Vad ingår i kvarlåtenskapen efter en avliden person?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag förstår din fråga som att du undrar vad som ingår i kvarlåtenskapen efter en avliden person. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken och bestämmelser om bodelning finns i äktenskapsbalken. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.
Hur bestäms kvarlåtenskapens storlek?
När en person har gått bort ska dennes kvarlåtenskap, dvs. de samlade tillgångar och skulder som han eller hon efterlämnar, fördelas mellan de arvsberättigade, antingen genom arv eller genom testamente. I det fall den avlidna var gift vid sin bortgång ska en bodelning först göras för att fastställa kvarlåtenskapens storlek (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken och 23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken).
I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Med giftorättsgods avses härvid all egendom som inte har gjorts till enskild egendom, exempelvis genom äktenskapsförord (7 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken).
Vid bodelningen ska sedan makarnas respektive andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). Detta sker genom att makarnas samlade giftorättsgods, efter det att avdrag för eventuella skulder gjorts, delas lika mellan de båda parterna (10 kap. 1 § och 11 kap. 2, 3 och 6 §§ äktenskapsbalken). Det som de båda parterna härvid erhåller utgör deras respektive giftorättsandelar. Kvarlåtenskapen utgörs sedan av den avlidnas giftorättsandel samt eventuell enskild egendom (se vidare på Skatteverkets hemsida, under rubriken "Bodelning mellan makar", här).
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
Kvarlåtenskapen ska därefter fördelas. Enligt svensk rätt kan denna alltså fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Observera härvid att den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser, s.k. parenteler. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.
Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken. Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken).
Vad gäller om den avlidne var gift vid sin bortgång?
I det fall den avlidne efterlämnar en make/maka så kommer, emellertid, denne/denna att ärva hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eventuella arvingar i den första och andra arvsklassen kommer, i sådana fall, att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). Observera dock att detta endast gäller i det fall den avlidna var gift vid tidpunkten för dennes bortgång (du kan läsa mer om detta här, se särskilt under rubriken "Arv").
Vad gäller om vid förekomsten av särkullbarn?
I det fall den avlidne har särkullbarn, dvs. barn med någon annan än den efterlevande maken/makan, har dock dessa, till skillnad mot eventuella gemensamma barn, rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken; se även här och här). Dessa kan emellertid avstå från att ta ut sitt arv till dess att även den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken).
Det bör vidare observeras att en efterlevande make/maka alltid har en rätt att få ut ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp ur den avlidnes kvarlåtenskap, såtillvida denne inte redan har fått ut så mycket ur bodelningen (det vill säga via sin giftorättsandel) eller via eventuell enskild egendom (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Denna rätt går före särkullbarns rätt att få ut sin arvslott direkt (se här och här). Särkullbarnen kommer då att ha efterarvsrätt efter den kvarlevande maken/makan avseende det belopp som härvid tillfaller denne. Den enda situationen i vilken en efterlevande make inte erhåller ett värde som motsvarar åtminstone fyra prisbasbelopp är om det inte finns ett sammanlagt värde som motsvarar denna summan. Den efterlevande maken får då det som finns att tillgå ur kvarlåtenskapen.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt testamente
Det finns, emellertid, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Härigenom har testator/testatrix (upprättaren av ett testamente) en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen så som denne önskar. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott) och av att en efterlevande make alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken (1958:637)). Detta kräver dock att dessa klandrar ett testamente där de inte omnämns inom 6 månader från det att de tagit del av detsamma (14 kap. 5 § ärvdabalken (1958:637)).
Testator/testatrix kan, således, genom ett testamente, i hög utsträckning, bestämma vem som ska ärva dem och vad denne/dessa, i så fall, ska ärva. Detta gör de genom att specificera detta i sitt testamente. Det är t.ex. möjligt att genom ett testmentsförordnande be särkullbarn att avstå från sitt arv till dess att även den efterlevande maken har gått bort.
Vad gäller i ditt fall?
Förutsatt att jag har förstått omständigheterna i din fråga korrekt (och att samtliga tillgångar utgörs av giftorättsgods) så kommer kvarlåtenskapen efter Karl att uppgå till 10 MSEK. Det totala värdet av giftorättsgodset är, enligt din fråga, 20 MSEK. Detta ska, efter skuldteckning, delas lika mellan de båda parterna varvid respektive giftorättsandel kommer att uppgå till 10 MSEK. Det är således även denna summa, inklusive eventuell enskild egendom, som kommer att utgöra Karls kvarlåtenskap och, därmed, tillfalla de berörda arvingarna.
Eftersom Karl, av frågan att döma, var gift vid sitt frånfälle så gäller som huvudregel att hans maka ska ärva hela kvarlåtenskapen. Eftersom Karl även hade ett särkullbarn så kommer emellertid detta att ha möjlighet att få ut sin arvslott omedelbart. Är särkullbarnet Karls enda bröstarvinge så torde detta innebära att arvslotten uppgår till hela kvarlåtenskapen. Utan att känna till samtliga omständigheter i just ditt fall går det dock inte att ge några definitiva svar. Observera slutligen att fördelningen av kvarlåtenskapen kan bli en annan vid förekomsten av ett testamente.
Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda, hjälpsamt svar på din fråga. Frågor som rör bodelning och kvarlåtenskap kan vara ganska krångliga och om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Detsamma gäller givetvis även i den mån jag har missförstått din fråga. I den mån du är intresserad kan du även läsa vidare om ämnet på Sveriges domstolars hemsida här eller Skatteverkets hemsida här, här och här.
Vänligen,
