Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I mitt svar så utgår jag ifrån att du har en fast anställning då du inte angivit vilken anställningsform du har. Om du har en provanställning så påverkar det svaret på frågan, för då kan din arbetsgivare avsluta provanställningen utan någon grund. Svar Baserat på vad du anger i din fråga låter det som att du kan ha begått en ringa stöld eller stöld ifrån din arbetsgivare. Ifall du har stulit ifrån din arbetsgivare och den kan bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att du har gjort detta så har din arbetsgivare rätt att avskeda dig. Det innebär att du får sluta ditt arbete med omedelbar verkan, utan ersättning. Din arbetsgivare måste dock informera dig och det fack du eventuellt är medlem i om att du kommer att bli avskedad sju dagar innan du avskedas. Risken är alltså att din arbetsgivare har rätt att avskeda dig på grund av det du gjort. Därav råder jag dig att kontakta ditt fack om du är medlem i något för att få vidare rådgivning och hjälp i ärendet. RättsutredningAvsked 18§ LAS och 4§ 4 st LASI din fråga så undrar du både om din arbetsgivare kan säga upp dig, samt om du kan få sparken. Att få sparken är det som i lagen kallas för avsked. Det innebär att du får sluta ditt arbete omedelbart utan uppsägningstid. För att arbetsgivaren ska ha rätt till att avskeda dig så krävs starka skäl. I lagen om anställningsskydd (LAS) så framgår det att det krävs att arbetstagaren har "grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren". Det innebär att du som arbetstagare måste bete dig väldigt illa. Antingen avsiktligt eller på ett tanklöst sätt. I detta fallet har du gjort något avsiktligt genom att du har givit bort gratis alkohol till dina vänner.Tvåmånadersregeln 18§ 2 st LASDin arbetsgivare får dock inte avskeda dig för det som hänt om den har vetat om händelsen i mer än två månader och avskedandet enbart beror på den händelsen. Det finns dock undantag från den regeln, t.ex. om en undersökning av händelsen behöver göras. Då kan själva avskedandet komma att ske längre än två månader efter det att din arbetsgivare fick reda på händelsen (18§ 2 st LAS).Stöld- att ge bort din arbetsgivares egendomI din fråga så beskriver du att du har givit bort gratis alkohol till dina vänner. Även om det verkar röra sig om alkohol till ett relativt lågt försäljningsvärde så är det en stöld ifrån din arbetsgivare om detta skett utan arbetsgivarens samtycke. Stöld är i sig ett brott enligt brottsbalkens åttonde kapitel. Om det rör sig om en stöld som understiger ett värde av 1000 kr så kan det röra sig om ringa stöld (8 kap. 2§ BrB), är värdet mer än 1000 kr så kan det röra sig om stöld (8kap. 1§). Stöld tillräcklig orsak för avskedEnligt praxis så är stöld ett sådan beteende som räknas in som tillräckligt grovt för att arbetsgivaren ska ha laglig rätt att avskeda arbetstagaren. Detta framgår bland annat av rättsfall AD 2015 nr 22, där en anställd blev avskedad på grund av stöld ifrån sin arbetsgivare. Det som är viktigt för dig att förstå i detta är att ett avskedande på grund av stöld inte är beroende av värdet på det som du har stulit. Det är missbrukandet av din arbetsgivarens förtroende som är det största felet. För att arbetsgivaren ska kunna avskeda dig så måste den kunna bevisa att stölden har skett. Det framgår av samma rättsfall som ovan att beviskravet ställs lika högt som i ett brottmål. Det innebär att din arbetsgivare måste kunna bevisa att det ställs utom rimligt tvivel att du har gjort det som arbetsgivaren anklagar dig för. Om arbetsgivaren har för avsikt att avskeda dig så måste den informera dig om att du kommer att bli avskedad 7 dagar innan detta sker. Om du är medlem i en fackorganisation måste arbetsgivare även informera ditt fack om att du kommer att bli avskedad (30§ LAS).Uppsägning Uppsägning är den form av skiljande ifrån anställningen som ger dig rätt till en uppsägningstid. För att din arbetsgivare ska kunna säga upp dig krävs det en saklig grund (7§ LAS). Saklig grund för uppsägning innebär ett lägre krav än laga grund för avsked som jag förklarat ovan vad det innebär. I och med att det framgår av rättsutredningen att stöld ifrån arbetsgivare ger denne rätt att avskeda arbetstagaren så finner jag det därmed överflödigt att gå igenom kraven för saklig grund. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Binh Tran |Hejsan,AvtalsfrihetEtt aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktiebolagslagen. Det finns därför ingenting i aktiebolagslagen som reglerar hur ett aktieägaravtal ska se ut. I Sverige är avtalsfrihet rådande, vilket betyder i ditt fall att det är avtalet som är den första juridiska källan för vad för reglering som ska gälla. Det innebär att de frågor som du har ställt ska vägledning först letas i avtalet.När avtalet inte reglerar de frågor som är aktuella.Först och främst bör nämnas att bara den som är bunden av avtalet är part i avtalet. Om alla i bolagets styrelse är bunden av avtalet så är det styrelsen som kan säga upp avtalet. Om det är alla i styrelsen + 1 person, så är det även denna extra person part i avtalet och måste beaktas.Om aktieägaravtalet inte reglerar vad som som krävs för att få avtalet ändrat så är avtalet, som alla andra avtal subjekt för tolkning. Det finns väldigt många olika åsikter i doktrinen kring hur aktieägaravtal ska tolkas. Det är oklart om det finns något enhetligt sätt att hantera aktieägaravtal eller om bedömningar får ske i varje enskilt fall, men inte ens detta går att bevisa eftersom det råder en skriande brist på rättspraxis från Högsta domstolen vad gäller just aktieägaravtal. Eftersom skiljeförfarande är det dominerande valet av tvistlösning saknas vägledande domar som är tillgängliga för offentligheten.En rådande åsikt är dock att partsavsikten ska vara vägledande för hur avtalet ska tolkas, men om det inte finns en gemensam partsavsikt har HD i fallet NJA 2014 s 960 uttryckte sig på följande sätt:""I målet har det inte gjorts gällande att det mellan parterna har förts några diskussioner om hur de omtvistade villkoren ska tolkas. Inte heller i övrigt kan det fastställas någon gemensam uppfattning. Det saknas alltså en gemensam partsavsikt. I det läget ska tolkningen bygga på objektiva grunder."HD menar alltså om det inte finns någon gemensam partsavsikt att stå på så måste vi falla tillbaka till objektiva grunderna, exempelvis syftet med ett aktieägaravtal och funktionen av den. Ett aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktieägaravtalet. Det betyder att aktieägarna har velat reglera något som bolagsordningen och lagen inte har gjort. Avtalet bör därför tillmätas mer tyngd, men om avtalet förblir oreglerat i något hänseende (som t.ex rösterna för att ändra avtalet) måste det anses anses vara konsensus att bolagsordningen och aktiebolagslagen ska gälla.Ändring av avtalet eller uppsägning av avtalet bör därför följa bolagsordningen och aktiebolagslagen. Aktiebolagslagens 7 kap 40§ kräver mer än 50% av rösterna gällande beslut som inte har med val att göra. I andra stycket så stadgas det att bolagsordningen dock ska gå före denna bestämmelsen, så om bolagsordningen har en annan bestämmelse om röster så ska denna gälla först.SammanfattningSom svar på dina frågor kan följande sägas. Aktieägaravtalet gäller först, om denna inte ger någon vägledning så ska bolagsordningen gälla. Om bolagsordningen inte reglerar detta så gäller aktiebolagslagen, specifikt 7 kap 40§ där det krävs mer än 50% av rösterna för att besluta om ändring/uppsägning av avtalet. Om det finns några otydligheter så hör av dig till binh.tran@lawline.seMed vänliga hälsningar.

Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaSkollagen har ingen särskild reglering för den situation som du beskriver. Meningen är att situationer som denna ska bedömmas individuellt. Skolplikten omfattar alla barn som bor i Sverige (7 kap 2 § Skollagen). Han har fram till nu inte omfattats av den med hänvisning till andra stycket, eftersom han varaktigt vistats utomlands. Denna situation kommer nu att upphöra vilket innebär att han är skyldig att gå i skola så som ni anvisar att han ska. Jag rekommenderar att du utreder denna pojkes svenskakunskaper. Antagligen motsvarar en tysk grundskoleutbildning, pga. ländernas likhet, en svensk i allt väsentligt, undantaget svenskan. Jag nämner detta eftersom det kan vara lämpligt att godta hans tyska grundskoleutbildning och skicka honom direkt till gymnasiet istället. Detta beror dock på hur mycket han kan och vad han borde kunna. Skolplikten kan upphöra tidigare ifall barnet har nått de kunskapskraven som ställs av någon som går ut årskurs 9 (7 kap 14 § Skollagen).Du behöver inhämta mer information från sakkunniga för att avgöra vad som är lämpligt. Denna hjälp kan du troligen få genom att kontakta rektorerna på grundskolorna i Lunds kommun, samt att ta kontakt med Skolverket. Skolverket har en särskild upplysningstjänst, som jag tror kan vara till nytta här.Jag hoppas du har fått den hjälp du behöver för att ta beslut i fråganMed vänliga hälsningar,

André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Allmänt om tolkning av äktenskapsförord. Det största problemet med äktenskapsförord är det i många fall är skrivet av lekmän vilket kan vålla problem för framtida tolkningar av äktenskapsförordet. Den regelmässiga metoden vid tolkning av avtal, vilket äktenskapsförordet klassificeras som, är att utgå ifrån viljeförklaringen som tar sig i uttryck i orden i avtalet. Inom avtalstolkning utgår man i första hand från ordalydelsen. Det som står i avtalet är det som ska gälla. Dock kan det vålla svårigheter när en bokstavstolkning av avtalet inte är tillräckligt. Sådan otydlighet kan uppkomma när orden har flera betydelser och är abstrakta till sin natur. Jag ska dock inte gå in på de olika tolkningsmetoderna eftersom du frågar om just ordet "förvärv". I juridisk litteratur är ordet förvärva förknippat med att få rättigheter till något. I äktenskapsförord är utgångspunkten att allt som inte är undantaget i förordet ska vara giftorättsgods. Det är därför av stor vikt att man preciserar det man vill undanta från giftorättsgods för att undvika otydligheter. Arv, gåva och testamente är några sätt det går att förvärva. Det går att förvärva egendom på andra sätt än arv, gåva eller testamente. Andra exempel är köp, godtrosförvärv, byte, expropriation osv. Om man vill göra all egendom före äktenskapet till enskild egendom bör man skriva det. I sådana fall kommer även banktillgångar förbli enskild egendom. Inkomstbegreppet är ett sådant begrepp som är otydligt och kan hänföra sig till inkomst i företag, försäljning av egendom eller sådant som uppkommer genom arbetsprestation från en viss tjänst. Det är därför inte säkert att efter en tolkning av avtalet kommer att leda till att inkomst från tjänst, banktillgångar som inte erhållits genom arv gåva eller testamente kommer att betraktas som enskild egendom.Jag rekommenderar att ni preciserar allt som ni vill ska förbli enskild egendom för att undvika onödiga tolkningssvårigheter, som äktenskapsförord kan vålla vid otydlig utformning. Det bästa är att ta kontakt med en erfaren jurist som hjälper till med detta. Vi på Lawline erbjuder sådana tjänster på vår hemsida. Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag ifrån att din mamma bodde i Sverige när hon dog, vilket innebär att svensk lagstiftning är den som gäller i ditt fall. Jag utgår även ifrån att din mamma inte har skrivit något testamente, i och med att du inte givit någon sådan information. Om din mamma har skrivit ett testamente så skulle det påverka svaret på frågan. SvarMed de förutsättningar som du givit så är du särkullbarn och kommer att ärva alla din mammas tillgångar. Det innebär den del som tilldelas din mammas dödsbo vid bodelningen, vilket kommer att bli hälften av din mamma och hennes makes tillgångar med avdrag för skulder om ingen av dem har någon enskild egendom. Rättsutredning:BodelningDet första som ska göras efter din mammas dödsfall är en bodelning vilket framgår av 23 kap. 1§ ärvdabalken. Där ska din mammas och hennes makes tillgångar delas upp. Huvudregeln vid bodelning efter äktenskap är likadelningsprincipen. Det innebär att om ingen enskild egendom finns så delas tillgångarna lika mellan din mammas dödsbo och hennes make. Den del som tilldelas din mammas dödsbo är den del som sedan ska fördelas genom arv. Särkullbarn Inom svensk arvsrätt så har du