Arvsskifte med hjälp av skiftesman.

2018-04-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag är särkullebarn och vill att arvsskifte ska ske omedelbart. Bouppteckningen är klar. Hur gör jag?Hur får jag ut pengarna? Vem ska ansvara för arvskiftet enl lag? Kan det barnet, som är gemensam, hålla inne arvskifte och utbetalning? Hur sätter jag press?
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begäran om arvslott som särkullsbarnEfterlevande make ärver före gemensamma barn, de gemensamma barnen måste alltså vänta på sitt arv tills den andra föräldern dött. Du har dock rätt att i egenskap av särkullsbarn rätt att få ut din arvslott direkt (3 Kap 1 § Ärvdabalken). Barnet som är gemensamt i ditt fall kan alltså inte hålla inne din rätt till arv.Vem ansvarar för arvsskiftenI första hand är det arvingarna och testamentstagare som ska komma överens om hur arvet kommer att fördelas. Om den avlidna efterlämnar make, som jag antar det hänt i ditt fall, ska bodelning göras först (23 Kap 1 § Ärvdabalken). I andra hand kan tvångsskifte ske av en skiftesman som utses av tingsrätten om ni inte kommer överens om vem som ska få vad (23 Kap 5 § Ärvdabalken). Om ni tidigare begärt om att ha en boutredningsman som ansvarat för dödsboet kommer den personen automatiskt även bli skiftesman. Det gemensamma barnet kan alltså inte heller hindra arvsskifte.En ansökan om skiftesman kan du göra härVill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Kan min mamma göra anspråk på en gåva jag fått av min mormor?

2018-04-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Min mormor äger idag en lägenhet värd 2mkr som hon via gåvobrev delade upp på 31% på oss tre barnbarn och resterande 7% på sig själv. Det framgår i brevet att det inte skall utgöra förskott på arv. Denna skall nu säljas och jag undrar hur stor är risken att de två bröstarvingar som finns kan ha rätt till de pengar som vi barnbarn kommer få från försäljningen eller har bröstarvingarna ingen rätt alls till dessa?
Sara Ottosson Bixo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken lag är tillämplig?Då det rör sig gåva är gåvolagen tillämplig. I ditt fall blir 1 och 2 §§ tillämplig. Hur blir ett gåvoavtal bindande?Ett gåvoavtal är ett realavtal med innebörden att gåvan är giltigt först när den ena parten fullgör sin prestation. För att gåvan ska vara bindande finns två möjligheter. Antingen gör din mormor en allmän utfästelse om att hon har gåvat över en andel i bostadsrätten till er, alternativt justerar ni andelsförhållandena i bostadsrätten. Om ni ska justera andelsförhållandena kontaktar ni styrelsen i bostadsrättsföreningen så skriver de in att de nya ägarförhållandena. Observera att styrelsen måste godkänna er som medlemmar i föreningen. Om gåvan fullbordas på någon av de två sätt som exemplifierats ovan så är gåvan bindande, det finns dock ett undantag. Om din mormor inte har justerat andelsförhållandena utan i stället gjort en allmän utfästelse om att du och övriga två barnbarn ska få en del av bostadsrätten och hennes förmögenhetsförhållande sedan försämras betydligt så kan gåvan minskas eller göras ogiltig (5 §). Under förutsättning att gåvan är bindande har du rätt att få ut 31 % av bostadsrättens värde vid försäljning och det är pengar som din mamma eller hennes syskon inte kan göra anspråk på. Din mamma kan enbart göra anspråk på de 7 % som din mormor innehar i bostadsrätten (motsvarande 140.000 kr om bostaden säljs för 2.000.000). De 140.000 kr ska delas lika mellan din mammas syskon så tillvida att din morfar inte är i livet och han är gift med din mormor. Makar ärver nämligen varandra och din mamma och hennes syskon har därför rätt till arvet efter din mormor när din morfar har avlidit. Sammanfattningsvis kan sägas att under förutsättning att gåvan är giltig så har du rätt att få ut dina 620.000 kr om bostadsrätten säljs för 2 miljoner kr. Din mamma och hennes syskon ärver din mormors andel (140.000 kr). Är din morfar i livet kommer han ha rätt till arvet före din mamma och hennes syskon, de ärver sedan din morfar där han avlider. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Hur kommer arvet fördelas efter min far och sedan min mor som även har 2 andra barn?

