Går det att klandra ett arvskiftet efter fem år?

2021-08-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om dold samäganderätt. Min halvsysters far, K-G avled 2016. Han var sedan många år omgift och hade två döttrar i det nya äktenskapet. Han hade av sina föräldrar ärv en stor gård med två fastigheter och mycket skog. 1999 gav han och hans nya maka bort hela egendomen till deras två gemensamma döttrar. 2006 gav bröstarvingarna tillbaka hela fastigheten i gåva till sin mor. Skäl som angavs var att den ena av döttrarna låg i skilsmässa samt att min halvsyster inte skulle kunna erhålla sin laglott så länge frun var i livet eftersom det skulle innebära att de behövs sälja av tillgångar på fastigheten då det inte fanns likvida medel. När K-G avled fick min halvsyster besked att hon inte kunde få ut sin laglott med anledning av att dödsboet från hennes far saknade tillgång. Hennes fars fru åberopade Äktenskapsbalken 12;2 att vardera maken vid bodelning behåller sin egendom. I juni 2016 blev min halvsyster kontaktade av änkans advokatbyrå och ombads underteckna avtal om bodelning och arvsskift med innebörden att hon inte kunde få ut sin laglott då dödsboet saknade tillgångar. Min halvsyster undertecknade avtalet i god tro eftersom hon inte kände till principen om dold samäganderätt. Min fråga är om avtalet om bodelning och arvsskifte kan upphävas i efterhand. Om ja, kan hon hävda principen om dold samäganderätt och kräva sin laglott? Fastigheten rör stora belopp och hon är villig att boka tid för rådgivning hos advokat om kraven är uppfyllda
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Inledningsvis och utifrån den ganska begränsade information som jag besitter i nuläget är min initiala bedömning att det sannolikt blir svårt att rikta några ersättningsanspråk mot din halvsysters styvmor. Problemet är att den bröstarvinge som vill påtala en laglottskränkning måste väcka en talan inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Om bröstarvingen försitter tiden går rätten till en domstolstalan förlorad, 7 kap. 4 § 2 st. ÄB. Det är inte heller möjligt att klandra själva bouppteckningen efter att den är gjord och påskriven. En bouppteckning ska för övrigt förrättas senast tre månader efter dödsfallet, 20 kap. 1 § ÄB. Det kan dock göras en tilläggsbouppteckning om en ny tillgång eller skuld blir känd efter att bouppteckningen har förrättats eller om det har upptäcks andra felaktigheter i bouppteckningen. Tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse ska ske inom en månad, 20 kap. 10 § ÄB. Det går däremot att klandra ett arvskifte om felaktigheter har begåtts i samband med skiftet och boets upplösning. Men en dödsbodelägare som är missnöjd med ett arvskifte får endast klandra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna om det sker inom fyra veckor efter delgivningen av skifteshandlingen. Klandras inte arvskiftet inom denna tid har dödsbodelägaren gått miste om sin rätt att föra talan i domstol, 23 kap. 5 § ÄB.När det gäller klander av bodelningsavtal kan följande anföras. Om den avlidne var gift vid tidpunkten för dödsfallet ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken innan arvsskiftet kan äga rum, 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Det innebär att samma regler som gäller vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska tillämpas i en sådan situation. Vid en äktenskapsskillnad kan en bodelning antingen göras på frivillig väg genom att makarna upprättar ett bodelningsavtal, 9 kap. 5 § ÄktB, eller via en bodelningsförrättare, 17 kap. 1 § ÄktB. En bodelning utförd av en bodelningsförrättare ska klandras inom fyra veckor från det att man tog del av beslutet, 17 kap. 8 § 2 st. ÄktB.Däremot finns det ingen lagstadgad tidsfrist för att jämka eller ogiltigförklara ett bodelningsavtal (om det är ett sådant det är fråga om). Ett bodelningsavtal betraktas nämligen som vilket annat avtal som helst och kan i vissa fall jämkas helt eller delvis med stöd av ogiltighetsgrunderna i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Möjligen skulle 30 och/eller 36 §§ AvtL kunna åberopas i det här fallet. Den förstnämnda lagparagrafen reglerar fall när avtal kan ogiltigförklaras på grund av svek, dvs. vilseledande, och den andra när avtal framstår som oskäliga. Det krävs dock mycket i bevishänseende för att kunna lyckas med en sådan tala i domstol och det är din halvsyster som i så fall bär bevisbördan för att någon av avtalslagens ogiltighetsgrunder föreligger. Min uppfattning är dock att efterlevande make alltid har rätt att åberopa jämkningsregeln, vilken anger att efterlevande make bestämmer om bodelningen ska göras enligt hälftendelningsprincipen eller om vardera maken som sin andel ska behålla det egna giftorättsgodset, 12 kap. 2 § ÄktB.Avslutande ord och ytterligare rådgivningMot bakgrund av ovanstående och framförallt med tanke på tidsfristerna i ärvdabalken har jag som sagt ganska svårt att se att ni skulle vinna framgång i det här fallet. Men utan ingående kunskap om alla för ditt (din halvsysters) ärende relevanta omständigheter är det svårt för mig att göra en adekvat bedömning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu fredag den 3/9 kl 18.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Oenighet vid arvskiftets genomförande

