Hur tolkar man ett avtal?

2019-07-20 i Avtal
FRÅGA |Hej! Vid separation (ej gifta men ihop i 18 år) 2014 skrev jag och barnens pappa ett avtal om att vårdbidraget från Försäkringskassan för vår son skulle tillfalla mig så länge som det betalades ut (enda chansen för mig att få lån hos bank för att kunna köpa bostadsrätt medan pappan bodde kvar i huset).Nu under 2019 övergår vårdbidraget till omvårdnadsbidrag och vi får bidraget omprövat och nytt beslut ska tas inom ramen för omvårdnadsbidraget. Tidigare hade vi ett beslut om vårdbidrag som gällde tills sonen blir 16 år gammal. Nu hävdar pappan att vårt avtal inte gäller då det kallas för "omvårdnadsbidrag" idag och inte "vårdbidrag". Att syftet med bidraget är exakt detsamma spelar ingen roll enligt honom. Vi skrev ett avtal som är bevittnad av en oberoende person samt underskrivet av oss själva.Min fråga, begår han ett avtalsbrott eller har han rätt i att vårt avtal inte gäller längre? Jag har föreslagit för pappan att dela omvårdnadsbidraget baserat på våra löner och utgifter för boende men han är inte intresserad av det alls. Detta påverkar min ekonomi stort då jag haft fullt vårdbidrag och det är klart att jag vill göra det jag kan för att behålla det, är inte säker på att jag kan bo kvar där jag bor om pappan får rätt i sak. Mvh,
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är av avtalsrättslig karaktär och regleras genom allmänna rättsprinciper för avtalstolkning. Reglerna för omvårdnadsbidrag finner vi i socialförsäkringsbalken (SFB).Kan man avtala om viss fördelning av omvårdnadsbidrag mellan föräldrarna?Om föräldrarna begär en annan fördelning av bidraget än vad som framgår av socialförsäkringsbalken ska bidraget lämnas till dem enligt deras begäran (22 kap. 7 § andra stycket SFB). Detta innebär att det råder avtalsfrihet på området och avtal ska gälla framför lag.Avtalstolkning med hjälp av tillitsprincipenI Sverige har vi avtalsfrihet och man får i princip sluta avtal med vem man vill om vad man vill. En grundläggande princip är att "avtal ska hållas" (pacta sunt servanda). Det är dock svårt att hålla ett avtal när de som ingått avtalet är oense om hur innehållet i avtalet ska tolkas, och det är just denna problematik jag uppfattar att du har. Avtal kan ofta tolkas på flera olika sätt, och eftersom jag inte har tillgång till det fullständiga avtalet kommer jag utgå från de omständigheter du redogör för i frågan. Å ena sidan kan man tolka avtalets ordalydelse som det som faktiskt ska gälla. Alltså att det faktiskt endast är vårdbidraget ni avtalat om. Oftast är det dock inte så enkelt och i ditt fall skulle man kunna argumentera att man måste titta på omständigheterna när avtalet slöts. Du skulle till exempel kunna säga att meningen var inte att just vårdbidraget skulle betalas ut till dig utan att meningen var att vårdbidraget och bidrag som sätts i dess ställe skulle utbetalas till dig. Vidare kan man trycka på att hela anledningen till att du skulle få vårdbidraget från början var att din ekonomiska situation skulle förbli hållbar, denna förutsättningen har inte förändrats varför avtalet även omfattar omvårdnadsbidraget. När man argumenterar på detta sätt utgår man från något som brukar kallas tillitsprincipen och den innebär i korthet att en avtalsparts vilja ska tolkas utifrån det intryck den ger. I detta fall skulle man kunna hävda att din före detta partner gett uttryck för viljan att underlätta för dig ekonomiskt och att det var därför avtalet skrevs. Skillnader mellan vårdnadsbidrag och omvårdnadsbidragDet som eventuellt skulle kunna bli till din nackdel är att vårdnadsbidraget och omvårdnadsbidraget faktiskt är två olika bidrag, även om de är ungefär likadana. I och med ändringen av bidraget har exempelvis bidraget delats upp i ett omvårdnadsbidrag och ett merkostnadsbidrag istället för att vara ett och samma bidrag. Det finns även vissa andra skillnader som hade kunnat medföra att avtalet ska tolkas så att omvårdnadsbidraget inte täcks av avtalsinnehållet. Om du vill läsa mer om skillnaderna mellan de olika bidragen rekommenderar jag att läsa på Försäkringskassans hemsida, jag länkar till den här.Om avtal inte omfattar omvårdnadsbidrag, vad gäller då?Om båda föräldrarna har ansökt om omvårdnadsbidrag ska bidraget delas upp i fjärdedelar och fördelas mellan dem beroende på hur mycket barnet bor och vistas hos vardera förälder (22 kap. 7 § andra stycket SFB). Om barnet bor mest hos dig har du rätt till en större del av bidraget även om avtalet i slutändan inte tolkas på ett sätt som är förmånligt för dig.SammanfattningAvtalsfrihet råder på området och avtal ska hållas. När man ska avgöra vad som är avtalsinnehållet är det ibland oklart och man måste använda sig av avtalstolkning. Man kan, vilket är fördelaktigt för dig, kolla på motiven bakom avtalet och parternas intentioner när avtalet ingicks och tolka avtalet utifrån det. Man kan även titta på ordalydelsen. Om inget avtal finns på området och båda föräldrarna ansöker om omvårdnadsbidrag ska bidraget delas upp i fjärdedelar och sedan delas mellan föräldrarna beroende på hur mycket barnet bor och vistas hos dem.Avslutande rådAvtalstolkning är ett område som är ganska svårt och kräver mycket argumentation då det inte finns något som är solklart rätt eller fel. Jag har försökt ge dig tips på hur en argumentation från din sida skulle kunna se ut för att avtalet ska tolkas till din fördel. Det är dock svårt att slutgiltigt säga hur avtalet skulle komma att tolkas vid en bedömning av domstol. Det är även svårt att föra en fullständig argumentation på grund av att jag inte har hela avtalet framför mig. Om du vill driva detta vidare rekommenderar jag därför att du tar kontakt med en professionell jurist på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta kan du kontakta mig på linn.lindelof@lawline.se så återkommer vi med en offert. Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig tisdag 23/7 kl. 16.00. Om tiden inte passar vänligen hör av dig till mig på linn.lindelof@lawline.se.