2018-03-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit fel till dig. På testamentet stod det laglott. Inte arvslott som jag skrev i förra frågan. Jag är enda barnet som mina föräldrar har gemensamt. Har 2 halvsystrar med samma mor. Vad betyder detta?Undertecknade äkta makar förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente att den av oss dom överlever den andre skall med äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap dock med undantag av bröstarvingars laglott. Detta är skrivet mellan mina föräldrar. Min far gick bort nyligen och jag är deras gemensamma barn. Har 2 systrar då vi har samma mor. Dom har en gemensamm stuga betyder det att vi arver 1/3 del var när mor dör?
Emilia Kinnunen |Hej och tack för att du har vänt dig till oss med din fråga!Det aktuella lagrummet för din fråga är Ärvdabalken (ÄB). Vad testamentet betyder och vad det kommer innebäraInledningsvis kan vi notera att bröstarvingarna enligt testamentet har rätt till sin laglott. En bröstarvinge är någon som är barn till den avlidne. En laglott är hälften av ens arvslott, alltså det man skulle ha ärvt egentligen om inte testamentet funnits delat på hälften, (7 kap. 1§ ÄB). Vanligtvis ärver en make med fri förfoganderätt, vilket innebär att man får bruka pengarna hur man vill men inte får testamentera bort dem. Men eftersom din mor ärver med äganderätt får hon göra vad hon vill med det hon ärver.Förstår jag det rätt så är dina halvsystrar inte barn till din far och kommer därför inte ärva något från honom. Däremot så har du rätt till din laglott men eftersom du är ett gemensamt barn till dina föräldrar så kommer din mor ärva din laglott med fri förfoganderätt och du får en efterarvsandel, (3 kap. 1§ ÄB, 3 kap. 2§ ÄB).Exempel efterarvsandelEn efterarvsandel räknas genom att du tar vad du skulle ha fått ärva och delar det på vad din mor har efter bodelningen och arvskiftet. Exempelvis har din far 200 000 kr när han avlider och din mor 200 00 kr. 1.Först sker en bodelning när man slår ihop allt (200 000 + 200 000 / 2 = 200 000 kr). 2.Sedan ska arvet fördelas enligt testamentet, enligt testamentet har du rätt till din laglott alltså 100 000 kr. 3.Din mor ärver då 100 000 kr "som sina egna pengar" men även dina 100 000 kr med fri förfoganderätt. 4.Du får då en efterarvsandel på 100 000 kr / 300 000 kr = 1/3. 5.När din mamma sedan avlider kommer du först få ut din efterarvsandel från din far, som kommer räknas ut från det hon har då. Vad som händer med den gemensamma stugan när er mor avliditSom jag ovan nämnt så kommer du först få ut din efterarvsandel från din far före hennes arv fördelas. Utifrån dina uppgifter så har du helt rätt i att ni efter det alla kommer ärva er mor med 1/3 var.Huvudregeln är att ni alla har rätt att ta del av varje slag av egendom (lott) men om det inte är lämpligt att delas eller skiljas brukar man försöka lägga det på en persons arvslott, (23 kap. 3§ ÄB). Sannolikt kan det bli så att ni ärver 1/3 av stugan men det är möjligt för er att komma överens om annat, t.ex. om någon ärver hela och de andra får rätt till ersättning för värdet. Annars är en annan lösning att sälja egendomen och dela på pengarna. Det beror ju även lite på vad för annan egendom och pengar hon lämnar efter sig.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar

Beaktande av medborgarskap vid internationellt arv

2018-03-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Mina föräldrar har ett hus utomlands och är även medborgare i det landet. Jag är svensk medborgare. Har de olika medborgarskapen någon betydelse vid händelse av att mina föräldrar går bort och huset ska ärvas?
Ludwig Ivarsson |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Frågan som du har ställt rör arvsrätt. Utgångspunkten är att arvsrättsliga frågor framförallt regleras i Ärvdabalk (1958:637). I och med att det finns internationella aspekter som ska beaktas så behöver likväl andra rättskällor beaktas. Av omständigheterna som du har angett så framgår det inte om dina föräldrar äger ett hus i en stat inom eller utom Europeiska unionen. Inom unionsrätten har bestämmelser inom arvsrätten utarbetats för att skapa en enhetlig hantering av arv. Enligt unionsrätten ska arvsrätten i det staten där arvlåtaren avlider gälla. Om huset din föräldrar äger finns utom Europeiska unionen bör istället rätten i den staten beaktas. Ett medborgarskap kan ha betydelse inom vissa stater. I svensk rätt sätts ingen vikt vid om en arvtagare är svensk medborgare eller inte.Med vänlig hälsning,

Kan egendom testamenteras bort trots att den avlidne har skulder?

