Lawline svarar inte på skoluppgifter

2020-11-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Kenneth och Marcina hade varit gifta och i äktenskapet hade fyra barn fötts, Noah, Adam, Eva samt Rebecka. Småbarnslivet tärde på relationen och parter bestämde sig efter sju stormiga år att skiljas.Kenneth avled nio år efter skilsmässan och de fyra barnen ärvde lika stora delar av Kenneth kvarlåtenskap. Ett knappt år efter arvskiftet uppdagades det, och fastställdes i dom, att Rebecka inte var Kenneths barn. Marcina hade, under hennes och Kenneths äktenskap haft en tillfällig relation med Jonas och det visade sig att han var far till Rebecka. Rebecka halvsyskon väckte talan mot henne och begärde att den del hon ärvt efter Kenneth skulle återbetalas.
Sophie Amalie Böje |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter, och med anledning av detta kan jag dessvärre inte besvara din fråga. Jag hänvisar dig därför till relevant kurslitteratur och lagtext för att lösa frågan.Jag hoppas att du finner ett svar på din fråga på ett annat vis.Med vänlig hälsning,

Hur fördelas kvarlåtenskapen mellan efterlevande make, gemensamma barn och särkullbarn?

2020-11-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Maka avlider och efterlämnar 3 barn som är gemensamma med efterlevande maken samt ett särkullsbarn. Ingen enskild egendom föreligger och Makan har inte skrivit något testamente. Makan har tillgångar om 500 000 kronor och skulder om 100 000 kronor. Maken har tillgångar om 300 000 kronor och skulder om 100 000 kronor. vem ärver vad och hur ser arvsskiftet ut?Hoppas på svarmvhLinda
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den avlidne makans kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan de arvsberättigade. Bestämmelser om bodelning finns i äktenskapsbalken. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.Hur stor kommer kvarlåtenskapen att vara?Eftersom den avlidne var gift då denne gick bort så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid bodelningen ska makarnas respektive andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid beräkningen ska avdrag göras för eventuella skulder (11 kap. 2 § äktenskapsbalken). I ditt fall innebär detta att den avlidne makans andel kommer att uppgå till 400.000 SEK och den efterlevande makens andel kommer att uppgå till 200.000 SEK. Andelarna ska sedan läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Detta innebär att makarna kommer att erhålla 300.000 SEK var i bodelningsandel (11 kap. 6 § äktenskapsbalken). Då den avlidne makan saknade någon enskild egendom kommer dennes kvarlåtenskap därför att uppgå till 300.000 SEK.Hur ska kvarlåtenskapen fördelas?Kvarlåtenskapen ska därefter fördelas. I svensk rätt kan kvarlåtenskapen fördelas antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt den avlidnes vilja. Av frågan framgår det att den avlidna makan inte har skrivit något testamente. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt den legala arvsordningen. Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. Till den första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Eftersom den avlidne makan efterlämnar bröstarvingar så kommer således dessa att få dela på arvet.Som huvudregel ska dessa ärva i samband med arvlåtarens död. Det finns emellertid ett undantag från den här regeln. I det fall bröstarvingarna till den avlidna även är barn till den efterlevande maken så ärver de först efter det att den efterlevande maken också har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). Efterlevande make ärver alltså hela kvarlåtenskapen i det fall den avlidne endast efterlämnar gemensamma barn med den efterlevande maken. De gemensamma barnen kommer sedan att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). I det här fallet hade dock den avlidne ett särkullbarn utöver de tre gemensamma barnen med den efterlevande maken. Särkullbarnet har, till skillnad mot de gemensamma barnen, rätt att få ut sitt arv direkt. Denna kan emellertid avstå från att ta ut sitt arv till dess att den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken). Av frågan framgår dock inte att särkullbarnet skulle ha avstått sin rätt att få ut sitt arv direkt. Jag utgår därför för att så inte är fallet.Vad innebär detta i ditt fall?I ditt fall torde därför den efterlevande maken erhålla 525.000 SEK efter den avlidna makan. Denna summan utgörs av 300.000 SEK i bodelningsandel och 225.000 SEK i arv som den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt ((300.000/4)*3=225.000). De gemensamma barnen kommer att ha efterarvsrätt i den andel som ärvs med fri förfoganderätt. Deras efterarvsrätt kommer att bestämmas av den kvotdel som arvet till den efterlevande maken utgör av helheten av vad denne erhåller. I detta fallet kommer efterarvsrätten att vara 225.000/525.000, dvs. runt 43 % av kvarlåtenskapen vid den efterlevande makens död. Särkullbarnet kommer att ha rätt att få ut sin andel, 75.000 SEK, omedelbart (300.000/4 = 75.000).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Frågor som rör bodelning och kvarlåtenskap kan vara ganska krångliga och om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Arvsfördelning med efterlevande make och särkullbarn

