Banksekretess - tvist i ARN?

2022-01-18 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag behöver juridiska underlag från er för att få bort integritetskränkande handlingar om mig hos ARN:Under vår tvist vid ARN, skickade Nordea (motparten) av oaktsamhet in en irrelevant handling till målet - en blankett med känslig info som Nordea fått av mig tidigare. En telefoninspelning mellan oss sitter också i diariet!Precis som med ALL korrespondens med banken, omfattas dessa handlingar av banksekretess.De sitter nu i målets diarie som att de vore offentliga handlingar - och kan nu beställas av folk!Jag sa till ARN att de bara får ha offentliga handlingar i diariet (ej handlingar med banksekretess). De vägrar ta bort handlingarna från diariet och säger att allt som skickas till ARN (även det som omfattas av sekretess) AUTOMATISKT BLIR offentliga handlingar när de läggs i diariet och har rätt att vara där. Det måste vara fel! Bör inte allmänna handlingar vara allmänna för att klassas som så?Underlag på att ARN har fel:Prop. 1979/80:2, Del A, s. 358:
"….Det bygger på att [myndigheten inte för in hemliga uppgifter i det diarium som man är skyldig att hålla allmänt tillgängligt.]"JO menar att sekretessbelagda dokument ej hör hemma i diariet:
"I fallet JO 2014/15 s. 630 hävdade Ungdomsstyrelsen att namnen på personer som hade begärt ut allmänna handlingar från myndigheten var sekretessbelagda. Ändå hade dessa namn förts in i diariet. JO skrev: [“Om det funnits skäl att med stöd av reglerna i OSL sekretessbelägga namnen borde dessa inte ha förts in i diariet".]
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Banksekretess Banksekretess regleras i 1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Sekretessen omfattar alla uppgifter som rör en bankkunds mellanhavanden med banken oavsett om uppgiften är skriftlig eller muntlig. Till och med uppgiften att en viss person är eller inte är kund i banken omfattas av sekretessen. Om en banktjänsteman bryter mot sekretessen kan banken bli tvungen att betala skadestånd till den drabbade bankkunden. Bankkunden måste dock först kunna visa att han lidit en ekonomisk skada på grund av att banken brutit mot banksekretessen.Sekretessen innebär dock endast ett förbud mot att "obehörigen" lämna ut uppgifter. Banksekretessen är inte absolut, eftersom inte varje utan endast obehörigt röjande av kundinformation är förbjudet. Tystnadsplikten har tre aspekter. I vissa situationer innebär den en plikt att inte sprida uppgifter om kunder i banken. Mot denna plikt står en skyldighet att i vissa fall bryta tystnadsplikten och lämna ut uppgifter om kunder. Därutöver finns situationer när en bank inte är skyldig men väl har en rätt att göra avsteg från tystnadsplikten (prop. 2002/03:139 s. 478). En sådan situation kan tänkas vara då en översyn av bankens arbete ska göras, exempelvis vid en tvist i ARN. När handlingar inkommer till ARN, vilket är en myndighet, så anses de vara allmänna (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Detta innebär också att vem som helst har rätt att ta del av dem (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Hinder mot att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För att en myndighet ska sekretessbelägga en uppgift måste det alltså finnas en tillämplig sekretessbestämmelse i OSL. Bara det faktum att en uppgift omfattas av banksekretess är således inte tillräckligt för att uppgiften även ska vara sekretessbelagd hos ARN. Myndigheten gör en egen sekretessbedömning av varje enskilt fall. Om du tycker att de har gjort fel? Först och främst har du möjlighet, om du anser att banken har lämnat ut en uppgift "obehörigen" (det vill säga en onödig uppgift för ärendet) att väcka talan om skadestånd. Detta kräver dock att du har lidit en ekonomisk skada till följd av att banken har brutit sekretessen. Gentemot myndigheten så måste du först finna stöd för att uppgiften i fråga ska vara sekretessbelagd. De möjliga grunderna finner du i OSL. I det fallet uppgifterna är sekretessbelagda skulle den som röjer uppgiften kunna ha gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikt (14 kap 2 § OSL och 20 kap 3 § brottsbalken).Sammanfattning och råd Banker omfattas av banksekretess. De har dock i vissa fall rätt att lämna ut uppgifter, till exempel till en myndighet som utövar tillsyn. Den möjlighet du i detta led har är att hävda att uppgiften i fråga var "onödig" i förhållande till ärendet. Med andra ord har banken endast rätt att lämna ut uppgifter som faktiskt är nödvändiga. Handlingar som inkommer till myndigheter är allmänna och omfattas därför av offentlighetsprincipen. Undantag från detta görs om uppgiften enligt någon bestämmelse i OSL är sekretessbelagd. Varje myndighet gör en egen sekretessprövning, och utan att vidare veta vad uppgiften i ditt fall gäller så kan jag inte avgöra huruvida sekretessprövningen har gjorts korrekt i ditt fall. Mitt råd är därför att du kollar över OSL för att se om du finner någon tillämplig bestämmelse. Om ja så kan den som röjer uppgiften göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikt. Om nej så kan du tyvärr inte påverka uppgiftens spridning. Om du har några frågor om mitt svar så får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan min arbetsgivare neka mig studieledighet?

