bodelning mellan sambor

2019-02-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag äger ett hus och nu har min sambo flyttat in. Om några år planerar jag att sälja villan på grund av åldern och ev köpa en lägenhet för en del av pengarna. Denna lägenhet köper jag själv och betalar hela summan. Om vi separerar har min sambo rätt att kräva halva summan av lägenheten? Hur blir det vid dödsfall om jag dör först? Jag vill att mina två barn ska få lägenheten. Det är arvet efter mig och min före detta man. Jag är änka sedan 1989. Jag vill att mina pengar går till mina barn. Mvh
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om sambos återfinns i sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör ska, på begäran av en sambo, bodelning ske enligt 8 § SamboL. Bodelningen går ut på att all samboegendom delas lika mellan samborna. Med samboegendom avses sambos gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning, enligt 3 § SamboL. Detta innebär att din nuvarande villa inte kommer ingå i bodelningen då du förvärvade den innan ni blev sambos. Villan är således inte förvärvad för eran gemensamma användning. Om du säljer villan och köper en ny lägenhet för pengarna kommer den nya lägenheten att anses förvärvad för gemensam användning och kommer således ingå vid en eventuell bodelning. Ett sätt att komma runt detta är att ni skriver ett samboavtal där ni avtalar om att lägenheten inte ska ingå i en eventuellt kommande bodelning, 9 § SamboL. Skulle du avlida kan din sambo välja att en bodelning ska ske innan arvskiftet. Genom att han begär bodelning blir resultatet samma som ovan. Sambos har däremot ingen legal arvsrätt enligt 2 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Det är dina bröstarvingar som kommer ärva efter dig, dvs dina barn, om du inte reglerar annat i ett testamente, enligt 2 kap. 1 § ÄB. Sammanfattning: Villan du äger nu är inte samboegendom och ingår således inte i en bodelning. Köper du en ny lägenhet kommer den vara samboegendom och ingå i en bodelning om ni inte avtalar om annat. Din sambo ärver inte utan det är dina barn som kommer ärva dig när du går bort. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur fungerar lilla prisbasbeloppsregeln i Sambolagen?

2019-02-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hur ska den s.k. lilla basbeloppsregeln tolkas?Förstår jag regeln korrekt? Om den efterlevande sambon begär bodelning senast vid förrättningen av bouppteckningen så har denne alltid rätt till samboegendom motsvarande två prisbasbelopp. Man ska inte ta med enskild egendom som den efterlevande sambon har vid beräkningen.Efterlevande make/maka som tillämpar den s.k. basbeloppsregeln ska ju räkna med enskild egendom och bodelningslotten när fyra prisbasbelopp beräknas.Tar man vid något tillfälle hänsyn till den efterlevande sambons övriga tillgångar eller har denne alltid rätt att få samboegendom motsvarande ett värde av två prisbasbelopp?
Lisette Andersson Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den s.k lilla prisbasbeloppsregeln finns i 18 § andra stycket Sambolagen. Regeln är endast tillämplig när samboförhållandet har upphört pga att ena sambon har gått bort. Den är alltså inte tillämplig om en sambo avlider efter det att samboförhållandet upphört men innan bodelning ägt rum. Prisbasbeloppsregeln påverkar andelsbestämningen i bodelningen. Om den efterlevande sambons andel vid själva hälftendelningen blir mindre än två prisbasbelopp efter att skulderna täckts, så ska efterlevande sambos andel ökas så att den når upp till nivån för två prisbasbelopp. Dock med begränsningen att endast samboegendom kan tas i anspråk, så långt denna räcker. Det vill säga att den avlidne sambons enskilda egendom kan inte användas för att sambon ska nå upp till två prisbasbelopp. Efterlevande sambo kan bara få så långt samboegendomen räcker. Precis som du säger så ska hänsyn tas endast till värdet av samboegendomen. Det innebär att det inte ska tas någon hänsyn till om efterlevande sambo har förmögenheter i enskild egendom eller övrig egendom av värde som inte ingår i bodelningen. Prisbasbeloppsregeln för efterlevande sambo skiljer sig därmed från prisbasbeloppsregeln för efterlevande make. Skillnaden mellan regeln för efterlevande sambo och regeln för efterlevande make (3 kap. 1 § andra stycket Ärvdabalken) är att regeln i sambolagen är en bodelningsregel medan den för äktenskap är en arvsrättslig regel. Det innebär att rätt till efterarv kan föreligga för en avliden makes efterarvingar medan sambon får full äganderätt till egendomen genom bodelningen. Sammanfattningsvis har alltså den efterlevande sambon rätt att genom bodelningen få samboegendom som uppgår till två prisbasbelopp och det tas inte hänsyn till den efterlevande sambons enskilda tillgångar vid beräkningen. Jag hoppas du har fått hjälp med din fråga! Vänliga hälsningar,

