Assistans med arvsskifte, lottläggning, andelsberäkning och testamente

2020-05-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Min mor gick bort i februari i år, och nu ska vi göra ett arvsskifte. Det fanns två stycken testamenten som ligger till grund för arvsskiftet;Ett från 1981 , min styrfar, som skrev med fri förfoganderätt till min mor. Övriga parter i testamentet var jag, min syster samt min systers son Jonas. Övriga i bouppteckningen var hans syskon, varav en är i livet idag. Min styrfar, ägde en del kontanter vid dödsfallet 1981 samt 50 % av en lägenhet. Jonas fick ett förskott på arvet efter Sture på 300,000 kr. Detta gavs som ett lån med ränta. Min mor sålde lägenheten 2017 och köpte en ny lägenhet i Enköping för pengarna. Min mor skrev ett testamente 2019 där hon testamenterade hela lägenheten till mig och min syster. Då min syster behövde pengar 2019 så valde min mor att överlåta 40 % av lägenheten i Enköping till mig. Hon ägde alltså 60 % vid dödsfallet. Nu behöver vi göra ett arvsskifte utefter att det finns testamente att ta hänsyn till, samt arvet efter Sture. Dödsbodelägare är alltså jag, min syster Lena, hennes son Jonas och så Stures syster. Tillgångarna är följande;En lägenhet - 60 %. Värde 840,000 kr. Hela lägenheten är värd cirka 1,4 Mkr. Kontanter m m 30,000 kr. Lånet till Jonas 300,000 kr. Inga skulder finns för min mor. Tacksam för assistans. MvhAnders
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: Ärvdabalk (ÄB). Vilka ärver? Det finns tre stycken arvtagare enligt testamentet. Det är du, din syster och hennes son Jonas. Stures syster ärver tyvärr ingenting eftersom det står i Stures testamente att all hans kvarlåtenskap ska gå till Jonas. Syskon har inte rätt till laglottsskyddet utan det är endast bröstarvingar som har detta, se 7 kap 1§ ÄB. Jag förutsätter att Sture inte hade egna biologiska barn.Enligt bifogat testamente så står det att du och din syster ska ärva allting från henne medan Jonas ska ärva allting från Sture.Sammanfattningsvis finns det egentligen bara tre stycken arvtagare. Det är du och din syster som ska ärva från er mor och det är din systers barn Jonas som ska ärva från Sture. AndelarOm allting de ägde var giftorättsgods vid Stures bortgång så ska Stures och Guns andelar av kvarlåtenskapen antas vara 50/50. Det innebär att hälften av kvarlåtenskapen är Stures och ska tillfalla Jonas och hälften av kvarlåtenskapen från Gun ska tillfalla dig och din syster. Ogiltigt att testamentera bort lägenheten När Gun testamenterade bort lägenheten till dig och din syster så var detta ogiltigt. Detta på grund av att hon samtidigt testamenterade bort Stures andel. Hon testamenterade bort Stures andel för att 840 000 kr är mer än 50% av hela kvarlåtenskapen. Eftersom hon endast har fri förfoganderätt av Stures andel så har hon inte rätt att testamentera bort hans andel, den delen av hennes testamente från 2019 är därför ogiltigt, se 13 kap 1§ ÄB. Förskott på arvJonas har fått ett förskott på sitt arv. Det råder ett antagande att när annan arvinge får en gåva så antas det att det inte är förskott på arv om inte något handling explicit säger att det är ett förskott på arv, se 6 kap 1§ 1st andra meningen ÄB. Om det inte finns en sådan handling så kan Jonas åberopa att detta inte var en gåva. Det stoppar självfallet inte honom från att frivilligt medge att det var en gåva.Om det ska anses vara förskott på arv så ska han avräkna detta förskott från den kvarlåtenskapen som han har fått från Sture. Det betyder att han ska få hälften av kvarlåtenskapen minus 300 000 kr, se 6 kap 1§ 2st ÄB.Andelsberäkning med förskott på arvSom jag har räknat ut det är hela boets värde 870 000 kr varav hälften är till Jonas och hälften är till dig och din syster. Jonas har alltså rätt till 435 000 kr på sin lott fast minus 300 000 kr. Det innebär att han har rätt att få 135 000 kr av boet. Du och din syster är berättigade till 870 000 - 135 000 vilket är 735 000 kr och detta belopp ska hälftendelas mellan er.LotterSedan era andelar