Är det juridiskt bindande att underteckna något när jag inte har kunskapen om det som ska intygas?

2019-06-29 i Avtal
FRÅGA |Är det juridiskt bindande att underteckna något när jag inte har kunskapen om det som ska intygas?
Christoffer Dahl |Hej och tack för din fråga!inom svensk avtalsrätt råder den latinska frasen Pacta sunt servanda som innebär att avtal ska hållas. Detta innebär att alla avtal som huvudregel är juridiskt bindande. Oavsett om de ingås muntligen eller skriftligen.Ur detta finns dock undantag. Dels när det finns lagstadgade formkrav och dels när avtalet tillkommer genom otillbörligt handlande. Eftersom det inte framgår vilken typ av handling som undertecknats redogör jag allmänt för när ett avtal inte är bindande.Formkrav1 § 3 stycket avtalslagen (AvtL) stadgar att avtal i vissa fall behöver iaktta vissa formföreskrifter för att avtalet ska vara bindande. Typexemplet är köp av fastigheter. Här stadgas formkraven i 4 kap 1 § jordabalken. Även testamenten måste följa vissa krav för att dessa ska gälla.OgiltighetAvtal kan även vara ogiltiga om dessa strider mot ogiltighetsreglerna i avtalslagen. Dessa är tvång, råntvång, svek, ocker, stridande mot tro och heder samt generalklausulen, 28-36 §§ AvtL.Tvång och råntvång aktualiseras sällan. Här ogiltigförklaras avtalet då den undertecknande tvingats genom hot ingå avtalet.Svek innebär att den undertecknande lurats att ingå avtalet genom att motparten uppsåtligen givit oriktiga uppgifter. Ocker innebär att motparten utnyttjar oförstånd, lättsinne, beroendeställning för att åstadkomma ett avtal som är uppenbart i missförhållande.Ohederligt begagnande innebär att det vid avtalets tillkomst funnits omständigheter som gör att det skulle strida mot tro och heder att åberopa rättshandlingenGeneralklausulen kan användas som en sista utväg att undkomma ett avtal. Detta om omständigheterna ändrats eller om avtalet i sig är oskäligt. SammanfattningsvisEftersom det inte framgår vilken typ av handling som undertecknats är det svårt att svara på om det är juridiskt bindande. Huvudregeln är att alla avtal och undertecknanden är giltiga, oavsett om man vet exakt vad som avtalats eller inte. Däremot kan det finnas formkrav som gör vissa undertecknanden ogiltiga om inte formkraven efterlevs, eller ogiltighetsregler som gör att undertecknandet inte är juridiskt bindande. Vänligen återkom om det är några ytterligare funderingar. Annars hoppas jag att detta var till din hjälp.

Är banken skyldig att omvandla bolånelöfte till bolån?

2019-06-23 i Avtal
FRÅGA |Hej! Skriver lite i sista sekund, men håller tummarna för ett snabbt svar. Vi har fått ett lånelöfte från bank för att köpa en fastighet (bolån) privat men tänkte göra om detta och bedriva verksamhet i framtiden, detta har både bank och mäklare tyckt vart en bra idé och gav grönt ljus för påskrift av kontakt och bolånelöfte. När väl pengarna skulle utbetalas blev de problem med banken då de upptäcker fastighetsbetckningen står som kiosk och inte bostad eller dylikt och lånet kan inte betalas ut till oss trots allt är påskrivet och handpenning skall in senast den 25e juni. Så vi sitter en jobbig situation där banken inte hållt sitt löfte och vi har ingen möjlighet att betala och riskerar kontrakt brott. Finns det någon laglig lösning för oss att tillgå eller häva kontraktet på ett kostnadsfritt alternativ med rätten på vår sida, eller ska vi behöva betala dyra pengar för vi förlitat oss på bank och mäklare? Hoppas vi kan höras omgående, all hjälp är uppskattad.
Sabrina Curan |Hej! Först och främst - tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Bolånelöftet och bolånet Bolånelöftet är enbart ett löfte om lån. För att banken ska infria löftet krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda. Detta är villkor som ni troligtvis redan har presenterats för er i samband med beviljandet av löftet. Ni beviljades troligtvis ett löfte för köp utav villa eller så kallad småhusbostad. Löftet kan således inte infrias om fastighetsbeteckningen inte avser det som löftet är avsett för. Banken har därutöver ingen skyldighet att bevilja er ett lån. Handpenningsavtalet Ett handpenningsavtal innebär att säljare och köpare träffar avtal om att ingå ett fastighetsköp och att ett belopp lämnas som handpenning för det framtida köpet, vanligtvis 10-15 % av köpeskillingen. I det fall säljaren och köparen ingår ett slutgiltigt avtal avräknas handpenningens belopp av den totala köpeskillingen. Genom praxis har Högsta domstolen tolkat handpenningsavtal som en förpliktelse av köparen att ersätta säljarens skada i det fall köparen inte fullföljer sitt löfte om att genomföra köpet. Ett uttryckligt skadeståndsåtagande behöver ej framgå av avtalet för att det ska kunna infrias. Om ni inte kan finansiera den totala köpeskillingen så kommer ni följaktligen med största sannolikhet bli skadeståndsskyldiga och därmed förlora er handpenning.Vad innebär detta för er och vad kan ni göra? Mycket pekar på att banken inte är skyldiga att omvandla lånelöftet till ett bolån och att ni således blir skadeståndsskydliga gentemot säljaren. Det ni kan göra är att kontakta banken för att se om de är villiga att bevilja er en annan typ av lån så att ni kan köpa fastigheten. Ett annat alternativ är att kontakta fler banker för att se om de är villiga att ingå ett låneavtal. Hoppas att ni fick ett svar på er fråga, annars är ni varmt välkomna att kontakta oss igen!Med vänlig hälsning,

Avtalstolkning vid kommersiella avtal om tjänster - utfyllnad

2019-06-20 i Avtal
FRÅGA |I försäljning av tjänster mellan två näringsidkare har den som ska leverera tjänsten till det andra företaget blivit sjuk och riskerar att bli sjukskriven. Avtalet mellan parterna reglerar inte vad som skall ske vid en eventuell sjukdom.Företagen som ska leverera tjänsten har ingen annan att sätta in.I avtalet står företagen och personen som riskerar sjukskrivning.Hur reglerar man detta då det inte finns någon lag som uttryckligen reglerar köp av tjänst mellan näringsidkare ?
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inträffar en situation under avtalstiden som inte avtalet ger svaret på, behöver en utfyllnad av avtalet göras. Rent generellt kan sägas att utfyllnad görs genom primärt tvingande regler eller regler som är valfria för parterna att använda sig av som ledning, s.k. positiv utfyllnad. Partsbruk och handelsbruk kan även aktualiseras, dvs. hur branschen eller parterna brukar göra i en liknande situation. För att en positiv utfyllnad av avtalet ska kunna genomföras ska det finnas stöd för detta i en rättsregel eller genom handels- eller partsbruk.De vanligaste reglerna som kan användas som utfyllnad för att lösa avtalstolkningsproblem vid kommersiella avtal om tjänster är dels konsumenttjänstlagen (1985:716) (KTjL) och köplagen (1990:931) (KöpL). Enligt juridisk litteratur sägs det att i fall där dessa lagar har samma principer kan man anta att dessa regler även ska användas som utfyllnad vid kommersiella avtal om tjänster. Vid utfyllnad kan även standardavtalet AB 04 vara aktuellt. Annars är rättsläget oklart.Problemet med sjukskrivningen är att leverantören inte har möjlighet att tillhandahålla tjänsten, vilket innebär att antingen dröjsmål med tjänsten kommer att inträffa, eller att avtalet kanske inte kan fullgöras pga. tjänstens natur. Kanske tjänsten måste tillhandahållas en speciell dag och inte en dag försent? För att kunna fylla ut avtalet är det viktigt att veta vad konsekvenserna blir pga. sjukdomen/sjukskrivningen, så att det finns regler att kunna ta inspiration från. Vill den som beställt tjänsten avbeställa den kan sådana regler användas, eller kanske påföljdsregler om det blir dröjsmål med tillhandahållandet av tjänsten. Det är också viktigt att ta hänsyn till vilken sorts tjänst det handlar om, men det kan även vara användbart att se vad parterna faktiskt vill.Om avbeställning av tjänsten skulle vara en konsekvens menar juridisk litteratur att det är tveksamt om 42-44 §§ KTjL kan användas som utfyllnad i kommersiella förhållanden. Istället har 52 § andra stycket KöpL diskuterats som en eventuell regel att använda sig av. Skulle dröjsmål med tillhandahållandet av tjänsten inträffa kan ledning sökas i 22-29 §§ KöpL som handlar om påföljder vid dröjsmål. De primära påföljderna kan vara fullgörande av tjänsten eller att beställaren av tjänsten håller inne betalningen, vilket är likt påföljderna vid konsumenttjänstavtal. Något som är viktigt att veta är att hävning, dvs. att prestationerna återgår, skiljer sig åt om det är ett konsumentavtal eller ett kommersiellt avtal.Om det saknas regler kan utfyllning göras där det som beaktas är handelsbruk, sedvänja och det som genomsnittligt bäst kommer att främja parternas intressen för den aktuella avtalstypen. I sista hand kan man ta inspiration från andra avtal.Negativ utfyllnad kan göras ifall avtalet inte längre kan göras gällande. Då kan avtalet fyllas ut med villkor som låter parterna frånträda avtalet under vissa förutsättningar. Även där kan KöpL:s regler aktualiseras.Hoppas att mitt svar ger er mer klarhet!Med vänlig hälsning,

Bevisbörda i vid konsumententreprenader

2019-06-16 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har en uterumskonstruktion som är felbyggd. Byggdes sommaren 2016 och sedan dess har vi haft sporadisk kontakt med företaget som byggde. De vill nu att vi ska betala en del av det det kostar att åtgärda då de säger att vi sagt att vi vill ha fel lutning på taket. Inga avtal eller kontrakt är skrivna. Har vi någon chans att få upprättelse genom att driva via jurist? Med vänlig hälsningLena Stridsman Persson
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är givetvis svårt att ge ett helt korrekt svar när jag inte känner till alla omständigheter. Mitt svar utgår ifrån den information som angetts ovan. Jag utgår ifrån att du är konsument, dvs att du inte har anlitat byggfirman genom ett eget företag. När en konsument anlitar en byggfirma för att utföra en tillbyggnad till ett hus, gäller reglerna om entreprenad i konsumenttjänstlagen (1985:716). Om det uppstår ett fel i entreprenaden har konsumenten rätt att få felet avhjälpt av byggfirman (se 20 § KtjL). Om avhjälpande inte kan ske kan konsumenten kräva avdrag på priset eller häva avtalet enligt 21 §. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §. Om felet beror på att du själv har instruerat byggfirman om den felaktiga lutningen, kan du troligtvis inte klandra byggfirman för detta. Om ni har olika uppfattningar om vad som har sagts, har byggfirman troligtvis bevisbördan för att konsumenten har gett en sådan felaktig instruktion. Av 51 § KtjL framgår att vid småhusentreprenad gäller vad konsumenten påstår har avtalats omarbetets omfattning,priset eller grunderna för hur priset bestäms,tiden för betalning, ochtiden för arbetets avslutande,Även om felaktiga instruktioner inte kan sägas ingå i någon av dessa punkter, ligger det nog närmast till hand att placera bevisbördan på byggfirman även i ditt fall. Med anledning av ovanstående rekommenderar jag att du vänder dig till en jurist. Du är välkommen att höra av dig till vår juristbyrå på info@lawline.se.

Företag påstår att avtal finns gällande bredband, men jag har ingen kopia på det. Vad gäller?

