Betalningskrav mot ett dödsbo efter att arvet är skiftat

2019-01-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Hur lång tid har fordringsägare och innhehavare av skuldebrev på sig att inkomma med krav på ett dödsbo?Vad händer om bouppteckning och arvskifte är avklarat, dödsboet avslutat och det senare inkommer krav? Blir arvingarna skyldiga att betala om det funnits några pengar kvar efter att de betalt alla de skulder de då vetat om?Mvh Madelaine
David Gardell |Hej! Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline!Din första fråga handlar om preskription av fordringar. Denna kommer jag inleda med att besvara. Sedan kommer jag att gå in på frågan om vad som händer om krav inkommer efter att arvet är skiftat. Hur lång tid har fordringsägare på sig att inkomma med krav? Preskription innebär att borgenären (den som ska ha betalt) förlorar rätten att kräva ut sin fordran, Preskriptionslagen 8 §. En fordran, inbegripet skuldebrev, preskriberas efter tio år eller tre år om det är fråga om en fordran mot en konsument, om inte preskriptionen har brutits inom denna tid, Preskriptionslagen 2 §. Preskriptionen bryts om den som är skyldig pengar (gäldenären) betalar av en del av fordringen, Preskriptionslagen 5 §. Får gäldenären ett skriftligt krav eller påminnelse av borgenären så bryts också preskriptionen, Preskriptionslagen 5 §. Exempelvis genom att borgenären skickar en faktura. Bryts preskriptionen så börjar en ny preskriptionstid att löpa, Preskriptionslagen 6 §. Detta betyder att det återigen är tio eller tre år tills fordringen preskriberas. Vad händer om krav uppkommer efter arvsskiftet? Har inte den dödes skulder betalats, eller pengar särskilt avsatts till betalning av skulderna, så är huvudregeln att arvsskiftet ska gå tillbaka, Ärvdabalken 21 kap. 4 §. Detta innebär att dödsbodelägarna måste lämna tillbaka det som de har fått eller något till motsvarande värde. Är skulderna inte större än att de hade kunnat betalats av den dödes tillgångar, så kan återgången begränsas till värdet av skulden. Är skulderna högre tillgångarna i boet så är dödsbodelägarna endast skyldiga att betala av så mycket på skulderna som skulle gå med tillgångarna i boet. Dödsbodelägarna behöver alltså inte betala av skulderna med "egna" pengar utan endast de pengar som de har fått i arv.Sammanfattning Fordringsägare har max 10 år på sig att kräva in sin fordran. Är det en konsumentrelation mellan ett företag och en enskild konsument så är det 3 år. Kräver fordringsägarna in sina fordringar efter arvskifte inom denna tid så måste dödsbodelägarna betala. Dock inte mer än vad de har ärvt. De får inte gå minus.Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Arvsrätt efter förälder

2019-01-12 i Arvsskifte
FRÅGA |min far och hans flickvän har bott ihopa i 20år.dom köpte ett hus, som nu står på henne. nu har han dött. får han barn ändå rätt att ärva halva huset?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Då det verkar som att din far och hans flickvän köpte ett hus tillsammans för gemensamt bruk utgör detta samboegendom som ska fördelas lika mellan din far och hans flickvän efter din fars bortgång, sambolagen 8 §. Detta oavsett att huset står på flickvännen. Den del som tillfaller din far vid bodelningen utgör således egendom som hans barn har arvsrätt till, ärvdabalken 2:1. Detta gäller dock bara om din far och hans flickvän inte avtalat om något annat. Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan jag bli utan arv? Vad kan hända med min del om dem även skriver in min bror och hans fru på huset? Vad kan hända med min del om dem överlåter bostaden t.ex innan dem båda avlider till min bror?

