Arvsrätt om förälder avsäger sig medborgarskap

2021-03-02 i Arvsskifte
FRÅGA |HejMin pappa är bosatt i Uruguay sedan många år tillbaka och vad jag har förstått avskrivit sig sitt svenska medborgarskap. När han går bort förlorar vi barn i Sverige då vår rätt att ärva då han inte längre är svensk medborgare?
Oscar Rudén |Hej och tack för din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om du kommer förlora din arvsrätt om din far avsäger sig sitt svenska medborgarskap. Jag kommer att försöka besvara frågan här nedan. Vad gäller - Vid civilrättsliga frågor som har en internationell anknytning, t.ex. ett arv från någon som är utländsk medborgare, ska ett lands lag väljas. Valet görs enligt regler i svensk rätt om frågan uppkommer i svensk domstol, om frågan uppstår i utländsk domstol kommer det landets domstolar göra lagvalet enligt det landets internationella privaträtt. Vilket lands lagar ska man tillämpa - VIlket lands domstolar som är behöriga att ta upp frågan bestäms av varje land internationella processrätt, vad gäller svensk del är svensk domstol behörig om den avlidna var svensk medborgare eller hade sin hemvist här. Det följer av en ny EU-förordning 650/2012 med reglerna i art. 4-5.Enligt art. 21 ska svensk lag tillämpas om den avlidna hade sin hemvist i Sverige vid sin död.Vad innebär detta för dig - Med detta sagt måste frågan avgöras vilket lands lagar som kommer tillämpas vid eventuellt död och fördelning av arv. Som situationen framstår nu, bör det vara Uruguayansk lag som kommer tillämpas på din fars arv då jag utgår från att han är medborgare i Uruguay men inte längre i Sverige. I och med att vi inte har kännedom om just Uruguayansk lagstiftning, kan vi inte säga hur utfallet blir. Dock i Sverige så grundas arvsrätt inte på medborgarskap utan om regisserade föräldrar hos skatteverket och andra myndigheter. Detta innebär att om svensk lag skulle tillämpas, så förlorar ni inte er arvsrätt. Det bör teoretiskt sätt vara detsamma i Uruguay men vi kan dessvärre inte ge ett rakt svar.Hoppas att de var svar på din fråga!

Kan en bröstarvinge bo kvar i sin förälders bostad efter förälderns bortgång?

2021-02-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Om jag står skriven hos hos min mamma som äger en bostadsrätt med bankskulder,Och jag vill bo kvar eftersom jag inte har nån annanstans att bo,får jag bo kvar när hon går bort?
Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag främst använda mig av reglerna i ärvdabalken (ÄB). Svaret på din fråga kan variera beroende på hur situationen ser ut.Om du är ensam dödsbodelägareDe närmsta arvingarna är den avlidnes barn, dvs. bröstarvingarna (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Är den avlidne gift ärver dock den efterlevande maken före bröstarvingarna (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att om du inte har några syskon och om din mamma inte är gift så är du ensam dödsbodelägare vid hennes bortgång. Hela din mammas kvarlåtenskap skulle då tillfalla dig och du skulle få ensamrätt till arvet. Du skulle då ärva bostadsrätten och skulle kunna bo kvar där om du vill.Om du inte är ensam dödsbodelägareOm du har syskon eller om din mamma är gift så är du inte ensam dödsbodelägare, då är även ditt eventuella syskon eller din mammas eventuella make också dödsbodelägare. Har du syskon så ärver ni lika delar av din mammas kvarlåtenskap (däribland bostadsrätten) och för att du ska kunna bo kvar i bostaden måste du köpa ut ditt syskon (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Om din mamma är gift ska en bodelning göras vid din mammas bortgång (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Vid en bodelning ska giftorättsgods fördelas lika mellan makarna och giftorättsgods är all egendom som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB)). Egendom kan bland annat vara enskild genom äktenskapsförord, gåva eller testamente (7 kap. 2 § första stycket ÄktB). Om bostadsrätten är giftorättsgods så ska halva värdet av bostaden tillfalla din mammas dödsbo och den andra hälften ska tillfalla din mammas man. Är bostaden däremot enskild egendom så tillfaller värdet för hela bostaden din mammas dödsbo. Är din mammas man också din pappa, så har du inte rätt till arvet efter din mamma förrän din pappa går bort (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Är din mammas man däremot inte din pappa så kan du begära ut din del av arvet efter din mamma direkt och då tillfaller hälften av bostadsrättens värde dig (3 kap. 1 § första stycket ÄktB). Precis som i fallet med syskon så måste du då köpa ut din mammas man ur bostadsrätten för att få ensamrätt till den och fritt kunna bestämma över den.SammanfattningOm du är ensam dödsbodelägare, så får du själv bestämma vad du ska göra med egendomen du ärver. Du kan då välja att själv flytta in i din mammas bostadsrätt. Är du inte ensam arvtagare blir det lite krångligare, du måste då först köpa ut de andra dödsbodelägarna för att bli ensam ägare till bostaden och för att själv kunna bestämma vad du ska göra med den. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

När måste arvskifte göras?

2021-02-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Det gjordes en bouppteckning efter min förälders död. Vad händer om arvskifte inte görs inom 4 år och vilket datum är det man då tänker på dödsdatum eller datum för bouppteckningens godkännande.
Felicia Ek |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det finns någon regel på när arvskifte senast måste göras och isåfall från vilket datum man räknar denna tid. Reglerna om arvskifte finns i 23 kap. ärvdalbalken (ÄB).Måste arvskifte ske inom en viss tid?Huvudregeln är att det inte finns någon tidsfrist på när arvskifte måste ske. Det är alltså okej att det har gått mer än 4 år sedan både dödsdatumet och datumet för bouppteckningens godkännande. Det finns dock ett undantag om det skulle vara så att det finns en jordbruksfastighet i dödsboet. Då gäller istället att arvskifte ska ske inom 4 år från utgången av det kalenderår som din förälder gick bort (18 kap. 7 § ÄB). Om detta inte görs i tid så får en tillsynsmyndighet begära vite (straffavgift) och att skyldigheten att göra arvskiftet fullgörs (18 kap. 7 § andra stycket ÄB). Hur görs ett arvskifte?Alla arvingar till din förälder ska göra ett arvskifte efter att bouppteckningen är klar och godkänd (23 kap. 1 § ÄB). Sedan ska ni upprätta en handling som alla arvingar ska skriva under när ni har kommit överens om arvskiftet (23 kap. 4 § ÄB). Handlingen ska inte lämnas in till någon myndighet, utan den är bara till för er skull. Det kan därför vara vanligt att det tar flera år att få klart ett arvskifte om inte alla arvingar är överens. Jag hoppas att jag har besvarat din fråga, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar

Kostnaden för klander av arvskifte

2021-01-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Vad kostar det att klandra ett arvskifte?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.Huvudregeln är att om någon är missnöjd med arvskiftet så kan man klandra det inom fyra veckor från det att man delgetts skifteshandlingen (23 kap. 5 § första stycket ärvdabalken samt 17 kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken). Detta gör man genom att väcka talan i allmän domstol, där tingsrätten kan ompröva arvskiftet. Du kan läsa mer om arvskifte på Sveriges domstolars hemsida. Vad gäller din fundering kring själva kostnaderna kan jag dessvärre inte ge ett entydigt svar. Det beror bland annat på kostnaden för biträde och om processen blir utdragen, vilket kan medföra höga rättegångskostnader. En rekommendation hade varit att väga intresset av att få ut en eventuellt större andel av arvet mot kostnaden som en utdragen process i domstol kan komma att medföra. Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig starkt att du bokar tid med en av våra duktiga jurister på Lawline. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Fördelning av tillgångar vid arvskifte

2021-02-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om arv och särkullbarn. Min mamma och pappa har mig som gemensamt barn och min pappa har ytterligare fyra barn. Låt säga att min mamma och pappa har tillgångar på 100 kr var och att mammas 100 kr är enskild egendom. Om mamma dör först går mammas enskilda egendom till pappa med fri förfoganderätt. Men vad händer i nästa steg när pappa dör?Hur fördelas tillgångarna då? Låt säga att det fortfarande är 200 kr.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga och jag kommer fortsätta på scenariot du ställt upp.Huvudregeln när det gäller arvskifte är precis som du säger att efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dock när det gäller egendomsförhållandet mellan makarna så ska en bodelning ske mellan dem när äktenskapet upplöses, vilket sker vid ena makens bortgång (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det som händer är att giftorättsgodset (makarnas gemensamma egendom) delas lika mellan dem (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Din mammas enskilda egendom ingår inte i bodelningen (7 kap. 1 § äktenskapsbalken) och således behåller hon sina 100 kr. Din pappas egendom dock delas mellan dem och båda får då 50 kr vardera. Däremd har din mamma egendom värd 150 kr och din pappa egendom värd 50 kr.Vid arvskiftet efter kommer din far som efterlevande make erhålla egendom värd 150 kr som senare ska gå i arv till arvlåtarens berättiga arvingar, i det här fallet är det du (3 kap. 2 § ärvdabalken).Arvskiftet mellan barnenI händelse av efterlevande makes död blir arvskiftet mellan barnen följande:Du kommer ärva den andelen av din pappas kvarlåtenskap som tillhörde din mamma vid hennes bortgång. Du kommer alltså att ärva 3/4 av din pappas kvarlåtenskap (150/200) det framgår av 3 kap. 2 § 3 st ärvdabalken.Resterande 50 kr (din pappas egentliga egendom) ska delas lika mellan din pappas alla barn, i och med att ni är 5 barn totalt ska alla erhålla 10 kr var (1/5) det framgår av 2 kap. 1 § ärvdabalken.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur gör man när en dödsbodelägare vägrar underteckna arvsskiftet

2021-02-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min mor dog 2016 Bouppteckningen är Stämplad 20161227 men inget arvsskifte har skett.Från början var vi 3 barn mina 2 bröder och jag min äldsta bror avled och lämnade en son efter sig.Det fanns 2 gåvobrev som var till mig och min brorsons fördel, detta godkänner inte brodern som är i livet utan bara vägrat skriva på bouppteckningen. Nu undrar jag hur länge det ska behöva vara så då ha inte gjort något år detta. Kan jag ta kontakt med advokat så vi får saken ur världen eller vad gör man.Att prata med honom är inte någn idé har försökt ang andra problem men det är stopp, han tar inte in något överhuvudtaget.MVH
Björn Lotoft |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SkiftesmanJag tolkar det som att du och din bror har svårt att kommunicera gällande arvsskiftet. Om din bror vägrar att skriva under arvsskifteshandlingarna enligt 23 kap 4 § ärvdabalken, kan du vända dig till den tingsrätt som är gällande i den kommun där din mor dog. Där kan du begära att de tillsätter en skiftesman som kan verkställa arvsskiftet utan din brors samtycke, se 23 kap 5 § ärvdabalken.Arvsordning och rätt till arvNi tre syskon är bröstarvingar till er mor. Det innebär att ni har som utgångspunkt rätt till lika delar av arvet. Eftersom din ena bror är död träder hans son in i hans ställe, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Det kallas för arvslott. Hälften av arvslotten har var och en laglig rätt att erhålla. Den så kallade laglotten 7 kap 1 § ärvdabalken. Om det är så att de gåvobreven som er mor har lämnat efter sig överstiger ett belopp som gör att din levande bror inte erhåller sin laglott, kan han överklaga arvsskiftet. Beroende på vad gåvobreven innehåller måste 23 kap 3 § ärvdabalken beaktas, rörande exempelvis andelar i fastigheter.SammanfattningI det fall du väljer att förordna en skiftes man måste du vara medveten om att ni delar lika på kostnaderna i samband med arvsskiftet. Beroende på vad som ingår i arvsskiftet och innehållet i gåvobreven kan det finnas anledning att be en jurist om råd. Vi på Lawline hjälper dig gärna att få klarhet i fördelningen av arvet.Vänligen,

Kan man avsäga sig sin rätt till arv?

2021-02-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag och mina två syskon har ett problem. Vår far som vi aldrig hållit någon kontakt med har precis avlidit. Nu sitter vi tre med ett dödsbo och en begravning som vi inte önskar ha att göra med. För ordningens skull har jag och mina syskon tagit hand om hans begravning i form av kremering utan ceremoni. Vi har fått reda på att pappa hade enorma skulder som han lämnade efter sig och inga tillgångar i Sverige. Dock har han ett obetalt hus i Chile som vi inte heller reder ut eller vill ha med det att göra. Lägenheten som min pappa bodde i är en hyreslägenhet där det finns en borgensman som står med. Mina frågor är:Kan vi tre barn på något sätt avsäga oss arvsrätten och hela den här historian som vi inte vill vara delaktiga i?Vi hjälpte till med begravningen. Blir vi nu skyldiga att gå vidare med dödsbo och bouppteckning också?Problemet är ju att vi har noll insikt i huset i Chile och det skulle kosta otroligt mycket pengar att involvera advokater i det, pengar som vi inte har att betala. Vi har adressen till huset och vet att det är ett litet hus som inte räcker att betala några större skulder med om någon nu skulle lyckas få kontroll över en försäljning eller kontakt med banker där nere.Vi sitter i en mycket märklig situation och vet varken in eller ur hur vi skall göra.Tack på förhand för svar.Varma hälsningar
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arvsrätt finns i Ärvdalbalken(ÄB). Kan en arvinge avsäga sig sin rätt till arv och hur går det till? En arvinge kan avsäga sig sin rätt till arv på två sätt. Den första möjligheten är att arvingen skriftligen avsäger sig rätten till arv medan arvlåtaren är i livet, t.ex. genom att godkänna ett testamente som arvlåtaren har upprättat eller genom att ingå ett skriftligt avtal med arvlåtaren. Bröstarvingar har dock alltid rätt att få ut sin laglott eller avstå från laglotten mot skäligt vederlag som motsvarar laglotten (17 kap. 2 § ärvdabalken). Laglotten är en lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott som stadgas i 7 kap. 1 § ÄB. I detta fall har er fader avlidit och det är därför inte möjligt för er att göra en avsägelse hos honom. Den andra möjligheten är att avsäga sig rätt till arv efter dödsfallet. Hur man avsäger sig sin rätt till arv efter arvlåtarens död är däremot inte reglerat i lag, utan följs av Skatteverkets föreskrifter. För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till en avsägelse i ett bouppteckningsärende, ska en avsägelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om avsägelsen sker före bouppteckningsförrättningen kommer den som avsagt sig arvet inte antecknas som dödsbodelägare i bouppteckningen. Om en sådan särskild handling inte har lämnats in till Skatteverket före förrättningen kan avsägelsen istället antecknas i bouppteckningen och skrivas under av den som avsagt sig sitt arv. Här kan du ta del av mer information beträffande förfarandet via Skatteverkets hemsida: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.1/340761.html#h-Om-en-brostarvinge-avsager-sig-ett-arvVilka konsekvenser får avsägelsen? Den arvingen som avsäger sin rätt till arv slutar att vara dödsbodelägare. Den del av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de resterande arvingarna. Avsägelsen innebär också att skyldigheterna som vanligen åläggs en dödsbodelägare inte tillkommer arvingen som har avsagt sig sin arvsrätt. Enligt din bakgrundsinformation bör ni kunna avsäga er rätt till arv genom att lämna in en avsägelsehandling till Skatteverket eller genom att göra anteckning i bouppteckningen. Genom avsägelsen kommer ni kunna undgå att utföra uppgifterna som i lag tillkommer dödsbodelägare, bl.a kommer ni inte behöva arrangera tid och ort för bouppteckning (20 kap. 2 § ärvdabalken) eller delta vid arvskiftet (23 kap. 1 § ärvdabalken). Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vem ärver när en förälder har gift om sig?

2021-01-22 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur är det när det gäller om en förälder gifter om sig? Min pappa har gift om sig och min lillebror har tagit över gården efter honom och jag och min storebror har fått pengar för det. Men till frågan sakerna alltså lösöret hur är det med det? Lösöret som är från pappas sida från början ärver vi barn det eller går det till hans nya fru om pappa dör först?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga enligt följande. Du vill veta vem som ärver din pappas egendom om han går bort före sin nuvarande fru. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Lagarna innehåller regler om arv, testamente och äktenskap. Du och dina syskon har arvsrätt efter er pappaOm det inte finns något testamente (vilket jag nu utgår från) så gäller den legala arvsordningen. Vi tittar därför i ÄB 2 kap. som består av de lagregler som gäller för arv när en avliden person inte har skrivit något testamente. Du och dina syskon är vad som kallas bröstarvingar och tillhör första arvsklassen vilket innebär att ni har arvsrätt efter er pappa (ÄB 2 kap. 1 §). Huvudregeln är att bröstarvingarna ska få en lika stor del av arvet. Om din pappa är gift när han avlider är det hans make som ärver egendomen först (ÄB 3 kap. 1 §). Ett undantag från detta är dock om din pappa efterlämnar så kallade särkullbarn, det vill säga barn som bara din pappa är förälder till. Jag tolkar det som att du och dina syskon bara är barn till er pappa och inte hans nuvarande fru. Detta innebär att ni är särkullbarn och har därmed rätt att få ut er arvslott från er avlidna pappa direkt (ÄB 3 kap. 1 §). Det är därmed ni som kommer att ärva er pappas kvarlåtenskap. Bodelning ska förrättas innan ett arvskifte skerViktigt att notera är dock att när en make dör ska en bodelning förrättas innan arvet efter denne fördelas (ÄktB 9 kap. 1 § och ÄB 23 kap. 1 §). Vid en bodelning ska makarnas egendom fördelas mellan dom (ÄktB 9 kap. 1 §). I bodelningen är det makarnas giftorättsgods som ska ingå (ÄktB 10 kap 1 §). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §) och enskild egendom är i sin tur egendom som inte faller in under punkterna i ÄktB 7 kap. 2 §, d.v.s. egendom som inte gjorts enskilt via ett äktenskapsförord, egendom som inte givits i gåva, arv eller testamente med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda, o.s.v.. SammanfattningDetta innebär att din pappas kvarlåtenskap som inte är enskilt kommer att fördelas mellan honom och hans fru innan ni kan få ut ert arv. Det som tillkommer din pappa efter en bodelning kommer därmed att fördelas lika mellan dig och dina syskon. Med vänliga hälsningar,