Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar frågan som att du vill veta om tjänsten på 75 % är ett skäligt erbjudande om återanställning, när du redan har en annan tjänst på 75 %. Detta är en komplicerat juridisk fråga. Det går inte att läsa i lagen och se när ett återanställningserbjudande är skäligt. Därför kommer jag att ge dig en kort utredning kring relevanta delar av lagens förarbeten samt redogöra för relevanta principer som har utvecklats i rättspraxis. Jag kommer även att ge dig råd kring hur du kan gå vidare med din fråga. Lagen om anställningsskydd (LAS) är tillämplig. När är ett återanställningserbjudande skäligt? Inom arbetsrätten är arbetsgivarens rätt att leda och fördela en grundläggande rättsgrundsats. Du har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och har företrädesrätt till återanställning (22 § & 25 §, LAS). Som du själv skriver, förlorar du företrädesrätten till återanställning om du avvisar ett skäligt återanställningserbjudande (27 §, LAS). Vad som skäligen borde ha godtagits varierar från fall till fall. Här behövs, med andra ord, god juridisk argumentation. Enligt lagens förarbeten bör bedömningen hämta ledning i villkoren för stöd vid arbetslöshet. Ett återanställningserbjudande ska anses lämpligt om skälig hänsyn tas till arbetstagarens yrkesvana och övriga förutsättningar för arbetet. Även personliga förhållanden kan tillmätas betydelse. Vidare ska anställningsförmånerna vara förenliga med de förmåner som betalas enligt kollektivavtal, eller de förmåner arbetsgivaren vanligen betalar arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter, ifall ni inte har kollektivavtal på arbetsplatsen.Jag har läst praxis på området, för att se om din situation har behandlats i ett liknande rättsfall, men jag har tyvärr inte hittat något som ger ett entydigt svar på din fråga. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga! Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Ifall du är fackligt kan du även kontakta din fackförening.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar frågan som att du vill veta om du kan få hjälp att begära ersättning. Svaret är ja, vi hjälper dig jättegärna med ditt ärende! Frågan gäller ersättning och skadeståndslagen (SKL) är tillämplig lag. Skadegörelse kan även utgöra brott. I fall är brottsbalken tillämplig. Jag kommer kortfattat att redogöra för den skadeståndsrättsliga delen av frågan. Slutligen kommer jag att hjälpa dig vidare med frågan.Du har lidit en ersättningsbar skada Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan (2 kap., 1 §, SKL). För att ansvar kan aktualiseras krävs adekvat kausalitet mellan skadan och den skadegörande handlingen, med andra ord måste skadan vara en förutsebar och naturlig följd av den skadegörande handlingen (eller underlåtenhet). Informationen i frågan är mycket begränsad, men det torde vara möjligt att argumentera för att det föreligger adekvat kausalitet. Sakskada är synonymt med egendomsskada. Även förlust av ett föremål är en sakskada, vilket innebär att du kan ha lidit en sakskada fastän skogen/en del av skogen inte finns kvar. Det finns inget i frågan som indikerar att detta var en olyckshändelse. Därför antar jag att din granne agerade med uppsåt eller av vårdslöshet. Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för sakens värde eller värdeminskning (även reparationskostnad kan omfattas men jag antar att det inte vore en bra lösning i ditt fall). Vidare omfattas ersättning för annan förlust till följd av skadan och eventuell inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet (5 kap., 7 §, SKL). Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Fredrik Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! I ditt fall verkar det som att inkassobolaget har förvärvat Fortums fordran. Inkassobolaget har alltså betalat Fortum för att få rikta kravet mot dig. Enligt 27 § skuldebrevslagen kan förvärvaren aldrig få bättre rätt än överlåtaren, vilket i ditt fall innebär att inkassobolaget inte har rätt att kräva dig på mer pengar än vad Fortum kunde göra vid tidpunkten för överlåtelsen. Om Fortum vid tidpunkten för överlåtelsen inte hade rätt att kräva dig på pengarna på grund av antingen preskription enligt preskriptionslagen eller genom meddelandet om preskription till dig, har inte heller inkassobolaget rätt att kräva dig på pengarna. Om Fortum däremot hade rätt att kräva dig på pengarna vid tidpunkten för överlåtelsen, kan inkassobolaget ha rätt att kräva dig på pengarna. Detta gäller under förutsättning att preskription inte hunnit inträda innan kravet från inkassobolaget nådde dig. Om du köpte tjänsten i egenskap av näringsidkare när du köpte varan eller tjänsten av Fortum gäller en preskriptionstid om tio år och om du agerade i egenskap av konsument gäller tre år (2 § preskriptionslagen). Preskriptionen