Arvsrätt mellan bröstarvinge och syskon till arvlåtaren

2021-09-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan. Min mormor har två barn. Min mamma och hennes bror. Min mormor dog för fem år sedan. Min mamma då bestämde att ingen skulle få något varken jag eller min morbror. Så nu ligger min mamma inför döden. Och min morbror nu säger att han har rätt till hälften av allt eftersom det var mycket som tillhörde hans mamma som han inte fick då. Men han har heller aldrig försökt efter detta. Nu hotar han mig mig med advokater om han inte får sin rätt. Jag anser ju att jag är enda barnet efter min mamma så det är väl jag som ärver allt såvida hon inte har nåt testament som säger nåt annat. Saken tillhör att det finns inget av värde utan det är bara slitna gamla grejer allt. Så jag ser ju det meningslöst att dra in advokater. Men jag vill veta omjag har rätt till allt eller om min morbror har rätt enligt lag att bara gå in i min mammas lägenhet att ta vad han vill. Tack på förhand.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken för att besvara din fråga. Jag kommer på ett generellt sätt att förklara hur arv skiftas och vad som sker om man avstår från arv. Jag har dock inte tillräckligt med information för att göra en fullskalig bedömning av det aktuella fallet då mycket inte framgår, t ex varför inte din morbror fick ta del av arvet då det egentligen tillhörde din mormor och inte din mamma. Som utgångspunkt i arvsrätten så ärver bröstarvingar i första ledet. Din morbror tillhör det andra ledet och har således ingen arvsrätt om någon i första ledet finns (2 kap 2 § ÄB). I detta fallet om egendom din mamma fick tillhörde henne och din morbror inte har ett anspråk till det så är du den enda berättigade arvingen (2 kap 1 § ÄB). Det framstår som oklart varför din morbror inte fått ut sin del av arvet, då han vid tillfället av bouppteckningen har rätt till hälften. Ifall förhållandet om din morbrors arvsrätt blivit känt för honom har han 5 år på sig att gör ett anspråk på egendomen (16 kap 1 § ÄB) från det att han fick reda på sin arvsrätt. Men att han inte försökt att få ut sin del av det på 5 år talar för att han inte har rätt till arvet. Efter att en person går bort kommer dennes kvarlåtenskap som bildar dödsbo att ingå i en bouppteckning och dödsboet kommer betraktas som en egen juridisk person reglerna om bouppteckning behandlas i 20 kap ÄB. Din mammas egendom kommer alltså att bli en juridisk person och tillhör ingen, till en början. Det tillhör således ingen annan än själva dödsboet som då äger alla tillgångar. Arvingar kan alltså inte ta egendomen från dödsboet innan bouppteckningen är klar. Detta är bland annat för att en bouppgivare (den som vårdar egendomen) ska lämna uppgifter om boet så som det såg ut efter den avlidnes bortgång. Detta ska ske sanningsenligt och bouppgivaren ska vidare dokumentera alla tillgångar som fanns i boet vid dagen för dödsfallet (20 kap 6 § Ärvdabalken). Efter att det är klart skickas det ut till berättiga arvtagare. Slutsats Det är väldigt beroende på vilken form av rätt din morbror har till egendomen och under vilka förhållanden han inte fick ut något vid sin mors död. Men din morbror har inte någon rätt enligt lag att gå in och ta vad han vill utan dödsboet är en egen juridisk person och ingen har rätt att a ut något innan en bouppteckning av skatterätten har gjorts. När den är klar ska arvet delas ut till berättigade arvingar. Ifall egendomen anses ha tillhört din mamma så kommer du ha den fulla rätten till hela kvarlåtenskapen enligt reglerna om arvsrätt, i det fallet har din morbror ingen rätt till egendomen. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arv efter förälders syskon när denne var gift utan barn

