Kan man begära ut sin laglott när dödsboets tillgångar understiger dess skulder?

2019-11-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan en bröstarvinge begära sin laglott från ett dödsbo som är försatt i konkurs?
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om hur ett dödsbos tillgångar och skulder ska hanteras regleras i Ärvdabalken (ÄB).Enligt 20:1 ÄB ska en bouppteckning göras då en person går bort. En bouppteckning är en sammanställning av den dödes tillgångar och skulder, vilken sedan ska ligga till grund för fördelning av arvet. Reglering av dödsboets skulder går före arv. De skulder som finns ska täckas av de tillgångar som finns i dödsboet. Om det visat sig att dödsboets tillgångar inte räcker för att betala alla skulder och dödsboet har försatts i konkurs kommer betalning till borgenärerna att utgå från boet i proportion till fordringarnas storlek. Om det rör sig om en konkret brist och det således inte finns något arv efter den avlidne utgår ingen laglott. Det är endast om det finns ett överskott efter att alla skulder har blivit betalade som arv fördelas. Om arvskifte sker innan den dödes och boets andra skulder har betalts eller innan medel till deras betalning har ställts under särskild vård, ska skiftet gå åter, 21:4 ÄB. Alltså för det fall man skiftar ut ett dödsbo innanskulderna betalats eller innan medel till deras betalning har avsatts, och det framgår att det finns återstående skulder måste sådant arv som utgått lämnas åter för att täcka sådana skulder som inte betalats. Sammanfattningsvis ska alltså regleringen av dödsboets skulder ske före arvskifte. För att kunna nå framgång med att kräva ut sin laglott krävs det alltså att boets tillgångar överstiger skulderna, att det alltså finns ett överskott efter att skulderna har blivit betalade. Hoppas att detta svar gett klarhet i frågan och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt! Med vänlig hälsning,

Äganderätt mellan makar

2019-11-12 i Arvsskifte
FRÅGA |vi Vill upprätta ett avtal att makes egendom övergår till makan om maken dör först. Han äger nu egendomen ensam. Hur går vi till väga så att det blir juridiskt riktigt? Är det ett gåvobrev som ska upprättas. Mvh Pia och Lars Bengtson
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Eftersom ni är gifta, make och maka, så är huvudregeln att all egendom som ägs av maken övergår till makan när han avlider enligt 3:1 ärvdabalken. Är det så att maken äger egendomen själv, tex att det är enskild egendom så övergår även den åt makan men endast med fri förfoganderätt och inte fri äganderätt. Vilket i sin tur begränsar makans rätt att ge bort och testamentera bort egendomen.Vill ni inte att makan ska ärva med endast fri förfoganderätt så kan ni upprätta ett gåvobrev vilket skulle i sin tur ge makan äganderätt till egendomen. Men som sagt är egendomen endast enskild om de uttryckligen säger det i någon typ av värdehandling så som ett äktenskapsförord eller testamente.Hoppas ni fått svar på er fråga!MVH

Arvsskifte då särkullbarn avstått arv till förmån för efterlevande make

2019-11-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mor dog i september i år, jag är hennes enda barn och är ansvarig för begravning etc.Min mors make dog i april 1988 och i hansboupptecknkng nämns hans två söner som avstod sina laglotter till min mor med full äganderätt, 72 tkr.Idag finns 46364kr i fonder och ca10tkr på kontot. Jag har inte anlitat jurist för bouppteckningen som jag antar ytterligare skulle belasta dödsboet. Allt är betalt annars begravning mm.Hur ska jag tänka när det gäller hur vi ska dela på de pengar som finns? Jag är den som fortsättningsvis har hand om deklarationen.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barn som inte är makarnas gemensamma benämns särkullbarn och dessa har i princip alltid rätt att få ut sitt arv direkt. I ditt fall har din mors makes barn dock avstått sitt arv till förmån för din mor enligt 3 kap 9 § Ärvdabalk (ÄB) vilket innebär att de har rätt till efterarv då din mor avlidit enligt 3 kap. 2 § ÄB.Makes arvsrätt regleras särskilt i 3 kap. ÄB. När den ena maken avlider sker en bodelning enligt äktenskapsbalken vilket kortfattat innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman och delas på två, den delen kallas för giftorättsandel. Din mor ärvde sin makes giftorättsandel med fri förfoganderätt om inte annat angavs i testamente. Det innebär att din mor fritt fick förfoga över egendomen (ex. sälja, konsumera eller ge bort) men inte genom testamente disponera över den andel som innehades med fri förfoganderätt.Vid bodelningen utgör den avlidne makens (din mors make) giftorättsandel en kvot av den efterlevande makens (din mor) totala egendom, när den efterlevande maken går bort ska denna andel som härrör från den först avlidne maken tillfalla hans eller hennes efterarvingar. Detta innebär att då din mors make avled ärvde din mor hans kvarlåtenskap och den kvarlåtenskapen utgjorde en viss andel av din mors totala egendom. Denna andel som härrör från din mors make ska nu tillfalla din mors makes söner.Om jag förstår rätt så uppgick det sammanlagda giftorättsgodset till 72 000 efter bodelningen då din mors make avled. Giftorättsandelen blir då 36 000 kr (hälften av giftorättsgodset). Din mor ärvde i så fall 36 000 av sin make med fri förfoganderätt och fick 36 000 i giftorätt som hon hade full förfoganderätt över. Kvarlåtenskapen efter din mors make utgjorde då ½ av den totala kvarlåtenskapen (36 000/72 000) vilket innebär att din mors makes söner har rätt till halva arvet. Fördelningen av din mors kvarlåtenskap går då till så att den först delas på hälften (ca 56 364 delat på två = 28 182) och den ena halvan får din mors makes barn dela på (28 182 delat på två = 14 091 kr var för din mors makes söner) och den andra halvan tillfaller dig. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Upprätta arvskifte och lagfart på fastighet?

