Hur ingås ett giltigt avtal?

2021-07-25 i Avtal
FRÅGA |Hej. Min flickvän hyr en lokal från en bostadsrättsförening och har genom mailkorrespondens fått reducerad hyra för avtalets resterande tid. Hon har även fått hyresavier med det reducerade beloppet. Nu när de förhandlar om nästa kontrakt för fortsatt uthyrning påstår föreningen att det skett ett missförstånd och att hon ska betala full hyra resterande tid och skickat nya avier. Har de rätt att göra så då de redan gått med på lägre hyra för den perioden?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I din fråga framgår det att det finns mejlkorrespondens mellan bostadsrättsföreningen och din flickvän där det finns en överenskommelse om en reducerad hyra för resterande tid av det gällande avtalet parterna emellan. Det jag förstår av din fråga är att bostadsrättsföreningen nu menar att det har skett ett missförstånd och att de skickar nya avier med ett belopp som inte framgår av mejlkorrespondensen. I mitt svar kommer jag att redogöra för avtalslagens grundläggande principer och applicera dessa på er situation. Jag kommer att tillämpa avtalslagen (AvtL). Hur ingås ett giltigt avtal? Huvudregeln inom svensk rätt är att det råder avtalsfrihet, detta innebär att vi har en frihet och rätt att bestämma vilka personer vi vill sluta avtal med och själva bestämma avtalets innehåll. För att ett avtal ska vara giltigt är huvudregeln att det inte finns något formkrav eller krav på innehåll för att vara giltigt (1 § AvtL). Det räcker alltså med att det föreligger en överensstämmande viljeförklaring mellan parterna för att ett avtal ska uppkomma. Därför anses även muntliga avtal vara en giltig form av avtal. Undantaget från huvudregeln är avtal med legala formkrav och exempel på dessa är testamenten där det krävs att avtalet ingås skriftligen, att parterna skriver under och att det finns vittnen. Ett bindande avtal kommer till stånd först när en anbudsgivare har gett ett anbud som motparten antar genom en accept. Som grundläggande regel kan vi säga att avtalets bundenhet ska ha uppkommit när parterna har kommunicerat en vilja för att bundenheten ska uppstå. Jag vill däremot poängtera att omständigheter i olika fall kan göra att tidpunkten för bundenhetens uppkomst kan variera. Eftersom jag inte har tillgång till mejlkorrespondensen kan jag inte säga vem som är anbudsgivaren och anbudstagaren. Att din flickvän däremot har fått avier och betalat det reducerade beloppet tyder på att bundenheten har uppstått. Avtalet gäller så länge som parterna har avtalat det. När två parter ingår ett avtal och anbud och accept har skett så gäller det. En viktig princip inom avtalsrätten är pacta sunt servanda. Detta är ett begrepp på latin som som betyder att avtal ska hållas, vilket innebär att om parterna ingått i ett giltigt avtal är bundna av det. Sammanfattning och vägledning Som sagt ovan krävs det att båda parterna har en överensstämmande viljeförklaring för att avtalet ska uppkomma, det krävs även att anbud och accept har skett. Att din flickvän har betalat det reducerade beloppet tyder på att det finns ett giltigt avtal mellan parterna där det är det reducerade beloppet som gäller. Bostadsrättsföreningen ska därför hålla sig till principen om pacta sunt servanda och därför inte kräva att din flickvän ska betala en högre summa än avtalat. Det bostadsrättsföreningen däremot kan göra är att tillsammans med din flickvän komma överens om ett nytt avtal när det nu gällande avtalet löper ut. Om du behöver mer rådgivning rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår byrå.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny!Med vänliga hälsningar,

Får en näringsidkare neka en kund på grund av dennes kön?

