Krävs det en jurist vid upprättandet av samarbetsavtal?

2021-03-21 i Avtal
FRÅGA |kan man använda gratis samarbetsavtal mellan företag? Eller bör en verkställ jurist skriva och intyga ett samarbetsavtal? Hur ska jag gå till väga ifall ett nystartad företag vill ha ett samarbetsavtalsmall och dra ner kostnaderna?
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar dina frågor som att du undrar om det finns ett krav på att anställa en jurist vid avtalsskrivning eller om det är möjligt att använda en gratis mall för upprättandet av avtalet. Jag tolkar det också som att det rör sig om ett "vanligt" samarbetsavtal mellan två företag. Det finns inget krav på att en jurist måste skriva och intyga ett samarbetsavtal. Det går alltså att använda sig av en färdig mall när du ska träffa ditt samarbetsavtal. Det som kan vara värt att nämna är dock att det är just en mall som ofta är väldigt allmänt utformad. Därmed är din inte specialiserad för din situation och det kan behövas ändringar i det. Av vikt i sammanhanget är också att du enligt 1 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område blir bunden till avtalet. Vad betyder det här för dig? Det finns inget krav på att du måste anställa en verksam jurist för att upprätta ditt avtal. Det är alltså fullt möjligt för dig att använda en gratis mall för upprättandet av avtalet. Fördelen med att anställa en jurist är att hen troligen har en bredare insikt i vad avtalet faktiskt innebär för dig när du blir bunden av det. Det kan också vara till stor hjälp med en jurist för att utforma avtalet så det passar din situation bättre. Samt att det kan bidra till en större förståelse för vad du faktiskt blir bunden till. Storleken på den affär som avtalet ska omfatta är enligt mig avgörande om du är i behov av att anställa en jurist. Om det är en mindre affär kan det fungera lika bra utan att du får juridisk rådgivning. Men om det är en stor affär menar jag att finns anledning att anlita en jurist vid upprättandet av avtalet för att på så sätt skapa en större trygghet för ditt företag i det framtida avtalsförhållandet. Det korta svaret på din fråga är nej det behövs ingen jurist vid upprättandet av avtalet för att avtalet ska bli giltigt. Det kan dock vara en fördel för dig och skapa trygghet i ditt framtida avtalsförhållande att ta hjälp av en jurist. Hoppas detta gav dig svar på din fråga!Vänligen

Kan styrelsen i min bostadsrättsförening godtyckligt återkalla ett lämnat tillstånd gällande ett altanbygge?

2021-03-21 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag ansökte om att bygga en altan i BRF. Fick i ett mejl att jag får lov att bygga "280 cm ut på framsidan och ca 320 cm mot baksidan". observera cirka 320 cm. Vid bygget på baksidan fanns stora stubbar och för att få till det byggtekniskt blev det i en mejlkonversation med ordföranden i BRF justerat till 450 cm. Men jag behövde bara bygga 420 cm på baksidan och 280 cm på framsidan. Grannen mittemot som är ledamot i styrelsen tyckte att altanen blev för stor. Han själv har en altan som sticker ut 435 cm från husväggen men han har inte möjlighet att bygga i vinkel som vi har och därför är hans altan 25 kvm stor och vår blev det dubbla. Två veckor efter att altanen var färdig sade BRF upp vår nyttjanderätt och sade att vi får riva bort allt och söka om för att beviljas bara 25 kvm och hänvisar till likhetsprincipen. BRF är en semesterby med olika byggnader, 23 medlemmar, vissa har bara 3 meter husvägg och får inte ihop en altan på knappt 10 kvm och vissa har husväggar som är 20-25 meter och kan få ihop mycket stora altaner. Ingen stans står det något om begränsning till 25 kvm. Det har aldrig varit på tal i BRF om någon storlek på altan. I min ansökan fanns det en skiss på mitt bygge och måtten som jag ansökte och fått beviljade är mått från lägenhetens ytterväggar och ut på tomten. Jag har följt mina ytterväggar. I stadgan står det att man ansvarar för underhåll två meter ut från sina ytterväggar. Kan BRF säga upp nyttjanderätten trots allt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har av styrelsen i din bostadsrättsförening fått tillstånd att bygga en altan i enlighet med vissa givna villkor. Styrelsens godkännande förmedlades till dig per mail genom ordförandens försorg, men två veckor efter arbetets färdigställande blev du förelagd att riva altanen för att sedan på nytt ansöka om erforderligt tillstånd. Anledningen till detta ska ha varit att en av ledamöterna, trots godkännandet, fann att altanen hade blivit för stor. Du undrar därför vad som gäller och huruvida styrelsen verkligen kan ändra ett redan lämnat tillstånd. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Styrelsens beslut, vad gäller?När det gäller styrelsens beslutsförhet kan följande anföras. Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som har bestämts i stadgarna är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutsför ska de eventuella styrelseledamöter som är jäviga regelmässigt anses som frånvarande (7 kap. 21 § 1 st. EFL). Vidare sägs i föreningslagen att beslut inte får fattas i ett ärende, om inte samtliga styrelseledamöter, för det fall det är möjligt, har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och därtill fått ett tillfredsställande underlag för att kunna avgöra ärendet. Härutöver uttalas att som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet om det enligt föreningens stadgar inte krävs en särskild röstmajoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (7 kap. 22 § 1 st. EFL).Under förutsättning att styrelsen, gällande din ansökan, fattade beslutet i enlighet med ovanstående, det vill säga i behörig ordning, är styrelsen bunden av sitt löfte, eller rättare sagt ditt beviljade tillstånd. Om så verkligen är fallet kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om, men med tanke på ordförandens mail får utgångspunkten naturligtvis bli att beslutet togs i samband med ett sedvanligt styrelsesammanträde. Bedömningen i den här delen framstår därför som ganska otvetydig. Styrelsen torde inte godtyckligt kunna återkalla det först lämnade tillståndet. Men när det sedan gäller de senare gjorda justeringarna i förhållande dina ursprungliga handlingar (skisser) blir den juridiska knäckfrågan om dessa kan tolkas in och anses omfatta det lämnade godkännandet. Om det skulle vara så att ordföranden på eget bevåg, utan att ha förankrat det med övriga i styrelsen, beslutade om de ändringar som diskuterades i den mailkonversation som du refererar till ovan, går det möjligen att argumentera för att ordföranden överskred sin kompetens (befogenhet). Om du insåg det (subjektiv bedömning) eller i vart fall borde ha insett (objektiv bedömning) att det förhöll sig på det viset kan det få betydelse för den avtalsrättsliga bedömningen (jfr 10-11 §§ AvtL).Likhetsprincipen, vad gäller?I ekonomiska föreningar, exempelvis i bostadsrättsföreningar, brukar inte sällan likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna och principen kommer i det följande att beröras närmare eftersom styrelsen åberopar denna som grund för det löfte man nu avser att riva upp. Den är till att börja med inte lagstadgad utan är en så kallad allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar till att omöjliggöra eller i vart fall försvåra för styrelsen eller en majoritet av föreningens medlemmar att missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Men märk väl att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid ska behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2009 s. 550) uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det ifrågavarande rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende just hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten enligt HD var att ta ställning till huruvida det hade funnits beaktansvärda skäl för föreningens beslut om avslag. Domstolen fann att så var fallet eftersom grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden. HD kom därför fram till att beslutet inte utgjorde ett åsidosättande av likhetsprincipen.Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte det per automatik att samtliga andelsägare i bostadsrättsföreningen kommer att få göra detsamma. Det handlar helt enkelt om en bedömning i det enskilda fallet. Givet det ovan refererade HD-avgörandet menar jag att likhetsprincipen ska förstås som att denna i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut, vilket det inte verkar vara fråga om i den nu förevarande situationen. Att du har fått anlägga en altan som råkar ha blivit något större till ytan än redan befintliga altaner är inte synonymt med att styrelsen kommer att behöva godkänna liknande upplägg för övriga i föreningen. I synnerhet inte mot bakgrund av fastighetens beskaffenhet, husens placering och förekomsten av stubbar och annat dylikt. Om det nu är detta man möjligtvis befarar.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningUtan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter, stadgarnas innehåll och vad som egentligen sades mellan dig och ordföranden har jag svårt att närmare kommentera ditt ärende mer än vad jag redan har gjort. Låt oss därför diskutera detta vidare i lugn och ro över telefon. Men min bedömning så här långt och som svar på din faktiska fråga är att styrelsen inte torde kunna utfärda något rivningsföreläggande. I vart fall inte utan att bostadsrättsföreningen i så fall blir ersättningsskyldig för de olägenheter detta sannolikt kommer att medföra för dig.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 22/3 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur kan jag kräva tillbaka utlånade pengar?

