Hur överklagar jag beslut om skolskjuts?

2020-08-03 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag har fått avslag på ansökan om skolskjuts och vill överklaga. Vilken lag stödjer att detta kan/ska göras genom förvaltningsbesvär? Jag har fått till mig att det ska göras genom laglighetsprövning, och att jag då inte har rätt att överklaga pga att jag bor i en annan kommun (dottern är skriven hos sin pappa, i den kommun där hon går i skolan). Men det känns som att jag borde ha rätt att överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I ditt fall har jag inte så mycket bakgrund mer än att du fått avslag på skolskjuts och att barnet är folkbokfört hos sin pappa i en annan kommun. Min utgångspunkt är att det rör förskola, grundskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola då det är dessa skolformer som regleras i skollagen. För elever i gymnasieskolan finns det inte någon rätt till skolskjuts, som det gör för exempelvis elever i grundskolan. Elevens hemkommun ska dock stå för kostnaderna för elevens dagliga resor mellan bostaden och skolan, om färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt. Skyldigheten för kommunen att ansvara för kostnader för elevresor gäller bara för elever som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen. Jag kommer inledningsvis att redogöra generellt om vilka regler som finns, vad som gäller vid växelvis boende och vid boende i olika kommuner. Avslutningsvis besvarar jag din fråga om till vilken instans beslutet ska överklagas.Barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det finns skäl för detEn elev som går i grundskola med offentlig huvudman (t.ex. kommunen) har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Rätten till skolskjuts är beroende av om den behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens ev. funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet (10 kap. 32 § första stycket Skollagen). Enligt förarbetena till lagen ska förutsättningarna prövas individuellt i varje enskilt fall och det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt med beaktande av bl.a. trafikförhållanden (prop. 2009/10:165 s. 381).Regleringen innebär kortfattat att om det finns skäl för det har barnet rätt till kostnadsfri skolskjuts. Det ska göras en bedömning i det enskilda fallet; sådant som vägs in i bedömningen är hur långt barnet har till skolan, hur tung trafik det är på vägen till skolan och om barnet har någon funktionsnedsättning. Det är upp till kommunen att göra bedömningen och att organisera skolskjutsen.Det finns en rätt till skolskjuts vid växelvis boende inom samma kommunI RÅ 2002 ref. 91 prövades huruvida ett barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts när det växelvis bor varannan vecka hos föräldrarna. Föräldrarna i målet bodde inom samma kommun. Prövningen skedde mot 1985 års skollag, dock motsvarar nuvarande reglering i stort vad som gällde enligt dåvarande skollagen varför bedömningen blir densamma.I målet ville kommunen bara bevilja ersättning för busskort för resa till skolan från det hem där barnet var folkbokfört. Domstolen underkände dock kommunens beslut med motiveringen att systemet med växelvis boende är förankrat i föräldrabalken och då det tillämpas får barnet anses ha två likvärdiga hem. Att begränsa rätten till kostnadsfri skolskjuts till resor mellan den bostad där barnet är folkbokfört och skolan, skulle enligt domstolen strida mot principen om kostnadsfri grundskoleutbildning. Enligt praxis finns det således en rätt till kostnadsfri skolskjuts till och från båda hemmen, om båda hemmen är inom samma kommun.Det finns ingen rätt till skolskjuts vid växelvis boende i olika kommunerI HFD 2014 ref. 34 prövades rätten till kostnadsfri skolskjuts då hemmen är belägna i olika kommuner. I målet bodde barnet varannan vecka hos sin far, där det var folkbokfört och gick i skolan. Varannan vecka bodde barnet hos sin mor i grannkommunen. Kommunen avslog föräldrarnas ansökan om kostnadsfri skolskjuts från moderns bostad som var belägen i en annan kommun.Målet prövades av domstol och hamnade slutligen i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen uttalade att skollagen anger på ett uttömmande sätt under vilka förutsättningar en kommun är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts. Endast i några fall är en kommun enligt skollagen skyldig att stå för kostnaden för skolskjuts utanför den egna kommungränsen. Sådana fall är undantagsfall och inga av undantagen var tillämpliga i målet.Domstolens bedömning blev att kommunens ansvar för skolskjuts enligt skollagen inte omfattar situationen att en elev bor växelvis i olika kommuner. Därav avslogs föräldrarnas överklagande och det fastslogs att det som utgångspunkt inte finns en rätt till kostnadsfri skolskjuts när eleven bor växelvis i olika kommuner.Beslut om skolskjuts får överklagas till förvaltningsrättenI skollagen regleras om rätten till skolskjuts för förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Beslut av en kommun eller region avseende skolskjuts för någon av dessa skolformer får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 5 § skollagen). Möjligheten att överklaga genom förvaltningsbesvär infördes i samband med nu gällande skollag. I den gamla skollagen saknades särskilda överklagandebestämmelser vilket innebar att beslut endast kunde bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen. I ditt fall, och utifrån gällande bestämmelser, kan du överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister att överklaga det beslut som gått emot dig är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Utgör en polisanmälan och spridning av osanna uppgifter om en person till tredje part ett förtalsbrott?

2020-08-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hört ryktesvägen att killen S polisanmält mig för inbrott, människorov och/eller utpressning. Killen S har berättat flertal olika berättelser till gemensamma bekanta och till andra där dessa tre olika brott nämns. Han har gjort en polisanmälan men har inte blivit tillgiven för vad än utav polisen. Vad är det för brott jag kan anmäla honom för? Naturligtvis stämmer INGEN utav dessa anklagelser/påståenden han berättat för människor/polisen!
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis redogöra för det allmänna regelverket kring din fråga och slutligen försöka ge dig ett så fullgott svar som möjligt.Tillämplig lag för din frågaJag tolkar det som att din fråga gäller om personen S har gjort sig skyldig till något brott genom att polisanmäla samt sprida osann information om dig. Därför kommer jag använda mig av brottsbalkens (nedan förkortad BrB) bestämmelser.Möjligt brott som skulle kunna bli aktuelltAv de omständigheter du nämner så kommer jag förklara vilket möjligt brott som skulle kunna bli aktuellt i ditt fall. Du ska på ryktesväg ha fått information till dig som säger att S ska ha polisanmält dig för diverse olika brottsliga handlingar och berättat om dessa till gemensamma bekanta. Stämmer dessa rykten så kan han ha gjort sig skyldig till brottet förtal. Jag kommer vidare redogöra mer ingående för detta.FörtalsbrottetEn person kan göra sig skyldig till förtal om den utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning (5 kap. 1 § stycke 1 BrB). Straffet för förtal är böter. Är brottet att bedöma som grovt är straffet böter eller fängelse i högst två år (5 kap. 2 § stycke 2 BrB).Ansvar för ett förtalsbrott förutsätter ett uppsåtligt handlande av gärningspersonen. Det innebär att personen ifråga måste ha varit medveten i sitt handlande gentemot gärningen.Lämnade av en uppgiftVidare krävs det som nämnt att det ska vara en uppgift med en viss bestämdhet som lämnas. Ett påstående som är såpass bestämt att sanningshalten av det kan prövas är att betrakta som en uppgift. Uppgiften kan lämnas muntligen eller skriftligen, med ord eller i bild på något annat sätt. Det som är av betydelse är att uppgiften måste lämnas till tredje part och komma till dennes kännedom för att ett förtalsbrott ska kunna bli aktuellt. I ditt fall så har S berättat till era gemensamma bekanta och andra utomstående personer om de påstådda brottsliga gärningarna varför uppgiften kan bedömas ha nått tredje part.Uppgift ägnad att utsätta personen för andras missaktningDet ska vara fråga om nedsättande uppgifter i form av att personen utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Dock omfattas inte varje påstående om brottslig gärning eller klandervärt levnadssätt av förtalsregeln. Ett exempel på detta kan i allmänhet vara ett uttalande om att någon gjort sig skyldig till hastighetsöverträdelse. Det krävs med andra ord att brottet är av sådan art att den beskyllde personen kan komma att utsättas för andras missaktning i form av att ses som en "sämre" människa som bör behandlas på ett avvisande eller negativt sätt.Vid den här bedömningen saknas det betydelse om den lämnade uppgiften var sann eller ej. Med ägnad räcker det att uttalandet typiskt sett duger till att framkalla missaktning hos andra och det ska handla om nedsättande uppgifter. Det räcker även med att det funnits en risk för att den berörda personen under de aktuella omständigheterna skulle kunna komma att utsättas för andras missaktning. I en sådan bedömning ska den utpekades utgångspunkt vara bärande och inte allmänt rådande värderingar. Bedömningen ska istället göras utifrån sociala värderingar på den utpekades ort och inom personens samhällsgrupp eller personkrets. Det är därför en subjektiv bedömning ska göras och inte en objektiv sådan. Det är den utsattes uppfattning som är avgörande.Mot bakgrund av detta är det vid en samlad bedömning svårt för mig att avgöra då det är din personliga uppfattning som är avgörande. Men eftersom du nämner att S ska ha berättat ett flertal olika berättelser till era gemensamma bekanta och till andra personer, där de påstådda brottsliga gärningarna omnämns, så verkar det som att syftet var att utsätta dig för dessa personers missaktning. I allra högsta grad om du inte ens har begått de påstådda brotten som S polisanmält dig för. Du utpekas som brottslig och/eller klandervärd i ditt levnadssätt på grund av de påstådda genomförda gärningarna varför S kan ha gjort sig skyldig till ett förtalsbrott.Undantag från straffansvarDet finns vissa undantag som kan fria en person från straffansvar som kan vara värda att uppmärksamma dig på. Undantagsregeln handlar om en avvägning mellan den enskildes intresse av skydd mot kränkande yttranden och intresset av yttrandefrihet.För att en gärningsperson ska kunna undantas från straffansvar förutsätts det att denne antingen:- varit skyldig att uttala sig, eller- det annars var försvarligt att lämna uppgift i saken, och- den som lämnat uppgiften visar att uppgiften var sann eller att denne hade skälig grund för den (5 kap. 1 § stycke 2 BrB).Det innebär att personen som lämnade uppgiften har bevisbördan för uppgiftens sanningsenlighet. Det är vidare upp till åklagaren eller i förekommande fall målsäganden (den som blivit utsatt för förtal) som ska styrka att det inte var försvarligt av personen ifråga att lämna uppgiften. Jag saknar tyvärr tillräckligt med omständigheter för att kunna ge dig en prognos gällande S eventuella straffansvarsfrihet men du bör åtminstone ha det i åtanke om du gör en polisanmälan.Sammanfattning och hur du kan gå vidare med ditt fallMot bakgrund av dina nämnda omständigheter så kan S ha gjort sig skyldig till förtal genom att till gemensamma bekanta samt andra personer utpeka dig som brottslig och/eller klandervärd i ditt levnadssätt. Detta eftersom S sannolikt hade uppsåt till att utsätta dig för dessa personers missaktning då de påstådda gärningarna omnämnts för personerna.Jag skulle råda dig att anmäla händelserna till polisen genom att ringa 11414. Det är viktigt att du som blivit utsatt lämnar in anmälan eftersom huvudregeln vid förtalsbrott är att den utsatte väcker åtal (5 kap. 5 § stycke 1 BrB).Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du skulle vara i behov av ytterligare juridisk hjälp kan du kontakta någon av våra jurister. Det gör du enklast genom att maila info@lawline.se.Trevlig sommar och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan jag få ut mitt arv i förskott?

2020-08-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Min pappa äger en tomt, vi är 3 syskon. Kan jag lyfta mitt arv i förskott?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du och dina syskon är så kallade bröstarvingar, ni ska dela lika på arvet efter din far om inget annat föreskrivs i testamente (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Möjligheten att få ut arvet i förskott finns om din pappa beslutar om det. Du kan alltså inte kräva att få ut ditt arv i förskott. Huvudregeln är att det som ges till en bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska betraktas som förskott på arv om inget annat framkommer genom exempelvis gåvobrev (6 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Skulle din far ge dig tomten skulle det sedan få räknas av från din arvslott i framtiden (6 kapitlet 5 § Ärvdabalken). Hoppas att du har fått svar på din fråga, har du en följdfråga är du varmt välkommen att ställa den. Hälsningar,

Arv vid samägande av fritidshus

2020-08-02 i Arvsordning
FRÅGA |Två syskon äger ett fritidshus tillsammans. Det ena syskonet är gift och har 4 barn, det andra syskonet är ogift. Vad händer om det ogifta syskonet avlider, och deras föräldrar är i livet. Ärver föräldrarna enligt arvsordningen de 50% som det avlida syskonet ägde. Eller ärver det andra syskonet i egenskap av delägare?
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om det ogifta syskonet inte har några bröstarvingar, alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn etc. kommer dennes kvarlåtenskap att gå till dennes föräldrar, vilket framgår av 2 kap. 2 § ärvdabalken. Detta gäller all kvarlåtenskap som inte har testamenterats bort, även fritidshuset, oavsett om det finns objekt som denne inte är ensam ägare till. Fritidshuset ägs endast till 50 % av den avlidne. Detta innebär att arvtagarna, alltså den avlidnes föräldrar, endast kommer att ärva 50 % av äganderätten till fritidshuset. Föräldrarna ärver med lika rätt till egendomen, vilket betyder att de kommer att äga vardera 25 % av fritidshuset. Vänliga Hälsningar,

Samäganderättsavtal för fordon

2020-08-03 i Samägandeavtal
FRÅGA |Har köpt en fyrhjuling och vi är 4 stycken ägare,hur skriver vi ett kontrakt imellan oss?
My Öhman |Hej och tack för din fråga. Ska fyrhjulingen ägas tillsammans är det bra att upprätta ett samäganderättsavtal. Det som inte regleras i ett sådant avtal regleras annars av samäganderättslagen. För samäganderättsavtal finns inga egentliga krav för att avtalet ska vara giltigt. Ur bevishänseende skulle jag dock rekommendera ett skriftligt avtal där samtliga delägare undertecknar det som ni genom avtalet kommer överens om. Avtalet borde rimligtvis innehålla era personuppgifter, fordonets registreringsnummer, årsnummer, modell, era respektive andelar och slutligen era underskrifter med datum. Tänk även igenom noga vad ni vill reglera genom avtalet så som underhållskostnader, förvaring, användning etcetera. Att äga saker tillsammans kan lätt ge upphov till konflikter varför det är viktigt att samäganderättsavtalet är upprättat på ett tillfredställande sätt. Hoppas att din fråga blev besvarad på det sätt som önskades!Hälsningar,

Vem har rätt att ta över den gemensamma bostaden vid bodelning?

2020-08-03 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag vill inte min ex man ska ta huset över bodelning. Jag vill ska sälja huset, va kan jag gjora?Tack
Julia Lax |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad innebär bodelning? Vid äktenskapsskillnad måste man bodela (9 kap. 1 § ÄktB). Bodelning innebär att man delar upp egendom mellan sig och sin partner. Vid bodelning ska all giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB).Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vid en bodelning ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Efter andelsberäkningen sker lottläggning, där avgörs hur egendomen ska fördelas mellan makarna (11 kap. 7 § ÄktB).Det finns en presumtion om att det föreligger dold samäganderätt av fast egendom om fastigheten är köpt för gemensamt bruk, det finns ett ekonomiskt bidrag från den dolde ägaren eller om det finns ett avtal. Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att det man äger och giftorättsgods är två olika saker. Vad som är giftorättsgods påverkar vad som ska vara med i bodelningen. Allt som inte är enskild egendom, är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Om huset inte är ditt ex enskilda egendom, ska det alltså ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Vem har rätt att ta över den gemensamma bostaden vid bodelning? Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad har rätt att få bostaden avräknad på sin lott. För att en make ska få överta en bostad som även tillhör den andra maken, måste ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i övrigt anses skäligt (11 kap. 8 § ÄktB). Om ditt ex är i större behov av bostaden och det är skäligt i övrigt, har du rätt att bli ersatt för att bostaden avräknas på ditt ex lott (11 kap. 9 § ÄktB). Den som har barn hos sig anses i regel ha bäst behov av bostaden. Andra skäl till bäst behov kan vara att bostaden är handikappanpassad eller att den ena maken har problem att ta sig in på bostadsmarknaden (tex betalningsanmärkningar). Även ålder och hälsa kan beaktas.Hälsningar,

Kan jag ångra en försäljning trots köpekontrakt?

2020-08-02 i Köplagen
FRÅGA |Jag ska sälja en beg. bil, vi har skrivit på köpekontrakt så att priset ska gälla när köparen kommer för att köpa, vi fick ingen insats på plats och vi har inte skrivit på ägarbyte då vi inte fått betalt än. Dem har inte betalat eller köpt bilen än utan det skrevs endast på ett skriftligt köpekontrakt. Kan jag ångra försäljningen trots köpekontraktet?
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du som privatperson ska sälja en begagnad bil till en annan privatperson. I detta fall blir Köplagen (KöpL) aktuell lag för att vidare utreda situationen. Kan jag ångra försäljningen trots köpekontraktet? Genomsyrande för svensk rätt är en princip om att avtal ska hållas (pacta sund servanda). Detta blir en säkerhet för både säljare och köpare om att det som avtalats ska fullföljas. Eftersom att ni i detta fall har skrivit på ett köpekontrakt så blir det svårt för dig att dra tillbaka ditt anbud (förslag) om försäljning. Att dra tillbaka ett anbud är som huvudregel endast möjligt innan kontraktskrivning. Om du trots kontraktet skulle välja att inte fullfölja försäljningen kan köparen kräva att du säljer bilen som ni avtalat om (23 § Köplagen). Detta förutsatt att det ej föreligger grova hinder med att sälja bilen, ex om den är unik och förstörts. Något sådant framgår dock ej av frågan. Sammanfattningsvis kommer du mest troligen att behöva fullfölja försäljningen då ni har avtalat om det. Detta hindrar dock ej dig från att ta kontakt med köparen och förklara att du har ångrat dig och om ni kan lösa det på ett annat sätt. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vilken uppsägningstid gäller när jag hyr ut min bostadsrätt om uppsägningstiden i hyresavtalet skiljer sig från vad som gäller enligt lag?

2020-08-02 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Jag hyr ut min bostadsrätt i andra hand. Uthyrningen enligt kontraktet är 11/10 2019 - 11/10 2020. I kontraktet står det att "hyresavtalet upphör vid det månadsskifte som infaller närmast efter tre månader från uppsägningen", vilket jag tolkar som 3 månaders uppsägningstid. Idag 1/8 har min hyresgäst via telefon meddelat mig att de flyttar ut den 1/9. Jag undrar om det är 3 månader uppsägningstid som gäller eller endast en månad uppsägningstid? Vad jag förstår så säger hyreslagen att uppsägningstiden är en månad om hyresgästen säger upp och tre månader om hyresvärden säger upp. Så vad gäller då, vårt kontrakt eller hyreslagen? Har jag rätt att kräva hyra för september och en del av oktober eller är deras sista hyra i augusti?Tack på förhand!
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När du hyr ut din bostadsrätt i andra hand gäller lag om uthyrning av egen bostad. Lagen är tvingande till hyresgästens förmån vilket betyder att om det står något i hyresavtalet som är mindre förmånligt för hyresgästen än vad som gäller enligt lag så gäller inte villkoret i avtalet (2 §).Hyresgästen har alltid en månads uppsägningstidEtt hyresavtal som gäller på bestämd tid, som i ditt fall, upphör som huvudregel att gälla vid hyrestidens slut. Det är dock möjligt att säga upp ett tidsbestämt hyresavtal att upphöra i förtid (3 § första stycket). Enligt lag gäller att hyresgästen har en månads uppsägningstid och hyresvärden har tre månaders uppsägningstid (3 § andra stycket). Att ni har avtalat om tre månaders uppsägningstid gäller därför inte gentemot hyresgästen utan bara gentemot dig som hyresvärd. Hyresgästen har alltid rätt till en månads uppsägningstid.Om hyresgästen säger upp hyresavtalet upphör det därmed att gälla vid det månadsskifte som inträffar tidigast en månad efter uppsägningen. Uppsägningstiden räknas i hela kalendermånader och den månad som uppsägningen görs räknas inte. När man säger upp ett hyresavtal är det därför viktigt att tänka på att man gör det på "rätt sida" av månadsskiftet. Din hyresgäst har sagt upp hyresavtalet den 1/8 och avtalet kommer då att upphöra den 30/9. Hyresgästen skulle ha behövt säga upp hyresavtalet senast den 31/7 för att det ska upphöra den 31/8. Enligt lag har du därmed rätt att kräva hyra för hela augusti och september.Vänliga hälsningar