2021-08-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far har gått bort och vi är fyra syskon som är dödsbodelägare. Bouppteckningen är klar och registrerad. Nu ska vi göra ett arvsskifte på banken och avsluta pappas konto men mina tre syskon har ingen möjlighet att närvara så banken har föreslagit att de skriver på en fullmakt åt mig. Ett av syskonen vill inte fylla i en sådan fullmakt men hon vill inte heller komma personligen till banken. Hur ska vi kunna genomföra arvsskiftet?
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att alla dödsbodelägare är helsyskon. Enligt 18 kap. 1 § st. 1 Ärvdabalken (ÄB) ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. I detta sammanhang ska förvaltningen förstås som en tillfällig verksamhet kring allt som har med den dödes tillgångar att göra vilken avslutas då kvarlåtenskapen slutligen har övergått till de arvsberättigade. I samma bestämmelse framgår att det finns krav på att dödsbodelägarna ska vara ense om allt som rör förvaltningen, utom i vissa brådskande undantagssituationer. Om inte alla dödsbodelägare kan närvara vid arvskiftet vore det, som banken i ert fall påpekat, smidigast om någon av er fick en fullmakt från övriga 3 att vidta rättshandlingar i deras namn. Om en dödsbodelägare inte vill det samt vägrar närvara själv uppehåller personen därmed förvaltningens fortskridande, i sådana fall kan det vara klokt att ta in en skiftesman.SkiftesmänEnligt 23 kap. 5 § ÄB kan en dödsbodelägare ansöka om att tillsätta en skiftesman, någon motivering varför behövs inte. En ansökan om att förordna en skiftesman görs hos den närmsta tingsrätten, domstolen kan då förordna en viss person, dock ej en dödsbodelägare, till befattningen enligt 23 kap. 5 § st. 3 ÄB. Exakt hur en ansökan går till kan ni läsa om här. En skiftesmans huvuduppgift är att verka för att dödsbodelägarna ska kunna komma överens om arvskiftet, i detta fall skulle det kunna ta sig uttryck i att skiftesmannen försöker förmå din syster att ge dig fullmakten. Om det inte skulle vara möjligt att få till stånd en överenskommelse kan skiftesmannen självmant bestämma kring arvskiftet. Det framgår av 23 kap. 5 § ÄB som stadgar att vad som sägs i 17 kap. 1 - 4 §§ och 6 – 9 §§ äktenskapsbalken (ÄktB) om "bodelning", "bodelningsförrättare" och "make" även ska gälla för "arvskifte", "skiftesman" och "dödsbodelägare". I 17 kap. 6 § st. 2 ÄktB framgår således att om dödsbodelägarna inte kan komma överens ska skiftesmannen pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för arvskiftet men som inte är föremål för rättegång. I en sådan situation kan skiftesmannen själv bestämma över arvskiftet, exempelvis när det ska ske. Skiftesmannen har alltså befogenheter att styra kring frågor om exempelvis tidpunkten för arvdelarnas utdelning. Detta är vad som benämns "tvångsskifte". Om ingen dödsbodelägare överklagar tvångsskiftet inom 4 veckor från det att skiftesmannen fattat beslut om det blir tvångsskiftet slutligt gällande enligt 17 kap. 8 § st. 2 ÄktB. Mitt råd till er är därmed att om er syster fortsatt vägrar bidra till arvskiftets genomförande så bör ni be er närmaste tingsrätt att förordna en skiftesman. Det ska uppmärksammas att detta kostar pengar, 900 kr för att be tingsrätten framskaffa en skiftesman och ytterligare kostnader för dennes arbete som ska betalas ur dödsboets tillgångar. Därför bör ni i första hand försöka övertyga er syster om att självmant medverka till arvskiftet, men skulle inte det fungera utgör möjligheten att bringa in en skiftesman ett sunt lösningsförslag.Med vänlig hälsning,

Vem ärver vad? Särkullbarn och efterlevande make

2021-07-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Särkullsbarn och arv mellan makar. Jag är gift och bor tillsammans med maka i hyresrätt, har varsin bil och övrigt bohag som får plats i en trea. Vi har två barn vardera utanför äktenskapet och inga gemensamma barn. Jag har ca 700 k på bank och ISK. Min fru har 400 k på bank. Hur beräknas mina/våra tillgångar om jag går bort och vi inte har testamente och vem eller vilka ärver vad?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BODELNINGOm du och din maka inte har ett äktenskapsförord så kommer ni behöva upprätta en bodelning. Ditt dödsbo och makan kommer således dela lika på ert giftorättsgods, men det omfattar inte er enskilda egendom om sådan finns (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Bodelning äger rum före arvsskiftet (23 kap. 1 § andra stycket). Om du och din maka inte har några skulder som ska räknas av och om all er egendom är giftorättsgods så kommer ni addera all ert giftorättsgods och sedan dela lika på det. Däremot har en efterlevande make/maka valet att hoppa över steget där makarna slår ihop sina giftorättsgods och delar lika på dem. Den efterlevande maken/makan har alltså valet att begära att vardera sida enbart tar sin andel av giftorättsgodset och därmed inte slår ihop giftorättsgodset och således inte har en likadelning (12 kap. 2 § ärvdabalken).En hyresrätt kan inte åsättas ett värde och kommer således inte kunna ingå som ett belopp i bodelningen. Däremot kan det komma att bli så att efterlevande maken övertar hyresrätten. Svaret på frågan hur bodelningen kommer gå till och hur mycket vardera sida får beror alltså på om ni har några skulder som ska räknas av, om ni har egendom som är enskild egendom och om efterlevande make väljer att ha eller inte ha en likadelning av giftorättsgodset. ARVSärkullbarn är bröstarvingar och har rätt att få ut sin arvslott direkt när deras förälder går bort (2 kap. 2 § ärvdabalken). Detta avser både förälderns enskilda egendom samt den giftorättsgods som denne får med sig från bodelningen. Särkullbarnen till din maka har däremot inte rätt att ärva dig.Även efterlevande make/maka har rätt till arv. Denne har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen, så långt den räcker, få ut egendom som tillsammans med värdet som denne fick ut från bodelningen motsvarar ett värde av fyra av vid dödsfallet gällande prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). År 2021 motsvarar ett prisbasbelopp 47 600 kronor. Svaret på frågan vad särkullbarnen får är således beroende på hur bodelningen utspelar sig då den måste äga rum före arvskiftet. Särkullbarnens arv kommer däremot beräknas på både giftorättsgodset och den enskilda egendomen om sådan finns. Svaret på frågan vad din maka får i detta fallet är att som efterlevande maka har hon alltid rätt till arv som, så långt kvarlåtenskapen räcker, tillsammans med giftorättsgodset motsvarar fyra prisbasbelopp.Vänliga hälsningar,

Hur fördelas arvet när efterlevande make avlider?

