Vad händer med avtal om köp mellan dödsboet och en köpare angående dödsboets egendom, om arvskifte av egendomen sker innan köpet genomförts? Samt fråga om vad som händer med avtal om arrende.

2019-03-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Jag är dödsbodelägare (Enda barnet. Finns en sambo också) och står i begrepp att ingå avtal om arrende och köpekontrakt för delar av min avlidne pappas egendom. Vad händer med dödsboets ingångna avtal om arvskifte sker under avtalstiden? Upphör ingångna avtal att gälla? Eller kvarstår de? Om du upphör, vad händer då?Hälsningar,Sophie Gustavsson Hallgren
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och allmänna avtalsrättsliga regler.Kortfattat kan sägas att nej, avtal som dödsboet har upphör generellt inte att gälla för att arvskifte sker under avtalstiden.Inledningsvis kan sägas att du som enda dödsbodelägare har rätt att företräda dödsboet och att ingå avtal för dess räkning (18:1 ÄB). Detta innebär alltså att avtal du ingått för dödsboets räkning gäller mellan dödsboet och den utomstående personen.Frågan uppstår då vad som händer med dessa avtal när arvskifte sker.Till att börja med kan det finnas flera olika typer av avtal. Gemensamt för dem brukar dock vara att avtalsparten måste utföra någon typ av prestation eller tillhandahålla någonting. I det följande ska jag behandla de olika typerna av avtalen som du nämnt (köpeavtal och arrende). Sedan kommer jag att sammanfatta vad som generellt gäller för alla typer av avtal med dödsbon.KöpeavtalVad gäller denna typen av avtal är det generellt inte komplicerat. Ett köpeavtal innebär att köparen ska tillhandahålla någonting mot ersättning i pengar. I detta fall är det alltså dödsboet som ska prestera den egendom du säljer, i utbyte mot betalning. Det problem som skulle kunna uppstå är om du både skulle sälja en viss egendom och utföra ett arvskifte beträffande samma egendom innan den presterats, så att det alltså finns två anspråk på egendomen.Det kan då kort sägas att köpeavtalet kommer att gå före arvskiftet. Köpeavtalet upphör inte att gälla därför att arvskifte skett, och dödsboet är således fortfarande skyldigt att prestera egendomen. Detta innebär att i sista hand att, om egendomen av någon anledning inte skulle finnas kvar i dödsboet, dödsboet istället blir skadeståndsskyldigt enligt vanliga köprättsliga regler.I och med detta kan dessutom sägas att skulder som dödsboet har, inklusive eventuella skadeståndsskulder på grund av kontraktsbrott, ska betalas innan arvskiftet. Detta följer av 21:4 ÄB som stadgar just att alla dödsboets skulder ska betalas innan arvskiftet, och att arvskiftet annars ska gå åter så att skulderna kan betalas av.Sammanfattningsvis är det alltså inte något särskilt som i dessa situationer gäller för dödsbon. Köpeavtalet ska följas av båda parter och annars kan den avtalsbrytande parten bli skadeståndsskyldig. Det kan dock vara bra att komma ihåg att du inte bör utföra arvskiftet innan du utfört alla köpeavtal som ingåtts och betalat alla dödsboets skulder.ArrendeVad gäller arrendeavtal skiljer de sig från köpeavtal särskilt på den punkten att de innebär att någon annan får nyttja egendom som dödsboet fortfarande äger. Det som händer om du ingår ett arrendeavtal angående viss fastighet med en utomstående person, kommer detta arrendeavtal fortfarande att gälla när väl fastigheten har skiftats. Detta innebär att om du ärver fastigheten, kommer arrendeavtalet fortfarande att gälla. Det kan ses som att fastigheten är belastad med en nyttjanderätt (arrendeavtalet) och att detta måste godtas av den som nu ska ärva fastigheten.SammanfattningHuvudregeln är alltså att alla avtals om ingåtts mellan dödsboet och utomstående fortsätter att gälla, även om arvskifte skulle ske under tiden eller innan avtalet presterats från dödsboets sida.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ärva skulder av någon bosatt i Norge

