Tolkning och tillämplig av testamente samt frågor om arvsavsägelse och tillhörande avtal

Question

Hei, Jeg er i et arveoppgjør etter min onkel Per som bodde i Sverige og hadde både norsk og svensk personnummer. Han hadde hverken kone eller barn, men to brødre, min far Jakob og min avdøde onkel Kjell. Kjell har tre barn.
Per hadde skrevet et testamente hvor han testamenterte bort alt han eier til meg og mine to søsken, og dette har ikke søskenbarna vært enige i. På grunn av ordlyden i testamentet har vi nå etter to år blitt enige om følgende fordeling:
Alle eiendeler i Norge skal deles i hht. svensk arvelov, og deles på de to brødrene (Min far Jakob og avdød Kjell = de tre søskenbarna).
Alle eiendeler i Sverige skal jeg og mine to søsken arve.
1: Jakob vil gi meg og mine to søsken sin del, så vi har en signert avtale, og vi lurer på om er tilstrekkelig. Kan den leveres til den som skal betale ut boet,så er det greit? "Arveavtale: Jeg Jakob født 04.03.1949 sier herved fra meg min del av arven i sin helhet etter Per Sandnes til mine tre barn. Etter Pers ønske skal min del av arven tilfalle mine barn: Kristin, Ruth og Kent, og fordeles likt mellom dem. Arven skal i sin helhet utbetales fra boet med like deler til mine overnevnte barns kontoer. Dette er en avtale mellom meg og mine barn, så den skal ikke inngå i boet, men brukes når boet er oppgjort og midler skal fordeles".
2: På grunn av mye gjeld ønsker Ruth å si fra seg sin del av arven og gi til meg. Kan hun skrive en tilsvarende avtale som den over, men gi sin arv til meg, eller må hun gjøre noe annet?

Answer 1

Rättsliga utgångspunkter och bedömning

Som jag förstår situationen så har din farbror avlidit och inte lämnat efter sig några bröstarvingar, utan närmaste arvingar är istället hans två bröder, din pappa och din andra, sedan tidigare avlidne farbror tillika pappan till dina kusiner. Jag antar att arvlåtarens föräldrar är avlidna sedan tidigare då de i ärver före arvlåtarens syskon. Sedan finns det ett testamente som dina kusiner har motsatt sig.

Till att börja med skulle jag vilja påstå att testamentet endast kan klandras av kusinerna om det skulle föreligga misstanke om att det tillkommit på ett olovligt vis. Om det emellertid är upprättat enligt konstens alla regler så torde de inte ha någon möjlighet att klandra detta. Ett testamente kan således endast klandras av bröstarvingarna till den avlidne, dvs. den avlidnes avkomlingar. Med avkomlingar avses släktingar i rakt nedåtstigande led, dvs. barn och barnbarn. Kusiner utgör inte bröstarvingar och äger således inte rätt till laglotten enligt 7 kap. ärvdabalken enligt svensk rätt. Eftersom de saknar rätt att hävda sin laglott saknar de vidare rätt enligt min mening att motsätta sig testamentet. Testamentet ska vidare ges den tolkning som antas överensstämma med testators vilja, 11 kap. 1 § första stycket ärvdabalken (1958:637). Om din farbror önskade testamentera bort sin egendom till dig och sina syskon så borde denna vilja respekteras.

Oaktat det ovan anförda söker jag även besvara dina frågor rörande de tilltänkta avtal som ska upprättas.

När ett dödsbo ska avslutas och kvarlåtenskapen i detta ska skiftas mellan arvingarna ska ett arvskiftesavtal upprättas, av vilket det ska framgå på vilket sätt egendomen ska skiftas, dvs. vem som ska få vad, 23 kap. 4 § ärvdabalken (1958:637). Innan skifte får ske ska en bouppteckning upprättas och samtliga skulder till dödsboet, som fanns vid brytdagen (dagen då den avlidne gick bort), regleras. Om egendom skiftas innan skulderna betalas kan denna bli föremål för återvinning, för det fall någon av borgenärerna kräver det.

I förevarande fall rör det emellertid inte om arvsavtal om skifte, utan det handlar snarare om någon form av arvavstående till förmån för annan arvinge. Avtal om arvsavstående föreskrivs i 17 kap. ärvdabalken. I 17 kap. 2 § föreskrivs således att om en arvinge avsäger sig ett arv, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren, är det gällande.

Att arvinge avstått från hela sitt arv har till påföljd att han eller hon ej vidare kommer i betraktande som arvinge. Den egendom som skulle ha tillfallit honom eller henne enligt vanlig arvsföljd övergår på annan.

Man ska emellertid skilja mellan arvsavstående som regleras i 17 kap. ärvdabalken och arvsavsägelse. Arvsavstående kan endast ske medan arvlåtaren är kvar i livet, medan avsägelse kan ske såväl innan som efter arvlåtarens bortgång. Om en arvinge avsagt sig sin rätt till arv är hen inte längre dödsbodelägare. Den del av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de övriga arvingarna.

Med anledning av att det ej föreligger arvs- eller gåvoskatt skulle jag rekommendera att ingen avsägelse sker, utan att din pappa Jakob istället erhåller sin del av arvet och därefter överlåter denna i form av gåva till er barn. Då behövs ett arvskiftesavtal och sen endast ett tillhörande gåvobrev mellan er syskon och er pappa Jakob. Under sådana förhållanden behöver ni inte heller blanda in kusinerna vidare i fördelningen av arvet från er farbror.

Mot bakgrund av det ovan anförda skulle jag emellertid rekommendera att ni tar hjälp av våra familjerättsliga jurister på byrån för att om möjligt få igenom testamentet och att testators vilja de facto respekteras, vilket gynnar dig och dina syskon. Det innebär vidare att mindre pappersarbete behöver ske, eftersom arvskiftet således bör ske i enlighet med testamentet.

Ni har vidare en telefonuppföljning beställd via tjänsten. Jag kommer att återkoppla till er personligen via mejl för att bestämma tid och datum för denna uppföljning.