Kan någon som inte är svensk medborgare köpa fast egendom i Sverige?

2018-11-15 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Intressant webbplats ni har. Min fråga: Min bror har beviljats uppehålls- och arbetstillstånd (två årigt). Kan han köpa fast egendom såsom bostadsrätt , en kiosk eller liknande i Sverige?Tack på förhand
Veronica Borg |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige föreligger inget krav på att man måste vara svensk medborgare för att få köpa fast egendom. Det enda som krävs är att din bror uppfyller eventuella krav som kan finnas för köpet, till exempel att det upprättas ett skriftligt avtal som undertecknas av både köpare och säljare vid köp av fast egendom (4 kap. 1 § jordabalken).Vidare får inte bostadsföreningar uppställa krav på svenskt medborgarskap för inträde i bostadsrättsföreningen (2 kap. 2 § bostadsrättslagen). Det finns alltså inga hinder för din bror att köpa fast egendom!Jag hoppas du fick svar på din fråga, Med vänliga hälsningar,

Eventuella åtgärder mot grannar som beter sig underligt

2018-11-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Det ligger till så här.Jag börjar bli väldigt trött på vår nyinflyttade granne som flyttade in bakom oss i våras.Den här grannen beter sig väldigt underligt.Dessutom så är de inte speciellt sociala heller för den delen.En annan sak som man tycker är märkligt är att de har sagt att de ej är nöjda med den förra ägarens töja-häck.Men de verkar ju ej göra något åt det.Inte umgås de speciellt mycket med deras nya grannar heller.Personligen så har jag aldrig gillat den här grannen sedan de flyttade in i huset på gatan efter oss i våras.Hur är det förresten om man skulle börja tröttna på en nyinflyttad granne?Alltså hur går man tillväga med sånt här?Skall man berätta eller har ni något förslag?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du har fått en ny granne som du irriterar dig på för att de beter sig underligt och inte är speciellt sociala. Jag vill inleda med att klargöra att det inte finns någon plikt för grannar att vara sociala med varandra. Era nya grannar behöver därmed inte umgås med er om de inte vill det, även om det så klart kan vara trevligt att lära känna sina grannar. Det finns heller inget krav på att grannar inte får bete sig "underligt", så länge de inte är hotfulla etc. Eftersom det inte finns några regler kring detta kan du inte göra något åt det rent rättsligt. Jag råder dig därför att prata med de nya grannarna och på ett trevligt sätt framföra dina synpunkter. Då kan ni förhoppningsvis komma fram till en gemensam lösning. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Formkrav för gåvobrev gällande fastighet

2018-10-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi har skrivit ett gåvobrev gällande fastighet där bara ett vittne närvarade vid underskrifter det andra vittnets underskrift skrivs i när vi åkt hem vad säger lagen egentligen om detta?
Emelie Söderman |Hej, Tack för att du vänder till till Lawline med din fråga! Vid gåva av fastighet gäller samma formkrav som vid köp av fastighet (4 kap 29§ jordabalken) vilket innebär att gåvobrevet måste vara skriftligt, innehålla en förklaring att givaren överlåter fastigheten såsom gåva, hur stor del som överlåtits och slutligen måste både givare och mottagare skriva under.Uppfyller gåvobrevet ovanstående formkrav är det giltigt. Det krävs alltså inget bevittnande av namnteckningen. Däremot har det betydelse att namnteckningarna bevittnas då gåvotagaren med hjälp av gåvobrevet ska söka lagfart på fastigheten. För att få lagfart måste underskrift bevittnas av två vittnen (20 kap 7§ jordabalken). Kravet på bevittnande av namnteckningen är alltså inte kopplat till gåvobrevets giltighet, utan till möjligheten att kunna söka lagfart på en fastighet som man har fått i gåva. När en underskrift bevittnas krävs att vittnet är närvarande och ser på när avtalet skrivs under. Vittnet kan alltså inte i efterhand bevittna en redan gjord namnteckning. Nackdelen av att inte ha haft vittnen närvarande vid upprättande av gåvobrevet är att alltså gåvomottagaren inte kan söka lagfart på fastigheten. Så jag rekommenderar att gåvobrevet bevittnas.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem äger lösöret efter att B låtit andra nyttjat lösöret och de sålt det vidare?

2018-10-22 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |<p>Hej undrar över om ni kan rätt svar på följande:</p><p>Termer;</p><p>A = Man/Far</p><p>B = Hustru/Mor</p><p>C = Barn1</p><p>D = Barn2</p><p>E = Hustru till D, Barn2</p><p>Lössöre = Möbler, tallrikar, husgeråd etc..</p><p>A &amp; B gift 1956</p><p>A Bygger fritidshus 1964, är ägare av Tomt, Hus, samt lössöre</p><p>A ger B fritidshus 1986 i samband med skilsmässa - inkl Tomt, &amp; lössöre.</p><p>B säljer Fritidshus 1994 för 200 000kr till C&amp;D, enbart Hus samt Tomt</p><p>B ger löfte att C&amp;D får använda lössöre 'tillsvidare'</p><p>D ger E sin 50% av fritidshus Maj 2018 för 0kr enbart hus/tomt</p><p>E väljer att sälja fritidsfastigheten Augusti 2018 via Tingsrätt enl 'samäganderrättslagan', genom offentlig auktion</p><p>Vem ägare lössöret?</p>
Pontus Schenkel |<p>Hej!</p><p> Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det tycks inte som att det var fråga om gåva av lösöret från B till C och D. Det tycks istället som att det är fråga om ett nyttjanderättsavtal från B till C och D. De ska alltså enbart ha haft rätt att nyttja lösöret. Äganderätten till lösöret har inte övergått.</p><p>Frågan är alltså om de som förvärvat fastigheten och fritidshuset kan ha förvärvat lösöret genom godtrosförvärv.</p><p><strong>Godtrosförvärv</strong></p><p>Enligt 2 § 1 stycket i lag om godtrosförvärv av lösöre gäller, att i det fall någon har förvärvat (antingen genom köp, byte eller gåva) lösöre genom överlåtelse från någon annan som hade egendomen i sin besittning (det vill säga C och D) men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får förvärvaren äganderätt till egendomen, om han har fått den i sin <b>besittning </b>och var i <b>god tro</b>. God tro innebär att förvärvaren av fastigheten och fritidshuset erhållit lösöret i tro om att allt lösöre tillhör fastigheten. Detta innebär också att köparen av fastigheten och fritidshuset med sannolikhet inte misstänkt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att överlåtaren (C och D) inte hade rätt att förfoga över egendomen.</p><p><strong>Ägarens rätt till egendomen</strong></p><p>Den som har förlorat sin rätt genom godtrosförvärv har i regel rätt att återfå objektet av den som godtrosförvärvat egendomen mot betalning 5 § lag om godtrosförvärv av lösöre. Denna rätt går i princip förlorad om egendomen konsumerats, förstörts, blivit fast egendom eller fastighetstillbehör (Prop. 1985/86:123 s 23).</p><p><b>Slutsats</b></p><p>Först förelåg ett nyttjanderättsavtal avseende lösöret mellan B i relation till C och D. Äganderätten avseende lösöret har inte övergått till C och D. I det fall köparen vid den offentliga auktionen har varit i god tro och fått lösöret i besittning, kan denne ha godtrosförvärvat lösöret. Ägaren (B) kan dock ha rätt att i sådana fall köpa tillbaka lösöret.</p><p>Jag rekommenderar att ni frågar köparen av fastigheten om denne vill ha lösöret, alternativt undersöker huruvida det stod något i annonsen vid försäljningen avseende lösöret.</p><p>Ägaren till lösöret är som utgångspunkt B.</p><p>Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!</p>

Fel vid nyproducerat radhus

2018-11-15 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi flyttade till ett nybyggt radhus i februari i år. Sedan dess har det uppstått flera olyckliga upptäck och händelser. Bland annat har vi haft översvämningen på botten våningen orsakat av byggherrarnas borrande. Avfuktningen och anläggning av en ny golv utfördes efter många påtryckningar från vår sida. Under arbetet var huset obeboeligt. Vi blev aldrig erbjudna någon kompensation för det. Vi fick ett annat kvalite och färg av parkett än det som vi hade innan och det som vimhar i resten av huset ( på övre våningen) och därmed motsvarar inte det som står i avtalet och beskrivningen. Dessutom är golv anlagt på väldigt oprofesionellt sätt på flera ställe. Ett annat problem är att skåpen under tvättställen i båda badrum har blivit snedvridna och faller sonder. På våra mail får vi väldigt luddiga och otrevliga svar. Hur går vi till väga i en sådan situation? Tack på förhand. Med vänlig hälsning,
Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga är fastighetsrättslig/Entreprenadrättslig beroende på hur ni har avtalat och om ni köpte radhuset som nyproduktion eller inte. Jag tolkar din fråga som att ni köpt radhuset i form av något entreprenadavtal, vid köp av nyproduktion följer man ofta olika standardavtal för att reglera vad som ska hända dels när en part inte fullföljer kontraktet och dels hur man ska agera vid fel. Det bör stå i ert avtal vilket entreprenadavtal som avtalet följer, vanligen heter de något i stil med "ABS95" eller liknande. Normalt sett ingår någon slags slutbesiktning och någon slags nybyggnadsgaranti.Vanligen måste ni som avtalspart kräva kompensation från entreprenören för att få ersättning. Om kvaliteten på det nya golvet inte motsvarar vad ni har avtalat, har ni i regel rätt till prisavdrag. För att få prisavdrag måste ni rikta ett krav på att få ersättning i form av prisavdrag till er motpart. Ni kan även själva anlita en fristående inspektör för att få dokumentation på att golvets kvalitet är bristfällig och ett utlåtande om de snedvridna skåpen. RekommendationJag rekommenderar att ni anlitar en fristående inspektör som inspekterar radhuset samt skriver ett utlåtande om alla fel och brister på huset. Ni bör även anlita en jurist eller advokat för att granska ert avtal med byggbolaget. Ni bör även rikta ett skriftligt krav på ersättning/prisavdrag mot er avtalspart på grund av de fel som uppkommit på radhuset. Ett alternativ är att ni anlitar en jurist som skriver ett kravbrev åt er för att få byggbolaget att ta er på allvar. Om ni har några frågor om mitt svar eller vill anlita en av Lawlines jurister kan ni mejla mig jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Grannes anläggning skjuter in på angränsande fastighet

2018-11-05 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Grannens nybyggda altan överskrider tomtgränsen. Ett hörn av altanen samt en plint överskrider tomtgränsen med ca 60cm.Kommunen har märkt ut var tomtgränsen går, men grannen tar ändå inte bort den delen av altanen. Vad har jag rätt att göra?Detsamma gäller buskar som grannen har planterat ca 20cm in på våran tomt.
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du beskriver att din granne har byggt en altan som inkräktar på din tomt samt även planterat buskar på din tomt. Du undrar nu vad du har rätt att göra. Regler av intresse finns i jordabalken (hädanefter förkortad JB) och lagen om betalningsföreläggande och handräckning (hädanefter förkortad BFL). Den regel i JB som är av intresse för din situation är 3 kap. 12 § JB. Den bestämmelsen reglerar den situationen att en byggnad eller annan anläggning (såsom altaner eller buskar) skjuter in på en angränsande fastighet. Utgångspunkten är att rättelse ska ske, d.v.s. att den del av anläggningen som skjuter in på annans fastighet ska tas bort. Det finns dock ett undantag från detta. Så är fallet när åtgärderna för rättelse skulle medföra betydande kostnader eller olägenhet för anläggningens ägare. I sådant fall behöver inte anläggningens ägare åtgärda intrånget, men då måste denne betala ersättningen till den vars fastighet görs intrång på. Om det är så att åtgärderna för att rätta intrånget inte medför betydande kostnader eller olägenhet för din granne, ska han alltså vidta dessa åtgärder. Att ta bort buskarna borde inte kunna anses medföra betydande kostnader eller olägenhet, varför din granne bör vara skyldig att ta bort buskarna. Jag vet inte hur omfattande åtgärder din granne hade behövt vidta för att ändra altanen så att denna inte inkräktar på din fastighet. Det bör dock finnas utrymme för dig att argumentera för att åtgärderna inte är så pass omfattande eller kostsamma, varmed grannen är skyldig att ta vidta dessa rättelseåtgärder. Jag har alltså konstaterat att det finns grund för dig att hävda att grannen är skyldig att se till att intrånget på din tomträtt upphör. Nästa fråga är då hur du kan gå tillväga för att få din granne att vidta dessa rättelseåtgärder. Jag vill rekommendera dig att ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten (hädanefter förkortad KFM). Reglerna kring handräckning finns i BFL. Genom att ansöka om handräckning hos KFM tas "det första steget" mot att få till stånd att din granne vidtar rättelse. Om KFM meddelar ett utslag enligt vilket din granne ska vidta rättelseåtgärderna, måste din granne vidta dessa åtgärder. Om han inte gör det har KFM möjlighet att verkställa utslaget, så att åtgärderna vidtas. Om KFM inte meddelar ett utslag kan du begära att tingsrätten prövar frågan. På detta sätt är KFM ett bra första steg, och utgör ett så kallat "summariskt förfarande" som är billigare och enklare att genomföra. Jag rekommenderar därför att du (förutsatt att din granne vägrar vidta rättelseåtgärderna) ansöker om handräckning hos KFM. SammanfattningJag har alltså konstaterat att det finns goda grunder för att hävda att din granne är skyldig att ta bort buskarna samt den del av altanen som inkräktar på din tomt. Det första steget du bör företa är att förklara detta för din granne så att han eller hon kan vidta åtgärderna. Om din granne vägrar detta rekommenderar jag dig att du ansöker om handräckning hos KFM. Det finns bra information om hur du gör detta på KFM:s hemsida. Om du vill att någon av våra jurister hjälper dig med sådan ansökan eller har kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se. Vänligen,

Är det rätt att min bostadsrättsförening vill ta ut en överlåtelseavgift av mig när jag blivit ensamägare av lägenheten efter att min man gick bort?

2018-10-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vill fråga om det är rätt att min br-förening vill ta ut en överlåtelseavgift på 1138 kr av mig efter det att jag blivit ensamstående - min man gick bort förra året och jag har nyligen kontaktat föreningen om att jag nu är ensam kvar och alltså ensamägare av vår lägenhet. Jag har sett att en överlåtelse kan ske genom köp eller arv eller gåva av en lägenhet (står även i stadgarna ungefär så) men jag tycker inte det handlar om det när ens partner dör. Vi köpte lägenheten tillsamman 1994 och vi har varit hälftenägare hela tiden. Preliminärt har jag fått svar från föreningen att tyvärr så betyder det extra arbete för föreningen när de måste ändra i fastighetsregistret etc men jag tycker inte det är ett trevligt sätt att behandla sina medlemmar när ens partner går bort.Får jag ett svar från er så är jag väldigt tacksam.Med vänlig hälsning
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för din fråga!Jag beklagar din mans bortgång och att du känner att bostadsrättsföreningen inte behandlar dig på ett trevligt sätt. Det är verkligen en förståelig känsla i din situation.Begreppet överlåtelse kan dock betyda många olika saker. De vanligaste exemplen på en överlåtelse är köp, gåva eller byte, precis som du skriver. Det är däremot inte de enda exemplen. En överlåtelse betyder helt enkelt att ägandeskapet för något övergår från en person till en annan. Jag antar att du har tagit över din mans andel i lägenheten antingen genom bodelningen som följde hans död eller genom arvet efter honom. Både övergången av ägarskap genom bodelning och arv räknas som överlåtelser.Eftersom det står i föreningens stadgar att du som medlem ska stå för den administrativa avgiften vid överlåtelser, så gäller det även i det här fallet. Undantaget jag kan tänka mig är om det uttryckligen står i stadgarna att överlåtelse genom bodelning eller arv inte inkluderas, men jag har själv aldrig sett exempel på den formuleringen. SammanfattningJag förstår att det kan kännas fel att behöva stå för överlåtelseavgiften i den här situationen när du blir ensam ägare på grund av att du förlorat din man. I formell mening har det dock skett en överlåtelse när du tagit över din mans andel i lägenheten genom bodelning eller arv. Föreningen gör alltså inte något formellt fel när de begär ut överlåtelseavgiften, eftersom de ska göra så enligt stadgarna.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Har vi rätt att förtöja vår båt vid vår brygga om bryggan ligger innanför grannens vattenområde?

2018-10-20 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vi har en fastighet med tillhörande brygga som varit i familjens ägo sedan 1925. Under alla år har grannen haft servitut på "fri passage med båt" förbi vår brygga. På vår brygga har det varit verksamhet under alla åren och alla möjliga flytetyg har varit förtöjda, men det finns god plats att passera. Nu har kommunen utan vår vetskap sålt vattnet utanför bryggan till denne granne, utan att ge oss andra fastighetsägare servitut att förtöja vid VÅR egen brygga. Vi har försökt överklaga eller få till ett servitut med kommun och lantmäteri men det är tvärnit. Har vi rätt att förtöja våra båtar vid vår egen brygga som vi gjort i snart 100 år trots att kommunen sålt vattnet till en annan?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår frågeställningen såsom att det enbart är vattnet utanför er brygga som överlåtits till grannen. Jag redogör i det följande dock även för omständigheten att er brygga befinns på grannens vattenområde.Passera annans vatten för att åtkomma brygga på eget vattenområdeDet blir i detta skede en fråga om allemansrätt, vilket inte är reglerat uttryckligen i lag. Det finns dock stora möjligheter för allmänheten att röra sig på annans vattenområde medelst med båt, simmande eller under vintertid på isen. Det saknas nämligen straffbestämmelser om tagande av olovlig väg under dessa förhållanden; antagligen kan man passera på vattenområde till och med nära intill bostadshus utan rättsliga påföljder. Båtar får förtöjas vid strand som inte utgör tomt och inte heller är fridlyst enligt andra regler, till exempel till skydd för fågellivet. Helt tillfällig förtöjning är tillåten till och med vid annans brygga utanför tomtmark, om inte ägaren hindras i sin användning. Också tillfällig ankring på annans vatten får i regel godtas. Av detta framgår, att ni får passera grannens vatten, för att åtkomma er brygga.Passera annans vatten för att åtkomma brygga på annans vattenområdeEnligt 2 kap. 7 § lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, har den som äger strand vid annans vattenområde rätt att för sin fastighets behov anlägga mindre brygga, båthus eller annan liknande byggnad. Vattenområdets ägare får emellertid inte lida större skada av strandägarens anläggningar.Bryggan får heller inte tillgodose annat än den egna familjens behov och får således inte, mot vattenområdets ägares vilja, innebära ekonomisk avkastning. Av detta följer, att ni får passera grannens vatten, för att åtkomma er brygga, samt får ni inneha brygga på grannens vattenområde, förutsatt att niSlutsatsOavsett huruvida er brygga ligger inom ert vattenområde, men att ni måste passera grannens vattenområde, eller att bryggan befinns på grannens vattenområde, får ni nyttja er brygga fortsättningsvis. Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!