Hur förhåller sig lojalitetsplikten mot arbetsgivare till förvärvande av konkurrerande verksamhet?

2019-05-26 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |HejJag är fn anställd på halvtid hos en bokföringsbyrå. Jag har i flera år arbetat på timme hos en annan bokföringsbyrå. Jag började på den andra bokföringsbyrån då den ägaren ville överlåta verksamheten till min nuvarande arbetsgivare. "Bisysslan" godkännandes av byrån där jag jobbar halvtid. Av olika anledningar så har inte överlåtelsen skett. Ägaren av byrån där jag är timanställd skulle nu kunna tänka sig att överlåta verksamheten till mig. I mitt anställningsavtal finns ingen klausul om konkurrerande verksamhet. Det finns inget skriftligt avtal på överlåtelsen och det är ej helt klart vilka kunder som ska ingå. Kan jag anses bryta mot lojalitetsprincipen? Vad gäller om jag istället säger upp mig hos nuvarande arbetsgivare och blir anställd på heltid hos byrån där jag är timanställd. Han behåller alltså sin byrå. Bryter jag mot lojalitetsprincipen även då?
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hur jag förstår din situationDu är fastanställd vid bokföringsbyrå X och timanställd vid bokföringsbyrå Y. Din timanställning hos Y godkändes av ägaren till X med grund i att X avsåg förvärva Y. Affären mellan X och Y kom inte till stånd och istället vill Y överlåta verksamheten till dig. I det följande kommer jag klargöra hur omständigheterna förhåller sig till din lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren i X. Lojalitetsplikt - vad gäller angående konkurrerande verksamhet?Som huvudregel är det otillåtet med konkurrerande verksamhet. Konkurrerande verksamhet utgör Illojalt förfarande om verksamheten tillfogar, eller är ägnad att tillfoga, arbetsgivaren mer påtaglig skada eller annars sker under sådana omständigheter att den bör uppfattas som illojal (AD 2009:38, AD 1993:18 mfl). Om arbetsgivaren samtycket till den konkurrerande verksamheten är den inte illojal. Däremot råder i grunden en presumtion om att arbetsgivaren inte samtycker. Vid arbetsgivarens uppmärksammande om att viss konkurrerande verksamhet inte accepteras ses bedrivandet som i hög grad illojalt (AD 1993:18). Fall 1 - får jag förvärva Y och fortsätta arbeta för X?Din arbetsgivare har samtyckt till ditt engagemang i den konkurrerande verksamheten under uppfattningen att verksamheterna skulle integreras. Samtycket torde härav vara begränsat och inte omfatta även samtycke till ditt förvärvande av den konkurrerande verksamheten. Om du förvärvar den konkurrerande verksamheten själv kommer det inte skyddas av det samtycke som har givits och således ses som illojalt. Fall 2 - får jag säga upp mig hos X och sen förvärva Y?Det är inte illojalt att söka anställning i konkurrerande verksamhet (AD 1998:80) eller att bedriva konkurrerande verksamhet efter anställningens upphörande. Undantag från sistnämnda råder om en lovlig konkurrensklausul finns införd i anställningsavtalet. Eftersom konkurrensklausul saknas i ditt fall är det inte illojalt att du förvärvar och driver den konkurrerande verksamheten efter att du har avslutat din anställning hos X. Observera att du fortsatt undergår lojalitetsplikt under eventuell uppsägningstid. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Är min arbetsgivare skyldig att ändra mitt schema?

