Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Svaret är att även fullmaktsgivare får företräda sig själva. Det framgår inte av lag om framtidsfullmakt, men i förarbetena framgår det att reglerna om framtidsfullmakt ska följa de regler om fullmakt som finns i avtalslagen (prop. 2016/17:30 s. 56). Även om man jämför med mer ingripande former av ställföreträdarskap, t.ex. godmanskap, framgår det att man i princip alltid har en rätt att företräda sig själv. Därtill har fullmaktshavaren en skyldighet att utöva fullmakten i samråd med fullmaktsgivaren (15 § lag om framtidsfullmakt).Sammanfattningsvis förlorar inte en framtidsfullmaktsgivare möjligheten att handla själv.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Maia Sadek |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du syftar på begreppet "skälig levnadsnivå" som framkommer i bl.a. socialtjänstlagen. Begreppet "skälig levnadsnivå" är inte preciserat och det finns alltså inte en riktig definition i lagtexten. Man får därmed tillförlita sig på praxis (rättsfall), förarbeten och liknande. Jag kan inte direkt svara på din fråga i och med att jag inte vet vilket rättsfall du syftar på (försökte hitta det men du har skrivit för lite information i frågan så det gick inte), men du kan läsa igenom domen för att se hur domstolen har resonerat. Alternativt kan du skicka in en ny fråga med mer information kring omständigheterna vid domen, eller skicka namnet på domen så att vi kan läsa den!Jag hoppas att detta har varit till någon hjälp!Med vänliga hälsningar,

Maia Sadek |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att barnen ska ärva sin laglott direkt och att maken ska få resterande egendom med fri förfoganderätt, samt att båda barnen (som inte är gemensamma) ska få ett efterarv på detta. Reglering av arv sker i Ärvdabalken (ÄB), men även Äktenskapsbalken (ÄktB) är relevant. BodelningOm en gift person avlider ska det först ske en bodelning, då äktenskapet anses upplöst när en av makarna har avlidit (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄB). I bodelningen fördelas alltså makarnas tillgångar på samma sätt som man gör vid en skilsmässa. Man fördelar alltså giftorättsgodsen lika mellan parterna. Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1-2 § ÄktB).Det verkar inte som att egendomen som din svärfar ägde är enskild egendom och därmed ska allt ingå i bodelningen. Jag vet inte hur mycket den efterlevande maken äger så jag kan tyvärr inte göra en bodelning vilket innebär att din fråga inte kan besvaras på ett helt tillfredsställande sätt, men jag kan däremot ge exempel. Jag kommer att utgå från att din svärfar efter bodelningen äger 2 800 000 kr för att illustrera hur detta skulle fördelas genom testamentet. Den legala arvsordningen och testamenteDet finns två sätt att fördela arv på, antigen via den legala arvsordningen eller via testamente. Om det finns ett testamente kommer fördelningen av arv ske enligt testamentet och inte arvsordningen enligt lag.Genom den legala arvsordningen har en make rätt att ärva framför gemensamt barn med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att maken kan göra i princip vad som helst med egendomen, förutom att exempelvis testamentera bort egendomen. De gemensamma barnen får vänta på efterarv från den efterlevande maken. Då man har egna barn (barn som inte är gemensamma) kallas dessa särkullbarn och dessa får ärva direkt (2 kap. 1 § och 3 kap. § 1 ÄB). I detta fallet skulle den legala arvsordningen innebära att din svärfars arvinge skulle få sitt arv direkt utan att behöva vänta på efterlevande makes död, samt att den efterlevande makens egna särkullbarn inte skulle få ärva något av din svärfar utan endast av särkullbarnets egna förälder. Om det finns ett testamente så bortgår man från den legala arvsordningen och man kan välja själv hur arvet ska fördelas. När man använder ett testamente för att fördela arvet så ska dess verkliga syfte och betydelse användas, även fast det kanste inte är det som står exakt. Till exempel så har din svärfar sagt att barnen ska få sin laglott, men i och med att den efterlevande makens barn inte är avkomling till din svärfar har hen inte rätt till laglott. Däremot kan man av dra slutsatsen att din svärfars vilja är att barnen ska få en summa var som skulle innebära laglotten om de båda var gemensamma barn, och att resten ska ärvas av den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Skyddsregel för efterlevande makeDet finns dock en skyddsregel för efterlevande make som säger att den efterlevande maken har rätt till egendom värda 4 gånger prisbasbeloppet (prisbasbelopp för 2021 är 47 600 kr). Den efterlevande maken ska alltså garanteras 47 600 kr x 4 = 190 400 kr. Regeln går före ett testamente och särkullbarnens rätt att få ut arvet direkt (3 kap. 1 § 2 stycket).Hur kommer arvet att fördelas?Utifrån ovan analys så skulle arvet fördelats på detta sätt: Laglotten är den halva arvslotten: 2 800 000 / 2 (antalet barn) = arvslotten (1 400 000 kr).1 400 000 / 2 = laglotten (700 000 kr)De två barnen kommer alltså att direkt få 700 000 kr var och den efterlevande maken kommer få resterande belopp med fri förfoganderätt. Barnen kommer därefter att få efterarvsrätt på resterande belopp och kommer att ärva resten efter efterlevande makes död. Hoppas du fick svar på din fråga!

Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att din dotter körde 34 km över tillåten hastighet och du undrar om det finns möjlighet till att hon endast kommer att få en varning för detta. I detta fall kommer Körkortslagen (KörkL) att vara tillämplig. Återkallelse av körkort vid fortkörningEtt körkort ska återkallas om körkortshavaren har gjort sig skyldig till en hastighetsöverträdelse och det inte är att anses som ringa (5 kap. 3 § 4 p. KörkL). Vad är en hastighetsöverträdelse som inte är att anses som ringa?Det går inte att genom att läsa lagtexten få sig en uppfattning om vad som ska anses som en hastighetsöverträdelse som är ringa respektive inte. Detta gör att man måste vända sig till förarbeten och praxis (Prop. 1992/3:189 s. 3-4). I förarbeten har man sagt att hastighetsöverträdelser med mer än 30 km/h inte ska ses som ringa. Detta innebär att det kan ske ett återkallande av ett körkort om man framför fordonet med mer än 30 km/h över tillåten hastighetsgräns. Det finns vissa situationer där körkortet kan återkallas om man kör 20 km/h över tillåten hastighetsgräns, detta gäller exempelvis utanför skolor där hastighetsgränserna generellt sätt är låga. I din bakgrundsinformation anges det att din dotter har kört 34 kilometer över tillåten hastighetsgräns. Av den anledningen har polisen tagit hennes körkort, då det på sannolika skäl kan antas att hennes körkort kommer att bli återkallat på grund av en fortkörning som inte är av ringa art.SpärrtidVid körkortsåterkallelse för fortkörning ska det bestämmas en tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas, det är detta som kallas spärrtid. Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år (5 kap. 6 § KörkL). Längden på spärrtiden kan variera beroende på hur stort behov din dotter har av körkortet, hur hon tidigare uppträtt i trafiken m.m. Sammanfattning av din dotters situationSannolikheten att din dotter enbart kommer att få en varning är väldigt låg. I förarbeten har det framförts att hastighetsöverträdelser med mer än 30 km/h inte ska anses som ringa. Din dotter har kört 34 km över tillåten hastighetsgräns, vilket bör vara en trafikförseelse som inte kan förenas med enbart en varning. Transportstyrelsen kommer att skicka hem ett brev till din dotter, där hon får möjlighet att yttra sig i ärendet. Om det är så att hon har ett stort behov av körkortet i arbete, så är det viktigt att hon framför detta i yttrandet. Skulle det vara så att omhändertagandet av körkort påverkar henne även på ett socialt plan, så är detta också något som hon kan framföra i sitt yttrande. Om hon inte har några tidigare anmärkningar från trafikbrott kan även detta lyftas. Min bedömning, utifrån din bakgrundsinformation, är att det inte kommer att bli aktuellt med enbart en varning. I slutändan är det Transportstyrelsen som avgör detta.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar.

Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga så som att du undrar om dina pengar kan räknas till din enskilda egendom.För att besvara din fråga får ledning sökas i äktenskapsbalken (ÄktB).Genom äktenskapsförord kan man bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av er ska vara dennas enskilda egendom (ÄktB 7 kap. 3 §). Det finns här ett krav på klarhet och individualisering gällande egendomen som enligt äktenskapsförordet ska utgöra enskild egendom. Ett typexempel som strider mot det kravet är exempelvis att en makes tillgodohavande på ett bankkonto (över vilket maken själv bestämmer) ska utgöra enskild egendom.För att göra pengar eller t.ex. aktieinnehav till enskild egendom krävs det att man preciserar exempelvis vilket aktiekonto som avses eller vilket bankkonto det gäller. Gällande pengarna på ett bankkonto krävs det även att de behåller sin identitet och inte sammanblandas med andra pengar under äktenskapet, exempelvis genom att använda kontot regelbundet för köp eller liknande. Det krävs även att man anger att eventuell avkastning även ska utgöra enskild egendom för att inte avkastningen ska utgöra giftorättsgods (7 kap. 2 § st. 2 ÄktB).SammanfattningsvisFör att pengarna ska utgöra enskild egendom krävs det att det specificeras vilka pengar det handlar om och att de behåller sin identitet under hela äktenskapet. Av de uppgifter jag har tagit del av framstår det som att pengarna kommer att delas lika mellan er. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Olof Funke |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga får ledning sökas i ärvdabalken (ÄB).Då din faster var ogift och inte efterlämnade några egna barn är det hennes föräldrar som ärver (ÄB 2 kap. 2 § st. 1). Jag förutsätter i svaret att även hennes föräldrar är avlidna.Då föräldrarna är avlidna träder din fasters syskon föräldrarnas ställe och delar på arvet. Om ett av syskonen har avlidit och efterlämnar egna barn träder de i det syskonets ställe (ÄB 2 kap. 2 § st. 2).Sammanfattningsvis är det alltså du och din fasters syster som ärver lika delar av arvet. Det här förutsätter att din pappa inte har efterlämnat andra bröstarvingar, i sådant fall får ni tillsammans dela på din pappas del av arvet. Svaret bortser även ifrån vad som föreskrivs i din fasters testamente och om det eventuellt ändrar utdelningen av arvet.Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga hittar vi skuldebrevslagen (SkbrL).Du har en rätt att få alla dina betalningar av skulden antecknade på själva skuldebrevet (21 § SkbrL). Om dina betalningar inte är antecknade, och det inte heller finns någon amorteringsplan, finns det en risk att du kan behöva betala även till en ny innehavare av skuldebrevet (15 § SkbrL).Du bör alltså se till att dina betalningar antecknas på skuldebrevet, så att du är skyddad mot nya borgenärer.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar ifall ditt körkort kommer att bli återkallat eftersom du hade en varning innan du fick böter häromdagen.Tillämpliga lagar är Körkortslagen (KörkL) och Trafikförordningen (TrF).Jag kommer först och främst redogöra vad som gäller för de olika trafikförseelserna (fortkörning och användning av mobil i trafiken), därefter kommer jag försöka besvara din fråga om ditt körkort kommer att bli återkallat. I slutet hittar du en sammanfattning av mitt svar.När det gäller fortkörning så säger lagen att ett körkort ska återkallas om överträdelsen inte kan anses som ringa (5 kap. 3 § fjärde punkten KörkL). Enligt praxis anses en hastighetsöverträdelse med 30 km/h eller mer (på en 30-väg eller högre) som skäl för återkallelse och därmed inte ringa (prop. 1992/93:189 s 3-4). I ditt fall körde du 27 km/h för fort och det var förmodligen därför du fick böter och en varning istället för återkallat körkort (5 kap. 9 § KörkL).Användandet av mobiltelefonen samtidigt som man kör regleras i 4 kap. 10 e § TrF. Lagen säger att föraren inte får använda mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning så att hon eller han håller den i handen. Om föraren av oaktsamhet bryter mot denna regel, döms personen till penningböter (14 kap. 3 § första punkten c TrF)Kommer körkortet bli återkallat eftersom att du hade en varning sen innan?Lagen säger att om en förare genom upprepade brott, i väsentlig grad, har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter trafikens bestämmelser, ska körkortet återkallas (5 kap. 3 § tredje punkten KörkL).Enligt Transportstyrelsen kan en varning innebära att de gör en hårdare bedömning om personen skulle göra sig skyldig till fler trafikförseelser eller brott i framtiden. Enligt praxis ska en varning inte utfärdas igen inom två år, därmed blir risken stor att körkortet återkallas om man redan fått en varning sen innan.I slutändan är det dock Transportstyrelsen som avgör om ditt körkort ska återkallas eller inte. I varje fall görs en enskild bedömning där flera faktorer tas till hänsyn.SammanfattningEnligt praxis är risken stor att ditt körkort kan komma att återkallas, då varningar som huvudregel inte ges ut flera gånger inom loppet om 2 år (och du nämner att du fick varningen för någon månad sedan).Trafikförseelserna i sig (att ha kört 77km/h på en 50-väg & att ha haft mobilen i handen under körning) är inte grund för återkallelse av körkort. Men lagen säger att ett körkort ska återkallas om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande förmåga eller vilja att rätta sig efter trafikreglerna och säkerheten. Detta tyder alltså på att ditt körkort kan komma att återkallas.Men som sagt är det i slutändan Transportstyrelsen som avgör, genom en enskild bedömning med hänsyn till flera faktorer och därav kan jag inte ge dig ett mer precist svar än det ovan.Hoppas detta gav dig lite klarhet i frågan i alla fall. Om något var oklart eller du har några fler frågor, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,