Finns det formkrav på ett anställningsavtal?

2020-10-25 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag har vid två tillfällen fått digitala anställningskontrakt. Jag kan förstå hur ett fysiskt kontrakt kan vara bindande, med handstilsanalys av din underskrift. Men detta kontrakt fick jag mailat till mig och jag "signerade" med en knapptryckning. Inte ens ett bank-id..Hur kan det vara juridiskt bindande? Hypotetiskt skulle ju någon kunnat hacka mitt mailkonto och "signerat" i mitt ställe, likaså för arbetsgivarens vägnar...Det liknar mer ett muntligt kontrakt...Hur får jag tillgång till den information som rimligtvis borde vara inbäddat i dokumentet, bortsett från texten i sig själv? Jag kunde inte ens spara ner det till min dator, enda sättet för mig att öppna dokumentet är att öppna det via länken jag fick skickad till mig, och hoppas att det fortfarande finns där online..
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer regler från Anställningsskyddslagen (LAS) att användas.Jag uppfattar att din första fråga är om digitala anställningskontrakt kan vara juridiskt bindande. Inledningsvis kommer jag därför att beskriva om det finns några formkrav för anställningsavtal. Därefter kommer jag att svara på din andra fråga som jag tolkar är hur du kan få tillgång till anställningsavtalet och dess innehåll.Finns det några formkrav på ett anställningsavtal?I svensk rätt finns det inga formkrav på ett anställningsavtal. Det innebär att ett anställningsavtal kan vara giltigt även om det är muntligt. Ett skriftligt anställningsavtal, även om avtalet är digitalt, kräver inte några underskrifter för att det ska vara juridiskt bindande.Anledningen till att fysiska eller digitala underskrifter ibland används vid avtal beror på att det är lättare att bevisa att det existerar ett avtal mellan parterna. Det är dock ingenting som krävs eller gör att avtalet blir mer juridiskt bindande. En underskrift ska snarare ses som ett bevis på att avtalsparterna har läst igenom avtalet och accepterat avtalsvillkoren.Hur kan man få tillgång till ett anställningsavtal och dess innehåll?Senast en månad efter att arbetstagaren börjat arbeta ska en arbetsgivare lämna skriftlig information till arbetstagaren. Denna information utgör inte själva anställningsavtalet. Den skriftliga informationen från arbetsgivaren ska innehålla uppgifter om anställningsvillkoren och information om anställningsförhållandet (6 c § LAS).Sammanfattning och rekommendationDet finns inga formkrav på ett anställningsavtal i svensk rätt. Ett anställningsavtal kan ingås muntligen eller skriftligen. Det krävs inga underskrifter för att ett anställningsavtal ska vara juridiskt bindande. Det betyder att digitala anställningsavtal med eller utan underskrifter är giltiga.Enligt lag ska en arbetsgivare inom en månad lämna skriftlig information till en arbetstagare om anställningsvillkor och information om anställningsförhållandet. Denna information är dock inte att betrakta som själva anställningsavtalet. Min rekommendation är att du försöker att hitta anställningsavtalet via länken, eller fråga din eller dina arbetsgivare om en kopia på anställningsavtalen.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Har en arbetsgivare rätt att begära ut belastningsregister?

2020-10-23 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |hej jag har blivit dömd för narkotikabrott för ett år sen då jag var på en festival och provade cannabis. Då märke några vakter att jag var dåsig och kollade upp mig. iallafall nu har jag sökt jobb på lager och min fråga är kan min arbetsgivare se detta om hen kollar upp mig i registret?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!HuvudregelnSom huvudregel är det bara en själv som har rätt att begära ut utdrag ur belastningsregistret, 9 § lag (1998:620) om belastningsregister. Vissa myndigheter, t.ex. Skatteverket och Säkerhetspolisen, har därutöver rätt att behöva utdrag ur ditt belastningsregister, 6 § lag om belastningsregister. Din arbetsgivareDet ovan anförda innebär att din arbetsgivare inte själv har någon sådan rätt att begära utdrag ur ditt belastningsregister när du söker jobb. Däremot eftersom du är dömd för narkotikabrott, vilket innebär att domen är en allmän handlingar, så kan du inte hindra om arbetsgivaren själv väljer att begära ut din dom från domstolen (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)). Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan en arbetsgivare bestämma hur en anställd ska se ut?

2020-10-21 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej!I mitt anställningsavtal så står det bland annat att jag binder mig till att följa vad som står i vår personalhandbok. I den är det beskrivet in i detalj om hur jag som anställd ska se ut. Allt från hår, smink, naglar, smycken, tatueringar och piercingar. Får man verkligen bestämma in i detalj hur jag som anställd får se ut? Kan min arbetsgivare ha en sådan "makt" över mig? Jag har ju signerat mitt avtal och jobbat hos min arbetsgivare ett tag nu men det har alltid stört mig hur mycket dom bestämmer över mitt utseende. Om man inte får göra såhär, vad kan jag göra då? Tacksam för svar!
Arina Chwich Dumitrascu |Hej Matilda och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom den svenska arbetsrättsliga området återfinns en grundläggande princip som är till förmån för arbetsgivaren, den så kallade arbetsledningsrätten. Denna princip är inte stadgad i svensk lag men har utvecklats till att bli en grundläggande princip och innebär att arbetsgivaren leder verksamheten och fördelar arbetet. Arbetsledaren har genom sin arbetsledningsrätt vida ramar att välja och bestämma olika riktlinjer för hur verksamheten ska se ut. Att reglera olika klädkoder för de anställda tillhör till denna arbetsrättsliga princip. Arbetsledningsrätten är dock inte helt oinskränkt. Den kan påverkas och även begränsas genom arbetsrättslig praxis från Arbetsdomstolen, kollektivavtal samt lagar, bland annat Diskrimineringslagen. Ifall verksamhetens riktlinjer pekar åt det diskriminerande hållet kan arbetsledarens klädpolicys ifrågasättas. För att det ska utgöra diskriminering i lagens mening ska klädpolicyn ha ett samband med de olika diskrimineringsgrunderna stadgade i Diskrimineringslagen. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder (se 1 kap 4 § 1 st Diskrimineringslagen). I normalt fall bygger dock anställningsförhållandet på att arbetstagaren är underordnad arbetsledningsrätten genom att utföra sina arbetsuppgifter och därmed uppfylla sina avtalsplikter. Om ett visst klädkod inkluderas i dessa avtalsplikter som arbetstagaren inom anställningsavtalet har bundit sig till och denna klädkod inte kan ifrågasättas på till exempel grund av att den har diskriminerande tendenser i enlighet med Diskrimineringslagen är arbetstagaren förpliktad att följa denna klädkod. Hoppas detta svar gav klarhet kring dina funderingar! Skulle fler frågor uppstå är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Vilka regler gäller för bisysslor?

2020-09-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns något max antal bisysslor man kan ha vid sidan av ett heltidsjobb? Vore det möjligt att ha ett heltidsjobb och sen plus exempelvis 2 olika bisysslor (extrajobb som är deltid) vid sidan av? Och, är det skillnad på om man jobbar inom kommun eller privat eller gäller det samma regler för antalet bisysslor generellt? Tack på förhand!
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du vill veta ifall det är okej att ha bisysslor vid sidan av sitt jobb och om det isåfall finns någon begränsning på antalet bisysslor en kan ha. Samt om regleringen är olika beroende på om man är offentligt eller privat anställd (med kommun antar jag att du menar offentligt anställd). Jag kommer dela upp mitt svar i olika rubriker för att försöka besvara din fråga så tydligt som möjligt och i slutet kommer jag sammanfatta mitt svar.Vad är en bisyssla?En bisyssla är alla sysslor vid sidan av anställningen som inte kan hänföras till privatlivet. Det kan innebära extrajobb, uppdrag för annan arbetsgivare eller bedrivande av egen verksamhet. Det spelar dock ingen roll om bisysslan ger ekonomisk ersättning eller inte. Enligt kollektivavtalet (AB 17) för kommuner, landsting och regioner, räknas förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer inte som bisyssla (8 § Mom. 2 Kollektivavtal AB 17) Finns det ett maxantal på hur många bisysslor man kan ha vid sidan av ett heltidsjobb?Jag finner ingen reglering i lag eller kollektivavtal angående hur många bisysslor man får ha, dock finns det andra regleringar som man måste följa och vissa bisysslor får man inte ägna sig åt. Är det skillnad på om man jobbar inom kommunen eller privat? Ja, situationen regleras olika beroende på om man arbetar inom offentliga sektorn (kommunen) eller inom den privata sektorn. Privata sektornEn anställd inom den privata sektorn får inte ha en bisyssla som är konkurrerande med det ordinarie arbetet. Reglerna om bisysslor för anställda inom privata sektorn utgår från lojalitetsplikten mot arbetsgivaren, som är en allmän princip och ofta en del av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten innefattar också att man som anställd ska lägga sin energi på sitt ordinarie arbete och inte ha andra sysselsättningar som begränsar denna möjlighet. Dock kan regler om bisyssla regleras i anställningsavtal eller kollektivavtal, så man bör kolla över sitt anställningsavtal och kolla med sin arbetsgivare innan man börjar med sin bisyssla. Offentliga sektornFör den som arbetar inom stat, landsting eller kommun så finns det regler i lagen om offentlig anställning (LOA) som anger vad som gäller angående bisysslor (1-2 § LOA). Det finns även kollektivavtal med regleringar på området (AB 17).Lagen säger att en arbetstagare inom den offentliga sektorn (däribland kommun) inte får ha en bisyssla som kan försvaga förtroendet för opartiskheten hos denne eller någon annan arbetstagare, eller som kan skada myndighetens anseende (7 § LOA). Arbetsgivaren är dock skyldig att informera sina arbetstagare om vad som anses som en otillåten bisyssla (7 a § LOA) Om arbetsgivaren begär det, ska arbetstagaren informera denne om sina bisysslor eller uppgifter för att bedöma om bisysslan är tillåten (7 b § LOA). Om en bisyssla inte är förenlig med 7 § LOA, ska arbetsgivaren besluta att arbetstagaren inte får åta sig denna bisyssla eller ska upphöra med den. Beslutet ska vara motiverat och skriftligt. (7 c § LOA) Enligt kollektivavtal för kommun och landsting finns det även förbud mot arbetshindrande och konkurrerande bisysslor. Det vill säga bisysslor som hindrar arbetstagaren från att utföra sina arbetsuppgifter i den ordinarie anställningen eller som är en del av en verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. (8 § Mom. 1 AB 17) SammanfattningVad jag kan utläsa ur lagreglering och kollektivavtal så finns det inga regler som bestämmer antalet bisysslor en person får ha. Dock finns det andra regler om vilka bisysslor som får utföras. Exempelvis gäller för den privata sektorn att bisysslorna inte får vara konkurrensbegränsande eller innebära begränsningar i arbetstagarens möjlighet att utföra sitt ordinarie arbete. För de som arbetar inom den offentliga sektorn och kommunen, får bisysslan inte vara förtroendeskadlig, konkurrensbegränsande eller arbetshindrande. Beroende på var en person arbetar, finns även en skyldighet att anmäla sin bisyssla till sin arbetsgivare. Mitt råd är att kolla med din arbetsgivare om vad som gäller, kolla igenom ditt anställningsavtal och rådande kollektivavtal och anmäla dina extrajobb till din arbetsgivare för att vara säker på att de är tillåtna. Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du vill ha vidare vägledning kan du boka en tid hos en av Lawlines jurister på lawline.se/boka.Vänliga hälsningar,

tatueringar i juristbranschen

2020-10-24 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag är juriststudent och undrar hur det ser ut med tatueringar i branschen? Jag har några nu som inte är synliga men vill väldigt gärna skaffa en på överarmen, är dock rädd att det ska förstöra arbetsmöjligheter för mig. Tänker att överarmen är lätt att täcka? Hade varit skönt att få en jurist input på detta.Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som utgångspunkt är detta en sida för juridisk rådgivning, vilket detta kanske inte riktigt handlar om. Jag kan inte säga så mycket om den generella uppfattningen i arbetslivet, då rekommenderar jag dig att vända dig till andra frågeform. Men min personliga uppfattning är att tatueringar inte är ovanligt förekommande både bland studenter och praktiserande jurister. Jag har träffat jurister med tatueringar, men hur deras personliga erfarenheter av hur detta bemöts kan jag tyvärr inte tala för.Hoppas du hittar ett bättre forum som kan besvara din fråga, och lycka till med studierna!Vänligen,

Behöver en anställd tala om för sin arbetsgivare om sina mediciner?