2021-07-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort och jag har frågor kring fördelning av arv. Min pappa har 2 st barn (jag och min bror) från tidigare äktenskap och hans maka har 4 st barn från tidigare äktenskap. Makan gick bort 2017 och bouppteckning gjordes, men inget arvsskifte skedde utan pappa levde i orört bo. Till saken hör också att det finns ett äktenskapsförord dem emellan, där det står att "all egendom som någon av dem äger eller kommer förvärva samt all avkastning av sådan egendom ska vara respektive makes enskilda egendom i vilken den andra maken inte har någon giftorätt". Det finns ett testamente han skrivit på en specifik summa, där ett av styvbarnen är förmånstagare.Nyligen gick pappa bort och min fråga är hur räknas arvsandelarna ut då han levt i orört bo? Är det jag och min bror som är dödsbodelägare eller är det alla 6 barnen? Genomförs först arvsskifte efter makan och sedan arvsskifte efter pappa? Tack på förhand!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).En bodelning ska ha gjortsDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom att en make avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Du skriver att din far och hans make hade ett äktenskapsförord vilket angav att all deras egendom skulle vara enskild egendom. Detta innebär att vid bodelningen som gjordes då din fars make avled behöll vardera sida all sin egendom, eftersom det inte fanns något giftorättsgods.Vem ärver?Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Dock finns även en arvsrätt för en efterlevande make. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB).Detta innebär alltså att när din fars make gick bort hade dennes barn möjlighet att få ut sitt arv direkt, men eftersom du skriver att inget arvsskifte skedde och att din pappa levde i orört bo tolkar jag det som att makens barn avstod sin omedelbara arvsrätt till förmån för din far. Din far fick därmed ärva all kvarlåtenskap efter sin make med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han kunnat använda egendomen som han önskar, men får inte testamentera bort den.Eftersom din fars makes barn inte fått ut sitt arv efter sin förälder har de istället rätt att få ut det nu när även din far avlidit (3 kap. 9 § ÄB).Hur ska arvet nu fördelas?Nu när din far avlidit ska alltså först arvet efter hans make fördelas till dennes barn, som i detta fall kallas för efterarvingar (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan som din far hade efter att din fars make avled, som arvet efter maken utgjorde. Ett exempel för att förtydliga:Låt säga att när din fars make avled hade denne enskild egendom till ett värde av 100 kr, och inget giftorättsgods. Din far hade enskild egendom till ett värde av 200 kr, och inget giftorättsgods. Eftersom det endast fanns enskild egendom behöll båda sidor sin respektive egendom. Eftersom din fars makes barn avstått sitt arv till förmån för din far fick han ärva sin makes 100 kr med fri förfoganderätt. Efter bodelningen hade din far alltså 300 kr, varav 100 kr kom från arvet efter sin make. Nu när din far avlider ska först 100/300, alltså 1/3, av egendomen han lämnar efter sig fördelas som efterarv efter din fars make. Detta ska din fars makes barn dela lika på, och de ska således få 1/4 var.Först när detta efterarv är fördelat kan ni veta hur mycket av er fars kvarlåtenskap som ska fördelas som arv till hans bröstarvingar, alltså dig och din bror. Ni ska sedan dela lika på detta.TestamenteDu skriver att din far upprättat ett testamente till förmån för ett av sina styvbarn. Detta är möjligt att göra. Den som är över 18 år får förfoga över sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Så länge dessa formkrav är uppfyllda ska din fars testamente alltså vara giltigt.Laglott – inskränkning i rätten att testamenteraSom jag skrivit ovan ska bröstarvingar dela lika på arvet. Den del som på detta sätt tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av denna arvslott utgör bröstarvingars laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten innebär en icke inskränkbar arvsrätt för bröstarvingar. Detta innebär att om ett testamente skulle medföra att en bröstarvinge inte får ut sin laglott kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, för att på så sätt få ut hela sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Detta innebär att din fars testamente till förmån för sitt styvbarn ska respekteras så länge det inte inskränker din eller din brors laglott.DödsbodelägareDödsbodelägare är den som har omedelbar rätt till del i dödsboet. Eftersom ni alla 6 barn har rätt att få ut ert arv nu först när din far avlidit är ni alla delägare i dödsboet (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).SlutsatsDetta blev ett långt och kanske lite rörigt svar, men jag hoppas att det kan hjälpa dig en bit på vägen. Det korta svaret är att arvet efter din fars make ska fördelas först, eftersom detta inte är gjort tidigare. Först när det är gjort ska arvet efter din far fördelas.Som du säkert förstår kan detta bli en rörig situation, framförallt om ni alla barn inte kan komma överens. Om ni känner att ni behöver djupare hjälp är ni välkomna att boka en tid hos en av våra duktiga jurister. Det kan ni göra här.Om du undrar något mer är du självklart välkommen att ställa en ny fråga! Mvh,