Bedömning vid en vårdnadstvist

2019-02-18 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag har en fråga ang chans till ensamvårdnad. Är i funderingar kring detta då jag har min son heltid och även tar hand om allt som rör honom/dvs förskola,pass, läkarbesök m.m.Lämnade pappan 2017 pga hans missbruk, och kort därefter jag flyttat fick jag hem polisrapport ang narkotika och aktiva missbrukare i lägenhet (fick hem polisbrev då pappan vägrade skriva över sonen till min adress som jag flyttade till).Fick också samtal från socialen då och gå på möten pga pappans oroaanmälan från polisen som ansåg hans hem som en "dödsfälla" för ett litet barn. Vi kom fram till att han får träffa sonen med släktingar och inte ensam med honom vid tillfället, dock hör dem av sig i snitt 1 gång varannan månad och de är aldrig bestämma tider eller dagar utan spontant när dem känner för det. Utöver detta så finns det inget engagemang från pappans sida, inga sms eller samtal till sonen där han frågor hur deg går för honom eller hur han mår. Alla tidigare samtal har handlat om mig och hans, att jag skall stå mitt kasst för att jag lämnade honom och att ja ska "ta hand om hans son" tills han är frisk igen för han har missbrukat, förlorat sitt jobb, flyttat hem o dylikt och allting är då mitt fel enligt honom. Har tidigare frågat om vi kan träffas hos familjerätten på samtal för att komma överens om bestämma tider/helger för Att också kunna förbereda sonen inför deras träff, men hans svar är Nej. Han går nu på frivård, hos terapeut och gör samhällstjänst pga sina brott år 2017.
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det föreligger en presumtion om gemensam vårdnad och detta är det man strävar efter. När föräldrarna inte kan komma överens blir följderna ofta stora konflikter och barnet far då ofta illa. Vid en bedömning om ensam vårdnad ska föreligga gör domstolen en helhetsbedömning av föräldrarnas och barnets situation. Avvägningen består bl.a. av följande:- En förälders lämplighet som vårdnadshavare,- Vårdnadshavarnas samarbetsförmåga. En gemensam vårdnad kräver ett bra samarbete mellan vårdnadshavarna, Kan de inte komma överens kan det tyckas vara bättre med ensam vårdnad. HD har i rättsfallet NJA 2007 s. 382 framhållit att det inte ska finnas en realistisk möjlighet för föräldrarna att inom en rimlig tid lösa konflikter för att ensam vårdnad i en sådan här situation ska föreligga.- Hur stora konflikterna är, vilket hänger ihop med ovanstående punkt om samarbetsförmågan mellan vårdnadshavarna.Vid alla vårdnadstvister är utgångspunkten att barnets bästa sätts i första rummet. För ensam vårdnad krävs att gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa. Inga andra intressen kan konkurrera med barnets bästa, det är barnet som står i fokus. Det finns ingen generell definition om vad som är barnets bästa eftersom det ändras över tid och med samhällsutvecklingen och begreppet kan även se olika ut från barn till barn.Vid en bedömning av barnets bästa kollar man bl.a. på:- barnets behov av kontakt med båda föräldrarna.- barnets vilja. Barnet får en successiv beslutande rätt ju äldre barnet blir. Det finns i praxis några domar som har grundat en tanke om att barnet har en rättighet att bestämma vart han eller hon vill bo när det fyllt 12 år, men det är bara en utgångspunkt. - barnets behov av kontinuitet och stabilitet i sin tillvaroDomstolen måste beakta alla omständigheter som kan ha betydelse för barnets bästa. Detta är bara några exempel på vad som beaktas.Sammanfattningsvis finns det många omständigheter som måste vägas in vid en bedömning av ensam vårdnad. Jag vill inte gå in på ditt enskilda fall, då jag inte har möjlighet att göra den övergripande bedömningen som krävs. Jag hoppas du i alla fall fått en klarhet i hur en bedömning görs.Med vänliga hälsningar

Ärver mina barn min enskilda egendom, eller måste jag upprätta ett testamente?

2019-02-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi har 2 gemensamma barn och min make 3 barn sen tidigare.Jag äger ett fritidshus som enskild egendom. Vem ärver det om jag dör?Jag vill att våra gemensamma barn ska ärva fritidshuset, måste jag skriva testamente ?Mvh
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för vad som händer vid ena makens bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill och slutligen för vad som gäller i din situation. Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Vad händer med egendomen vid första makens död?När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB. Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken ärver alltså de gemensamma barnen del av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken den efterlevande kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Den fria förfoganderätten innebär att egendomen kommer att gå tillbaka till bröstarvingarna till den avlidne, vid den efterlevandes bortgång. Detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Vid den efterlevande makens bortgång, realiseras alltså efterarvet vilket för bröstarvingar innebär rätt till en viss kvotdel i egendomsmassan från den efterlevande 3 kap. 2§ ÄBKvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av den efterlevande makes totala förmögenhetsmassa. På grund av att värdet på egendomsmassan kan såväl öka som minska, gäller en kvotdel istället för den summa som efterlevande ärver med fri förfoganderätt. Efterarvsrätt innebär alltså inte en rätt till en viss bestämd egendom (exempelvis fritidshuset) utan är just en andel av förmögenhetsmassan. Vanligtvis är kvotdelen hälften, som fördelas lika mellan bröstarvingarna till den först avlidne. Resterande kvarlåtenskapen fördelas sedan lika på den sist avlidnes arvingar, 2 kap. 1 § ÄB. Om din man däremot skulle gå bort före dig, innebär det att hans tidigare barn har rätt att få ut sitt arv direkt, medan du "ärver" era gemensamma barn del av kvarlåtenskapen. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. När du i sin tur går bort, kommer arvet efter dig att realiseras och fördelas mellan dina barn. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteAtt fritidshuset är enskild egendom innebär att den undantas från bodelningen, men kommer ändå att ingå i kvarlåtenskapen som den efterlevande maken kan få ärva på grund av gemensamma barn. För att försäkra dig om att kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med dina önskemål eller för att den efterlevande maken inte ska ha rätt att ärva enskild egendom, förutsätter det ett testamente där det framgår. Om du vill att dina barn ska ärva fritidshuset (eller annan bestämd egendom) och att samma egendom även ska vara dina barns enskilda, måste du upprätta ett testamente. Genom testamente kan du bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas. Det är exempelvis även möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din man, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis fritidshuset medan andra testamentstagare, era gemensamma barn, får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din mans bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan ett testamente upphäva ett äktenskapsförord?

