtal - fördelning av försäljningsmedel

2019-10-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vi äger lägenhet 80/20. Kan vi skriva ett samboavtal där vi oavsett delar 50/50 på vinsten vid en försäljning. Eller gäller sambolagen, dvs 50/50 oavsett hur ägandeformen ser ut i fastighetsregistret?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur ni ska få till en 50/50-delning av vinsten av en eventuell fastighetsförsäljning, trots att ägarförhållandena är 80/20. Tillämplig lagUtifrån din fråga antar jag att du och din partner uppfyller kraven för samboskap, dvs. att ni stadigvarande bor med varandra i ett parförhållande samt har gemensam hushållsekonomi (1 § Sambolagen). Detta innebär att Sambolagen är tillämplig för att besvara en del av din fråga.Vidare kommer jag även titta på Samäganderättslagen för vägledning. För er, när det kommer till fråga om fördelning av en eventuell vinst, kommer sambolagens regler bara utgås ifrån vid en eventuell separation. Notera att försäljning av fastighet är en annan sak än en bodelning vid separation. Jag kommer först redogöra för vad som gäller vid en separation enligt sambolagens regler och sedan för vad som gäller vid försäljning under samboförhållandet.Samboegendom och bodelningSambolagen består av dispositiva regler, dvs. utfyllande regler som appliceras såvida ni inte avtalat om annat.När ett samboskap avslutas ska en bodelning av samboegendomen ske på begäran av en av samborna (8 § Sambolagen). Denna egendom ska sedan delas lika mellan samborna vid en bodelning (14 § Sambolagen). Samboegendom utgörs av bohag och gemensam bostad om dessa köpts för gemensam användning (3 § Sambolagen). Med gemensam bostad ska förstås sådan bostad som köpts/hyrs med syftet att vara sambornas bostad och faktiskt huvudsakligen är det (5 § Sambolagen). I övrigt ska det vid bodelningen räknas ihop vilka tillgångar som är samboegendom (12 § Sambolagen). Härefter räknas skulder av från vardera sambos egendom. I fall när ena sambon inte kan betala av sina skulder, som inte är kopplade till samboegendomen, med sina egna tillgångar kan en del betalas av med hjälp av samboegendomen. Detta är dock en sista utväg som måste styrkas av den som tar hjälp av samboegendomen för att betala av sina individuella skulder (13 § Sambolagen). Vad som sedan återstår av de totala tillgångarna, när skulderna räknats av, delas lika mellan samborna (14 § Sambolagen). Detta innebär att avbetalning av varje sambos skulder kan resultera i att en av samborna får hjälp av de tillgångarna som skulle delats lika för att täcka sina egna skulder. I ditt fall innebär detta att den av er som äger mer än den andra av fastigheten skulle kunna betala av sina individuella skulder i större utsträckning med hjälp av samboegendomen än den andra som äger mindre. I och med detta delas inte fastigheten 50/50 i egentlig mening, utan den delas på hälften först efter att en del kan ha tagits upp av skulder. Föreligger det dock inga egna skulder hos någon av samborna, delas den lika er emellan. Försäljning av samägd fastighetVad som gäller vid en försäljning av fastighet under erat förhållande regleras av Samäganderättslagen och avtalsfrihet. Det är nämligen så att så länge inget annat anges så ska ni, som samägare av fastighet, anses äga hälften var (1 § Samäganderättslagen).I din formulering ovan anges att det i fastighetsregistret står skrivet vad ni har för ägarförhållanden. Det står således skrivet någonstans hur en eventuell vinst skulle fördelats om inget annat skrivs. Då ni inte är nöjda med denna fördelning, i och med att ni vill dela en vinst 50/50, så rekommenderar jag er att skriva ett samägandeavtal som anger er önskan att dela lika på en eventuell vinst. Det är med andra ord avtalsfrihet som råder, där ni själva får komma överens om hur pengarna ska fördelas er emellan. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förslag på upprättande av samägandeavtal