2021-07-20 i Avtal
FRÅGA |Får en skönhetssalong neka kund enbart på grund av kön?Har läst och försökt förstå men inte lyckats.Vad gäller avtalsrätt verkar det som om en näringsidkare kan neka kunder till varor och eller tjänster.Diskrimineringslagen 2 kap 12§ verkar dock gå emot detta.Jag bokade en behandling på en salong som av salongen avbokades mycket kort därefter.Anledningen "Dessvärre tar vi inte emot män och behöver därför ta bort din bokning"Så frågan är helt enkelt om de hade laglig rätt att neka mig behandling på just köns grund.Övriga aspekter i frågan är djupt mycket krångligare och inte för detta forum.
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar avtalsrätten som gäller i Sverige samt Diskrimineringslagen. Jag ska första redogöra kort för avtalsrätten och därefter hur man får begränsa den.AvtalsrättenI grova drag så gäller avtalsfrihet i Sverige. Detta innebär att näringsidkaren får bestämma vem denna vill erbjuda tjänster till. Andra villkor får också uppställas av näringsidkaren.Huvudregeln i svensk rätt är alltså att näringsidkaren får neka potentiella kunder en viss tjänst.Däremot finns det vissa begränsningar till huvudregeln. Orsaken till att dessa villkor ställs får exempelvis inte strida mot diskrimineringslagen. Det finns sju diskrimineringsgrunder (1 kap. 1 § diskrimineringslagen) som man inte får grunda ett avvisande av tjänst på. En av dessa diskrimineringsgrunder är kön.Detta innebär alltså att en näringsidkare som uppställer villkor som pekar ut och förbjuder en grupp människor av ett visst kön från att köpa en tjänst strider mot 2 kap. 12 § diskrimineringslagen. Observera däremot att det finns en inskränkning i 2 kap. 12 § enligt den nästföljande paragrafen, 2 kap. 12a § diskrimineringslagen. Den kan alltså rättfärdiga att ett villkor som strider mot 2 kap 12 § ställs, förutsatt att det finns ett berättigat syfte och att villkoret är lämpligt såväl som nödvändigt för att uppnå syftet.Beroende på vad för slags tjänster som skönhetssalongen erbjuder skulle det kunna uppfylla kriterierna enligt 2 kap 12a §. Jag vet däremot inte vad för tjänster som salongen erbjuder och kan inte ge ett särskilt välmotiverat svar av denna anledning. Det är däremot viktigt att uppmärksamma att det är näringsidkaren som måste ange och bevisa att ett sådant berättigat syfte föreligger för att aktualisera 2 kap. 12a §.Av informationen du har delat med dig av låter det som att företaget har diskriminerat dig på grund av ditt kön, vilket strider mot 2 kap. 12 § diskrimineringslagen.HandlingsplanOm du vill gå vidare med ärendet så bör du upprätta en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO) på DO:s hemsida. I din anmälan kommer du behöva ge betydligt mer information för att DO:s ska kunna utföra en utredning och gå vidare med klagomålet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Gäller en framtidsfullmakt även efter fullmaktsgivarens död?

2021-07-10 i Avtal
FRÅGA |Enligt alla källor jag kan hitta (inklusive https://www.lawline.se/answers/hur-fungerar-en-framtidsfullmakt-och-vilka-andra-alternativ-finns) så gäller en framtidsfullmakt även efter döden, om inget annat skrivits i den. Ändå påstår en anlitad jurist att ett handskrivet tillägg "Fullmakten ska gälla även efter min död" pga att det är handskrivet (och därmed inte går att avgöra om det skrevs innan eller efter vittnena vidimerade dokumentet) kanske gör att framtidsfullmaten inte gäller efter döden. Är denna logik ens rimlig? Kan texten som i klartext säger vad som skulle gälla om där INTE skulle ha stått något om det verkligen göra att detta INTE gäller? Jag får inte ihop det.
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om framtidsfullmakterFramtidsfullmakter regleras i Lagen om framtidsfullmakter. I lagens 1 § skrivs att en framtidsfullmakt innebär en fullmakt som ges till en fysisk person för att denna ska företräda fullmaktsgivaren ifall den i framtiden inte längre kan ta hand om sina angelägenheter på grund av sjukdom, psykisk störning eller annat liknanade varaktigt förhållande. En sådan fullmakt måste vara skriftlig, och innehålla uppgifter om att det är en framtidsfullmakt, vem som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter som fullmakten omfattar och om det finns andra villkor som ska gälla (4-5 §§). När upphör en framtidsfullmakt att gälla? En fullmakt som trätt i kraft kan bli verkningslös i lite olika situationer. Om den som har fullmakten anser att den inte längre är nödvändig eller om det utses god man eller förvaltare till fullmaktsgivaren (27 § lagen om framtidsfullmakter). En överförmyndarmyndighet kan besluta om att fullmakten eller delar av den inte får lov att användas (26 § lagen om framtidsfullmakt), eller kan den upphöra om personen försätts i konkurs (28 § lagen om framtidsfullmakter). Om fullmaktsgivaren dör upphör den inte gälla enligt lag, utan ska anses fortsätta gälla och kunna företräda dödsboet. Detta står i 28 § lagen om framtidsfullmakter som hänvisar till 21 § i avtalslagen. Undantaget är ifall det finns särskilda omständigheter som talar för att fullmakten inte ska fortsätta gälla, t.ex. om det står uttryckt i fullmakten att den ska upphöra vid huvudmannens dödsfall. Sammanfattningsvis, Det stämmer likt du säger att en framtidsfullmakt enligt lagen i normalt fall ska fortsätta gälla även efter dödsfall, om inget annat är angivet. Jag kan inte svara på varför juristen säger på det viset. En situation jag kan tänka mig är ifall det står skrivet i fullmakten att den ska upphöra vid dödsfallet, såfall kan en handskriven text som säger motsatsen anses ha mindre värde då det inte kan bevisas i efterhand att det var huvudmannens vilja eller när. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,

Går det att kräva ersättning för bristfällig flyttstädning?