2019-02-18 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Kan ett testamente upphäva ett äktenskapsförord?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kortfattat är svaret på din fråga att, nej, ett testamente kan inte upphäva ett äktenskapsförord.I brist på närmare information om din situation kan jag dock inte närmare avgöra vad det exakt handlar om i ditt fall. Jag kan dock i generella termer beskriva lite om förhållandet mellan äktenskapsförord och testamente.Ett äktenskapsförord bestämmer endast vad som ska vara enskild egendom av vardera makes egendom. I testamente kan man också förordna om att egendom som ska ärvas ska vara enskild egendom hos den som ärver egendomen. De kan alltså delvis ha samma effekt, men endast i denna beskrivna situationen. I övrigt har de olika effekt och är därför inte oförenliga- Testamente avgör i generellt uttryckt vem som ska få vad vid en persons död. Mot bakgrund av dessa fakta är det svårt för mig att komma på en situation där ett äktenskapsförord skulle kunna strida mot ett testamente.En möjlig situation som skulle kunna ge upphov till funderingar är dock följande. Det är att en make i ett äktenskap har fått ett arv om förordnande om att det arvet ska vara makens enskilda egendom. Samtidigt kan makarna i äktenskapet ha upprättat flera äktenskapsförord, varav det sista av innehållet att all makarnas egendom ska utgöra giftorättsgods. Då är frågan om den ärvda egendomen ska ha karaktären av enskild egendom eller giftorättsgods. Svaret är att den ärvda egendomen, som har en föreskrift om att den ska utgöra makens enskilda egendom, fortfarande kommer utgöra just enskild egendom. Detta följer av bestämmelsen i 7 kap 3 § äktenskapsbalken.I övrigt har jag svårt att tänka mig en situation där ett testamente och ett äktenskapsförord skulle strida mot varandra. Detta innebär att ett testamente inte kan upphäva ett äktenskapsförord, och inte heller det omvända att äktenskapsförordet går före testamentet. Dessa två handlingar gäller bägge två samtidigt, men har olika effekt. Ett äktenskapsförord avgör vad som ska utgöra giftorättsgods respektive enskild egendom, medan ett testamente avgör vem som ska få viss egendom efter en persons frånfälle.Om du vill ha ett exempel på hur förhållandet är mellan äktenskapsförord och testamente i en konkret situation kan jag hänvisa till följande svar på Lawline https://www.lawline.se/answers/aktenskapsforord-eller-testamente-vilken-handling-galler.Jag hoppas att du fått lite klarhet i din situation. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Spela in ett medvetandegörande samtal - olovlig avlyssning?

2019-02-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Har jag rätt att spela in ett medvetandegörande samtal där jag, chefen och HR är deltagare. HR och chefen har fått information om inspelningen i god tid innan samtalet. Jag har fått information från HR och chefen i god tid att samtalet bara skulle handla om mig och ingen annan part kommer nämnas?
Sara Hill |Hej och tack för att du vänder tig till Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt, undrar du om det skulle finnas några juridiska hinder mot att du spelar in samtalet mellan dig, din chef och HR. Det enda jag kan tänka mig alls skulle kunna bli aktuellt är brottet olovlig avlyssning 4 kap 9a § BrB.För att en inspelning ska vara olaglig krävs att det sker med tekniskt hjälpmedel (mobiltelefon), att du själv inte deltar i samtalet (utan att du exempelvis i smyg spelar i din chef och HR), samt att det sker i ett utrymme dit allmänheten inte har tillgång (exempelvis kontor). Eftersom det sker i samtycke mellan er tre, där du dessutom ska delta i samtalet ser jag inga hinder. Tvärtom gör du helt rätt i att dokumentera så mycket som möjligt. Hoppas det här var svar på din fråga, Om jag missförstått eller du hade någon ytterligare fundering får du mer än gärna skriva igen!

