Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar utgår jag från att det inte finns något äktenskapsförord mellan er. Detta eftersom jag inte fått någon information om det.Tillämplig lag är äktenskapsbalken (ÄktB).Varje make råder över sin egendomVar och en äger sin egen egendom, även vid äktenskap (1 kap. 3 § ÄktB). Din och din frus egendom är således åtskilda. Det att ni är tillsammans betyder inte att era egendomar även är den andres. Du har alltså ingen rätt till hennes arv i nuläget. Detta oaktat att hon förstås kan skänka hälften av sitt arv till dig om hon så önskar.Du kan ha rätt till hennes egendom vid bodelningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas respektive egendom delas upp mellan varandra, vilket kallas bodelning (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Det är då som makarnas egendom delas. Notera, som ovan nämnt, att fram till bodelningen är er respektive egendom er egen. Frågan uppstår då huruvida du har rätt till hälften av din frus arv vid en bodelning. Här blir det avgörande hur arvet sett ut.Vid ingående av ett äktenskap erhåller makarna en så kallad giftorätt. Detta ska inte förknippas med äganderätt. Giftorätt är en rätt till hälften av sin makes egendom vid bodelningen. Att egendom är giftorättsgods innebär alltså att du som make har ett latent anspråk på hälften av giftorättsgodset vid bodelningen. Rättigheten uppstår således först vid bodelningen (11 kap. 3 § ÄktB). All giftorättsgods ingår i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Värdet av all er giftorättsgods adderas och fördelas lika mellan er. Notera emellertid att enskild egendom inte är giftorättsgods och ingår således inte i bodelningen. För att egendom ska vara enskild ska detta särskilt framkomma. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Din frus arv kan utgöra enskild egendom och kommer, om så är fallet, inte att ingå i en framtida bodelning. Arvet är enskild egendom om det framkommer av ett testamente att arvet ska utgöra enskild egendom (7 kap. 2 § första stycket, tredje punkten ÄktB). Hur det ser ut i ditt fallDet här betyder att om det inte finns något testamente som nämner att arvet ska vara enskild egendom kommer arvet att ingå i en framtida bodelning, vilket betyder att du kommer att ha rätt till hälften av din frus egendom vid en eventuell bodelning.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar det så har du blivit anklagad för att köra mot rött, utan att du har gjort det, och nu undrar du hur du ska gå tillväga härifrån. Då jag inte kan utläsa om du godkänt boten eller inte, kommer jag redogöra för vad som gäller vid båda dessa situationer.Ordningsbot – godkänd eller inte?Om du har fått en ordningsbot och inte betalar den, kommer du får en påminnelse innan böterna lämnas över till Kronofogden för indrivning. Om du inte skrivit under ordningsboten, kan ärendet tas upp till prövning hos en tingsrätt (48 kap. 3§ första stycket rättegångsbalken (RB)). Det är då polisen som via åklagaren ansöker om stämning hos tingsrätt. En ordningsbot som du har skrivit under kan inte överklagas, då den räknas som en lagakraftvunnen dom (48 kap. 3§ andra stycket RB). Du kan istället begära den undanröjd genom att skicka in en ansökan till den tingsrätt där händelsen inträffade. En sådan ansökan ska göras skriftligen och inom ett år från den dag då i detta fall du undertecknade ordningsboten (59 kap. 7§ RB). Du kan begära att boten undanröjs, och tingsrätten kan undanröja den om (1) godkännandet inte kan anses vara frivilligt av den misstänkte, (2) om det förekommit fel vid ärendets behandling så att boten ska anses ogiltig, eller (3), om boten av annan anledning inte överensstämmer med lag (59 kap. 6§ RB, samt 59 kap. 10§ RB). Vid en rättegång får du möjlighet att ge in bevisning, kalla vittnen och liknande, och berätta din sida av händelsen innan tingsrätten fattar beslut om böterna ska utgå eller inte. Du kan läsa mer om böter på polisens