Testamente och preskription - Vad gäller?
Hej, Bakgrund; Vår pappa dör -93. Vår farfar dör -95 och en bouppteckning upprättas. Farmor ärver allt. När Farmor dör -03 4 månader senare dör även min faster (mkt sjuk), ogift och inga barn. Hon testamenterar all kvarlåtenskap till en "väninna" som är känd. Vi (arvinge 1 och 2) planerar att påbörja en process för att bestrida testamentet då det upprättats felaktigt, men får efter kontakt med jurist rådet att avstå då dödsboet inte har så stora medel kvar. Allt av värde är rensat från hennes hem. En bouppteckning görs för min faster där ”väninnan” är upptagen som testamentstagare. Testamentstagaren återkommer aldrig för att göra ett arvskifte. Över 20 år senare hittats ett konto som tillhörde farfar (fanns med i bouppteckningen) som det inte gjorts ett arvskifte på. Även ett konto hos faster finns kvar i banken som det inte har gjorts ett arvskifte på. Kommer "väninnan" nu att ärva hälften av det som finns kvar från min farfar, samt allt hos min faster, eller har rätten för henne att ta ut arvet preskriberats då det förflutit mer än 10 år (enligt 16 kap 4 pargrafen ÄB)? Jag önskar förstå om vi kan hävda preskriptionstid 10 år för testamentet men även vad som menas med att "göra anspråk på ett arv" - vad måste arvingar/testamentstagare göra rent praktiskt? Allra vänligaste
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB).
Formkraven - Vad gäller?
Eftersom du säger att testamentet har upprättats felaktigt kan följande vara värt att nämna. Av 10 kap. 1 § ÄB följer formkraven för ett testamente och däri sägs att "Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De skola äga kännedom om handlingens egenskap av testamente, men det står testator fritt att låta dem veta dess innehåll eller ej".
Vidare anges i 10 kap. 2 § 1 st. ÄB att "Testamentsvittnena böra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De böra ock å handlingen teckna intyg rörande tiden för bevittnandet samt övriga omständigheter som kunna vara av betydelse för testamentets giltighet". I andra stycket uttalas att "Hava vittnena å handlingen intygat att vid testamentets upprättande så tillgått som i 1 § sägs, skall intyget, där klander väckes, äga tilltro, såframt omständigheter ej förekomma som förringa intygets trovärdighet".
Inledningsvis kan sägas att bestämmelsen i 2 §inte innehåller några formkrav utan är snarare att se som praktiska råd för att underlätta vid en eventuell framtida tvist. Bestämmelsen är således fakultativ. Av andra stycket framgår en regel om bevisbördans placering, vilken innebär att den som hävdar att formkraven i 1 § inte är uppfyllda, trots intygen från vittnena, bär bevisbördan för sitt påstående. Lagtexten är för övrigt något ålderdomlig, men när det gäller formkraven kan följande anföras. Den som upprättar ett testamente benämns testator och rättshandlingen är ett slags förordnande om hur testators kvarlåtenskap ska fördelas efter dennes frånfälle. Testamentet ska, förutom att vara ett uttryck för testators yttersta vilja, upprätts skriftligen och i samtidig närvaro av två vittnen undertecknas av testator eller genom vittnenas försorg "vidkännas sin namnteckning", vilket som sagt följer av 10 kap. 1 § ÄB.
Annorlunda uttryckt: Vittnena ska genom sina underskrifter bekräfta att det är testator som har skrivit under testamentet varför de även måste känna till att det är ett testamente de bevittnar. Det föreligger dock inget krav på att vittnena behöver ta del av innehållet utan det räcker med att de är medvetna om vilken typ av handling det är fråga om. Och märk väl att ett testamente endast blir tillämpligt efter testators död. Notera också att man som testamentstagare inte själv kan agera vittne och inte den som är under 15 år eller på grund av psykisk sjukdom saknar insikt om betydelsen av en vittnesbekräftelse. Därutöver uppställs förbud mot make, sambo, eller den som i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig som testator eller dina syskon att vara testamentsvittne, 10 kap. 4 § 1 st. ÄB.
Jag vill också understryka vikten av kravet på två samtidigt närvarande vittnen. Med detta menas att personerna i princip måste befinna sig i samma rum. I rättspraxis har nämligen, vid klander av testamenten, vittnen som vid tidpunkten för testamentets upprättande befunnit sig i samma bostad men olika rum inte ansetts vara samtidigt närvarande och därmed utgjort tillräckliga skäl för att få testamentet ogiltigförklarat, se bl.a. Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1978 s. 189.
Preskriptionsreglerna - Vad gäller?
I 16 kap. 4 § ÄB sägs att arvinge eller testamentstagare, som ej har att göra sin rätt gällande efter vad i 1-3 a § (i samma kapitel) sägs, ska göra det inom tio år från dödsfallet eller, om hans rätt inträder först vid senare tidpunkt, från denna. Den yttersta preskriptionstiden är således tio år och bestämmelsen träffar både arv och testamente.
Ovan uppger du att testamentstagaren aldrig återkom ”för att göra ett arvskifte”. Exakt hur det ska tolkas låter jag vara osagt, men gissningsvis blev denne i vart fall kallad till bouppteckningen. Vidare är det oklart om något arvskifte överhuvudtaget har ägt rum, dvs. om dödsboet är upplöst, vilket å andra sidan förefaller märkligt om så inte skulle vara fallet. Men om det förhåller sig på det viset att testamentstagaren aldrig hörde av sig efter att vederbörande fått vetskap om din fasters frånfälle bör naturligtvis, givet den tid som förflutit, preskription har inträtt. I lagkommentaren till 16 kap. 4 § ÄB anges att om testamentstagaren ”ej låter höra av sig inom tio år från dödsfallet, går denne miste sin rätt” (vilket i och för sig redan följer direkt av lagtexten). Men det påtalas även att om ”Om hans (testamentstagarens) uraktlåtenhet att göra rätten gällande beroende av att någon försummat skyldighet att underrätta honom om testamentet kan denne emellertid bli pliktig att utge skadestånd till testamentstagaren.”. Men något sådant är det ju å andra sidan inte fråga om här.
Min uppfattning är med andra ord och som svar på din huvudsakliga fråga att preskriptionstiden om tio år i 16 kap. 4 § ÄB kan åberopas av dig. När det sedan gäller den praktiska biten finns det mig veterligen inga uttryckliga instruktioner stipulerade i lag. Utan här handlar om att ge sig tillkänna, dvs. och såsom det uttrycks i lagkommentaren låta höra av sig, vilket i regel sker i förhållande till dödsboet (formellt) och indirekt genom att kontakta dödsbodelägarna.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig initialt i den kommande processen och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan, t.ex. i domstol eller vid annan typ av förhandling, om så skulle önskas. Vi har god erfarenhet av den här typen av tvister. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis vid författande kravbrev, svaromål och/eller annat skriftligt yttrande. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
