Vad händer när dödsbodelägare dör innan arvskifte?

2021-07-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan, jag och min bror är delägare i två olika dödsbon. Våran farfars och våran far. Farfar gick bort först och nån månad senare gick min far bort. Jag och min bror är dom enda bröstarvingarna och vi ska få ärva både farfar och våran far. Min fråga är då om arvet från min farfar går in i min fars dödsbo, eller hur går det till?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag beklagar sorgen efter din farfar och far!Din fråga berör regler i ärvdabalken (ÄB). Om arvtagaren alltså en av delägarna i dödsboet levde på dagen för arvlåtarens död tar denne arv efter arvlåtaren (1 kap. 1 § ÄB). Det innebär att om delägaren lever när arvlåtaren dör men avlider under tiden som dödsboet hålls oskiftat tillfaller arvet ändå delägaren. Det är istället delägarens arvtagare som inträder i den avlidne delägarens ställe genom delägarens dödsbo (18 kap. 1 § ÄB).I praktiken innebär detta att arvet efter er farfar kommer tillfälla er far även fast han har avlidit. Kort sagt ska ni sätta in arvet efter er farfar på er fars konto och ta upp tillgången i bouppteckningen innan arvskiftet (arvskifte innebär att man fördelar arvet) från er fars dödsbo görs. Arvet från er farfar går alltså in i er fars dödsbo, precis som du skriver.Hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Hur kommer arvet fördelas om det finns en livförsäkring skriven på utomstående?

2021-07-12 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej En vän har skrivit sin livförsäkring på mig. Han har barn, är det jag som har rätt till livförsäkringen då eller blir det barnen som ärver den?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En livförsäkring är en form av personförsäkring (se 10 - 16 kap. FAL), där risken för ett försäkringsfall är knutet till en persons liv eller hälsa som en person tecknar för sina efterlevande. I det här fallet har en vän tecknat en livförsäkring med dig som försäkringstagare.Regler om arv och fördelning av kvarlåtenskap återfinns i Ärvdabalken (ÄB). När din vän avlider kommer dennes kvarlåtenskap att fördelas mellan eventuella testamentstagare och arvingar.Det som är avgörande för hur utfallet blir i ditt fall är om du är skriven som särskild förmånstagare i livförsäkringen från din vän. Om du står som särskild förmånstagare kommer du att erhålla försäkringsbeloppet utan inblandning av arvingar och andra eventuella testamentstagare, detta framgår av 14 kap. 7 § FAL, som stadgar att försäkringsbeloppet i sådana fall inte ingår i den avlidnes kvarlåtenskap.Är du inte skriven som särskild förmånstagare i livförsäkringen kommer försäkringsbeloppet att ingå i kvarlåtenskapen och fördelas enligt de allmänna arvsreglerna i 2 - 3 kap. ÄB.Med vänliga hälsningar!

Måste alla dödsbodelägare skriva under arvskiftet?

2021-06-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Om man inte skriver på arvskifte är det då så att ingen får ut sina pengar då ?
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline! Jag har förstått din fråga som att du undrar vad som händer när en dödsbodelägare inte skriver under arvskiftet. Reglerna om arvskifte finns i ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är att alla dödsbodelägare måste skriva under arvskiftet (23 kap. 4 § ÄB). Om en av dödsbodelägarna inte vill skriva under kan en annan dödsbodelägare ansöka om en skiftesman hos domstolen (23 kap. 5 § ÄB). Skiftesmannen kommer då att hjälpa till att fördela arvet om dödsbodelägarna inte själva kan komma överens. Kostnaden för skiftesmannen betalas av dödsboet. Hoppas att det var svar på din fråga!Återkom gärna om du har ytterligare funderingar. Med vänlig hälsning,

Måste ett adopterat barn återbetala arvet efter den biologiska föräldern?

2021-06-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min make ska ansöka om att adoptera sitt numera vuxna styvbarn, dvs mitt biologiska barn, biologisk far är avliden och arvskiftet är färdigt.I och med adoptionen försvinner ju arvsrätten efter fadern men blir man återbetalningsskyldig av ett redan utbetalt arv?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som är arvinge och vid liv när arvlåtaren går bort har rätt att ärva arvlåtaren (1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § ärvdabalken). Rätten att ärva sin biologiska förälder upphör först i och med adoptionen (4 kap. 21 § föräldrabalken). Även då det visat sig att en kvinna varken var adopterad eller biologiskt barn till en arvlåtare har Högsta domstolen kommit fram till att arvskiftet skulle bestå (NJA 1997 s. 646). För att besvara din fråga så kommer ditt barn alltså inte att bli återbetalningsskyldig för det redan utbetalda arvet efter den biologiska föräldern. Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Har vi som barn rätt att företräda våra avlidna föräldrar i ett arvskifte, eller kan min moster bestämma allt?

2021-07-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan jag har en fråga gällande arvsanordning!Jag har precis fått veta att en utav mina morbröder dött. Dennes föräldrar, min mormor och morfar är döda, samt min mor, en annan morbror och min ena moster dog förra året. Nu finns det endast två barn kvar i den skaran, min moster och min morbror. Nu har det blivit bråk i familjen gällande arv och bodelning. När min morbror dog blev det ett hemskt gräl då min moster ville styra och ställa och ville få fullmakt att bestämma allt och när hon tog kontrollen så tog hon alla saker som fanns. Jag fick då efterlevande ersättning i min mammas ställe. Då ville min andra moster som då var i livet anmäla min moster pga hennes beteende eftersom hon kränkte de andra syskonen men det gjordes aldrig. Sen dog den mostern och nu har ju hennes barn trätt in istället för henne i arvsanordningen. Nu när min andra morbror är död vill min moster ha full kontroll och vägrar samarbeta med någon trots att mina 4 kusiner som efterträder sin döda mor gärna vill samarbeta med henne så vi kan dela upp det rättvist, då han äger ett hus på 160kvm en stor tomt och fyra bilar.Vi är oroliga att hon kommer förskingra allt och vi inte kommer se en krona utav försäljningen av hus och bilar och att hon kommer ta allt. Får hon göra så enligt lag och bara skaffa fullmakt utan våra underskrifter bara för att hon är ett av två levande syskon eller har vi barn som företräder de döda syskonen något att säga till om? Mostern är psykiskt sjuk, missbrukare,ej kapabel!
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ArvsorningenInom arvsrätten finns tre olika arvsklasser som du finner i 2 kap 1­­-3 §§ ärvdabalken. Den första gäller att barn ärver sina föräldrar, så kallade bröstarvingar. De ärver med lika delar. Det betyder att din mor och hennes syskon ärvde dina morföräldrar med lika lott, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Du har sedan ärvt efter din mor. När din morbror och moster dog, går deras arv i första hand till deras barn, om de hade några, som får dela lika på deras framlidna förälders andel. Om de inte hade några barn går avet till den avlidnes föräldrar (Dina morföräldrar), men eftersom är avlidna går arvet med lika lott till alla syskon. Det är den andra arvsklassen, se 2 kap 2 § ärvdabalken. I det fall något av syskonen är avlidna, går deras andel vidare till deras barn, den så kallade istadarätten. Det innebär att du får din mors del av hennes syskons arv. Detta förutsätter dock att de avlidna inte var gifta, i sådana fall går arvet i första hand till den efterlevande maken, se 3 kap 1 § ärvdabalken.I er släkt ska alltså samtliga morbröder och mostrar inklusive din mor dela lika på arvet efter sina syskon. För de syskon som inte är i livet, går arvet vidare till deras barn, som delar lika på sin förälders andel. Det vill säga du och dina kusiner.ArvsskifteNär någon dör ska ett arvskifte upprättas av arvtagarna och de universella testamentstagarna (Utomstående som fått arv genom testamente) enligt 23 kap 1 § ärvdabalken.Du skriver i ditt brev att du är rädd att din moster kommer att försöka förskingra delar av arvet, och dessutom att hon ej är kapabel att genomföra den bouppteckning (Sammanställning av tillgångarna) som ska göras.Eftersom du genom istadarätten företräder din mor, är du dödsbodelägare. Då kan du begära att en domstol ska utse en skiftesman som fördelar arvet på rätt sätt, se 23 kap 5 § ärvdabalken.SammanfattningArvet efter din sista morbror ska fördelas i fyra lika delar. En del till din moster, en del till din morbror, en del till dig, eftersom du företräder din mor och slutligen en del som går till dina fyra kusiner som företräder sin mor. De får dela lika på den delen.Eftersom du och dina kusiner är dödsbodelägare kan ni begära att en domstol utser en skiftesman som genomför arvsskiftet, om ni inte litar på er moster. Om du behöver vidare hjälp med arvsskiftet är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Bröstarvinge har tagit egendom ur dödsboet

2021-07-08 i Arvsskifte
FRÅGA |En av bröstarvingarna har överfört fadern två bilar på annan person och gått in i faderns lägenhet utan samtycke från övriga bröstarvingar! Ska man polisanmäla då eller vad?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du kan anmäla en bröstarvinge för brott om denne har tagit egendom som tillhört arvlåtaren. Jag tolkar din fråga som att arvlåtaren är avliden och att egendomen har tagits från dödsboet. Eftersom ni ännu inte har delat upp egendomen mellan er utgår jag från att ett arvskifte inte är genomfört. Jag utgår också från att en bouppteckning har förrättats, eftersom huvudregeln är att detta ska göras senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB).Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och brottsbalken (BrB)Dödsboet äger den avlidnes egendom innan arvskifte och dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta över egendomenNär en person dör övergår skulder och tillgångar som tillhörde den avlidne personen till ett dödsbo. Ett dödsbo är en egen juridisk person. Arvingar till den avlidne är dödsbodelägare som tillsammans ska bestämma hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas. Det görs genom ett så kallat arvskifte. Vid ett arvskifte upprättas ett avtal mellan dödsbodelägarna där det bestäms hur egendomen i dödsboet ska fördelas mellan arvingarna (23 kap. 1 § ÄB). Innan dess att ett arvskifte har ägt rum är det dödsboet som äger den avlidnes egendom. Det är dödsbodelägarna som ska förvalta den egendom som ingår i dödsboet. Förvaltningen ska ske gemensamt och alla dödsbodelägare ska vara överens om alla förvaltningsåtgärder som vidtas (18 kap. 1 § ÄB).Det kan vara brottsligt för en dödsbodelägare att ta egendom ur dödsboet innan arvskifte ägt rumDet är otillåtet för en dödsbodelägare att tillägna sig egendom som ingår i dödsboet, eftersom äganderätten normalt sett inte övergår från dödsboet till arvingarna förrän ett arvskifte äger rum. Om en dödsbodelägare tagit egendom ur dödsboet utan tillåtelse med avsikten att behålla egendomen själv kan det vara fråga om stöld (8 kap. 1 § BrB). Om dödsbodelägaren saknar avsikten att ge sig själv egendomen som tagits kan det istället vara fråga om egenmäktigt förfarande (10 kap. 8 § BrB). Vad innebär detta för digInnan ett arvskifte är genomfört anses den avlidnes egendom fortfarande tillhöra dödsboet. Jag kan tyvärr inte ge något säkert svar på om bröstarvingen kommer att dömas för något brott. Det är bara en domstol som kan besluta om sådant. Det jag kan säga är att stöld från dödsboet kan bli aktuellt om en bröstarvinge tagit egendom från dödsboet utan tillåtelse med avsikt att behålla egendomen. Saknas vilja hos bröstarvingen att göra egendomen till sin egen kan det istället vara fråga om egenmäktigt förfarande från dödsboet. Du kan absolut göra en polisanmälan. För att göra en polisanmälan mot någon behöver du inte ens vara säker på om personen du anmäler har gjort något brottsligt. Den bedömningen är upp till polisen och rätten.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Kan dödsbodelägare bli skyldig för dödsboets skulder?