2019-10-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Arvskifte skall göras av ett sedan många år oskiftat bo efter vår mor, innehållande en fastighet. Efter henne fanns 3 dödsbodelägare, varav 1 under tiden har avlidit och denne har testamenterat sin 1/3 till de båda barnen till en av de återstående dödsbodelägarna. Hela fastigheten skall tillskiftas dessa testamentstagare. Övriga tillgångar i boet efter vår mor har sämjedelats. Kan vi upprätta ett arvskifte där det står att testamentstagarna ersätter dödsbodelägare 1 med en angiven summa pengar för hans 1/3 i fastigheten, och dödsbodelägare 2 avstår från sin 1/3, utan vederlag, till testamentstagarna? I så fall, kan lagfart utställas på dem på denna grundval? Vi har bouppteckningar efter de båda avlidna, samt godkänt testamente och arvskifte efter testatorn. I ert svar till en annan frågeställare på er hemsida läser jag att det är "brukligt att man vid arvskifte värderar fastigheten till marknadsvärdet med avdrag för en uppskattad kapitalvinstskatt och mäklarkostnader som kommer uppstå vid en framtida försäljning". Kan man göra så i vårt fall?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga handlar om arvskifte och lagfart blir ärvdabalken (ÄB) och jordabalken (JB) tillämpliga. ArvskiftetUtifrån din fråga förstår jag det som att alla dödsbodelägare är överens om hur dödsboet ska fördelas. Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur dödsboet ska fördelas och om alla är överens går det bra att fördela dödsboet som ni kommit överens om. Det är viktigt att ni skriver ett skriftligt avtal som alla dödsbodelägare skriver under, se 23 kap. 4 § ÄB. Det går alltså bra att upprätta arvskiftet som i din fråga, förutsatt att alla dödsbodelägare är överens om det. LagfartenEfter att ni upprättat ett arvskiftesavtal ska de som fått fastigheten ansöka om lagfart på den inom tre månader, se 20 kap. 1 § JB. Detta görs hos Lantmäteriet, läs mer här. Ansökan ska innehålla:Ansökan om lagfart för de som ärvt fastigheten.Arvskifteshandling i original.En bestyrkt kopia av bouppteckningen. Bouppteckningen måste först vara registrerad hos Skatteverket. Efter att ni gjort arvskiftet kommer de dödsbodelägarna som fått fastigheten kunna få lagfart på den genom ansökan till Lantmäteriet. Värderingen av fastighetenPrecis som du säger så brukar man värdera en fastighet till marknadsvärdet minus den uppskattade kapitalvinstskatten och mäklarkostnaderna vid en framtida försäljning. Detta kan ni också göra i ert fall. Vid en fastighetsförsäljning (privatbostadsfastighet) skattar man 22% av vinsten på fastigheten. 22% av den vinsten som gjorts om fastigheten såldes idag bör ni alltså göra avdrag för. Ni bör även göra avdrag för uppskattade mäklarkostnader. Allt detta för att få en så korrekt värdering av fastigheten som möjligt. Sammanfattningsvis är svaret på alla dina frågor ja. Ni kan upprätta ett arvskiftesavtal som i din fråga om alla dödsbodelägare är överens. De som får fastigheten kan sedan få lagfart på den genom ansökan till Lantmäteriet och ni kan värdera fastigheten på det sätt du beskriver i din fråga. Hoppas du fått svar på dina frågor! Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som kan hjälpa till med att upprätta ett arvskiftesavtal för att säkerställa att allt går rätt till. Om ni är intresserade av att anlita en jurist kan ni höra av er till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Om ni skulle ha övriga frågor eller funderingar kan ni också höra av er till mig där. Vänliga hälsningar

