Vad blir arvet efter tillämpning av 12:2 ÄktB och 9:3 ÄB?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att den gäller fråga om arv där den avlidne efterlämnar 257 220 kr och den efterlevande lämnar 1 450 525 kr. Efterlevande make begär sedan att vardera maken ska behålla sitt giftorättsgods enligt 12 kap 2 § ÄktB. Eftersom ett gemensamt barn är avlidet så är arvingarna; ett gemensamt barn och ett särkullbarn på den avlidnes sida. Särkullbarnet avstår sitt arv till fördel för efterlevande make, vilket innebär att maken ärver med fri förfoganderätt. Efter båda makars frånfälle uppgår kvarlåtenskapen till 3 313 321 kr. Du undrar nu hur arvet ska fördelas.
Jag kommer till en början att redogöra för nyss nämnda bestämmelser för att sedan gå in mer specifikt på regleringen och hur uträkningen görs. Jag utgår ifrån att det är de förhållandena som råder i din fråga och att det inte finns något testamente.
12 kap 2 § Äktenskapsbalken
Detta är en jämkningsmöjlighet för den efterlevande maken vars syfte är att skydda den efterlevande maken mot att den andra maken genom testamente har disponerat över sin del av den efterlevande makens giftorättsgods eller mot att den efterlevande makens giftorättsgods tas i anspråk för att tillgodose arvsrätten för den avlidnes särkullbarn.
3 kap 9 § Ärvdabalken
Bestämmelsen tar sikte på att ett särkullbarn kan avstå från sin rätt att få ut sitt arv i direkt anslutning till förälderns frånfälle. Det innebär att särkullbarnet avstår sitt arv till fördel för efterlevande make och har istället rätt till efterarv (även kallat fri förfoganderätt).
Man ska komma ihåg att 12:2 är en bodelningsregelmedan 3:9 är en arvsregel. Här är det viktigt att man håller isär de olika reglerna. Detta eftersom de avgör vilken regel som tillämpas först. Jag återkommer till det nedan.
Giftorättsgods
Huvudregeln vid ena makens död är att bodelning ska ske (9:1 ÄktB). I bodelning ska giftorättsgodset ingå (9:2 ÄktB).
Hade man gjort enligt huvudregeln hade det varit så att båda makarnas giftorättsgods hade slagit ihop och delats på hälften. Eftersom efterlevande make nu har begärt att vardera maken ska behålla sitt giftorättsgods enligt 12:2 ÄktB, kommer en hälftendelning inte att ske.
Därefter är det andra steget att man gör ett arvskifte, och det är alltså här som 9:3 kommer in i bilden.
Fri förfoganderätt och full äganderätt
Eftersom särkullbarnet har avstått från att få ut sitt arv direkt enligt 3:9 ÄB så kommer dennes arv att tillfalla efterlevande make med fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande make får göra vad som helst med egendomen, förutom att testamentera bort den eller ge bort i gåva. Särkullbarnet, liksom den efterlevande bröstarvinge kommer att ha rätt till efterarv, dvs. en kvotdel ur den totala kvarlåtenskapen som innefattar även arvet från den först avlidne maken.
Man skiljer i detta fall alltså på full äganderätt och fri förfoganderätt.
Uträkning
Make 1 avlider
Den kronologiska ordningen är
1) Bodelning
Därför kommer bodelningsregeln att tillämpas först (12:2). Det innebär då att vardera maken behåller sitt giftorättsgods dvs. efterlevande make 1 450 525 kr och dödsboet 257 220,46.
2) Arvskifte
Sedan kommer vi till arvskiftet och 3:9. Eftersom regeln innebär att särkullbarnet avstår arv till fördel för efterlevande make.
Det innebär då att 1 450 525 kr kommer att tillfalla efterlevande make med full äganderätt från bodelningen och 257 220 kr från arvskiftet med fri förfoganderätt.
Make 2 avlider
När make 2 avlider så kommer särkullbarnet och bröstarvingen då har rätt till efterarv av den delen som efterlevande make har ärvt med fri förfoganderätt.
Formeln är makes arv/makes egendom + egendom efter bodelning
= 257 220/1 707 745 = 0,15.
0,15 utgör kvotdelen. För att beräkna efterarvet multiplicerar man kvotdelen med den totala kvarlåtenskapen
= 3 313 321 * 0,15 = 496 998 kr.
Det innebär att särkullbarnet är berättigad 496 998 kr i efterarv efter tillämpning av 3:9 ÄB.
Eftersom det endast finns en bröstarvinge kvar i livet så kommer resten att tillfalla denne enligt 2:1 ÄB, dvs. 3 313 321 - 496 998
= 2 816 323 kr (varav 496 998 kr utgör efterarv).
Alltså:
Särkullbarn: 496 998 kr
Bröstarvinge: 2 816 323 kr
Jag hoppas att det gav dig tillräckligt med svar på din fråga!
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på tilda.hansson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare.
Du är även välkommen att höra av dig på nytt genom våra betaltjänster eller ordinarie byråverksamhet.
Med vänlig hälsning,