2021-03-19 i Avtal
FRÅGA |Lånat ut 5100 kr. Vill ha dessa pengar tillbaka. Kvitto finns.
Nathalie Chahine |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar din situation som att du har lånat ut 5100 kr till en privatperson som du nu vill ha tillbaka. Eftersom avtalsfrihet gäller mellan privatpersoner som lånar ut pengar, så är det parterna själva som tillsammans kommer överens om avtalsvillkoren. Det är alltså mellan er att bestämma om saker som förfallodag och eventuella avbetalningsplaner för lånet. Det ni gemensamt kommer överens om gäller enligt 1 kap. 1 § avtalslagen. Principen om att avtal ska hållas, gäller också. Om den ena parten inte uppfyller sin prestation, kan det vara grund för ett avtalsbrott. Det spelar ingen roll om ni haft ett skriftligt avtal eller en muntlig överenskommelse men ett skriftligt avtal kan underlätta när det gäller bevisning. Om en av parterna inte uppfyller villkoren för avtalet (lånet) som ni kommit överens om, så kan du som långivare begära dröjsmålsränta på lånet eller kräva tillbaka betalning genom Kronofogden eller en domstol. Om du utan framgång lyckats kräva tillbaka pengarna genom att kontakta låntagaren så kan du kräva betalningen genom att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om Kronofogden sedan tar upp din ansökan så förläggs den andra parten att yttra sig. Det här kan resultera i att låntagaren betalat av sitt lån direkt men det kan även bli så att låntagaren inte vill betala eller yttra sig. Låntagaren kan även bestrida skulden. Om personen inte yttrar sig så ska Kronofogden meddela utslag, det kan du sedan använda för att begära utmätning. Om låntagaren bestrider skulden, kan du välja om du vill att målet ska skickas vidare till tingsrätten för att saken ska avgöras av en domstol. Du kan läsa mer om betalningsföreläggande på Kronofogdens hemsida. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänligen,

Vad är den grå listan för något?

2021-03-18 i Avtal
FRÅGA |Hej! Vill ni förklara lite kring den "grå listan" som finns och om avtalsvillkor saknas i listan innebär det att de automatiskt är skäliga eller? Är det riktiga(officiella) namnet den "grå listan" eller något annat?Tack på förhand!
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den så kallade grå listan framgår i en bilaga till rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal. Listan gäller endast för avtal mellan konsumenter och näringsidkare (företag). Den är inte uttömmande utan är endast vägledande för vad som kan anses utgöra oskäliga avtalsvillkor (art 3.3 direktiv 93/13/EEG) Om innehållet i ett avtal stämmer överens med ett eller flera exempel på listan innebär detta inte automatiskt att villkoret är att anse som oskäligt, dock talar det starkt för det. Listan kan ses som en indikation på vilka avtalsvillkor i konsumentförhållanden som i allmänhet är oskäliga enligt EU-rätten. Om du refererar till den gråa listan i ett juridisk sammanhang är det bra att samtidigt hänvisa till direktivet och bilagan. I själva direktivet används inte termen "grå lista" men i allmänhet brukar listan att kallas för det.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Tolkning av servitutsavtal

2021-03-21 i Avtal
FRÅGA |Hej, Jag är nyinflyttad i ett hus som är den Härskande fastigheten i ett befintligt inskrivet/registrerat avtalsservitut. I detta avtal står beskrivet att "Ägaren till den Tjänande fastigheten ger ägaren till den Härskande fastigheten rätt att begagna över den tjänande fastighets befintligt väg om 3m beredd enligt bifogad karta" Utöver detta står det även beskrivet att " Vägen skall hållas farbar för motorfordon året om."Våra nya grannar menar på att detta enbart tillåter oss att färdas över vägen med motorfordon och inte genom att gå eller cykla över vägen. Hur ska detta tolkas?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår frågan, undrar du hur avtalet ska tolkas samt om denna tolkning ger dig rätt att gå och cykla över vägen.ServitutRegler om servitut finns i jordabalken (JB) 14 kap. I den tjänande fastigheten får det genom avtal upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta i anspråk den tjänande fastigheten (servitut) (JB 14 kap 1 §). Bestämmelsen innebär att det i servitutsavtalet ska anges i vilket hänseende den tjänande fastigheten får nyttjas.Vidare är servitutet förenat med äganderätten till fastigheten (JB 14 kap 3 §), vilket i praktiken innebär att du som köpare ska ha samma rättigheter enligt avtalet, som den tidigare ägaren hade.AvtalstolkningOm avtalets innebörd är oklar, måste avtalet tolkas för att dess innebörd ska kunna fastställas. I svensk rätt finns det vissa regler och principer om hur avtal ska tolkas. Dessa finns utspridda i olika lagar, men saknas till stor del också i lagstiftningen. Här spelar domstolspraxis en viktig roll (se exempelvis här, med hänvisning till olika rättsfall där domstolar har tolkat avtal). Med utgångspunkt i avtalstolkningsprinciper och den praxis som finns på området, är en första utgångspunkt vid avtalstolkning den gemensamma partsviljan: Vad ville egentligen parterna när avtalet ingicks? Eftersom du inte var part när servitutsavtalet skrevs, kan frågan bli svår att avgöra. Det kan därför vara en bra idé att kontakta den tidigare ägaren av fastigheten. För att få reda på hur avtalet har tillämpats i praktiken - något som anses ge uttryck den gemensamma partsviljan - kan du fråga säljaren av fastigheten om denne tidigare har fått använda vägen för gång och cykling. Om så är fallet, bör den gemensamma partsviljan också anses vara att avtalsservitutet ger den härskande fastigheten rätt att bruka vägen såväl med motorfordon, som med cykel och genom gång. Om den tidigare ägaren endast nyttjade vägen med motorfordon, kan det istället vara så att avtalet ska tolkas på så sätt som dina grannar hävdar.Om någon gemensam partsvilja inte kan fastställas, får istället en objektiv tolkning tillämpas för att fastställa avtalets innebörd. Avtalets ordalydelse är därmed viktig: Vad står i avtalet? I detta fall anges i avtalet att den härskande fastigheten har rätt att "begagna" vägen. Avtalet begränsar enligt dess ordalydelse inte begagnandet till att endast omfatta nyttjande av vägen med motorfordon. Begreppet "begagna" bör alltså omfatta en rätt att nyttja vägen med både motorfordon, cykel och genom att gå på den. Att det i avtalet anges att "Vägen skall hållas farbar för motorfordon året om" bör inte kunna tolkas på så sätt att nyttjandet begränsas endast till motorfordon. Jag anser därför att en objektiv tolkning av avtalet bör utfalla till din fördel och att grannarnas tolkning av avtalet är inkorrekt.Om däremot varken den gemensamma partsviljan eller en objektiv tolkning kan ge ett tydligt svar på hur avtalet ska förstås, kan man försöka fastställa innebörden med hjälp av avtalets syfte, struktur, hur avtalet har tillämpats och förhållandena vid avtalets tillkomst. I slutändan kan man behöva göra en helhetsbedömning av alla faktorer för att försöka förstå hur avtalet ska förstås.SammanfattningAvtalstolkning kan vara knepigt, särskilt när den gemensamma partsviljan kan vara svår att bestämma. Dock tycks ordalydelsen i avtalet tala för att du har rätt att också gå och cykla på vägen. För att du ska kunna göra en ordentlig tolkning av avtalet, rekommenderar jag dig dock att kontakta den tidigare ägaren av fastigheten och fråga denne hur avtalet tidigare har tillämpats och hur denne uppfattar avtalets innebörd. Du bör också fråga grannarna varför de anser att du skulle sakna rätt att gå och cykla på vägen, samt hur de uppfattar att avtalet ska tolkas och varför.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur bedöms och värderas en skada av försäkringsbolaget?

2021-03-20 i Avtal
FRÅGA |Hej. Jag fick plåt och lackskador när en bil kört på min parkerade bil. Föraren smet. Detta var vänster sidaAnmälde till polis och försäkringsbolag, If, helförsäkradInom loppet av 6 dagar, repade en annan bil upp högersidan samt stötfångare bak, vid parkering på helt annat ställe. Personen var ärlig och lade ett telefonnummer på vindrutan. Han anmälde skadan på sitt och mitt fordon till polis och försäkringsbolag, Folksam.Nu hävdar mitt försäkringsbolag, If, att det skall bedömas som en skada och att då reparationerna överskrider bilens värde och vill då lösa in den för 48 000kr, som då är under marknads värde ca 55 000kr. Jag har fått pris från väl ansedd bilfirma för plåt och lackskador att den första skadan kan repareras för ca 30000 kr ( mitt försäkringsbolag, If) den nästkommande skadan kanrepareras för ca 25 000 kr, som Folksam skall stå för. Båda inkl momsIf har fått en offert från deras reparatörer på Vänstersida 48 000 kr och Högersida 42 000kr, totalt ca 90 000krJag hävdar att reparationerna enskilt inte övertstiger bilens värde och att de ska repareras enskilt. Hade den första skadan blivit reparerad före den andra skadan. hade den andra skadan också reparerats under bilen marknads värde, oavsett vilken offert som åberopasHur ser det ut juridiskt.Folksam betalar If när det skickar faktura. Hur mycket vill inte Folksam eller If uppgeHur ser det ut juridiskt?Bästa hälsningar
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska börja med att förklara det juridiska läget, vilket tyvärr inte är så lätt då det är ert avtal som är avgörande. Sedan ska jag försöka ge dig råd om hur du kan gå vidare om du är missnöjd med försäkringsbolagets bedömning. Juridisk utgångspunkt - flera skador och värderingenDenna fråga har i huvudsak två delar, den ena som berör huruvida försäkringsbolaget ska bedöma skadorna som en enda skada, och den andra om värderingen av skadorna. Svaret på dessa frågor hänger delvis ihop. Rent juridiskt råder ganska vid avtalsfrihet och utgångspunkten för er skulle jag säga är ert försäkringsavtal, och det är då svårt att säga vad som rent juridiskt gäller utan att ha sett avtalet. Utgångspunkten för värdering av egendom är att värdet ska motsvara återanskaffningspriset omedelbart före försäkringsfallet, med avdrag för bland annat ålder och bruk och liknande. Men om egendomen istället kan repareras, som i ditt fall, så är utgångspunkten för värderingen istället reparationskostnaderna (6 kap. 2§ försäkringsavtalslagen). Detta ska tolkas så att försäkringshavaren inte har rätt till ersättning för reparationskostnader som är högre än minskningen av värdet på egendomen. Lagen ger uttrycket att vid en ersättningsbedömning, ska den totala skadan beräknas och då får reparationskostnaderna inte vara högre än värdet på bilen. Det talar för att man under vissa omständigheter kan slå ihop skador om de är tillräckligt sammanhängande. Bedömningen generellt kring vad som ska räknas som en skada görs utifrån tidsramen inom vilken skadorna inträffade, om det inte förflutit alltför lång tid mellan skadetillfällena, vilket är olika beroende på vad som skadats och vad försäkringen säger. I bedömningen beaktas också oftast om det är samma typ av orsak som vållat skadorna. Det är inte helt solklart att skadorna som uppstått på din bil ska räknas som en skada, men det är inte heller orimligt. Lagen säger dock uttrycklige att ovan inte gäller om annat framgår av försäkringsavtalet, vilket gör att jag har svårt att säga vad som rent juridiskt gäller utan att veta vad som framgår av ert avtal. Frågor om hur skador ska värderas och beräknas är dispositivt och regleras oftast i försäkringsavtalet, och då gäller det. Om villkoren istället är oklara kan allmänna bestämmelser användas som grund för tolkning av avtalsvillkoren. Är det dessutom så att det är något i avtalet som är oklart, så ska det tolkas till konsumentens förmån (10§ lag om avtalsvillkor i konsumentförhållande). Överlag är det så i konsumentförhållande, att villkor inte får innebära sämre omständigheter än vad lagen ger.Vad kan du göra om du är missnöjd?I första hand är det viktigt att du begär ett skriftligt beslut hos försäkringsbolaget så du har underlaget. Försäkringsbolaget bör motivera sitt beslut och är skyldiga att göra det tydligt för dig hur de kom fram till beslutet, och vilka villkor i ert avtal som de hänför beslutet till. Om du inte redan har gjort det, rekommenderar jag dig att också att så snart som möjligt vända dig till din handläggare eller ansvarig inom bolaget för att uttrycka ditt klagomål, då det löper en preskriptionstid. Du kan då begära en omprövning av deras beslut och ge in underlag för ditt klagomål om varför de gjort en felaktig bedömning. Viktigt är att du har koll på vilka villkor som framgår av ert försäkringsavtal, och att du kan underbygga din bedömning, genom intyg eller liknande från bilfirman du fått värderingen från. Det är bra att du fått ett utlåtande från en annan firma som intyga värderingen. Begäran om omprövning bör du kunna göra genom att maila försäkringsbolaget. Vissa försäkringsbolaget har interna nämnder eller klagomålsansvariga som du kan vända dig till med klagomålet och ifrågasätta värderingen som gjorts. Om ni fortfarande inte kommer överens kan du vända dig till en oberoende värderingsman från Svenska Handelskammaren. Det lär framgår av era försäkringsvillkor hur denna kostnad kan fördelas. Du kan läsa mer om detta på deras hemsida. Om det fortfarande inte löser sig med försäkringsbolaget kan du vända dig till en del externa klagoinstanser. Du skulle exempelvis kunde vända dig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som behandlar ditt ärende kostnadsfritt. Försäkringsbolaget är dock inte skyldiga att följa ARNs avgörande, då de endast är rekommendationer. Oftast följer dock företagen dessa rekommendationer. I sista hand kan du vända dig till domstol med ärendet, och då kan du använda bedömningen som ARN gjort som underlag för din talan. SammanfattningsvisUtgångspunkten för svaret på dina frågor är ert försäkringsavtal. Dessa typer av frågor regleras oftast där, då bland annat värderingsfrågor och liknande oftast är dispositiva frågor. Det är därför svårt för mig att säga något mer konkret utan att veta hur villkoren ser ut, men spontant låter det inte orimligt att bedöma båda skadorna samtidigt vid bedömningen, men det är dock något som inte står helt klart. Utgångspunkten i försäkringsrätten är att en skada utgör ett försäkringsbelopp, men när en skada exempelvis har orsakats i nära tid till varandra, och av liknande skadehändelser, finns visst utrymme att bedöma skadorna som en enda. Men återigen är utgångspunkten villkoren i ert avtal och hur ditt försäkringsbolag definierar olika skador.Jag rekommenderar dig att kontakta ditt försäkringsbolag och framföra ditt klagomål om att skadorna ska räknas som en, men först hade jag kontrollerat avtalsvillkoren. Vad gäller värderingsfrågorna kan du också begära överprövning av försäkringsbolagets bedömning, och då ge in underlaget som du har. Ni kan också välja att ta in en opartisk värderingsman som gör värderingen. Om ni fortfarande inte kommer överens kan du gå vidare till ARN eller i sista hand domstol. Inom ramen för expresstjänsten och den information jag har kan jag tyvärr inte ge ett närmre besked. Om du önskar vidare hjälp från en av våra jurister exempelvis med tolkningen av avtalet, kontakten med försäkringsbolaget eller hjälp vid ett eventuellt domstolsärende, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Vilka rättigheter har en köpare av fastighet när en prisuppgift i objektsbeskrivningen visar sig vara fel?

2021-03-18 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har köpt ett friköpt radhus. I objektbeskrivningen angavs avgift för gemensamhetsanläggningen till 2400 kr per år. Nu har jag flyttat in och det visar sig att avgiften instället är 20400 kr per år. Detta är alltså en ökad månadskostnad med 1500 kr i mån. Vad har jag för rättigheter? Jag är ensamstående så denna kostnad har stor påverkan på min ekonomi. Jag anser även att det påverkar det bud jag lagt på huset.
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka rättigheter du har när objektsbeskrivningen anger en kostnad som inte stämmer överens med den verkliga kostnaden. Vilka rättigheter har en köpare när köparen fått felaktiga uppgifter om fastigheten?Eftersom du har köpt ett friköpt radhus äger du hela fastigheten, det vill säga marken, huset står på. Reglerna om köp av fastighet finns i jordabalken (JB). I 4:e kapitlet i JB finns regler om dina rättigheter som köpare. Du som köpare har rätt att göra avdrag från köpeskillingen eller häva köpet enligt 4 kap 19 § JB:Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet, ellerom fastigheten avviker från vad du som köpare med fog kunnat förutsätta. Regeln gäller inte bara fysiska avvikelser utan avvikelser (i alla avseenden) från vad som följer av avtalet.Hävning får bara ske om felet är väsentligt, det framkommer i 4 kap. 19 § JB som hänvisar till 4 kap. 12 § JB. Det finns också en undersökningsplikt för köparen och du kan inte göra gällande sådana fel eller avvikelser som du själv borde ha upptäckt.Köparens undersökningspliktI 4 kap. 19 § andra stycket JB så står det att du som köpare inte får göra gällande en avvikelse som du borde ha upptäckt på grund av de omständigheter som fanns vid köpet. Om den "riktiga" kostnaden har framkommit i köpeavtalet eller avtalats muntligen kan säljaren hävda att det är ett fel som du som köpare borde ha upptäckt. I ditt fall står det en viss kostnad i objektsbeskrivningen som du ska kunna lita på stämmer. Om det inte har funnits några andra prisuppgifter i själva köpeavtalet eller muntligen borde det innebära att du som köpare kan göra gällande att fastigheten avviker från vad som följer av avtalet eller vad du annars kunnat förutsätta eftersom uppgiften inte stämmer.Du som köpare måste höra av dig För att få göra gällande att det föreligger en avvikelse enligt 4 