Är säljaren bunden av priset som angetts i annonsen?

2019-07-18 i Avtal
FRÅGA |Skulle köpa en bil hos en återförsäljare. Bilens pris låg ute på 200.000 kr, marknadsvärde ca 260.000. Självklart ringde jag och bokade provkörning men när vi skulle prata finansiering får Säljaren ett samtal om att priset är felsatt och ska ligga på 259.000 kr. Stod både på hemsidan och på bilen 200.000 kr, kan säljaren ångra sig och öka priset? Vad hade hänt om vi hade signat avtal och samtalet kommit efteråt? Självklart köpte vi inte bilen, men vi var inte glada.Med vänlig hälsning,
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller om säljare är bunden av pris som angetts i försäljningsannons och om säljaren kan ändra sig angående priset efter att avtal ingåtts. Avtal regleras i avtalslagen (AvtL) och jag kommer därför utgå från den lagen i mitt svar. Ett avtal utgörs av ett anbud och en accept. Ett anbud kan ses som en förfrågan om att ingå ett avtal och accept som ett jakande svar på förfrågan. Anbud respektive accept är bindande för den som lämnar det (1 § AvtL). En annons räknas emellertid inte som ett anbud utan som ett utbud(9 § AvtL). Säljaren är alltså inte bunden av det pris som angetts i annonsen utan det är först när avtal ingås, muntligen eller skriftligen, som bundenhet uppstår. Säljaren kan således ändra priset ända fram till avtalets ingående. Du undrar vidare vad som skulle hända om ni hade skrivit på avtalet i tron om att bilen kostade 200 000 kr. Inom avtalsrätten råder avtalsfrihet. Det innebär att det råder stor frihet för avtalsparterna att bestämma innehållet i avtalet. Det skulle därför vara möjligt för en bilåterförsäljare att förbehålla sig rätten att ändra priset efter avtalet redan är ingånget men då skulle ju det framgå av avtalet. En stark princip inom avtalsrätten är pacta sunt servanda – avtal ska hållas. Om det inte finns någon klausul som säger att säljaren får ändra priset så gäller alltså det pris som säljare och köpare har kommit överens om. Det finns dock vissa undantag från detta, till exempel om köparen är i ond tro. Den som har gett ett anbud eller accept men som till följd av felskrivning eller annat misstag ger det ett annat innehåll än vad som var meningen är inte bunden av det om den andra avtalsparten insåg eller borde insett misstaget (32 § AvtL).Säljaren skulle alltså kunna hävda att du varit i ond tro om att priset inte var korrekt eftersom du insåg eller borde insett att det var för lågt satt. Du uppger även i din fråga att du var medveten om att priset var avsevärt lägre än marknadspriset för bilen ifråga. Avtalet hade då blivit ogiltigt. Ni hade alltså inte behövt stå fast vid köpet om säljaren ändrade sig om priset efter att ni hade skrivit på avtalet. Antagligen hade ni blivit erbjudna att köpa bilen för det nya priset och så hade ni fått bestämma er om ni ville acceptera det. Jag tolkar din fråga som att du ville köpa bilen i egenskap av konsument från en återförsäljare som är att räkna som näringsidkare. Konsumentköplagen (KKL) blir därför tillämplig (1 § KKL). Om ett bestämt pris inte följer av avtalet, ska köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt (35 § KKL). Om priset på 200 000 kr hade följt av avtalet och du inte varit i ond tro, alltså omedveten om marknadspriset för bilen, hade du kunnat hävda att säljaren skulle stå fast vid priset. Av konsumentköplagen framgår annars att om pris inte är avtalat så är det marknadspris som gäller. Jag förstår att ni blev besvikna över att ni åkte och kollade på bilen i onödan men som ovan konstaterat är det inte i strid med lag för säljaren att ändra sig angående pris som angivits i annons. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur många får bo i en lägenhet?

2019-07-04 i Avtal
FRÅGA |Om man bor i en hyresrätt med ett evakuerings kontrakt och de står i kontraktet att max antal personer som får bo i lägenheten är 2. Om de skulle tillkomma en bebis, räknas de då som man bor 3 i lägenheten eller räknas inte bebisen först senare?
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågor som rör hyresförhållanden regleras i 12 kap jordabalken (JB) vilket även brukar kallas för "hyreslagen". I kapitlet finns inga regler om hur många som maximalt får bo i en lägenhet men däremot finns det bestämmelser om hyresgästens skyldighet att vårda lägenheten, 12 kap 24 § JB och hyresgästens skyldighet att se till så att användandet av lägenheten inte stör boende i omgivningen, 12 kap 25 § JB. I samma kapitel 41 § finns även en bestämmelse som säger att hyresgästen inte får ha utomstående personer boende i lägenheten om det kan medföra men för hyresvärden. Om ni får en bebis kommer det innebära att ni är tre som bor i lägenheten och inte två som det står i kontraktet. En hyresvärds bestämmelse om hur många som får bo i en lägenhet är dock inte juridiskt bindande och ditt kontrakt kan därmed inte bli uppsagt enbart på grund av att du bryter mot den bestämmelsen. Däremot kan hyresrätten förverkas och hyresavtalet därmed sägas upp om en hyresgäst bryter mot vad som stadgas i exempelvis 12 kap 24-25 §§ och 41 § JB. Det handlar alltså om att hyresgästen har utomstående personer boende i lägenheten och att detta medför faktiska men för hyresvärden eller att hyresgästen stör boende i omgivningen eller att hyresgästen vanvårdar lägenheten. Bestämmelserna om förverkande av hyresrätt finns i 12 kap 42-44 §§ JB. Utifrån det du beskriver så kan jag inte se någon grund till att det skulle bli något problem med kontraktet med anledning av att ni skulle få en bebis. Er hyresvärd kan inte ställa upp några juridiskt bindande regler om att ni maximalt får bo två personer i lägenheten. Det finns inget juridiskt hållbart argument för att tre personer skulle slita på lägenheten mer än vad en hyresgäst får göra för att uppfylla sin vårdplikt och det finns heller inget juridiskt hållbart argument för att tre personer per automatik stör omgivningen mer än två personer.Vänligen,

Måste man betala om ett hunddagis håller stängt om sommaren?

2019-07-02 i Avtal
FRÅGA |Hej.Vi har hunden på hunddagis sedan nyår och betaler en fast månadskostnad för det.I avtalet står det att de har rätt att hålla stängt för semester 30 dagar per år.Det står dock ingenting om betalning under den period de har stängt.Nu (vecka 27, 28 och 29, alla i juli) håller de semesterstängt.Måste vi då betala för den period de har stängt?Jag är inte intresserad av att säga upp avtalet, men tycker det känns konstigt att betala full månadsavgift.
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder avtalsfrihet innebärande att parterna (ni och hunddagiset) fritt kan avtala om vad som gäller för månadsbetalningar. Generellt sett kan dock sägas att avtal ofta förutsätter att båda parter presterar; det vill säga att ni betalar en avgift medan motparten (hunddagiset) presterar genom att ta hand om er hund. Om inte hunddagiset håller öppet är det därför troligt att ni inte heller behöver erlägga betalning.Om ni har ett avtal med hunddagiset skulle jag därför rekommendera er att läsa igenom detta för att undersöka vad som gäller för sommarmånaderna. Detta för att inte riskera att bli försenad med månadskostnaderna om det visar sig att ni är skyldiga att betala även för dessa veckor..Hoppas att du fick svar på din fråga!

Återkallelse av fullmakt

2019-07-19 i Avtal
FRÅGA |Hur återkallar jag en fullmakt som vi gett en juristfirma att upprätta en bodelning åt oss? Hon bara krånglar samt vi har inget förtroende för henne mer.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakt och hur du kan återkalla en fullmakt återfinns i 2 kap. lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL).Svaret på din fråga beror på vilken typ av fullmakt som har utfärdats, eftersom olika typer av fullmakter återkallas på olika sätt (2 kap. 12 § AvtL).Återkallande av skriftlig fullmaktI svaret på denna fråga utgår jag ifrån att fullmakten var skriftlig, det vill säga en skriftlig handling som getts av dig till advokaten, och att det då rör sig om en självständig fullmakt som regleras i 2 kap. 16 § AvtL. En skriftlig fullmakt återkallas genom att fullmaktsgivaren (du) tar tillbaka eller förstör fullmaktshandlingen. Advokaten som har fått fullmakten är då skyldig att lämna tillbaka fullmaktshandlingen och återkalla fullmakten på rätt sätt. Huvudregeln är att återkallandet är giltigt så snart fullmäktigen (advokaten) fått ett meddelande om att fullmakten inte längre gäller. En fullmakt kan återkallas när som helst.Går det inte att ta tillbaka handlingen finns en möjlighet att ansöka om att kraftlöshetsförklara fullmakten hos en tingsrätt (2 kap. 17 § AvtL). Återkallandet ska sedan kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.Meddela tredje man om upphörande av fullmaktOm det finns ytterligare parter i fullmaktsförhållandet bör dessa även meddelas om att det inte längre föreligger något fullmaktsförhållande. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du är i behov av mer juridisk rådgivning framöver får du gärna kontakta Lawline igen på info@lawline.se. Du kan själv även läsa mer om olika fullmakter här.Med vänliga hälsningar,

Skilda avtalsförhållanden och informationsplikt

2019-07-11 i Avtal
FRÅGA |Jag äger 2 aktiebolag varav det ena har ägt en bostadsrättslägenhet i en Brf. Den lägenheten är sedan den 1/7 2019 överlåten på annan person. Det andra bolaget hyr en ett förråd i föreningen med ett vanligt lokalavtal. Bolaget har i fastigheten på grund av hyresförhållandet ha tillgång till ett postfack i fastigheten. I samband med överlåtelsen av bostadsrätten har styrelsen i föreningen beslutat att ta bort namnet på postfacket för bolaget utan att informera om detta vilket innebär att bolaget inte får tillgång till post.Styrelsen har också informerat att de inte har för avsikt att sätt upp namnet för bolagen igen på postfacket. Har de rätt att göra detta utan att informera om det i förväg?
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Din situation handlar om två olika avtalsförhållandenUtifrån din frågeställning förstår jag att det rör sig om två olika avtal. För det första finns ett avtal om ägandet av bostadsrätten mellan föreningen och det ena aktiebolaget ("AB 1"). För det andra hyresförhållandet om förrådet mellan föreningen och det andra aktiebolaget ("AB 2"). Att det rör sig om två olika avtal beror på att dina aktiebolag är varsin egen juridisk person. Avtalen påverkar inte varandra Eftersom det rör sig om två olika avtal kommer inga rättigheter eller skyldigheter att överföras från det ena avtalet till det andra ifall något av avtalen upphör. Detta eftersom varje bolag är en egen juridisk person. Det innebär att om rätten till postfacket beror på avtalet mellan föreningen och AB 1 (ägandet av bostadsrätten) kommer rättigheten upphöra samtidigt som ägandet av bostadsrätten upphör, det vill säga den 1/7 2019. Rätten till postfacket kommer inte överföras till AB 2:s avtal om lokalhyra. Föreningen får då ta bort namnskylten så fort avtalet är slut. Att du har ditt andra bolag i samma förening påverkar inte detta, eftersom det företaget har ett annat avtal med föreningen.Är det istället så att rätten till postfacket hänger samman med AB 2:s avtal om lokalhyra får föreningen inte ta bort skylten på postfacket därför att AB 1 har sålt bostadsrätten. Enkelt uttryckt beror alltså föreningens rätt att ta bort namnskylten på postfacket på vilket avtal som ger rätt till postfacket. Är det bostadsrättsavtalet som ger rätt till postfacket upphörde rätten den 1/7 2019 och föreningen får då ta bort namnet på postfacket. Är det hyresavtalet av förrådet som ger rätt till postfacket har föreningen inte rätt att ta bort namnet på postfacket. Föreningen har ingen skyldighet att informera om att namnet tas bortOm rätten till postfacket har upphört (därför att avtalet har upphört) är det okej för föreningen att ta bort namnskylten. Det finns då inget krav i lag på att föreningen måste informera om detta, utan det får göras så fort avtalsförhållandet upphört. Undantaget är om det står någonting om en informationsplikt i erat avtal eller i föreningens stadgar. Finns inget sådant behöver föreningen inte lämna någon information om att namnskylten plockas bort, om avtalsförhållandet är slut. Vad bör du göra nu?Jag förstår att det innebär stora praktiska problem att inte kunna ta emot post till företaget. Så länge postfacket hänger samman med äganderätten till bostadsrätten har du dock ingen juridisk möjlighet att hävda rättigheter till ett postfack, efter att bostadsrätten är såld. Det du istället får göra är att höra med föreningen om det finns möjlighet att hyra ett postfack. Hoppas att du fått svar på din fråga!Du har valt telefonuppföljning till din fråga. Jag har kontaktat dig på mail med förslag på tid. Återkom gärna till mig så snart du kan för att bekräfta eller boka om tiden.Vänligen,

Kan jag begära att jag får behålla min e-post till domännamn jag sålt?

