Frågor rörande delgivning m.m.
Kan du hjälpa oss i vår nöd med en kort frågeställning angående detta så vore vi jättetacksamma. Faktabakgrund: Vi har en förköpsrätt avtalad i vårt samägande av ett hus vi bor i. Vi har 3 mån på oss att utnyttja den, efter att vi delgivits att våra ägarpartners vill/ska sälja. Vi skulle utnyttja den igår men hade hamnat 3dgr på fel sida av 3mån gränsen för att nyttja vår förköpsrätt. Frågeställning: -Deras delgivning av försäljning av har skett via ett mejl. Utan namnteckning eller signatur, bara ren text. Daterat 9:e sept. -Vi har inte svarat på mejlet eller på något sätt bekräftat att vi mottaget det. -Mejlet har inte sänts med "mottagningskvittens" -De har inte på något annat sätt efterhört att vi tagit emot mejlet efter detta Gick vår förköpsrätt ut 9:e dec (=3mån) eller har klockan ännu inte startat? Måste de inte ha någon sorts kvittens på att vi mottagit det? (Mejlet är ju skickat rakt ut i zyberrymden så de kan inte veta vart det hamnat eller om det nått fram) Tilläggsinfo: Dagen innan (8:e april) sände de ett mejl och bad oss kasta e-post från dem då deras e-post var kapad. Jag kastade därför deras mejl i papperkorgen den 9:e april. Det är nu hittat igen sedan en vecka. Vi utgick ifrån att vi kunde agera efter att försäljningspriset var satt av mäklaren (6:e okt) men det godkändes inte. Med hopp om svar. Sven Ekholm
Lawline svarar
Rättsliga utgångspunkter och bedömning
Frågeställningen handlar i huvudsak om en frist har löpt ut till följd av att en handling har delgivits part och att en frist har börjat löpa utifrån datum för när part anses delgiven.
Initialt ska anmärkas att det för frågan är relevant vad som framgår av det avtal som ligger till grund för förköpsrätten. Det är inte sällan det direkt i avtalet framgår när part ska anses delgiven, dvs. när fristen ska anses ha börjat löpa. Om någon sådan reglering ej är för handen får man se till gällande rätt kring frågor om delgivning.
Med delgivning avses att en handling skickas eller lämnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen eller att något av de andra förfaranden som anges i delgivningslagen (2010:1932) används, se 2 §.
I förevarande fall är det fråga om part är att anse som delgiven om en handling har skickats till partens e-postadress utan att part svarat på mejlet eller på motsvarande annat sätt bekräftat mottagande av detsamma.
Initialt kan konstateras att ni de facto har delgivits handlingen genom att den har kommit er tillhanda. Frågan är om denna delgivning går att styrka, exempelvis från motpartens sida, om det föreligger tvist i huruvida delgivning har ägt rum eller ej. Där vill undertecknad påstå att bevisbördan för att delgivning har ägt rum ligger hos den som påstår det, dvs. motparten som har skickat handlingen via e-post. Om ni som part underlåtit att besvara mejlet eller på annat sätt bekräftat mottagande åligger det motparten att på annat sätt visa att mejlet har kommit er tillhanda. Det kan exempelvis ske genom uppvisande av att mejlet ej har studsat eller liknande då det expedierades. Man kan även på teknisk väg visa att ett mejl har kommit en e-postadress tillhanda. Vidare kan man från motpartens sida anföra att det är känt att den e-postadress som handlingen skickats till används av er, exempelvis om man kan styrka att ni haft en korrespondens parterna emellan, där ni nyttjat den e-postadress som handlingen har skickats till. Mot bakgrund av att ni använt mejlen vid sådan korrespondens talar tyvärr detta till er nackdel avseende frågan om delgivning har skett eller ej.
Sammantaget är det min bedömning att det kan bli svårt att argumentera för att fristen avseende förköpsrätten ännu inte löpt ut till följd av att ni inte blivit delgivna handlingen om den kommande försäljningen. Mot bakgrund av att ni vidare verkar vara medvetna om fristen och i egentlig mening endast missat att åberopa förköpsrätten i tid ser jag inte det för sannolikt att ni kan vinna framgång med en sådan argumentation. Med det sagt så kan ni alltid prova att föra ett sådan argumentation gentemot motparten då det i egentlig mening inte gör någon skada att försöka hävda att fristen ej löpt ut och att förköpsrätten alltjämt gäller. Detta bör emellertid ske med insikten om att sådan talan sannolikt ej vinner framgång.