2019-12-27 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejJag och min son kommer att bli delägare i en bostadsrätt med fördelning 70% resp. 30%. Min son kommer att ha hela förfoganderätten och jag bor på annan ort. Vill gärna ha ett förslag på ett samrättsägande-avtal som bl.a. innehåller1) Sonen har hel förfoganderätt2) Sonen står för alla underhålls-, och driftskostnader samt månadsavgifter.3) Vid försäljning eller om den ena parten avlider har en part/kvarvarande part rätt att köpa ut den del av bostadsrätten som parten inte äger till samma inköpspris som betalades vid inköp av bostadsrätten.mvh Anita
Kathleen Ramos |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Via just den här tjänsten svarar vi endast på juridiska frågeställningar. Om du vill ha hjälp att upprätta avtal är du välkommen att använda dig av Lawlines tjänst avtalsroboten som kan hjälpa dig att skriva anpassade avtal och dokument online. Tjänsten når du via vår hemsida eller genom att klicka på namnet, jag har bifogad länken där. Ett annat alternativ är att ringa oss på 08-533 300 04 så hjälper vi dig hur du ska gå till väga. Öppettiderna är: måndag–fredag kl. 10.00–16.00. För frågor rörande avtal kan du även använda dig av avtalet@lawline.se

Bör man alltid dela hälften var vid försäljning av samägt gods?

2019-11-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Hösten 2013 köpte jag och min dåvarande partner en gemensam bil för 56 000 kr. Året därpå upphörde förhållandet. Sedan dess har expartnern helt förfogat över bilen, som använts för både kortare och längre resor. Bilen har aldrig stått i garage. Vid kanske ett tjugotal tillfällen har jag åkt med i bilen tillsammans med barnen eller fått "låna" den för att köra dem.I somras såldes bilen utan min vetskap för 20 000 kr. Min expartner hävdar att jag inte bör få någon del av denna summa eftersom jag vid ovan nämnda tillfällen åkt med i bilen utan att betala löpande underhåll, såsom försäkringar. Jag hävdar att jag bör få halva försäljningssumman, 10 000 kr, eftersom jag i fem års tid subventionerat hans bilägande och det slitage som detta medfört.Vad är rimligt?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör samägande av lös egendom vilket aktualiserar samäganderättslagen.Vad gäller när egendom samägs?Eftersom att du och din dåvarande partner var ägare till bilen, är samäganderättslagen aktuell. I 1 § samäganderättslagen anges att om det finns två eller flera samägare till en lös sak, tillkommer varje ägare en lott. Enligt 2 § samäganderättslagen förutsätter varje förfogande över det samägda godset enighet mellan delägarna. Ni ska alltså vara eniga kring om bilen ska säljas och dylikt. Kan ni inte enas kring det kan ni hos tingsrätten ansöka om en god man som omhändertar bilen fram till att ni kommer fram till en överenskommelse (3 § samäganderättslagen).I ert fall har din dåvarande partner alltså uppenbart inte tagit hänsyn till reglerna i samäganderättslagen. Som du har formulerat din fråga tolkar jag det som att din dåvarande partner hävdar full rätt till bilen då du inte har betalat dess underhåll. Enligt 15 § samäganderättslagen ska varje kostnad som avser förvaltningen av den samägda egendomen delas lika mellan delägarna. Din dåvarande partner skulle då kunna ha möjlighet att begära ersättning för kostnader som ålagts er båda men som du inte har betalat. Du har givetvis rätt att hävda motsatsen.En rimlig lösning baserat på vad som nu har sagts är att du erhåller hälften av vad försäljningssumman, i och med att ni haft varsin del i bilen. Om din dåvarande partner är missnöjd med detta kan han välja att begära ersättning för sådana kostnader som du inte har betalat. Detta får göras genom betalningsföreläggande eller domstolsprocess.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Samägd segelbåt har sålts, har alla delägarna rätt till pengar?

2019-11-08 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Maken har sålt vår gemensamt ägande 50/50 segelbåt. Jag har fått noll ekonomisk del i försäljningen, är det rätt?Mvh
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga om ni har avtalat bort samäganderättslagen, så jag utgår ifrån att ni inte har gjort det och då gäller denna lag i erat fall. Om ni har avtalat bort denna lag så är det erat avtal som gäller och inte lagen.I och med att ni samäger segelbåten tillsammans är det Samäganderättslagen som blir tillämplig. I 1 § nämns att om det finns två eller flera samägare till en lös sak, tillkommer varje ägare en lott. I erat fall är din lott 50 % och maken har dem resterande 50 % som lott.I 2 § står det att det krävs samtliga ägares samtycke för vidtagande av åtgärd, d.v.s. att en försäljning av en hel segelbåt i erat fall kräver alla ägares samtycke. Dock får en ägare sälja sin lott till någon annan utan resterande ägares samtycke, men som sagt bara den andelen och inte hela objektet. Alltså kan inte ena ägaren i ditt fall sälja/byta segelbåten utan ditt samtycke.Om nu ena ägaren skulle sälja/byta hela segelbåten mot något annat utan ditt samtycke, kan det räknas som ett brott enligt 8 kap 1§ i Brottsbalken vid namn stöld.Sammanfattningsvis krävs alla delägares samtycken om den ena ägaren vill förfoga genom att exempelvis sälja eller byta det samägda objektet. Det innebär att om ni nu varit överens om att sälja den, så ska du ha 50% av det priset som segelbåten såldes för.Återkom gärna om du har ytterligare funderingar!Med vänlig hälsning,natasha.fathifard@lawline.se

Ansökan om försäljning av samägd egendom

2019-10-23 i Samägandeavtal
FRÅGA |Tre kusiner, A, B och C, äger gemensamt en fastighet. Alla har erhållit sin andel genom gåva. Men för A innefattar gåvobrevet ett förbud att under givarens levnad "ansöka om att fastigheten skall utbjudas på offentlig auktion enligt samäganderättslagen."Nu vill C sälja sin andel men varken A eller B vill köpa. Inga avtal finns mellan kusinerna. C vill därför att hela fastigheten skall säljas i enlighet med samäganderättslagen. Men A säger att detta är inte möjligt på grund av gåvobrevet. Har C några möjligheter att få rimligt betalt för sin andel?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen lagen om samäganderätt (samäganderättslagen) och allmänna avtalsrättsliga principer. Utredning En allmän avtalsrättslig princip är att en person inte kan bindas av ett avtal ingått av någon annan. Enligt 6 § samäganderättslagen får en delägare i samägd egendom ansöka om att egendomen ska säljas på offentlig auktion förutsatt att inget annat avtalats mellan delägarna eller att någon annan delägare kan visa att vederbörande har synnerliga skäl för anstånd. Med synnerliga skäl kan avse exempelvis avgörande sociala förhållanden och oklarhet avseende relevanta rättsliga förhållanden. En sådan försäljning kan enligt 7 § samäganderättslagen hindras om en fastighet avses och denna fastighet lämpar sig för uppdelning genom klyvning och någon delägare innan en ansökan om försäljning fastställts ansöker om klyvning enligt 11 kap. 1 § fastighetsbildningslagen. Om någon delägare begär det eller är underårig kan rätten enligt 9 § samäganderättslagen bestämma ett minimipris för att försäljningen ska genomföras. Med tillämpning av ovan nämnda regler kan det enligt min uppfattning konstateras att avtalsvillkoret avseende A:s andel i fastigheten saknar relevans för B och C eftersom dessa, såsom jag tolkar din fråga, inte binds av avtalet mellan A och gåvogivaren eller av motsvarande villkor. C har alltså möjlighet att ansöka om att fastigheten ska bjudas ut på offentlig auktion. Skulle C göra detta så kan A och B hindra vederbörande endast genom att påvisa att någon av dem har synnerliga skäl för att skjuta upp försäljningen eller genom att ansöka om klyvning av fastigheten innan ansökan om försäljning gått igenom. Om fastigheten säljs på grund av C:s ansökan har A ändå inte brutit mot avtalsvillkoret som förbjuder vederbörande att ansöka om försäljning eftersom villkoret endast avsåg A:s tänkta ansökan. Om C:s ansökan inte obstrueras av de andra delägarna kommer C sannolikt få betalt i förhållande till sin andel efter marknadspriset på egendomen.HandlingsplanEftersom uppgifterna om din situation är knapphändiga kan jag inte lämna en konkret rekommendation till dig. Förhoppningsvis räcker den information jag redogjort för för att du ska kunna fatta ett välgrundat beslut.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning