Frågor & Svar

Min far avled för några år sedan. Vi var tre dödsbodelägare när arvskiftet gjordes. Vi sparade en slant på fars konto för eventuella skatter efter aktieförsäljning. Nu är dessa betalda och vi ska stänga kontot. En dödsbodelägare har har avlidit efter arvskiftet. Min fråga är då, den sista lilla skvätt pengar som finns kvar på fars bankkonto, ska de delas upp till de två dödsbodelägare som lever? Eller ska en tredjedel till den avlidna dödsbodelägarens arvtagare?

Hej, min svärfar har gått bort och efterlämnar sig tre biologiska barn. Han upprättade ett testamente där han skriver bort ena barnet. Testamentet är korrekt upprättad osv. Nu vid bouppteckningen uppgav ena barnet att hen vill jämka testamentet och vill på så sätt få ut sin laglott. Vi har då förstått att hon efter det har rätt till en sjättedel av arvet, stämmer det? Kan hon bestrida på något sätt att få en tredjedel trots att det finns ett testamente? Vi har en bouppteckningsman men det känns som hen är partisk. Ena barnet säger att om hen inte får 1/3 så kommer hon dra det så lång det går och då kan det bli 0 kr att dela på. Upplevs som ett hot. Därför frågar vi nu, kan hen driva det så långt? Varför ska man då göra ett testamente om en bröstarvinge kan kräva/driva att få hela sin arvslott trots att den avlidne inte önskade det? 

Hur fördelas arvet mellan ett helsyskon och halvsyskon om deras syster gått bort? Med tanken att systern varken hade barn eller föräldrar vid liv.

Hej, Bakgrund; Vår pappa dör -93. Vår farfar dör -95 och en bouppteckning upprättas. Farmor ärver allt. När Farmor dör -03 4 månader senare dör även min faster (mkt sjuk), ogift och inga barn. Hon testamenterar all kvarlåtenskap till en "väninna" som är känd. Vi (arvinge 1 och 2) planerar att påbörja en process för att bestrida testamentet då det upprättats felaktigt, men får efter kontakt med jurist rådet att avstå då dödsboet inte har så stora medel kvar. Allt av värde är rensat från hennes hem. En bouppteckning görs för min faster där ”väninnan” är upptagen som testamentstagare. Testamentstagaren återkommer aldrig för att göra ett arvskifte. Över 20 år senare hittats ett konto som tillhörde farfar (fanns med i bouppteckningen) som det inte gjorts ett arvskifte på. Även ett konto hos faster finns kvar i banken som det inte har gjorts ett arvskifte på. Kommer "väninnan" nu att ärva hälften av det som finns kvar från min farfar, samt allt hos min faster, eller har rätten för henne att ta ut arvet preskriberats då det förflutit mer än 10 år (enligt 16 kap 4 pargrafen ÄB)? Jag önskar förstå om vi kan hävda preskriptionstid 10 år för testamentet men även vad som menas med att "göra anspråk på ett arv" - vad måste arvingar/testamentstagare göra rent praktiskt? Allra vänligaste

Tre syskon ärver sin förälder ett syskon erhåller ett fordon på sin arvslott värde 30000kr. Ska då de två andra få ut 30000kr på sin arvslott och efter det fördelar man resterande på tre?

Hej Särkullbarnen har fått ut sin laglott enligt testamente och arvskiftet är genomfört och avslutat. Efter deklaration kommer maken/dödsboet få en skatteåterbäring. Sak den då delas ut på samma sätt med laglott?

Skiftesman. Om jag ansöker om skiftesman via Tingsrätten, kan någon av de övriga arvingar stoppa min söknad?