som särkullbarn rätt att få ut ditt arv efter din mamma direkt, även om hon var gift när hon dog (3 kap 1§ ÄB). Om du vill så har du möjlighet att avstå ditt arv till din mammas efterlevande make om du vill. Om du väljer att göra det så har du rätt att få ut ditt arv efter din mamma när hennes make dör (3 kap. 9§ ÄB). Basbeloppsregeln 3 kap. 1§ ÄBDet som kan påverka ditt arv i detta fallet är om din mor och hennes make hade tillgångar som tillsammans har ett lägre värde än vad som motsvarar fyra prisbasbelopp. Den efterlevande maken har nämligen rätt att behålla som minst 4 prisbasbelopp. I år är värdet av ett prisbasbelopp 47 300 kr. Det innebär att din mammas efterlevande make har rätt att behålla minst 189 200 kr efter bodelningen av din mammas och hens tillgångar. Denna regel går tyvärr före din rätt att få ut ditt arv, vilket innebär att om det finns tillgångar som är värda 189 200 kr eller mindre så kommer din mammas efterlevande make att få behålla dessa. I det fallet har du rätt att få ut ditt arv efter din mamma när hen dör. I detta värdet räknas även den efterlevande makens tillgångar och eventuella enskilda egendom in. Detta framgår av 3 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken.Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du se till att delägaren som genomfört handlingarna du beskriver inte ska kunna binda bolaget genom rättshandlingar längre. För att kunna binda ett aktiebolag till avtal krävs firmateckningsrätt. Regler om aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL).Vem har firmateckningsrätt i ett aktiebolag?Styrelsen som helhet kan teckna ett aktiebolags firma enligt 8 kap 35 § ABL. En enskild styrelseledamot kan inte i egenskap av styrelseledamot företräda bolaget utåt. Det är styrelsen som bolagsorgan som företräder bolaget.Styrelsen kan dock bemyndiga en person att bli så kallad särskild firmatecknare enligt 8 kap. 37 § ABL. En särskild firmatecknare kan ensam företräda bolaget utåt och teckna dess firma. Denna person kan till exempel vara en enskild styrelseledamot. Ett bemyndigande ska registreras hos Bolagsverket för att få verkan, och för att återkallas måste det avregistreras hos Bolagsverket (se 8 kap. 38 § ABL).Sammanfattningsvis kan ni, om delägaren är särskild firmatecknare, återkalla bemyndigandet så att delägaren inte längre har rätt att teckna bolagets firma. Som jag uppfattar det har ni dock inget förtroende kvar för delägaren och då kan en lösning vara att avsätta delägaren som styrelseledamot. På det sättet kommer delägaren inte delta i firmateckningen över huvud taget.Hur kan ni avsätta delägaren som styrelseledamot?Styrelsen utses av bolagsstämman om inte annat är angivet i bolagsordningen (8 kap. 8 § ABL). Om det är bolagsstämman som har tillsatt en styrelseledamot är det bara bolagsstämman som kan avsätta styrelseledamoten under ledamotens mandattid (8 kap. 14 § ABL). Det framgår inte i din fråga hur styrelsen har tillsatts men jag utgår från att alla fyra delägare är med i styrelsen och att ni fyra delägare har tillsatt styrelsen (det vill säga ni fyra) på en bolagsstämma. I så fall måste ni, för att avsätta en styrelseledamot, kalla till en extra bolagsstämma (7 kap. 13 § ABL) och där fatta majoritetsbeslut om uteslutning (7 kap. 40 § ABL). Delägaren som ni vill utesluta ur styrelsen får inte vara med och rösta om uteslutningen enligt 7 kap. 46 § ABL vilket innebär att det räcker med att två av er röstar för uteslutning. För att stämmobeslutet om uteslutning ska få verkan krävs dock enligt 8 kap. 13–14 §§ ABL att beslutet anmäls hos Bolagsverket.Vem kan försätta bolaget i konkurs?En konkursansökan kan göras av en borgenär, det vill säga en person eller ett företag som har en fordring på bolaget (2 kap. 4 § konkurslagen). En konkursansökan kan även göras av en gäldenär, det vill säga av aktiebolaget själv (2 kap. 3 § konkurslagen). Bolagsstämman kan fatta beslut om likvidation med majoritetsbeslut om inte annat är föreskrivet i bolagsordningen (25 kap. 1–2 §§ ABL). Enligt NJA 2013 s. 1250 kan dock ett majoritetsbeslut om likvidation mot en minoritetsägares vilja strida mot generalklausulen i 7 kap. 47 § som innebär att stämmobeslut inte får vara ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Sammanfattningsvis kommer delägaren även om hon är utesluten ur styrelsen kunna gå på bolagsstämman. På bolagsstämman krävs mer än 50% av rösterna för att försätta bolaget i likvidation och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Dock kan beslut om likvidation mot er vilja strida mot generalklausulen i 7 kap. 47 § ABL. Sammanfattning och handlingsplan:För att förhindra att delägaren kan teckna bolagets firma kan ni, om delägaren är särskild firmatecknare, återkalla bemyndigandet hos Bolagsverket. Vidare kan ni avsätta delägaren från styrelsen genom stämmobeslut och anmälan till Bolagsverket. Delägaren kommer dock fortfarande kunna delta på bolagsstämman. Enda sättet att helt bli av med delägaren är att köpa ut dennes aktier, men då krävs att delägaren går med på detta. Jag rekommenderar att ni kallar till extra bolagsstämma och avsätter delägaren genom majoritetsbeslut. Anmäl därefter ändringen till Bolagsverket. På det sättet kan delägaren inte längre delta i firmateckningen. Om delägaren går med på det och ni andra delägare har råd kan ni även köpa upp delägarens aktier så att hon inte längre är delägare i bolaget. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Ni har skrivit ett inbördes testamente med förordnande om fri förfoganderätt för den efterlevande. Den som innehar egendom med fri förfoganderätt är obehindrad att spendera och förbruka denna. Man får alltså till exempel sälja egendomen, ge bort den i gåva och i övrigt leva ett "slösaktigt" liv. Begränsningen som finns med egendom som innehas med fri förfoganderätt är att man inte får testamentera bort den (jämför 3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken).Om din make skulle gå bort innan dig skulle du således inte få testamentera bort egendomen du erhåller av honom med fri förfoganderätt. I övrigt har du en stor frihet med vad du får göra med egendomen men observera att din makes särkullbarn kommer ha en rätt att få ut sin laglott. Laglotten uppgår till halva arvslotten (se 7 kap. 1 § ärvdabalken). Detta gäller dock endast delen du eventuellt erhåller från honom, din egen del av förmögenhetsmassan är du fri att testamentera bort. Svaret på din fråga är alltså att du är fri att testamentera bort din del av egendomsmassan, men den delen du eventuellt erhåller från din make med fri förfoganderätt får du inte testamentera bort.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller angående upphovsrätt i anställningsförhållanden samt om du har rätt till texterna som du har producerat i tjänsten. Regler om upphovsrätt finns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Utgångspunkten är att den som skapar ett verk också har upphovsrätten till verket (1 § URL). Det ska dock påpekas att det är fråga om ett dispositivt rättsområde – dvs. att man kan avtala bort lagstigningen, detta kan ske antingen genom kollektivavtal eller anställningsavtalet. Du skriver att kollektivavtal saknas på arbetsplatsen och att det inte finns något avtal mellan anställd och arbetsgivare kring detta – jag tolkar detta som att upphovsrätt inte heller är reglerat i anställningsavtalet.Vad gäller angående upphovsrätt i anställningsförhållanden?När det gäller verk som är skapade inom ramen för en anställning finns det i Sverige inga lagregler som säger vad som ska gälla – det saknas även rättsfall på området. Det enda undantaget som finns är upphovsrätt till datorprogram som har skapats av en arbetstagare inom ramen för dennes anställning (40a § URL).När det gäller andra verk än datorprogram är det alltså endast i de situationer där arbetsgivaren och den anställde har reglerat upphovsrätten i avtal, att man med säkerhet vet vad som gäller. Eftersom att det inte finns något avtal i denna situationen får man istället ta vägledning av en "tumregel" som har behandlats i juridisk doktrin."Tumregeln" Om inget särskilt är avtalat, som i detta fallet, säger tumregeln att en eventuell upphovsrättsövergång beror på anställningsförhållandets art och på branschens allmänna villkor och sedvänjor. Man brukar titta på hur frågan generellt löses inom branschen.En arbetsgivare får inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som kommer till som ett resultat av en tjänst och särskilda åligganden gentemot arbetsgivaren. Om man ska gå efter "tumregeln" i ditt fall så skulle din arbetsgivare ha rätt till allt som ingår i den normala journalistverksamheten. Det borde vara de material du insamlat och framställt för offentliggörande i tidningen – dvs. dina texter.SammanfattningOm man väljer att följa "tumregeln" skulle det i detta fallet vara arbetsgivaren som har rätten att utnyttja dina texter, eftersom att dessa producerades inom ramen för din anställning och inom ramen för din arbetsgivares verksamhetsområde. Arbetsgivarens utnyttjande får ske inom arbetsgivaren normala verksamhet och i den omfattning som kunde förutses när texterna producerades.Eftersom att ni inte har kommit överens om vem som har rätt till de texter som du har producerat under din anställning, och det inte finns någon lag att stödja sig på – går det inte att säga med säkerhet vad som gäller tyvärr. Jag kan alltså inte ge dig ett exakt svar.Jag skulle dock rekommendera att du kontaktar arbetsgivaren innan du publicerar texterna hos någon annan, för att undvika att göra dig skyldig till upphovsrättsintrång.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,