Särkullbarns arvsrätt

2019-05-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är gifta min man har ett särkullbarn inga gemensamma barn, jag har en son. Han står för 4 bilar och hälften på huset, ska särkullsbarnet ha hälften av detta om min man avlider?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för denna fråga är i första hand ärvdabalk (1958:637) (ÄB).Om ena maken avlider resulterar detta även i att äktenskapet upplöses, då ska en bodelning först göras mellan makarna innan arvsskiftet genomförs (9:1 ÄktB). I denna bodelning ska giftorättsgods ingå, där enskild egendom fråntas från bodelningen (10:1 ÄktB). Är makens egendom inte enskild egendom kan man ha som utgångspunkt att den kommer utgöra giftorättsgods. Exempel på enskild egendom är egendom som skrivits som sådant i ett äktenskapsförord. Giftorättsgods räknas samman, avdrag görs för skulder, och därefter delas det lika mellan makarna (11:2-3 ÄktB). Det blir denna del efter genomförd bodelning som utgör kvarlåtenskapen för den avlidne (tillsammans med eventuell enskild egendom denna har). Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes barn i första hand har rätt till arvet (2:1 ÄB). Är den avlidna gift, men enbart har särkullbarn kommer särkullbarnet då ärva hela kvarlåtenskapen från den avlidne (100%) om inget testamente är skrivet (3:1 ÄB). Hälften av kvarlåtenskapen har din man rätt att testamentera till vem han vill, andra halvan utgör laglotten. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott. Laglotten är hälften av det som de hade rätt till enligt lag (7:1 ÄB), det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen från din man. För att få ut sin laglott måste särkullbarnet begära jämkning (7:3 ÄB). Särkullbarnen har alltså rätt att få ut sin del av kvarlåtenskapen direkt. De kan dock välja att frivilligt avstå till förmån för efterlevande maka (3:9 ÄB). De får då (precis som ett eventuellt gemensamt barn) ut sitt arv i form av efterarv vid din bortgång istället (3:2 ÄB). Genom att de avstår till förmån för efterlevande makan betyder inte det att de avstår från arvet helt utan de skjuter fram det. Det betyder inte heller att de får arvsrätt från dig när du avlider. Sammanfattningsvis, om ett testamente är skrivet har din mans barn som huvudregel alltid rätt till sin laglott, vilket innebär (då denna är ensam arvinge till din man) att lotten utgör halva (50%) kvarlåtenskapen. Vad som kommer utgöra kvarlåtenskapen i ert fall beror på resultatet av bodelningen (det vill säga vilken egendom som utgör giftorättsgods eller enskild egendom). Är inget testamente skrivet har särkullbarnet rätt till hela (100%) kvarlåtenskapen om särkullbarnet är faderns enda barn. För att du ska få arv från din man måste ett testamente skrivas av honom, detsamma gäller om din man vill att din son (eller någon annan person) ska få arvsrätt från honom. Särkullbarnet kan frivilligt avstå till förmån till dig, men detta är något barnet själv måste besluta om. Jag hoppas detta har gett svar på din fråga! Tveka inte annars att höra av dig till Lawline igen. Med vänliga hälsningar,

Måste alla dödsbodelägarna vara närvarande vid arvsskiftet?

2019-04-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi skall göra arvskifte i släkten, måste alla dödsbodelägarna vara närvarande eller kan vissa lämna fullmakt?
Cornelia Isacson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsskifte regleras i 23 kapitlet ärvdabalken (ÄB).Arvsskifte handlar om att fördela den avlidnes tillgångar mellan flera dödsbodelägare. Det handlar om att samtliga dödsbodelägarna ingår ett privat avtal. Detta avtal kommer inte att behöva meddelas till myndigheter. Av avtalet (arvsskifteshandlingen) ska framgår vem av arvingarna och testamentstagarna som egendomen ska tillskiftas. Handlingen ska vara skriftlig och undertecknas av samtliga dödsbodelägare (4 § ÄB). Därutöver ställs inga särskilda krav på innehållet i avtalet. Det ställs heller inga vittneskrav vid undertecknande. Dock kan jag rekommendera att ni ändå har vittnen vid undertecknandet för att undvika eventuella framtida konflikter. Förslagsvis kan handlingen sändas från dödsbodelägarna efter undertecknandet och sändas därefter. Om det finns en omyndig person bland delägarna ska denne företrädas av en förmyndare eller god man. I sådana fall ska överförmyndaren skriva under handlingen. Detta regleras i 15 kapitlet föräldrabalken. Bouppteckningen tillsammans med arvsskifteshandlingen är de handlingar som behövs för att kunna verkställa en egentlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskaper och utgör bevis över att dödsbodelägarna är överens om vem som ska få vad av egendomen. Sammanfattningsvis, det ska upprättas en arvsskifteshandling. På grund av dess karaktär som privat avtal mellan dödsbodelägarna är det få krav som ställs på handlingen. Det ställs inga särskilda krav i lag på att dödsbodelägarna ska närvara vid just arvsskiftet. De krav som ställs på avtalet är enbart att det ska vara skriftligt och att samtliga dödsbodelägarna ska underteckna detta. Det ställs inga krav på vittnen vid undertecknandet. Dock kan jag rekommendera att ni ändå har vittnen vid undertecknandet för att undvika eventuella framtida konflikter. Hoppas mitt svar varit till vägledning. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar, Cornelia Isacson

Arvsskifte med särkullbarn

2019-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mor har gått bort 2019. Vi är 2 helsyskon. Testamente saknas. Hennes man (inte vår far) gick bort 2009, han hade 2 söner. I hans bouppteckning anges att testamente saknas. Uppgift saknas på arvsskifte. 1 av sönerna lever, 1 har gått bort och har en son. Ärver jag och min syster min mor, eller ska också 1 son + 1 barnbarn vara delägare i boet?
Nora El Massry |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande arv regleras i ärvdabalken.Eftersom det inte fanns något testamente när er mammas man gick bort antar jag att med enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken – att hon ärvde med fri förfoganderätt hennes makes egendom. Gällande sönerna fanns det vid deras pappas bortgång två val, antingen kunde de få ut sin laglott direkt efter deras pappas död, eller så kunde de vänta tills er mammas bortgång och då kräva ut sin del av arvet. Om vi antar att de inte har fått ut sin laglott från deras pappas kvarlåtenskap så innebär det enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken att om dem kräver det – ska de två sönerna få ut sin laglott. Men eftersom en son har dött är det dennes barn som kommer få ut sin pappas laglott. Det här innebär inte att sönerna direkt kommer få en del av er mammas kvarlåtenskap utan mer indirekt. Eftersom er mamma ärvde hennes makes kvarlåtenskap är det utifrån hennes kvarlåtenskap men hennes makes egendom som sönerna kommer få ut sin laglott. Ni kommer däremot att ärva er mammas egendom och inte hennes makes egendom. Sammanfattningsvis ärver du och din syster er mors kvarlåtenskap medan de två sönerna ärver sin fars kvarlåtenskap av det som finns kvar efter det som er mamma förfogade över. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Styvbarns arvsrätt

2019-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej jag undrar såhär jag har växt upp på en gård med en styvfar och min mor (min mor och han är inte gifta) de har två barn tillsammans (mina halvsyskon)Nu är det min styvfar som äger gården och mon mor bor och är skriven på annan ort Hur blir det med arvet ? min "Far" vill väldigt gärna att det ska delas lika på oss tre kan vi skriva något eller hur ska vi säkra detta?
Anneli Nilsson |Hej! Och välkommen till Lawline.Den relevanta lagen för din fråga är ärvdabalken. Inom arvsrätten finns olika arvsklasser. Första arvsklassen (barn, barnbarn osv) (2:1 ÄB), andra arvsklassen (föräldrar, syskon, syskonbarn) (2:2 ÄB), och den tredje arvsklassen (far och morföräldrar, faster/farbror/moster/morbror) (2:3 ÄB). Så länge någon arvinge inom en klass lever och kan ta arv efter den avlidne är samtliga arvingar i en mer avlägsen klass uteslutna från arv.Finns det inget testamente är huvudregeln att hela kvarlåtenskapen ska fördelas lika mellan bröstarvingarna (se 2:1 ÄB). Efterlämnar din styvfar (utan något skrivet testamente) 2 barn (bröstarvingar) skulle arvslotten vara 1/2 av kvarlåtenskapen/arvet för varje barn. Har ett testamente skrivits har barnen fortfarande en rätt till en individuell laglott om de så utkräver den, vilket i regel utgör hälften av arvslotten. Laglotten för varje barn (2 barn i detta fall) skulle istället vara 1/4 av kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). Barnen kan jämka ett testamente som inskränker deras arvsrätt, för att då få ut sin berättigade laglott (7:3 ÄB). Den andra halvan av hans kvarlåtenskap (där första halvan utgör laglotten för de två bröstarvingarna) är något han fritt får förfoga över, och kan testamentera bort till annan (9:1 ÄB). Då din mor och din styvfar inte är gifta har inte din mor någon arvsrätt (om inte ett testamente säger annat). Styvbarn har ingen arvsrätt om inte ett testamente säger annat. Du ingår inte i någon arvsklass som skulle göra att du ärver av din styvfar (ingen legal arvsrätt). Om ett testamente skrivs av din styvfar kan du dock få rätt till en del i hans arv.Sammanfattningsvis; Så länge formkraven för testamentet är uppfylld finns det inte några begränsningar gällande hur man väljer att fördela kvarlåtenskapen, med undantag till bröstarvingarnas laglott som inte får kränkas. Din styvfar måste alltså skriva ett testamente för att du ska få någon arvsrätt. På det sättet kan arvet fördelas mellan er tre barn (om detta är hans önskan) på ett sätt han tycker är rättvist. Det är viktigt att vara tydlig i testamentet för att minska risken för framtida tvister om arvet. För ett giltigt testamente krävs det att det är skriftligt, att två vittnen närvarar (samt signerar testamentet), även att testatorn själv (din styvfar) också signerar testamentet i vittnenas närvaro (10:1 ÄB). Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte annars att höra av dig till Lawline igen.Med vänliga hälsningar

Finns det ett register eller en databas för mottagna arv?

2019-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan någon se eller kontrollera om man har fått ärva av någon (utöver insättning på konto osv)? T.ex. om det finns register eller databaser, och vilka dessa är, och vem som kan kontrollera vad osv.
Ida Johanna Köpman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Såvitt jag vet och kan hitta finns det inget allmänt register eller någon allmän databas som registrerar mottagna arv. Den enda registreringen jag kan tänka mig är om någon har ärvt en fastighet eller en tomträtt. I sådana fall ska man ansöka om lagfart eller inskrivning av tomträttsinnehav enligt 20 kap. 1 § jordabalken och 21 kap. 1 § jordabalken. Vid en ansökan om lagfart kommer det därför att registreras hos Lantmäteriet att man ärvt en fastighet eller en tomträtt. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Gåva till bröstarvinge presumeras vara förskott på arv. Man kan inte kräva att få förskott på arv.