Är det lönt att klandra ett arvsskifte där boutredningsmannen felaktigt klassificerat en överföring som gåva?

2019-11-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Under sin livstid skrev min morfar en fullmakt till min syster och hon har med denna överfört en stor summa pengar till sig själv. Inga gåvobrev finns. Boutredningsman har ansett att gåvorna utgör förskott på arv och jag får ärva det som finns kvar i boet. Lite mer än laglotten. Läste om ett rättsfall RH 2014:10. Är det lönt att klandra arvsskiftet?
Julia Persson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar att din inställning till överföringarna inte utgör gåvor överhuvudtaget, och således inte ska betraktas som förskott på arv och avräknas från laglotten. Din fråga är därför om det är lönt att klandra arvsskiftet. Jag kommer först att förklara vad en gåva är, sedan beskriva vad lagen säger om förskott på arv. Sedan kommer jag att gå vidare att förklara dina möjligheter att klandra arvsskiftet.Vad är en gåva?En gåva är en benefik rättshandling. För att det ska betraktas som en gåva ska det ske en förmögenhetsöverföring, gåvogivaren ska ge gåvan frivilligt och ha en gåvoavsikt.Gåvobrev är inte ett måste för lös egendom, men ett gåvobrev kan hjälpa till att styrka att överföringen är en gåva. Mottagaren kan ha bevisbördan för att en överföring utgör en gåva. Detta motiveras utifrån bevissäkringsteorin och att den som tar emot en stor summa pengar har ett intresse av att skaffa bevisning. I rättsfallet RH 2014:10 resonerar hovrätten på liknande sätt och anser att den som har fått en gåva har ett intresse att säkra bevisning och dokumentation på att överföringarna utgör gåvor. Parterna i rättsfallet hade precis som din syster haft tillgång till och disponerat över en nära släktings bankkonto.Förskott på arvI ärvdabalken finns bestämmelser som rör arv. Du och din syster är inte bröstarvingar till er morfar utan arvingar. Det finns ingen presumtion för att gåvor till barnbarn utgör förskott på arv. För att dessa gåvor ska avräknas på arvet måste det vara särskilt föreskrivet av arvlåtaren eller att det utifrån omständigheterna måste ha varit avsett att avräkning ska ske (6 kap. 1 § ÄB). Boutredningsmannen har med stor sannolikhet tolkat att överföringarna ska betraktas som gåvor som ska avräknas från din systers arv. Men en förutsättning för att avräkning på arvet ska ske är att överföringarna har varit gåvor.När en gåva betraktas som ett förskott på arv, ska mottagaren inte betala överskottet trots att värdet på gåvan överstiger arvslotten (6 kap. 4 § ÄB). Det innebär att din syster kan ha överfört mer pengar till sig själv än vad som utgjorde hennes arvslott och att hon är inte skyldig att ge tillbaka överskottet till dödsboet. Fullmakt och förskingringDin morfar skrev under sin livstid en fullmakt till din syster och det är med hjälp av den som din syster har fört över pengar till sig själv. Jag har ingen information om vilka befogenheter fullmakten gav din syster. Därför utgår jag ifrån att din syster hjälpte din morfar med ekonomiska spörsmål såsom att betala räkningar. Om det inte är visat att din syster har fått instruktioner av din morfar att överföra en stor summa pengar till sig själv, kan detta betraktas som förskingring (10 kap. 1 § BrB) eller bedrägeri (9 kap. 1 § BrB).Klandra ett arvskifteEn dödsbodelägare kan väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Detta ska ske inom fyra veckor från att den som vill klandra arvskiftet delgavs (17 kap. 8 § 2 st. ÄktB). Rekommendation Det är svårt utan all nödvändig information kunna bedöma om det är värt att klandra arvskiftet. Viktigt att tänka på är att det ska ske inom fyra veckor. Vad jag rekommenderar är att du gör en polisanmälan om du misstänker att det har skett ett brott så som förskingring eller bedrägeri.Att boutredningsmannen har rubricerat överföringen som gåva är utifrån min bedömning felaktigt. Frågan som återstår är om din syster överförde mer pengar till själv än vad som utgjorde hennes arv. Enligt lagen kan hon inte bli återbetalningsskyldig för detta överskott om överföringen betraktas som en gåva. Från det ekonomiska perspektivet är frågan om du är berättigad till mer arv om överföringen inte hade betraktats som gåva.Om överföringen hade betraktas som olovlig och inte som en gåva skulle din syster betalat tillbaka pengarna till dödsboet. Efter återbetalningen skulle arvet sedan ha fördelats. Din syster har inte förverkat sin rätt till arv efter sin morfar även om hon hade dömts för t.ex. förskingring (15 kap. 1 § ÄB). Ur ett ekonomiskt perspektiv kan resultatet detsamma, oavsett om man betraktar överföringen som en gåva eller ej. Men detta under förutsättning att din syster inte förde över mer pengar än vad hon var arvsberättigad till. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss igen!Vänligen,