2021-08-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min morbror har just avlidit . Han hade inga barn och hans fru dog för åtta år sedan. Ingen bodelning gjordes när hans fru dog. Hennes närmaste släktingar var syskonbarn. Även för min morbror var det syskonbarn som var närmaste släktingar.Morbrodern har testamenterat hela sin egendom till mig och ett av hans hustrus syskonbarn. Jag har fått uppfattningen att faktumet att inte hans makas egendom skiftades efter hon dött komplicerar det hela och att det inte går att gå direkt på testamentets innehåll. Juristen vi talat med menar att syskonbarn på både min morbrors och hans frus sida kan få del i arvet. Har jag förstått detta rätt?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Du har förstått det helt rätt! Om föräldrarna är döda och det inte finns barn/barnbarn så kommer arvet tillfalla syskonen om personen som avlider inte har testamenterat bort sin egendom. Det är bara bröstarvingar till den avlidne som har laglig rätt att kräva en del av arvet, barnets laglott. När det gäller syskon finns inte någon rätt till laglott.Din morbror hade därför all rätt att testamentera hela sin egendom till dig och ett av hans hustrus syskonbarn.Det är inte ovanligt att egendomen inte skiftas efter ena makens död och det kan ställa till problem då det kan bli osäkerheter kring vad den avlidne ägde och liknande vilket är viktigt att veta när kvarlåtenskapen ska värderas. Det är nämligen utifrån den samlade bedömningen som fördelningen av arvet sedan görs. Man vill alltså separera eventuell egendom som var hans frus enskilda egendom samt se hur stor del av kvarlåtenskapen från de båda som ska gå till hennes sida. För att det ska bli rätt för alla väntar man därför med att dela ut vad vissa har rätt till enligt testamentet på samma sätt som man väntar med att dela ut arvet till barn efter att båda föräldrarna för att se vad kvarlåtenskapen är.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ofullständig fråga

2021-08-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Undanhållande utbetalning av arv, sedan det blev pengar över skatten
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tyvärr har jag svårt att utläsa av din fråga exakt vad du önskar få hjälp med. För att kunna ge dig ett utförligt svar skulle det behövas lite mer information om din situation (till exempel, vem är det som undanhåller en utbetalning av arv och varför?). Vänligen försök att ställa din fråga på nytt så att vi, snarast möjligt, kan återkomma med ett svar. I den mån din fråga inte kan ställas på ett kortfattat sätt, och du har möjlighet till det, så kan du även boka en tid med vår juristbyrå eller kontakta oss via telefon.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag beklagar olägenheten men tveka inte att höra av dig igen så att vi kan hjälpa dig med ditt ärende.Vänligen,

Hur fördelas egendom enligt mitt testamente?

2021-07-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Ett testamente säger BARN1 och BARN2 ska ärva min kvarlåtenskap, BARN3 ska enbart ha sin laglott (de tre är de enda bröstarvingarna). Vad gäller då för beslut om hur ting (allt från småsaker utan ekonomiskt värde, till kapitalvaror och ev bostad) i dödsboet fördelas, och eventuellt avyttras eller slängs? Har BARN3 samma rätt att kräva att få specifika saker, eller vara inblandad i ev försäljningsbeslut, som BARN1 och BARN2 har? Eller är BARN3 endast berättigad till sin laglott i pengar (givetvis baserad på korrekta värderingar av det finns/fanns) när arvskiftet till slut sker?
Nora Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AllmäntDin fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). Varje delägare i dödsboet har rätt att ur kvarlåtenskapen få en del av varje slags egendom, även om man ska sträva efter att få "hela" delar på sin lott och ej samägda delar så långt det är möjligt, 23 kap 3§ ÄB. Delägarna ska alltså först försöka komma överens själva om hur fördelningen av egendomen ska ske.Vem är delägare i dödsbo?Delägare är bland annat arvingar och universella testamentstagare, 18 kap 1§ ÄB. Detta innebär att Barn3 även är delägare i dödsboet. Om inget speciellt angetts i testamentet, exempelvis att Barn3 ska få speciell egendom, har denne samma rätt som de andra dödsbodelägarna, upp till sin arvsandel (i detta fall, laglott för Barn3).Om dödsbodelägarna inte kommer överens om vem som ska ärva vad kan en skiftesman utses via tingsrätten som självständigt kan fördela egendomen genom ett tvångsskifte, 23 kap 5§ ÄB. SammanfattningBarn3 har samma rätt som Barn1 och Barn2 att ta del och besluta i dödsboet eftersom denne också är delägare i dödsboet. Om detta inte är ett önskvärt utfall skulle testamentet kunna justeras till att klargöra att Barn3 exempelvis enbart så få sin laglott i likvida medel eller annan specificerad egendom, alternativt klargöra vilken egendom Barn 1 och 2 ska få så länge det ej inkräktar på Barn3s laglott för att kunna styra egendomsfördelningen vid arvskiftet. Som testamentet verkar vara skrivet nu har alltså Barn3 rätt att önska viss egendom, men alla dödsbodelägare måste vara överens om fördelningen. Om de ej är det kan en skiftesman tas in som tar beslut om fördelningen. Vänligen,

Hur skiftas arv av fastighet?

