Vad innebär marknadsvärde? När ska kvarlåtenskapen värderas till marknadsvärdet?

2020-08-01 i Arvsskifte
FRÅGA |Vid ett arvskifte ingår en enskild firma (aktiebolag). Vad jag förstår ska den tas upp till sitt marknadsvärde. Vad innebär det? Om ägaren till firman har ett ersättningsavtal med ett landsting och etableringen med ersättningsavtal kan säljas vidare och säljs för minst 500 000. Påverkar det värderingen av firman? eller hur görs värderingen?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad ska ingå i arvskiftet?Vid ett arvskifte ska kvarlåtenskapen efter arvlåtaren fördelas enligt Ärvdabalken. Alla tillgångar som den avlidne har vid dödstillfället skall ingå i kvarlåtenskapen och fördelas till de rättmätiga arvingarna vid arvskiftet.I ovan stadgat fall har arvlåtaren en enskild firma i kvarlåtenskapen.Vad innebär marknadsvärdet, och när skall värderingen göras?Hur en värdering av kvarlåtenskap skall göras anges inte i någon författning. Arvingarna kan själva i samspråk med varandra bestämma på vilket sätt de vill värdera den egendom som ska skiftas. I många fall värderas dock egendomen som du skriver till dess marknadsvärde.Marknadsvärdet av egendom innebär det värde som egendomen har på marknaden vid en viss given tidpunkt.Vanligtvis görs marknadsvärdet av egendomen vid bouppteckningen. Huruvida avtalet och försäljningen påverkar värdet av den enskilda firman beror helt på när värderingen av egendomen görs, här finns det inte några fasta regler. Värderingen av egendomen görs själva av arvingarna, vid ett lämpligt tillfälle.Med vänliga hälsningar!

Hur kommer arvet efter min son att fördelas?

2020-07-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Min son är död. Hur ärver jag som fader och hans 2 syskon
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterFörst av allt vill jag beklaga din förlust.Jag tolkar det du har skrivit som att du undrar hur arvet efter din son kommer att fördelas, mot bakgrund av att det är du och din sons två syskon som är hans närmaste släktingar.Om jag har förstått dig rätt så var din son inte gift. Jag utgår även från att han inte hade några egna barn eftersom du inte nämner något om det. Utöver det utgår jag från att de två syskonen är din sons helsyskon. Med det menar jag att din son och hans syskon har samma föräldrar. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Du ärver hälften av din sons tillgångarSom fader till din son har du rätt att ärva hälften av de tillgångar som han har lämnat efter sig, hans så kallade kvarlåtenskap (2 kap. 2 § första stycket ÄB).Vem som har rätt att ärva den andra hälften av kvarlåtenskapen beror på om din sons andra förälder fortfarande lever eller inte.Den andra föräldern eller de två syskonen ärver resten av tillgångarnaLever den andra föräldern har hen rätt att ärva den andra hälften av kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § första stycket och 1 kap. 1 § ÄB).Har den andra föräldern däremot dött är det istället din sons två syskon som ärver den andra hälften av kvarlåtenskapen tillsammans (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). De får dela lika på sin hälft (2 kap. 2 § andra stycket ÄB).SammanfattningHälften av arvet efter din son kommer att tillfalla dig, eftersom du är hans fader. Den andra hälften av arvet kommer att gå till din sons andra förälder om hen fortfarande lever. Har den andra föräldern dött är det istället din sons två syskon som får ärva den andra hälften av arvet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller om en dödsbodelägare avlider innan arvskiftet?

2020-07-16 i Arvsskifte
FRÅGA |hejsan! Min far gick bort för fem år sedan och min mor gick bort nyligen. Vi är fyra syskon som får dela dödsboet. Jag har fått diagnosen cancer och undrar vad som händer med min del om jag dör innan delningen av arvet genomförts?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag beklaga din förlust och omständigheterna i ditt fall. Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller i din situation med hänvisning till aktuell lagstiftning.Rätten att taga arvRättsregler kring arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB). Arv kan enbart tagas av den som lever vid arvlåtarens död (1 kap. 1 § första meningen ÄB). Vidare gäller att den som har rätt att ta arv eller testamente först sedan en arvinge eller universell testamentstagare har avlidit, är delägare i dennes bo men inte i arvlåtarens (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).Vad gäller i ditt fall?För att vara berättigad till arv måste man vara i liv vid arvlåtarens död. Eftersom du är i livet när din mor (arvlåtaren) avlidit, innebär det att du har rätt att ärva efter henne. Du är dödsbodelägare i din mors dödsbo och din del av arvet ska tillfalla dig. Det har ingen betydelse om man avlider innan arvskiftet har genomförts.De som ska ärva din kvarlåtenskap, exempelvis legala arvingar eller universella testamentstagare kommer att vara delägare i ditt dödsbo. De kommer alltså inte att träda i ditt ställe som dödsbodelägare i din mors dödsbo. Din del av arvet som du fått efter din mor kommer att ingå som en tillgång i din kvarlåtenskap.SlutsatsFör att summera rättsläget så gäller att du är dödsbodelägare i din mors dödsbo. Du ska således tillskiftas en del av hennes kvarlåtenskap. Din rätt till arvet påverkas inte även om arvskiftet ännu inte har genomförts. När du avlider kommer sedan din del av arvet som du ärvt efter din mor att ingå som en tillgång i ditt dödsbo. De som är berättigade till arv efter dig kommer att vara delägare i ditt dödsbo och då tillskiftas en del av arvet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad är formkraven för att verkställa en gåva efter gåvogivaren dött och hur kan man klandra ett arvskifte?

2020-07-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej,Tacksam för svar på följande frågeställning: Person A skriver ett gåvobrev vilket skriftligen bevittnas av person C, på originalet. Gåvan avser en bil, vilken enligt gåvobrevet ska tillfalla person B efter person A:s död. Person A sänder person B en ovidimerad fotokopia av det vidimerade originalgåvobrevet.Person A avlider. Person B underrättar skriftligen bouppteckningsmannen (BM) och sänder denne ovidimerad fotokopia på o.n. gåvobrev. (Vidimerad kopia på gåvobrevet finns ej).BM uppger för person B att originalet på gåvobrevet ej står att finna.Person A har barn D som lever. Hur ska person B agera i detta läget - vad är rimligt? (värdet på bilen är ca200.000:-). Är person B att anse som dödsbodelägare innebärande att BM är skyldig att tillsända B bouppteckningen för godkännande? Om B ej skriver under bouppteckningen, vilka rättsliga åtgärder kan B vidta för att få rätten till bilen? (Tradition har ej skett och bilen är i dödsboets besittning).Vilket bevisvärde kan o.n. ovidimerade kopia på gåvobrevet anses ha?Finns det några rättsfall att hänvisa till där originalgåvobrevet avs lösöre är försvunnet, endast ovidimerad kopia finnes, och omständigheterna i övrigt överenstämmer med o.n. situation?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga ska jag redogöra för vad som krävs för att en gåva ska bli giltig efter gåvogivarens bortgång samt vilket bevisvärde en vidimerad fotokopia kan ha. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Kan man ge bort gåvor efter sin död? En gåva som man lovar någon efter sin död har karaktären av ett testamentsförordnande. Således ska egendom som man önskar annan vid sitt egna frånfälle meddelas genom en testamentshandling. Ett testamente ska iaktta lagstadgad formkrav. Dessa framkommer av 10 kapitlet. 1 § ÄB. För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det är skriftligt, bevittnat av två personer som inte omfattas av jävskretsen i 10 kapitlet. 4 § ÄB samt undertecknat av testator och vittnena. För att få lova bort egendom efter sin död krävs att man skrivit ett testamente som iakttar dessa kraven, annars kan inte gåvan verkställas. Vem är dödsbodelägare?En dödsbodelägare kan vara en arvinge eller en testamentstagare (det vill säga någon som är förordnad egendom genom testamente). En dödsbodelägare kan klandra ett testamente om de anser att de är oriktigt på något vis enligt 13 kapitlet och 14 kapitlet ÄB. Det kan handla om att formkraven i testamentet inte är uppfyllda eller att man anser att det är förfalskat eller liknande. Det krävs att man har bevis för sitt påstående, anser man att ett testamente har givits fel tolkning måste den som påstår så frambringa bevis för sitt påstående. Bevisbördan i dessa sammanhangen är hög och det följer sakens unika karaktär, den som skrivit testamentet kan ju inte höras. En ovidimerad fotokopia får anses ha ett relativt lågt bevisvärde men kan få ett högre om omständigheterna talar för dess äkthet. Det är helt upp till rätten hur de bedömer bevisen i hela sammanhanget. Vad krävs för att ett arvskifte ska godkännas? För att skifte ska kunna ske krävs samtliga dödsbodelägares samtycke. För de som inte samtycker får isåfall en klandertalan väckas enligt 13 - 14 kapitlet. Utifrån din fråga kan jag inte konstatera huruvida det finns fog att upprätta en klandertalan för er del. Det enda jag kan konstatera utifrån din fråga är att gåvobrevet i sin nuvarande omfattning inte kan verkställas på grund av att det saknar ett vittne (formkrav för testamente är 2 vittnen). SlutsatsUtifrån din fråga kan jag konstatera att gåvobrevet inte kan verkställas såsom testamente då det avviker från formkraven. Om ni anser att det bör verkställas får ni väcka en klandertalan och försöka driva igenom er sak med hjälp av de bevisen ni förmår att presentera. Att ge ett konkret svar i det avseendet ryms inte inom vår gratisrådgivning då det kräver omfattande utredning. För att ett skifte ska kunna ske krävs samtliga dödsbodelägares samtycke. Jag känner inte till något rättsfall i stil med det du beskriver. Om du önskar få ytterligare hjälp i ditt ärende är du välkommen att kontakta oss Här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Vad gör man om man inte får kontakt med en dödsbodelägare?

2020-07-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är fyra dödsbodelägare. Bouppteckning är gjord, lägenhet såld och alla har skrivit under fullmakter för dessa saker. Men inför arvsskiftet så får vi ej kontakt med den fjärde personen, (bor ej i Sverige), när vi skall fylla i arvskiftes handlingarna. Om man ej får kontakt vad gör man ?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken. Eftersom ni inte verkar ha haft några problem vid de tidigare stadierna (bouppteckning, försäljning och fullmakter) utgår jag ifrån att den fjärde arvingen medverkade under dessa.Vad händer när arvtagare saknas?Om någon arvtagare vistas på okänd ort ska den som förvaltar dödsboet anmäla detta till Skatteverket (16 kap 1 § ärvdabalken). Skatteverkets uppgift är då att kungöra arvet i Post- och Inrikes Tidningar, samt uppmana arvingen att göra sin rätt till arvet gällande. Arvtagaren har då fem år på sig, från dagen då kungörelsen publicerades, att ta emot arvet. Om personen inte gör det så preskriberas rätten, vilket innebär att övriga arvingar istället får ta del av arvet.Skatteverket kommer också att utse en god man som kan beakta arvingens intressen tills vidare (11 kap 3 § föräldrabalken).Vad gör ni?Det enda ni behöver göra är att anmäla den saknade arvingen till Skatteverket. Hen har då fem år på sig att göra anspråk på arvet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ärver våra gemensamma barn och mitt särkullbarn lika mycket efter min hustru?