Arvskifte utan samtliga arvingar närvarande

2019-11-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Vid bouppteckningen efter vår mamma blev vi syskon osams. Nu har mina syskon delat upp allt lösöre utan att kontakta mig. Vad säger lagen?
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Nedan hänvisas till Ärvdabalk (ÄB) och dess bestämmelser om arvskifte samt Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL). Arvskiftet är en överenskommelse mellan arvingarna och universella testamentstagare om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det framkommer av 23:1 ÄB att arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare. Eftersom du är dotter till den avlidne är du arvinge, skulle du således ha medverkat när arvskiftet förrättades. Arvskiftet är en överenskommelse och ska enligt 23:4 ÄB upprättas skriftligen. Arvskiftets karaktär av att utgöra ett avtal innebär att allmänna regler om avtals ogiltighet är tillämpliga på detsamma. Eftersom att avtalet ska upprättas av samtliga arvingar, torde du kunna hävda att avtalet ska ogiltighetsförklaras med tanke på omständigheterna vid avtalets uppkomst enligt 33 § eller 36 § AvtL. För att sammanfatta det hela torde arvskiftet inte vara giltigt. Detta p.g.a att omständigheterna vid avtalets uppkomst inte var sådana som föreskrivs i 23:1 ÄB. Mitt råd till dig är att kontakta sina syskon och upplysa dem om att det arvskifte som de har upprättat utan dig inte är giltigt och att ni tillsammans (samtliga arvingar och testamentstagare) ska upprätta ett nytt, denna gång giltigt, arvskifte mellan er. Om det inte ger någon framgång, kan du alltid ta hjälp av en jurist att föra saken vidare. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till! Med vänlig hälsning,