2021-07-01 i Avtal
FRÅGA |Hej jag och min sambo har just fått nycklarna till vårt hus och när vi kom dit är det inte flyttstädat. Det är utplockat men det är inte städat noggrant enligt riktlinjer för vad en flyttstädning innebär. Vi har inte haft möjlighet att komma och godkänna huset och städningen innan vi betalade och nycklarna överlämnades, på grund av att säljarna inte svarat på våra samtal, sms eller ringt tillbaka som de lovat. Enligt kontraktet ska det vara noggrant städat och om detta inte följs har vi rätt att kräva ersättning för de arbete som lagts på att städa/hyra städfirma. Men jag undrar vad som gäller? I kontraktet står inget om att de ska ha rätt att åtgärda städningen i efterhand, enbart att vi kan kräva ersättning. Hur gör vi?
Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det finns ett kontrakt där det tydligt framgår att säljaren ansvarar för att en flyttstädning ska göras finns det inga tveksamheter om vilken part som bär ansvaret i detta fall. Enligt ert kontrakt har köparen rätt att kräva ersättning av säljaren vid utebliven eller undermålig städning. Det innebär helt enkelt att ni som köpare får ombesörja en ny städning och sedan kräva säljare på den kostnad som städningen medförde. Hade det i kontraktet stått att köparen, vid bristfällig städning, har rätt att kräva avhjälpning av felet (dvs. den ej godkända städningen) hade ni kunnat kräva att säljaren ordnade med och betalade för en ny städning. Nu verkar ni, av kontraktet att döma, "enbart" kunna kräva att säljaren ersätter er ekonomiskt. Den praktiska biten, att ordna med en ny städning, får ni antagligen sköta själva. Skulle det vara så att säljaren själv vill ombesörja en ny städning så ser jag ingen anledning att det inte skulle vara möjligt, om ni inte ställer er emot det. Vill ni inte att säljaren ombesörjer en ny städning utan ni vill själva ordna med det så är det helt i enlighet med vad som föreskrivs i kontraktet.Mitt tips är dock att ni i första hand vänder er till mäklaren som ansvarade för försäljningen av huset för att få råd om hur ni på bästa sätt går vidare.Hoppas att ni har fått svar på er fråga!

Hur övergår äganderätten till en hund?

2021-07-20 i Avtal
FRÅGA |Hej! Det är så här att jag har en killkompis som tog över hans kompis hund då hon inte kunde ha kvar den. Dom båda skriver papper sinsimellan och skriver på med sin namnteckning. Nu i efterhand ångrar tjejkompisen till min killkompis och kräver att han ska lämna tillbaka hunden trots att dom har skrivit ett kontrakt mellan dom. Min killkompis vill inte lämna tillbaka hunden då det är hans. Hon har även hotat med att polisanmäla honom om han inte lämnar tillbaka hunden. Vad är det som gäller? Måste han lämna tillbaka hunden ändå trots att dom har skrivit avtal mellan dom? Är inte det ett kontraktsbrott hon då gör? Vad bör min killkompis göra?Vore tacksam för svar!
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga reglerar främst köprätt, mer specifikt köplagen då det är två privatpersoner som har genomfört ett köp däremellan. Köplagen har regler som gäller mellan två avtalsparter, men lagen gäller endast i den utsträckning som frågan inte regleras av parternas köpeavtal. Eftersom du inte detaljerat hur köpeavtalet som din kompis ingick ser ut, så tänker jag framöver utgå från relevanta bestämmelser i köplagen.Jag tänker redogöra för vem som troligen skulle bedömas äga hunden vid detta ögonblick och vad det har för konsekvenser för din kompis.Vem äger hunden?Rent juridiskt sett så ser lagen på hundar som egendom som man kan äga, även fast hundar givetvis är levande ting. Vid bestämmande av vem som äger hunden så är utgångspunkten att det är personen som ingått som medpart i köpet som är ägaren. I din kompis fall framgår det att han har skrivit under ett köpeavtal med sin vän, vilket borde medföra att han anses vara hundens ägare.Något annat som ytterligare kan tala för att din kompis är ägare, är huruvida det är han som står på ägarbeviset för hunden. Detta innebär att köparen (din kompis) ska ha ägarregistrerat sin hund hos SKK (Svenska Kennelklubben) och/eller Jordbruksverket. Ägarbeviset är, liksom köpeavtalet, viktigt för att bevisa ägarskap av hunden, då hundregistret som finns hos Jordbruksverket får användas för att fastställa vem ägaren till hunden är (5 § lagen om tillsyn över hundar och katter).Eftersom din kompis har kvar ett köpeavtal som bevisar att köpet av hunden har skett borde detta tala starkt för att ett köp av hunden har skett (och därmed att äganderätten övergått till din kompis). Ett ägarbevis från SKK och/eller Jordbruksverket borde också tala för denna riktning. Sammantaget anser jag att detta talar för att din kompis har fullbordat köpet av hunden och att det finns bevis för detta.Finns det fortfarande en möjlighet för den före detta ägaren att återkräva hunden?Jag ser på situationen som att köpet av hunden redan är fullbordad; hunden har övergått till din kompis och säljaren har erhållit betalning. Då finns det ingen möjlighet för säljaren enligt köplagen att återkräva "varan" (hunden).Såvida inte säljaren har skrivit in en klausul i köpeavtalet om rätten att återta hunden efter köpets fullbordande, så är det alltså din kompis som är hundens rättmätiga ägare.Däremot skulle vi närma oss mer av en gråzon om det är så att den före detta ägaren fortfarande är inskriven som ägare i hundregistret som jag påpekade ovan. För enkelhetens skull utgår jag från att din kompis redan har ansökt om ändring av ägarskapet i hundregistret.Slutsats:Jag anser att äganderätten av hunden har övergått till din vän när köpet fullbordades (han fick hunden, säljaren fick betalningen). Förutsatt att det finns bevis på att denna transaktion har skett (exempelvis köpeavtalet, samt ägarbevis enligt SKK och/eller Jordbruksverket) så bör inte den före detta ägaren ha någon reell möjlighet att påbörja en rättsprocess och få sin talan bifallen ("vinna") av allmän domstol.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Skyldighet att ta emot återbäring av deposition i kontanter?

2021-07-13 i Avtal
FRÅGA |I samband med att jag flyttade ut från en hyrd lägenhet fick jag inte tillbaka erlagd deposition som jag swishade till hyresvärdens konto vid inflyttningen. Hyrevärden har därefter sagt att han nu avser att återbetala beloppet, men endast kontant. Det har samtidigt framkommit mycket belastande uppgifter om mannens tidigare beteenden. Jag önskar därför inte träffa honom alls, och jag önskar att beloppet överförs till mitt bankkonto.Fråga: Är jag skyldig att acceptera att pengarna återlämmnas kontant?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du erlade en deposition till din hyresvärd via swish och att hyresvärden nu avser att återbära depositionen genom en kontant betalning. Du undrar nu om du är skyldig att ta emot pengarna kontant eller om du har rätt att få pengarna utbetalda till ditt bankkonto i stället. Det är utifrån frågan ovisst huruvida ni har avtalat något i frågan om vilka betalningsmetoder som ska godtas mellan er. Kontanter är ett lagligt betalningsmedel, men mellan privatpersoner råder avtalsfrihet Som utgångspunkt kan konstateras att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel (5 kap. 1 § 2 st. Riksbankslag). Det innebär som huvudregeln att man behöver ta emot kontanter som betalningsmedel. Från denna huvudregel görs emellertid undantag för samhällets civilrättsliga parter (privatpersoner och företag), som själva mellan och med varandra får avtala om i vilken form betalningar ska göras. Två vanliga exempel är att butiker väljer att inte acceptera kontanta betalningar och privatpersoner endast accepterar swish vid köp på Blocket. Privatpersoner och företag har alltså avtalsfrihet i frågan om vilka betalningsmedel som godtas vid transaktioner. Här kan du se ett annat svar på Lawline som exemplifierar de civilrättsliga parternas avtalsfrihet i kontantfrågan. I offentligrättsliga förhållanden, alltså mellan staten och den enskilde, är rätten att avtala bort kontanter som betalningsmedel begränsad. Det innebär till exempel att ett allmänt sjukhus under regionalt styre eller även Polismyndigheten inte kan vägra att ta emot kontanta betalningar. Dina möjligheter beror på om ni har avtalat något i kontantfrågan I ditt fall är det fråga om ett civilrättsligt förhållande mellan hyresvärd och hyresgäst, vilket innebär att du och din hyresvärd har avtalsfrihet i frågan om huruvida kontanta transaktioner mellan er ska godtas. Av din fråga framgår det inte om ni har avtalat något i frågan om vilka betalningsmetoder som ska godtas mellan er, men eftersom du överhuvudtaget ställer frågan antar jag att ni inte har sagt något. För att du ska ha möjlighet att vägra att depositionen återbärs genom en kontant betalning, måste det mellan dig och hyresvärden finnas ett avtal eller annan överenskommelse om att depositionen inte ska återbäras kontant. En sådan överenskommelse kan även framgå indirekt, till exempel genom att det är bestämt att depositionen ska återbäras via Swish. Då utesluts en kontant betalning som godtagbart alternativ. Att du, utan protest från hyresvärden, swishade depositionen efter hyresavtalets ingående, torde inte vara tillräckligt för att hävda att ett konkludent avtal om betalningsmetod föreligger mellan er. Ett konkludent avtal innebär ett avtal som inte formellt har slutits men som ändå anses föreligga på grund av att parterna konformt agerar som om ett avtal med vissa villkor finns. Finns det däremot en överenskommelse mellan er om att du skulle erlägga depositionen via Swish och inte med kontanter, finns det ett visst utrymme för att hävda att överenskommelsen också syftar till att reglera betalningsmetoden för depositionens återbäring. Det är, enligt min mening, ganska troligt att en domstol skulle finna att ett sådant avtalsvillkor, i avsaknaden av andra villkor, ska tolkas som att depositionen även ska återbäras via Swish. Gå igenom hyresavtalet och andra handlingar Min rekommendation är att du går igenom hyresavtalet och andra handlingar mellan dig och hyresvärden och letar efter ett villkor som reglerar betalningsmetoden för depositionen. Om ett sådant villkor inte finns, föreligger mellan dig och hyresvärden troligen inget avtal om att kontanter inte ska godtas för depositionens återbäring. I sådant fall måste du tolerera att deposition återbärs kontant. Hittar du däremot ett sådant villkor eller annan korrespondens mellan dig och hyresvärden som indikerar att det mellan er var underförstått att depositionen varken ska betalas eller återbäras med kontanter, finns det goda möjligheter för dig att kräva att beloppet swishas till dig eller sätts in på ditt bankkonto. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Kan jag kräva att min fru betalar låneavgift när jag står på lånet?

2021-07-02 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag äger ett bostadsrätt vart jag, min fru och barn bor. Jag står på lånet och betalar avgiften också men frun betalar ingenting. Kan jag kräva bostad avgiften från henne?Mvh,
Linn Gustafsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gentemot banken är det du som kommer att vara den betalningsskyldige eftersom det är du och banken som har ett avtal om lånet.Vad gäller dig och din fru så kan ni mellan er upprätta ett avtal om att hon ska betala delar av lånet/avgiften till dig, detta kan vara såväl skriftligt som muntligt (däremot kan muntliga avtal vara svåra att bevisa). Har detta skett så har du rätt att kräva pengar av henne om hon inte frivilligt betalar. Har detta däremot inte skett så har du ingen rättslig grund att kräva pengar av henne och banken har heller ingen möjlighet att kräva pengar av någon annan än den som skulden står på.Det bästa är alltså om ni kommer överens på papper, alltså skriver ett skuldebrev som reglerar hennes skuld till dig för att du ska kunna kräva henne på avgiften.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Avtalsgiltighet

2021-06-30 i Avtal
FRÅGA |Ingick ett avtal med mediamarkt om livstidsgaranti på plastskydd till mobiltelefonen. Skulle inte dit sist o få skyddet bytt så hänvisade dom till att avtalet hade ändrats o nu fick man 30 dagar o inge mer efter montaget. Jag anser att man inte bara kan ändra ofördelaktiga avtal utan vidare. O dom erbjöd 100 kr tillbaka för att jag sa upp min livstids garanti vilket jag tyckte var ett hån. Så nu till min fråga. Kan man ändra ingångnavtal utan vidare för det inte var ekonomiskt eller måste man inte köpa ut mig ur avtalet för en rimlig slant?
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det kommer till denna typ av specialavtal går det utöver Konsumentköplagen (som normalt tillämpas vid konsumentköp).Enligt 1 kap 1 § Avtalslagen är avtal bindande (löftesprincipen). Detta betyder att, om ni har ett avtal (oavsett avtalets form- skriftligt, muntligt etc.), ska avtalet hållas. Mitt råd till dig är därför att titta över avtalet som du ingick för att se om det finns någon klausul som möjliggör att butiken bröt mot avtalet, om det inte finns någon klausul, ska avtalet om livstidsgaranti gälla. Hoppas du fick svar på din fråga, Med vänlig hälsning,