Kan restaurang hävda force majeure trots att avtalsklausul saknas?

2020-05-02 i Avtal
FRÅGA |Har idag avtal med restaurang som ska tillhandahålla matservering på företag. I avtalet finns ingen force majeure klausul. Finns idag inga tecken på att det är eller kommer att vara lägre antal matgäster framledes. Nu vill restaurangen häva avtalet. Fråga: Kan restaurangen hävda force majeure Och i så fall vad skulle anledningen vara, Då de har kontrollansvar , och det inte finns några problem med råvaror och personaltillgång ?
Karolina Sundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är force majeure? Force majeure definieras som oförutsebara, extraordinära händelser som inträffar på grund av en oundviklig, yttre kraft. Man tolkar oftast force majeure-bestämmelser restriktivt och snävt. Historiskt sett så har till exempel tsunamin vid Fukushima i Japan varit att betrakta som force majeure. Ofta innehåller force majeure-klausuler en exemplifiering av de omständigheter som utgör force majeure. I Sverige finns inte force majeure lagreglerat utan det är upp till avtalsparterna att avtala om en sådan klausul ska skrivas in i avtalet. Vad händer när det inte finns en force majeure-klausul?Rättsläget är oklart när det gäller force majeure och om det kan utgöra en så kallad allmän avtalsrättslig princip som gäller oavsett om en avtalsklausul upprättats eller ej. Det har diskuterats om det köprättsliga kontrollansvaret kan tillämpas generellt på avtal. Kontrollansvaret innebär att säljaren inte är skadeståndsansvarig för fel eller försening av vara, om det har berott på ett hinder bortom säljarens kontroll som denne skäligen inte kunnat förvänta sig vid köpet och vars följder denne inte skäligen hade kunnat undvika. Men rättsläget är som sagt inte helt klart beträffande detta och om kontrollansvaret kan tillämpas analogt på ett avtal som saknar en force majeure-klausul. Vad gäller i ditt fall? Jag antar att restaurangen vill häva avtalet på grund av coronaviruset. För det första kan konstateras att eftersom ni inte har någon force majeure-klausul i ert avtal kan restaurangen inte åberopa force majeure hur som helst. För att de ska kunna häva avtalet på den grunden krävs att situationen skulle kunna argumenteras falla under det köprättsliga kontrollansvaret som jag redogjort för ovan. Vid bedömningen måste då tittas på kopplingen mellan coronaviruset och anledningen till varför restaurangen vill häva avtalet. Av dina uppgifter verkar det inte som att det varken råder brist på mat eller matgäster, därför verkar det inte som att ett hinder föreligger som medför negativa följder för restaurangen. SammanfattningsvisEnligt min bedömning kan inte restaurangen hävda force majeure i detta fall, framförallt eftersom det inte finns någon sådan klausul i ert avtal, men också för att coronaviruset inte verkar medföra ett hinder för restaurangen. Det är dock svårt att göra en bedömning utan all information så jag råder er att ta hjälp av en jurist. Via denna länk kan du boka tid med en jurist hos oss här på Lawline!Hoppas du fick svar på din fråga!

Spelvinster och inloggning

2020-05-01 i Avtal
FRÅGA |Hej, jag hittar inga lagar i Sverige som säger att det är olagligt att spela på t ex vänners konton och använda casinobonusar? Jag och min vän vill använda hans personnummer ihop för att spela på välkomsbonusar då vi spelar slots på t ex leovegas.se . Vi betalar ju lika mycket då, och splittar vinsten. Oftast är det nog jag som kommer spela hemifrån på hans konto när han är och jobbar. Bryter detta mot svensklag, vinsterna är ju skattefria?
Sofia Ander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din fråga dels handlar om det finns några problem med att du och fin vän använder varandras inloggningar och bonusar när ni spelar, dels fråga om skatteaspekten av det hela.Till att börja med kan konstateras att precis som du skriver, så undantas lotterivinster från inkomstbeskattning, vilket följer av inkomstskattelagen (IL) 8:3. Detta innebär, som du skriver, att varken du eller din vän kommer behöva ta upp eventuell vinst till beskattning. Skattefriheten gäller dock bara vissa typer av lotterivinster, då det ska vara fråga om lotterivinst från ett spel som enligt spellagen ska ha licens och även har en sådan licens, alternativt att det är ett spel som tillhandhålls i ett land inom EES och inte kräver licens. Troligtvis är förutsättningarna för skattefrihet uppfyllda i ditt fall.Utan att veta exakt hur inloggning sker i ert fall, så bör det som jag förstår inte vara problematiskt att ni använder varandrasinlogg förutsatt att ni båda är överens att den andre gör detta, samt inte legitimerar er som varandra med exempelvis elektroniskt bank-id. Att ni i eran tur väljer att dela upp vinsten mellan er sig, är något ni i enlighet med avtalsfriheten kan göra.Hoppas det var svaret på din fråga! Återkom annars gärna med ytterligare omständigheter.

