Måste man berätta för sin potentiella arbetsgivare om sitt kriminella förfluta?

2020-04-07 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hejsan!När jag var 15 år så åkte jag dit för ett mindre snatteri, en vara som kostade kanske mellan 50-150 kr.Nu har jag gått vidare till en intervju för att jobba som väktare. Då är min fråga, är detta något som kommer orsaka problem? Och är det något jag bör ta upp på intervjun?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Lag (1982:80) om anställningsskydd (Förkortat LAS) är tillämplig. Enligt 7§ LAS så kan en arbetsgivare säga upp en arbetstagare om det finns saklig grund för uppsägningen. Att vilseleda sin (eventuella) arbetsgivare kan utgöra saklig grund. Detta vilseledandet kan exmepelvis bestå i att arbetstagaren, vid en intervju, inte informerar arbetsgivaren om ett kriminellt förflutet. Utgångspunkten är att en arbetstagare inte har upplysningsplikt om uppgifter som kan försvåra dennes möjlighet att få anställningen, men som inte påverkar dennes förmåga att utföra arbetet. Det innebär att även om uppgiften om ditt förflutna kan leda till att du inte får anställningen, så har du ingen upplysningsplikt så länge det inte påverkar dina möjligheter att utföra arbetet. En annan sak som du dock bör ha i åtanke är att du ska svara sanningsenligt på eventuella frågor din potentiella arbetsgivare ställer. Gör du inte det så kan sakliga skäl för uppsägning föreligga längre fram i tiden. Eftersom jag inte vet mer om arbetsbeskrivningen och hur/var arbetet ska utföras blir det svårt att säga hur stor din upplysningsplikt är. Med tanke på att det var ett mindre brott som dessutom ligger långt bak i tiden är det troligen inte en omständighet som nödvändigtvis kräver att du själv tar upp det. Det är arbetsgivaren som ska ställa frågor och bygga sitt underlag för bedömningen av din lämplighet för anställningen. Om din arbetsgivare frågar dig om du har ett kriminellt förflutet ska du dock svara uppriktigt och ärligt. Jag hoppas du har fått svar på din fråga, och välkomnar andra frågor du kan tänkas ha. Vänliga hälsningar

Syftet bakom lagen om stöd till korttidsarbete

2020-04-01 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete: Om ambitionen med lagen är att hjälpa företag och deras anställda genom en svår period, varför kräver lagen att deltidspermitterade inte jobbar mer än den överenskomna arbetstiden (40% tex). Paragraf 25 beskriver arbetsgivarens återbetalningsskyldighet om dennes arbetstagare jobbar mer. Men om företaget är i trångmål och medarbetare vill jobba mer så ökar ju chansen att företaget överlever...-Vad/vem vill man skydda med detta? -Inhemsk skatte- eller konkurrenslagstiftning eller internationella frihandelsavtal..?
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det stämmer att för att erhålla stöd för korttidsarbete krävs att tillämpning en av de tre nivåerna för löne- och arbetstidsminskning (20-, 40- eller 60 %).Syftet bakom det hittas i förarbeten. Du har delvis besvarat frågan själv. Bland annat ligger EU:s konkurrensregler till grund för det (ds 2012:59, s. 106-110). Visserligen strider det annars mot artikel 107.1 EUF för en medlemsstat att med statliga medel snedvrider konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion på ett sätt att den påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Det finns dock vissa undantag som gör det möjligt enligt artikel 107.2–3 EUF, vilket även tas upp i förarbetena. Syftet med lagen är att dämpa uppgången i arbetslöshet i ekonomiska kriser. Genom statligt stöd till arbetsgivare som inför korttidsarbete hindrar staten därigenom att arbetskraft sägs upp vid ekonomiska kriser (ds 2012:59 s. 140). Tanken är att företagen inte ska dra nytta av systemet för att å ena sidan ansöka om stöd för korttidsarbete, å andra sidan öka i produktionen. Stödet för den synen återfinns även i SOU 2018:66 s. 79–80. Utredaren skriver att syftet med återbetalningsskyldigheten är att förhindra ett överutnyttjande av stödet och en strävan att nå just de företag som behöver tillfälligt stöd. Syftet ska vara att hindra arbetstagare från att sägas upp, inte i huvudsak hjälpa företaget att stimulera deras ekonomi. Med vänlig hälsning,

Har min före detta arbetsgivare rätt att ställa frågor om mig till min nya arbetsgivare utan min vetskap?