avbryts emellertid av ett meddelande från borgenären (i detta skede: inkassobolaget) enligt 5 § preskriptionslagen. Sammanfattningsvis beror det på om (och isåfall när) fordringen preskriberats. Sannolikt kontrollerade inkassobolaget hur gammal fordringen var innan de beslutade att förvärva fordringen av Fortum, för att sedan avbryta preskriptionen genom meddelandet. Det spelar tyvärr ingen roll att Fortum meddelat att fordringen preskriberats, om Fortum vid den tidpunkten inte längre var ägare till fordringen. Mitt råd till dig är att undersöka exakt när fordringen uppstod (dvs: när du skulle ha betalat Fortum), för att få veta om inkassobolaget hann avbryta preskriptionen eller inte. Hoppas att mitt svar är till hjälp!

Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Du som borgenär har två alternativ för att kräva gäldenären på betalning. Dessa är antingen 1) inleda ett dispositivt tvistemål i tingsrätten, eller 2) gå via Kronofogden genom att inleda en summarisk process. Du som borgenär har frihet att välja, men när det rör sig om mindre summor är det klart mest lämpligt att ansöka om ett betalningsföreläggande via Kronofogden. Ett betalningsföreläggande innebär att borgenären/sökanden med hjälp av Kronofogden ålägger gäldenären/svaranden att betala en penningfordran som är förfallen till betalning. Regler om betalningsförelägganden finner vi i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BFL).FörfarandetEn ansökan ska göras skriftligen (9 § BFL) och du ska även ange ditt yrkande samt grunden för det (10 § BFL). Därtill ska du ange fordringens belopp, förfallodagen samt den ränta som begärs (11 § BFL) . När ansökan har inkommit till Kronofogden så ska föreläggandet delges svaranden (29 § BFL), vilket innebär att Kronofogden informerar gäldenären om ditt yrkande. Svaranden har då en viss tid på sig (normalt två veckor) att yttra sig om betalningsföreläggandet (25 § BFL). Därefter kan den summariska processen utmynna på två olika sätt:A) Det ena är att svaranden inte bestrider ansökan, vilket isåfall leder till att Kronofogden meddelar ett utslag (42 § BFL). Kronofogden gör då ingen materiell prövning av yrkandet, utan man konstaterar bara att det är så. Utslaget utgör en exekutionstitel som kronofogden verkställer och du som borgenär får betalt (3 kap. 1 § 8p UB). Utslaget verkställs därefter självmant av KFM (2 kap. 1 § 3 stycket UB) .B) Om svaranden dock bestrider ansökan så blir förfarandet annorlunda. Vid ett bestridande får du som sökanden två alternativ: 1) Om du väljer att vidhålla ditt yrkande så kan du begära att målet överlämnas till tingsrätten (33 § BFL), målet fortsätter då till tingsrätten som ett ordinärt dispositivt tvistemål. 2) Om du avstår från att överlämna målet till tingsrätten så ska Kronofogden avskriva målet (37 § BFL).Dina alternativSom jag redan nämnt har du som borgenär två olika alternativ för att kräva återbetalning av handpenningen. Utan att veta alla omständigheter i just ditt fall så skulle jag föreslå att du ansöker om ett betalningsföreläggande via Kronofogden. En summarisk process är en förenklad processform vars syfte är att sökande på ett snabbt, enkelt och billigt sätt ska få betalt. På så vis riskerar du inte att behöva stå för några rättegångskostnader. Och om svaranden inte bestrider ansökan (eller underlåter att yttra sig öht) så gör Kronofogden som sagt ingen materiell prövning av saken, vilket då innebär att du inte behöver tänka på bevisning mm. Om saken däremot överlämnas till tingsrätten, och övergår till ett tvistemål, så kommer du som kärande behöva bevisa dina yrkanden. Beviskravet kan skilja sig från fall till fall, men i tvistemål brukar man säga att påståendet ska vara "styrkt". Så ifall du sitter på all relevant bevisning och för din talan på ett korrekt sätt så torde det inte finnas några hinder för dig att vinna framgång i målet. Med det sagt vill jag återigen understryka att det är mest lämpligt at gå via Kronofogden.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Vad gäller 16 kap. 8 § Brb (hets mot folkgrupp) döms den som:- I ett uttalande eller annat meddelande som sprids,- Hotar eller uttrycker missaktning för, - Folkgrupp eller annan sådan grupp av personer, - Med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.Rekvisiten är kumulativa i den mening att alla fyra ska vara uppfyllda för att gärningen ska vara straffbar, men det betyder dock inte att alla förutsättningar i respektive rekvisit måste vara uppfyllda. Så ja, man skulle kunna säga att lagrummet innehåller både kumulativa och alternativa rekvisit. Det kan låta krångligt till en början men om man läser lagtexten noggrant kan man utröna vilka rekvisit som är alternativa respektive kumulativa genom att lägga vikt vid bindeord som "och" alternativt "eller".Jag ska försöka illustrera lagrummet med hjälp av ett exempel. Låt oss kolla på det andra rekvisitet: "hotar eller uttrycker missaktning för …". Straffansvaret tar sikte på hot eller andra uttryck för missaktning. Det innebär inte att gärningspersonen måste ha hotat och uttryckt missaktning för en folkgrupp, utan det ena räcker för att just det rekvisitet ska vara uppfyllt. Man skulle därför kunna säga att kriterierna 1) hot och 2) uttrycka missaktning är alternativa, men jag vill understryka att rekvisiten för hets mot folkgrupp i sin helhet brukar betraktas vara kumulativa. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDet ska inledningsvis noteras att jag inte besitter någon sakkunskap avseende a-traktorer, avgasrör, växellådor, avgasrör och andra dylika komponenter. Däremot ska naturligtvis de juridiska spörsmålen kopplade till besiktningsinstitutet flygande inspektion samt det straffrättsliga tjänstefelsansvaret undersökas. Och den lagstiftning och andra föreskrifter som främst behöver beaktas vid besvarandet ditt ärende följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygande inspektion.Brottet tjänstefel, vad gäller?I 20 kap. 1 § 1 st. BrB sägs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.Med myndighetsutövning avses beslut eller faktiska åtgärder som grundar sig på samhällets maktbefogenheter, vilket kan innefatta beslut som antingen är gynnande eller betungande för den enskilde och därmed innebär förmåner, rättigheter eller skyldigheter för densamma. Det krävs vidare att gärningsmannen (i det här fallet de aktuella poliserna) har underlåtit att agera på det sätt som gäller för uppgiften i dennes myndighetsutövande och att detta har skett uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet). Om ingetdera föreligger kan inte något straffrättsligt ansvar utkrävas. Huruvida så är fallet i den nu uppkomna situationen är av förklarliga skäl ganska svårt att med säkerhet säga någonting om. Uppsåt förefaller vara tveksamt, däremot bör oaktsamheten prövas. Den kan bestå i att inte skaffa sig kunskap om gällande rätt (rättsregler) och vid bedömningen av om gärningsmannen har handlat oaktsamt måste hänsyn tas till vilka krav på noggrannhet och omsorg som var skäligen hade kunnat ställas på denne vid tidpunkten för det inträffade.Även om de nedslag som gjordes under den flygande inspektionen eventuellt var felaktiga och/eller inte alls var förenliga med bestämmelserna i 2 och 4 kap. i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygande inspektion och även om oaktsamhet eller till och med uppsåt skulle föreligga (och gå att bevisa) hos poliserna är det min uppfattning att gärningarna inte kommer att betraktas som någonting annat än ringa. I den sista meningen i det lagrum (den lagparagraf) som reglerar brottet tjänstefel (se ovan) uttalas att en gärning som vid en helhetsbedömning anses som ringa inte utlöser något straffansvar. Vid den här bedömningen tas i och för sig även hänsyn till om någon drabbats av en skada eller om det förelegat en påtaglig risk för skada eller olägenhet av annat mer allvarligt slag. I så fall kan det bli fråga om ett brott av normalgraden, vilket är straffbart. Men något sådant kommer enligt min mening att bli svårt att lyckas bevisa i det här fallet varför en polisanmälan dessvärre framstår som en tämligen lönlös åtgärd. För att bättre förstå när tjänstefelsansvar kan komma att bli aktuellt rekommenderas att studera Högsta domstolens (HD) rättspraxis (rättspraxis = tidigare domstolsavgöranden) och några intressanta rättsfall som redan nu kan nämnas är NJA 1985 s. 502, NJA 1992 s. 838 och NJA 2017 s. 491. Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig däremot inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På din fråga låter det som att ni vill upprätta en framtidsfullmakt. Jag kommer nedan att förklara vad en framtidsfullmakt är och hur ni kan hitta lämpliga mallar för att utforma en sådan.Vad är en framtidsfullmakt?En framtidsfullmakt innebär att du väljer vem eller vilka som ska företräda dig och ha hand om dina angelägenheter om du i framtiden inte längre kan ha hand om dem själv på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande (1 § lag om framtidsfullmakter). Den person som du väljer att företräda dig kallas fullmaktshavare. Framtidsfullmakten får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter (2 § 1 st. lag om framtidsfullmakter).Vilka angelägenheter får en framtidsfullmakt omfatta?I lagen står vilka åtgärder som en framtidsfullmakt inte får omfatta. Man utgår på så sätt i lagen från att så länge framtidsfullmakten inte berör undantagen, så är den tillåten och giltig. De undantag som finns är att en framtidsfullmakt inte kan ge fullmaktshavaren behörighet i frågor om att ingå äktenskap, upprätta testamente eller liknande frågor av personlig karaktär. En fullmaktshavare får inte heller vidta åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen eller tandvårdslagen (2 § 2 st lag om framtidsfullmakter). Det är dessa undantag som finns för vad en framtidsfullmakt får omfatta. Annars får en framtidsfullmakt omfatta alla andra personliga och ekonomiska angelägenheter.Hur ska en framtidsfullmakt utformas?Det finns ingen generell mall för hur en framtidsfullmakt ska se ut. Det finns dock i lagen en del formella krav som måste uppfyllas. Framtidsfullmakten måste vara skriftlig, du som ger fullmakten måste vara över 18 år och kapabel att själv ta hand om dina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakt). Fullmakten ska undertecknas av dig själv och bevittnas av två personer som också ska underteckna fullmakten. Den som du ger fullmakt till får inte vara vittne (4 § lag om framtidsfullmakter).Av framtidsfullmakten måste det också framgå att det är just en framtidsfullmakt, vem/vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter som fullmakten omfattar och om övriga villkor gäller (5 § lag om framtidsfullmakter).Hur kan man upprätta en framtidsfullmakt?Till att börja med så behöver ni en varsin framtidsfullmakt för att ge varandra fullmakt att företräda varandra om någon av er skulle bli sjuk. Det krävs alltså du upprättar en framtidsfullmakt som ger din maka rätt att företräda dig, samt att din maka upprättar en framtidsfullmakt som ger dig rätt att företräda henne.Genom att söka på google kan ni finna en del gratismallar, för att se ett exempel klicka på någon av dessa:Exempel 1Exempel 2Det ni behöver tänka på är dock att mallen är generellt utformad och kanske inte passar just era önskemål. Ni skulle dock kunna kika på mallen för inspiration och sedan utforma ett eget dokument som passar er.Önskar ni personlig hjälp att utforma en framtidsfullmakt för era personliga behov, så rekommenderar jag er att ta hjälp av Lawlines jurister. För att kontakta dem klicka här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningJag vill inledningsvis klargöra att jag tyvärr inte har så mycket information i ditt ärende att ta hänsyn till. Jag vet inte exakt vad som skett, vad omständigheterna är och vad inskrivningsmyndigheten egentligen efterfrågat. Jag har kontaktat dig per e-post vid två tillfällen men saknar tyvärr återkoppling. Om något har missuppfattats är du därmed välkommen att återkomma till mig per e-post, kontaktuppgifter finns sist i svaret.Som jag förstår det utifrån vad du har skrivit så skilde du dig år 2001. Det gjordes efter många om och men en bodelning, däremot har du inte bodelningsavtalet kvar. I samband med att du nu skänkte bort 1/3 av en fastighet till din son fick du en förfrågan från inskrivningsmyndigheten att huset var enskild egendom eller att din f.d. fru skulle intyga att allt är korrekt. Du undrar vad det är som gäller. När en fastighet byter ägare ska den nya ägaren söka lagfart. Lagfart ska sökas vid förvärv av fastighet, inom tre månader från förvärvet. Ansökan görs genom att sökanden lämnar in sin förvärvshandling begär att lagfart ska beviljas. En lagfartsansökan ska i vissa fall förklaras vilande (19 kap. 17 § jordabalken, JB). Av äktenskapsbalkens regler framkommer att en make inte utan den andre makens samtycke får avhända sig, inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad. En make får inte heller utan den andra makens samtycke avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad, om egendomen är giftorättsgods. Detta gäller dock ej, om mål om äktenskapsskillnad pågår och maken har förvärvat egendomen efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes (7 kap. 5 § ÄktB). Det stadgade innebär att det behöver den andra makens samtycke för att t.ex. skänka bort fast egendom som utgör giftorättsgods eller den gemensamma bostaden. Är fastigheten införskaffad under eller före äktenskapet kvarstår kravet om samtycke även efter äktenskapsskillnad, tills att det skett en bodelning. För att lösa detta måste du antingen lämna in en kopia av bodelning (för att visa att det skett en bodelning) eller så måste din f.d. fru lämna sitt samtycke. Har ni registrerat bodelningen hos Skatteverket finns den att tillgå den vägen. Har ni inte registrerat den finns det inget "bevis" för att det faktiskt skett en bodelning. Anledningen till att det krävs en kopia av bodelningen eller samtycke är helt enkelt för att en make har rätt att lång tid efter äktenskapsskillnad begära bodelning.Min rekommendation i ert fall är att du antingen letar upp bodelningsavtalet och skickar in till inskrivningsmyndigheten eller att du ber din f.d. fru att lämna sitt samtycke på det sätt inskrivningsmyndigheten begär.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på fredag, den 22 januari, klockan 10.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post, så avtalar vi om en mer lämplig tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,