Vad innebär kostnad för kontanttillträde?

2020-04-30 i Avtal
FRÅGA |Hej,min sambo och jag håller på att köpa en bostadsrätt. Vi har inget lån och kommer betala kontant. Säljarna har dock ett lån som ska lösas. Först frågade vi vår bank (Nordea) om de kunde utföra ett kontanttillträde, men de tar 5000 kr i avgift för det. Därför avtalade vi med mäklaren att vi skulle sätta in pengarna på mäklarens klientmedelskonto. Ifall säljarna inte hade ett lån skulle mäklaren kunna överföra pengarna till säljarna utan vidare kostnader. Men säljarnas lån måste lösas, så mäklaren kontaktade säljarnas bank (Handelsbanken). Handelsbanken svarade att de också tar en avgift för det. I överlåtelseavtalet står det: "Kostnader vid lösen av säljarens lån, som inte ska övertas av köparen, ska betalas av säljaren". Mäklaren påstår att detta inte är en lösenkostnad utan en avgift Handelsbanken tar för att vi köper kontant, så det är vi som ska betala. Stämmer det?Tack för hjälpen!
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Detta är en avtalsrättslig fråga, mer specifikt tolkning av ett avtal. Att säljaren ska stå för de kostnader om lånet inte övertas innebär troligen att säljaren ska betala ränteskillnadsersättning till banken samt andra potentiella avgifter. Ränteskillnadsersättning är den ersättning som låntagaren måste betala till långivaren om ett lån med bunden ränta återbetalas innan dess att avtalstiden avseende räntan löpt ut. Den avgift som båda banker refererar till är troligtvis den kostnad som banken tar ut för att administrera och därmed möjliggöra transaktionen. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Kan man avboka en festlokal med hänvisning till covid-19 och få tillbaka förskottsbetalningen?