2020-03-31 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Har en fördetta arbetsgivare rätt att ringa till min nuvarande arbetsgivare och begära ett möte och ställa frågor om mig utan min vetskap?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ur ett juridiskt perspektiv finns det inget hinder för din gamla arbetsgivare att ringa din nuvarande arbetsgivare för att ställa frågor om dig. Dock kan det vara problematiskt om din nuvarande arbetsgivare ger ut information om sina arbetstagare till utomstående som finns dokumenterade eller underskrivna av arbetstagare som lämnat dessa i förtroende. Har du exempelvis fyllt i formulär med information om dig själv och skrivit under dokument där det står hur företaget behandlar personliga uppgifter (där det tydliggörs att de är sekretessbelagda) så har nuvarande arbetsgivaren inte tillåtelse att dela dessa med din gamla arbetsgivare. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning för praktik?

2020-03-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej jag praktiserar och undrar om man får ersättning för dom timmarna man praktiserar
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Svaret på din fråga kan bero på var du praktiserar men vanligtvis så får man ingen lön för en praktikplats. Troligtvis hade du fått reda på detta innan du började praktisera.Lön kan betalas ut i vissa fall efter en överenskommelse med arbetsgivaren, det kan därför vara bra att prata med arbetsgivaren i början så man exakt vet vad som gäller. Då jag inte har någon information om var eller hur du praktiserar kan jag inte ge ett mer preciserat svar än att det är arbetsgivaren som avgör om lön utgår eller inte, du kan säkerligen enkelt ta reda på det genom att fråga där du praktiserar. Det finns i vilket fall ingen generell skyldighet att betala ut lön till de som praktiserar enligt lag. Andra sätt att få inkomst under praktik:-Om du exempelvis är en student och praktik är obligatoriskt kan du fortfarande få ut studiestöd under praktiken.-Om praktik förmedlats genom arbetsförmedlingen kan ersättning från försäkringskassan utgå.-Beroende på personens livssituation kan man erhålla försörjningsstöd Hoppas detta var till hjälp! Men om inte så får du gärna återkommaMed vänlig hälsning

Hur får jag ut avtalad bonus från min arbetsgivare?

2020-04-01 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej jag har en fråga om bonus. Jag blev vice vd för ett bolag i Malmö 2011. Då hade jag rätt till 2% bonus på nettoresultatet. Jag fick problem med ryggen 2014 och begärde avlastning. Då drog man in bonusen men jag fick ha kvar samma arbetsuppgifter. När jag åberopade mitt avtal tog min VD mitt avtal o lovade fixa till det. Det har Inte hänt trots påstötningar. Avtal vVD ej uppsagt. Totalt krav på bolaget 4,1 msek.Har gjort arbetsuppgifter enligt anställningsavtal vVD o varit registrerad På Bolagsverket. Vad gör jag?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga utifrån det du skrivit blev du år 2011 vice VD för ett företag och utlovades en bonus om 2% av nettoresultatet. År 2014 fick du problem med ryggen och begärde avlastning. Din bonus drogs in men du fick behålla dina arbetsuppgifter. Som jag förstår det har du därefter åberopat ditt avtal vilket du har bonus enligt och din VD lovade att ordna det. Trots påstötningar har du inte erhållit någon bonus och du har nu ett krav om 4,1 miljoner i utebliven bonus på företaget. Du undrar nu hur du får del av den bonus du blivit utlovad men inte erhållit.Utgångspunkten med avtal är att avtal ska hållas. Om du har ett avtal enligt vilket du ska få 2% av nettoresultatet gäller det. När det gäller preskription av fordringar som uppkommer i anställningsförhållanden har Arbetsdomstolen kommit fram till att sådana är underkastade de allmänna reglerna om preskription (jfr AD 2006 nr 81). Det kan därför has som utgångspunkt att såväl lönefordringar som bonus har en preskriptionstid om tio år från fordringens uppkomst (2 § preskriptionslagen). När det gäller sådant som är särreglerat med uttalad preskriptionstid kan den i vissa fall vara kortare, exempelvis har semesterlön och semesterersättning en preskriptionstid som kräver att det väcks talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle fått den förmån begäran gäller (jfr 33 § semesterlagen). Då det inte finns särreglerat att bonus har kortare tid kan det tas som utgångspunkt att bonus är en fordran som har en preskriptionstid om tio år från när fordran uppkom och att den kan förlängas genom preskriptionsavbrott.För att få ut den uteblivna bonusen bör du rikta dig med ett krav mot arbetsgivaren. Det kan vara en god idé att du skriftligen begär din bonus och att du hänvisar till det avtal ni undertecknat, enligt vilket du har rätt till bonus. Om arbetsgivaren trots begäran vägrar att betala ut bonusen är din utväg att vända dig till domstol med en fullgörelsetalan. Syftet med en fullgörelsetalan är att få en exekutionstitel så du kan vända dig till Kronofogdemyndigheten med och genom tvång få motparten att fullgöra sin prestation (dvs. att betala ut bonusen). I regel är det den som påstår att något avtalats som har bevisbördan därom. Som bevismedel kan t.ex. ditt avtal om vice VD användas, av vilket det framgår att du har rätt till bonusen.Om du behöver hjälp, dels med att skriva ett kravbrev till arbetsgivaren, dels med företräde i domstol, kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Juristen kan gå igenom ditt avtal, som ombud skicka kravbrev och även inlämna en stämning till domstol om företaget vägrar betala dig. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig imorgon, torsdagen den 2 april, klockan 13.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig för dig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Måste jag arbeta när jag är permitterad?

2020-03-31 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej,jag har en fråga om permittering från jobb. Min anhörig jobbar 100% (tillsvidaretjänst) sen flera år tillbaka på ett företag inom servicebranschen. Pga rådande pandemi-situation har företaget fått godkänt om kortidspermittering från staten och permitterar därmed min anhörig och hens kollegor med 60%. Arbetsgivaren kräver dock att arbetstagarna är på plats på jobbet 100% (eventuellt enbart de 92,5% som de får i faktisk lön från staten + arbetsgivaren. De arbetsgivare och arbetstagare försöker komma överens). Är det lagligt? Är det rimligt? Kan arbetsgivaren kräva 100% närvaro, alltså 40h/vecka, trots permittering 60%? Med vänlig hälsning,Marie Hansson
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lagen om anställningsskyddEn arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och andra anställningsförmåner som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter, 21 § lagen om anställningsskydd (LAS). Med permittering menas att arbetsgivaren tillfälligt friställer arbetstagarna och befriar dem från närvaroskyldighet, exempelvis vid arbetsbrist. Arbetstagaren är dock skyldig att med kort varsel återgå i arbete, när det hinder som föranledde permittering har upphört, enligt lagkommentarer till 21 § LAS. Jag vill framhålla att paragrafen, eller LAS i övrigt, inte berör frågan om och i vilken utsträckning arbetsgivaren får permittera, bara rätten till lön och andra förmåner om arbetsgivaren väl permitterar. Inte heller finns regler om förfarande kring att tillfälligt avbryta permittering. Tanken är förmodligen att det efter förhandling med facket ska regleras i ett kollektivavtal eftersom paragrafen är semidispostiv, vilket innebär att den kan avtals bort i kollektivavtal. Av den anledningen råder jag dig be din anhörig att vända sig till facket angående skyldigheten att jobba vid permittering när grunderna för det inte föreligger. Lagen om stöd till korttidsarbeteNu mer det nya stödpaketet från regering är det aktuellt dock att titta på lag om stöd vid korttidsarbete. Enligt 12 § lag om stöd vid korttidsarbete under avtalsperiod uppgå till 20, 40 eller 60 % av ordinarie arbetstid för att ge rätt till preliminärt stöd till arbetsgivaren. Arbetsgivaren är återbetalningsskyldig för allt preliminärt stöd företaget i fråga har erhållit om arbetstids- och löneminskningen som beräknats inte motsvara en och samma nivå enligt 12 och 13 §§, vilket framgår av 25 § lag om stöd vid korttidsarbete.Enligt SOU 2018:66 s. 79–80 skriver utredaren att syftet med återbetalningsskyldigheten är att förhindra ett överutnyttjande av stödet och en strävan att nå just de företag som behöver tillfälligt stöd. "Arbetsgivare som erhöll stöd vid korttidsarbete blev återbetalningsskyldiga om de tidigare än beräknat återtog personal i produktion eller om de sade upp personal under eller strax efter en period av korttidsarbete". Skatteverket ska granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen, 35 §. Jag är tveksam om lagen om stöd till korttidsarbete kan hjälpa din anhörig med permitteringsfrågan. Lagen föreskriver endast en återbetalningsskyldighet vid "överträdelse" av procentsatserna av permitteringen och berör inte frågan om skyldigheten att arbeta. Det vore dock klokt av arbetsgivaren att inte överskrida gränserna om företaget ska behålla stödet och inte bli återbetalningsskyldig. Med vänlig hälsning,