kap. 19 § JB måste du som köpare lämna ett meddelande om detta till säljaren enligt 4 kap. 19 § a JB. Det måste du göra inom en rimlig tid och det är en typ av reklamation. Det finns inget formkrav för reklamationen men den borde göras skriftligen för att du ska kunna visa att du har reklamerat. Du som köpare måste reklamera i rätt tid och kan därför inte vänta för länge. Vad som är rätt tid beror på omständigheterna. Om du väntar för länge förlorar du din rätt att göra gällande att det föreligger en avvikelse från avtalet. Mäklarens ansvarI fastighetsmäklarlagen (FML) står det i 18 § att det är mäklaren som ska ge en tilltänkt köpare en objektsbeskrivning som ska innehålla uppgifter om gemensamhetsanläggningar. Det är mäklarens ansvar att kontrollera uppgifter om gemensamhetsanläggningar enligt 17§. Om det visar sig att mäklaren inte har gjort vad hen ska kan mäklaren behöva ersätta den skada som drabbat dig som köpare enligt 25 § FML. Om du som köpare vill kräva ersättning (skadestånd) måste du meddela fastighetsmäklaren om det inom en rimlig tid enligt 26 § FML. Även säljaren kan kräva skadestånd från en mäklare.SammanfattningDina rättigheter som köpare är att du har rätt till avdrag av köpeskillingen om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den avviker från vad du som köpare med fog hade kunnat förutsätta vid köpet (4 kap. 19 § JB). För att få ha rätt att göra gällande att det föreligger ett fel måste du lämna ett meddelande om detta till säljaren (reklamation, 4 kap. 19 § a JB). Du kan även ha rätt att kräva skadestånd från mäklaren om denne inte lämnat rätt uppgifter i objektsbeskrivningen. Mitt råd till dig är att kontakta säljaren och/eller mäklaren så fort som möjligt för att höra om ni kan komma överens om en lösning!Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad ska jag göra när köparen frångått den återköpsrätt som skrevs in i kontraktet?

2021-03-13 i Avtal
FRÅGA |jag har sålt min häst, och jag har varit väldig noga med att skriva in i kontraktet att vid en eventuell försäljning av hästen så skall jag få förtursrätt på köpet, nu fick jag veta att hästen är såld till en annan ägare.Vad har jag för rättigheter i detta, kan jag begära skadestånd eller något annat.
Maya Hempel |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om att bryta kontraktEtt kontrakt som är underskrivet av båda parter är bindande. Om ena parten inte fullföljer sig del av kontraktet rör det sig om ett kontraktsbrott. Du har skrivit in en återköpsklausul i kontraktet vilket gör den nya ägaren skyldig att ge dig förtur i en försäljning.När man skriver in en återköpsklausul i ett kontrakt är det viktigt att man även reglerar ett vite/böter i kontraktet. En sådan kan fungera som ett påtryckningsmedel om problem uppstår vid ett återköp eller om kontraktet inte följs. Av din fråga framgår inte om du skrivit in ett sådant men oavsett är det bra att ha med det om liknande situationer sker i framtiden. Jag rekommenderar dig att i första hand kontakta personen du sålde hästen till och påtala att du anser att försäljningen till en annan person utgör ett brott mot ert kontrakt. Du kan också meddela att du överväger att ta till rättsliga åtgärder. Glöm inte att sätta en svarsdag för personen, exempelvis att du ger personen 14 dagar på sig att återkoppla. Rättsliga åtgärderOm personen inte låter dig köpa tillbaka hästen kan du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Det kallas fastställelsetalan om du vill kräva att ert kontrakt fullgörs. Du kan också väcka en skadeståndstalan men det kan både bli kostsamt och ta tid.Ett annat tillvägagångssätt är att anlita en advokat för att granska ditt kontrakt. En advokat kan hjälpa dig framåt i processen och hitta de delar av kontraktet som kan vara till din fördel. Du kan boka tid med en av våra jurister här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Vänligen,