Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga handlar om arvsrätt som sambo. Regler om arv finns i Ärvdabalken och regler om sambor finns i Sambolagen.Samboegendom? Du skriver att du och din sambo bor i en hyresrätt och att du köper ett hus. Den första frågan som behöver besvaras är frågan om huset blir samboegendom eller inte, eftersom detta påverkar hur husets värde ska fördelas mellan er vid eventuell bodelning.Under förutsättning att ni inte flyttar in i huset blir det inte samboegendom, och ska därför inte delas mellan er vid en eventuell bodelning mellan er (3§ Sambolagen). Skulle ni däremot flytta in där tillsammans, så att det blir er gemensamma bostad, kommer det ses som samboegendom. Ses huset som samboegendom ska det delas lika mellan er vid en eventuell bodelning (3§ och 14§ Sambolagen). Detta innebär att din sambo får rätt till hälften av husets värde.Vad som händer med huset om du avlider är alltså beroende på om ni flyttar in tillsammans i huset så att det blir er gemensamma bostad. Antingen blir det inte samboegendom, och då ärver dina arvingar hela huset, eller så blir det samboegendom, och då ärver dina arvingar halva huset. För att det ska bli lättare att förstå mitt svar kommer jag utgå från att ni flyttar in i huset tillsammans och det blir ert gemensamma hem, och att det alltså ska delas lika mellan er vid eventuell bodelning.Arv I Sverige finns ingen rätt att ärva som sambo (2 kap. Ärvdabalken). Din del av huset kommer gå till dina arvingar, vilket alltså inte inkluderar din sambo. Din sambo har alltså ingen rätt att ärva din del av husets värde.Om du vill att din sambo ska ärva din del av huset har du möjligheten att testamentera det till din sambo. Då går det som huvudregel till din sambo om du avlider.Undantaget till detta är att du inte kan testamentera bort eventuell bröstarvinges laglott. Barn kallas bröstarvingar, och de har alltid rätt att få ut sin laglott. En laglott är hälften av det barnet skulle haft rätt att ärva om det inte fanns testamente (7 kap. 1§ Ärvdabalken). Har du barn kan detta alltså påverka din rätt att testamentera bort din del av huset till din sambo. Har du annan egendom som kan täcka barnets laglott kan din sambo få huset som testamenterats, annars inte.Sammanfattningsvis Antingen kommer huset delas lika mellan er vid eventuell bodelning, och då ärver dina arvingar hälften av huset, eller så kommer huset inte delas mellan er och då ärver dina arvingar hela huset. Detta beror på om det blir er gemensamma bostad eller inte. Din sambo kommer inte ärva din del av huset om du dör, så vida du inte testamenterar det till din sambo. Detta kan påverkas av eventuella barn.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är SGI och hur får man en sådan?Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är ett belopp som ligger till grund för flera sociala förmåner, såsom främst sjukpenning. Storleken av SGI avgörs utifrån en framåtsyftande bedömning, vilket innebär att det egentligt relevanta är inte tidigare eller nuvarande inkomst utan istället antagen framtida inkomst. Inkomsten ska antas vara i minst 6 månader. (se 25 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (SFB)). Det är vidare den försäkrades faktiska inkomst och inte den för arbetsplatsen genomsnittliga inkomsten som ska grunda beräkningen (RÅ 2001:75). Vad händer med SGI när man slutar arbeta?När inkomsten avsiktligen eller oavsiktligen minskas, såsom är fallet när ett arbete avslutas utan att ersättas med ett nytt, följer att även SGI minskar. Med hänsyn till att SGI baseras på en framåtsyftande bedömning ter sig detta logiskt; den som slutar sitt arbete kan inte heller förväntas behålla sin lön. (se för det sagda 26 kap. 9 § SFB motsatsvis). Eftersom den sjukpenninggrundande inkomsten bestäms när ersättning som grundas i SGI begärs kommer den som har avslutat sin anställning få en bedömning som baseras på en inkomst om noll kronor, vilket självfallet ger en SGI om noll kronor (jfr 26 kap. 2 § SFB). Undantag från att SGI "nollas" finns i enlighet med bestämmelserna om "SGI-skyddad tid" (26 kap. 9-18a §§ SFB). I detta fall är aktuellt att beakta två skyddsgrunder. För det första råder skydd för arbetslös som är arbetssökande (26 kap. 13 § SFB). För SGI-skydd föreligger två alternativa krav och vederbörande kan som alternativ 1 delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program och få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, eller som alternativ 2 stå till arbetsmarknadens förfogande. Med att stå till arbetsmarknadens förfogande avses en omedelbar anmälan hos Arbetsförmedlingen senast dagen efter anställningens upphörande (se HFD 2014:11). Det går alltså inte att ta ledigt mellan arbete respektive arbetssökande och fortsatt behålla sin SGI. Däremot är det möjligt att anmäla sig hos Arbetsförmedlingen som arbetslös och därefter ta viss tids semester, dock högst två gånger och totalt 25 dagar per år (se försäkringskassans vägledning 2004:5 samt jfr rättsfallen HFD 2012:3 och RÅ 2003 ref 93). Denna skyddsgrund är således inte tillämplig på ditt fall. För det andra råder ett allmänt skydd i 3 månader i följd efter att en försäkrad avbryter sitt förvärvsarbete, förutsatt att den försäkrade är under 65 år (26 kap. 18 § SFB). För tillämplighet av detta undantag har i praxis konstaterats att det avbrutna arbetet ska vara ett sådant som kunnat ligga till grund för en SGI (se RÅ 2009 ref. 76). Att en visstidsanställning upphör torde berättiga till detta skydd även om det stod klart att just innevarande visstidsanställning skulle upphöra vid aktuell tid. Anledningen är att visstidsanställning som pågår vid bedömningen av SGI presumeras komma att förnyas vid dess utlöpande och därav kunna vara i tillräcklig tid för att berättiga en SGI, även om den enskilda visstidsanställningen i sig är kortare än 6 månader (se FÖD 1986:59). Förutsatt att det ej passerat mer än 3 månader från din anställnings avslutande tills att du anmälde dig hos arbetsförmedlingen ska du få behålla din SGI i enlighet med 26 kap. 18 § SFB. Det spelar ingen roll vad du mer konkret gjort under dessa tre månader, varvid försäkringskassans begäran ter sig något förunderligt. Sammanfattning Som huvudregel nollas ens SGI direkt då förvärvsinkomst inte längre has eftersom någon framtida inkomst då inte heller kan antas. I vissa undantagsfall kan ens SGI dock skyddas i viss övergångstid eller om vissa omständighetskrav uppfylls. I detta fall synes den enda skyddsmöjligheten vara det allmänna tremånadersskydd som följer vid avslutande av förvärvsarbete (se redogörelse ovan). Försäkringskassans agerande synes utifrån det redogjorda rättsläget vara förunderligt; möjligen föreligger någon avgörande omständighet som inte framgår av din fråga. Mitt råd till dig är att utifrån den information jag har givit efterfråga vad försäkringskassan avser med ditt krav. Därefter kan du återkomma med en fråga här på Lawline inkluderandes försäkringskassans motivering. Du är även välkommen att kontakta våra anställda jurister här. Hoppas du fick din fråga besvarad! Vänlig hälsning,

Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Denna typ av fråga regleras av Bostadsrättslagen. Där föreskrivs i 9 kap. allmänt om bestämmelser för föreningen. Bland annat framgår att vissa saker ska framgå av bostadsrättsföreningens stadgor. I 5 § 9 punkten står: "hur en föreningsstämma ska sammankallas" och i 10 punkten står "de ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma". Rent explicit framgår alltså inte om dagordningen behöver framgå av kallelsen eftersom att lagstiftningen ger föreningen någorlunda fria tyglar när det gäller på vilket sätt ett årsmöte ska kallas till. Observera dock att det kan framgå av stadgorna att dagordningen ska vara med på kallelsen.Gällande att det inte finns någon paragraf i stadgorna angående antalet ledamöter som ska väljas är problematiskt eftersom att det framgår av 5 § 8 punkten att "antalet eller lägsta eller högsta antalet styrelseledamöter" ska regleras av stadgorna, detta innebär i praktiken att stämman först måste bestämma antalet innan man kan gå vidare till att välja personerna till uppdraget.Hoppas du fått svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Om du ärvt huset med fri förfoganderätt hade det inneburit att du får förfoga över huset som du vill, men med vissa undantag. Till exempel hade det inte varit tillåtet att skänka bort en stor del av huset i gåva och det hade heller inte varit tillåtet att testamentera bort huset som du vill. Detta beror på att om din make hade arvingar så kommer de att ärva huset när du, som fått ärva huset med fri förfoganderätt, gått bort. Med andra ord innebär det att du hade haft rätt till huset under din livstid men att dina arvingar inte har rätt att ärva huset efter dig, utan det ska gå till din makes arvingar (ÄB 3 kap. 2 § första stycket). Att du har ärvt huset med full äganderätt innebär alltså att du inte behöver ta hänsyn till din makes arvingar och kan testamentera bort det som du vill. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du flera funderingar får du gärna återkomma. Allt gott!

Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår att du är orolig, och jag ska försöka förklara hur situationen ser ut rent juridiskt så gott jag kan.Regler om vårdnad finns i Föräldrabalken (FB).Du skriver att du har ensam vårdnad om din son på 4 år. Skulle du avlida ska rätten ge vårdnaden om din son antingen till hans pappa eller till särskild förordnade vårdnadshavare. Vem som får vårdnaden beror på vad som är lämpligast (6 kap. 9§ 2 stycket FB).Vid en sådan lämplighetsbedömning ska rätten ta hänsyn till vad som anses vara barnets bästa. Här ska särskilt beaktas in inte bara vilken relation barnet har till sin kvarlevande förälder, utan också andra släktingar eller styvförälder. Det är av stor betydelse att barnet så snart som möjligt får anknytning till någon som barnet kan känna förtroende för och som kan erbjuda ett stabilt förhållande.Du har skrivit att barnets pappa enbart har träffat honom ett fåtal gånger under din sons första levnadsår, och att de sedan inte haft kontakt. Du har också skrivit att han har ett liv av kriminalitet och droger samt bor med sin mamma i en etta. Utifrån detta är min bedömning att han knappast kan anses ha en stadig relation till din son eller kunna erbjuda ett stabilt förhållande för honom. Med stöd i detta kan det vara svårt att argumentera för att han ska anses vara lämplig som vårdnadshavare ifall du skulle gå bort.Du frågar också om din sambo kan få vårdnad över din son, och om det skulle vara större chans till detta om ni gifte er. Det är fullt möjligt för din sambo att bli särskilt förordnad vårdnadshavare för din son även om ni inte är gifta (RH 1983:54). Detta beror på vad domstolen anser vara bäst för barnet. Det är möjligt att domstolen kan anse att ett äktenskap mellan er kan tyda på större stabilitet, men det som det ytterst kommer att handla om är frågan om barnets bästa.Mitt råd till er är att du ska skriva vem du vill ska få vårdnad om din son om du skulle avlida i ett testamente. Har du gjort det ska domstolen nämligen ge vårdnaden till den person du vill ska få vårdnaden, om det inte är olämpligt (6 kap. 10a§ 4 stycket FB).Sammanfattningsvis är min bedömning att det, utifrån det du skrivit, inte är troligt att din sons pappa skulle få vårdnaden ifall du skulle gå bort. Eftersom du skriver att din sambo har tagit hand om din son är det möjligt att din sambo kan få vårdnaden. Skulle du dessutom skriva in i ditt testamente att du vill att din sambo ska få vårdnad om din son är det än mer troligt att din sambo skulle få vårdnaden.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver är det brottet föregivande av allmän ställning som ligger potentiellt närmast till hands i denna situation. Du finner bestämmelsen i brottsbalken (BrB 17 kap. 15 §).Att klä sig i försvarsmaktens eller annan myndighetskårs uniform kan vara brottsligtBestämmelsen innehåller två typer av kriminaliserade gärningar; antingen att felaktigt utge sig för att företräda en svensk myndighet och utöva tillhörande myndighetsmakt (exempelvis hävda att man är civilklädd polis och be om identifikationshandlingar), eller att obehörigen bära uniform eller andra tjänstetecken som ger sken av att bäraren tillhör försvarsmakten eller annan myndighetskår (exempelvis brandman). Det endast den senare gärningstypen som är relevant att titta på i det fall du beskriver. Jag kan emellertid med stor säkerhet säga redan nu att det du beskriver i den bakgrunden inte är brottsligt, av flera skäl.Först och främst kan man i princip kan man säga att det följer rent språkligt av lagtexten, som alltså uttryckligen nämner försvarsmakten och inte Bundeswehr (tyska armén). Bundeswehr kan inte heller sägas utgöra en kår i det allmännas tjänst med sådana uppgifter som följer av lagtexten. Ditt märke faller alltså utanför lagtextens ordalydelse.Ett annat skäl som är mer juridiskt tekniskt – men som hänger ihop med ovanstående – är att detta brott anses riktat mot allmänheten/staten som brottsobjekt. Med det menas endast den svenska allmänheten eller staten, och alltså inte den tyska (vari detta märke är en relevant tjänstemarkör). På samma sätt som det inte är våld mot tjänsteman enligt svensk lag att slå en fransk polis (även om det kan vara det enligt fransk lag), är det därför inte heller brottsligt enligt svensk lag att bära detta märke. Den i lagen beskrivna gärningen måste alltså riktas mot brottsobjektet den svenska allmänheten/staten. En brasklapp jag kommer återkomma till är att det dock fortfarande kan vara olagligt enligt tysk rätt.Slutligen är även det faktum att du endast burit märket i airsoft sammanhang relevant, eftersom det innebär att du inte ger sken av att inneha den roll som din beteckning anger. Situationer som maskerader och filminspelningar nämns i juridisk litteratur falla utanför det straffbelagda området för lagen, och det borde därför även gälla för airsoft där alla som deltar är införstådda med att det inte rör sig om verkliga soldater. Denna omständighet innebär att du inte heller har uppsåt till ge sken av att tillhöra tyska armén, något som slutligt fritar dig från allt straffrättsligt ansvar enligt denna bestämmelse, till och med om någon utomstående skulle råka se dig.Kriminaliserat enligt tysk rätt?Tekniskt sätt kan det du gör möjligtvis vara olagligt enligt tysk rätt. De flesta länders – även Sveriges – lagar är inte begränsade av nationsgränser och som du kanske vet kan man dömas i svensk domstol för en misshandel utförd i ett annat land (BrB 2 kap. 2 §). Jag saknar kunskapen för att göra en fullständigt säker bedömning av denna fråga, men är dock nästan säker på att det inte är olagligt heller enligt tysk rätt på grund av följande skäl:1. Att du endast bär märket i airsoft sammanhang borde göra det tillåtet enligt tysk lag av samma skäl som ovan förklarat.2. Eftersom du befinner dig i Sverige kan du knappast riskera att förleda den tyska allmänheten om vilken befattning du har. För exempelvis svenskar betyder märket ingenting, vilket gör att lagens syfte och tillämpningsområde inte borde sträcka sig utanför Tysklands gränser. Denna typ av "brott" brukar inte vara straffbelagda utanför ländernas egna gränser, därför att brottsobjektet utgörs av de olika lagstiftande ländernas allmänhet och stat (jämför vad jag skrev om detta ovan).Min bedöming är att du kan spela på som vanligt.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Jag vill börja med att beklaga din situation.Jag tolkar din fråga som att du äger en obebyggd fastighet belagd med byggförbud för att kommunen eventuellt vill använda din mark till utbyggnad någon gång i framtiden. Det verkar som att de vägrar upphäva byggförbudet trots att lång tid har förflutit sedan byggförbudet ålades fastigheten och kommunen vägrar att köpa fastigheten. Jag är inte säker på om du menar att kommunen är huvudman eller landstinget, oavsett vem av dem som är huvudman har du möjlighet att kräva att fastigheten löses in eftersom din markanvändning väsentligen försvåras på grund av kommunens beslut.Plan- och bygglagens (PBL)14 kap reglerar inlösen av fastigheter. Eftersom du är fastighetsägare kan kräva inlösen av hela eller en del av din fastighet när ett beslut leder till att användningen av fastigheten synnerligen försvåras. En fastighetsägare kan också kräva inlösen när mark i en detaljplan läggs ut för vissa allmänna eller gemensamma ändamål.Som fastighetsägare har du rätt att begära inlösen när ett beslut om inskränkningar i den pågående markanvändningen leder till en så stor skada att det inte är skäligt att du ska behöva behålla äganderätten till fastigheten. Förutsättningen för att kunna begära inlösen är att "markanvändningen synnerligen försvåras" för fastighetsägaren. Tolkningen av ordet synnerligen ska ses som att det är fråga om en mycket påtaglig skada. Vanligen tar den sig uttryck i en värdeminskning på fastigheten, men av rättspraxis framgår att det inte enbart är en värdebedömning som ska göras. Det är oavsett av värdeminskningen fråga om en "synnerlig" skada om det inte är rimligt och skäligt att fastighetsägaren ska vara tvungen att behålla äganderätten till fastigheten med tanke på de restriktioner för användningen som har beslutats.När man bedömer om det är så att användningen "synnerligen försvåras" ska man också ta hänsyn till eventuella andra beslut om restriktioner för markanvändningen enligt plan- och bygglagen. Dessa beslut ska ha meddelats inom tio år före det senaste beslutet för att räknas in i den så kallade ackumulerade skadan. Det saknar då betydelse om rätten att föra talan för en äldre skada har gått förlorad. Inlösen ska alltså ske om den sammanlagda skadan under tioårsperioden innebär att användandet av fastigheten synnerligen försvåras. (14 kap 13 § och 22 § PBL)Om beslutet i något av dessa fall medför att användningen av fastigheten synnerligen försvåras är kommunen skyldig att lösa in fastigheten om fastighetsägaren begär det (Enligt PBL 14 kap 5,6,7,9,10,11 §§);Bygglov för återuppförande vägras. Marklov vägras. Rivningslov vägras eller rivningsförbud införs. En detaljplan ändras eller upphävs under genomförandetiden. Skyddsbestämmelser m.m. införs. Områdesbestämmelser om vegetation och markyta införs.Ersättning för skada kan under vissa förutsättningar betalas i dessa fall. (källa: Boverkets hemsida) Ersättningen ska bestämmas enligt 4 kap expropriationslagen (14 kap 23 § PBL). Det innebär att ersättning ska betalas för fastighetens marknadsvärde och för eventuella övriga ekonomiska skador som fastighetsägaren drabbas av till följd av inlösen. I doktrin har det diskuterats att fastighetsägaren får tåla ett avdrag på cirka 15 % av marknadsvärdet vid inlösen. Talan om inlösen ska väckas inom två år från den dag då det beslut som talan grundas på vann laga kraft (15 kap 5 § PBL). Talan får dock väckas senare om skadan inte rimligen kunde förutses inom tvåårsperioden. Det finns inga tidsfrister för talan om inlösen av mark som i en detaljplan har lagts ut för ett allmänt eller gemensamt behov.Om du inte har något beslut från de senaste 2 åren kan du söka om bygglov på nytt och använda det avslagsbeslutet som grund för din talan om att begära inlösen av fastigheten) Detta sker genom domstolsprövning i mark- och miljödomstolen.Om mark enligt en detaljplan ska användas för en allmän plats som kommunen är huvudman för, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in marken. Skyldigheten gäller dock inte så länge som tillfällig användning av marken enligt detaljplanen får pågå. Inlösenskyldigheten är ovillkorlig och gäller så länge som detaljplanen gäller. Genom särskilda bestämmelser i fastighetsbildningslagen kan fastighetsägaren även begära att kommunens inlösenskyldighet genomförs som fastighetsreglering. I praktiken är detta tillvägagångssätt dominerande (PBL 14 kap 14,20 §§).Om kommunen inte är huvudman för en allmän plats är den som ska vara huvudman för platsen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken. Huvudmannen får bestämma vilken rätt som förvärvet ska avse. Skyldigheten gäller dock inte så länge som tillfällig användning av marken eller utrymmet enligt detaljplanen får pågå (PBL 14 kap 15,19-20 §§).Min rekommendation är att du anlitar en specialist inom fastighetsrätt, en advokat eller jurist specialiserad på fastighetsrätt, som kan hjälpa dig att väcka en talan om inlösen. Det krävs en juridisk utredning för att kunna bedöma dina möjligheter till skadestånd utöver ersättningen för inlösen av fastigheten. Vi på Lawline har allmänna jurister, om du vill anlita en av våra jurister är du välkommen att mejla mig, jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Alexander Hedblom |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid en skilsmässa ska allt giftorättsgods delas lika mellan makarna, detta framgår av 7 kap. 1 § samt 9 kap 1 § Äktenskapsbalken. Om ni inte har äktenskapsförord som säger att ditt aktiebolag ska utgöra enskild egendom och därför inte tas upp vid bodelning kommer även bolaget ingå i uppdelningen. Hur ditt aktiebolag rent pengamässigt kommer att delas upp vid bodelningen kan jag dessvärre inte svara på eftersom att det helt beror på hur era övriga tillgångar ser ut och hur utfallet för bodelningen blir.Om det var så att aktiebolaget skulle delas exakt lika så skulle det innebära att du skulle vara tvungen att ge hälften av ditt aktieinnehav till din före detta. Däremot så finns möjligheten att köpa ut hen för en summa ni kan komma överens om. Det ska tilläggas, att eftersom marknadsvärdet på ditt aktiebolag enligt min bedömning är nära noll så ska du vara försiktig om din före detta skulle begära att du betalade hälften av det aktiekapital som finns i bolaget, detta skulle i vart fall enligt min bedömning vara felaktigt.Hoppas detta ger dig någorlunda klarhet, om inte, tveka inte på att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,