2018-04-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min pappa har somnat in efter en kort tids sjukdom. Hans vilja var att hans ena barnbarn skulle ha hans lägenhet. Jag och min bror är helt enig om det eftersom det var pappas vilja. Vi skulle ordna det innan pappa somnade in men det gick så fort Så det hanns inte. Han hadde inga skulder på lägenheten. Men hadde andra skulder. Han hadde inget sparkapital. Det är bara lägenheten som har ett värde. Kan vi trotts allt ge barnbarnet lägenheten?
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken.Arvet efter en avliden person ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Ett barnbarn är endast dödsbodelägare om den arvsberättigade i föregående led avlidit, dvs. om den avlidnes barn som egentligen haft rätt till arv avlidit och barnbarnet då träder i barnets ställe (jfr 18 kap. 1 §, 2 kap. 1 §). Ett barnbarn har därför normalt inte rätt till något arv, med undantag för om om det finns ett regelrätt upprättat testamente som då gör barnbarnet dödsbodelägare. Ett testamente ska enligt huvudregeln upprättas skriftligen och vara bevittnat av två vittnen (10 kap. 1 §). Det finns dock möjlighet att godta testamenten utan sådana strikta formkrav för personer som på grund av sjukdom eller nödfall inte är förmögna att upprätta regelrätta testamenten. Detta kallas för nödtestamenten. Kraven för att de ska vara giltiga är att de antingen ska vara nedskrivna för hand med underskrift eller upprättat muntligen framför två vittnen (10 kap. 3 §). I fråga om tolkning av testamente ska man alltid utgå från den avlidnes yttersta vilja (11 kap. 1 §). Eftersom jag inte vet omständigheterna kan jag inte avgöra om ett riktigt testamente upprättats, men är samtliga dödsbodelägare överens torde inte giltigheten av testamentet ifrågasättas och därmed kunna användas vid arvskiftet. Om din pappas vilja kan anses vara ett nödtestamente blir barnbarnet ifråga dödsbodelägare och berättigad till arv vid skiftet. Innan arvet skiftas ska den avlidnes skulder betalas med de tillgångar den avlidne har (23 kap. 2 §). Om man gjort arvskifte innan skulderna betalats måste skiftet gå åter (21 kap. 4 §). Den avlidnes skulder ska alltså betalas i den mån det är möjligt med den avlidens tillgångar. Man kan inte bortse från skulderna till förmån för den avlidnes vilja. Om lägenheten är din pappas enda tillgång kommer den användas för att betala hans skulder. Återstår något efter skuldbetalning kommer detta delas ut i arv. Täcker inte värdet av lägenheten de skulder han har avskrivs skulderna. Arvtagarna kan inte ärva skulder och bli betalningsskyldig för dessa. En möjlighet är dock att ta kontakt mad banken. Finns möjlighet att göra din pappa skuldfri, genom att t.ex. gå in som ny gäldenär (låntagare), och banken samtycker till detta finns inga skulder och barnbarnet kan därmed ta över lägenheten i enlighet med testamentet. Det enda hindret för att barnbarnet ska ta över lägenheten är således att skulderna inte betalas, vilket i ert fall endast kan lösas genom ett avtal med banken. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas arvet?

2018-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Anna har en son Conny när hon träffar Bertil och de gifter sig. Tillsammans får Anna och Bertil barnen Doris, Ella och Filip. Pojkarna Conny och Filip får inga barn men det får Doris (2 st) och Ella (3 st).Filip avlider.Hur fördelas arvet när Anna resp Bertil avlider? Vad händer med Filips del?
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad som händer med barnens arv.Det här är en stor fråga och svaret på din fråga beror på vem av Anna och Bertil som dör först, om Conny som särkullbarn begär ut sitt arv direkt eller inte. Därför har jag utgått ifrån ett visst scenario. Om Anna dör först ska det ske en bodelning mellan henne och Bertil. Då är förmodligen Bertils del av egendomen hälften och Annas hälften. Bertil ärver dock först Annas del om inte Conny begär ut sitt arv direkt efter Annas död. När Bertil då dör ska Conny, Doris och Ella dela lika på hälften av arvet (deras efterarv efter Anna). De får alltså en sjättedel var. Från Bertils del av arvet får Doris och Ella hälften var, alltså en fjärdedel till av det totala arvet. Eftersom Filip har avlidit delar alltså Doris och Ella på hans arv.Conny får alltså 1/6 av arvet. Doris 1/6 + ¼ = 5/12 och Ella också 5/12.Hoppas att det var svar på din fråga! Vänliga hälsningarSanna Wetterin

Vad händer med avlidets barns arvsandel? Hur ser arvsutdelningen ut?

2018-03-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Anna har en son Conny, när hon träffar Bertil och de gifter sig. Tillsammans får Anna och Bertil barnen Doris, Ella och Filip. Pojkarna Conny och Filip får inga barn men det får Doris (2 st) och Ella (3).Filip avlider.Hur fördelas arvet när Anna respektive Bertil avlider. Vad händer med Filips del?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Först och främst ska en bodelning göras vid någon av makarnas bortgång, ärvdabalken 23:1 och äktenskapsbalken 9:1. Detta innebär att Annas och Bertils tillgångar läggs samman och sedan delas dessa lika dem emellan, äktenskapsbalken 11:3. Det är sedan vad den avlidne fått i sin pott som ska räknas som kvarlåtenskap. Då Filip gått bort kommer arvet efter Anna och Bertil att fördelas lika mellan resterande barn eftersom Filip inte hade några egna barn, jämför ärvdabalken 2:1 2st. Filips del går således till hans kvarlevande syskon (Conny, Ella och Doris om det är Anna som går bort, eller Ella och Doris om det är Bertil som går bort) då han inte hade några egna barn. Om Anna avlider före Bertil kommer hennes son Conny att ärva ⅓ av Annas tillgångar direkt så som särkullsbarn, ärvdabalken 3:1 (om han inte avstår från sitt arv till förmån för Bertil. I ett sånt fall har han rätt till efterarv när Bertil gått bort, ärvdabalken 3:2 och 3:9). Resterande två barn vid liv (Doris och Ella) kommer få vänta på sina arv på ⅓ vardera tills även Bertil gått bort, så kallat efterarv, ärvdabalken 3:1. När Bertil går bort kommer enbart Doris och Ella att ärva Bertils kvarlåtenskap eftersom Conny inte var Bertils son. De kommer först att få sitt efterarv från Anna på ⅓ vardera, ärvdabalken 3:2, och utöver detta kommer de alltså få hälften av Bertils kvarlåtenskap vardera. Om istället Bertil skulle gå bort först kommer Doris och Ella att ärva sina andelar på hälften vardera först efter att även Anna gått bort, ärvdabalken 3:1. När Anna gått bort kommer då Doris och Ella att ärva sina andelar från Bertil (½ vardera) samt sina andelar från Anna (⅓ vardera). Även Conny kommer ärva sin andel från Anna vid hennes bortgång (⅓). Hoppas du fått svar på din fråga!

Har fastighet i Spanien, hur hanteras den vid arv?

2018-03-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Har en fastighet i Spanien, har även ett testamente upprättat i Sverige, Är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Hur blir arvet på den Spanska fastigheten?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Arvingar ärver all kvarlåtenskap från arvlåtaren. Det finns inga speciella regler om egendom som finns utomlands, vilket innebär att även fastigheten i Spanien ingår i kvarlåtenskapen och ska fördelas mellan arvingarna.Den legala arvsordningen stadgar att huvudregeln är att barn ärver direkt efter sina föräldrar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns dock ett undantag som säger att en make ärver före gemensamma bröstarvingar, som då alltså får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna är döda (3 kap. 1 § ärvdabalken). Vill du ha mer information om arvsordningen är du välkommen att återkomma!Vänligen