2020-07-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min hustru och jag har två barn gemensamt. Min hustru har avlidit. Jag har ett barn sedan tidigare. Ärver alla tre lika mycket?Mvh
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterInledningsvis vill jag beklaga din förlust.Jag tolkar det du har skrivit som att du undrar om de två gemensamma barnen och ditt särkullbarn kommer att ärva lika mycket efter din avlidna hustru.Med särkullbarn menar jag det barn som du har sedan tidigare.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.Barnen kommer inte att ärva lika mycket efter din hustruDet korta svaret på din fråga är nej – de två gemensamma barnen och ditt särkullbarn kommer inte att ärva lika mycket efter din avlidna hustru. Det beror på att särkullbarnet inte har någon rätt att ärva henne.Särkullbarnet har dock arvsrätt till dig, vilket kommer att påverka hur arvet efter dig fördelas när du har avlidit.Jag kommer nu att beskriva mer noggrant vad som gäller.Särkullbarnet har ingen arvsrätt till din hustruSärkullbarnet har ingen arvsrätt till din hustru, eftersom de inte är släkt med varandra. Det är endast era två gemensamma barn som har rätt att ärva din hustru (2 kap. 1 § första stycket ÄB). De ärver hälften var av hennes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Du ärver din hustru med förtur framför era gemensamma barnDu ärver din hustru med förtur framför era gemensamma barn, eftersom ni var gifta med varandra när hon avled (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att hennes tillgångar nu kommer att tillfalla dig. Era två gemensamma barn kommer att få ut sitt arv först när även du har avlidit, vilket kallas för efterarv. Efterarvet motsvarar en viss andel av dina tillgångar när du har avliditGenom efterarvet får era två gemensamma barn alltså ut arvet efter din hustru i efterhand.Efterarvet beräknas till en viss andel av din kvarlåtenskap när du har avlidit. Andelen baseras på hur stor del av dina totala tillgångar som arvet efter din hustru utgjorde när du ärvde henne. Jag ska ge dig ett exempel med fiktiva värden:Du ärver 150 000 kronor efter din avlidna hustru, med förtur framför era gemensamma barn. Efter er bodelning uppgår dina tillgångar också till ett värde av 150 000 kronor. Arvet efter din hustru motsvarar då hälften av dina totala tillgångar, det vill säga en kvot om ½ eller en procentandel om 50 procent. Den kvoten/andelen är de två gemensamma barnens efterarvsandel.När du avlider uppgår dina tillgångar till 600 000 kronor. Efterarvsandelen av dina tillgångar är 50 procent, motsvarande 300 000 kronor. Det värdet ska avskiljas från resten av dina tillgångar och delas lika mellan de två gemensamma barnen, som därmed har fått ut sitt efterarv efter din hustru. Den hälft av kvarlåtenskapen som sedan återstår är arvet efter dig.Ditt arv kommer att delas lika mellan de två arvsgrenarnaArvet efter dig kommer att delas lika mellan de två arvsgrenar som dina tre barn tillhör (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ditt särkullbarn tillhör den ena arvsgrenen, medan de två gemensamma barnen tillhör den andra arvsgrenen.För att återknyta till exemplet ovan innebär det följande:När efterarvet har avskilts uppgår arvet efter dig till 300 000 kronor. Den ena hälften om 150 000 kronor går till ditt särkullbarn. Den andra hälften går till de två gemensamma barnen, som får dela lika på sin hälft.SammanfattningDe två gemensamma barnen och ditt särkullbarn kommer inte att ärva lika mycket efter din avlidna hustru. Det beror på att särkullbarnet inte har någon rätt att ärva din hustru överhuvudtaget. Istället är det de två gemensamma barnen som kommer att få dela lika på arvet efter din hustru. De kommer dock inte att få ut sitt arv efter henne förrän även du har avlidit, eftersom du ärver din hustru med förtur framför dem. Deras efterarv kommer att motsvara en viss andel av din kvarlåtenskap. Resten av din kvarlåtenskap kommer sedan att fördelas mellan alla dina tre barn, inklusive särkullbarnet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vems ansvar är det att göra arvsskiftet?

2020-07-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Jag undrar vems ansvar det är att göra arvskiftet. Personen i fråga som är maka till den avlidne säger att hon inte bryr sig. Vi är särkullbarn så det är efter vår mor vi ska ha arvskiftet, vi har provat prata med henne men det går ej. Hur går man vidare i detta?Tack
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag uppfattar det som att din fråga handlar enbart om vem som ska sköta arvskiftet och inte hur arvet ska fördelas eller hur boutredningen går till. För mer information om hur de sakerna går till finns regler i ärvdabalkens första till och med sjunde kapitel vad gäller arvets fördelning och i ärvdabalkens 20 kapitel vad gäller bouppteckningen. Arvsskiftet ska om den döde varit gift också föregås av en bodelning (9 kapitlet Äktenskapsbalken). Du kan också söka efter tidigare svar på frågor om de sakerna här på Lawline. ArvskiftetDe som ska förrätta arvskiftet är den dödes arvingar och universella testamentstagare (23 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Arvingar är den dödes barn samt make eller maka om det finns gemensamma barn. Universella testamentstagare är sådana som ärver genom testamente och som inte är arvingar. Om ni är överens om hur arvet ska fördelas kan ni sköta arvskiftet själva. Det ska då upprättas en handling över arvskiftet som undertecknas av alla dödsbodelägare. Dödsbodelägare är make eller maka, arvingar samt universella testamentstagare. Det innebär alltså i er situation att ni kan göra en fördelning av arvet som ni är överens om och sedan ska både ni och den avlidnes partner underteckna arvskifteshandlingen. Om ni inte är överensSkulle ni inte vara överens så kan vem som helst av dödsbodelägarna ansöka om en boutredningsman (19 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Det görs hos Tingsrätten som då utser en boutredningsman och boutredningsmannen blir då den som ska förvalta och utreda dödsboet. Dödsboutredningen ligger sedan till grund för arvskiftet. Hoppas det var svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Hur ska en skiftesmans arvode beräknas när dödsboet redan är skiftat, och pengarna måste betalas av arvtagarna?

2020-07-04 i Arvsskifte
FRÅGA |Konflikt vid bouppdelning, tingsrätten utsåg en advokat för skifte. Två systrar delar på 75% de fick 430000:- var, Resterande parterna 3 stycken delar på 25%. Advokatkostnaden kostade 80000:- en person fick 12,5% vilket gav 134.000 två personer fick 6,25% de fick 69.000:- var.Nu till problemet: (Arvstvisten har pågått i ca 3 år.)Den som fick 12,5% av arvet betalar endast 10.000:- enl henne själv av advokatkostnadenDe andra ska betala 17.500:- var, fyra personer ska betala ( även de 2 som bara fick de fick 6,25% (69.000:-) Är det rimlig kostnad då en har betallt 10.000:- och tänker inte betala ett öre mer.Systrarna vill även ha betalt för avyttringen i efterhand när allt är klart skiftet är gjort.
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag ska gå rakt på sak på hur man bör beräkna kostnadsfördelningen och hur den då ska fördelas på arvtagarna.Vad gäller både boutredningsmän och skiftesmän ska dessa betalas, så långt det går, av dödsboet (se ärvdabalken 19:19 och 23:5). Detta innebär att hela advokatkostnaden för den utsedde advokaten ska dras från arvet, innan arvet betalas ut. I detta fall har ni redan skiftat arvet, och man får då räkna ut det på ett annat sätt. I detta fall kan du räkna ut advokatkostnaden på följande sätt.Varje person ska betala av advokatsumman lika stor andel som de fått i arv. De som fått dela på 75% av arvet får alltså dela på 75% av advokatkostnaden. De ska då totalt betala 60.000 av advokatkostnaden. Den som fick 12.5% får då betala 10.000, medan de resterande två personerna får betala totalt 12.5% av kostnaden, alltså 5.000 kr var.Detta är det korrekta sättet att beräkna kostnadsfördelningen. Resultatet blir då ungefär densamma som om man först hade dragit advokatkostnaden på 80.000 direkt från arvet innan det delades ut. Den som fick 12.5% av arvet har då faktiskt alldeles rätt i att hon endast ska behöva betala 12.5% av advokatkostnaden, alltså 10.000 kr.Vad gäller systrarnas krav på betalt för en försäljning ska detta bedömas på följande sätt. Dessa systrar har endast rätt till betalt om de har ett giltigt krav på dödsboet. Om de kan visa att de har nödvändiga kostnader som uppstått i samband med att de förvaltat dödsboet, bör de få ersättning för detta. Detta skulle exempelvis kunna vara att de tagit ur egen ficka när de betalat räkningar för dödsboet. Den kostnaden bör då fördelas på samma sätt som advokatkostnaden. Angående dessa kostnader bör ni alltså först bedöma för att avgöra om de ens är giltiga krav på dödsboet som ska betalas.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,