2019-05-13 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Vid anställningsintervju inför sommarvikariat så sa jag att jag inte kunde arbeta 5 särskilda dagar som ligger 3 mån fram. Jag ska nu skriva på kontraktet men har blivit schemalagd dessa dagar. Är det deras skyldighet att justera schemat för dessa dagar då jag redan anmält det vid anställningsintervjun? Tack.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om det föreligger ett avtal mellan dig och arbetsgivaren att du inte ska arbeta ett visst/vissa datum kan det argumenteras för att du inte ska göra det. Ett avtal uppkommer rent tekniskt genom överensstämmande anbud och accept; i ditt fall är det svårt att avgöra om det finns ett avtal. Om du sagt att "Jag kan inte arbeta den x/x" och arbetsgivaren sagt att den gått med på det. Då har ni ett avtal. Dock är det du som påstår att det finns ett avtal som har bevisbördan för att det finns ett ingånget avtal. Ofta är det svårt att bevisa muntliga avtal. Har du bara informerat om att du inte kan jobba ett visst/vissa datum men arbetsgivaren inte bekräftat det, kan det argumenteras för att ni inte avtalat om det. Har ni inget avtal så har arbetsgivaren inte heller brutit mot det.Oavsett hur situationen är, blir det du som har bevisbördan, vilket kan vara svårt vid ett muntligt avtal. Min rekommendation är däremot att du pratar med din arbetsgivare och berättar om att du informerade redan vid anställningsintervjun att du inte kan arbeta de angivna datumen och att du önskar att de ändrar ditt schema. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Uppdatering av anställningsavtal

2019-05-11 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi har några anställningsavtal som är väldigt gamla och skulle behöva uppdateras med t.ex. tystnadsplikt osv. Frågan är bara hur vi gör med anställningstiden. Dessa personer har jobbat i flera år, om vi nu ska skriva om avtalet - ska vi skriva dagens datum under "tillsvidareanställning fr.o.m. XXX" eller kan vi skriva "originaldatumet" som då är för flera år sedan?
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Den lag som har regler kring anställningsavtal är lag om anställningsskydd (LAS). Det finns ingen regel som reglerar exakt vilket datum som ska stå på avtalet när man uppdaterar ett äldre avtal utan svaret på den frågan tolkar jag ur syftet med lagen i allmänhet. Anställningsavtal kan vara både skriftliga och muntliga. Men arbetsgivaren har ett ansvar att inom sex månader lämna skriftlig information om anställningen (LAS 6 c §). Detta är ett skydd för den anställde ifall de skulle vara borta en period från sitt arbete exempelvis på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet. Arbetsgivaren ska dessutom lämna skriftlig information om arbetstagarens sammanlagda anställningstid om det begärs (LAS 6 g §). Detta är för arbetstagaren att kunna visa hur länge hen har varit anställd hos arbetsgivaren. Genom att uppdatera era anställningsavtal tolkar jag det därmed att ni ska skriva "orginaldatumet" under "tillsvidareanställning fr.o.m. XXX". Detta eftersom arbetstagaren faktiskt har jobbat hos er sedan "orginaldatumet" samt att hen ska kunna visa hur länge hen har varit anställd hos er om det skulle efterfrågas. Jag tycker däremot att ni ska skriva med i det "nya avtalet" vilket datum avtalet uppdaterades. Detta för att tydliggöra att arbetstagaren har gått med på de nya villkoren och från vilket datum de började gälla!Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Allt gott

Felaktigt utbetalad lön, ska brutto eller nettobelopp återbetalas?

2019-05-03 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag slutade på mitt förra arbete i slutet på Mars. Dessvärre har det blivit strul så lönekontoret hade inte fått informationen om min uppsägning och betalade därför ut lön till mig för April. Jag såg såklart direkt att jag fått en lön som jag inte skulle fått och kontaktade min förra arbetsgivare. Hon skickade därefter ett mail till mig där hon skrivit den summa jag ska återbetala. Där har hon skrivit hela lönen innan skatt men det blir ju flera tusen kronor mer än vad jag har fått in på mitt konto, är det verkligen rätt? Ska jag behöva betala för deras misstag? Tacksam för svar snarast möjligt!
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en utbetalning sker av misstag eller är felaktig, så är huvudregeln att betalning ska återgå till avsändaren – detta enligt den allmänna principen "condicitio indebiti" som vuxit fram genom praxis. Från huvudregeln finns däremot en del undantag, där mottagaren alltså under vissa omständigheter kan få behålla den felaktigt utbetalda summan. Om en mottagare av en felaktig utbetalning varken insåg eller borde insett (var i god tro) att betalningen erlagts av misstag och när betalningsmottagaren dessutom har hunnit inrättat sig efter betalningen, ska denne inte bli återbetalningsskyldig (se rättsfallet I NJA 2001 s. 353).Observera att båda förutsättningarna måste vara uppfyllda för att mottagaren ska undgå återbetalningsskyldighet. Detta fall är dock inte aktuellt för dig i din fråga utan huvudregeln ska användas.Angående din fråga om huruvida det är brutto- eller nettobeloppet som ska betalas åter, kan man till en början konstatera att skatteavdrag för lön är preliminära och slutregleras i samband med självdeklarationen, det vill säga en gång per år. Utgångspunkten är att återbetalning av felaktig lön ska påverka det beskattningsår då den felaktiga utbetalningen gjordes. Om arbetsgivaren upptäcker den felaktiga utbetalningen samma år som den gjordes ska återkravet omfatta endast nettobeloppet och då ska det felaktiga skatteavdraget regleras i nästkommande arbetsgivardeklaration.Alltså du ska betala tillbaka den felaktiga summan som du fått i lön för den tid du inte arbetat. Den lönen ska vara nettobeloppet, dvs det du fick utbetalat, och inte bruttobeloppet. Jag råder dig att kontakta din förra arbetsgivare för att få de att inse situationen för att lösa det den vägen. Fungerar inte detta kan du alltid kontakta facket, om du är med vill säga, eller kontakta en verksam jurist eller advokat som kan hjälpa dig vidare vid eventuella problemHoppas du fick svar på din fråga!

Kan man få ett jobb om man är registrerad i belastningsregistret?

2019-05-15 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Får man inga jobb om man har ett prick i belastningsregistret ?
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vissa arbetsgivare är skyldiga enligt lag att ta del av en persons belastningsregister, t.ex. skolor enligt 2:31 skollagen och rättsvårdande myndigheter enligt bl.a. 3 kap. säkerhetsskyddslagen. Här finns det alltså ett högre krav på att säkerställa personens lämplighet för anställningen via t.ex. information i belastningsregistret.I annat fall kan arbetsgivaren be den arbetssökande att frivilligt begära ut och lämna in ett turdag ur belastningsregistret. Arbetsgivaren gör sedan en prövning av alla omständigheter vid anställning beroende på typ av jobb samt den sökandes meriter. Man ser alltså på alla omständigheter i det enskilda fallet. Detta måste ske utan diskriminering enligt diskrimineringslagen. Det finns då en stor chans att man får ett jobb även om man har en prick i belastningsregistret, det beror dock på omständigheterna i varje enskilt fall och den typ av jobb man söker. Jag hoppas att detta gav dig hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Muntligt eller skriftligt anställningsavtal?

2019-05-11 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min sambo jobbar som ventilationssanerare och är behovsanställd i snart två år. Han har inget anställningsavtal och vad jag har förstått så är det lagligt att ha ett muntligt anställningsavtal men inte optimalt? Vad förlorar han på att inte ha anställningen på papper, jag tänker på om han blir sjukskriven eller gör sig illa på jobbet hur kan han visa upp att han är anställd? Och hur länge kan man vara behovsanställd? När jag bad honom att fixa anställningsavtalet då vi behöver detta till lägenhets sökande svarade hans chef att han måste prata med facket först och varför behöver han prata med facket först? Samt hur kan vi ta reda på om han har kollektivavtal på jobbet?
Tina Hashem |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Muntliga eller skriftliga anställningsavtal?Arbetsgivaren och arbetstagaren kan ingå anställningsavtal muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Konkludent handlande innebär att anställningsavtalet ingås genom parternas agerande. Parterna agerar som att det finns ett avtal trots att det inte finns ett formellt avtal. Ett muntligt anställningsavtal är lika bindande som ett skriftligt anställningsavtal.Precis som du skriver är skriftliga anställningsavtal att föredra. Det beror främst på de bevissvårigheter som kan uppstå om arbetstagaren har ett muntligt anställningsavtal. Det är svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om vad gäller lön och övriga anställningsvillkor. Det är tryggare för arbetstagaren att ha ett skriftligt anställningsavtal. Hur en arbetstagare ska bevisa att det finns ett muntligt anställningsavtal blir en tolknings -och bevisfråga i det enskilda fallet.Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta skall arbetsgivaren lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är viktiga för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Om anställningstiden är kortare än tre veckor, är arbetsgivaren inte skyldig att lämna sådan information (6 c § LAS). Hur länge kan man vara behovsanställd?Svaret på frågan finns i lag om anställningsskydd (LAS). Det finns två typer av anställningsformer. Dessa är tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas för allmän visstidsanställning, vikariat, säsongarbete och när arbetstagaren har fyllt 67 år (5 § LAS). Jag utgår ifrån att din sambo har en allmän visstidsanställning. En allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har jobbat i sammanlagt två år under en femårsperiod eller då arbetstagaren har haft flera tidsbegränsade anställningar som har följt på varandra (5 a § LAS). Facket och anställningsavtalEtt anställningsavtal ingås mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ibland erbjuder sig facket att kolla igenom anställningsavtal och ge råd innan arbetstagaren skriver på. Kollektivavtal på jobbetFör att ta reda på om arbetstagaren omfattas av kollektivavtal så kan man antingen fråga arbetsgivaren eller ta kontakt med facket.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor! Om du har ytterligare några frågor så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänligen,

Hur vet man om man har tjänstepension?

2019-05-08 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en behovsanställning, och undrar om det betalas in något till min tjänstepension? Arbetsgivaren har kollektivavtal.
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om man har kollektivavtal på arbetsplatsen ska arbetsgivaren betala in tjänstepension. Beroende på vilket kollektivavtal som finns på arbetsplatsen hanteras tjänstepensionen lite olika. Vissa kollektivavtal har exempelvis en nedre åldersgräns för när tjänstepensionen börjar betalas in. Jag rekommenderar att du tar reda på vilket kollektivavtal som gäller på din arbetsplats. Det kan även vara en bra idé att prata med din arbetsgivare för att få klarhet i vad som gäller i ditt fall. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Räknas min pendlingstid som arbetstid?

2019-04-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag är anställd i Osby på min ansäellnig stå uttgång från Osby men jag jobbar i Väx j ö hur räknas min arbets tid resan ta en timme dit och en timmme hemresa
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arbetsrätt. Svaret på din fråga kan därför påverkas av om du är medlem i någon facklig organisation och om din arbetsgivare har tecknat kollektivavtal. Om det inte finns något kollektivavtal är det ditt personliga anställningsavtal som avgör villkoren för din anställning.När det kommer till platsen man arbetar på är arbetsgivarens frihet att bestämma den stor. Även om det t.ex. står arbetsplats Osby eller liknande så kan det innefatta mer än så. Personen kan bli tvungen att jobba i närheten av Osby också. Då utan att pendlingstiden räknas in i arbetstiden, Ska det bara gälla i Osby behöver det stå "bara Osby" eller något liknande. Frågan är hur det blir i ditt fall med formuleringen "utgång från Osby". Det gäller här att komma fram till vad du och din arbetsgivare menade när ni skrev under avtalet. Viss tolkning kan därför bli aktuellt. Kommer man fram till att det inte ska tolkas som "bara Osby" så har du som arbetstagare en arbetsskyldighet inom bekvämt pendlingsavstånd. Det är ett avstånd dit du bekvämt kan ta dig genom pendling. Domstol har tolkat det som en dagspendling på 2-4h. Det betyder alltså att om du kan pendla från Osby till Växjö och tillbaka på den tiden så är det bekvämt pendlingsavstånd. Då behöver du även arbeta där. Pendlingstiden ska då inte räknas som arbetstid. Menade ni med formuleringen att du börjar arbeta i Osby för att därefter på arbetstid åka runt i närheten så ska pendlingen räknas som arbetstid. Sammanfattningsvis kan sägas att ditt personliga anställningsavtal behöver tolkas. Vad menade ni med "utgång Osby" när ni skrev avtalet. Om ni inte menade "bara Osby" så blir du arbetsskyldig i Osby och på ett bekvämt pendlingsavstånd däromkring. Det har domstol tolkat till 2-4h per dag i pendling. Pendlingstiden ska då inte räknas som arbetstid om inte det är vad ni menat med formuleringen "utgång Osby". Som sagt kan dock svaret ändras om din arbetsgivare har kollektivavtal. Utifrån din fråga skulle jag tolka det som att pendlingstiden inte räknas in i din arbetstid.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,