Bodelning samt arvsskifte med anledning av makes död

2018-11-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Min man och jag har 3 barn tillsammans och min man har dessutom 2 barn ifrån ett tidigare äktenskap . Om nu min man dör före mig hur blir då min lott? Vi äger ca 12000000 tillsammans får jag då 6000000 och resten går tillbarnen med utbetalning till särkullbarnen meddetsamma ? Eller har jag en viss del av dom 6000000 som går till barnen?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du undrar hur din makes arv kommer att fördelas när han går bort. Regler av intresse finns i äktenskapsbalken (hädanefter förkortad ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB). När någon som är gift går bort ska man, innan man fördelar arvet (gör ett arvsskifte), göra en bodelning (se 23 kap. 1 § andra stycket ÄB). En bodelning sker enligt äktenskapsbalkens regler (främst 9, 10 och 11 kapitlen) och innebär i princip att man fördelar de båda makarnas giftorättsgods mellan makarna. Då ena maken har dött sker bodelningen mellan den efterlevande maken och dödsboet. Du beskriver inte att ni har något äktenskapsförord varför jag utgår från att allt det ni båda äger är giftorättsgods. Det kommer då i princip ske en likadelning mellan er.Du beskriver att ni tillsammans har egendom till ett värde av ca 12 Mkr. Detta innebär att du efter bodelningen kommer ha egendom värd 6 Mkr och dödsboet efter din man kommer ha egendom värd 6 Mkr (lite beroende på hur skuldsituationen ser ut dock). Detta värde, 6 Mkr, kommer alltså utgöra din makes kvarlåtenskap (hans arv). Eftersom du inte skriver att ett testamente är skrivet utgår jag från att det inte finns något testamente. Denna kvarlåtenskap ska fördelas mellan din makes arvingar i enlighet med den legala arvsordningen som framgår av ÄB. Enligt 3 kap 1 § ÄB har en efterlevande make arvsrätt efter en make som gått bort. Dock gäller att icke gemensamma barn (särkullbarn) har rätt att få ut sin arvslott direkt. Om de 2 barnen från din makes tidigare äktenskap så önskar, har de alltså rätt att få ut sin arvslott direkt då din man går bort. Deras arvslott är en femtedel var, eftersom det sammanlagt finns fem barn. Om de kräver ut sin arvslott direkt, har de alltså rätt att få ut vardera en femtedel av 6 Mkr, vilket är 1,2 Mkr. Den resterande kvarlåtenskapen, som då är tre femtedelar (3,6 Mkr), kommer ärvas av dig i enlighet med 3 kap 1 § ÄB. Du kommer ärva denna med "fri förfoganderätt" vilket innebär att era tre gemensamma barn, när du går bort, har rätt till efterarv efter din make (deras pappa). SammanfattningJag har alltså konstaterat att du kommer få egendom värd 6 Mkr som en följd av bodelningen. De resterande 6 Mkr ska sedan fördelas mellan din makes arvingar. Din makes 2 barn från det tidigare äktenskapet (särkullbarnen) har rätt att omedelbart få ut vardera en femtedel (1,2 Mkr), vilket sammanlagt är 2,4 Mkr. De resterande tre femtedelarna (3,6 Mkr) kommer att ärvas av dig med fri förfoganderätt, vilket innebär att barnen har rätt till efterarv. Sammanlagt kommer du alltså ha egendom värd 9,6 Mkr. Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga. Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.Vänligen,

Arv vid testamente

2018-11-12 i Arvsskifte
FRÅGA |5 syskon, varav 2 halvsyskon!Mamma avliden och pappa avliden!Pappa skrev i sitt testamente att även om han inte var den riktiga pappan till de två äldsta! Så ville han att alla skulle delaNu är även pappa avliden! Fast vår farmor lever och vi tre riktiga syskon kommer att ärva inom en snar framtid! Frågan är: när vi tre riktiga syskon kommer att ärva, gäller pappas testamente fortfarande! Pappa gick i konkurs! Så där ärvde vi inget!Mamma och pappas bouppteckning är klar och avslutad!
Julia Kwapisz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst ska nämnas att utgångspunkten i den legala arvsordningen är att barnen är bröstarvingar. Ni innehar alltså rätten att ärva först. Undantaget från detta är dock att man kan testamentera bort en del av sitt arv (11 kap. 10 § Ärvdabalken, ÄB). Ni bröstarvingar har dock en laglott, alltså en viss rätt till er pappas arv som han inte kan testamentera bort (7 kap. 1 § ÄB). Denna laglott är halva er pappas arv. Jag tolkar ur din fråga att det inte finns någon efterarvsrätt efter er mamma. Jag tolkar vidare in att laglotten, som jag skrev om här ovan, inte har brutits eftersom att er pappa ville att alla skulle dela lika och kan där med inte ha testamenterat bort mer än hälften av sin egendom. Slutligen tolkar jag av din fråga att er pappa var det enda barnet som din farmor och farfar hade. Om han skulle ha syskon eller syskonbarn blir det ett annat scenario!Vad händer om arvlåtaren gått i konkurs?Man kan aldrig som arvinge ärva skulder, vilket betyder att ni syskon inte är ansvariga för er pappas skulder. Men det finns heller inga tillgångar att hämta i arv från honom.Vad händer med er farmors arv om hon avlider?Eftersom att er pappa avled före er farmor så ärver inte han personligen. Enligt Ärvdabalken måste en arvinge ha överlevt arvlåtaren för att få ta del av arvet, annars går det vidare det er barn (1 kap. 1 § ÄB). Därför spelar er pappas testamente i det här fallet ingen roll. Er farmors arv kommer därför gå direkt till er och inte till era halvsyskon, som inte har någon arvsrätt av er farmor enligt lag.SammanfattningEftersom att er pappa avled innan er farmor så spelar hans testamente ingen roll, det gällde enbart hans arv och inte er farmors arv. Er farmors arv går där med enbart till er helsyskon och inte till era halvsyskon, eftersom att de inte är släkt med er farmor. Observera dock att även er farmor kan ha skrivit ett testamente!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Bodelning och arvsskifte med anledning av makes död

2018-10-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag heter X är sedan 9 år gift med Y. Jag har tre barn i mitt första äktenskap med en annan kvinna, och Y har 2 barn med en annan man i ett tidigare samboförhållande.Jag hade innan giftemålet ett företag där jag äger 100% av aktierna. Vi har under äktenskapet skaffat en gemensam fastighet där vi båda står som ägare. 1. Om jag dör före Y, hur ser arvet, vi inte har skrivit testamente eller äktenskapsförord , men funderar på det. 2. Om hon dör före mig vad sker.3. Om jag vill att hon skall kunna bo kvar i fastigheten om jag dör, vad skall jag göra. Hon har 80% sjukpension = ca 16000 per månad + 6000 kr/ mån i bruttolön.4. Om vi skriver att företaget är min enskilda egendom, vad innebär det och vad händer då med arvet om jag dör före Y ?Vänliga hälsningar
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du beskriver att du är gift och att såväl du som din fru har barn sedan tidigare förhållanden. Ni har inte några gemensamma barn (vad framgår av frågan i alla fall). Du undrar lite kring vad som händer om någon av er går bort vad gäller er egendom. Den intressanta egendomen består av aktier i ett bolag samt en fastighet. Fastigheten äger du 50 % av och din fru 50 % av. Aktierna äger du. Regler av intresse för den frågan finns dels i äktenskapsbalken (hädanefter förkortad ÄktB), dels i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB). Fråga 1. Hur fördelas arvet om du går bort?Din första fråga berör hur arvet fördelas om du går bort före din fru. När någon som är gift går bort ska man, innan man fördelar arvet (gör ett arvsskifte), göra en bodelning (se 23 kap. 1 § andra stycket ÄB). En bodelning sker enligt äktenskapsbalkens regler (främst 9, 10 och 11 kapitlen) och innebär i princip att man fördelar de båda makarnas giftorättsgods mellan makarna. Då ena maken har dött sker bodelningen mellan den efterlevande maken och dödsboet. Du beskriver inte att ni har något äktenskapsförord enligt vilket någon egendom är enskild egendom. Då är aktierna och fastigheten giftorättsgods som ska delas lika mellan den efterlevande maken och dödsboet. Det som sker är således att man tar värdet av aktierna och värdet av fastigheten. Sedan drar man av de skulder som finns. Det "nettovärde" som består, kommer sedan delas lika mellan dödsboet och den efterlevande maken (din fru). Efter en sådan bodelning kommer alltså det finnas 50 % av aktierna och 50 % av fastigheten på dödsboets sida och 50 % av aktierna och 50 % av fastigheten på din frus sida (med avdrag för eventuella skulder). Nu vet vi vad din kvarlåtenskap kommer vara. Kvarlåtenskapen är alltså 50 % av aktierna och 50 % av fastigheten. Det är denna kvarlåtenskap som utgör arvet efter dig och som alltså ska fördelas mellan dina arvingar och testamentstagare. Eftersom du i nuläget inte har skrivit något testamente ska arvet fördelas enligt den legala arvsordningen i 2 och 3 kapitlen i ärvdabalken. Eftersom det bara finns "särkullbarn", d.v.s. barn som endera make har sedan tidigare förhållanden, och inga gemensamma barn, kommer dina tre barn ärva kvarlåtenskapen med lika delar (se 2 kap 1 § och 3 kap 1 och 9 §§ ÄB). Svaret på din första fråga är alltså att om ni inte skriver äktenskapsförord eller testamente så kommer dina tre barn ärva 50 % av aktierna och 50 % av fastigheten med lika del (d.v.s. en tredjedel var).Fråga 2. Vad händer om din fru dör före dig?Din andra fråga berör vad som händer om din fru dör före dig. Det är samma regler av intresse som jag redogjort för ovan i mitt svar på din första fråga. Först sker en bodelning som kommer få samma resultat som ovan under fråga 1. Dödsboet efter din fru kommer alltså efter bodelningen ha 50 % av aktierna och 50 % av fastigheten. Du kommer ha 50 % av aktierna och 50 % av fastigheten. Din frus kvarlåtenskap kommer att ärvas av hennes barn sedan det tidigare förhållandet. Du kommer inte ärva något av din fru. Fråga 3. Hur ska ni göra för att din fru ska kunna bo kvar i fastigheten om du går bort före henne?Din tredje fråga rör hur ni bör gå tillväga för att din fru ska kunna bo kvar i den fastigheten ni äger gemensamt. Som framgått ovan kommer din fru endast att äga 50 % av fastigheten när du gått bort. Dina tre barn kommer tillsammans äga de resterande 50 % (med en tredjedel kvar). Dina barn kan således, om de önskar, tvinga fram en försäljning av fastigheten. Det kan såklart vara så att dina tre barn tycker att det är OK att din fru bor kvar i fastigheten. Om ni kan lita på det finns det inget problem.Om ni däremot vill vara något mer säkra på att din fru kan bo kvar i fastigheten rekommenderar jag att du upprättar ett testamente i vilket du anger att din fru ska ärva din del av fastigheten när du går bort. Då kommer din fru ärva dina 50 % och således äga hela fastigheten till 100 %. Det finns ett problem med denna lösning och det är att dina tre barn har rätt att kräva ut sin laglott (se 7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är halva arvslotten. Eftersom du har tre barn är vardera barns arvslott en tredjedel och laglotten alltså en sjättedel. Dina barn har alltså rätt att vardera få ut en sjättedel av din kvarlåtenskap när du går bort. Beroende på vilken annan egendom som ingår i kvarlåtenskapen kan det vara så att testamentet kränker denna barnens rätt till laglott. Så kommer fallet vara om du inte har annan egendom (t.ex. aktierna) som är värda lika mycket eller mer än 50 % av fastigheten. Om du har sådan annan egendom som är värd så mycket kommer testamentet inte kränka laglotten och din fru kommer då kunna äga hela fastigheten. Om inte så kommer inte din fru kunna äga hela fastigheten. Även om denna lösning således inte är helt oproblematisk vill jag ändå rekommendera er att upprätta ett testamente i vilket du skriver att din fru ska ärva din hälftendel av fastigheten. Då finns det i alla fall en möjlighet att din fru, efter arvsskiftet, äger mer än 50 % av fastigheten. Om ni inte upprättar testamentet, kommer din fru inte i något fall kunna äga mer än 50 % av fastigheten. 4. Vad händer om ni skriver ett äktenskapsförord enligt vilket aktierna är din enskilda egendom?Om ni skriver ett äktenskapsförord enligt vilket aktierna i företaget är din enskilda egendom kommer inte aktierna ingå i den bodelning som ska göras om du går bort. Det betyder att din kvarlåtenskap då kommer att bestå av 100 % av aktierna och 50 % av fastigheten. Detta kommer dina tre barn då att ärva (en tredjedel var), förutsatt att du inte skriver något testamente. Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga. Lawlines juristbyrå hjälper dig mer än gärna med att upprätta eventuella äktenskapsförord eller testementen. Om du är intresserad av sådan hjälp eller har kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.Vänligen,

Bodelning och arvsskifte vid makes bortgång

2018-10-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag är gift sedan drygt 40 år med min hustru vi har 2 barn tillsammans. Jag har ett barn från ett tidigare förhållande (särkullbarn). Vi har skrivit ett testamente som säger att vår vilja är att efterlevande make skall erhålla vår kvarlåtenskap samt att om jag avlider först ska laglotten till mitt särkullbarn betalas ut direkt. Fråga: Om jag går bort först hur fördelas arvet? Våra gemensamma tillgångar i fastighetsvinster efter försäljning, likvida medel, lösören (bilar) mm är ca: 3 500 000 kr
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du undrar hur din kvarlåtenskap ("ditt arv") hade fördelats om du går bort. Regler av intresse finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När någon som är gift går bort ska man, innan man fördelar arvet (gör ett arvsskifte), göra en bodelning (se 23 kap. 1 § andra stycket ÄB). En bodelning sker enligt äktenskapsbalkens regler (främst 9, 10 och 11 kapitlen) och innebär i princip att man fördelar de båda makarnas giftorättsgods mellan makarna. Då ena maken har dött sker bodelningen mellan den efterlevande maken och dödsboet. Du beskriver inte att ni har något äktenskapsförord varför jag utgår från att allt det ni båda äger är giftorättsgods. Det kommer då i princip ske en likadelning mellan er. Du beskriver att det sammanlagt finns egendom till ett värde av 3,5 Mkr. Från detta ska först dras eventuella skulder. Jag utgår dock från att några sådana inte finns, då du ej skriver det. Finns det eventuella skulder får du dra av dessa i detta skede av uträkningen. Då ska alltså 3,5 Mkr delas lika mellan dig (eller ditt dödsbo) och din efterlevande make. Då kommer vardera sida ha egendom till ett värde av 1,75 Mkr efter bodelningen (3,5 Mkr / 2 = 1,75 Mkr). Vad denna egendom består av är svårt att säga för mig. Vardera make har rätt att få det den äger "på sin sida" (se 11 kap 7 § ÄktB). Om det således exempelvis är din fru som äger bilen kan hon kräva att som en del i sitt värde på 1,75 Mkr få bilen. I det följande fortsätter jag att redogöra för fördelningen av arvet endast utifrån det totala värdet på din kvarlåtenskap, vilket som jag nyss anförde kommer vara 1,75 Mkr, såsom egendomsförhållandena ser ut idag. Detta värde, d.v.s. 1,75 Mkr utgör då din kvarlåtenskap ("ditt arv"). Det är detta värde som ska fördelas mellan dina arvingar och testamentstagare. Regler om hur arvet fördelas finns i ärvdabalken. Du beskriver att det finns ett testamente enligt vilket särkullbarnet (om du går bort först) ska ärva sin laglott. Då måste vi alltså ta reda på vad laglotten är. Detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB. Där anges att laglotten utgörs av hälften av arvslotten. Vardera av dina barns arvslott är, eftersom det finns tre stycken barn, en tredjedel (⅓). Särkullbarnets laglott är alltså hälften av denna arvslott, d.v.s. hälften av en tredjedel, vilket är en sjättedel (⅙). Särkullbarnet ska alltså, om du går bort först, ärva en sjättedel av din kvarlåtenskap. Som framgått ovan utgörs din kvarlåtenskap av egendom till ett värde av 1,75 Mkr. En sjättedel av detta blir då ca 291 000 kr (1 750 000 / 6). Särkullbarnets laglott, som denna enligt testamentet har rätt till när du går bort, är alltså 291 000 kr. Så mycket ska alltså tillfalla särkullbarnet. Den resterande delen av kvarlåtenskapen utgörs då av 1 750 000 kr - 291 000 kr, vilket är 1 459 000 kr. Denna del ska fördelas enligt testamentet och kommer då alltså att tillfalla din hustru. SammanfattningJag har alltså redogjort för hur arvet efter dig ska fördelas om du går bort innan din hustru. Jag har konstaterat att först ska en bodelning enligt äktenskapsbalkens regler göras. Detta innebär, om det inte finns något äktenskapsförord, i princip att vardera make får hälften av "nettovärdet" av vad vardera make har ägt. Om nettovärdet är 3,5 Mkr, ska alltså vardera make få egendom värd sammanlagt 1,75 Mkr på sin lott. Din kvarlåtenskap kommer alltså, såsom egendomsförhållandena ser ut idag, att vara värd 1,75 Mkr. Exakt vad kvarlåtenskapen kommer bestå av (d.v.s. specifikt vilken egendom) kan jag inte svara på eftersom det beror på vem som äger vad. Värdet av den sammanlagda kvarlåtenskapen kommer dock vara 1,75 Mkr. Enligt testamentet ska ditt särkullbarn få sin laglott. Jag har konstaterat att laglotten är en sjättedel av den totala kvarlåtenskapen, eller med andra ord cirka 291 000 kr. Ditt särkullbarn kommer alltså ärva 291 000 kr. Den resterande kvarlåtenskapen, cirka 1 459 000 kr, kommer att tillfalla din hustru. Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga. Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se. Vänligen,

Hur kommer arvsfördelningen se ut om min make avlider före mig och vi har ett gemensamt barn och maken har två särkullbarn?

2018-11-13 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag är gift med en man som har två barn med en annan kvinna, särkullsbarn. Min man och jag har ett gemensamt barn tillsammans.Vi har inte skrivit något testamente ännu. Hur kommer arvet delas om han avlider före mig? Ärver jag hälften och sen delas den andra hälften på tre?Tacksam för svar.Med vänlig hälsning
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om arvsfördelning mellan arvingar och regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar din fråga som att du vill få reda på hur arvsfördelningen kommer att se ut mellan dig, ert gemensamma barn och din makes två särkullbarn om din make skulle avlida.Bodelning aktualiseras vid makes dödDet som först och främst händer om din make avlider, är att äktenskapet upplöses och det görs en bodelning (ÄktB 1 kap. 5 §, 9 kap. 1 §). I bodelningen ingår endast egendom i form av giftorättsgods (ÄktB 10 kap. 1 §), vilket är allt som inte är enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Efter att dina och din makes respektive skulder täckts så sammanförs er egendom (ert giftorättsgods) och delas sedan mellan er på hälften (ÄktB 11 kap. 1-3 §§). De 50 % du erhåller efter bodelningen är dina, medan de 50 % som är på din makes sida är dennes kvarlåtenskap och blir därför föremål för arvsfördelning. Beakta dock (!) att du har rätt att begära att du och din make behåller varsitt giftorättsgods (ÄktB 12 kap. 2 §). Om du väljer att göra detta så sammanförs och delas alltså inte ditt och din makes respektive giftorättsgods mellan er, utan varje sida behåller istället sitt giftorättsgods.Efter bodelningen sker arvsfördelningenSom jag skrev ovan, så blir det giftorättsgods som din make får behålla efter bodelningen dennes kvarlåtenskap. Huvudregeln är att arvlåtarens barn (bröstarvingar) delar lika på kvarlåtenskapen (ÄB 2 kap. 1 §). Det innebär då som utgångspunkt att särkullbarnen och ert gemensamma barn ska få en tredjedel var av kvarlåtenskapen. Gällande särkullbarnen får de alltid ut sin del av arvet direkt, om de inte uttryckligen avstår från det (ÄB 3 kap. 1 §). Särkullbarnen får alltså ut varsin tredjedel från din makes kvarlåtenskap direkt. Kvar återstår en tredjedel, vilken är ämnad för ert gemensamma barn. Denna tredjedel ärver dock du i egenskap av efterlevande make med fri förfoganderätt (ÄB 3 kap. 1 §). Att du ärver ett gemensamma barns tredjedel med fri förfoganderätt innebär att du får förfoga över arvet under din livstid men att du inte får testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån. Ert gemensamma barn får ut sin del av din makes arv när du senare avlider, detta benämns som efterarv.Det konkreta svaret på din frågaI denna del ska jag försöka korta ner svaret på din fråga. Det som alltså händer om din make skulle avlida före dig är att det först görs en bodelning. Du kan antingen välja att ert respektive giftorättsgods ska läggas ihop och delas lika mellan er, eller att varje sida ska behålla sitt respektive giftorättsgods. Det giftorättsgods du behåller efter bodelningen är din egendom. Det giftorättsgods som din make behåller efter bodelningen blir dock dennes kvarlåtenskap. Av kvarlåtenskapen ärver din makes två särkullbarn var sin tredjedel direkt. Den sista tredjedelen ärver dock du med fri förfoganderätt. Sin del får ert gemensamma barn ut när du senare avlider.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Vi är tre syskon som ska ärva vår mor. Ett av syskonen har ett inte ännu återbetalt lån till vår avlidne mor. Hur kan detta beaktas vid arvskiftet?

2018-11-07 i Arvsskifte
FRÅGA |HejVi är tre syskon som ska genomföra arvskifte efter vår mor. Hennes enda tillgångar var en post aktier med ett ungefärligt nettovärde (efter reavinstskatt) på 260 000 kr. Men det som komplicerar det hela är ett lån, med skriftligt låneavtal, på 50 000 kr till ett av syskonen. Då lånet inte betalats tillbaka är min tolkning att det då ska ses som ett förskott på arvet. Om vi utgår från att lånet ska ses som ett förskott på arvet, hur fördelas då aktierna eller motsvarande belopp i kronor på oss syskon/dödsbodelägare?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Denna fråga aktualiserar framför allt det arvsrättsliga regelverket, som huvudsakligen utgörs av ärvdabalken (ÄB).Den viktigaste juridiska frågan här är vad som ska anses innefattas i dödsboet. Dödsboet är den juridiska person som är ägare till all kvarlåtenskap fram till dess att arvskifte sker och dödsboet därmed upplöses.För närvarande verkar det således som att dödsboet endast har två olika typer av tillgångar. Aktierna och en fordran. Vad som menas med en fordran är att dödsboet har ett krav på att få betalt en viss summa pengar på grund av ett lån till en av arvingarna. När man beräknar vilka tillgångar som dödsboet har ska därför lånet räknas in. Detta innebär att dödsboets tillgångar utgörs av aktierna (260.000) plus värdet av penningfordran (alltså 50.000).Därmed ska ni tre syskon, såvida det inte finns något testamente som säger annat, dela på hela kvarlåtenskapen som har ett värde om 260.000 + 50.000 = 310.000. Det kan nämnas att ni dessutom gjort helt korrekt som gjort avdrag för reavinstskatten.Detta innebär att varje syskon ska ha en tredjedel av 310.000 kr, vilket ju blir cirka 103.000 kronor vardera. Eftersom ett av syskonen just nu innehar 50.000 av dödsboets tillgångar är det onödigt att hen ska betala tillbaka dessa 50.000 till dödsboet bara för att vid arvskiftet få tillbaka 103.000 kronor. Pengarna skulle ju då bara studsa fram och tillbaka. Därför är det förmodligen lättast om ni helt enkelt delar upp aktierna mellan er så att resultatet blir att varje syskon får 103.000 kronor var. Detta innebär förslagsvis att det syskon som innehar lånet endast får aktier till ett värde av 53.000 kronor, medan ni två andra syskon får resten av aktierna, så att ni får cirka 103.000 kronor vardera.Egentligen är det inte mer komplicerat än såhär. Som du noterat har jag inte nämnt något om förskott på arv. Förskott på arv kan nämligen endast föreligga om en person har fått en gåva. Ett lån är inte en gåva eftersom det ju ska betalas tillbaka. Om det däremot skulle vara så att det här lånet istället skulle vara en gåva skulle dock resultatet bli likadant. Det syskonet som fått gåvan skulle behöva avräkna detta vid beräkningen av varje persons andel av arvet. Därmed skulle det syskonet, precis som jag beskrivit ovan, endast ha rätt till ytterligare cirka 53.000 från dödsboet, medan ni andra fortfarande skulle få de resterande cirka 103.000 kronor vardera. På så sätt skulle ni få lika mycket och resultatet skulle vara likadant som i exemplet ovan.Hoppas att detta svarar din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om testamentstagare dör innan arvsskifte?

2018-10-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag är dödsbodelägare (vår mors arv) tillsammans med mina två syskon. Arvet är ännu inte skiftat men testamente finns som stipulerar att vi ska ärva en tredje del var.Frågan är vad som händer om jag dör innan arvet är skiftat, ärver min man min tredjedel i mors dödsbo eller finns andra regler?Tacksam för svar
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågor om arv och testamente regleras i ärvdabalken. Rätten att ta arvEnligt 1 kap. 1 § ärvdabalken kan arv endast tas av den som lever vid arvlåtarens död. När testamentsgivaren avlider träder alltså testamentstagarnas rätt till arvet in. Detta innebär att en testamentstagare som avlider efter en testamentsgivare, men innan arvet har skiftats, ändå har rätt till arvet enligt testamentet.I ditt fall kommer din rätt att ta din tredjedel av din mors arv att kvarstå eftersom att du levde när din mor avled.Vem ärver efter testamentstagarens död?Enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken är den som har rätt att ta arv eller testamente efter en annan arvinge eller testamentstagare delägare i dennes dödsbo och inte i den första arvlåtarens dödsbo. I ditt fall innebär detta att den som har rätt att ta arv eller testamente efter dig kommer att vara delägare i ditt dödsbo – alltså inte din mors dödsbo.Av nämnd paragraf framkommer alltså även att det är dina arvingar enligt den legala arvsordningen eller testamentstagarna, om sådana finns, som ärver din del av din mors arv. Din tredjedel från din mors arv kommer alltså att ärvas av dem som kommer att vara ditt dödsbos delägare.SammanfattningOm du avlider innan arvet har skiftats kvarstår din rätt till din mors arv då du levde när din mor avled. Din del i din mors dödsbo kommer då att hamna i ditt dödsbo till förmån för dem som ska ärva efter dig.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan arvsskifte vänta?

2018-10-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, Våran pappa ( jag och min systers pappa) gick bort för en tid sen. Min syster har under ca 10 års tid plockat ut i pappas löner, pension pengar , och efter att jag fått ut av banken kontoutdrag efter hans frånfälle så är det nära miljonen kronor som är borta enl kontoutdrag och fick rådet av banken att polisanmäla detta för bedrägeri och det gjordes i Juli månad i år. Min fråga är hur det blir med arvskiftet då inte polisutredningen är klar ? vill ju inte skriva på något innan allt är klart med utredningen , kan arvsskiftet vänta tills utredningen är klar? Bouppteckningen gjordes i september och där togs detta upp som bilaga.Mvh
Nora Olofsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om skifte av arv finns i Ärvdabalkens (ÄB). Lagen ställer dock inte upp något generellt krav på när arvsskiftet senast ska göras. Det är upp till dödsbodelägarna. Det finns dock några undantag när arvsskiftet måste ske inom en viss tid. Om en av dödsbodelägarna är omyndig så ska denned förmyndare se till att arvsskiftet görs snarast, 15 kap. 2 § Föräldrabalken. Vidare måste dödsboet skiftas inom 4 år (börjar räknas vid slutet av året då dödsfallet inträffade) om boet innehåller en jordbruksfastighet. Detta beror på att fastigheten är taxerad som en lantbruksenhet, 18 kap. 7 § ÄB.Förutsatt att de två undantagen ovan inte gäller i ditt fall så kan du invänta polisutredningen innan arvsskiftet då tidpunkten för det bestäms av dödsbodelägarna. Jag hoppas du fick svar på din fråga, annars får du ställa en ny!Vänliga hälsningar,