av behållningen i boet har framräknats ska andelarna fördelas på lotter av egendomen, dvs. den faktiska fördelningen av egendomen ske mellan delägarna. Enligt 23 kap 2§ ÄB så "äger alla njuta lott av varje slag av egendom dock bör vad ej lämpligen kan delas eller skiljas såvitt möjligt läggas å en lott". Enskild egendom I testamentet så ska det ni får av dödsboet vara enskild egendom. Jag rekommenderar att ni gör ett separat konto i banken för de fall ni får likvida medel. På det sättet kan ni separera dem från giftorättsgods och hålla det borta från beblandning. Om enskild egendom blandas med giftorättsgods så anses den enskilda egendomen förloras och istället bli giftorättsgods (mest aktuellt vid bankinnehav). Råd och rekommendationer Hur ni vill fördela det är upp till er, 23 kap 2§ ÄB är inte bindande utan ni kan komma överens om fördelningen. Ni kan skriva ett samägandeavtal angående lägenheten eller så kan ni köpa ut Jonas från lägenheten. Det bästa vore om ni kunde betala ut Jonas genom att ge honom 135 000 kr i kontanter eller genom annan egendom. Om ni vill sälja lägenheten så kan ni göra det också och fördela kontanterna. Kan ni inte komma överens så kan ni be tingsrätten att tillse en skiftesman som kan besluta för er, se 23 kap 5§ ÄB.Har du följdfrågor så är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se, så ska jag försöka besvara frågorna på bästa sätt.Vänligen,

Har barnbarn rätt att ärva, när sker arvet och finns en risk att arvet minskar eller försvinner om man väntar?

2020-05-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Min sons far är inte i livet och nu dog hans farmor . Hans farfar lever ännu och har adopterat sonens far tidigare när han levde. Jag undrar vad sonen ärver? För hans pappas arvsrätt går väl över till honom?Det finns två fastrar till min son som lever, men den ena har dock inte Sonens farfar adopterat. Kan hon begära ut sitt arv nu efter sin mor? Ska min son vänta tills farfar dör med innan han får ärva?Det råder osämja och min son vet inte om han vågar vänta. Om farmor/farfar skrivit sin fastighet på den ena dottern så inte några andra ska få något, får de verkligen gör så? Är det lönt att strida om detta ?
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det är ett antal frågor du ställer och jag uppfattar det som att det handlar i huvudsak om 1. ifall din son har rätt till något arv från sin farfar och farmor, 2. när ett sådant arv sker eller kan ske, samt 3. om det finns någon risk att din son blir av med sitt arv beroende på vad hans farfar och fastrar gör. Jag uppfattar det också som att den av din sons fastrar som inte är adopterad är biologiskt barn till din sons farmor men inte barn till hans farfar och därmed särkullbarn i farmodern och farfaderns relation. Jag antar också att farmodern och farfadern var gifta. Du skriver också att det finns två fastrar till din son som är i livet. Min fundering är då om det tidigare funnits fler fastrar eller farbröder som nu är döda och om så är fallet om de har några nu levande barn eller barnbarn. Om även så är fallet så har även dessa släktgrenar arvsrätt till farmodern. Jag kommer här reda ut arvsfrågorna separat för farmodern och farfadern och därefter säga något om fastigheten du nämner. Arvet efter farmodernFarmodern lämnar som jag förstår det tre bröstarvingar (barn, barnbarn, osv) efter sig: din son och de två fastrarna. Grundregeln om inget testamente finns när en förälder avlider är att alla förälderns barn ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Den delen som varje barn då får kallas för arvslott och är i er situation en tredjedel var vad gäller farmoderns kvarlåtenskap. Finns ett testamente som gör att alla arvsberättigade inte får sin arvslott så har de i vart fall rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten och i ert fall alltså en sjättedel av farmoderns kvarlåtenskap (7 kap. 1 § ÄB). Om personen som avlidit vid sin död var gift och ett eller flera av barnen är gemensamma kommer dock de barnens arv först tillfalla den efterlevande maken, alltså farfadern i ert fall. Det innebär att din son och hans faster som också adopterats får vänta med att få ut sina arv efter farmodern. Den av fastrarna som inte adopterats har däremot rätt att få ut sitt arv direkt.Arvet efter farfadernNär din sons farfar dör är det sedan två delar som ska arvskiftas, dels den delen av farmoderns kvarlåtenskap som tillföll farfadern vid hennes död och dels den del av farfaderns kvarlåtenskap som inte kommer från farmodern. Till den senare av dessa, farfaderns egna egendom, har den av fastrarna som inte adopterats ingen arvsrätt. Istället delar då din son och den adopterade fastern delar som utgångspunkt lika med samma undantag som ovan, dvs. att ett testamente kan ändra hur arvet fördelas, men bara till den gränsen som laglotten tillåter. Eftersom farfadern haft två barn är laglotten en fjärdedel av hans kvarlåtenskap. Vad gäller den del av av vad farfadern lämnar efter sig som kommer från farmodern så ska om inget testamente finns även den delas lika på din son och den adopterade fastern, förutsatt att den andra fastern fått sin del av arvet redan vid farmoderns bortgång. Fastigheten och annan egendom som ges eller testamenteras bortOm det nu är så som du är orolig för, att fastigheten eller någon annan egendom som farmodern eller farfadern har eller tidigare hade ges eller testamenteras bort till någon utomstående eller endast en av bröstarvingarna, så är den gåvan giltig endast till den grad att den inte inskränker den tidigare nämnda laglotten. Det innebär i praktiken att en person med tre barn (som farmodern) inte får ge eller testamentera bort mer av vad den äger än att återstoden av egendomen räcker till att varje barn kan ärva en sjättedel av personens egendom. En person med två barn (som farfadern) får på samma sätt inte ge eller testamentera bort mer av vad den äger än att återstoden räcker till att varje barn kan ärva en fjärdedel av personens egendom. Farmoderns eller farfaderns får alltså inte skriva över fastigheten på ett av barnen utan att säkra att övriga bröstarvingar kompenseras. Om de ändå gör det är det viktigt att den som blivit berövad sitt arv invänder mot detta. Om det rör sig om testamente är deadline ett halvår från att testamentet blivit känt och om det rör sig om gåva är deadline ett år efter att bouppteckningen gjorts (7 kap. 3-4 §§ ÄB). Vad gäller frågan om det är värt att strida om detta måste ni förstås avgöra själva, men för att ni ska ha något att utgå från kan ett scenario se ut som följer: Huset är värt t.ex en miljon och farmodern och farfadern har ägt det gemensamt och har i övrigt inte haft några värdefulla ägodelar eller banktillgångar. Då kommer din sons laglott efter farmodern ligga runt 85 000 kr och laglotten efter farfadern på ca 125 000 kr. Allt detta kommer vara uppbundet i huset. Om huset då getts eller testamenterats bort och den som fått huset inte vill kompensera övriga arvingar, då måste gåvan eller arvet klandras så som jag beskrivit ovan. Om farmodern och farfadern istället skulle ha banktillgångar som motsvarar laglottens storlek så kan självklart pengarna tas därifrån. Hoppas det var svar på din fråga. Vill du ha ytterligare rådgivning, hjälp med att klandra ett testamente eller något annat rekommenderar jag att du bokar tid med en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/bokaMed vänlig hälsning

Går det att välja vilken egendom man ärver?

2020-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Särkullbarns rätt till krav på fördelning av laglott?Jag och min avlidne man är gifta samt har ett testamente där det står,..som vår yttersta vilja och testamente att den som överlever den andre skall ärva den avlidnes egendom med fri förfoganderätt.Vi äger huset tillsammans men en skogsbit samt aktier står på min man.Han har två barn tidigare och vi har ett gemensamt.Kan hans barn kräva i vilken form de vill ha ut sin laglott t.ex i aktier eller skogen?Kan de kräva en försäljning av huset resp. Skogen?Tacksam för svar!