2020-11-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Min svärmor miste nyligen sin man. Hon är 72 år och han var 86 år. Hon har fyra barn sen ett tidigare äktenskap och han hade två barn sen ett tidigare äktenskap. De har inga gemensamma barn. Hon äger huset de har bott i. Hon ägde det sen långt innan de träffades och gifte sig. Hon står på lånen. Huset är värt ungefär 800 000 kr. Hon har lån på ungefär 400 000 kr kvar på huset. De hade inte skrivit något testamente. Mina frågor är: Ska hans barn ärva halva värdet på huset (alltså 200 000 kr var) fastän huset är hennes? Om det är så, är skulderna bara hennes eller "ärver" hans barn hälften av skulderna också? Kan hon på något sätt få igenom att huset endast är hennes fastän de inte hade något testamente?Hon kommer att behöva ta lån (med borgenär) för att lösa makens barns arv (ca 400 000 kr). Hon har ca 400 000 kr i skuld på huset. Huset är värt ca 800 000 kr. Det blir inget kvar för min svärmor att leva av.
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om huset ska ärvas av den avlidne makens barn och hur skulderna ska fördelas. Samt om det går att säkerställa att huset tillfaller henne.För att besvara dina frågor kommer vi kika i både äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).När någon i ett äktenskap avlider ska en bouppteckning göras. Detta innebär att bådas tillgångar och skulder sammanställs, nästan allt som makarna äger ska ingå. Man tar undan enskild egendom och egendom för personligt bruk. Egendom för personligt bruk är typiskt sånt som kläder, vissa smycken osv. (här finns en gräns för hur värdefulla saker man kan ta undan). Allt det som inte är enskild egendom eller personlig egendom kallas för giftorättsgods och det är detta som ska ingå i bodelningen. I ditt fall innebär det att huset ingår om det inte är enskild egendom.Vid bodelningen antecknas tillgångar och skulder, och sedan genomförs bodelningen. Det innebär att värdet av giftorättsgodset läggs samman efter att man dragit bort skulderna på respektive sida. Den kvarvarande summan delas sedan jämt mellan vardera parten (9 kap 1 § ÄktB). I ditt fall innebär det att summan delas mellan din svärmor och den avlidnes dödsbo.Lånet på huset kommer att dras av från din svärmors sida och husets värde (11 kap 2 § första stycket ÄktB). Vilket kommer innebära att potten från huset som ska delas på vardera parten kommer att bli: 800 000 – 400 000 (lånet) = 400 000.Av dessa 400 000 kommer din svärmor att ha 200 000 "som sittt" och 200 000 kommer att gå till dödsboet. Finns det andra tillgångar och andra lån så påverkar det den gemensamma potten som ska delas.En huvudregel inom svensk arvsrätt är att man inte kan ärva någons skulder. I detta fall räknas skulden av från värdet av huset, om det istället hade varit så att den avlidnes dödsbo har mer skulder än tillgångar kan man begära dödsboet i konkurs.Den egendom som finns i den avlidnes dödsbo kallas för kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv. De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes barn, dessa kallas för bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap 1 § andra stycket ÄB). Delen som barnen har rätt till kallas för arvslott. Arvslotten kan sättas ur spel av ett testamente, i den situationen har barnen rätt till sin laglott som utgör hälften av arvslotten.Även en efterlevande make har arvsrätt (3 kap 1 § ÄB). Denna rätt går dock bara före de gemensamma barnens rätt, som då får vänta på sitt arv efter den först avlidne föräldern tills även den andre föräldern avlider. I den här frågan finns det däremot endast särkullbarn (barn från tidigare relationer). Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap 1 § andra meningen ÄB). Vilket också medför att den efterlevande maken inte har någon rätt till arv. Här finns en säkerhetsreglering i lagen som säger att en kvarvarande make alltid har rätt att efter en bodelning ha kvar egendom som motsvarar minst 4 prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket ÄB). 2020 är pris basbeloppet 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte kommer upp i detta krav så har denne rätt att erhålla skillnaden utifrån arvet efter den avlidne.Om det finns andra tillgångar i bodelningen kan dessa användas för att skifta huset så att det till sin helhet tillfaller din svärmor, ett annat alternativ kan vara att låta barnen efter maken ärva en del av huset.För att ändra utfallet i den här frågan krävs att man gör huset till enskild egendom antingen genom äktenskapsförord eller gåva eller att den avlidne skrivit ett testamente. Detta är det tyvärr försent att åtgärda när maken redan är avliden.Det finns en sista möjlighet att låta din svärmor få äga huset, och det är helt enkelt att de två särkullbarnen avstår sin rätt till direkt arv (3 kap 9 § ÄB). Detta innebär att de avsäger sig rätten att ärva den avlidne nu, till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnen får då samma rätt som ett gemensamt barn och ärver den avlidne föräldern först när den efterlevande också har avlidit. Man ärver då en kvotdel av kvarlåtenskapen som motsvarar den del man skulle ärvt efter sin förälder. Den kvarvarande maken får då egendomen med fri förfoganderätt vilket innebär att man får använda den bäst man vill, men man får inte ge bort egendomen eller testamentera den till någon annan.Möjligheten att avstå arv som särkullbarn, ska tilläggas, är fullt frivilligt. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Tidskrav arvskifte

2020-10-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far dog förra året. Min syster ansökte om boutredningsman, som påbörjade sitt arbete i december 2019.11 september i år (2020) köpte jag fastigheten av dödsboet, efter tillstånd från Tingsrätten (som boutredaren ansökte om efter att min syster motsatte sig att jag skulle få köpa). Hur snabbt måste boutredaren skifta det eventuella arvet?Kan boutredaren "dra ut på" det hela för att få mer i arvode? (min syster som ansökte har inga tillgångar och boutredaren har redan uttalat sig att om dödsboets pengar inte räcker till hans arvode kommer han inte att få betalt)
Oscar Rudén |Hej och tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från den information jag blivit tilldelad, i mitt besvarande. Eftersom detta rör arv, kommer vi gå till Ärvdabalken för att finna svar på frågorna.Boutredningsmans rätt till betalningBoutredningsmannen har rätt att få ta ut en skälig ersättning för utfört arbete, och för kostnader som tillkommit från dödsboet (19 kap. 19 § andra stycket ÄB). Det som alltså avgör den totala kostnaden som boutredaren har rätt att kräva för utfört arbete, är den tid som den lagt ner vid upprättande av bouppteckning samt skickligheten vid utförandet av uppdraget (19 kap. 19 § andra stycket ÄB). Enligt 19 kap 19 § ÄB anges att betalning ska ske från dödsboet, varav om dödsboets tillgångar inte kan täcka arvodet, ska de som ansökte om att få en boutredningsman täcka del av arvodet som inte täcks av dödsboet. Skatteverket har information om boutredningsmän på sin hemsida, där det anges att boutredningsmannen bör normalt inte begära arvode förrän uppdraget är slutfört. Detta innebär att bodelning och arvskifte har kommit igång. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/322288.html#h-Forordnande-om-boutredningsmanTidsgräns för när arvskifte ska skeDet finns inte heller någon tydlig bortre tidsgräns för boutredningsmannens arbete. Hela processen anses ta mellan 5 till 8 månader rent generellt. Beroende på hur långt ni har kommit i processen kan det ta olika lång tid. Om bodelningen i princip är klar och alla papper är i ordning, samt har skickats in till banken etc. är det rimligt att arvskiftet ska ske inom max 1 vecka efter att alla handlingar har skickats in. Det finns dock som sagt inget krav på hur snabbt handlingarna måste skickas in. Det finns dock bestämmelser i 19 kap. ÄB om olika åtgärder då boutredningsmannen inte fullgör sina uppgifter på ett sätt som kan förväntas.Ni dödsbodelägare kan tillsammans begära att boutredningsmannen inte längre ska förvalta dödsboet, 19 kap. 6 § ÄB. Detta leder dock till att ni får sköta förvaltningen själva. Skulle det finnas en särskild orsak till att boutredningsmannen bör skiljas från sitt uppdrag så kan du som dödsbodelägare begära att denne ska entledigas, se 19 kap. 5 § st. 2 ÄB.Vad innebär detta för dig? Detta innebär för dig att Boutredningsmannen ska erhålla ersättning för sitt arvode genom dödsboet eller via din syster som ansökte om boutredningsman. Någon exakt tidsgräns för när arvskifte ska ske återfinns inte i lag, men om boutredningsmannen drar ut onödigt länge på processen kan du och din syster begära att boutredningsmannen ska entledigas från jobbet. Då återgår ni till att förvalta dödsboet, varav ni kan genomföra arvskifte själva så fort som möjligt. Hoppas det var svar på din fråga!

Hur mycket ärver jag efter min far?

2020-11-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far som jag aldrig träffat har avlidit. Jag har med anledning av bouppteckning kontaktats av en halvsyster. Enligt uppgift ägde min far en fastighet som tidigare stått på hans numera avlidna hustru, min halvsysters mamma. Min fråga är hur stor blir min del av arvet efter min far. Enligt min halvsyster har jag rätt till 1/4 av arvet, stämmer detta? Inga andra arvingar finns.
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar hur stor din del av arvet efter din far blir när det är du och din halvsyster som är de enda arvingarna. Här under går jag igenom hur arvet ska fördelas och hur stor del av arvet du har rätt till. Reglerna som avgör hur arvet fördelas finns i ärvdabalken (ÄB).ArvetOm en person som dör har två barn ska barnen som utgångspunkt ärva hälften var. Som utgångspunkt har du alltså rätt till hälften av arvet efter din far. (2 kap. 1 § ÄB)Vad som gör det lite mer komplicerat i ditt fall är att din far har en numera avliden hustru. Vad det innebär är att din far med största sannolikhet fick ta över hela hennes kvarlåtenskap när hon dog. Det fick din far göra förutsatt att hans hustru inte hade något testamente och att hon inte heller hade några barn som inte var hennes och din fars gemensamma. (3 kap. 1 § ÄB)Om de antaganden jag gjorde ovan stämmer har din halvsyster nu rätt till efterarv efter sin mamma. Det betyder att hälften av din fars bo ska tillfalla din halvsyster på grund av efterarvsrätten. (3 kap. 2 § ÄB)När det både finns rätt till efterarv och en rätt till arv som i ditt fall ska efterarvet beräknas först. Det innebär att din halvsyster direkt har rätt att få hälften av er fars bo på grund av hennes efterarv. Först därefter går det att beräkna vad du och din halvsyster har rätt att få i arv efter er far. Ni har då rätt till hälften var av vad som kvarstår. Sammanfattningsvis får du alltså 1/4 av arvet och din syster 3/4.SlutsatsDet stämmer att du har rätt till 1/4 av arvet. Anledningen till att andelen blir mindre än hälften är eftersom din halvsyster utöver arvsrätt efter er far också har rätt till efterarv efter sin mamma.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer när skulderna i ett dödsbo är större än tillgångarna?

