Vem ska stå kostnaderna för sanering?

2019-01-17 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Fråga gäller PCB förorenad fastighet som har blivit sanerad,avsiktern är att sälja fastigheten,men om det nu visar sig att grannfastigheterna också har blivit förorenadevem skall stå för kostnaderna om saneringsbehov föreligger stamfastigheten är såld sedan några år tillbaka och två tomter är är avstyckade och bebyggda för ca 30 år sedanmen risk finns att förorening finns där eftersom att en gång i tiden funnits växthus som är rivna,men kittet som växthusglasen lades i innehåller PCB och vid rivning har det hamnat på marken och förorenat densamma.
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat din fråga och din situationJag uppfattar det som att du äger en fastighet som du avser sälja. Jag förstår det som att fastigheten du äger utgör en del av ett markområde som tidigare bara var en fastighet. Inför försäljningen har du sanerat fastigheten eftersom det en gång bedrivits växthusverksamhet på tomten som medfört PCB föroreningar i marken. Eftersom växthusverksamheten bedrevs under en tid då din fastighet inkluderades i ett större markområde (som nu är uppdelat på flera tomter) undrar du om du kan hållas ersättningsskyldig för PCB föroreningar som eventuellt visar sig också hos granntomterna. Fastighetsägare har ett strikt ansvar för miljöskador som uppstår på granntomten men det strikta ansvaret gäller inte för skador som grannen bör tåla Regler om miljöskador och grannars skyldigheter att bruka sina tomter så att angränsande fastigheter inte störs, finns i 3 kap. jordabalken (JB) och 32 kap. miljöbalken (MB). Av bestämmelser i 3 kap. JB framkommer att den som är fastighetsägare får göra vad den vill med sin egen mark så länge som brukandet inte stör grannarna. Hänvisningar görs till 32 kap. MB. I MB anges att vissa störningar måste få tålas. För miljöskador råder ett strikt ansvar. Det innebär att en fastighetsägare kan bli ersättningsskyldig för skador som härrör från dennes fastighet men som visar sig på grannfastigheten oavsett om fastighetsägaren varit varsam. För att 32 kap. MB ska vara tillämpligt och för att ett strikt skadeståndsansvar ska aktualiseras krävs att vissa kriterier är uppfyllda: 1)Skadan ska ha uppstått till följd av en verksamhet som har anknytning till en fastighet 2)Skadan ska ha drabbat omgivningen d.v.s. inte endast någon som tillfälligt besöker fastigheten 3)Skadans karaktär måste passa in i 32 kap. MB – det ska alltså vara fråga om en miljöskada. En fastighetsägare är ersättningsskyldig för markföroreningar som fastighetsägarens fastighet orsakar grannfastigheten. Detta under förutsättning att det råder ett rimligt orsakssamband mellan den verksamhet som bedrivits på fastighetsägarens fastighet och den markförorening som uppstått på grannfastigheten. Fastighetsägaren är inte ersättningsskyldig för skador som grannarna med hänsyn till förhållandena på orten skäligen bör tåla. Sammanfattningsvis kan du bli ersättningsskyldig för sanering av grannfastigheterna ifall skadan hos grannarna beror på verksamhet som härstammar från din tomt. Du måste själv inte ha varit vårdslös utan ansvarar i egenskap av fastighetsägare. I ditt fall kan det vara så att du ändå inte är ersättningsskyldig på grund av omständigheterna kring fastigheten. Har det varit känt för alla grannar att växthusverksamheten bedrevs för länge sen, innan du var fastighetsägare, och även på deras tomter; torde dina grannar själva ansvara för att sanera sin egen mark. Din situation är komplicerad och du kan behöva anlita en av våra jurister för rådgivning vad som gäller i just ditt fall. Du har även begärt 30 minuters telefonrådgivning. Jag kommer att ringa dig måndagen den 21 januari kl 13.00. Jag ringer via dolt nummer. Om tiden inte passar får du vänligen höra av dig till: vega.schortz@lawline.se

Kan nya rektorn "ta tillbaka" ett rum och vem ansvarar för dricksvattnet när fastigheten hyrs ut i "befintligt skick"?

2019-01-10 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Till: Vega SchortzHyr ut en helfastighet till ett företag som bedriver skolverksamhet, hyresavtal 12B.2Jag, mig=HvärdenFråga1: Jag hyr ut hela fastighet. enligt ovan, har ägt fastigheten i 2år 2017-2018, då 2017 var det företaget [AB 1] som bedrev, fick då ett rum i källaren av dåvarande rektorn ett munt.avtal[AB 2] köpte [AB 1], den nya rektorn på [AB 2] tog tillbaka rummet, hade rum't i 19mån. kan nya rekt. göra så?§ Lokalens skick: Lokalen hyrs i befintligt skickAnsvaret är helt på Hgästen att rusta så att de kan anv fastigheten till en regelrätt skolaHgäst nu som då måste följa alla myndighetens krav/ regler m m som myndighet kräver för att driva skolverksamhet. Ex. även om 1år senare , så ger myndigheten direktiv om att filtrera dricksvatten i Skolan för att det är för hög Radon halt.§ Myndighetskrav m m X - Hyresgästen" Hyresgästen ska uppfylla "Myndighetskrav m.m." ska på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som myndighet kräver …för lokalens avsedd användning"Uppsala Miljöförvaltningen, (UppMil) är en kommunal myndighet som arb. med miljö.,hälsa., vatten o avloppUppMil kräver in dricksvattenprover 2ggr/år och uppmanar om UV-filtrering och partikelfilter då UppMil har olika dricksvatten krav.Filtrering har kommit till i efterhand beroende på miljö och det kan ändrasDå det är en myndighet som ställer krav, anser jag att hela ansvaret ligger på Hgästen, dricksvattenprover, filtrering m m, Det är väl så man ska tolka §:n
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilka frågor som ska besvaras. Jag kommer därför börja med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara dina frågor utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat dina frågor och din situation Jag uppfattar det som att du år 2017 köpte en fastighet som du sedan dess hyr ut till företag som bedriver skolverksamhet. När du köpte fastigheten hade AB 1 hyresrätt i fastigheten. AB 1 har köpts upp av AB 2. Uppköpet medförde att skolverksamheten bytte rektor. Jag uppfattar det som att du med rektorn för AB 1 hade ett muntligt avtal som innebar att AB 1 avstod en del av sin hyresrätt i fastigheten. Jag uppfattar det som att du hade en överenskommelse med rektorn för AB 1 om att ett rum i fastighetens källare inte skulle ingå i hyresrätten utan skulle tillfalla dig som hyresvärd att fritt disponera över. När AB 2 tog över hyreskontraktet från AB 1 tog rektorn för AB 2 tillbaka rummet i källaren. 1) Din fråga gäller om rektorn för AB 2 haft rätt att göra så? 2) Din andra fråga gäller om det är du som hyresvärd eller om det är hyresgästen som måste se till att dricksvattnet filtreras från radon för att vattnet ska vara godtagbart inom ramen för en skolverksamhet. Fråga 1När ett företag köper upp ett annat företag kan en av anledningarna till uppköpet vara att det köpande företaget vill tillgodogöra sig förmånliga avtal som finns inom det köpta företaget. Jag uppfattar det som att AB 2 köpte AB 1 i syfte att bland annat ta över det hyreskontrakt som AB 1 hade med dig. Om du inte har avtalat om något annat med AB 2 ska hyresavtalet då övergå från AB 1 till AB 2 under samma villkor som gällde för AB 1. Har jag uppfattat dig rätt så hade du ingått ett muntligt avtal med rektorn för AB 1 som innebar att ett rum i källaren skulle undantas från hyreskontraktet. En viktig sak att ta hänsyn till är vilka som är parter i hyreskontraktet. Hyresavtalet gäller mellan dig och ett företag. Först gällde hyresavtalet mellan dig och AB 1. Nu gäller hyresavtalet mellan dig och AB 2. När villkor gällande hyresavtalet ska förhandlas kan rättsligt bindande överenskommelser endast träffas med den som är behörig att företräda och avtala för hyresgästens vägnar. Behöriga att sluta avtal för ett aktiebolags vägnar är aktiebolagets styrelse. Utöver styrelsen är firmatecknare, registrerade hos Bolagsverket, behöriga att teckna aktiebolaget och sluta avtal för bolagets vägnar. Var rektorn för AB 1 inte behörig firmatecknare för AB 1 när överenskommelsen - om att undanta ett källarrum från hyresavtalet - träffades saknar denna överenskommelse rättslig verkan. I sådana fall har AB 2 haft rätt att för sin rektor låta använda källarrummet; om hyresavtalet i övrigt ger uppfattningen av att källarrummet ska inkluderas i hyreskontraktet. Var rektorn för AB 1 behörig att sluta avtal för AB 1:s vägnar, när den muntliga överenskommelsen träffades, ska samma muntliga överenskommelse gälla för AB 2. Hyresavtal måste inte vara skriftliga, men ska vara det om någon av parterna begär det. Det innebär att hyresvillkor kan regleras genom muntliga avtal så länge som parterna är överens om att muntliga överenskommelser gäller i samma grad som skriftliga, se 12 kap. 2 § jordabalken (JB). Observera att skriftliga avtal alltid är att föredra i hyressituationer. Finns både ett skriftligt hyresavtal och muntliga överenskommelser, som går emot det skriftliga avtalet, kommer det att bli mycket svårt för den som vill kräva upprättelse med anledning av de muntliga överenskommelserna. Muntliga överenskommelser är svåra att bevisa. Fråga 2 Jag uppfattar det som att fråga 2 gäller fastighetens skick och vem som har ansvar över skicket. Huvudregeln är att hyresvärden har ansvaret över att fastigheten uppfyller en standard som är godtagbar med hänsyn till den verksamhet som ska bedrivas i fastigheten. När det gäller uthyrning av lokaler finns en möjlighet att sluta överenskommelser om att lokalen ska tillhandahållas i ett sämre skick, se 12 kap. 9 § jordabalken (JB). Du skriver att du i hyresavtalet har en klausul som anger att fastigheten hyrs ut i befintligt skick; vilket enligt din mening innebär att ansvaret för att skollokalerna är funktionsdugliga till fullo ankommer på hyresgästen. Tyvärr kan en klausul om befintligt skick inte helt undanta dig från ansvar. Möjligheten att avtala om ett sämre skick inskränks av tvingande lagstiftning. Enligt regler i miljöbalken har en fastighetsägare tillsammans med huvudmannen för en skola ansvar för att skolverksamheten inte bedrivs i en hälsofarlig miljö. Det framkommer bland annat av 9 kap. 9 § och 26 kap. 16 § miljöbalken (MB). Vem som har det främsta ansvaret i ditt fall kan jag inte svara på med så lite information. Jag uppfattar det som att Uppsala miljöförvaltning har kommit med någon form av föreläggande och begär att åtgärder vidtas med anledning av det hälsofarliga vattnet. Det främsta ansvaret för vattnet torde ligga hos den som fått beslutet skickat till sig d.v.s. är brevet adresserat till dig bör då vidta åtgärder – är det adresserat till en företrädare för skolan bör skolan vidta åtgärder. Lycka till! Jag uppfattar din situation som komplex. Önskar du personlig rådgivning, och någon som granskar och sätter sig in i ditt enskilda fall rekommenderar jag dig att anlita vår juristbyrå: vega.schortz@lawline.se Med vänlig hälsning,

Formulering av gåvobrev vid fast egendom

2018-12-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej på Er, - borde egentligen kunna detta men vill gärna höra med Er, -- Skall fixa till ett gåvobrev - Gåva del av fastighet- Gåva mellan makar. Tänkte enklaste modellen. Kan det funka så här? ...Undertecknad YY(pnr) överlåter härmed såsom gåva till min make XX(pnr), 1/2 -del av fastigheten Stockholm Goodline 1.Någon ersättning för denna gåva skall ej erläggas.Tillträde till gåvan/fastighetsdelen skall ske denna dag.(alt. 2019/01/01)Stockholm ..../................................................................YYYY:s egenhändiga namnteckning bevittnas.................................................... ..................................................Förestående gåva emottages tacksamt........................................................................XX Gåvotagare
Oliver Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna vad ett köpebrev vid försäljning av fast egendom ska innehålla återfinns i 4 kap. 1 § jordabalken (JB). Det framgår sedan enligt 4 kap. 29 § JB att samma krav gäller vid gåva. Kraven är att det ska vara skriftligt, det ska stå hur stor köpeskillingen (det här är inte ett krav vid gåva, då det i regel inte utgår någon kostnad), det ska också finnas en överlåtelseförklaring samt ska det undertecknas av båda gåvogivare och gåvotagare. Alla de här kraven uppfyller ditt förslag.Jag vill också påminna om att en ansökan av ny lagfart ska sökas inom 3 månader hos Lantmäteriet från det att gåvobrevet upprättades enligt 20 kap. 1–2 §§ JB.Det är också viktigt att gåvan enligt 8 kap. 1 § 2 st. äktenskapsbalken (ÄktB) registreras hos Skatteverket enligt de bestämmelser som finns i 16 kap. ÄktB. Anledningen varför det här är viktigt är för att gåvan ska bli sakrättsligt giltig mot gåvogivarens borgenärer.Hoppas du fick svar på din fråga!

Överlåtelse av andel i fastighet

2018-12-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och mina fyra syskon ärvde vår fars föräldrahem för tre år sedan. Vi äger en femtedel var av fastigheten (byggnader och tomt) och har inga lån på den. Nu vill jag överlåta min andel till mina syskon. Hur går jag smidigast till väga? Vad behöver jag och mina syskon tänka på? Med vänlig hälsning, A
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga äger du och dina syskon 20 % var av fastigheten, inklusive byggnader och tomt. Om det totala värdet är x kr innebär detta att du vill överlåta din andel som är 0,2x, så att dina fyra syskon därmed får dela på din andel. Dvs 0,20x/4 till respektive syskon.Regler om att överlåta fastighet eller andel i fastighet finns i 4 kapitlet Jordabalken (1970:994).Överlåta andel i fastighetDetta kan göras antingen genom köp, byte eller gåva. Jag förmodar att det inte rör sig om ett köp eftersom några närmare belopp inte är angivna. Din fråga tyder snarare på att det handlar om en gåva (4 kapitlet 29 § Jordabalken). Vid gåva används samma formföreskrifter som de som ska tillämpas vid köp. Detta gör ni därmed smidigast genom ett vanligt överlåtelseavtal, där du överlåter andelarna till respektive syskon.Formföreskrifterna vid överlåtelse av andel i fastighetFör att fastigheten ska kunna överlåtas krävs alltså att de speciella formföreskrifterna iakttas (4 kapitlet 1 § Jordabalken). Det verkar som att det i ditt fall handlar om en gåva. Då krävs det att ett s k gåvobrev upprättas för att gåvan ska bli giltig. (Handlar det om ett köp upprättas en köpehandling). Gåvobrevet ska innehålla en förklaring av överlåtaren (dig), att respektive del av din andel, dvs din andel delat på fyra, går till dina syskon. Om tanken är att dina syskon ska få lika mycket var av din andel, bör det i brevet tydliggöras att 25 % av din andel överlåts till respektive syskon (4 kapitlet 1 § Jordabalken). Högsta Domstolen har ansett att kravet på överlåtelseförklaring är uppfyllt redan genom att välja ord som bl a säljer, ger eller byter (NJA 1984 s 482). Precis som tidigare innebär detta att dina syskon efter överlåtelsen kommer att inneha andelarna i fastigheten med samäganderätt (4 kapitlet 8 § Jordabalken). Få hjälp med att upprätta gåvobrevBehöver du mer juridisk hjälp med att utforma ett gåvobrev tillhandahåller Lawline en sådan tjänst. Besök; info@lawline.se under rubriken avtal. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilka regler om staket finns det?

2019-01-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Staket mot granne: Max höjd på staket till granne? Avstånd till tomtgränsen? Typ av staket (heltäckande eller genomsynligt)?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du väljer att vända dig till oss på Lawline med din fråga! För att få svar på din fråga så får vi kika in i Jordabalken (JB) och i Plan- och byggförordningen (PBF).Staket kräver inget bygglov om det är av traditionell utformning och höjd I den lagstiftning som finns på området så hittar man bland annat "Den allmänna principen om att visa hänsyn gentemot grannar och omgivning" (JB 3 kap 1 §). Denna resulterar i att ett staket i regel inte kräver något bygglov, så länge det uppfyller vissa kriterier. Staketen ska bland annat vara av traditionell utformning och höjd, samt att det ska finnas tillräckligt med plats för att bereda underhåll på det.Kommunerna har egna bestämmelser Sveriges olika kommuner har dock allt som oftast egna bestämmelser när det kommer till regler om staket och liknande. Vanligt är exempelvis att ett staket ska ha 50 % genomsiktlighet. Jag vill dock återigen betona att reglerna som sagt kan se olika ut från kommun till kommun. Vissa kommuner kräver att man har grannars tillstånd, om man skulle vilja bygga tätare staket än så. Så länge staketet står på din tomt, så ska det generellt sett inte heller vara någon problematik angående avståndet till eventuella grannar. Du ska dock kunna underhålla staketet utan att behöva gå in på grannens tomt. När det kommer till höjden så är det många kommuner som tillåter staket upp 110 cm utan bygglov.För plank och murar krävs oftast bygglov Man kan sätta upp ett plank eller en mur, om man skulle vilja ha ett alternativ med mindre genomsiktlighet. Dessa kräver dock oftast bygglov, givetvis med vissa undantag (PBF 6 kap 1 §). Man får exempelvis bygga ett plank kring en uteplats med en höjd på 1.8 m utan bygglov, om det ligger ca 3,5 m från ett en- eller tvåbostadshus. Det ska då dessutom ligga 4,5 m från tomtgränsen. Eventuella grannars samtycken kan komma att behövas, om ni önskar att placera planket eller muren närmre än 4,5 m från tomtgränsen. SammanfattningNär det kommer till att bygga ett staket så ska man ta hänsyn till både sina grannar och sin omgivning. Det krävs generellt sett inget bygglov för att bygga ett staket, om det är av traditionell höjd och utformning. Bygglov krävs dock ofta för plank och murar, med vissa undantag. Det är vanligt att varje kommun har egna regler kring vad som gäller för staket. Det är därför omöjligt för mig att säga exakt vad som gäller i din kommun, då jag inte vet vilken du tillhör. Mina råd- Jag skulle först och främst råda dig samtala om staketet med eventuella grannar, med tanke på den princip som handlar om att visa hänsyn gentemot grannar och omgivning.- Jag skulle i andra hand rekommendera dig att försöka lista ut vad som gäller i just din kommun. Det är vanligt att det finns detaljerade beskrivningar på kommunernas hemsidor.- Du skulle också kunna ta kontakt med Byggnadsnämnden i din kommun, för mer information. Det är nämligen Byggnadsnämnden som bedömer om ett bygglov krävs eller ej.- Jag skulle råda dig att ta kontakt med våra duktiga jurister på info@lawlline.se, om du skulle vilja ha mer ingående, juridisk hjälp. Det går givetvis jättebra att ställa ny gratisfråga likaså, om du hellre skulle vilja det. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig en bit på vägen, och önskar ett stort lycka till med byggandet av staketet! Med vänliga hälsningar,

Det är rent ut sagt ett elände att få bukt med en grannes tobaksrökning

2018-12-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Efter att ha läst lite svar kring rökning och bostadsrätt har jag förstått att problematiken kan vara besvärlig.Att man inte kan förbjuda någon att röka på sin balkong respektive lägenhet är jag ok med men vad gäller i följande fall.En rökare som sitter och röker i en väl inrökt lägenhet och som har dörren till trappan öppen för vädring får jag anta med följd att trapphuset blir som en gaskammare.Finns det tvingande lagstiftning för att få personen att hålla sin ytterdörr stängd?
Fredrik Rising |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är rent ut sagt ett elände att få bukt med en grannes tobaksrökning. Särskilt med tanke på att Hyreslagen (Jordabalken kap. 12) inte innehåller något förbud mot rökning i lägenheten, samt att en hyresgäst anses måsta tåla vissa olägenheter i boendet. Även lagstiftning som tvingar en hyresgäst att stänga sin ytterdörr är för mig okänt. Det du kan göra är däremot att höra av dig till Fastighetsägaren eftersom denna ansvarar, bland annat, för (1) luftföroreningar och (2) ventilation (Miljöbalken 26 kap. § 19 och 33 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)Jag belyser problematiken (eländet) med tre rättsfall från Svea hovrätt, och ett från Högsta domstolen (som i och för sig kanske gör framtiden något ljusare). I det första fallet från Svea hovrätt (i mål nr ÖH 7164-05) var det fråga om en hyresgäst som under sommaren besvärades av tobaksrök från grannens balkong. Röken kom in i hyresgästens lägenhet och medförde olägenheter. Svea hovrätt ansåg att det vid bedömning av åtgärdsföreläggande (för fastighetsägaren) ska utfärdas i en situation som denna måste göras en avvägning i förhållande till grannars rätt att använda sin lägenhet. Att en hyresgäst har nyttjanderätt till sin lägenhet innebär enligt hovrätten att han eller hon normalt sett har rätt att röka såväl i lägenheten som på den balkong som hör till lägenheten. Enligt hovrätten inskränker detta dock inte en hyresgästs grundläggande skyldighet att använda lägenheten på ett sådant sätt att störningar av olika slag (bland annat rökning) inte uppkommer för övriga boende i fastigheten. Det hade inte framkommit att grannen rökt på balkongen i sådan omfattning att det inte skäligen borde tålas. I det andra fallet från Svea hovrätt (i mål nr ÖH 4941-10) besvärades en hyresgäst av tobaksrök från lägenheten under. Problemen hade pågått flera år; tidvis hade hyresgästen inte alls kunnat bo i sin lägenhet. Rätten ansåg dock att hyresgästen inte lyckats visa att det förelåg något fel som innebar hinder eller men i nyttjanderätten. I det tredje fallet från Svea hovrätt (i mål nr ÖH 9814-11) klagade hyresgäster på att de besvärades av rök från en grannes balkong. Olägenheterna hade bland annat medfört att en av hyresgästernas psykiska hälsa hade påverkats negativt. Enligt hovrätten hade dock hyresgästerna inte lyckats visa att den röklust som upphavs tränga in i lägenheten och på balkongen var av sådan art eller omfattning att den inte skäligen borde tålas.Sedan kom Högsta domstolens dom (i mål nr T 5829-14) den 26 april 2016. I domen översteg radonhalten 200 becquerel per kubimeter luft, vilket var det riktvärde för radon som Socialstyrelsen bestämt (SOSFS 2004:6). Domstolen ansåg det visserligen klarlagt att det finns ett samband mellan radon i inomhusluften och cancer, liksom att cancerrisken i princip ökar med högre radonhalt. Men den omständigheten att radonhalten i en lägenhet överstiger Socialstyrelsens riktvärde innebär inte i sig att det är bevisat att hälsoriskerna med boendet faktiskt är sådana att det finns en rätt till hyresnedsättning. Att halten radon översteg Socialstyrelsens riktvärde ansåg dock vara ägnat att medföra ett allvarligt och befogat obehag för de boende. Detta förhållande utgör enligt Högsta domstolen ett sådant men i nyttjanderätten som ger rätt till hyresnedsättning.AvslutningsvisDet hela handlar om vems intressen i den juridiska vågskålen som väger tyngst. Är det intressena hos den som röker eller är det den som besväras av röken? Kanske är det dags för lagstiftaren att bli mer restriktiv mot rökning. Passiv rökning orsakar trots allt 5-10 fall av lungcancer och ungefär 400 fall av hjärt- och kärlsjukdomar årligen (Folkhälsomyndigheten).Hoppas du fick svar på din fråga!Gott nytt år!Mvh

Rätt att fotografera bostad och närområde samt rätt att röra sig på annans mark

2018-12-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en granne som med jämna mellanrum lägger ut bilder på Instagram där mitt hus och områdetet närmast huset är med i bilden (jag har ej tomt utan äger mark). Hon har ej bett om lov och jag vill ej att hon publicerar dessa bilder. Bryter hennes inlägg mot lagen? Denna granne verkar inte heller förstå var hennes tomtgräns går och kommer ofta över på min mark (hennes tomtgräns är väldigt nära mitt hus). Hur ser reglerna på det? Om båda vi hade haft tomter skulle väl detta överträde ej vara ok? Ser det annorlunda ut bara för att hon har tomt och jag äger mark? Tacksam för svar/M
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt till Lawline med din fråga! Du vill veta om din granne får publicera bilder på vilka man kan se ditt hus och området närmast huset. Du vill även veta vad som gäller angående din grannes vana att gå runt på din mark. Jag behandlar dessa frågor var för sig nedan. Bilder på ditt hus Huvudregeln enligt svensk rätt är att man får fota vem man vill och vad man vill om man befinner sig på allmän plats. Från denna huvudregel finns vissa undantag. Man får till exempel inte fotografera skyddsobjekt, exempelvis försvarsmaktens anläggningar eller statsministerns bostäder, detta framgår av 7 § skyddslagen. Om man befinner sig på privat mark kan en markägare besluta om fotoförbud, detta står inte direkt inskrivet i lagen utan kan härledas från principen att markägaren bestämmer vad som är okej att göra på hans mark. Denna princip gäller även när man befinner sig i gallerior, skolor och andra icke allmänna platser. Bedömningen i ditt fall Om din granne faktiskt befinner sig på din mark och fotograferar har du rätt att förbjuda denna från att fortsätta med det. Om hon däremot fotar från allmän plats och ditt hus och din mark bara råkar komma med på bilden finns det inte mycket att göra då din granne har rätt att fotografera i princip vem och vad hon vill från allmän plats. Vad som gäller när din granne går på din mark I Sverige har alla enligt 2 kap. 15 § Regeringsformen (RF) som är en av våra grundlagar, tillgång till naturen. Detta är ett uttryck för den så kallade allemansrätten. Vad allemansrätten faktiskt innebär framgår dock inte tydligt av lagtexten. Vägledning får istället sökas i sedvanerätten och bland andra rättskällor. En grov sammanfattning av allemansrätten kan sägas vara rätten som alla har att vistas på eller färdas genom någon annans mark. Den här rätten har man oavsett om man fått markägarens tillstånd eller inte. Allemansrätten sträcker sig dock inte så lång att man kan bete sig hur man vill på någon annans mark. Man får inte skada naturen eller orsaka markägaren olägenhet. Man får inte heller utan lov gå in på någons tomt, detta framgår av 12:4 Brottsbalken (BrB). Vad som utgör en tomt är viktigt att ha koll på i detta sammanhang. Det preciseras inte exakt i lagtexten men kan sägas vara området runt vissa byggnader, särskilt runt bostäder. Hur stort område runt huset som kan sägas utgöra en tomt måste bedömas i varje enskilt fall då det beror på hur terrängen ser ut. Hur som helst bör man inte utan lov gå närmare än 10-15 meter från en bostad. Bedömning av din grannes vistelse på din mark Om din granne rör sig väldigt nära ditt hus eller förstör och tar sig överdrivna friheter på din mark kan det hon sysslar med vara otillåtet. Om hon däremot bara vistas på din mark tillfälligt utan att störa eller förstöra är hennes agerande antagligen skyddat av allemansrätten. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Hur får vi betalt för underhåll av för gemensamhetsanläggning av en person som inte vill betala?

2018-12-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vi är flera fastigheter som har servitut på vägen till våra respektive fastigheter. Det är en väg och en gemensamhetsanläggning. Servitutet finns registrerat med andelar för varje fastighet efter hur lång vägsträcka man nyttjar. Nu behöver vägen rustas upp och fastighetsägaren längs in på vägen, som nyss köpt tomt och och byggt ett hus, tycker att hennes andel är för hög, att hon inte kör eller går på vägen nästan alls utan går över ängen i stället och att hon är ensamstående. Den första delen av vägen är asfalterad medan den sista delen är grusad. Hon anser att hon inte vill betala för upprustning av asfaltvägen då hon inte varit med och bestämt att det skulle vara asfalt( lite tramsigt kanske för hon måste ju ha märkt att det var asfalterat när hon körde med betongbilen). Post och sopbil etc belastar vägen. Det finns inga vanliga bilar på vår ö, bara golfbilar.Hon tycker hela arrangemanget är "ofördelaktigt" för henne. Jag menar att borde hon inte köpt den tomten i så fall.Har vi som grannar och gemensamhetsanläggning någon möjlighet att "tvinga" henne att betala? Vi kan ju inte stänga av vägen, även om det hade varit roligt, för hon har ju nyttjanderätt. Vi träder än så länge varligt i frågan så det vore mycket intressant att veta om vi har något juridiskt på fötterna.Vi är medvetna om att man kan förhandla om andelarna och välja att registrera dem eller inte, men hennes utgångsbud är att hon inte vill betala alls.
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag ser det finns det några olika vägar som ni kan gå då hon enligt 15 § anläggningslagen ska betala det som Lantmäteriet slagit fast i deras förrättning.:1.Om fakturan är förfallen kan ni vända er till Kronofogdemyndigheten (KFM) som efter er ansökan, som kostar 300 kr som ni kan kräva av hon som vägrar betala, kan utfärda ett betalningsföreläggande. Efter betalningsföreläggandet är utfärdat kan ni ansöka om verkställighet vilket innebär att KFM börjar undersöka vilka möjligheter som finns för er att få betalt. Mer info om detta finns på KFM hemsida: https://www.kronofogden.se/Ansokningar.html 2.Ni drar henne inför domstol genom en fullgörelsetalan där ni kräver att hon ska betala skulden till er. Detta kan dock bli väldigt dyrt om ni anlitar ombud osv. Ni vänder er då till er lokala tingsrätt, mer info finns på deras hemsida: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/ 3.Ni försöker samtala med personen och lösa det på ett sätt som inte innefattar domstol eller KFM och löser det. Verkar dock inte troligt med tanke på din berättelse. Hoppas du fick svar på din fråga!