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott direkt när deras förälder avlider. Laglotten är skyddad genom lag och kan inte testamenteras bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom din man har tre barn delas hans kvarlåtenskap på tre. Du som efterlevande maka ärver innan ert gemensamma barn, medans särkullbarnen kan få ut sitt arv direkt. Om din man genom ett testamente har inskränkt särkullbarnens arvsrätt till att enbart avse laglotten, ska särkullbarnen få ut en sjättedel var. Särkullbarnens laglott motsvarar således en sjättedel var av marknadsvärdet vid bouppteckningen av din mans kvarlåtenskap. Oavsett om ni är överens om hur tillgångarna ska fördelas kan särkullbarnen kräva att viss egendom ska säljas om deras laglott kränks. Varje delägare har rätt att ur kvarlåtenskapen få en del av varje slags egendom (23 kap. 3 § ärvdabalken). Om ni inte kan komma överens om vem som ska ärva vad kan man ärva med samäganderätt. Är samägande inte ett önskvärt alternativ kan en skiftesman utses genom tingsrätten som hjälper till att fördela egendomen mellan er (23 kap. 5 § ärvdabalken). Kan inte skiftesmannen få er att komma överens om hur egendomen ska fördelas kan skiftesmannen besluta detta själv genom ett tvångsskifte. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Partiellt arvskifte

2020-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är 5 dödsbodelägare. Måste alla vara eniga om ett partiellt arvsskifte?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Partiellt arvskifte innebär att endast en del av den avlidnes tillgångar delas ut till dödsbodelägarna. Den andra delen med egendom får ligga kvar i dödsboet. Partiellt arvskifte kan exempelvis bli aktuellt när det finns obligationer och dödsbodelägarna vill kunna dela på vinsten under några år. Det kan även bli aktuellt om personen som gått bort drev ett företag. Då kan dödsbodelägarna välja att först upprätta ett arvsskifte över de tillgångar som tillhörde den avlidne för att sedan göra ett slutligt arvskifte när företaget blivit avvecklat. När arvingarna har kommit överens om hur dödsboet ska fördelas ska man skriva under en arvskifteshandling. En sådan handling måste göras när det finns mer än en arvinge. Alla arvingar måste alltså vara överens. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvskiftet ska ske kan tingsrätten utse en skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få dödsbodelägarna att åstadkomma en lösning i samförstånd. Misslyckas detta är det skiftesmannen som självständigt kan bestämma hur arvskiftet ska gå till. Enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken ska en skiftesman utses av rätten efter begäran av en dödsbodelägare. Det räcker att endast en ansöker om detta vid den tingsrätt där den avlidne var folkbokförd.

Kan man testamentera bort efterarv?

2020-05-18 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min Mor dog 2013, hon hade inget testamente och hon ägde den mesta egendomen(en fastighet). All egendom var giftorättsgods är antecknat i bouppteckningen.Min far ärvde således allt med fri förfoganderätt.Nu har min far dött och vid bouppteckningen presenterade mina två syskon ett testamente med följande lydelse: "...att all min kvarlåtenskap skall fördelas mellan mina barn E & A i lika delar. Det är min önskan att A ska erhålla fastigheten på sin lott. Jag är medveten om att mitt barn J äger rätt att utkräva sin laglott vid mitt frånfälle, men min önskan är att J ska godkänna detta testamente och respektera min vilja. För det fall J väljer att utkräva sitt arv efter mig skall arvet begränsas till enbart laglotten."E & A är mina helsyskon, J är jag. Det finns inga andra arvingar.Tillgångarna är de samma som vid min mors bouppteckning.Det som tillkommit är ett bankkonto där det finns en hemlig medkontohavare(troligtvis E ellerA) och behållningen på det har tagits upp till hälften i bouppteckningen. Troligtvis har min far satt in alla pengar på det kontot.Vidare ha det givits penninggåva om minst 110.000kr från min far till A förra året.Är detta testamente giltigt?Får man testamentera bort efterarvet efter min mor?Får man testamentera att egendom som innefattas i efterarvet skall hamna på någons lott?Hur ska arvet fördelas om testamentet är giltigt eller ogiltigt?Tack på förhandJ
Binh Tran |Hejsan!Aktuell lagstiftning: Ärvdabalk (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Tack för att du vänder dig till Lawline!Efterarv får inte testamenteras bort. En make ärver en annan makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt enligt 3 kap 1§ ÄB. Det innebär att den efterlevande maken får endast använda sig av arvet tills den maken eventuellt går bort. Dock får maken inte bestämma över efterarvet genom testamente. Kort och gott så kan det sägas att efterarvet från din mor inte testamenteras bort av din farTestamentet är delvis ogiltigt. Enligt 13 kap 1§ ÄB så är testamentet ogiltigt om testatorn (din far) testamenterar bort kvarlåtenskap som han inte har rätt till. Dock blir inte hela testamentet ogiltigt eftersom din fars vilja har framgått tydligt av testamentet. Det vill säga att han vill att du endast ska kunna få ut din laglott. Enligt 11 kap 1§ ÄB så ska ett testamente följas så långt som möjligt. Testator får bestämma vart lotten ska hamna. En testator kan begära vad de vill i sitt testamente så länge han eller hon testamenterar bort sin egna kvarlåtenskap. Frågan är då vilken egendom som är hans och vilken egendom det är som han har ärvt med fri förfoganderätt från din mor. För att få svaret på det måste man gå igenom bodelningen mellan din mor och far. När ett äktenskap upplöses så ska det göras en bodelning, se 9 kap 1§ ÄktB och det ska upprättas ett bodelningsavtal där det står vilken egendom som läggas på var deras lott. Ett äktenskap upplöses vid dödsfall, se 1 kap 5§ ÄktB. I handlingen så ska man därför kunna utläsa vems egendom som är vems och på det sättet få reda på om din far fick huset på sin lott eller inte. Om din mor fick huset på sin lott så har han inte rätt att bestämma att någon ska få huset.Du kan inte begära huset på din laglottOm din far däremot fick huset på sin lott så kan han testamentera bort det om han vill så länge det inte inskränker på någons laglott. I detta fall så kan du inte begära att fastigheten ska hamna på din laglott om andra arvtagare kan köpa ut dig genom annan egendom eller kontanter. Hur ska arvet fördelas?Efterarvet räknas ut genom andelsberäkning. Det innebär att man räknas ut hur stor andel din mors egendom var jämfört med hela din fars och din mors egendom kombinerat. Om hennes del i bodelning bestod av t.ex 50 kr av 100 kr totalt, så består hennes efterarv på 50 % av din fars hela kvarlåtenskap just nu. Om hennes efterarv är 50 % av hela din fars kvarlåtenskap just nu så är det 50 % som han inte får testamentera bort utan dessa 50 % ska delas lika mellan din mors barn, det vill säga dig och dina två syskon.När det gäller din fars del så ska denna del delas enligt hans testamente. Det betyder att du endast kan få ut laglotten vilket är hälften av din arvslott. Ett räkneexempel ger: 50 kr / 3 = 16,66 kr vilket är allas arvslott. Du har endast rätt till din laglott vilket är hälften av arvslott, alltså 16,66 kr / 2 = 8,33 kr. Med din mors arvslott så har du rätt till totalt 16,66 kr + 8,33 kr 24,99 kr av hela kvarlåtensktapen på totalt 100 kr. Exemplet förutsätter att andelen på din mors efterarv är totalt 50% av hela din fars kvarlåtenskap. Penninggåvan kan vara förskott på arvPenninggåvan kan räknas som förskott på arv. Det innebär att ditt syskon A kommer att behöva räkna bort denna delen av hans arv. Till följd kommer han att ta 110 000 kr mindre i anspråk från kvarlåtenskapen vilket lämnar mer till dig och ditt syskon E. Det räknas dock inte som förskott på arv om din far har gjort det tydligt att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Detta görs oftast genom ett gåvobrev där det står tydligt och klart att gåvan inte ska ses som förskott på arv, se 6 kap 1§ ÄB.Bankkontot borde utredasHela din fars kvarlåtenskap ska tas upp. Eftersom endast hälften beloppet i bankkontot har tagits upp i bankkontot så är det möjligt att resterande pengar som finns i kontot tillhör A eller E men det borde definitivt utredas om A eller E håller bort dessa pengar från dödsboet och det ska i sådana fall tas med som din fars kvarlåtenskap.Sammanfattning, rekommendationer och råd. Du har rätt till efterarvet samt din laglott. Du har även rätt att begära att penninggåvan ska ses som förskott på arv om A inte kan visa att det inte skulle ses som ett förskott genom en skrivelse (gåvobrev eller dylikt). Du har inte rätt att begära huset ska hamna på din laglott om huset är din fars genom bodelning.Du bör väcka talan så snart du kan genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten så att du inte förlorar din rätt. Du har 6 månader på dig sedan du fick ta del av testamentet, se 14 kap 5§ ÄB. Du bör även begära att en särskild boutredningsman ska anordnas så att han eller hon kan styra upp dödsboförvaltningen, se 19 kap 1§ ÄB (klicka här för att ansöka). Har du några följdfrågor så är du välkommen att höra av dig till Binh.Tran@Lawline.se Vänligen,

När får man ut sitt arv?

2020-05-10 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.Min far är har gått bort för många år sen. Även farfar. Snart kommer troligtvis min farmor att gå samma öde till mötes. Hur sköts frågor angående arvet? Vill helst ej ha något att göra med min faster. Sköts sånt per automatik?Tack på förhand
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Vad är problemet? Jag tolkar det som att du undrar över hur själva processen av arvsfördelningen kommer att se ut vid din farmors eventuella bortgång, samt hur möjligheterna ser ut för dig att avstå från att närvara med din faster under denna process. Jag har i frågan utgått ifrån att enbart du och din faster är arvtagare med hänsyn till den information jag har fått angiven i detta fall. När det kommer till frågor om arv/testamente är det ärvdabalken, nedan benämnd som ÄB (1958:637), som är tillämplig lag. DödsboetNär en person dör övergår denne juridiskt sett från en fysisk person till ett dödsbo (juridisk person) vars existens varar till dess att arvskiftet är fullgjort. I detta dödsbo ingår både du och din faster som dödsbodelägare, eftersom ni båda två har omedelbart rätt till arv efter din farmors död (2 kap. 1 § första och andra stycket ÄB). Först när dödsboet avvecklas kan dödsbodelägarna få ut sitt arv från den avlidne. Avvecklingen av dödsboet kan delas in i tre faser. 1. Bouppteckningen Bouppteckningen är en handling som listar den avlidnes tillgångar och skulder. Denna handling legitimerar själva dödsboet och vem som har rätt att företräda det. Bouppteckningen ska som huvudregel förrättas inom tre månader från det att dödsfallet inträffade och skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallets inträffande (20 kap. 1 § första stycket ÄB samt 20 kap. 9 § första stycket ÄB). Vad denna bouppteckning ska innehålla framgår av 20 kap. 3 § första stycket ÄB. Bouppteckningen kan dödsbodelägarna inte själva förrätta utan det måste vara två utomstående personer (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Dessa två personer utses av bouppgivaren, den som vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet, som även har i uppgift att lämna uppgifter om dödsboet (20 kap. 6 § första stycket ÄB). De två personerna som utses av bouppgivaren borde vara två kunniga personer inom just arvsrätt för att processen ska gå så korrekt och smidigt till som möjligt. Här ska även en förrättningsdag med avseende till bouppteckningen äga rum där både du och din faster kallas in, eftersom ni båda är dödsbodelägare. Denna måste du inte närvara på, utan vad du istället kan göra är att skriva under ett kallelsebevis och därmed intyga att du är kallad till förrättningen men att du inte avser att närvara (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). Är du vidare intresserad av denna fas i dödsboavvecklingen kan du läsa mer om bouppteckning på Skatteverkets rättsliga vägledning. 2. DödsboförvaltningenEfter det att bouppteckningen har förrättats och själva förrättningsdagen har ägt rum går man vidare till dödsboförvaltningen. Som tidigare nämnt är huvudregeln att dödsbodelägarna är de personer som har i uppgift att gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. Exempel på när detta kan komma att behövas är då bostaden behöver säljas och räkningar ska betalas. Återigen är det inte ett måste att dödsbodelägarna åtar sig detta ansvar, utan dödsbodelägarna kan lämna in en ansökan till tingsrätten om förordnande av en boutredningsman (19 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta förutsätter dock att dödsbodelägarna gemensamt lämnar in ansökan. Om detta är något som du helst vill undvika kan du (beroende på hur relationen med din farmor ser ut) ta upp frågan om ett testamente där man anger en viss person som ska förvalta egendomen, en så kallad testamentsexekutor. Liksom de två förrättningspersonerna borde även testamentsexekutorn vara en kunnig person inom rättsområden som juridik men även ekonomi. Detta då hen i de flesta fall måste kontakta banker, försäkringsbolag och eventuella myndigheter angående den avlidnes tillgångar, skulder, prenumerationer och liknande.3. ArvskifteArvskiftet är ett civilrättsligt avtal mellan dödsbodelägarna om hur den avlidnes tillgångar ska fördelas mellan dem, i framtida fall blir detta då mellan dig och din faster. Huvudregeln här är att arvingar och testamentstagare förrättar arvskiftet (23 kap. 1 § första stycket ÄB). Innan själva arvet skiftas till dig och din faster måste eventuella skulder och begravningskostnader betalas. I detta avtal kan dödsbodelägarna fritt avtala om vilka tillgångar som ska tillfalla vem, under förutsättning att dödsbodelägarna är överens. Återigen finns här en möjlighet för dig som dödsbodelägare att begära att tingsrätten ska utse en skiftesman som förrättar arvskiftet (23 kap. 5 § första stycket ÄB). Värt att anmärka här är att skiftesmannens arvode och ersättning ska betalas ur dödsboet. Denna skiftesman kan även vara boutredningsman.Sammanfattning/Hur du kan gå vidare med din fråga. För att ge ett kortfattat svar på din fråga så är processen att få ut sitt arv rätt så omfattande och kan ta flera månader, beroende på hur stora tillgångar och skulder som den avlidne lämnar efter sig. Utifrån den information du har angett i frågan har jag tolkat det som att du helst vill undvika kontakt med den andra dödsbodelägaren (din faster). Vad du kan göra i sådana fall är att redan innan dödsfallet (beroende på hur din relation ser ut med din farmor) försöka komma överens om att upprätta ett testamente där det föreskrivs att exempelvis en begravningsbyrå eller en familjerättsjurist sköter hela processen. Då är ditt ansvar som dödsbodelägare begränsat till att skriva under handlingarna i dödsboavvecklingen. I detta avseende rekommenderar jag dig starkt att boka tid med en av våra duktiga jurister på Lawline. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://www.lawline.se/bokaÄr du för övrigt intresserad av att läsa vidare angående dödsfall och arv samt hur ansökningarna som tagits upp i ovanstående stycken går till finns nyttig information att hitta på Sveriges domstolar.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Vad händer om någon vägrar att betala ut ett arv?

2020-03-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur gör jag när min pappas efterlevande maka vägrar lämna ifrån sig den summa jag ärvt (bouppdelning o allt klart)? Är ett särkullbarn så jag har ju rätt att få ut arv direkt! MVH
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Om bouppteckningen är gjord och arvskifteshandlingen är godkänd av samtliga arvingar så ska arvet betalas ut (23 kap. 4 § ÄB). Det är sedan den personen som har tillgång till den avlidnes konton som ska se till så att arvet betalas ut. I detta fallet tolkar jag dig som att det är din fars efterlevande maka som har tillgång till kontona och även detta ansvar. Om en bouppteckning har upprättats som hon också har godkänt kan du vända dig till kronofogden och begära handräckning. Hur man gör en sådan begäran kan du läsa mer om på kronofogdens hemsida. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Vem är dödsbodelägare?

2020-03-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Skall göra en bouppteckning efter ett syskon, har inga egna barn och ingen sambo, hen har testamenterat allt till ett syskon, men inget till syskonbarn, skall dessa skrivas med i bouppteckning som dödsbodelägare, de har fått kallelse till bouppteckningen men ämnar inte att komma, har skrivit på kopia på testamentet att det fått information om innebörden i testamentet.Med vänlig hälsning
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga handlar om bouppteckning blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vem är dödsbodelägare?Efterlevande make/sambo, arvingar eller personer som ska ärva genom testamente är dödsbodelägare, se 18 kap. 1 § ÄB. Eftersom syskonbarnen i det här fallet inte är arvingar och inte heller är inskrivna i testamentet behöver de inte skrivas med i bouppteckningen som dödsbodelägare. Svar: Nej syskonbarnen är inte dödsbodelägare eftersom de inte kommer ärva något efter den avlidne personen. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du skulle ha övriga frågor är du välkommen att höra av dig till mig på axel.bellander@lawline.se.Vänliga hälsningar