2020-04-28 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vi hade planerat att gifta oss i sommar men på grund utav Corona kommer vi att skjuta på bröllopet till nästa sommar. Vi har redan betalt in ett förskott på 15 000:- till festlokalen. Har vi rätt att få tillbaka dom pengarna eller räknas det som en avbokning?Stort tack i förhand!
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om avtal finns i avtalslagen (AvtL). Din fråga handlar om rätten att få tillbaka en förskottsbetalning för en festlokal med hänvisning till den pågående Covid-19 pandemin eller om situationen ska behandlas som en vanlig avbokning. Jag vill poängtera att mitt svar kan ändras beroende på hur avtalet och dess villkor ser ut och att regeringen kan komma med nya restriktioner. Kan man avboka en festlokal med hänvisning till covid-19 och få tillbaka en eventuell förskottsbetalning?Principen att avtal ska hållas är en grundläggande princip inom avtalsrätten. När en part i ett avtal väljer att inte prestera enligt avtalet kan den andra parten ha rätt till skadestånd på grund av kontraktsbrott. I ett avtal finns det ofta reglerat vad som händer om en part inte fullföljer avtalet eller väljer att avboka.Principen om att avtal ska hållas är inte absolut. Undantag är exempelvis om ett avtalsvillkor är oskäligt (36 § avtalslagen) eller om det föreligger force majeure. Ett avtalsvillkor kan jämkas om oförutsedda händelser medför att de ursprungliga avtalsvillkoren blir oskäliga. En jämkning kan innebära att avtalsprestationerna, t.ex. avbokningskostnaden, kan sättas ned.Force majeure däremot är en ansvarsfrihetsgrund som kan åberopas av en avtalspart som inte kan fullfölja sina åtaganden enligt avtalet på grund av extraordinära och svårförutsedda händelser. Avtalsparten är således befriad från att fullfölja sin del av avtalet om en sådan situation råder. I avtal brukar force majeure-klausuler ingå som reglerar situationen i händelse av force majeure.I Sverige finns det inga lagregler kring force majeure. Om det inte finns en force majeure-klausul i avtalet är rättsläget är därför oklart.Den 27 mars 2020 tog regeringen beslut om att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar för över 50 personer (Förordning (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar). Förbudet omfattar till exempel konserter, demonstrationer, idrottsevenemang, marknader och mässor. Ett bröllop är en privat tillställning och omfattas således inte av förbudet. Min bedömning är att man inte kan hänvisa till regeringens beslut och åberopa att det föreligger en extraordinär omständighet, det vill säga force majeure, för att inte prestera enligt avtalet. Om regeringen förbjuder privata tillställningar ser jag dock en möjlighet att kunna åberopa force majeure.RekommendationJag rekommenderar er att kolla igenom avtalet och dess avbokningsregler. Avbokningsreglerna kan likställas med avtalets hantering av kontraktsbrott. Det går att med stöd av 36 § avtalslagen argumentera för att kostnaderna för avbokning kan sättas ner på grund av pandemin om villkoren framstår som oskäliga. Att de framstår som oskäliga kan vara att företaget i fråga inte haft några utgifter eller investeringar kopplade till avtalet. Jag rekommenderar er därför att kontakta er avtalspart om ni anser att avbokningskostnaderna är oskäliga. På grund av att regeringen inte har förbjudit privata sammankomster så går det inte att hänvisa till regeringens beslut för att använda force majeure som en ansvarsfrihetsgrund.Avslutningsvis vill jag beklaga att Covid-19 har ställt till det för era planer och jag önskar att ni får ert drömbröllop nästa sommar.Vänligen,

Uppsägning medlemskap pga Covid-19

2020-05-01 i Avtal
FRÅGA |Tecknade i nov 2019 ett avtal med ett gym där jag förbinder mig att betala en avgift om 379 kr/mån via autogiro under ett år. Därefter kan jag säga upp avtalet med 30 dagars varsel. I och med Coronaviruset och uppmaningen till oss över 70 år att hålla oss hemma så ansökte jag hos gymmet om att få "frysa" min avgift tills det känns säkert för mig att gå dit. Svaret från gymmet blev att jag inte får lov att göra det. Vad anser ni? Kan jag trots allt ha rätt till det, eller ej.
Sofia Ander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder avtalsfrihet, och du och gymmet har i egenskap av avtalsparter själva möjlighet att reglera i princip vad som helst så länge ni håller er inom lagens regler. Beroende på vad som står i ditt avtal, kan du ha rätt att frysa medlemskapet. Det kan t.ex. vara så att avtalet innehåller någon form av möjlighet att vid särskilda omständigheter få frysa medlemskapet. Vanligt är också att det är okej att frysa vid exempelvis längre sjukdom och intyg av läkare.Tyvärr blir det svårt att ge några ytterligare råd utan att ha läst ditt avtal. Återkom gärna med vad som står där så försöker vi på Lawline hjälpa dig ytterligare! Med vänlig hälsning,