2019-01-07 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Jag har en fråga om arv. Vi är två bröder. Jag gifte mig och flyttade ut från föräldrarnas hus. Min bror gifte sig, men stannade kvar med föräldrarna. Attityden/respekten mot mig och min familj har utan anledning blivit dålig och jag misstänker att detta kommer resultera i att dem inte vill att jag skal ärva utan min bror som bor med dem skal ärva. Kan detta hända, är det ens möjligt ? Vänligen tänk alla scenarier. Vad kan hända med min del om dem även skriver in min bror och hans fru på huset? Vad kan hända med min del om dem överlåter bostaden t.ex innan dem båda avlider till min bror? Tackar på förskott
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Fråga 1: Kan detta hända, är det ens möjligt att bli utan arv?Det korta svaret är nej. Du kan inte bli arvlös eftersom du har rätt till din laglott (7 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Att understryka här är att jag tolkar det som när du säger "föräldrar" att du är deras gemensamma barn (bröstarvinge) – och därför ärver båda. Är du endast barn till den ena föräldern så är du ett särkullbarn och ärver således endast den biologiska föräldern. Föräldrarna kan såklart testamentera och göra vad de vill med sina tillgångar, men laglotten har du alltid rätt till. Fråga 2: Vad kan hända med min del om dem även skriver in min bror och hans fru på huset?Denna fråga går inte att till fullo svara på, då den beror på några olika omständigheter: För det första har det betydelse vad du menar när du säger hus. Lagen skiljer mellan fastigheter (fast egendom som regleras i jordabalken, JB) och byggnad på ofri grund (lös egendom). För det andra är "skriva in" av betydelse. För fast egendom för att man ska bli ägare krävs lagfart. Lagfart uppnås genom en ansökan till Lantmäteriet genom en förvärvshandling dvs ett köpebrev, gåvobrev, arvskifte, testamente eller bodelningsavtal. Om det skulle handla om fast egendom behövs alltså en kompletterande skriftlig handling. För lös egendom krävs ingen liknande registrering för ägandeskapet. Däremot kan det ju finnas vissa bevisnackdelar om de t.ex. inte skrivit ett avtal sinsemellan. Samt att det också är svårt att avgöra exakt hur stora andelar vardera en äger – även om man utgår från att alla äger lika delar var (att komma ihåg är ju dock att samtliga dessa fyra äger huset tillsammans dvs med samäganderätt och begränsas således på så vis t.ex. att man inte får göra vissa saker utan de andras samtycke). MEN en tredje omständighet får också betydelse, nämligen arvsrätten i sig. Beroende på hur denna inskrivning skett t.ex. om personerna tagit över lån eller inte, om de köpt en viss andel eller inte och hur stor denna andel varit så kan det finnas en möjlighet att komma åt den ändå. Exempelvis – oavsett om huset betraktats som fast eller lös egendom – säger arvsrätten att gåvor alltid ska betraktas som förskott på arv, om ingenting annat formulerats i ett gåvobrev (6 kap ÄB). I ett sådant fall ska din brors del avräknas från hans arvslott vid beräkning och delning av kvarlåtenskapen. Och det skulle man också kunna säga är en fjärde omständighet: beräkningen av arvslotten handlar ju om hur stor andel ni båda ska ärva era föräldrar, lottläggningen handlar om vem som ska få vilken egendom på sin lott – och den kan ju hamna både på dig och din bror. Fråga 3: Vad kan hända med min del om dem överlåter bostaden t.ex innan dem båda avlider till min bror? Kortfattat och delvis repetition av fråga 2 ovan: Vid fast egendom krävs en kompletterande skriftlig handling (4 kap 1§ JB) och det beror på vilken typ av överlåtelse t.ex. köp eller gåva. Lös egendom så finns inget krav på skriftlig handling, men kan ju vara bra med ett avtal som säkerställer att överlåtelsen ägt rum. Precis som tidigare för gåva så betraktas det som förskott på arv om inget annat anges. Beror dock där på om det upprättat ett testamente eller inte. Då gäller testamentet, men som kan gå att klandra/jämka testamentet. Finns möjlighet till nödtestamente som är okej. Beroende på hur nära/långt ifrån man vidtagit en handling (här särskilt fokus på gåva) så finns det möjlighet att angripa också. Som sagt så beror mycket på omständigheterna, men här har du åtminstone fått en inblick i vad som kan ha betydelse och inte.Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga! Vänliga Hälsningar

Kan man göra så att ett barn ärver mer än det andra?

2018-12-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Om man vill ge bort kontanter till ett av sina barn efter sin död utan att det ska ingå i arvsrätten. Att det är en gåva. Finns det något sätt att göra detta på. Om man vill ha tillgång till pengarna själv medans man lever men efter sin död styra pengarna till en av två syskon.
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig.Huvudregeln vad gäller arv är att alla barn ärver lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Fördelning av arv genom testamenteGenom testamente kan dock arvlåtaren fördela arvet som hen själv vill och önskar (9 kap. 1 § ÄB). Dock har en arvinge, dvs. barnen alltid rätt att få ut hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ÄB).Detta innebär att det är möjligt för en arvlåtare att testamentera all egendom till ett barn, men det andra barnet kan genom att begära jämkning av testamentet få ut sin laglott, dvs. hälften av hens arvslott (7 kap. 1 och 3 § ÄB). Det innebär att det inte går att göra ett barn helt arvlöst. Arvlåtaren kan i testamentet skriva en önskan att det andra barnet avstår från att jämka testamentet och begära ut sin laglott, men det är inget som arvlåtaren kan styra över.Ge en gåva till ett av barnenNär det gäller gåvor är presumtionen att de ska räknas som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Gåvogivaren kan dock omkullkasta presumtionen genom sin avsikt. Om en arvlåtare vill gynna en bröstarvinge kan hen alltså bestämma att en gåva inte ska avräknas som förskott på arvet. Avsikten kan framgå antingen genom omständigheterna eller genom en särskild föreskrift. För tydlighetens skull är en föreskrift, eller en klausul i gåvohandlingen (om sådan upprättas) att föredra.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Om min make går bort och jag en tid senare också går bort, hur skulle arvet fördelas mellan mitt särkullbarn och våra två gemensamma barn?