2021-09-14 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är 4 syskon som ärvt 2 fastigheter, 1 fastighet ska delas av två syskon, fastigheten är värderad till 3 750 000kr 2019, och 5 000 000kr 2021, fastigheten har en taxerad byggnad á 35 kvm 1,5 plan med ett taxeringsvärde 2015: 255 000kr, 2018: 408 000kr, 2021: 426 000kr och mindre småhus/bodar, bla ett mindre hus ca 25kvm från 1950 talet, utan indraget vatten och utan avlopp – har inget taxeringsvärde och aldrig värderad, (tidigare mäklare värderar ej hus utan hänvisar till befintligt taxeringsvärde). Det finns inget kommunalt vatten och avlopp i området, plan är 2025-2030.Nu har vi olika uppfattningar om värde och ersättning av de som ska dela tomten.Några anser att de som ska ha det taxerade huset 35 kvm, 1,5 plan, vattentoalett, dusch, diskmaskin, vinterbonat men med sommarvatten, har ett högre värde och bör betala mer änden personen som får det mindre otaxerade huset ca 25kvm, utan indraget vatten, utan tvättrum, har kylskåp och spis, och tidigare använt med utedass. Använt som sommarhus av ett syskon tom 2007.De som får det taxerade huset 35kvm anser inte att de ska betala mer än den som får det otaxerade huset på 25 kvm.Hur ser ni på denna fråga om värdet på fastigheten och hus, vad är skäligt?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad som är skäligt är en mycket svår frågeställning och mitt svar kommer inte bestå av ett absolut ställningstagande om vad som i ert fall blir mest skäligt. Däremot ska jag försöka belysa de juridiska aspekter som kan tänkas ge vägledning inför det ställningstagande som ni syskon måsta ta om fördelningens skälighet. Om jag förstår omständigheterna beskrivna din fråga rätt har dödsboet gått igenom bouppteckning och ni befinner er nu i det skede som brukar benämnas arvsskifte. Under arvsskiftet bestäms vilka av arvtagarna som ska få ta del av viss egendom. Skifte av fast egendomOm jag förstår dig rätt har ingen ny fastighetsbildning skett där delar av fastigheten har brutits loss. Fastigheten är således intakt men ska delas av två syskon. Huvudregeln när ingen ny fastighetsbildning har skett är att dessa två syskon innehar hela fastigheten tillsammans under samäganderätt (23 kap. 3 § 2 stycket ärvdabalk). De ses således som delägare av fastigheten där båda tar lika lott rent ekonomiskt, förutsatt att de ärvt lika stor del. Sämjedelning kallas det när enskilda själva har delat upp en fastighet i flera fastigheter, exempelvis om det internt bestäms att del X av fastigheten tillhör det ena syskonen och del Y tillhör det andra syskonet. En sådan uppdelning saknar bindande verkan och i realiteten tillhör del X och del Y samma fastighet som samägs av båda syskonen (1 kap. 1 § 2 stycket jordabalk och 23 kap. 3 § 3 stycket ärvdabalk).Hur är det skäligt att värdet beräknas vid arvskifte?Inledningsvis kan nämnas att ni som dödsbodelägare inte är bundna av fastighetens värde som angetts i bouppteckningen utan kan mycket väl komma överens om andra belopp. Lämpligt kan däremot vara att utgå ifrån marknadsvärdet på skiftesdagen. Rent juridiskt äger syskonen, såvida fastighetsbildning formellt inte skett, hela fastigheten tillsammans under samäganderätt. Förhållandena samägare sinsemellan kan regleras genom avtal eller annars genom lag (lag (1904:48 s.1) om samäganderätt). Samäganderätt innebär att syskonen är delägare i fastigheten och således innehar en lika stor del av dess ekonomiska värde, oavsett vem som faktiskt bor i det bättre rustade bostadshuset. Syskonens avsikt är enligt min uppfattning att ett av syskonen ska bo i det bättre rustade huset och ett av syskonen ska bo det mindre rustade huset. Detta är en fråga om nyttjanderätt som kan regleras i samäganderättsavtal, inte en fråga om äganderätt. Även om nyttjanderätt inte ska förvirras med äganderätt så utgör nyttjanderätten en tillgång för det ena syskonets delägarskap och kan bidra till att det delägarskapet mer värt.Av ovan nämnda omständigheter torde det i och för sig vara skäligt att syskonen betalar lika mycket. Båda syskonen är jämlika delägare till fastigheten och får därför lika stor ekonomisk andel om fastigheten säljs. Är avsikten däremot att det ena syskonets delägarskap har mer förmånliga nyttjanderätt till fastigheten är det något som borde beaktas och som enligt min mening borde påverka bedömningen. Sammanfattningsvis är båda syskonens delägare till samma fastighet oavsett vem som har nyttjanderätt till vilket hus. Vid exempelvis en försäljning får de i regel ut lika mycket. Hur värdet beräknas beror på hur man värderar delägarskapet sett till vilka nyttjanderätter som är förknippade till det. Oavsett vilken värdering ni väljer att betrakta som skälig råder jag syskonen som ska samäga fastigheten att upprätta ett samäganderättsavtal. På så sätt kan de själv reglera hur de vill att fastigheten förvaltas, hur fastigheten får säljas och hur en eventuell vinst ska fördelas. Kanske kan den ena syskonets avsaknad av nyttjanderätt till fastigheten kompenseras med exempelvis några procents extra vinst vid försäljning? Möjligheterna är många. Upprättas inget samäganderättsavtal gäller lag om samäganderätt vilket tenderar att bana väg för framtida konflikter. Lawline erfarna jurister kan naturligtvis bistå med upprättande av ett samäganderättsavtal anpassat till denna unika situationen. Kontakta mig på my.ohman@lawline.se om ni önskar en kostnadsfri offert. Hoppas att jag kunde bemöta era funderingar. Hälsningar,

