Störande ljud från restaurang - hur ska jag agera?

2019-07-14 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! En restaurang som bredvid min lägenhet håller bröllop fest på lördagar varje vecka under sommaren. Höga musik iband kan ske kl2-4 och minst tills midnat. Vi har bebisen och små barn hemma. Barnet tycker att det jätte jobbigt med oljud för honom. Får vi anmäla restaurangen?
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst rekommenderar jag att ni talar med ansvarig för verksamheten. Alternativet kan vara att kontakta fastighetsägaren och försöka nå en lösning den vägen. Om det är en hyresrätt eller bostadsrätt och fler störs av ljudet kan tillräckligt många klagomål från grannar medföra att fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen är tvungna att vidta åtgärder gentemot hyres- eller bostadsrättsinnehavaren. Om problemet inte löser sig via fastighetsägaren kan du kontakta miljöförvaltningen i din kommun. Till dem kan du göra en anmälan om buller från restaurangen. Exempelvis om det rör sig om Stockholms stad kan en sådan anmälan se ut såhär: https://etjanster.stockholm.se/Inomhusmiljo/?storningsTyp=RestaurangMiljöförvaltningen kan då informera verksamheten om klagomålet och eventuellt utreda de störande ljuden. Om verksamheten inte frivilligt rättar sig efter klagomålen och miljöförvaltningens synpunkter kan förvaltningen då ställa krav på utredning och åtgärder. Hoppas mitt svar har varit till vägledning. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline.Vänligen,

Triangelbyte av lägenheter nekat då maken inte stod på kontraktet

2019-07-08 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min dotter har skilt sig och bor med sin man samma lägenhet sedan fem år. Endast hon står på kontraktet eftersom värden sa att det räckte med ett namn, vilket hon trodde på. Nu försöker de byta till två lägenheter via ett triangelbyte. Den värd dit hennes numera fd man skulle flyttat nekar bytet pga av att båda inte står på kontraktet. Är det ett giltigt skäl?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumTillämpliga lagrum på din fråga hittar vi i Jordabalken, (JB). LägenhetsbyteFör att man ska ha rätt till ett lägenhetsbyte ska det röra sig om lägenheter som innehas med förstahandskontrakt. Jag skulle kunna tänka mig att värden nekar bytet på grunden att din dotters man inte står på kontraktet eftersom detta tyder på att han inte äger lägenheten. Man ska ju inte kunna byta bort en lägenhet där man inte själv står som ägare. Med tanke på omständigheterna anser jag dock att detta inte borde vara några hinder för dem att få till ett byte ändå då de bör kunna bevisa att även exmaken ska räknas som ägare av lägenheten trots att han inte finns med på kontraktet. Vid ett sådant tillfälle som detta, när din dotter och hennes man har blivit nekade lägenhetsbytet, har de rätt att vända sig till Hyresnämnden för att få tillstånd av dem istället. Hyresnämnden kommer göra en objektiv prövning av ärendet. Vad jag förstår finns det inget mer än avsaknaden av namn på kontraktet som fått hyresvärden att neka bytet. För att göra en ansökan till hyresnämnden kan ni gå in här. I ansökan finns det en ruta där ni ska berätta vad Hyresnämnden ska medla om och det är där ni tar upp problematiken med kontrkatet. Ni bör även nämna att anleningen till att inte makens namn också står på kontraktet har att göra med värdens antydan om att endast ett namn räckte. Annars hade de för avseende att även skriva i hans namn då han äger lägenheten i lika stor mån som er dotter, 12 kap 35 § JB.AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag er lycka till!Vänligen

Hur ska jag gå tillväga för att skriva över del av fastigheten till dottern?

2019-06-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag "äger" hälften av min dotter och hennes sambos hus. När de köpte huset, var min dotter arbetslös, så då blev jag passiv ägare till halva huset. Som det är nu, så betalar jag inget förutom halva fastighetsskatten. Då min dotter nu har fått ett fast jobb, vill jag skriva över min halva på henne. Hur gör vi då?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har köpt en del av huset tillsammans med din dotters sambo och därmed äger halva fastigheten. Tolkar även frågan som att du står med på lagfarten till huset. Men att du nu vill skriva över din del till din dotter. Bestämmelser finns i Jordabalken (JB). Beroende på om du vill göra det som ett regelrätt köp, där din dotter betalar dig för din halva eller om du vill ge din del av fastigheten som en gåva till din dotter, kommer tillväga gångsättet vara ungefär det samma. För jordabalkens bestämmelser angående köp är även tillämpliga om det rör sig om en gåva (4:29 JB). Vid både gåva och köp av fastighet finns det vissa formkrav som måste följa för att köpet/gåvan ska vara giltig. Det första som ska upprättas är en skriftlig handling. Ett gåvobrev om det rör sig om en gåva eller en köpehandling om det är frågan om köp. Den skriftliga handlingen ska vara skriftlig, undertecknas av både säljaren/gåvogivaren och köparen/mottagaren av gåvan (4 kap. 1 § JB). Det kan vara bra att undertecknandet bevittnas av två vittnen eftersom det annars kan fördröja ansökan om lagfart (20 kap. 7 § JB). Därför kan det vara bra att två vittnen bevittnar detta. Vidare ska det i den skriftliga handlingen innehålla uppgifter om priset (köpeskillingen), som då är noll om det rör sig om en gåva eller själva priset vid köp. I handlingen ska det även finnas en överlåtelseförklaring där det framgår att du har för avsikt att överlåta din del av fastigheten till din dotter (4 kap. 1 § JB). Efter att köpehandlingen/gåvobrevet är upprättat så ska ni skicka in det till skatteverket och ansöka om ändring av lagfarten på fastigheten. Då det är din dotter och inte du som ska stå på lagfarten tillsammans med hennes sambo (som jag antar redan står på lagfarten, eftersom du bara äger halva huset och han andra). Ändring av lagfarten sker hos lantmäteriet (se lantmäteriets hemsida). Att ansöka om ändring av lagfarten är även det sista steget som du måste göra. Så för att besvara din fråga måste en köpehandling/ett gåvobrev upprättas enligt formkraven och sedan måste ni ansöka om ändring av lagfarten hos lantmäteriet. Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Stämpelskatt vid gåva av fast egendom

2019-06-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hur mycket stämpelskatt måste vi betala om jag får halva huset som en gåva från min man som han nu äger till 100%?I deklarationen star det: Underlaget har begränsats till 1041600kr vilket motsvarar en fastighetsavgift på 7812 kr (hel avgift). Din del (1/1) av taxeringsvärdet är 202800 kr. Tanken är att jag skulle få halva huset som gåva och ta over halva lånet på huset. Hur räknar vi stämpelskatten som ska betalas?Tack!
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 5 § Stämpelskattelagen framgår att när det gäller en gåva kan man behöva betala stämpelskatt om man övertar lån eller betalar något för gåvan. Vid handläggningen hos lantmäteriet jämförs då taxeringsvärdet från föregående år mot den summa som är ersättningen för gåvan. I ditt fall är "ersättningen för gåvan" den delen av lånet som du tagit över som finns på huset. Om den summan uppgår till 85 procent eller mer av taxeringsvärdet ska stämpelskatt betalas som vid ett köp. Så kort sagt om lånet överstiger 85% av hela husets taxeringsvärde behöver du betala stämpelskatt på 1,5%, om inte behöver ingen stämpelskatt betalas. Hoppas detta besvarar din fråga, om inte, skicka gärna in en ny!Vänliga hälsningar

Fornlämning, servitut allemansrätt.

2019-07-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!År 1967 lät min mor stycka av en tomt X på 1 ha från vår skogsgård Y i Z kommun på 70 ha åt en person. Tomten gränsar i söder till sjön T i övrigt till vår fastighet. På denna tomt flyttade ägaren dit två byggnader från 1700 talet.Dessa byggnadsdelar fraktades dit med en mycket liten traktor. Till tomten går det en mindre stensatt markväg bredd ca 1,8 bred byggd innan 1850 längd ca 100 m från en skogsbilväg som är en gemensamhets anläggning..Till allas stora sorg har husen brunnit ner och ägaren 85 år gammal ska sälja sin tomt.Min fråga är om den nye eventuelle ägaren till tomten får köra på denna smala stensatta väg som klassas som fornlämning eftersom den är byggd innan 1850 med fordon och utrustning för att bygga upp ett nytt hus.Precis intill de båda vägsidorna som består utav upplagda stenar växer hassel buskar och björkträd. Dessa tillåter inte jag att de avverkar.Min mor lovade tomt ägaren att fritids fiska i sjön. Den uppgörelsen försvann väl när min mor dog 1987 stämmer detta ? Om tomten har kontakt med vatten i söder innebär väl inte detta att den nye ägaren får ha en båt i sjön?
Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan är fastighetsrättslig.FornlämningarFornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen och får inte skadas vid byggande eller annat agerande. Skyddet innebär att det är förbjudet att utan tillstånd ändra eller skada en fornlämning, t.ex. genom att den tas bort, grävs ut eller täcks över. Skyddet omfattar inte bara själva fornlämningen utan även ett så stort område på marken som behövs för att bevara den och för att ge den ett tillräckligt utrymme, ett fornlämningsområde. Detta fornlämningsområde har samma lagskydd som själva fornlämningen. Länsstyrelsen kan besluta om vad allmänheten ska iaktta inom ett fornlämningsområde och om särskilda skyddsföreskrifter. Dessa får dock inte medföra att pågående markanvändning påtagligt försvåras.Den som avser att uppföra en byggnad eller genomföra ett annat arbetsföretag har ett ansvar för att ta reda på om åtgärderna kan beröra någon fornlämning och bör i så fall samråda med länsstyrelsen. Med beröra avses om arbetsföretaget utförs på själva fornlämningen eller inom fornlämningsområdet, d.v.s. i anslutning till en känd fornlämning eller i ett fornlämningstätt område (proposition 1987/88:104 sid 78).(Se kulturmiljölag (1988:950) 2 kap 2 §, 6 §, 9 § och 10 §)Detta innebär att om nya ägare av fastigheten i fråga kommer att bygga i anslutning till fornlämningen och köra på dess område, har hen ansvar för att ta reda på om åtgärden kan beröra fornlämningen och då kontakta länsstyrelsen.Muntligt avtal om rätt att fiska i sjönDet löfte som din mor lovat tidigare tomt ägare angående att fiska i sjön ses inte som någon giltigt nyttjanderätt. Den här typen av avtal kallas servitut och regleras i jordabalken 7 kap och 14 kap. För att ett avtalsservitut ska vara giltigt krävs att det upplåtes skriftligt av fastighetens ägare enligt jordabalken 14 kap 5 §. Ett avtalsservitut kan även skrivas in på fastigheten om det registreras hos lantmäteriet, då följer nyttjanderätten med själva fastigheten oavsett vem som äger fastigheten. Servitut kan även tillkomma genom myndighetsbeslut (förrättning via lantmäteriet) då kallas det ett officialservitut. Det löfte din mor gett är således inte giltigt om inget skriftligt avtal tillkommit i samband med löftet.Frågan om rätten att ha båtar i sjönSom utgångspunkt har vi allemansrätt i Sverige, och det innebär att personer kan få rätt att vistas på annans mark så länge de inte förstör eller stör (2 kap. 15 § 4 stycket regeringsformen och 7 kap. 1 § miljöbalken). Allemansrätten gäller på land likväl som på vatten och kan begränsas av äganderätten.Det som styr om personer får gå i land, ankra, bada och tillfälligt lägga till vid en strand är om stranden anses tillhöra en tomt eller inte. Definitionen av tomt som menas här är området närmast ert hus där ni ska kunna röra er ostörda. Det finns inte någonting som reglerar hur stort område som räknas till en tomt, utan det är risken att störa som avgör. En kontrollfråga ni kan ställa er för att få vägledning om er tomt anses vara enda fram till sjön/stranden är: syns huset tydligt ifrån sjön? Om svaret är ja, så är det troligare att det anses tillhöra er tomt och att ni blir störda av att folk lägger sina båtar vid sjön. Om svaret är nej, då anses det troligtvis inte vara inom tomten.Om den nya ägaren lägger till sin båtar vid sjön under en längre period ska personerna fråga er, i egenskap av markägare, om lov. Detta gäller förutsatt att fastigheten som sjön är belägen på tillhör er. Om personer lägger till sin båt under längre tidsperioder vid er fastighet med sjön så skulle jag rekommendera er att sätta upp en skylt som hänvisar till er som markägare så att personerna förstår vem de ska fråga om lov för att lägga sina båtar vid sjön/stranden en längre tidsperiod.Om du har någon följdfråga kan du mejla mig jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Gåva av fast egendom med nyttjanderättsvillkor

2019-06-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hejsan. Jag har en granne som vill ge mig sin fastighet med tomt men han vill bo kvar tills han dör. Nu till frågan hur ska jag gå till väga för att allt ska gå rätt till? Vad är viktigt att tänka på?
Oliver Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Då din fråga handlar om att du ska få både fastigheten och tomten som fastigheten står på innebär det att det här kommer att ses som fast egendom enligt 1 kap. 1 § jordabalken (JB). Anledningen att det är viktigt att kategorisera gåvan som fast egendom är på grund av att då fast egendom ska givas bort tillkommer formkrav på vad ett gåvobrev ska innehålla. I 4 kap. 1 § JB framgår vilka formkrav som ska vara uppfyllda vid försäljning av fast egendom, genom 4 kap. 29 § JBframgår att vad som sägs om köp i kapitlet dessutom gäller för gåva.FormkravI 4 kap. 1 § JBframgår därför att för gåvan ska vara giltig krävs det att överlåtelsen är skriftlig, ni måste alltså skriva ett gåvobrev som ska skrivas under av er båda. Dessutom ska det finnas med en överlåtelseförklaring där gåvogivaren (din granne) framför att det är hans vilja att ge bort sin fastighet till dig. Bo kvar i fastighetenI gåvobrevet kan ni också skriva med ett villkor att din granne ska ha nyttjanderätt till fastighet framtill sin död. Enda problemet som kan uppstå vid ett sådant nyttjanderättsvillkor är att gåvan kan likställas med testamente och det därför kan uppkomma problem om din granne skulle ha bröstarvingar. Kommer här inte gå djupare in på det där.LagfartFör att gåvan ska bli giltig mot gåvogivarens borgenärer krävs att du ansöker om lagfart efter att gåvobrevet har upprättats, vilket följer av 20 kap. 1 § JB, och det här ska göras inom 3 månader från det att gåvobrevet upprättades, 20 kap. 2 § JB. Allt det här och mycket till om lagfart går att hitta på Lantmäteriets hemsida.SlutordMitt tips till dig i det här läget skulle vara att anlita en jurist, vilket du kan göra här: http://lawline.se/boka. Detta för att när det handlar om gåvor av fast egendom med nyttjanderättsvillkor finns det många fler problem som kan uppstå än de få jag nämnt kring hur det ska gå till.Hoppas du fick lite vägledning!Med vänlig hälsning,

Ansvar för jordfelsbrytare

2019-06-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Fel på jordfelsbrytare vem betalar
Azra Delkic |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vem som bör betala för jordfelsbrytaren beror på var den finns och vem som ansvarar för den. Jag har inte tillräcklig information för att kunna besvara din fråga. Avgörande faktorer kan vara var jordfelbrytaren finns, vem som äger utrymmet där den finns och vem som har installerat det etc. Hoppas att du fick vägledning i din fråga och återkom gärna med mer information. Med vänliga hälsningar,

Hur lång är uppsägningstiden för hyresrätter?

2019-06-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min mamma är inneboende i en hyresrätt men har nu blivit uppsagd och har därmed 3 månader på sig att flytta ut. Hon vill dock säga upp avtalet själv och flytta ut tidigare än 3 månader då de ej kommer överens. Mamma och hennes hyresvärd har ingen avtalad uppsägningstid i kontrakt att hänvisa till, då inget kontrakt upprättades varken skriftligt eller muntligt. Jag har läst i LUB samt Jordabalken men får ingen klarhet där. Är min mammas uppsägningstid gentemot sin hyresvärd EN månad eller TRE månader? Tacksam för svar snarast möjligt!
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagen om uthyrning av egen bostad gäller inte för hyresrätter. Det framgår av din fråga att din mamma är inneboende i en hyresrätt. Jordabalkens 12 kap. är tillämplig på hyresfrågor i hyresrätter. Svaret kan bli olika beroende på om hyresavtalet var ingånget på obestämd tid eller bestämd tidHyresavtal – obestämd tidHyresavtal som gäller för obestämd tid kan sägas upp för att upphöra att gälla efter tre månader från uppsägningen (12 kap. 4 § första stycket)Hyresavtal – bestämd tidHyresavtal som gäller på bestämd tid kan sägas upp för att upphöra (12 kap. 4 § andra stycket):- Hyrestid längst två veckor = en dags uppsägningstid- Hyrestid mellan två veckor och tre månader = en veckas uppsägningstid- Hyrestid längre än tre månader = tre månaders uppsägningstid Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,