Arskifteshandlingens funktion och utformning

2019-10-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Bouppteckningen efter min avlidne man är klar. vi är tre dödsbodelägare: Jag, änka. 2 särkullsbarn.Vårt gemensamma testamente (som de myndiga barnen skriftligen godkänt för länge sedan), lämnar mig med hela arvet och fri förfoganderätt ("orubbat bo")Barnen tar inte ut Laglotten eller Farsarvet men blir efterarvingar (?) vid min död (född 1946). Alla vi tre är eniga.Ändå har jag av banken blivit rekommenderad att låta upprätta ett arvskiftesdokument.Kan vi tre göra det själva? Finns det i så fall en mall i ärendet att köpa online, eller någon annanstans?Vilka kriterier måste uppfyllas? Krävs närvaro och underskrift av vittnen? Sonen bor i Norge. Kan systern via en fullmakt skriva under dokumentet för sin brors räkning?Tacksam för svar.Med vänlig hälsning,
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Särkullbarnen blir efterarvingarAtt särkullbarnen väntar med att ta ut sin laglott till förmån för dig som efterlevande maka innebär, precis som du skriver, att de blir efterarvingar. Detta följer av 3 kap 9 § Ärvdabalken. Konsekvensen blir att särkullbarnen har rätt att få ut den andel som motsvarar vad barnen avstod vid sin fars död när du går bort. Du innehar fram till din död särkullsbarnens arvslott med fri förfoganderätt och får därmed förfoga över egendomen genom olika rättshandlingar. Den enda begränsningen som finns är att du inte kan bestämma över den egendom du ärvt med fri förfoganderätt i ett eget testamente. Du får med andra ord inte testamentera bort särkullsbarnens arv, utan det har de rätt till den dag du går bort. Vad är en arvskifteshandling och vad finns det för krav på den?Arvskifteshandlingen är ett avtal mellan er dödsbodelägare som reglera hur tillgångarna som finns kvar i boet efter den avlidne ska fördelas. Det arvskiftesdokument som banken syftar på är helt enkelt detta privata avtal, där ni nedtecknar hur ni har bestämt att tillgångarna ska fördelas - nämligen att du ska ärva allt med fri förfoganderätt och att särkullbarnen väljer att vänta med att få ut sitt arv efter pappan i enlighet med 3 kap 9 § Ärvdabalken. Det finns bara ett krav på arvskifteshandlingarDet enda krav som finns på arvskifteshandlingar framgår av 23 kap 4 § Ärvdabalken, som stadgar att handlingen ska vara skriftlig och underskriven av samtliga dödsbodelägare. Några vittnen krävs inte, eftersom arvskiftet ses som en privat överenskommelse mellan er dödsbodelägare. Till skillnad från bouppteckningen behöver arvskifteshandlingen därför inte skickas in till Skatteverket eller registreras någonstans. Jag råder er däremot att förvara den på något säkert ställe så att den finns tryggt bevarad och kan tas fram ifall det i framtiden skulle uppstå några diskussioner kring arvet och skiftet.Arvskifteshandlingens funktionÄven om arvskifteshandlingen inte behöver registreras är den en viktig handling, eftersom den fungerar som bevis gällande äganderätten till den ärvda egendomen. Eftersom den utgör själva beviset för hur ni kommit överens om att fördela arvet behövs den ofta för att sedan kunna verkställa en verklig fördelning av kvarlåtenskapen. Som ett par exempel på dess funktion är den nödvändig för att den som ärver en fastighet ska kunna ansöka om lagfart, och arvskifteshandlingen kan ofta även krävas av banker för att de ska göra överföringar av bankmedel från dödsboets konton till arvtagaren. Det är också först när arvskifteshandlingen är klar och undertecknad och alla dödsboets konton med mer har avslutat som dödsboet kan upplösas helt.Den som inte kan skriva under arvskifteshandlingen kan utfärda en fullmaktOm en dödsbodelägare inte kan närvara vid upprättandet och undertecknandet av arvskifteshandlingen går det bra att denne ger en fullmakt till någon av de andra dödsbodelägarna. Sonen som bor i Norge behöver med andra ord inte resa till Sverige för att närvara. Han kan istället ge sin syster en fullmakt med befogenhet att skriva under arvskiftesdokumentet för hans räkning. Fullmakten kan vara såväl muntlig som skriftlig. Det går att hitta mallar onlineDet finns absolut mallar och exempel på arvskifteshandling att hämta hem gratis eller köpa online. Jag har inte använt någon sådan onlinemall själv och kan därför tyvärr inte rekommendera någon. Återigen är dock det enda som egentligen är viktigt för dokumentet det jag nämnde ovan: att eran överenskommelse om hur arvet ska fördelas framgår tydligt och att ni alla undertecknar arvskifteshandlingen – själva eller genom någon dödsbodelägare med fullmakt.Känner ni er osäkra går det såklart också bra att låta en jurist bistå er i att skriva arvskifteshandlingen. Vi på Lawline har i så fall jurister som kan hjälpa till med detta. Vill du boka tid med en jurist går det bra att maila mig på tora.odin@lawline.se, så berättar jag mer om våra priser och hur vi kan hjälpa till.Hoppas att du fått svar på dina frågor och stort lycka till!Vänligen,

När ska ett arvskifte upprättas?

2019-10-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Vår far har avlidit för ett tag sen, bouppteckningen är klar från skatteverket. Nu till min fråga, ska jag och min bror och mamma göra ett arvskifte, vår mamma har två barn i ett annat äktenskap. Det finns inga större summor,eller hus, bara en gammal bil där kostnaderna för upprustning är lika med värdet.
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt lag måste ett skriftligt arvskifte upprättas om det finns fler än en dödsbodelägare. Då det inte framgår om alla tre är dödsbodelägare eller om er mamma är ensam dödsbodelägare är det svårt för mig att ge er ett svar. Är ni alla tre dödsbodelägare ska alltså ett skriftligt arvskifte upprättas, finns istället bara en dödsbodelägare behövs inget skriftligt arvskifte utan tillgångarna kan direkt skrivas över på arvstagaren.Hoppas du fått svar på din fråga!