Går det att klandra ett arvskiftet efter fem år?

2021-08-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om dold samäganderätt. Min halvsysters far, K-G avled 2016. Han var sedan många år omgift och hade två döttrar i det nya äktenskapet. Han hade av sina föräldrar ärv en stor gård med två fastigheter och mycket skog. 1999 gav han och hans nya maka bort hela egendomen till deras två gemensamma döttrar. 2006 gav bröstarvingarna tillbaka hela fastigheten i gåva till sin mor. Skäl som angavs var att den ena av döttrarna låg i skilsmässa samt att min halvsyster inte skulle kunna erhålla sin laglott så länge frun var i livet eftersom det skulle innebära att de behövs sälja av tillgångar på fastigheten då det inte fanns likvida medel. När K-G avled fick min halvsyster besked att hon inte kunde få ut sin laglott med anledning av att dödsboet från hennes far saknade tillgång. Hennes fars fru åberopade Äktenskapsbalken 12;2 att vardera maken vid bodelning behåller sin egendom. I juni 2016 blev min halvsyster kontaktade av änkans advokatbyrå och ombads underteckna avtal om bodelning och arvsskift med innebörden att hon inte kunde få ut sin laglott då dödsboet saknade tillgångar. Min halvsyster undertecknade avtalet i god tro eftersom hon inte kände till principen om dold samäganderätt. Min fråga är om avtalet om bodelning och arvsskifte kan upphävas i efterhand. Om ja, kan hon hävda principen om dold samäganderätt och kräva sin laglott? Fastigheten rör stora belopp och hon är villig att boka tid för rådgivning hos advokat om kraven är uppfyllda
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Inledningsvis och utifrån den ganska begränsade information som jag besitter i nuläget är min initiala bedömning att det sannolikt blir svårt att rikta några ersättningsanspråk mot din halvsysters styvmor. Problemet är att den bröstarvinge som vill påtala en laglottskränkning måste väcka en talan inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Om bröstarvingen försitter tiden går rätten till en domstolstalan förlorad, 7 kap. 4 § 2 st. ÄB. Det är inte heller möjligt att klandra själva bouppteckningen efter att den är gjord och påskriven. En bouppteckning ska för övrigt förrättas senast tre månader efter dödsfallet, 20 kap. 1 § ÄB. Det kan dock göras en tilläggsbouppteckning om en ny tillgång eller skuld blir känd efter att bouppteckningen har förrättats eller om det har upptäcks andra felaktigheter i bouppteckningen. Tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse ska ske inom en månad, 20 kap. 10 § ÄB. Det går däremot att klandra ett arvskifte om felaktigheter har begåtts i samband med skiftet och boets upplösning. Men en dödsbodelägare som är missnöjd med ett arvskifte får endast klandra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna om det sker inom fyra veckor efter delgivningen av skifteshandlingen. Klandras inte arvskiftet inom denna tid har dödsbodelägaren gått miste om sin rätt att föra talan i domstol, 23 kap. 5 § ÄB.När det gäller klander av bodelningsavtal kan följande anföras. Om den avlidne var gift vid tidpunkten för dödsfallet ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken innan arvsskiftet kan äga rum, 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Det innebär att samma regler som gäller vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska tillämpas i en sådan situation. Vid en äktenskapsskillnad kan en bodelning antingen göras på frivillig väg genom att makarna upprättar ett bodelningsavtal, 9 kap. 5 § ÄktB, eller via en bodelningsförrättare, 17 kap. 1 § ÄktB. En bodelning utförd av en bodelningsförrättare ska klandras inom fyra veckor från det att man tog del av beslutet, 17 kap. 8 § 2 st. ÄktB.Däremot finns det ingen lagstadgad tidsfrist för att jämka eller ogiltigförklara ett bodelningsavtal (om det är ett sådant det är fråga om). Ett bodelningsavtal betraktas nämligen som vilket annat avtal som helst och kan i vissa fall jämkas helt eller delvis med stöd av ogiltighetsgrunderna i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Möjligen skulle 30 och/eller 36 §§ AvtL kunna åberopas i det här fallet. Den förstnämnda lagparagrafen reglerar fall när avtal kan ogiltigförklaras på grund av svek, dvs. vilseledande, och den andra när avtal framstår som oskäliga. Det krävs dock mycket i bevishänseende för att kunna lyckas med en sådan tala i domstol och det är din halvsyster som i så fall bär bevisbördan för att någon av avtalslagens ogiltighetsgrunder föreligger. Min uppfattning är dock att efterlevande make alltid har rätt att åberopa jämkningsregeln, vilken anger att efterlevande make bestämmer om bodelningen ska göras enligt hälftendelningsprincipen eller om vardera maken som sin andel ska behålla det egna giftorättsgodset, 12 kap. 2 § ÄktB.Avslutande ord och ytterligare rådgivningMot bakgrund av ovanstående och framförallt med tanke på tidsfristerna i ärvdabalken har jag som sagt ganska svårt att se att ni skulle vinna framgång i det här fallet. Men utan ingående kunskap om alla för ditt (din halvsysters) ärende relevanta omständigheter är det svårt för mig att göra en adekvat bedömning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu fredag den 3/9 kl 18.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Oenighet vid arvskiftets genomförande