2019-01-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag är gift och vi har två gemensamma barn, dessutom har jag ett barn från ett tidigare äktenskap. Jag undrar vad som gäller vid arv om min make går bort före mig. Ärver jag honom och därefter alla mina tre barn (som i dag är vuxna) till lika delar vid min bortgång? Vi har i dagsläget inget testamente skrivet och det är delvis därför jag undrar.
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och därför får vi kika där.Huvudregeln i svensk rätt är att det först och främst är en arvlåtares bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn) som ärver denne (ÄB 2 kap. 1 §). Så om din man skulle gå bort så är huvudregeln att era två gemensamma barn delar lika på hans kvarlåtenskap. Däremot har ju varje huvudregel ett undantag och så är fallet även här. Undantaget är att du i form av efterlevande maka har rätt till din makes kvarlåtenskap framför era gemensamma barn, dock ärver du denna kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (ÄB 3 kap. 1 §). Att du ärver din make med fri förfoganderätt innebär att du får förfoga över arvet under din livstid men att du inte får testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån. Så när din make går bort så ärver du hans kvarlåtenskap. Era gemensamma barn får ut sina lika arvsandelar när du sedan går bort (efterarv) (ÄB 3 kap. 2 §), vilket jag kommer att förklara närmare i nästa stycke.När du senare går bort får era två gemensamma barn ut sina arvsandelar som de hade rätt till vid din makes bortgång allra först. Det som återstår av din kvarlåtenskap efter att dina två gemensamma barn fått ut sina andelar, delar alla dina tre barn på (era två gemensamma barn + ditt särkullbarn). Så för att sammanfatta, ärver du din make med fri förfoganderätt när han går bort eftersom du är efterlevande maka (enligt undantaget). När du sedan går bort, får era gemensamma barn ut sina andelar som de egentligen skulle haft vid din makes död. Resterande del av din kvarlåtenskap delar ALLA dina tre barn lika på (enligt huvudregeln). Först och främst får alltså era gemensamma barn ut sitt efterarv efter sin fader, och sedan delar era gemensamma barn och ditt särkullbarn på det som återstår av din kvarlåtenskap.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Med vilket belopp ska en ersätta de andra dödsbodelägarna om en vill behålla ett föremål vid arvsskiftet?

2019-01-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Specifik fråga vid arvskifte angående lösöre som värderats av värderingsman:Ett föremål värderat till 3000 kr tar en av fyra dödsbodelägare hand om. Med vilket belopp ersätter hen de andra tre dödsbodelägarna?1. Ska hen ersätta de övriga tre med 1000 kr varderaeller2. Ska 3000 kr delas på fyra så att alla fyra får 750 kr vardera och hen får då både 750 kr och föremålet?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid ett arvskifte så får varje dödsbodelägare en arvslott som alltså är deras andel av arvet. Ersättningen i det här fallet är beroende av hur stora era arvslotter är och om ni ska ärva lika mycket eller inte. I mitt svar utgår jag från att alla dödsbodelägarna ska ärva lika mycket. Det innebär till exempel att om din arvslott har ett värde som motsvarar 3000 kr så behöver du inte ersätta de andra ifall du vill behålla föremålet. Om vi istället säger att föremålet är allt som finns att få i arv så kommer du behöva ersätta de andra så att de också får ut sin del av arvet. Alltså: om föremålet är det enda som finns att ärva och har ett värde av 3000 kr så ska ni fyra få ut lika stor arvslott var. I detta fallet innebär det 750 kr. Du får då betala 750 kr var till de tre andra dödsbodelägarna. På så sätt har ni alla fått ut lika stor del av arvet.Den dödsbodelägaren som vill behålla föremålet behöver alltså inte ersätta de andra för hela föremålets värde som du skriver i första punkten ovan. Den personen har fortfarande rätt att få ut en lika stor del av arvet som de andra tre. I andra punkten har du däremot rätt i att alla får ett arv som motsvarar ett värde av 750 kr men den som tar hand om föremålet får bara föremålet. Om personen även skulle få 750 kr så skulle ju denna få mer än de andra dödsbodelägarna.Vad som är viktigt att komma ihåg är att din fråga är beroende av hur mycket ni ska ärva och hur stora era andelar är. I mitt svar har jag utgått från att ni alla har rätt till lika stort arv men om det inte är fallet så får du gärna återkomma med en till fråga. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Klander av arvskifte

2018-12-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Min sons far gick bort för 2 år sedan det fanns ett äktenskapsförord på skatteverket, och en kopia på ett testamente, arvskiftet gjordes av en boutredningsman för 1 år sedan. Nu hävdas det att ett annat testamente är funnet och att arvskiftet måste göras om till den avlidnes fördel, är detta riktigt?
Clara Danelid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvskiftet kan klandras inom fyra veckor från att man blev delgiven bouppteckningshandlingen genom att väcka klandertalan mot övriga dödsbodelägare, efter att tidsfristen gått ut går det alltså inte längre att väcka klandertalan.Med vänliga hälsningar

arvsskifte

2018-12-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Tidsgräns för att göra om ett arvsskifte som inte har godkänts av överförmyndar nämnden?
Hanna Mustafa |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Arvskiftet är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna som inte ska rapporteras in till någon myndighet. Arvet betalas ut så fort som alla dödsbodelägare kommit överens och skrivit på avtalet. Det finns därmed ingen tidsgräns på detta, utan alla dödsbodelägare måste vara ense.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning