Byggnad på annans mark, byggnad utan lov m.m.
Vi har ett hus med tomt om 1700 kvm med en granne med liknande eller större tomt. Vi köpte för 3 år sedan och upptäckte då att de tillbygt under tiden för vårt övertagande. Vid titt på karta så ser vi att de byggt på vår tomt del av pool samt en friggebod. Nu har de vidare byggt till ett utekök med en enorm vedeldad grill detta inom knappa 2 meter från vår tomtgräns. Vi har anmält till komun då det visat sig också att dr saknar bygglov för dessa. Grillen orsakar svårt obehag för oss då vi har astma och röken fyller utegården bilen och in i vårt kök. Vi har talat med granne som inte gör nåt åt detta. Grannen har ett byggföretag som är stort och bygger också åt komunen. Hur kommer vi vidare med detta både granne och komunen?
Lawline svarar
Rättsliga utgångspunkter
Relevanta lagrum i förevarande följande:
· Plan- och bygglagen (2010:900), vidare förkortat PBL
· Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning
11 kap. 20 § första stycket PBL föreskriver att om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av PBL, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande). Andra stycket föreskriver vidare att byggnadsnämnden inte får besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Paragrafen ger byggnadsnämnden en möjlighet att besluta om rättelseförelägganden när lagstridiga åtgärder har vidtagits, exempelvis om någon har låtit uppföra en byggnad som fordrar lov utan bygglov. Det krävs emellertid inte att en åtgärd ska vara lovpliktig för att anses olovlig enligt detta lagrum. Det räcker att åtgärden strider mot PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av PBL.
Andra stycket innehåller en preskriptionsregel. Bestämmelsen innebär att preskription kan inträda beträffande tillsynsmyndighetens möjligheter att åstadkomma rättelse genom ett rättelseföreläggande. Notera att preskriptionsavbrott kan ske, dvs. om det förflutit mer än 10 år sedan den olovliga byggnaden uppfördes, men det meddelats rättelseföreläggande senast 10 år från dag då byggnaden uppfördes, räknas preskriptionstiden från detta datum och inte längre från det initiala, dagen då byggnaden uppfördes. Man klarar sig således inte genom att inte följa rättelseförelägganden under en tioårsperiod.
Av 1 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning framgår att ett yrkande om att någon ska åläggas att fullgöra en förpliktelse får prövas av kronofogdemyndigheten enligt lagen. Yrkandet kan avse betalningsföreläggande, vanlig handräckning eller särskild handräckning.
Med särskild handräckning avses en skyldighet för svaranden att vidta rättelse när sökandens besittning egenmäktigt har rubbats eller någon annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom, eller utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras, se 4 § första stycket lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Förfarandet med särskild handräckning avser besittningsrubbningar av olika slag. Hit räknas även vissa avhysningsfall som när någon olovligen satt sig i besittning av en fastighet eller en bostadslägenhet som t.ex. en rivningslägenhet. Besittningsrubbningar är som regel straffbara och ingripande kan i dessa fall ofta ske i straffprocessuell ordning.
Med uttrycket annan olovlig åtgärd avses bl.a. de fall där en markägare har stängt av en väg, som sedan lång tid begagnats av annan, eller att någon olovligen har placerat någonting på annans mark. Rätt till viss egendom kan olovligen också hindras på annat sätt. Någon kan vägra att lämna ut egendom, som han fått i sin besittning på grund av avtal eller tjänst.
Vid processformen särskild handräckning föranleder ett bestridande inte att målet måste prövas av domstol. Kronofogdemyndigheten ska pröva ett yrkande om rättelse av besittningsrubbning eller annan olovlig åtgärd och prövningen ska begränsas härtill. Myndigheten ska bortse från det bakomliggande rättsförhållandet.
Bedömning i förevarande fall
Som jag förstår klienten har deras rågranne dels låtit uppföra en rad byggnader som saknar erforderligt lov enligt PBL, dels låtit uppföra en del av dessa antingen närmare än 4,5 m från fastighetsgränsen samt även i vissa fall även på klientens fastighet.
Om det förefaller vara så att rågrannen låtit uppföra fast egendom på klientens fastighet, utan tillåtelse eller lov, har en besittningsrubbning ägt rum. Denna ska anmälas till byggnadsnämnden i kommunen på sätt som klienten redogjort för i sin bakgrund. Det klienten vidare kan göra, eftersom anmälan rörande de icke bygglovspliktiga byggandena är en fråga för kommunens byggnadsnämnd att vidare handlägga, är att upprätta ett ärende rörande särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Särskild handräckning är ett förfarande hos Kronofogdemyndigheten som syftar till att återställa besittningsrubbningar, exempelvis om någon har låtit uppföra byggnader på annans mark. Kronofogdemyndigheten kommer under sådana förhållanden att söka verkställa den särskild handräckningen genom att förmå svaranden att antingen själv återställa besittningsrubbingen alternativt själv utföra de nödvändiga åtgärder som fordras och därefter låta svaranden stå kostnaden för dessa. Klienten kan läsa mer om förfarandet på Kronofogdemyndighetens hemsida, se bifogad länk nedan.
https://kronofogden.se/du-har-ett-krav-mot-nagon/du-vill-fa-ditt-krav-faststallt/du-vill-fa-tillbaka-eller-ta-bort-egendom#:~:text=Ans%C3%B6k%20om%20s%C3%A4rskild%20handr%C3%A4ckning,en%20form%20av%20s%C3%A4rskild%20handr%C3%A4ckning)
Sammanfattning
Eftersom anmälan redan är gjord avseende de icke lovpliktigt uppförda byggnaderna är det enda som klienten vidare kan göra att ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Ansökan ska primärt avse de byggnader som rågrannen låtit uppföra på klientens mark. Vad gäller de byggnader som uppförts olovligen på rågranne ens fastighet ska klienten invänta besked från byggnadsnämnden. För det fall svaret från nämnden blir till nackdel för klienten rekommenderas att beslutet överklagas till nästa instans, Länsstyrelsen. Det ska framgå av det meddelande beslutet vart överklagan ska skickas, vem det ska vara adresserat till samt vilken överklagandefrist som gäller.
För det fall det blir aktuellt med en överklagan av byggnadsnämndens beslut rekommenderas att klienten återkommer till Lawline för vidare rådgivning, då det fordras att en formellt riktig överklagan lämnas in och att detta sker i tid.