förskott på arv

2019-02-18 i Förskott på arv
FRÅGA |Min far och mor har skrivit ett gåvobrev till min son där han har fått överta deras villa.Hur blir det med min arvslott när dom inte finns längre?Villan är värderad till ca 3 miljoner.Några andra tillgångar finns inte.Endast en liten summa på banken som är deras sparkapital.Det är bara jag och min son som ska ärva.
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att barnen (bröstarvingarna) ärver med lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Det är alltså du som ska ärva efter dina föräldrar om de inte skrivit något testamente. Detta innebär att din son endast ska ärva om de förordnat detta genom ett testamente. Hur mycket han ska ärva regleras då genom testamentet. En gåva som en bröstarvinge fått under sin livstid ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, enligt 6 kap. 1 § ÄB. Denna bestämmelse gäller dock endast bröstarvingar. Bröstarvingar är de som är först i led att ärva dvs. i ditt fall du och inte din son. För att en gåva ska räknas som förskott på arv för annan än bröstarvinge måste detta uttryckligen stå i gåvobrevet. Sammanfattning: Gåvan blir således inte automatiskt ett förskott på arv utan för att gåvan ska avräknas på arvet måste detta sagts vid gåvan. Det är således endast banktillgodohavandena som du kommer att ärva / ni kommer att ärva (om dina föräldrar skrivit testamente om din sons arvsrätt). Hoppas du fick svar på din fråga!

Särkullbarns rätt att ärva efter den efterlevande maken

2019-02-18 i Efterarv
FRÅGA |Medan min fru levde lät vi upprätta ett testamente pga att hon hade ett barn före äktenskapet, vi hade också ett gemensamt barn. När min fru avled avstod hennes barn på min frus önskan att ta ut sin laglott om hon skulle gå bort före mig detta för att jag skulle kunna bo kvar i vår gemensamt ägda bostad. I testamentet står att den som överlever den andre skall erhålla den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Vidare står att efter bådas vår död skall den del av kvarlåtenskapen som härrör från min enskilda egendom endast tillfalla vårt gemensamma barn.Vad jag nu undrar är hur fördelningen av kvarlåtenskapen blir efter min död, är det beloppen i bouppteckningen efter min fru som gäller eller det aktuella värdet av dödsboet Om exempelvis mitt banktillgodohavande ökat får då min frus barn även ärva del av ökningen. Det kan ju också vara så att värdet på bostaden ökat eller kanske minskat under tiden, vad gäller då?
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att barnen (bröstarvingarna) ärver med lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Är den avlidna däremot gift ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn, enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Särkullsbarn dvs. barn som är ena förälderns ensamma, ärver däremot direkt från efter sin förälder. Ett särkullsbarn kan däremot välja att avstå från sitt arv med fördel för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § ÄB. Det är detta som har skett i ditt fall. När du dör ska först ett arvskifte ske efter den först avlidna maken. För att räkna ut arvet efter maken tar man kvotvärdet på värdet av vad den efterlevande maken fick i fri förfoganderätt vid den först avlidna maken, dvs. friförfoganderätt / totalt värde. Ex. Säg att den först avlidna maken hade 300 000 kr. Du fick 150 000 kr efter bodelning som du äger med full äganderätt samt 150 000 kr i arv som du äger med fri förfoganderätt. Kvotdelen är då 150 000 / 300 000 = 50 % (Exemplet syftar på när makarna inte hade någon enskild egendom utan endast giftorättsgods). Denna kvotdel delas sedan i den efterlevande makens kvarlåtenskap. Barnen får således 50 % av din kvarlåtenskap i arv från den först avlidna maken (detta är huvudregeln). Har däremot din kvarlåtenskap ökat i värde efter den först avlidna makens frånfälle, och denna ökning beror på arv, gåva, testamente eller härrör sig från förvärvsarbete ska ökningen läggas till den efterlevande makens arvingar, enligt 3 kap. 4 § ÄB. Detta innebär att ökningen tas undan från arvskiftet efter din fru och tilldelas endast ditt barn. Sammanfattningsvis kan sägas att efterarvet från din fru beräknas utifrån en kvotdel av vad du fick efter henne. Ett visst belopp kan däremot undantas vid beräknandet av kvotdelen om ökningen av kvarlåtenskapen berott på arv, gåva, testamente eller förvärvsinkomst. Ökning på bostaden ingår ej i bestämmelsen om förkovran utan kommer tilldelas båda barnen. Arbetsinkomsten kommer dock kunna tas undan och endast tilldelas ditt barn. Hoppas du fick svar på din fråga!