2021-06-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mor avled i januari 2021. Jag som ensamt barn och släkting (tillika enda dödsbouppgivare) ordnade med Dödsboanmälan eftersom boet förutom små medel i bank saknade tillgångar. Dödsboanmälan godkändes sedermera av kommunen och registrerades hos Skatteverket, varpå alla kvarvarande skulder i samband med begravning reglerades med de bankmedel som fanns. I samband med dödsfallet kontaktade jag som företrädare för dödsboet ett stenhuggeri för att kunna utföra en textkomplettering på gravsten och fick en offert på detta i januari. Nu i slutet av juni kommer så en faktura för detta, adresserad till dödsboet. Då banktillgångarna i boet tidigare i år täckt alla hittillsvarande kostnader i samband med begravning och då tillgångarna (som var mycket knappa) nu är slut och den avlidnes bankkonton terminerade, undrar jag om jag personligen är ansvarig för att betala fakturan med mina egna medel? Tacksam för svar.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du vill veta om du kan bli ansvarig för skulden som uppkommit gentemot dödsboet.Kan man ärva skulder? - Enligt svensk rätt så kan en dödsbodelägare aldrig ärva skulderna för ett dödsbo. Detta kommer inte till direkt uttryck i lag utan är en effekt av 2 kap 1 § Konkurslagen och att ett dödsbo är en juridisk person enligt 18 kap 1 § Ärvdabalken. Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna, kan du sätta dödsboet i konkurs, eftersom ett dödsbo är en juridisk person (2 kap. 3 § konkurslagen). På så sätt kommer en dödsbodelägare aldrig personligen ärva dödsboets skulder. En ansökan om konkurs sker till den tingsrätt där den avlidne hade sin hemvist innan sin död (2 kap. 1 § konkurslagen).Vad innebär detta för dig? - Detta medför då att om dödsboet inte är avslutat, så kan man på grund av denna nyuppkomna skuld försätta dödsboet i konkurs och genom konkursen reglera skulden eller enbart konstatera att skulden inte kan betalas då inga medel finns. Om dock dödsboet är avvecklat redan är rättsläget en hel del knivigare och jag rekommenderar dig att ta kontakt med mer specialiserad jurist inom området!Hoppas att de svar svar på din fråga!

Får gift särbo ta över hyresrätt vid arvskifte?

2021-06-27 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag har en fråga gällande hyresrätt.Om man är gifta par men särbor. Mannen bor i sin egen ett rums lägenhet. Frugan bor i sin egen tre rumslägenhet tillsammans med parets gemensamma barn. Om frugan avlider, har mannen rätt att ta över kontraktet för tre rumslägenhet som tidigare stod på frugans namn?Paret har varit gifta men nu har frugan avlidit och deras gemensamma barn är folkbokförda i tre rumslägenhet, vilken är rymlig för både mannen och barnen. Mannen har kontrakt för ett rumslägenhet vilken är för trång för barnen. Har mannen rätt att ta över kontraktet för tre rumslägenheten?Tack för hjälpen.
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns i 12 kap. jordabalk (JB).Det finns ett överlåtandeförbud i 12 kap. 32 § JB. Detta medför att en hyresgäst inte kan överlåta sin hyresrätt till annan om inte hyresvärden ger sitt samtycke härför. Överlåtandeförbudet har dock flera undantag. Om hyresgästen har efterlevande make/sambo eller annan närstående kan denne ha rätt att överta hyresrätten. Då efterlevande make/sambo tilldelats hyresrätten till en bostadslägenhet genom bodelning, arv eller testamente kan hyresvärden inte motsätta sig överlåtelsen eller pröva huruvida efterlevande make/sambon är godtagbar som hyresgäst, om lägenheten har använts huvudsakligen som gemensam bostad. Detta gäller även om den avlidne sagt upp hyreskontraktet före tidpunkten för dödsfallet. Efterlevande make/sambo har då rätt att erhålla förlängning av avtalet och överta detsamma. En överlåtelse kan också ske till dödsbodelägare eller annan närstående till den avlidne. Med annan närstående avses exempelvis föräldrar, barn, syskon och andra när släktingar till den avlidne. De krav som uppställs är att den som vill överta lägenheten ska ha varit varaktigt sammanboende med den avlidne före dödsfallet samt att hyresvärden skäligen kan nöja sig med den nya hyresgästen. Kravet skäligen nöja sig med hyresgästen innebär att den nya hyresgästens person och dennes ekonomiska situation beaktas. Däremot beaktas inte hyresvärdens behov av lägenheten.Som sagt krävs att sammanboendet har varit varaktigt. I regel krävs ca tre års sammanboende men under vissa situationer har rätten gjort undantag om det varit skäligt i det enskilda fallet. I flera fall har avsikten varit att sammanboendet skulle bli varaktigt men den ena parten har avlidit. I sådana fall har en kortare tid är tre års sammanboende godtagits och den närstående har fått ta över hyresrätten.Sammanfattningsvis är det mer komplicerat med hyresrätt på grund av överlåtelseförbudet i JB. Om barnen står på kontraktet kan överlåtelsen ske till dem eftersom de har varit varaktigt sammanboende med mamman. Annars kan mannen prata med hyresvärden och fråga honom eller henne om han får flytta in i lägenheten. Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,