Vilka regler gäller vid korttidspermittering på grund av Corona-viruset?

2020-03-31 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Gällande permittering vid Corona. Får man ta annat jobb under under permitteringstiden?Gäller avdraget även provision på lön?Vem betalar lönen över 44000.-?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga avser den det nya förslaget om korttidspermittering mot bakgrund av nuvarande situation i samhället (och världen). Förslaget om korttidspermittering bygger på ett tidigare förslag om stöd vid korttidsarbete, men subventioneringsgraden utökas kraftigt. Staten kommer att stå för tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ner i arbetstid (jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten). Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften, samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 7 april, men tillämpas redan från den 16 mars. Reglering sker dels genom lagen om stöd vid korttidsarbete, dels genom en förordning som kommer att utfärdas av regeringen.Mitt svar till dig är skrivet utifrån den information som hitintills finns. Det är möjligt att förordningen kommer att stadga annat eller att lönetaket ändras efter hand. Det bör också uppmärksammas att inget av det du efterfrågar regleras i lag eller förordning, varför det är upp till arbetsmarknadens parter att komma överens om. Det går därför inte att ge ett helt klart svar på exakt vad som gäller för dig, nedanstående är dock hur det har fungerat mellan vissa parter på arbetsmarknaden."Får man ta annat jobb under permitteringstiden?"Om du är anställd på heltid innebär det att om du inte tidigare haft ett extra arbete hos en annan arbetsgivare kan du inte heller börja med det om du blir korttidspermitterad. Om du redan innan hade ett extra arbete hos annan arbetsgivare, kan du fortsätta med det, men bara i samma omfattning som tidigare.Om du är deltidsanställd får du arbeta hos annan arbetsgivare i den omfattning som du normalt inte är anställd hos din ordinarie arbetsgivare som korttidspermitterat dig. Är du t.ex. deltidsanställd på 50% och blir korttidspermitterad får du arbeta hos en annan arbetsgivare med en sysselsättningsrad på högst 50% (dvs. mellanskillnaden mellan din ordinarie anställningsgrad och heltid under tiden du är korttidspermitterad).Det bör även uppmärksammas att det kan finnas inskränkningar i din rätt att arbeta extra hos annan arbetsgivare. I vissa anställningsavtal finns det uttryckligen att bisyssla ska godkännas. Som en oskriven regel gäller att du inte får bedriva verksamhet som är konkurrerande med din arbetsgivare (i vilket innefattas såväl att driva eget företag som att ta anställning hos en konkurrent).Om du blir korttidspermitterad och du har möjlighet till ett heltidsarbete hos en annan arbetsgivare finns alltid möjligheten att du kommer överens med din arbetsgivare att du ska vara tjänstledig för att ta sådan anställning. Om du är tjänstledig får du ingen lön från din arbetsgivare men arbetar hos den andre."Gäller avdraget även provision på lön?"I lagen om stöd vid korttidsarbete benämns den lön det ska utgås från som ordinarie lön. Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete (4 § p2). Att lönen ska vara regelmässigt utgående kan tolkas som att bara ersättningar som normalt ingår i den månatliga lönen bör räknas med. Det kan exempelvis handla om normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid i den mån de verkligen skulle ha tjänats in, om det inte hade varit för avtalet om korttidsarbete. Därmed bör inte bonus, provision och ersättning för övertidsarbete som inte utgår regelmässigt varje månad räknas med. Begränsningen till kontant lön innebär att olika typer av löneförmåner inte ingår."Vem betalar lönen över 44000.-?"Stödet beräknas på arbetstagarens ordinarie lön upp till högst 44.000 kronor. För en arbetstagare med högre lön än så kommer det statliga stödet ändå att beräknas på 44.000 kronor. Vem som ska stå för överstigande belopp finns inte lagreglerat och får avtalas mellan arbetsmarknadens parter. Som exempel har det i media rapporterats att AB Volvo, Volvo Cars och Scania har kommit överens med fackföreningar att skjuta till pengar för arbetstagare med högre lön än 44.000 kronor, innebärande att även anställda med högre lön inte behöver gå ner mer i lön än arbetstagare med lägre lön. Tyvärr går det inte att ge ett klarare svar än ovan då mycket måste avtalas mellan arbetsmarknadens parter samt att bestämmelserna träder i kraft först om en vecka. Om något är oklart nås jag per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Arbetsmiljö, smittspridning

2020-03-28 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Har arbetsgivaren rätt att tvinga personal att jobba utan skydd vid smittspridning
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här frågan regleras framförallt i Arbetsmiljölagen. Enligt 3 kap. 2 § Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren genomföra åtgärder för att förebygga att arbetstagare utsätts för sjukdomar och olycksfall. Med andra ord ska arbetsgivaren aktivt jobba för att det ska vara en bra arbetsmiljö. Åtgärderna som ska vidtas av arbetsgivaren behöver inte helt undanröja risker för olycksfall och sjukdomar. Arbetsgivaren ska däremot minimera dessa risker. Åtgärderna som ska vidtas för att reglerna i Arbetsmiljölagen ska bli uppfyllda varierar från arbetsplats till arbetsplats. På vissa arbetsplatser är arbetstagarna mer utsatta för sjukdomar och där är kraven på skydd högre ställda. Åtgärder:På en arbetsplats med minst fem arbetstagare (som jobbar regelbundet) ska det finnas ett skyddsombud. Skyddsombudet är en av arbetstagarna på arbetsplatsen (6 kap. 2 § Arbetsmiljölagen). Det är skyddsombudet som arbetstagare ska vända sig till om de misstänker att det är brister i arbetsmiljön. Skyddsombudet säkerställer att skyddet mot dålig hälsa och olycksfall säkerställs samt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med att upprätthålla en god arbetsmiljö (6 kap. 4 § Arbetsmiljölagen). Om skyddsombudet anser att vissa åtgärder måste genomföras för att arbetsmiljön ska vara god, ska denne begära av arbetsgivaren att de åtgärderna genomförs (6 kap. 6a § Arbetsmiljöbalken). Genomför inte arbetsgivaren åtgärderna kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket kan vidta åtgärder om myndigheten anser att det är behövligt (7 kap. 7 § Arbetsmiljölagen).Vad kan du göra: Du borde först vända dig till skyddsombudet och framföra att skyddsutrustning behövs på arbetsplatsen. Skyddsombudet kommer att föra vidare dina krav till arbetsgivaren, om skyddsombudet anser att kravet är rimligt. Kom ihåg att behovet av skydd mot smittspridning varierar beroende på arbetsplats. Det är inte säkert att arbetsgivaren behöver ge ut skyddsutrustning för att förutsättningarna för en god arbetsmiljö ska vara uppfyllda. Fallet kan vara att arbetsplatsen inte behöver genomföra fler åtgärder för att säkerställa en god arbetsmiljö.