2019-07-04 i Avtal
FRÅGA |För cirka 14 år sedan sålde jag min internet-domän till ett företag. De sökte upp mig, vi träffades och kom fram till ett skriftligt avtal där jag fick en mindre summa samt ett löfte om att de skulle upprätthålla min e-post-adress (utan begränsningstid). Jag hittar inte avtalet nu. Jag har epost som visar tidpunkt och NIC-SE formulär för överlåtelse från mig till företaget. Det gick i konkurs 2010, där några tidigare anställda genom nytt bolag köpte upp konkursboet.Denna epost-adressen var och är mycket viktigt för min verksamhet. Den etablerades mer än 10 år innan försäljningen av domänen. Jag skulle inte sålt domänen om jag misstänkt det strul som nu uppkommit. Under 14 år har jag fått min epost. För några veckor avbröts detta och it-företaget som sköter epost-servern hänvisade mig till företaget. De visste inte vem jag var. Efter lite diskussion fick jag tillfälligt tillbaka min epost. De kommer att avbryta detta efter sommaren. Det går att klara problemet hjälpligt men jag kan missa en hel del kontakter som jag haft under nästa 30 års internationell yrkesverksamhet och kommande information.Har jag någon möjlighet att kräva fortsatt leverans enligt avtal? Skulle det hjälpa om jag hittade det skriftliga avtalet? Jag skulle helst vilja ha tillbaka domänen som jag hade haft stor nytta av om den behållits.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga sålde du en domänadress till ett företag vari du fick ett löfte om att företaget skulle upprätthålla din e-postadress. Företaget gick sedan i konkurs och konkursboet köptes upp av bland annat några tidigare anställda. Du undrar nu om du har någon möjlighet att fortsatt kräva leverans enligt det ursprungliga avtalet. När du ingick ett avtal med den ursprunglige köparen av avtalet blev vardera parten bunden av vad avtalet stadgade. Det innebär att företaget blev bundet att upprätthålla din e-postadress. Om företaget sedan bröt mot ert avtal hade du eventuellt kunnat begära skadestånd på grund av avtalsbrott. Huvudregeln i svensk skadeståndsrätt är att ren förmögenhetsskada leder till skadestånd endast när brott begåtts. I den inomobligatoriska skadeståndsrätten (dvs när det finns ett avtal mellan parterna) ersätts ren förmögenhetsskada helt oberoende av om den vållats av ett brottsligt förfarande. Om företaget hade brutit mot avtalet hade du således eventuellt varit skadeståndsberättigad om företaget inte upprätthöll sin del av avtalet. För skadestånd hade det krävts att du hade kunnat visa att det uppstått en ekonomisk skada, att det fanns ett orsakssamband mellan handlingen och skadan samt att det fanns adekvans mellan handling och skada (dvs. att sambandet mellan avtalsbrott och skada var tillräckligt nära).Då företaget gått i konkurs finns det inte längre kvar och du kan inte ställa några krav mot det. Internetdomänen ägs nu av ett företag du inte har ett avtal med. Eftersom du inte har något avtal med det företag som nu äger domännamnet kan du rent juridiskt inte begära att det upprätthåller avtalet du ingått med en annan part. Du kan inte heller begära skadestånd av företaget av samma anledning; ni har inget avtal.I ditt fall innebär det att du inte kan fortsätta kräva leverans enligt avtal eftersom du inte har något avtal med den nuvarande ägaren. Det hjälper tyvärr inte heller om du hittar det ursprungliga avtalet; det avtalet gäller mellan dig och ett företag som gått i konkurs. Det finns inte heller några juridiska möjligheter att få tillbaka domännamnet.Min rekommendation i ditt fall är att du försöker komma överens med den nuvarande ägaren till domännamnet. För att få tillbaka domännamnet behöver du komma överens om att köpa det av dem, vilket kanske inte är aktuellt. Som jag förstår det tänker de bara låta dig ha kvar din e-postadress till efter sommaren. Kanske kan ni komma överens om att det därefter läggs ett autosvar med hänvisning till din nya adress, eller en automatisk vidarebefordran. Rent juridiskt kan du däremot inte begära något.Om något är oklart i svaret och du behöver komma i kontakt med mig, är du varmt välkommen att skriva till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man häva köp av valp från privatperson?

2019-06-30 i Avtal
FRÅGA |Kan man häva ett valp köp från en privat person?Säljaren hade inget SKK avtal med föreningen. Jag fick bara ett kvitto på priset, vaccinationsintug och chippnumret.Har man rätt enligt lagen att häva köpet och få tillbaka sina pengar. MVH Lotfi Gouissem.
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstår frågan rätt så har du köpt en hund av en privatperson, men ångrar nu ditt köp eftersom säljaren inte hade avtal med svenska kennelklubben (SKK). Då ni båda är privatpersoner så gäller det som ni avtalat vid själva försäljningen. Har ni avtalat att ett villkor för köpet är att säljaren skulle ha ett avtal med svenska kennelklubben, är det möjligt att häva köpet eftersom det föreligger avtalsbrott. Avtalet kan även ogiltighetsförklaras, tex pga säljaren undanhållit information och därav medvetet vilselett dig. Föreligger inte något sådant, och säljaren har följt det avtalet som ni har gjort, och SKK avtal inte var något som ni avtalade om, så är det nog svårt att häva avtalet. Hoppas du fick nåorlunda svar på din fråga, Mvh