2020-10-22 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Är jag skyldig att för min arbetsgivare berätta vilka mediciner jag tar, och hur hög dosen är?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du tar utskrivna mediciner och du undrar om du behöver berätta detta för din arbetsgivare. Jag utgår i mitt svar från att du är anställd hos en privat arbetsgivare och inte inom den offentliga sektorn då det där gäller andra regler.Arbetsgivaren har ett ansvar att säkerställa en säker arbetsmiljö för arbetstagaren (3 kap. 2 § och 2 a §§ AML). En del av arbetet i att främja arbetsmiljön kan vara att utföra medicinska kontroller av arbetstagaren (AFS 2005:6). Drogtester räknas som en typ av medicinsk kontroll, varför din arbetsgivare kan ha rätt att utföra en sådan kontroll. En arbetsgivare kan dock i praktiken aldrig tvinga en arbetstagare att genomgå ett alkohol- eller drogtest, men en vägran från arbetstagarens sida kan utgöra saklig grund för uppsägning (7 § LAS). För att en arbetsgivare på den privata sektorn ska kunna alkohol- eller drogtesta personalen krävs enligt praxis att man avtalat om detta i anställnings- eller kollektivavtal. På så vis har den anställde gått med på att eventuellt komma att behöva testas. Dessutom ska arbetsgivarens behov av att testa personalen väga tyngre än arbetstagarens behov av skydd för den personliga integriteten. I denna intresseavvägning får man bl a ta hänsyn till vad det är för slags arbete, om det är nödvändigt att testa personalen, m.m.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Krav för Väktarutbildningen

2020-10-16 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min kille är dömd för ringa narkotikabrott för 5 år sen, ej fängelse, endast böter, och enligt vad vi sett och fått information om så ska just det "försvinna" ur hans register, så det ska ej vara ett problem. Nu har han endast 2 trafikförseelser som båda slutade i böter som han betalade. Nu vill han ansöka till väktarutbildning, men det står för att han ska kunna göra praktik så måste han kunna lämna blankt registerutdrag!? Kan han fortfarande komma in på utbildningen trots trafikförseelserna?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Det finns en rad olika krav för att få bli ordningsvakt. Kraven är i princip detsamma som för att bli antagen till polisutbildningen i Sverige. För att man ska bli ordningsvakt måste man vara 20 år, laglydig samt lämplig för yrket. Man gör olika tester för att testa ens lämplighet och behörighet. Att man är laglydig innebär att man ska vara ostraffad samt att man inte förekommer i polisens brotts - och misstankeregister. Man ska inte ha blivit dömd för något brott de senaste fem åren. Således, är det främst de senaste fem åren, innan man söker till yrket, som ligger till grund för bedömningen. Böter är en påföljd som gallras fem år efter domen utdelades, därmed syns hans trafikförseelser i fem år (17 § punkt 9 i lag om belastningsregister). Det är därmed bäst att vänta i fem år, tills brotten inte syns i registret längre, innan han ansöker till väktarutbildningen. Han kan däremot testa att ansöka, för att se om han blir antagen ändå. Men det är antagligen svårt att bli antagen med dessa trafikförseelser eftersom de ligger mindre än fem år bakåt i tiden och fortfarande syns i hans belastningsregister. Han har inget blankt registerutdrag. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Stämmer min löneutbetalning när det saknas innestående lön?

2020-09-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag avslutade min tjänst (pension) på en friskola (Almega avtal) 31/7 2020.Senaste anställningsbevis 190801-200731 har skrivits om och uppgraderats sedan 2012 med lön och från heltid till 60% sysselsättningsgrad senaste år, 2020.Jag har haft SEMESTERTJÄNST på grund av lärartjänst kombinerad med Admin uppgifter.Ämne: SLUTLÖN Har jag fattat fel?Underlag: Anställningsbevis gällande senaste läsår 190801 - 200731Anställning enligt SEMESTERTJÄNST 60% (ej Ferietjänst) och deltid månadslön 20.000:-Detta har jag fått: utbetalt (innestående lön, månaden efter utbetalning) :2020 07 24 Lönebesked (Ferielön! Felaktigt…) 19.840:- (140) +semestertillägg (141) 3.840:-= 23.680:- - skatt 3.235:- = 20.445:- för JUNI månad utbetalt 25 JULI.2020 08 25 Lönebesked (140) rest semesterersättning 3.968:- - skatt 1.309:- = 2.659:-Alltså, 2020 08 25 finns ingen LÖN för innestående JULI (anställd till 31/7) som utbetalas i augusti.Kan det verkligen stämma?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du den 31 juli avslutat din tjänst på en friskola eftersom du gått i pension. Arbetsgivaren är bunden av Almegas friskoleavtal. På grund av att din lärartjänst varit kombinerade med administrativa uppgifter har du haft en semestertjänst, istället för ferietjänst. Ferietjänsten är konstruerad så att arbetstiden är fördelad på en reglerad och en oreglerad del (förtroendearbetstid) medan semestertjänsten i regel innebär 40-timmars arbetsvecka och minst 25 arbetsdagar per år.Lönen utifrån ditt anställningsavtalSom jag förstår det utifrån vad du skrivit har du ett anställningsavtal från den 190801 – 200731 enligt vilket du har 60% semestertjänst och en deltidslön om 20.000 kronor / månad. Du fick för juni månad (utbetalt den 25 juli) felaktigt utbetalt en ferielön + semestertillägg. Enligt arbetsgivaren finns det däremot ingen innestående lön för juli månad för utbetalning den 200825. Du undrar om detta kan vara rätt.I ditt fall kan jag inte göra en fullständig bedömning utifrån uppgifterna i din fråga. För att ge ett fullständigt svar krävs det en djupare genomgång av materialet i ditt fall. Vad händer om arbetsgivaren betalt ut för mycket lön?Om det rör sig om en misstagsbetalning, dvs. att arbetsgivaren av misstag betalt ut för mycket lön, behandlas sådana enligt läran om condictio indebiti. Läran om condictio indebiti finns inte lagstadgad utan är en allmän rättsprincip, vars utveckling över tid utvecklats genom rättspraxis. Utvecklingen innebär att det finns undantag till principen. Utgångspunkten är att den som felaktigt utbetalt ett belopp till någon har rätt att få tillbaka pengarna, däremot måste det göras en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Det finns en del övergripande riktlinjer till ledning för hur domstolarna kan resonera i bedömningen för att man inte ska bli återbetalningsskyldig. För att mottagaren inte ska bli återbetalningsskyldig krävs det att hen:- Varit i god tro, dvs. hen måste varit omedveten om att betalningen varit felaktig. - Det krävs även att mottagaren inrättat sig efter betalningen. Med det menas att hen i princip även måste ha förbrukat pengarna för att inte bli återbetalningsskyldig.Om det felaktigt betalts ut för mycket lön är utgångspunkten att du är återbetalningsskyldig. Däremot kan du slippa återbetala om du varit i god tro och inrättat dig efter betalningen.Arbetsgivaren har i vissa fall rätt till kvittningUtgångspunkten är att en arbetsgivare inte har rätt att utföra kvittning från en arbetsgivares löneutbetalning. Kvittning innebär helt enkelt att det kan göras en avräkning på kommande löneutbetalning. För att kvittning ska vara aktuell krävs arbetstagarens medgivande (2 § lagen om arbetsgivares kvittningsrätt). Kvittning är endast tillåten mot klar och förfallen fordran som uppkommit i anställningsförhållandet. Om en arbetsgivare betalat ut för mycket lön, kan bestämmelsen bli tillämplig, om arbetstagaren med full insikt om misstaget (ond tro) lyft lönebeloppet utan att göra arbetsgivaren uppmärksam på felaktigheten. För att kvittning ska vara aktuell krävs antingen ditt medgivande eller att så är tillåtet enligt kollektivavtal (3 § lagen om arbetsgivares kvittningsrätt).Avräkning enligt kollektivavtalI Almegas friskoleavtal finns en bestämmelse som ger arbetsgivaren rätt att avräkna utgiven semesterlön från såväl semesterersättning som lön. Bestämmelsen innebär att en anställd som erhållit fler betalda semesterdagar än hen intjänat under året ska återbetala för mycket utbetald semesterlön/tillägg. Motsvarande avräkning görs om sysselsättningsgraden ändrats under semesteråret (5:4 Friskoleavtalet).I ditt fall går det tyvärr inte att ge besked utifrån den information du delgett oss huruvida utbetalningen till dig är felaktig eller ej. Min rekommendation är att du begär ut specifikation från din arbetsgivare med varför det inte finns någon innestående lön för utbetalning den 200825. Om du är medlem i facket kan det vara en god idé att vända dig till facket för hjälp.Är du inte medlem i facket och önskar att en av våra jurister går igenom allt ditt material och även för en dialog med din arbetsgivare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,