Fråga om försäkringsavtal

2020-04-30 i Avtal
FRÅGA |Hej jag har en tjänstepension hos Skandia, förra året i mitten av december fick jag ett brev från Skandia att man gjort ett mindre misstag med min pension. Misstaget har pågått i 10 år och man har visat för högt belopp i mitt årsbesked. Jag har nu gått i pension den första mars och det skulle röra sig om ca: 7000-7500kr mindre varje månad livslångt. Det ser ut som jag kommer få en kompromiss med ett belopp av 30-35% livsvarigt som engångssumma. Skall jag var nöjd eller skall jag pröva min sak i domstol. Vad betyder 32 paragrafen i avtalslagen?Mvh
Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Utgångspunkten när man ingår avtal är att avtal ska hållas. Du behöver därför granska avtalet som du ingått med försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget påstår att de gjort fel bör du även kräva ett underlag i form av ett skriftligt beslut från dem som visar vad felet utgörs av. Beslutet bör innehålla en utförlig motivering och det bör hänvisa till specifika villkor i ditt avtal med dem. Du kan även klaga på att försäkringsbolaget tagit orimligt lång tid på sig att upptäcka felet. 10 år framstår som en extremt lång tid! Ett tips är att titta på konsumentverkets hemsida om försäkringar.När försäkringsbolag fattar ett beslut finns oftast möjlighet att överpröva deras beslut, vanligen bör det ske inom sex månader från beslutet. Information om överprövning bör framgå av försäkringsavtalet eller på försäkringsbolagets hemsida om det inte står i brevet du fick. Om du är missnöjd med en omprövning gjord av försäkringsbolaget kan du pröva beslutet i en fristående nämnd som till exempel allmänna reklamationsnämnden. Prövning i nämnd ska göras inom ett år från det att du klagat till försäkringsbolaget.Du har utöver detta även möjlighet att pröva frågan i domstol men då bör du vara medveten om att det kan bli höga rättegångskostnader om du förlorar. Om du har en hemförsäkring har du troligen rättsskydd via försäkringen, vilket skulle kunna täcka en del kostnader av en eventuell tvist.Om försäkringsbolaget begått kontraktsbrott kan det även vara så att försäkringsbolaget kan bli skadeståndsskyldigt. Det går inte att bedöma om så är fallet med informationen i din fråga. Om problemet uppstått på grund av ett otydligt utformat villkor, kan du eventuellt hävda att du tolkat villkoret annorlunda än försäkringsbolaget och att det vore orimligt att du ska få så mycket mindre pengar utbetalt varje månad än vad du räknat med de senaste tio åren. Avtalslagen 32 § 1 st.Bestämmelsen handlar om misstag i avtal till följd av felskrivningar eller andra misstag vilket har lett till att avtalets innehåll blivit annorlunda än vad som var syftet vid avtalets tillkomst. Detta kan leda till att den som gjort misstaget inte blir bunden av avtalet under förutsättningen att motparten insåg eller borde ha insett misstaget.Bestämmelsen kan innebära olika saker beroende av omständigheterna i fallet. Det kan exempelvis röra sig om stavfel. En av de vanligaste omständigheterna som bestämmelsen tar sikte på är förklaringsmisstag, det vill säga att en viljeförklaring fått något annat innehåll än åsyftat. Det krävs då att du ska ha insett misstaget eller borde ha insett misstaget, gällande avvikelsen i avtalet och vad försäkringsbolaget egentligen avsett (att du var i ond tro) och försäkringsbolaget ska kunna bevisa detta vid en eventuell tvist. Min åsikt är att det kan vara svårt för ett försäkringsbolag att hävda att en konsument ska ha större kännedom om försäkringsavtal än dem men det kan bero på vad det gäller. Generellt ställs högre krav på näringsidkare än konsumenter sett ur ett konsumentskyddsperspektiv.32 § 2 st. handlar om fall där en avtalsförklaring blivit förvanskad på vägen mellan avsändare och mottagaren utan att dessa personer har bidragit till förvanskningen. Det kan röra sig om ett bud har förvanskat förklaringen eller på grund av något tekniskt fel.Det är svårt att helt säkert bedöma vilken strategi som är bäst för dig utan att granska ditt avtal med försäkringsbolaget och deras brev. Jag rekommenderar att du konsultera en specialiserad advokat eller jurist inom försäkringsrätt. Jag kommer att ringa dig på tisdag 5/5 kl: 15:00 för att ha telefonrådgivningen, om tiden inte passar eller om något är oklart i mitt svar kan du mejla mig, jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Giltighet av muntliga överenskommelser avseende båtköp

