Går det att tillämpa ett avtalsvillkor som ger ena avtalsparten möjlighet att ensidigt ändra i avtalet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den fråga som kommer behöva besvaras är huruvida en klausul som ger ena avtalsparten rätt att ensidigt ändra i avtalet under kontraktstiden kan tolkas så att den ger denne avtalspart rätt att ensidigt förlänga avtalsfristen. Jag kommer i mitt svar först utreda hur denna klausul, i sammanhanget, bör tolkas. Jag kommer därefter undersöka om en sådan klausul som fomulerats på ett sådant sätt som du beskriver ens går att göra gällande.
(I) Allmänna utgångspunkter
När det kommer till avtalsrättsliga frågor anser jag att det finns en pedagogisk poäng att först gå igenom de ganska givna och självklara utgångspunkterna för att därefter gå in närmare på knäckfrågan. Det bör då i första hand framhävas att det av allmänna avtalsrättsliga principer följer att en part inte ensidigt att kan ändra avtalets innehåll. Vad detta i sammanhanget innebär är att det krävs en ömsesidig överenskommelse för att ändra avtalets tidsfrist. En annan sak är att det i svensk rätt råder avtalsfrihet, vilket då innebär att det – som utgångspunkt – står parter fritt att komma överens om hur avtalet ska formuleras och tillämpas. Rent teoretiskt är det alltså möjligt att skriva en klausul som innebär att en part ensidigt kan ändra i avtalet, i detta fall bygger ju då denna ensidiga rätt på vad parterna tidigare kommit överens om. En sådan klausul kan dock – vilket jag kommer redogöra för nedan – vara problematisk.
(II) Avtalstolkning – hur bör klausulen tolkas?
En första fråga blir hur klausulen som du i din fråga hänvisat till bör tolkas. Förutsatt att klausulen inte blivit föremål för någon diskussion / förhandling er emellan bör man då i första hand se på ordalydelsen i klausulen. I samband med att klausulen enbart ger den andra avtalsparten rätt att ändra i avtalet under kontraktstiden anser jag att den mest rimliga tolkningen är att den inte kan ge denne avtalsparten rätt förlänga kontraktstiden (även om en sådan tolkning rent lexikaliskt inte kan uteslutas). En motsatt tolkning som innebär att den andra avtalsparten ensidigt kan förlänga avtalet skulle nämligen innebära att den del av klausulen som avgränsar tiden som den andra avtalsparten kan ändra i avtalet inte skulle fylla någon funktion. I samband med att Högsta domstolen i NJA 2015 s 741 (punkt 10 bland domskälen) uttalat att man i allmänhet ska utgå från att avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen hade en sådan tolkning inte varit lämplig. Min bedömning är alltså att klausulen inte kan tolkas så att den ger den andra avtalsparten någon ensidigt rätt att förlänga avtalet. Att ni inte betalat de senaste fakturorna saknar relevans för frågan.
(III) Om avtalet tecknats inom ramen för ett konsumentförhållande
Även om klausulen – mot förmodan – skulle tolkas på ett annorlunda vis än jag gjort gällande ovan finns det andra lagregler som ger stöd för eran sak. Exempelvis om webbyrån är att betrakta som en näringsidkare (vilket de sannolikt är) samt att ni tecknat avtalet som konsumenter finns det en regel i 10 § lag om avtalsvillkor inom konsumentförhållande som lyder: ”Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar, skall vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån.” Regeln innebär, förutsatt att avtalsvillkor inte blivit föremål för individuell förhandling, att den som formulerat ett otydligt avtalsvillkor ska bära nackdelen för detta. Om avtalet då varit upprättat på förhand och ni inte haft något möjlighet att förhandla fram villkoren (alltså inte varit föremål för individuell förhandling) kvarstår då frågan om klauslen är att betrakta som ”oklar” vilket torde vara möjligt att argumentera för i detta fall. Vad detta sammanfattningsvis innebär är att om det rört sig (1) om ett konsumentförhållande (2) avtalsvillkoret inte varit föremål för någon individuell behandling så ska det avtalsvillkoret som du hänvisat till inte få någon verkan eftersom det inte är tillräckligt tydligt formulerat.
(IV) Om avtalet inte tecknats inom ramen för ett konsumentförhållande
Även om avtalet inte tecknats inom ramen för ett konsumentförhållande kan avtalsvillkoret komma att bli föremål för jämkning enligt 36 § avtalslagen. Av lagtexten framgår nämligen att ett avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende bl.a. om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll. Som exempel på avtalsvillkor som bedöms vara oskäliga har man i förarbetena nämnt sådana avtalsvillkor som ger ena avtalsparten en ensam beslutanderätt i en viss fråga (prop. 1975/76:81 s 118). Även om avtalsvillkoret inte tecknats inom ramen för ett konsumentförhållande finns det alltså stöd för att klausulen bör bortses från. Bedömningen skulle emellertid kunna komma att bli annorlunda om klauslen sedd tillsammans med övriga avtalsvillkor bildar en annan (mindre oskälig) kontext. Ett exempel på detta skulle kunna vara om klausulen legat till grund för en prisreduktion som då skulle kunna göra att klausulen inte är att bedöma som oskälig.
Sammanfattning
Jag har i mitt svar lyft fram flera argument som talar för webbyråb inte kan göra sitt krav gällande. För att på ett konkret sätt sammanfatta och systematisera mina argument kan följande sägas. I avsnitt (II) har jag gjort gällande hur klausulen ska tolkas i det enskilda fallet. I avsnitten (III) och (IV) har lagt fram olika argument som talar för att klausulen inte ens går att göra gällande på det sättet som den formulerats (något förenklat kan man säga att dessa argument talar för att klasulen är ogiltig). Viktigt att notera är att dessa argument inte uteslutar varandra utan alla dessa går att lyfta fram för att bestrida webbbyråns krav (med reservation för avsnitt (III) som enbart gäller i konsumentförhållanden). Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp. Om det skulle kvarstå några frågor är du självklart åter välkommen att höra av dig till Lawline.