2021-08-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far har gått bort och vi är fyra syskon som är dödsbodelägare. Bouppteckningen är klar och registrerad. Nu ska vi göra ett arvsskifte på banken och avsluta pappas konto men mina tre syskon har ingen möjlighet att närvara så banken har föreslagit att de skriver på en fullmakt åt mig. Ett av syskonen vill inte fylla i en sådan fullmakt men hon vill inte heller komma personligen till banken. Hur ska vi kunna genomföra arvsskiftet?
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att alla dödsbodelägare är helsyskon. Enligt 18 kap. 1 § st. 1 Ärvdabalken (ÄB) ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. I detta sammanhang ska förvaltningen förstås som en tillfällig verksamhet kring allt som har med den dödes tillgångar att göra vilken avslutas då kvarlåtenskapen slutligen har övergått till de arvsberättigade. I samma bestämmelse framgår att det finns krav på att dödsbodelägarna ska vara ense om allt som rör förvaltningen, utom i vissa brådskande undantagssituationer. Om inte alla dödsbodelägare kan närvara vid arvskiftet vore det, som banken i ert fall påpekat, smidigast om någon av er fick en fullmakt från övriga 3 att vidta rättshandlingar i deras namn. Om en dödsbodelägare inte vill det samt vägrar närvara själv uppehåller personen därmed förvaltningens fortskridande, i sådana fall kan det vara klokt att ta in en skiftesman.SkiftesmänEnligt 23 kap. 5 § ÄB kan en dödsbodelägare ansöka om att tillsätta en skiftesman, någon motivering varför behövs inte. En ansökan om att förordna en skiftesman görs hos den närmsta tingsrätten, domstolen kan då förordna en viss person, dock ej en dödsbodelägare, till befattningen enligt 23 kap. 5 § st. 3 ÄB. Exakt hur en ansökan går till kan ni läsa om här. En skiftesmans huvuduppgift är att verka för att dödsbodelägarna ska kunna komma överens om arvskiftet, i detta fall skulle det kunna ta sig uttryck i att skiftesmannen försöker förmå din syster att ge dig fullmakten. Om det inte skulle vara möjligt att få till stånd en överenskommelse kan skiftesmannen självmant bestämma kring arvskiftet. Det framgår av 23 kap. 5 § ÄB som stadgar att vad som sägs i 17 kap. 1 - 4 §§ och 6 – 9 §§ äktenskapsbalken (ÄktB) om "bodelning", "bodelningsförrättare" och "make" även ska gälla för "arvskifte", "skiftesman" och "dödsbodelägare". I 17 kap. 6 § st. 2 ÄktB framgår således att om dödsbodelägarna inte kan komma överens ska skiftesmannen pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för arvskiftet men som inte är föremål för rättegång. I en sådan situation kan skiftesmannen själv bestämma över arvskiftet, exempelvis när det ska ske. Skiftesmannen har alltså befogenheter att styra kring frågor om exempelvis tidpunkten för arvdelarnas utdelning. Detta är vad som benämns "tvångsskifte". Om ingen dödsbodelägare överklagar tvångsskiftet inom 4 veckor från det att skiftesmannen fattat beslut om det blir tvångsskiftet slutligt gällande enligt 17 kap. 8 § st. 2 ÄktB. Mitt råd till er är därmed att om er syster fortsatt vägrar bidra till arvskiftets genomförande så bör ni be er närmaste tingsrätt att förordna en skiftesman. Det ska uppmärksammas att detta kostar pengar, 900 kr för att be tingsrätten framskaffa en skiftesman och ytterligare kostnader för dennes arbete som ska betalas ur dödsboets tillgångar. Därför bör ni i första hand försöka övertyga er syster om att självmant medverka till arvskiftet, men skulle inte det fungera utgör möjligheten att bringa in en skiftesman ett sunt lösningsförslag.Med vänlig hälsning,

Vem ärver vad? Särkullbarn och efterlevande make

2021-07-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Särkullsbarn och arv mellan makar. Jag är gift och bor tillsammans med maka i hyresrätt, har varsin bil och övrigt bohag som får plats i en trea. Vi har två barn vardera utanför äktenskapet och inga gemensamma barn. Jag har ca 700 k på bank och ISK. Min fru har 400 k på bank. Hur beräknas mina/våra tillgångar om jag går bort och vi inte har testamente och vem eller vilka ärver vad?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BODELNINGOm du och din maka inte har ett äktenskapsförord så kommer ni behöva upprätta en bodelning. Ditt dödsbo och makan kommer således dela lika på ert giftorättsgods, men det omfattar inte er enskilda egendom om sådan finns (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Bodelning äger rum före arvsskiftet (23 kap. 1 § andra stycket). Om du och din maka inte har några skulder som ska räknas av och om all er egendom är giftorättsgods så kommer ni addera all ert giftorättsgods och sedan dela lika på det. Däremot har en efterlevande make/maka valet att hoppa över steget där makarna slår ihop sina giftorättsgods och delar lika på dem. Den efterlevande maken/makan har alltså valet att begära att vardera sida enbart tar sin andel av giftorättsgodset och därmed inte slår ihop giftorättsgodset och således inte har en likadelning (12 kap. 2 § ärvdabalken).En hyresrätt kan inte åsättas ett värde och kommer således inte kunna ingå som ett belopp i bodelningen. Däremot kan det komma att bli så att efterlevande maken övertar hyresrätten. Svaret på frågan hur bodelningen kommer gå till och hur mycket vardera sida får beror alltså på om ni har några skulder som ska räknas av, om ni har egendom som är enskild egendom och om efterlevande make väljer att ha eller inte ha en likadelning av giftorättsgodset. ARVSärkullbarn är bröstarvingar och har rätt att få ut sin arvslott direkt när deras förälder går bort (2 kap. 2 § ärvdabalken). Detta avser både förälderns enskilda egendom samt den giftorättsgods som denne får med sig från bodelningen. Särkullbarnen till din maka har däremot inte rätt att ärva dig.Även efterlevande make/maka har rätt till arv. Denne har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen, så långt den räcker, få ut egendom som tillsammans med värdet som denne fick ut från bodelningen motsvarar ett värde av fyra av vid dödsfallet gällande prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). År 2021 motsvarar ett prisbasbelopp 47 600 kronor. Svaret på frågan vad särkullbarnen får är således beroende på hur bodelningen utspelar sig då den måste äga rum före arvskiftet. Särkullbarnens arv kommer däremot beräknas på både giftorättsgodset och den enskilda egendomen om sådan finns. Svaret på frågan vad din maka får i detta fallet är att som efterlevande maka har hon alltid rätt till arv som, så långt kvarlåtenskapen räcker, tillsammans med giftorättsgodset motsvarar fyra prisbasbelopp.Vänliga hälsningar,