Ofullständig fråga

2021-08-11 i Arvsskifte
FRÅGA |Undanhållande utbetalning av arv, sedan det blev pengar över skatten
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tyvärr har jag svårt att utläsa av din fråga exakt vad du önskar få hjälp med. För att kunna ge dig ett utförligt svar skulle det behövas lite mer information om din situation (till exempel, vem är det som undanhåller en utbetalning av arv och varför?). Vänligen försök att ställa din fråga på nytt så att vi, snarast möjligt, kan återkomma med ett svar. I den mån din fråga inte kan ställas på ett kortfattat sätt, och du har möjlighet till det, så kan du även boka en tid med vår juristbyrå eller kontakta oss via telefon.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag beklagar olägenheten men tveka inte att höra av dig igen så att vi kan hjälpa dig med ditt ärende.Vänligen,

Hur fördelas egendom enligt mitt testamente?

2021-07-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Ett testamente säger BARN1 och BARN2 ska ärva min kvarlåtenskap, BARN3 ska enbart ha sin laglott (de tre är de enda bröstarvingarna). Vad gäller då för beslut om hur ting (allt från småsaker utan ekonomiskt värde, till kapitalvaror och ev bostad) i dödsboet fördelas, och eventuellt avyttras eller slängs? Har BARN3 samma rätt att kräva att få specifika saker, eller vara inblandad i ev försäljningsbeslut, som BARN1 och BARN2 har? Eller är BARN3 endast berättigad till sin laglott i pengar (givetvis baserad på korrekta värderingar av det finns/fanns) när arvskiftet till slut sker?
Nora Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AllmäntDin fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). Varje delägare i dödsboet har rätt att ur kvarlåtenskapen få en del av varje slags egendom, även om man ska sträva efter att få "hela" delar på sin lott och ej samägda delar så långt det är möjligt, 23 kap 3§ ÄB. Delägarna ska alltså först försöka komma överens själva om hur fördelningen av egendomen ska ske.Vem är delägare i dödsbo?Delägare är bland annat arvingar och universella testamentstagare, 18 kap 1§ ÄB. Detta innebär att Barn3 även är delägare i dödsboet. Om inget speciellt angetts i testamentet, exempelvis att Barn3 ska få speciell egendom, har denne samma rätt som de andra dödsbodelägarna, upp till sin arvsandel (i detta fall, laglott för Barn3).Om dödsbodelägarna inte kommer överens om vem som ska ärva vad kan en skiftesman utses via tingsrätten som självständigt kan fördela egendomen genom ett tvångsskifte, 23 kap 5§ ÄB. SammanfattningBarn3 har samma rätt som Barn1 och Barn2 att ta del och besluta i dödsboet eftersom denne också är delägare i dödsboet. Om detta inte är ett önskvärt utfall skulle testamentet kunna justeras till att klargöra att Barn3 exempelvis enbart så få sin laglott i likvida medel eller annan specificerad egendom, alternativt klargöra vilken egendom Barn 1 och 2 ska få så länge det ej inkräktar på Barn3s laglott för att kunna styra egendomsfördelningen vid arvskiftet. Som testamentet verkar vara skrivet nu har alltså Barn3 rätt att önska viss egendom, men alla dödsbodelägare måste vara överens om fördelningen. Om de ej är det kan en skiftesman tas in som tar beslut om fördelningen. Vänligen,

Vem ärver pappans aktier?

2021-07-31 i Arvsskifte
FRÅGA |HejEtt AB som ägs av far och son med hälften var av aktierna, fadern är nu avliden och frågan är om det är efterlevande makan som ärver hans aktier? Kan hon överlåta dem på sonen som är deras gemensamma eller hur hanterar man det hela på bästa sätt?Bolaget ska göra årsredovisning per den 30/6 och fadern avled 29/6. Påverkar detta något nu inför den här årsredovisningen eller är det bara att göra den som vanligt och sonen skriver under handlingarna?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då sonen är ett gemensamt barn till både fadern och hans maka så innebär det att makan kommer att ärva pappan med fri förfoganderätt. Detta innebär i sin tur att makan kommer få förfoga över pappans kvarlåtenskap hur hon vill med den enda begränsningen att hon inte får testamentera bort förmögenhetsmassan eller genom gåva låta kvarlåtenskapen minska väsentligt (3 kap. 2 § och 3 § ärvdabalken). Det är inte förrän makans dödsfall som sonen i sådant fall ärver sin pappa.I och med att makan ärver pappans aktier med fri förfoganderätt så kan hon överlåta dessa till sonen. Notera att om det sker genom gåva så får det inte minska kvarlåtenskapen väsentligt (3 kap. 3 § ärvdabalken).Avseende kommande årsredovisning. En bouppteckning behöver ske innan alla arvlåtare kan få ut sitt arv. En bouppteckning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 3 § ärvdabalken). Fram tills dess innehas pappans kvarlåtenskap av ett dödsbo, en dödsbodelägare kan vara en nära anhörig som ska ska ärva pappan exempelvis makan men det kan även vara sonen då sonen kommer ärva pappan efter moderns bortgång och är således en efterarvinge (18 kap. 1 § ärvdabalken). Inför pappans påskrift av årsredovisningen rekommenderar jag således att ni tar reda på vem som är ansvarig dödsbodelägare och som under denna tid innehar bland annat pappans aktier.Vänliga hälsningar,

Vad händer när dödsbodelägare dör innan arvskifte?

2021-07-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hejsan, jag och min bror är delägare i två olika dödsbon. Våran farfars och våran far. Farfar gick bort först och nån månad senare gick min far bort. Jag och min bror är dom enda bröstarvingarna och vi ska få ärva både farfar och våran far. Min fråga är då om arvet från min farfar går in i min fars dödsbo, eller hur går det till?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag beklagar sorgen efter din farfar och far!Din fråga berör regler i ärvdabalken (ÄB). Om arvtagaren alltså en av delägarna i dödsboet levde på dagen för arvlåtarens död tar denne arv efter arvlåtaren (1 kap. 1 § ÄB). Det innebär att om delägaren lever när arvlåtaren dör men avlider under tiden som dödsboet hålls oskiftat tillfaller arvet ändå delägaren. Det är istället delägarens arvtagare som inträder i den avlidne delägarens ställe genom delägarens dödsbo (18 kap. 1 § ÄB).I praktiken innebär detta att arvet efter er farfar kommer tillfälla er far även fast han har avlidit. Kort sagt ska ni sätta in arvet efter er farfar på er fars konto och ta upp tillgången i bouppteckningen innan arvskiftet (arvskifte innebär att man fördelar arvet) från er fars dödsbo görs. Arvet från er farfar går alltså in i er fars dödsbo, precis som du skriver.Hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,