2019-06-27 i Avtal
FRÅGA |Jag blev lovad(enligt kontrakt som jag skrev på) en gratis router när jag beställde bredband och tv från viasat. Då ingen router levererades tog jag upprepade ggr kontakt med deras kundservice. De sa att det inte fanns något sådant avtal. Jag har flera ggr bett om en kopia på det avtal jag skrev på, men de har inte lyckats producera det. Ifall de inte har ett avtal och jag har inget avtal, har vi då ett avtal? Jag har begärt omedelbar uppsägning av abonnemanget men de hänvisar till att vi har en avtalstid. Enligt vilket avtal undrar jag? Har de rätt att fortsätta skicka fakturor när jag inte vill ha deras tjänst?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Otroligt tråkigt att höra att det inte blev som du tänkt dig.Det som jag undrar är hur du kom i kontakt med företaget från början? Om du skrev under avtalet digitalt via mail eller Bank-ID, bör du kunna hitta avtalet i din mail. Om du skrivit under fysiskt och du inte fått någon kopia blir det såklart lite svårare. Frågan är sedan hur avtalet du skrev under såg ut d.v.s. fick du ta del av några avtalsvillkor när du skrev på pappret? Kan tänka mig att det kanske funnits något specifikt villkor i sådana fall för att t.ex. kunna få en gratis router.Hur som helst är det den som påstår något som har bevisbördan. Om företaget exempelvis påstår att det finns ett avtal mellan dig och företaget om ett abonnemang med en router som kostar någonting ska företaget kunna visa på detta avtal. Det är sedan avtalsvillkoren som visar om det finns en bindningstid alt. uppsägningstid och vad som gäller angående routern.Min rekommendation är att du med fördel kontaktar Telekområdgivarna som är experter inom detta område.Numret är 08 - 522 767 00.Telefontid är vardagar 9-12.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Avtal mellan privatpersoner

2019-06-20 i Avtal
FRÅGA |Om ett gäng kompisar hur hus i Spanien via Airbnb och alla vill stå som ansvariga. Hur gör man då, då det bara är en som blir kontaktperson via byrån med inbetalningar osv?Kan man skriva ett bindande avtal själva i gruppen, som gäller om ev skada skulle ske?
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Som svar på din fråga så är det korta svaret att ni absolut kan skriva ett bindande avtal mellan er i gruppen, men oftast brukar ju inte det behövas utan det räcker oftast med att ni kommer överens om att alla har samma ansvar. Avtal kan vara både muntliga och skriftliga. Ett avtal är alltså "lika bindande" oavsett om avtalet är skriftligt eller muntligt. Ett "vanligt" avtal har inga formkrav. Ur bevissynpunkt är det dock självklart alltid bättre att avtalsinnehållet är nedskrivet i ett dokument (eller i någon annan form som är varaktig, t.ex. i ett mail). Ett dokument som parterna har skrivit under visar med väldigt stor tydlighet att parterna har varit överens, men underskriften är alltså inte ett krav för att avtalet ska vara bindande- det räcker alltså att ni kommer överens allihopa om något som alla har gått med på.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler funderingar är det bara att återkomma. Med vänlig hälsning,

Hur tolkar man avtal när parterna inte är överrens om innehållet?

2019-06-19 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min kurskamrat har tillsammans skrivit ett examensarbete denna vår för en myndighet. Vi skrev båda under ett varsitt kontrakt i början av arbetet om att där det bland annat stod vilket arvode vi skulle erhålla efter godkänt examensarbete. I kontraktet står det följande (Jag har bytt ut myndighetsnamnet till enbart "myndigheten"): "Examensarbetaren nedan har åtagit sig att skriva ett examensarbete enligt bilagda projektförslag (se bilaga 1). Efter att examensarbetet godkänts av examinatorn och myndigheten (handledare och ämnesgranskare på myndigheten) kommer ett arvode om 20 000 SEK att utbetalas till examensarbetaren.Detta avtal har upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna (Myndigheten och Examensarbetaren) har tagit var sitt. Myndighetens exemplar skickas inskannad till Studentgruppen(student@blablabla.se).Nu när arbetet är godkänt och arvodet ska betalas ut påstår det att det är 20.000 SEK att dela på och inte per examensarbetare. Men när vi läser kontraktet så anser vi att det framgår det att det är per examensarbetare, eftersom vi har två separata kontrakt med samma formulering. Hur kan man ställa sig till detta? Har vi någon rättighet att få 20.000 utbetalat var?Vänliga hälsningar
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Frågan du ställer rör s.k. avtalstolkning. Huvudregeln inom svensk rätt är avtalsfrihet vilket innebär att parterna i princip kan avtala om vad som helst och hur de vill. Eftersom det inte finns några formkrav för hur ett avtal kan slutas (med vissa undantag vid t.ex. fastighetsköp) medför detta att det inte automatiskt är det som står i avtalet som gäller. Man utgår bland annat från parternas gemensamma vilja vid själva slutandet av avtalet. I ert fall är det tvetydigt vad ni har kommit överens om. Domstolen tillämpar därför ett antal tolkningsprinciper för att komma fram till vad ni egentligen har avtalat om. Några olika tolkningsmodellerDen Gemensamma PartsviljanDen första tolkningsmodellen är den gemensamma partsviljan som nämnts ovan. Man utgår helt enkelt efter vad ni subjektivt ville avtala om vid tillfället för avtalets slutande. Denna gemensamma vilja har som regel företräde framför vad som står i avtalet. Observera att det är den gemensamma viljan som är relevant, vilket kan vara svårt att bevisa i efterhand.FörklaringsmodellenEn annan tolkningsmodell är Förklaringsmodellen. Modellen bygger på en tillämpning av 32 § första stycket Avtalslagen (AvtalsL) motsatsvis och innebär att den part som har gett en viljeförklaring i ett skrivet avtal, som på grund av en felskrivning eller annat misstag fått ett annat innehåll än hen har syftat på, blir bunden av viljeförklaringens innehåll om den som förklaringen är riktad mot inte insåg eller borde ha insett misstaget. Det blir alltså fråga om att avtalet är giltigt, så som det uttrycks i avtalet, om mottagaren är i god tro.CulpamodellenDet finns även en modell som anger att om parten borde ha insett att den andre var ovetande om att texten betydde något annat, står denne risken för sin oaktsamhet att inte meddela den andre parten om det rätta förhållandet.Avtalstextens lydelseAvtalstexten är såklart av stor praktisk betydelse eftersom den presumeras återge parternas viljor, se Högsta Domstolens resonemang i målen NJA 1959 A 41, NJA 1940 s. 179 och NJA 1986 s. 366. Det skrivna avtalet utgör bevis för vad som anses vara avtalat. Man brukar säga att man tar hänsyn till meningsuppbyggnader och allmänt språkbruk. Experter på området brukar ange att oklar text ska tolkas så som en utomstående betraktare skulle tolka budskapet i texten.Finns det inget material som styrker parternas gemensamma avsikter, eller något som styrker vad den ena parten har eller inte har uppfattat vid slutandet av avtalet kan domstolen vara helt hänvisad till vad som står i avtalet. Ert fallEftersom myndigheten har använt ordet "examensarbetar(en)" i singular flera gånger i avtalet (lydelsen) samt har skickat det till er båda separat, talar mycket för att det rör sig om två separata arvoden och att ni båda har rätt till 20 000 kr som arvode för ert arbete. Skulle myndigheten kunna bevisa att det var deras och er "gemensamma vilja" att avtala om ett gemensamt arvode från början, så borde de ändå ha insett att mottagaren, det vill säga ni, uppfattade det som att ni hade rätt till varsitt arvode när ni fick avtalen skickade till er. Summa summarum så finns det mycket som tyder på att ni skulle kunna ha rätt till 20 000 kr i arvode vardera. Sammanfattningsvis har ni således rätt till 20 000 kr var. Det enklaste sättet att få ut era pengar är att vända er till Kronofogdemyndigheten och sen i nästa led till Tingsrätten. Ni hittar mer information om det på Kronofogdens hemsida! Hoppas detta svar gav er lite vägledning och lycka till!Med vänlig hälsning,

Avtalsvillkor - pris

2019-06-15 i Avtal
FRÅGA |Vi har som företag ingått ett avtal med ett annat företag (ett känt redovisningsbryå) och har haft en månadsavgift på 5000 kr. Sen får vi helt plötsligt en ny faktura där det står att månadskostnaden är 10 000 kr/månaden och detta har de varken tagit upp med oss och dom har inte fått vårt samtyckte. Blir det här ett avtalsbrott och har vi rätt att kräva skadesstånd?
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om ni har avtalat om en månadsavgift på 5000 kr gäller det priset. Om ni har fått en faktura med en månadsavgift på 10 000 kr behöver ni således bara betala 5000 kr i enlighet med avtalet. Om ni redan har betalat fakturan, kan ni begära att få tillbaka den del som ni har betalat för mycket genom hänvisa till avtalet.Om ni inte har betalt fakturan kan ni givetvis inte kräva skadestånd, eftersom som ni då inte har lidit någon skada än. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor eller kontakta vår juristbyrå på info@lawline.se.