hemsida.TransportstyrelsenPolisen ska omhänderta körkortet om det finns risk att Transportstyrelsen kommer återkalla körkortet på grund av olika trafikbrottsliga gärningar. Transportstyrelsen ska då utreda om körkortet ska återkallas eller om det kan lämnas tillbaka. Som du själv skriver, så kommer Transportstyrelsen skicka ett föreläggande till dig där du kan få möjlighet att yttra dig och berätta din version av händelsen. Om Transportstyrelsen återkallar körkortet utfärdar de också en spärrtid, innan du kan få tillbaka det. Spärrtiden för att köra mot rött är lägst en månad, högst tre år. Du kan läsa mer om processen hos Transportstyrelsen på deras hemsida. Vad ska du göra?Om du inte har skrivit under och godtagit ordningsboten, kommer polisen handlägga processen och du kommer senare få papper från tingsrätten där du kan begära huvudförhandling och ge in din bevisning. Du behöver alltså inte göra något i detta läge så vida du inte fått papper från tingsrätten. Om du har skrivit under ordningsboten, kan du ansökan om att få den undanröjd hos tingsrätten där händelsen inträffade. Detta bör göras snarast. Bäst är att skicka ett mail till domstolen, en kopia av ordningsboten bör bifogas. Du kan här hitta vilken tingsrätt som är rätt, utifrån var gärningen inträffade. Har du redan gjort detta finns det inte så mycket mer att göra än att invänta tingsrättens beslut eller rättegången. Observera dock att tingsrättens dom och Transportstyrelsens beslut inte har med varandra att göra direkt, men om tingsrätten undanröjer ordningsboten kan såklart Transportstyrelsen ta detta i beaktning vid sitt beslut. Jag hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars kan du kontakta våra jurister för att få vidare hjälp. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Vänligen,

Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Försäljning av fastigheter regleras i jordabalken (JB). Det första dokumentet som krävs är att ni upprättar en köpehandling (JB 4:1 1st). Denna ska innehålla följande:uppgift om köpeskilling (pris),en förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen,eventuella villkor kring köpet (4:3 1p). Som utgångspunkt är köpehandlingen det enda dokument som ni behöver. Ingen myndighet måste heller blandas in. Dock blir det lite klurigare i och med att du säljer 25% av fastigheten. Jag tolkar det som att du säljer andelen utan att din dotter ska få bryta ut den delen från resten av fastigheten så att det blir en egen fastighet. Om så är fallet blir hon helt enkelt samägare med den/de som äger resterande 75%. Om tanken är att din dotter ska bryta ut de 25% du säljer till henne och på så sätt skapa en ny fastighet måste fastighetsbildning ske (JB 4:7). Man ansöker skriftligt om detta hos lantmäterimyndigheten (fastighetsbildningslag 4:8 1-2st). I er ansökan ska ni ange följande:den åtgärd som önskas genomföras,den eller de fastigheter ni för talan för,de andra fastigheter som saken angår,namn på fastighetsägarna och på de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärdenbifoga även de handlingar som ni har och som är av betydelse för saken. Även en del personuppgifter ska vara med (fastighetsbildningslag 4:8a). Om det finns någon som kan beröras av en ansökan (i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft) ska ansökan innehålla uppgifter även om denne. Följande uppgifter är det som ska vara med (fastighetsbildningslag 4:8b):personnummer eller organisationsnummer,postadress och adress till arbetsplats,telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer,E-postadress. Jag väljer att inte gå vidare med att förklara hur självaste processen hos lantmäterimyndigheten går till eftersom jag misstänker att detta inte är relevant för er situation. Jag hoppas därmed att du fått svar på din fråga. Du är självklart välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Utgångspunkten är att arvet utgör s.k giftorättsgods och därför ska ingå i bodelningen (ÄktB 7:1 j. 10:1). Det finns dock två undantag som jag tror kan bli relevanta i ditt fall. Det första är ifall din far i sitt testamente skrivit att arvet ska utgöra enskild egendom, då ska det nämligen inte ingå i bodelningen (ÄktB 7:2 4p j. 10:1). Det andra undantaget är ifall någon av er redan väckt talan om äktenskapsskillnad när din far dog. En bodelning ska nämligen grundas på de egendomsförhållanden som gällde när man väckte talan om äktenskapsskillnad (ÄktB 9:2 1st). Ifall ingen av de undantagen är aktuella ska arvet normalt ingå i bodelningen. Dock kan ni avtala (s.k föravtal) om att de inte ska ingå, detta förutsätter dock att ni båda kommer överens. Gör ni detta måste ni skriva ned avtalet och båda måste signera det (ÄktB 9:13 1st). Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Du är självklart varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ingånget avtal ska hållas Utgångspunkten i svensk avtalsrätt är att ingånget avtal ska hållas och att avtalsfrihet råder. Det innebär att varje anbud i sig, och varje accept i sig är bindande för respektive part (1§ första stycket avtalslagen). Det finns inte heller något formkrav generellt för att avtal ska anses giltiga, alltså är muntliga avtal lika giltiga som skriftliga, förutom i vissa speciella situationer vid ex. köp av fastighet. Detta innebär att om två personer avtalar om att låna pengar, är detta giltigt i sig utan ett skriftligt avtal. Dock är det ju en fördel att skriva ett skriftligt papper, för att klargöra vad som gäller och som underlag i de fall parterna blir oense. Detta rekommenderas. Kontrakt mellan privatpersonerDet finns inga uttryckliga regler om lån mellan privatpersoner, utan allmänna rättsprinciper gäller. Beroende på vad lånet avser, om det avser lån av pengar (försträckning) eller lån av saker (saklega), kan olika saker vara relevant att ta med i avtalet. Olika regler blir också gällande i det fall någon av parterna går i konkurs eller blir utsatt för utmätning. Ett skriftligt avtal kan då vara en fördel att ha, för att kunna bevisa att det finns en annan ägare som har bättre rätt till det som lånats ut. Ett så kallat skuldebrev kan därför upprättas mellan låntagaren (gäldenären) och långivaren (borgenären) om lånet avser pengar, och då är låntagaren ansvarig enligt detta dokument (1§ skuldebrevslagen). Skuldebrevslagen är i vissa delar dock dispositiv, vilket innebär att avtalet parterna emellan får företräde framför lagen. Om ett sådant skuldebrev eller liknande dokument upprättas, bör det framgå av handlingen:- Beloppet som lånats ut/ saken som lånats ut- När saken/pengarna ska lämnas tillbaka- Vilka som är låntagare och långivare (vem som ska betala och vem som ska få betalt främst, gärna med personnummer och adress)- Om skuldebrevet får överlåtas eller inte (om någon annan får ta över rätten att driva in vad som lånats ut)- Regler om eventuell avbetalning och ränta (ange då förfallodatum för varje gång delbetalning ska ske)- Vad som händer om betalningen/återlämnandet blir försenat- Hur återlämnandet/betalningen ska ske (var, på vilket sätt ex. banköverföring, Swish, kontant) - Villkor för att kunna ändra avtalet, om det behövs (exempel om låntagaren har svårt att återlämna/återbetala)- Datera dokumentet och ange ort, det skadar inte heller att båda parterna undertecknar handlingen, även om detta inte krävs.Hur kan man få hjälp med att utforma kontrakt?Det finns olika hemsidor som har exempel på mallar för skuldebrev som man kan använda sig av. Du kan även kolla lite i skuldebrevslagen för att se vad som gäller mer specifikt om olika typer av skuldebrev, men glöm inte att skuldebrevslagen oftast bara blir aktuell i de delar som avtalet inte anger vad som gäller. Du kan även kontakta en advokatbyrå som ibland erbjuder gratis rådgivning kring sådana här avtal, eller så är du välkommen att kontakta våra jurister som kan vara behjälpliga med att utforma ett avtal som passar er specifika situation.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du har fått någon vägledning i din fråga!Vänligen,

Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utmätning regleras i Utsökningsbalken (UB). Kronofogden har rätt att utmäta egendom, med undantag om det finns någon annan bestämmelse i ovan nämnda lag eller särskild föreskrift (4 kap. 2 § UB). Detta innebär som huvudregel att arv också kan utmätas, precis som annan egendom. Dock finns det ett undantag i 5 kap. 5 § UB, som säger att egendom som enligt föreskrift vid gåva eller i testamente inte får överlåtas, får heller inte utmätas. Detta innebär att om t.ex den du ärver från upprättar i sitt testamente att arvet inte får överlåtas, får arvet heller inte utmätas och Kronofogden kan därmed inte få tillgång till det. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har varit offer för ett brott, och i domstol fått ett skadestånd tilldömt dig. I första hand kan man kräva pengarna från den tilltalade i målet. Det är tyvärr oftast så att målsägande själv måste kontakta den tilltalade för att få sina pengar, men har du haft ett målsägandebiträde i processen kan denne hjälpa dig med detta. Annars kan du vända sig till den tilltalade direkt, eller via dennes försvarare som ibland också är behjälplig med detta. Brottsoffermyndigheten betalar ut skadestånd i vissa situationer, men tyvärr är deras möjlighet ganska begränsad i praktiken. För att få brottsskadeersättning krävs oftast att man har försökt driva in skadeståndet på egen hand eller genom Kronofogden. Man kan inte heller få någon brottsskadeersättning om man har fått full ersättning från den tilltalade eller från sitt försäkringsbolag. Du kan läsa mer om Brottsoffermyndigheten och brottsskadeersättningen på deras hemsida. "Hur ska jag gå tillväga för att få mitt skadestånd?"I det fall gärningspersonen inte kan betala, kan du vända dig till Kronofogden. När domstolens dom har vunnit laga kraft, underrättar domstolen Kronofogden om att det finns ett utdömt skadeståndsanspråk i målet. Kronofogden kommer då skicka hem en ansökningsblankett till dig som du kan fylla i och skicka in till dem. Du kan läsa mer om denna ansökningsprocess på Kronofogdens hemsida.En dom från en domstol är en exekutionstitel, vilket innebär att Kronofogden har befogenhet att göra utmätningar hos den tilltalade för att kunna driva in skadeståndet till dig (1 kap. 1§ Utsökningsbalken (UB); samt 3 kap. 1§ 1p. UB). Så även om jag har tolkat det fel, och att du inte är målsägande i ett brottmål utan part i ett tvistemål om skadeståndsanspråk, så kan du även då använda domen i detta ärende som underlag för att ansöka hos Kronofogden om utmätning hos den skadeståndsskyldige personen. Har ingen dom fallit än kan du vänta tills det blir en straffrättsprocess av det, eller väcka skadeståndstalan själv som ett tvistemål i domstol. Tyvärr är det inte alltför ovanligt att det tar lång tid för brottsoffer att få ut sitt skadestånd, och ibland får man inte ens ut vare sig hela eller delar av skadeståndet. Men det är huvudsakligen Kronofogden som kan hjälpa dig med att driva in dina pengar, om det finns någon egendom hos motparten att utmäta pengarna ur. Jag rekommenderar dig att kontakta Kronofogden för vidare hjälp.Jag hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att vända dig till våra jurister. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Vänligen,

Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder avtalsfrihet, vilket innebär att man får avtala om i princip vad som helst. Det skulle därför vara helt okej för dig och din framtida arbetsgivare att skriva ett avtal om din framtida anställning efter utbildningen.Vi på Lawline arbetar mycket med framtagande av avtal och har experter som gärna hjälper dig och din arbetsgivare att forma ett avtal som passar er. Du är varmt välkommen att kontakta mig på jennifer.embretsen@lawline.se så hjälper jag dig att komma i kontakt med en av våra jurister.Vänligen,