2020-11-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min pappa gick bort för en månad sedan. Vi har tagit en kontakt med företag där pappa hade skulder och de flesta har fryst räntor mm. Kommunen (hemtjänsten) har dock inte gjort det utan skickar ut påminnelser med hot om inkasso. Hur ska man hantera det? Ska räkningarna betalas? Vi fick till oss att inga pengar på pappas konto fick röras. Vad är det som gäller rent juridiskt? Vad händer om det finns skulder kvar när dödsboet är tomt? Blir mamma betalningsskyldig då eller måste hon sälja huset?
Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar det som att du undrar vad som händer när skulderna i ett dödsbo är större än tillgångarna. Regler gällande arv och dödsbo etc. finns i ärvdabalken (ÄB).Det finns ingen lag i svensk rätt som säger att dödsbodelägarna ärver den avlidnes skulder. Dödsbodelägare är den avlidnas arvingar, testamentstagare och den efterlevande maken/sambon (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Skulderna i dödsboet ska betalas med hjälp av tillgångarna i dödsboet.Vad händer när tillgångarna inte räcker till för att betala skulderna?Ett dödsbo är en juridisk person. Det innebär att dödsboet kan ha tillgångar och skulder. Om skulderna är större än tillgångarna kan dödsbodelägarna ansöka om att dödsboet sätts i konkurs (2 kap. 3 § konkurslagen). Då avslutas dödsboet med hjälp av en konkursförvaltare och dödsbodelägarna blir inte personligt ansvariga för skulderna.Dödsbodelägare kan bli återbäringsskyldigaOm dödsboets tillgångar som skulle ha använts för att täcka skulderna, har delats upp mellan dödsbodelägarna, kan dödsbodelägarna bli skyldiga att betala tillbaka det som de har tagit emot (21 kap. 4 § första stycket ÄB). Det innebär att om någon har tagit emot arv efter din pappa kan det krävas att det ska betalas tillbaka för att betala av skulderna.Vad händer med huset?Efter din pappas bortgång ska en bodelning göras enligt äktenskapsbalkens regler om dina föräldrar var gifta och om dina föräldrar var sambor ska en bodelning göras om din mamma begär det (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Jag kommer börja med att förklara vad som gäller om dina föräldrar var gifta och kommer använda mig av äktenskapsbalkens regler. Äktenskapsbalken förkortas till ÄktB. Om huset inte är din mammas enskilda egendom, utan ägdes av dina föräldrar gemensamt så är huset deras giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid en bodelning ska dina föräldrars egendom fördelas mellan dem (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I bodelningen är det giftorättsgodset som ska ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Om huset är giftorättsgods utgör alltså hälften av husets värde din pappas tillgångar som ska användas för att betala av hans skulder. Om din mamma inte vill sälja huset måste hon lösa ut din pappas dödsbo, dvs. hon måste betala halva husets värde till dödsboet (11 kap. 10 § ÄktB).Om dina föräldrar var sambor ska som sagt en bodelning göras om din mamma begär det. Om hon gör det ska bodelningen göras enligt sambolagen som förkortas till SL. I bodelningen ingår då dina föräldrars samboegendom (8 § SL). Samboegendom är dina föräldrars gemensamma bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning (3 § SL). Om huset ägdes av dina föräldrar gemensamt eller om en av dina föräldrar har köpt det, men att syftet var att det skulle vara deras gemensamma bostad, så utgör det samboegendom. Om din mamma vill behålla huset måste hon precis som enligt äktenskapsbalkens regler lösa ut din pappas dödsbo ur huset (17 § andra stycket SL).Om din mamma inte begär bodelning är det endast det som din pappa äger som räknas in i hans kvarlåtenskap. Äger han halva huset är det en del av hans kvarlåtenskap och då ska hans dödsbo lösas ut även om en bodelning inte begärs.SammanfattningDin mamma har inget personligt ansvar att betala din pappas skulder. Skulderna ska betalas med hjälp av de tillgångar som din pappa har efterlämnat sig. Eftersom det i ert fall verkar som att tillgångarna inte räcker för att betala skulderna, bör ni ansöka om konkurs för dödsboet. Om någon dödsbodelägare har tagit tillgångar ur dödsboet som arv, kommer de behöva betala tillbaka detta för att betala skulderna. Din mamma är inte skyldig att sälja huset för att betala skulderna, men om din pappa ägde huset tillsammans med din mamma kommer hans del behövas lösas ut eftersom det är en del av tillgångarna som ska bidra till att betala av hans skulder.Hoppas du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Kan man stämma någon i domstol efter klandertiden av arvskifte har gått ut?

2020-10-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan man stämma någon i domstol efter klandertiden har gått ut? Detta gäller ett arvskifte.
Julia Lax |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Klander av arvskifte För att klandra ett arvskifte ska du göra det senast fyra veckor efter att du delgetts skifteshandlingen. Du klandrar arvskiftet genom att väcka talan mot de övriga dödsbodelägarna hos den domstol som finns i den avlidnes hemort. Detta kan utläsas genom17 kap 8 § ÄktB som tillämpas analogt i detta fall. Har du inte väckt talan inom klandertiden (dvs fyra veckor), har du ingen möjlighet att klandra skifteshandlingen längre. Du kan läsa mer om arvskifte och klander av arvskifte här. Hoppas du fått svar på din fråga, återkom annars gärna med en ny! Hälsningar,

Är det möjligt att ångra underskrift i arvskifteshandling?

2020-10-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Alla bodelsägare har skrivit under arvsskiftet, men nu blev vi fundersamma över en sak i arvsskiftet som är konstigt. Kan man ångra underskriften?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga. Lagstiftning i det aktuella falletArvskifte är något som till stor del regleras i Ärvdabalken. Där fastslås det bland annat att arvskiftet ska skrivas under av delägarna (23 kap. 4 § ärvdabalken). Det saknas däremot vägledning i ärvdabalken som reglerar dödsbodelägarnas möjlighet att ångra underskriften. Arvskiftet utgör ett avtal, varvid det är möjligt att vända sig till avtalslagen och principer inom avtalsrätten.Möjlighet att ångra underskriftAvtalsrätten bygger på den grundläggande principen pacta sunt servanda. Denna princip kan man enkelt säga står för "avtal ska hållas". Genom att ha skrivit under arvskifteshandlingen har ni som dödsbodelägare godkänt innehållet. Den starka principen pacta sunt servanda talar för att detta avtalet ska hållas och att man inte kan ångra sin underskrift.Du har gett knapert med information kring vad det är i arvskiftet som ni är fundersamma över och vad det är som gör att ni vill ångra er underskrift. Man kan i avtalslagens tredje kapitel finna ogiltighetsgrunder för avtal. Dessa kan helt eller delvis leda till att avtalet blir ogiltigt. På grund av att jag inte vet exakt vad det är som ni finner konstigt i avtalet tänker jag kortfattat presenterar två möjliga ogiltighetsgrunder.Det finns dels en paragraf som skulle kunna ogiltigförklara arvskifteshandlingen om det förelegat svek. För att den däremot ska vara aktuell krävs det att någon avsiktligen har vilselett dig (30 § avtalslagen). Det kan bland annat handla om att du fått felaktiga uppgifter eller att du inte fått information som varit av vikt för dig när du valde att skriva under arvskiftet.En annan paragraf som kan ogiltigförklara arvskifteshandlingen är om någon av er dödsbodelägare har befunnit sig i trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende. Man brukar tala om detta som ocker (31 § avtalslagen). SammanfattningDet kan vara svårt för er att ångra underskriften på det redan ingångna avtalet. Detta på grund av den grundläggande principen pacta sunt servanda. Skulle det däremot vara så att ni alla dödsbodelägare är överens om att något i arvskiftet är konstigt så borde ni gemensamt upprätta ett nytt avtal. Detta då arvskiftet är ett privat avtal mellan er som har rätt att ärva.Jag hoppas att du har fått vägledning och svar på din fråga. Är det något du finner oklart eller funderar på är du alltid välkommen att skicka in en ny fråga. Vill du ha mer ingående juridisk rådgivning skulle jag råda dig att boka tid hos Lawlines juristbyrå.Med vänliga hälsningar,