2022-01-17 i Studieledighet
FRÅGA |Hej,Jag har varit tjänstledig för studier i ett halvår och tanken var att jag skulle börja jobba nu den 24/1-22, jag har dock inte fått något schema ännu för arbetet. Jag har idag 17/1-22 fått besked om att jag har kommit in på en utbildning jag vill gå och har då meddelat min arbetsgivare att jag vill skjuta upp min tjänstledighet ytterligare ett halvår. Kan han neka detta? Tacksam för snabbt svar,
Felicia Sandvik |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). För att ha rätt till ledighet krävs det att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under de senaste sex månaderna eller i sammanlagt 12 månader under de senaste två åren (3 § studieledighetslagen). Eftersom du redan varit ledig från ditt arbete på grund av studier i ett halvår utgår jag från att du har varit anställd hos din arbetsgivare under de senaste 6 månaderna och därmed uppfyller kraven för att omfattas av rätten till ledighet. En arbetsgivare kan inte neka ledighet om en arbetstagare vill studera (1 § studieledighetslagen), men arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten under en viss tid (4 § studieledighetslagen). En arbetsgivares rätt att skjuta upp ledigheten ser dock olika ut beroende på om kollektivavtal tillämpas på arbetsplatsen eller inte. Jag kommer därmed presentera hur det ser ut i båda fallen. Om kollektivavtal finns: Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader och skulle arbetsgivaren vilja skjuta upp ledigheten längre än så måste fackförbundet samtycka till det (5 § studieledighetslagen). Om kollektivavtal inte finns: Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till två år efter ansökan och skulle arbetsgivaren fortfarande neka ledighet går det att begära prövning hos domstolen (6 § studieledighetslagen). Sammanfattningsvis kan din arbetsgivare inte neka dig ledighet för att studera, men din arbetsgivare har rätt att skjuta upp din ledighet under en viss tid.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Kan min fortkörningsbot påverka min ansökan om svensk medborgarskap?

2022-01-17 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag sökt för svenskmedborgare föra en månad sen och jag blivit stoppat idag för fortkörning jag körde 54hk på en 40 väg fick en böte på 2400kr frågan är påverkar min ansöka om svenskmedborgare?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din fortkörningsbot kan påverka din ansökan om att få svenskt medborgarskap. Vad krävs för att beviljas svenskt medborgarskap?Vi kan börja med att titta på kraven som uppställs för att få svenskt medborgarskap. Dessa ställs upp i lagen om svenskt medborgarskap (MedbL) och där anges bland annat att den som söker svenskt medbedborgarskap ska ha haft och förväntas komma att ha ett hederligt liv i Sverige (11 § punkten 5 MedbL). Detta innebär att tidigare kriminalitet kan påverka bedömningen av om du ska anses ha levt ett hederligt liv, speciellt om man har dömts till dagsböter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse då man då kan behöva vänta en viss tid (så kallad karenstid) innan man kan beviljas svenskt medborgarskap. Om du exempelvis dömts till 30 dagsböter behöver du vänta tidigast 1 år efter brottet (se mer om karenstid här)I ditt fall verkar det endast som att du endast fått en vanlig bot och inte dagsböter och därmed bör den inte påverka dina möjligheter att få svenskt medborgarskap. Jag skulle dock råda dig att betala boten så fort som möjligt så att du inte har skulder på ditt namn som kan påverka bedömningen. Även om kraven i 11 § inte är uppfyllda kan du ändå beviljas svenskt medborgarskapMen om alla kraven inte är uppfyllda i 11 § MedbL kan du ändå få svenskt medborgarskap om du tidigare har varit svensk medborgare, eller om du är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller om det annars finns särskilda skäl till det (12 § MedbL). Vid bedömningen om särskilda skäl föreligger kan hänsyn tas till dina personliga förhållanden, t.ex. om Sverige kan ha nytta av att du blir svensk medborgare osv. SammanfattningSå länge din fortkörningsbot inte är dagsböter så behöver du enbart betala av den. Du kan därmed alltså beviljas svenskt medborgarskap trots fortkörningsboten förutsatt att du uppfyller alla övriga krav.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny.Med vänliga hälsningar,

Begäran om utdrag ur annans belastningsregister

2022-01-17 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Om någon vill begära utdrag ur mitt belastningsregister, blir jag informerad om detta?
Linda Khalid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om belastningsregister finns i lag (1990:620) om belastningsregister (LBR).Möjligheten att begära utdrag ur andras belastningsregisterEtt belastningsregister är ett register som bland annat innehåller uppgifter om den som har ålagts påföljd för brott (3 § LBR). Till att börja med ska det betonas att möjligheten att begära ut andras belastningsregister är begränsad. Det är möjligt att begära ut sitt egna belastningsregister och uppgifterna ska på begäran lämnas ut utan avgift en gång om året (9 § LBR). Därutöver är det bara vissa specifika myndigheter som kan begära ut någon annans belastningsregister. Vilka myndigheter det rör sig om följer av 6 § LBR och innefattar bland annat Justitiekanslern, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Åklagarmyndigheten, allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar. Det finns dock ingen regel som säger att du ska informeras ifall någon av dessa myndigheter begär uppgifter från ditt belastningsregister, men en sådan myndighet begär givetvis inte ut någons belastningsregister om det inte finns särskilda skäl för det. Om till exempel en arbetsgivare vill se ditt belastningsregister, kan denne alltså inte begära ut det på egen hand. Arbetsgivaren behöver istället be dig att begära ut och visa upp det.Möjligheten att begära ut domarNu gällde din fråga enbart belastningsregister, men jag vill ändå beröra möjligheten att begära ut domar eftersom att det skiljer sig åt. En dom är, till skillnad från ett belastningsregister, något som vem som helst kan begära ut eftersom att en dom är en allmän handling enligt 2 kap. 4 och 10 § tryckfrihetsförordningen (TF). För att begära ut en dom ska man vända sig till den domstol som har målet (2 kap. 17 § TF). Den som begär ut en dom från en domstol har rätt att vara anonym (2 kap. 18 § TF). Målets inblandade informeras inte om någon utomstående begär ut domen. Hoppas att du fått svar på din fråga. Vid ytterligare funderingar är du välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Samägd fastighet - problem

2022-01-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Jag samäger en fastighet tillsammans med min mamma och min bror. (En tredjedel var) Jag har fått fastigheten som ett förskott på arv av min mamma. Villkorat med att jag inte får sälja min del så länge hon finns i livet. Av olika anledningar har min mamma ångrat att hon gav en tredjedel av fastigheten till mig. Min bror och min mamma saboterar därför för mig och min familj att kunna vara där genom att gömma nycklarna till fastigheten samt genom att kasta ut mina saker och vägrar samarbeta omkring hur vi kan vistas därute. Vi är dessutom inte överens om vilka kostnader och förändringar i fastigheten som ska prioriteras. Jag och mina barn har vuxit upp där ute och det är från början ett sommarställe som min pappa alltid ägt men som mamma tog över då de separerade. Min önskan är att få vistas därute precis som min bror och min mor gör men det kan jag inte nu. Jag har kommit med skriftliga och muntliga förslag om hur vi ska kunna komma överens men får bara som svar att jag inte kan vistas där ute. Vilka rättigheter har jag och är det lagligt att de saboterar för mig att kunna vistas i min egen fastighet. Hur anser ni att jag kan/bör gå vidare?
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Kan en gåva återkallas? För att en gåva av fast egendom ska vara giltig måste formkraven för köp vara uppfyllda (4 kap. 29 § jordabalken). Detta innebär att det måste ha upprättats ett skriftligt gåvobrev som har undertecknats av givare och gåvotagare, som specificerar vilken fastighet det avser samt en överlåtelsemening (4 kap. 1 § jordabalken). Med överlåtelsemening menar man att det på något sätt ska framgå att givaren avser att ge bort fastigheten/en del av den. Jag utgår från att dessa krav är uppfyllda i ditt fall, och därför är givaren bunden vid sin gåva och kan inte återkalla den. Sabotage? Eftersom du ses som ägare till fastigheten så har du också rätt att bestämma över och nyttja den. Din mamma har med andra ord ingen rätt till att hindra dig från detta. Som samägare har man i dessa situationer, för att komma ut icke-fungerande samarbeten, som huvudregel en rätt till att bjuda ut hela fastigheten på offentlig auktion (6 § lagen om samäganderätt). Överlåtelseförbud anses dock vara giltiga när egendomen i fråga har erhållits genom gåva eller testamente (se exv. NJA 1991 s. 376). Detta anses även medföra att man inte har rätt till att sälja fastigheten på offentlig auktion enligt lagen om samäganderätt (NJA 2017 s. 550). Detta motiveras av att giltiga förbehåll ska respekteras av rättsordningen. Du skriver även att ni inte kan komma överens om hur fastigheten ska skötas m.m. För att få vidta förändringar krävs det att samtliga delägare samtycker (2 § lagen om samäganderätt). Är det fråga om brådskande åtgärder, som om de inte vidtas direkt, kan leda till att fastigheten tar skada har du dock rätt att vidta dem direkt och sedan kräva din mamma på hennes del av kostnaden (2 § lagen om samäganderätt). Om man inte kommer överens om hur godset ska skötas så kan man ansöka om en god man hos tingsrätten (3 § lagen om samäganderätt). Detta har varje delägare rätt att ansöka om, och den gode mannens uppgift är således att förvalta egendomen och att besluta i frågor som delägarna inte kan enas om. Brott Att hindra någon från att nyttja sin egendom kan betraktas som brottet egenmäktigt förfarande, eftersom din mamma hindrar dig från att nyttja din egendom (8 kap. 8 § brottsbalken). Detta är således även någonting som du kan anmäla till polisen. Sammanfattning och råd Du har möjlighet att ansöka om en god man hos tingsrätten för förvaltning av fastigheten. Du bör även påtala för din mamma att hennes beteende är brottsligt. Om det inte upphör så har du därmed också möjlighet att göra en polisanmälan. Om du har några frågor om mitt svar så får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär?

2022-01-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Kan ett beslut från kommunstyrelsen anses som ett gynnade beslut utifrån förvaltningslagen? Är kommunstyren en myndighet? Kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär? Att de inte får ändra ett gynnade beslut mot privatperson. Beslut gällande försäljning av tomt till privatperson.
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara dina frågor i lite annorlunda följd än du ställt dem, av pedagogiska skäl.Är kommunstyrelsen en myndighet?Av prop. 1979/80:2 Del A s. 125 framgår att alla organ som är en del av den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen är en myndighet i den mening som menas i Regeringsformen (hädanefter RF). Detta betyder kort sagt att en kommunstyrelse är en myndighet. Se även 1 kap. 8 § RF.Kan ett beslut från kommunstyrelsen anses som ett gynnande beslut enligt förvaltningslagen?Med gynnande beslut i 37 § förvaltningslag (hädanefter FL) brukar menas att det är ett beslut som ger en enskild person en rätt till någon form av förmån. Jag kan inte utifrån din fråga avgöra exakt vad det är för beslut som har fattats, annat än att en privatperson har fått köpa en tomt. Att en privatperson har fått köpa en tomt bör enligt min tolkning av FL anses som ett gynnande beslut eftersom beslutet i sig innebär att en person har fått en fördel. Fördelen är då att få köpa tomten helt enkelt.Jag vill dock flagga för att detta kan påverkas av att kommunala beslut fattas just på kommunal nivå och den lokala handläggningen kan påverka om det ses som ett gynnande beslut eller inte. Det är min bedömning att beviljande att köpa en tomt bör anses som ett gynnande beslut.Kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär?Utgångspunkten för all myndighetsutövning regleras i FL, och där anges också en typ av "basnivå" för hur myndighetsförvaltning ska skötas. Sedan kompletteras FL av vissa speciallagar, och i detta fallet är kommunallag (KL) den aktuella.Ett förvaltningsbesvär är när en part direkt har påverkats av ett beslut som har fattats av en annan myndighet än de som omfattas av exempelvis KL. Kommunalbesvär är det äldre ordet för laglighetsprövning och de regleras i 13 kap. KL. Enligt 13 kap. 2 § KL får beslut av de i lagrummet angivna aktörerna överklagas om det inte är ett beslut av rent förberedande eller rent verkställande art. Utgångspunkten är alltså att beslut av de som omfattas av 13 kap. 2 § KL angrips med laglighetsprövning, om inte annat anges i annan lag. Om det i annan speciallagstiftning (sådan som finns för exempelvis socialnämnden) framgår att man kan överklaga beslut direkt till förvaltningsdomstol, är det då fråga om ett förvaltningsbesvär.Beslutet som du nämner i din fråga, som har fattats av kommunstyrelsen, bör alltså angripas genom laglighetsprövning (eller kommunalbesvär om man vill använda sig av den terminologin) eftersom det regleras i KL.SlutsatsMitt svar kan kort sammanfattas som följande: Kommunstyrelsen anses vara en myndighet, beslutet du nämner i din fråga bör anses som ett gynnande beslut, och det bör angripas med laglighetsprövning enligt 13 kap. KL.Jag vill dock påpeka ett par saker.För det första kan det vara så att det aktuella beslutet av styrelsen är av rent verkställande art, och att det således inte kan överklagas men det kan jag inte uttala mig om. Jag skulle luta åt att det inte är det men jag vill påpeka att risken finns och att det noteras av dig.För det andra kan jag inte uttala mig om hur detta appliceras på din situation eftersom jag inte vet hur partskonstellationerna ser ut. Att ett gynnande beslut bara får ändras till nackdel för den gynnade är inte en absolut regel, se 37 § 2 st. FL och det vanligaste undantaget är om beslutet har ett s.k. återkallelseförbehåll. Det innebär att det finns en form av tillägg till beslutet som innebär att det faktiskt får ändras under vissa förutsättningar. Av naturliga skäl kan jag inte säga om beslutet du talar om har ett sådant förbehåll bifogat men det är möjligt. Om du har några följdfrågor eller frågor kring mitt svar får du gärna kontakta mig på: Daniel.Hogman@lawline.seHoppas du fick svar på dina frågor!

Hur ska vi dela våra tillgångar om vi har avtalat bort sambolagen?

2022-01-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, Jag har varit särbo i drygt 10 år. och sedan drygt ett halvår är vi sambos. Min sambo och jag köpte under särboskapet en fastighet tillsammans där jag bott permanent på heltid och hon på helgerna. Vi äger hälften av fastigheten var och är solidariskt ansvariga för lånen. Jag har satt in mer i månaden på ett gemensamt huskonto och min särbo drygt hälften av vad jag har satt in. Jag har stått för all mat, husgeråd, trädgårdsunderhåll osv medan hon har stått för renoveringskostnader som har gjorts under årens lopp. Vi har två dokument skrivna mellan oss - 1 skuldebrev på halva kontantinsatsen och ett som enkelt säger att sambolagen inte ska gälla. Vi har även köpt en bil tillsammans där upplägget har varit att hon har köpt bilen för sina pengar. Jag har betalat skatt, försäkring, underhåll osv. Vi står båda på köpeavtalet och bilen står registrerad på mig. Nu till saken - samboskapet fungerar inte riktigt och vi diskuterar separation. Vad gäller med sådant som vi införskaffat under vår tid tillsammans? Hur ska det delas, vem äger vad osv. Med vänliga hälsningar
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår av ditt brev att ni har avtalat bort sambolagen enligt 9 § sambolagen.Om ni inte hade avtalat bort sambolagen hade den gemensamma bostaden och det bohag som har köpts in till det gemensamma hemmet räknats som samboegendom, oavsett vem som har betalat för hemmet och bohaget, se 3 § sambolagen. Eftersom ni inte omfattas av sambolagen kommer ni därför inte göra en bodelning på samma sätt som ni annars hade behövt göra.Vem äger vad?I din situation när varken äktenskaps-eller samboregler blir tillämpliga, gäller kontraktuell rätt. Det vill säga, den som står på köpeavtalet är rätt ägare.Vad det gäller bilen står ni båda två på köpeavtalet. Vem som har betalat mest kan ni antigen räkna ut beroende på hur mycket din sambo har betalat för bilen, och vad du har lagt ut i löpande kostnader. Beroende på bilens värde och vad du har betalat för underhåll, kan det mycket väl vara så att ni har betalat lika mycket, eller att ni har kommit överens om ni ska ha lika äganderätt.Vad gäller skuldebrevet, utgår jag att det står vilken summa det gäller och vem som är skyldig vem vad. Om inget förfallodatum finns, har den som äger fordran rätt att begära att skulden förfaller till betalning när fordringsägaren vill, se 5 § skuldebrevslagen.Era bankmedel behåller ni var för sig, eftersom inte är gifta. Då hade det räknats som gemensamt giftorättsgods enligt 7 kap 1 § äktenskapsbalken. I egenskap av sambo ingår inte kontanta medel i en bodelning. Dessutom har ni avtalat bort sambolagen. Du behåller dina pengar som du har, och din sambo behåller de pengar som hon har. Om ni är överens om hur mycket ni har satt in på det gemensamma kontot, kan ni dela det efter de transaktioner ni gjort. Annars är det ett gemensamt konto som tillhör båda, och ska således delas på två.Fastigheten står ni båda två på. Den äger ni alltså tillsammans med ägarandelen som anges i köpekontraktet. Ni kan välja att sälja huset, eller att den ena av er löser ut den andra. Det är då vanligt att den som löser ut den andra, tar över banklånen.Att ni svarar solidariskt för banklånen innebär att banken kan vända sig till vem av er som helst för full betalning om ni inte betalar månadsavgifterna. Om banken exempelvis kräver din sambo på hela beloppet, måste hon sedan i sin tur kräva halva beloppet av dig, eller tvärt om. Banken riktar sig förmodligen mot er båda var för sig samtidigt, eller den med starkast ekonomi.FörslagBeroende på fastighetens värde, kan det vara en idé att du tar över huset och lånen. Sedan löser ni skuldebrevet och bilen som avräkning på summan du ska lösa ut din sambo för.SammanfattningNi har inga gemensamma tillgångar eftersom ni varken är gifta, eller det faktum att ni har avtalat bort sambolagen. Det blir alltså avtal som gäller. Köpekontraktet för bilen, säger att ni båda äger bilen. Fastigheten står ni gemensamt på. Banklånen står ni gemensamt på. Detta ska ni om inget annat är överenskommet dela lika på. Beroende på hur ni har utformat skuldebrevet, är det vad som står i brevet som gäller. Om ni inte kan spåra era insättningar på det gemsamma kontot, anses kontanterna blandade, och blir då er gemensamma tillgång, som ska delas i två.Om ni behöver hjälp med att dela upp era tillgångar, kan det vara klokt att ta hjälp av en utomstående part. Ni är varmt välkomna att kontakta våra jurister på Lawline om ni behöver ytterligare hjälp.Vänligen,

Kan man bli dömd för ett brott om man erkänner efter att domen vunnit laga kraft?

2022-01-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om en man blir frikänd i tingsrätten och senare erkänner, kan man då återuppta åtalet?
Viktor Vårlid |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Jag antar att frikännandet i tingsrätten skett genom en dom, samt att denna vunnit laga kraft (dvs att tiden för överklagande har gått ut). Jag antar även att erkännandet inte var känt för vare sig dig eller åklagaren sen tidigare.Juridisk bakgrundDen situation som du beskriver handlar om så kallad rättskraft, vilket behandlas i rättegångsbalken (RB). Som huvudregel kan inte samma gärning prövas två gånger i domstol (30 kap 9 § första stycket RB). Enligt denna regel kan således samma eventuella brott inte prövas igen. Undantaget från detta är så kallad resning till men för tilltalad (58 kap 3 § RB). För att det ska vara aktuellt i ditt fall krävs att det framkommer bevisning eller andra omständigheter som inte tidigare aktualiserats, samt att dessa omständigheter sannolikt hade lett till en fällande dom. Det krävs även att brottet i fråga har över ett år som maxstraff i straffskalan.SlutsatserGenerellt sett kan sägas att resning är väldigt sällsynt. Det ska föreligga närmast extraordinära omständigheter för att resning ska meddelas till men för tilltalad. I svensk rätt är dessutom ett erkännande inte tillräcklig bevisning i sig. Det krävs även att det föreligger övrig bevisning som ställer brottsmisstanken bortom rimligt tvivel, vilket också är ett högt ställt krav. Min bedömning är således att det förmodligen inte finns en möjlighet att återuppta målet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,