2020-04-29 i Avtal
FRÅGA |Hej!!Om jag bokar ett båtköp,De skulle hållapå båten i fem dagar!! Är jag då skyldig att köpa båten om jag inte avbokar??Har inte skrivit på på ngt köpekontrakt!!
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Din fråga går att besvara med allmänna avtalsrättsliga principer. En viktig sådan är att avtal ska hållas. Har du ingått ett avtal är du därmed skyldig att göra det du lovat. Om avtalet är muntligt eller skriftligt spelar här ingen roll. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det är betydligt enklare att bevisa vad som avtalats skriftligt än muntligt. Detta innebär att ifall du har avtalat med säljaren av båten att du ska köpa båten om du inte hör av dig och avbokar, är du skyldig att köpa båten. Om ni istället bara kommit överens om att de ska reservera båten till dig i fem dagar och sedan, om du inte hör av dig, försöka sälja den till någon annan, gäller det istället. Svaret på din fråga beror alltså helt på vad du och säljaren kommit överens om. För att slippa bindas till att köpa båten kan du använda dig av sms, mail etc. som kan tyda på att ni har kommit överens om att du inte behövde avboka för att undgå bundenhet.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid löfte om återbetalning när näringsidkaren i efterhand godtyckligt uppställer nya villkor för den ifrågavarande återbetalningen?