2019-04-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga ang arvsförskott. Min mor äger en fastighet med 2 hus och ca 6-7000kvm tomt. Min ena syster har fått ett av husen som arvsförskott. Det finns idag inga papper skrivna kring detta och heller inte hur mycket av tomten som ingår i arvsförskottet.. Mina frågor är:1. Vad händer när min mor går bort och inga papper finns på något på att hon givit min syster ett arvsförskott?2. Vad händer om min mor bestämmer sig för att sälja den del av fastigheten som hon ej givit i arvsförskott?3. Har jag någon laglig rätt att kräva att bli utköpt ur arvet redan nu för att säkra min del av arvet?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Problemet du beskriver är arvsrättsligt och regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar att utgå från ärvdabalkens regler angående situationen och bortse från eventuellt testamente. Jag kommer även i mitt svar utgå från att din mor inte är gift. SammanfattningGåvan till din syster presumeras vara förskott på arv om inget annat nämnts och detta kommer avräknas på hennes arvslott.Ersättningen för den fastighet som din mor säljer kommer ingå i dödsboet istället för själva fastigheten.Du kan inte kräva att bli utköpt ur arvet, du kan dock efter din mors bortgång kräva att få ut din laglott. Bröstarvingarna ärver i första hand en ogift personOm personen inte är gift ska i första hand bröstarvingarna, alltså den avlidnes barn eller barnbarn om barnen är avlidna, fördela arvet mellan sig (2 kap. 1 § ÄB). Du och dina syskon är bröstarvingar till din mor och kommer att ärva henne när hon går bort. Gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott på arvVad den avlidne gett sina bröstarvingar när hen var i livet ska presumeras vara förskott på arv om inget annat föreskrivs (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta förskott ska avräknas på bröstarvingens lott när arvlåtaren gått bort. Gåvan till din syster presumeras alltså vara ett förskott på arv om inget annat har sagts eller det framgår på annat sätt att det inte var tanken att det skulle vara ett förskott på arv. Förskottet kommer räknas av hennes lott när arvet efter er mor sedan fördelas. Om förskottet inte helt kan avräknas hennes lott eftersom det är för stort är din syster inte skyldig att återbära överskottet om det inte var bestämt när hon fick gåvan (6 kap. 4 § ÄB). Detta innebär att din och dina syskons arvslott kommer att minskas. Egendomen vid dödsfallet är det som spelar rollDet som händer om din mor väljer att sälja den delen av fastigheten som hon äger är att ersättningen hon får för fastigheten kommer att ingå i boet istället för själva fastigheten. Det är tillgångarna vid själva dödsfallet som är avgörande för vad som finns med på bouppteckningen och därmed ingår i dödsboet (20 kap. 4 § första stycket ÄB). Man har endast lagstadgad rätt till sin laglottSom nämnts ovan räknas alla gåvor till bröstarvingar när arvlåtaren är i livet som förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta betyder att om du får förskott på arv kommer detta avräknas din lott när din mor går bort. Om din mor när hon gav dig gåvan föreskrivit att det inte ska vara förskott på arv bryts dock den presumtionen och du kan vid ett arvskifte få ut din del av arvet ändå. En viktig sak att nämna är att det är din mors vilja som spelar roll vid arvskiftet. Du har ingen laglig rätt till något arv utan bara till din laglott, vilken är lika stor som en halv arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Detta betyder att din mamma kan testamentera bort sin egendom så länge du får ut din laglott. Om testamentet skulle inkräkta på din laglott har du rätt att få ut din laglott om du påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 4 § ÄB). Detta innebär helt enkelt att du klagar på testamentet för att få ut din laglott.Detta innebär att du inte har någon lagstadgad rätt att bli utköpt ur arvet, det är helt upp till din mor om hon vill ge dig förskott på arv eller en gåva. Du har dock en lagstadgad rätt att få ut din laglott när hon går bort. Om du har ytterligare funderingar rekommenderar jag att du vänder dig till vår juristbyrå. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

Enskild egendom

2019-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |om jag får i gåva del i halva fastigheten från min man som enskild egendom, ärver mina barn min enskilda egendom om jag avlider före min man?
Hanna Mustafa |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När makar ger varandra en gåva som ska bli enskild egendom måste detta regleras i äktenskapsförord, 7 kap 3 § äktenskapsbalken. Det räcker alltså inte med att det uttalas i gåvohandlingen att den ska vara enskild egendom som vid gåvor mellan andra än makar, 7 kap 2 § äktenskapsbalken. För att make inte ska få ärva enskild egendom måste därför ett testamente upprättas som stadgar att egendomen ska vara mottagarens enskilda. Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen,

Vad händer med nyttjanderättsavtal som dödsboet ingått för sin egendom, efter arvskiftet?

2019-03-23 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.Jag undrar om avtal som ingåtts under dödsbo gäller efter att arvskifte görs? Till exempel hyresavtal för uthyrning av villa eller lägenheter?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort sagt, så ja, sådana avtal fortsätter att gälla även efter arvskiftet.I detta fall, då det handlar om uthyrning av objekt, kan det ses som att själva objektet (villan eller lägenheten) är belastad med någons nyttjanderätt.Detta innebär att om du exempelvis som arvinge ärver en lägenhet som någon annan bor i med nyttjanderätt (hyresrätt) till lägenheten, måste du förhålla dig till avtalet. Den som då ärver objektet inträder i ett sådant fall också i avtalet som hyresvärd, och måste följa avtalet som gällde mellan hyresgästen och den förra, nu avlidne ägaren. Därmed måste avtalsvillkor som uppsägningstid och dylikt iakttas av den nya ägaren till objektet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,