Hur fördelas arvet efter någon som är i ett samboförhållande?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att du vill veta hur arvskiftet efter en peson som var i ett samboförhållande vid sitt frånfälle skulle se ut. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Bestämmelser om samboavtal finns i sambolagen (2003:376). Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken (1958:637)). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser, så kallade parenteler. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.
Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken (1958:637). Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)). Observera att detta endast omfattar biologiska och adopterade barn. Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken (1958:637)). Till den andra arvsklassen hör den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken). Vid behov träder eventuella syskon och syskonbarn till den avlidne in i föräldrarnas ställe. Till den tredje arvsklassen hör så den avlidnes mor- och farföräldrar samt, vid behov, dessas barn, det vill sägas den avlidnes eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ärvdabalken).
Vad gäller om den avlidne var gift vid sin bortgång?
I det fall den avlidne efterlämnar en make/maka så kommer, emellertid, denne/denna att ärva hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eventuella arvingar i den första och andra arvsklassen kommer, i sådana fall, att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). Observera dock att detta endast gäller i det fall den avlidna var gift vid dennes bortgång (du kan läsa mer om detta här, se särskilt under rubriken "Arv").
Vad gäller om den avlidne var i ett samboförhållande vid sin bortgång?
Observera att sambor, till skillnad från äkta makar, inte ärver varandra. Efterlevande sambo har, alltjämt, en möjlighet att, till sin förmån, åberopa sin rätt till bodelning. Vid en sådan bodelning har den efterlevande sambon alltid en rätt att få ut så mycket av den behållna egendomen, efter avdrag för skulder och i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet (18 § sambolagen (2003:376)). För att efterlevande sambon ska erhålla mer än så (dvs. något mer än hälften av den gemensamma samboegendomen) krävs, emellertid, att den avlidna sambon har gjort något förordnande om detta i ett testamente.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt testamente
Det finns, dock, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Härigenom har testator/testatrix (det vill säga upprättaren av ett testamente) en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen så som denne önskar. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott) och av att en eventuell efterlevande make alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken (1958:637)). Detta kräver dock att dessa klandrar ett testamente där de inte omnämns inom 6 månader från det att de tagit del av detsamma (14 kap. 5 § ärvdabalken (1958:637)).
Testator/testatrix kan, således, genom ett testamente, i hög utsträckning, bestämma vem som ska ärva dem och vad denne/dessa, i så fall, ska ärva. Detta gör de genom att specificera detta i sitt testamente.
Vad som gäller i ditt fall?
Detta innebär det är du, i egenskap av bröstarvinge, som kommer att ärva din pappa när han går bort (förutsatt att jag har förstått omständigheterna i din situation korrekt). Hade din halvbror fortfarande varit i livet hade även han ärvt din pappa. Ni hade då fått dela på kvarlåtenskapen. Hade din halvbror efterlämnat bröstarvingar hade dessa trätt i hans ställe. Din pappas sambo kommer däremot inte att ärva din pappa så länge han inte, genom testamente, gör ett förordnande om detta. Hon kommer dock att ha en möjlighet att begära bodelning i samband med dödsfallet.
Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda, hjälpsamt svar på din fråga. Frågor som rör kvarlåtenskap och testamente kan vara ganska krångliga och om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Detsamma gäller givetvis även i den mån jag har missförstått din fråga. I den mån du är intresserad kan du även läsa vidare om ämnet på Sveriges domstolars hemsida här (se under rubriken "Om den avlidne var ensamstående eller sambo") och här eller Skatteverkets hemsida här, här, här och här.
Vänligen,
