Avtalsvillkor och preskription?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledande konstateranden
Utan att ha fått möjlighet att ta del av det aktuella avtalet kan följande generella råd trots allt ge vägledning i hur den uppkomna problematiken kan tolkas och möjligen lösas.
Frågan gäller en potentiell konflikt mellan avtalsvillkor och den allmänna preskriptionslagen. Enligt preskriptionslagen (1981:130) är den allmänna preskriptionstiden för fordringar 10 år, om inget annat anges, se 2 §. I detta fall reglerar avtalet mellan AB och Region Stockholm att registrering och fakturering av besök och åtgärder ska ske inom tre månader. Regionen hävdar att denna tidsfrist gäller och avslår därför AB:s anspråk på registrering och fakturering av de besök eller åtgärder som är äldre än tre månader.
Huvudregeln är att en fordran preskriberas tio år efter tillkomsten. Om avtalet mellan AB och regionen föreskriver att registrering av ett besök måste ske inom tre månader är en fordran som tillkommit därefter inte gällande mot regionen. Preskriptionstiden är således inte den rättsliga fråga som är avgörande i tvisten, utan när fordran faktiskt anses uppkommen/tillkommen samt gällande mot regionen.
Eftersom avtalet innehåller en tydlig tidsfrist på tre månader för registrering/fakturering, kan regionen hänvisa till villkoret och anse att AB inte har rätt till ersättning för de aktuella besöken eftersom dessa registrerats försent, oaktat att den allmänna preskriptionstiden. Det uppstår egentligen ingen skillnad, för nyssnämnd tolkning, om avtalsparten AB skulle ha varit en myndighet.
Force majeure, beaktansvärda hinder, 36 § avtalslagen?
Det finns dock vissa möjligheter att utmana regionens beslut. Om AB:t kan visa att det fanns extraordinära omständigheter, force majeure, som gjorde det omöjligt att registrera besöken i tid, eller andra beaktansvärda hinder såsom tekniska problem, administrativa hinder eller dylikt, skulle dessa skäl kunna åberopas för att argumentera för en senare registrering som får anses vara gällande mot regionen trots försening. Notera dock att detta kräver att AB kan visa/styrka att så var fallet genom att presentera underlag för det inträffade. Vidare bör avtalet konsulteras närmare eftersom det oftast finns stadgade villkor om hinder som anses vara beaktansvärda. Därtill brukar det i avtalet även omnämnas hur dessa händelser ska hanteras av den avtalsbrytande partern.
Vidare kan avtalsvillkor som är oskäliga eller otydliga under vissa förutsättningar jämkas enligt 36 § avtalslagen (1915:218), särskilt om AB inte haft möjlighet att påverka avtalsvillkoren, exempelvis om de är en del av regionens standardavtal.
Ett annat möjligt angreppssätt är att undersöka om det finns särskilda regleringar eller praxis för vårdavtal och ersättningar som kan ge stöd för retroaktiv fakturering. Regioner har ofta interna riktlinjer för hur avvikelser från avtalsvillkor ska hanteras, och det kan finnas utrymme för förhandling om regionen inte uttryckligen har förbjudit detta i avtalet.
Sammanfattningsvis är det svårt för mig, baserat på det underlag du skickat in, att ge något tydligare svar än det ovanstående. Mitt starka tips är att ni emellertid försöker förhandla fram en kompromiss som gynnar båda avtalsparter i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis att regionen godkänner faktureringen retroaktivt under vissa villkor som AB likväl är villig att gå med på.
Önskar du få ytterligare hjälp i ärendet är du välkommen att kontakta en av Lawlines jurister, Ejah Martinsson, som arbetar med avtalsrätt. Du når henne enklast på ejah.martinsson@lawline.se.
Stort lycka till!