2020-04-26 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag köpte en omplaceringshund via en organisation för 8 månader sedan. Tyvärr kunde vi inte ha kvar henne nu p.ga Coronakrisen och enligt organisationen och kontraktet så var vi tvungna att omplacera via dem. Vi lämnade över henne till organisationen och både muntligt och i ett meddelande sa dem att de betalar tillbaka mig 3900kr så fort de hittat en ny familj och dem har fått betalat (inga nya avtal skrevs). De hittar en ny familj, skriver avtal med familjen, de betalar och hunden skrivs över på dem. Jag ber om att få mina pengar och ett dygn senare säger organisationen att en 2 veckors prövotid ska gå och lämnar inte nya ägaren tillbaka hunden så får jag mina pengar, lämnar de tillbaka hunden ska de få tillbaka sina pengar först men jag får vänta på ytterligare en ny familj, ytterligare en prövotid och eventuellt om allt går bra få mona pengar då. Organisationen hade inte nämnt något om en prövotid till mig när jag frågat om hur allt skulle gå till innan de omplacerade henne. Dessutom hade jag inte velat lämna iväg vår hund på prov då hon redan haft flera hem och lider av grov separationsångest. Känns som jag blivit totalt blåst? Kan jag kräva betalning genast? Hunden står tyvärr inte på mig längre och rättsligt äger ju nya provfamiljen henne så tekniskt borde jag få mina pengar redan nu och inte efter prövotiden? Organisationen har ju både skrivit och muntligt sagt att jag skulle få mina pengar så fort de hittat en ny familj och fått betalt.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har efter åtta månader och i enlighet med det ifrågavarande avtalet valt att lämna tillbaka en omplaceringshund till samma organisation som från början förmedlade köpet. Genom ett muntligt och ett skriftligt meddelande har du blivit lovad att få tillbaka pengarna så fort en ny familj hade hittats åt hunden, vilket nu har skett. Återbetalningen uteblev dock och anledning till detta var ett ytterligare uppställt villkor i vilket organisationen nu förbehåller sig rätten att hålla inne dina pengar tills en prövotid om två veckor hos den nya familjen har löpt ut. Du undrar därför huruvida du omedelbart kan kräva att få pengarna tillbaka. Tillämplig lagstiftning på det här området är:Skuldebrevslagen (SkrbL).Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen, AVLK).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Jag kommer i den fortsatta framställningen att utgå från att du har agerat i egenskap av konsument (fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet) och att din motpart, organisationen, är en juridisk person eller i vart fall någon fysisk person som bedriver näringsverksamhet (2 § AVLK). Avtalet och den separata överenskommelsenInledningsvis förtjänas det att sägas att det som har manifesterats i kontraktet utgör grunden för den rättsliga bedömningen. Men utifrån din ärendebeskrivning verkar dock det aktuella avtalet sakna en tydlig reglering för vad som ska gälla för parterna vid återlämning av hund samt hur och när återbetalning ska ske. För annars menar jag att den separata överenskommelsen som träffades muntligt avseende din återbetalning framstår som ganska överflödig. Oaktat detta kan följande konstateras. I botten för den så kallade allmänna avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Givet att det ursprungliga kontraktet är oreglerat i just den här frågan är det enligt min mening den separata överenskommelsen som istället blir avgörande för tolkningen av rätten till återbetalning enligt vad som sades muntligt och genom det erhållna meddelandet. Och såvitt jag förstår äger du enligt det avgivna löftet (anbudet) en ovillkorade rätt att få tillbaka dina pengar så fort en ny familj har hittats. Så redan på basis av avtalslagens inledande bestämmelse (1 § AvtL) torde du kunna kräva pengarna tillbaka.När i tiden ska återbetalningen ske?Mot bakgrund av det ovan anförda står det för mig hyfsat klart att du har en fordran om 3 900 kr på organisationen i fråga och att denna har en skuld till dig på ett belopp som motsvarar din fordran. Det nu sagda brukar betraktas som en enkel fordring och för sådana blir skuldebrevslagens regler delvis analogt tillämpliga trots att något formellt skuldebrev inte finns. Om ingenting sades (avtalades) vid fordringens uppkomst beträffande förfallodag, alltså i samband med att den separata överenskommelsen slöts, är gäldenären (den skuldsatte) skyldig att betala vid anfordran, när borgenären (fordringsägaren) så kräver (5 § SkrbL). Förenklat uttryckt: Organisationen är skyldig att ombesörja återbetalningen så fort du framställer ett sådant krav. Det nya avtalsvillkoret avseende prövotidenPå det här området gäller den så kallade oklarhetsregeln, vilken kommer till uttryck i avtalsvillkorslagen (10 § AVLK). Den innebär att avtalsvillkor som framstår som oklara och inte har varit föremål för en individuell förhandling (vilket är fallet här) blir vid en eventuell tvist tolkade till förmån för konsumenten. Även oskäliga avtalsvillkor som har bestämts på förhand och trots att dessa eventuellt skulle ha godkänts av dig kan i efterhand komma att jämkas eller helt ogiltigförklaras om dessa skulle strida mot god sed eller resultera i en betydande obalans till nackdel för dig som konsument (11 § AVLK). Som jag förstår det har förbehållet om den två veckor långa prövotiden varken framgått av kontraktet eller den separata överenskommelsen. Om organisationen mot förmodan skulle åberopa att prövotiden är något sorts standardvillkor eller att denna kanske utgör en lokal sedvänja i branschen menar jag att den typen av argumentation inte får någon bäring på den rättsliga bedömningen i ett konsumentförhållande. Du ska medvetandegöras om alla de villkor som följer av avtalet och organisationen i egenskap av näringsidkare äger inte rätt att godtyckligt stipulera nya avtalsvillkor, vilken det även finns stöd för i rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden). I rättsfallet NJA 2011 s. 600, som egentligen rörde helt andra sakomständigheter, uttalade Högsta domstolen ungefär följande, vilket otvetydigt är applicerbart på just ditt ärende. Standardvillkor måste komma till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet. För alla avtalsvillkor som en konsument inte har getts möjlighet att påverka uppställs det höga krav på att näringsidkaren vidtar skäliga åtgärder för att uppmärksamma konsumenten om dessa. Framförallt om det kan finnas bestämmelser i ett avtal som objektivt sett skulle kunna framstå som överraskande eller särskilt betungade. Notis: Högsta domstolen (HD) styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Sammanfattning och ytterligare rådgivningEnligt allmänna avtalsrättsliga principer är parterna bundna av de förpliktelser som har manifesterats i avtalet. Den separata överenskommelsen får här ligga till grund för den rättsliga bedömningen och enligt denna har du rätt att få tillbaka pengarna under förutsättning att en ny familj hittas åt hunden. Så har nu skett och mot bakgrund av avsaknaden av en bestämd förfallodag för den fordring som har uppstått menar jag att du när som helst kan kräva att få tillbaka dina pengar. Och det nya avtalsvillkoret om den aktuella prövotiden bedömer jag slutligen som en ren nullitet (obetydlighet, en icke-fråga). Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,