2019-03-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Undrar om när föräldren är skriven i Norge, och ha avlidit.Ärver barnen skulderna. Det är väldigt mycket skulder.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt kan man inte ärva skulder, utan endast sådant som eventuellt finns kvar efter den avlidne efter att alla dennes skulder betalats (att så är fallet framgår inte rakt ut i lagtexten, men kan i någon mån sägas följa motsatsvis av 23 kap 3 § ärvdabalken).Det finns dock en omständighet som komplicerar frågan, nämligen att föräldern är skriven i Norge. Det finns inom juridiken ett särskilt rättsområde som kallas internationell privaträtt, eller kort och gott IP-rätt. IP-rätten regler nationellt gränsöverskridande situationer – som nu när en förälder är skriven i Norge men barnen (förstår jag det som) bor i Sverige – och avgör till exempel vilken stats lag som är tillämplig.Enligt EU-rättsliga överenskommelser ska lagen där den avlidne vid sin död hade sin hemvist tillämpas på hela arvet. Det här gäller trots att Norge inte är med i EU (Art 20–21.1 arvsförordningen). Hemvist ska inte likställas med var man är skriven, utan avgörs av en sammanvägning av i vilket land personen "har centrum för sina intressen". Om föräldern inte bara är skriven i Norge, utan därutöver till exempel har bankkonto, spenderar den mesta av sin tid, har sitt huvudsakliga umgänge med mera, och inte har samma koppling till Sverige, har personen hemvist i Norge. Som huvudregel ska i det fallet norsk lag tillämpas .Endast undantagsvis, om det av alla omständigheter i fallet framgår att den avlidne vid sin död uppenbart har en närmare anknytning till en annan stat än den där han/hon har sin hemvist, ska lagen i den andra staten vara tillämplig på arvet (Art 21.2 arvsförordningen). Ett exempel på denna situation kan vara om man är svensk med hemvist i Norge, men bor nära den svenska gränsen, arbetar i Sverige, är gift med en som bor i Sverige och har hela sin släkt här.För att sammanfatta det jag sagt hittills: Det är mycket sannolikt att svensk lag inte är tillämplig på denna situation, utan att svaret på din fråga ges i norsk lag.Är man, som jag och de flesta svenska jurister och juriststudenter, endast kunnig i svensk rätt är det inte lämpligt att uttala sig om norsk rätt. Du bör därför ställa frågan till en norsk rättskunnig för att få ett säkert svar.Det ska samtidigt sägas att Sverige och Norge från 1900-talets början arbetat för att i stora drag synkronisera sin familjerätt. Därför kan det även om norsk rätt är tillämplig vara någon form av sannolikhetsmässig fingervisning för hur frågan hanteras i Norge, att känna till att det i Sverige inte är möjligt att ärva skulder.Jag ska avslutningsvis ge ett tips, som kan vara av värde om föräldern fortsatt är i livet. Föräldern kan då i testamente eller i en förklaring i övrigt (som dock måste uppfylla kraven för ett testamente) skriva att han eller hon önskar att svensk lag ska vara tillämplig på arvet (Art 22 arvsförordningen). På så vis behöver inte frågan om vilket lands lag som är tillämplig vålla några problem, och om alla arvtagare bor i Sverige kan det därtill vara praktiskt att frågan regleras av svensk lag.Vänligen,

Hur mycket ärver jag och mitt syskon?

2019-02-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej jag och min syskon genom går just nu ett generationsskifte och vad kan jag som har ett fungskonshinder krävaTack på förhand
Fredrik Jonsson |Hej!Jag uppfattar din fråga som att du vill veta hur mycket du och ditt syskon kommer ärva. Dessa regler hittar vi i Ärvdabalken (ÄB)Är ditt syskon ett helsyskon och ni har samma föräldrar så ärver ni lika stor del var, och det inte finns något testamente som säger annorlunda.Hoppas det var svar på din fråga!

Arvskifte vid makes död

2019-02-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är gifta. Vi har 2 gemensamma barn. Maken har ett särkullsbarn. Jag har giftorättsgods till ett värde av 500 000 :- och maken 800 000:-. Jag har enskild egendom till ett värde av 1 500 000:-. Vi har inbördes testamente.Nu undrar vi följande:1) Om jag dör först, hur stor del av den totala kvarvarande summan ärvs av våra gemensamma barn respektive hans särkullsbarn, om vi leker med tanken att det rör sig om samma summor som när jag gick bort, och inget har testamenterats eller givits bort. 2) Om han går bort först, hur blir fördelningen då?3) Frågan gäller alltså hur kvot delen beräknas när det finns enskild egendom bara hos mig? Blir det så att våra gemensamma barn får en högre kvotandel på grund av att jag hade enskild egendom?Jag har försökt att förstå flera tidigare svar i liknande ärenden i er frågebank, och ibland känns det klart och tydligt, men så kommer det svar som jag tycker motsäger det.Om det är möjligt skulle jag därför gärna se exempel med siffror, gärna mina siffror, då tycker jag det blir tydligare. Jag förstår att det finns många varianter som inte alla kan tas upp här, men kanske finns det något "skolexempel"
Filip Braun |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom att frågan berör arv, är ärvdabalken (ÄB) tillämplig.1) Eftersom att ni är gifta, kommer din make att ärva allting då ni har gemensamma barn och du har inget särkullbarn, enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Således kommer hans särkullbarn, inte ha rätt till någonting vid din död. När din make sedan dör, kommer dina gemensamma barn att ärva den andelen som din make fick i samband med din död, 2) Om han går bort först, kommer först och främst din makes särkullbarn att få sin arvslott, 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Efter att särkullbarnet fått ut sin arvslott, kommer resterande förmögenhet att tillfalla dig eftersom att ni har gemensamma barn.3) För att göra det så pedagogiskt som möjligt, kommer jag att redovisa ett exempel;Med anledning av din död kommer först en bodelning att förrättas, 23 kap. 1 § ÄB. Ert giftorättsgods kommer att slå ihop och sedan delas lika, äktenskapsbalkens bestämmelser;800 000 + 500 000 / 2 = 600 000 vardera. Vid din död, kommer din make att få dessa 600 000 från dig i samband med bodelningen. Vidare har du enskild egendom som uppgår till ett värde av 1 500 000. Med hänsyn till ovanstående regel (3 kap. 1 § 1 st. ÄB) kommer din make att ärva dessa med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att din make inte kan testementera bort, eller ge bort den summan i form av gåva. Således kommer din maka totalt att få av dig; 600 000 + 1 500 000 = 2 100 000. När din make i sin tur, har era gemensamma barn rätt till en kvotdel av denna summan. Kvotdelen beräknas enligt följandeGiftorättsgods + enskild egendom / totala förmögenheten = 2 100 000 (600 000 + 1 500 000) / 2 700 000 (2 100 000 + 600 000) = 0.78När din make i sin tur går bort, har dina barn rätt till 0.78 x totala förmögenheten din make har när han går bort. Jag förstår att detta är komplicerat men jag hoppas att med ovanstående formulering att du ändå finner det begripligt. Jag hoppas du känner dig nöjd med svaret och har du fler funderingar är du varmt välkommen åter!Med vänlig hälsning,

Vilken tidpunkt värderas aktier i ett dödsbo?

2019-03-18 i Arvsskifte
FRÅGA |Vid vilken tidpunkt värderas aktier i ett dödsbo ? värderas dom vid dödstillfället eller vid arvsskiftet ?
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Utgångspunkten är att värdet på egendom beräknas vid arvsskiftet, och detta gäller i regel även för aktier. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!Vänligen,

Hur ska sommarstugan värderas vid arvskiftet? En av dödsbodelägarna har fått nyttja sommarstugan innan arvlåtarens död, ska detta nyttjande dras av som förskott på arv?

2019-03-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Det har gjorts en bouppteckning efter mina föräldrar nu isamband med min mors frånfälle. Jag har en syster. Vi har delat upp inventarier o försålt en ganska stor lägenhet. Så långt har det gått bra. Så finns det även ett stort lantställe, o där är det nu problematiskt. Arvskiftet är inte gjort. Testamente fanns inte. Så vi är 50/50 delägare. I många år har min syster med stor familj, kunnat nyttja/sköta stället. Jag har inte haft den tillgången.Min önskan var att kunna ha det kvar, i reglerad nyttjandegrad. Hon vill enbart lösa ut mig. Solidariskt är jag nu med o bet. dödsboet rättare sagt, el telefon, men min tillgång till stället är noll. Då jag mest nog ses som en inkräktare. Arvskiftet förhalas, då det här även är likartad situation som var medans mor levde. Hon stod för alla kostnader. Vad är mest värt? Att vara tvungen att klippa gräset, eller som jag anser, många års möjligheter till sommarhus till egen ringa kostnad. Jag anser hon redan då fått ut en stor bit av vårt arv!Hon vill enbart lösa ut mig. Till hälften av den värdering som gjorts på själva huset. Marknadspris är definitivt högre! Inventarier, och mitt upplevda värde av stället, räknas inte in, enligt henne. Hur går jag vidare ?Finns det ett ekonomiskt värde, i att hon kunnat nyttja stället?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp mitt svar i rubriker som var för sig behandlar de olika juridiska delarna av din fråga. Den lag som aktualiseras i detta fall är ärvdabalken (ÄB).Hur ska sommarstugan värderas vid arvskiftet?All egendom som ingår i dödsboet och som ska ingå i arvskiftet ska i regel värderas till marknadsvärdet. För fastigheter bör dock den som får fastigheten få göra avdrag för latent skatteskuld och ett schablonmässigt uppskattat mäklararvode.Att egendomen ska värderas till marknadsvärdet följer dock inte av någon särskild regel. Det följer av att det är det enda lämpliga i de allra flesta fall. Om en rättslig tvist skulle uppstå angående värderingen och tvisten skulle hamna i domstol skulle alltså domstolen värdera egendomen (inkl sommarstugan med avdrag för latent skatteskuld och mäklararvode) till marknadsvärdet.Vad gäller vem som ska ha stugan är huvudregeln att alla arvingar ska få lika del av varje egendom såvida det inte är olämpligt (se 23:3 ÄB). I ett sådant fall skulle ni båda bli delägare i sommarstugan enligt reglerna i samäganderättslagen. Detta innebär att ni kommer att behöva komma överens om alla åtgärder som rör stugan och hur den ska förvaltas (2 §). Om ni då inte kan komma överens kan en av er ansöka om att stugan ska tas under förvaltning av en god man eller att den ska säljas på offentlig auktion (3 § respektive 6 §). Ni bör därför, enligt min uppfattning, undvika att få samäganderätt till stugan om utsikterna för samarbete inte är goda. Annars kan det dock självklart vara en lösning med samägande.Om ni inte kan komma överens om värderingen eller om vem som ska ha stugan kan du ansöka om förordnande av en skiftesman (eller hota med att göra det). Detta görs hos tingsrätten och innebär att en (vanligtvis) advokat utses till att reda ut dödsboet och se till att arvskiftet görs korrekt (se 23:5 ÄB). En skiftesman kan dessutom tvinga igenom arvskiftet i fall som detta då en av parterna förhalar processen. En sådan advokat tar dock betalt av dödsboet och kostar ganska mycket i timmen. Det är därför bäst för er båda om ni kan lösa frågan utan inblandning av sådana rättsmedel.Vad ska ingå som egendom i dödsboet?Din andra fråga gäller dels huruvida inventarier ska räknas in, och dels om hennes nyttjande av stugan och ditt affektionsvärde till stugan på något sätt kan påverka värderingen av egendomen.Vad angår inventarierna ska dessa absolut räknas in i dödsboet som egendom och värderas efter marknadsvärdet, såvida de inte tillhör själva sommarstugan och då redan ingår i dennas värdering.På din andra delfråga måste jag tyvärr svara nekande. Det finns såvitt jag vet ingen praxis och inget i den juridiska litteraturen som ger stöd för en sådan uppfattning. Det kommer alltså inte att påverka värderingen på stugan att den har fått nyttjas av din syster och av att den har ett affektionsvärde för dig.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur sker arvskifte om en delägare inte skriver under?

2019-02-27 i Arvsskifte
FRÅGA |vi är några stycken arvingar som inte får ut vårt arv pga att en inte skriver under så arvskiftet kan genomföras,allt är ut räknat och alla vet sin del i arvet,men eftersom det fattas en underskrift så får vi andra inte jag och min bror heller ut våran lott! hur gör vi för att fortsätta?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vid arvsfrågor tillämpas ärvdabalken och då ert fall rör arvskifte tillämpas 23 kap. ärvdabalken.Hur löses oenighet vid arvskifte?Som du påpekar får du och din bror inte ut era respektive lotter då en delägares underskrift saknas. Att alla dödsbodelägare skriftligen måste skriva under en handling vid arvskifte går att utläsa i 23 kap. 4 § ärvdabalken. Med tanke på att det är arvingarna som förrättar arvskiftet ska oenighet i första hand lösas genom att delägarna försöker komma överens. Jag tolkar din fråga som att den vägen däremot inte är aktuell.Vad gäller när delägarna inte kommer överens?Enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken får dödsbodelägarna begära att tingsrätten utser en skiftesman som ska hjälpa till med att skifta arvet. Skiftesmannen kommer då i första hand att försöka ena dödsbodelägarna. Om oenigheten kvarstår och den sista delägaren fortfarande inte vill skriva under handlingen kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte. Då kommer arvet att skiftas trots att det fortfarande föreligger oenighet mellan dödsbodelägarna. Ersättning till skiftesmannen betalas av dödsboet.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får jag flytta ett arv till ett annat konto?

2019-02-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan, mitt namn är Angelica Tunell och jag har en arvfråga, det är så att jag väntar ett arv och jag undrar om man kan sätta över dom pengarna till ett annat konto?Mvh Angelica Tunell
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Reglerna för arvsrätt finner du i ärvdabalken. Jag tolkar din fråga som att ett arvsskifte redan ägt rum och att du väntar på att arvet ska föras över till dig.Om du fått tillgång till arvet och inga villkor är testamenterade så har du full äganderätt till arvet. Detta innebär att du får göra precis vad du vill med arvet. Svaret på din fråga är Ja, du får flytta över pengarna till ett annat konto. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen.