Upprätta arvskifte och lagfart på fastighet?

2019-10-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Arvskifte skall göras av ett sedan många år oskiftat bo efter vår mor, innehållande en fastighet. Efter henne fanns 3 dödsbodelägare, varav 1 under tiden har avlidit och denne har testamenterat sin 1/3 till de båda barnen till en av de återstående dödsbodelägarna. Hela fastigheten skall tillskiftas dessa testamentstagare. Övriga tillgångar i boet efter vår mor har sämjedelats. Kan vi upprätta ett arvskifte där det står att testamentstagarna ersätter dödsbodelägare 1 med en angiven summa pengar för hans 1/3 i fastigheten, och dödsbodelägare 2 avstår från sin 1/3, utan vederlag, till testamentstagarna? I så fall, kan lagfart utställas på dem på denna grundval? Vi har bouppteckningar efter de båda avlidna, samt godkänt testamente och arvskifte efter testatorn. I ert svar till en annan frågeställare på er hemsida läser jag att det är "brukligt att man vid arvskifte värderar fastigheten till marknadsvärdet med avdrag för en uppskattad kapitalvinstskatt och mäklarkostnader som kommer uppstå vid en framtida försäljning". Kan man göra så i vårt fall?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga handlar om arvskifte och lagfart blir ärvdabalken (ÄB) och jordabalken (JB) tillämpliga. ArvskiftetUtifrån din fråga förstår jag det som att alla dödsbodelägare är överens om hur dödsboet ska fördelas. Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur dödsboet ska fördelas och om alla är överens går det bra att fördela dödsboet som ni kommit överens om. Det är viktigt att ni skriver ett skriftligt avtal som alla dödsbodelägare skriver under, se 23 kap. 4 § ÄB. Det går alltså bra att upprätta arvskiftet som i din fråga, förutsatt att alla dödsbodelägare är överens om det. LagfartenEfter att ni upprättat ett arvskiftesavtal ska de som fått fastigheten ansöka om lagfart på den inom tre månader, se 20 kap. 1 § JB. Detta görs hos Lantmäteriet, läs mer här. Ansökan ska innehålla:Ansökan om lagfart för de som ärvt fastigheten.Arvskifteshandling i original.En bestyrkt kopia av bouppteckningen. Bouppteckningen måste först vara registrerad hos Skatteverket. Efter att ni gjort arvskiftet kommer de dödsbodelägarna som fått fastigheten kunna få lagfart på den genom ansökan till Lantmäteriet. Värderingen av fastighetenPrecis som du säger så brukar man värdera en fastighet till marknadsvärdet minus den uppskattade kapitalvinstskatten och mäklarkostnaderna vid en framtida försäljning. Detta kan ni också göra i ert fall. Vid en fastighetsförsäljning (privatbostadsfastighet) skattar man 22% av vinsten på fastigheten. 22% av den vinsten som gjorts om fastigheten såldes idag bör ni alltså göra avdrag för. Ni bör även göra avdrag för uppskattade mäklarkostnader. Allt detta för att få en så korrekt värdering av fastigheten som möjligt. Sammanfattningsvis är svaret på alla dina frågor ja. Ni kan upprätta ett arvskiftesavtal som i din fråga om alla dödsbodelägare är överens. De som får fastigheten kan sedan få lagfart på den genom ansökan till Lantmäteriet och ni kan värdera fastigheten på det sätt du beskriver i din fråga. Hoppas du fått svar på dina frågor! Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som kan hjälpa till med att upprätta ett arvskiftesavtal för att säkerställa att allt går rätt till. Om ni är intresserade av att anlita en jurist kan ni höra av er till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Om ni skulle ha övriga frågor eller funderingar kan ni också höra av er till mig där. Vänliga hälsningar

Hur ska ett arv fördelas och vad kan man välja att testamentera bort?

2019-10-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina två systrar gick bort härom året. Min ena syster har tre barn medan min andra syster hade inga barn men var gift. Hur fördelas arvet efter mina föräldrar? Samt hur stor del av kommande arv kan mina förändra välja att testamentera bort till andra/annat?
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det är dina föräldrar fortfarande i livet men du undrar hur arvet kommer att fördelas när de avlider, om familjekonstellationen fortfarande ser ut som du beskrivit i din fråga. Det är ärvdabalken (ÄB) som reglerar hur ett arv ska fördelas när en person avlider. Det framkommer inte i din fråga om dina föräldrar är gifta eller inte, vilket har betydelse när ett arv ska fördelas. Jag kommer därför att gå igenom vad som gäller för både gifta, samt ogifta, par och avsluta med vad en testator kan välja att testamentera bort till någon annan än sina arvingar. Jag kommer även utgå från att du och dina systrar var helsyskon.Om dina föräldrar inte är giftaI Sverige fördelas arv utefter den s.k. parentelprincipen, vilket innebär att arvingar delas in i tre olika arvsklasser. Arvsklasserna regleras i 2 kap. 1–3 §§ ÄB. Den första arvsklassen regleras i 1 § och är arvlåtarens barn, dvs. bröstarvingar. Skulle någon av bröstarvingarna vara avlidna, ska bröstarvingarnas barn ärva i dennes ställe, vilket kallas istadarätt. Alla bröstarvingar tar även lika lott, vilket kallas stripalindelning. Det betyder att om det t.ex. finns 5 barn som ska ärva en avliden förälder, ska varje barn ta en femtedel av arvet. I ditt fall blir det alltså såhär:Låt säga att en av dina föräldrar avlider och den efterlevande föräldern väljer att göra en bodelning enligt 18 § sambolagen. Efter en bodelning visar det sig att den avlidne föräldern har 90 000kr som ska fördelas mellan arvingarna. Dina två systrar är avlidna, varav den ena har tre barn. Skulle dina systrar fortfarande varit vid liv, hade ni tagit en tredjedel var av de 90 000 kronorna (2 kap. 1 § 1 st. ÄB). Eftersom du är det enda syskonet som fortfarande är vid liv, får du din andel om 30 000kr, medan din syster som efterlämnade tre barn får dela på hennes lott, de får alltså 10 000kr vardera (2 kap. 1 § 2 st. ÄB).Gällande din syster som inte efterlämnade några barn, där gäller det enligt 2 kap. 2 § 1 st. ÄB att hennes föräldrar ärver i dennes ställe. Det betyder alltså att den efterlevande föräldern skulle ärva hennes del (30 000kr), men skulle även denne vara avliden, är det du som enda kvarlevande syskon som ärver hennes arvslott (2 kap. 2 § 2 st. ÄB).Om dina föräldrar är giftaOm dina föräldrar är gifta och en av dem avlider, ska en bodelning göras först enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB), samt 23 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken kommer sedan ärva de gemensamma barnens del med s.k. fri förfoganderätt (jag återkommer senare till vad det kan ha för innebörd) enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär alltså att arvingarna inte får ut sitt arv från den först avlidne föräldern förrän den andra föräldern också avlidit. När den efterlevande maken avlider, gäller samma sak som för om dina föräldrar var ogifta. Dvs. din avlidne systers barn tar hennes del, medan du tar din avlidne syster som inte hade några barns del. Vad kan dina föräldrar välja att testamentera bort?En testator kan i princip välja att testamentera bort hela sin egendom till vem eller vad som helst. Bröstarvingarna kan dock alltid begära en jämkning av ett testamente enligt 7 kap. 3 § ÄB för att få den del som utgör dennes laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. I det här fallet skulle arvs- och laglotten räknas ut såhär:Ni var 3 barn, vilket innebär att man delar kvarlåtenskapen om 90 000kr på 3, det blir då 30 000kr. Hälften av 30 000kr utgör då laglotten som du skulle ha rätt till om någon (eller båda) av dina föräldrar skulle välja att testamentera bort all sin kvarlåtenskap till någon/något annat. En testator kan dock inte testamentera bort arv som denne fått med fri förfoganderätt eftersom arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt avlider. SammanfattningSammanfattningsvis är det alltså du, din systers barn och eventuellt din ena förälder som ärver om en av dina föräldrar dör. Maken som din syster lämnade efter sig ärver alltså ingenting (om inte dina föräldrar väljer att testamentera bort någon egendom till denne). En testator kan i princip testamentera bort all sin egendom om denne så vill. Man kan dock inte testamentera bort bröstarvingarnas laglott och inte heller arv som testatorn tagit del i med fri förfoganderätt. Med vänlig hälsning

Ansvarar en skiftesman för utdelningen av arvet?

2019-09-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Arvsskifte.TR har förordnat en advokat att göra detta. Utbetalningen sedan???Vem ska göra det? Advokaten eller den dödsbodelägare som haft fullmakt i banken och gjort bouppteckningen??
Anna Holmström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att en så kallad skiftesman har blivit utsedd av tingsrätten för att besluta om arvskiftet (se 23 kap. 5 § äktenskapsbalken (ÄB)). Till skillnad från en boutredningsman kan skiftesmannen inte vidta förvaltande åtgärder för dödsboets räkning (se 23 kap. 5 § ÄB och 17 kap.1 – 4 och 6 – 9 § äktenskapsbalken). Det innebär att personen som har tillgång till kontot alternativt banken har ansvar för att arvet betalas ut. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Är det nödvändigt att underskrifterna på en arvsskifteshandling bevittnas?

2019-09-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Jag är precis klar med en arvskifteshandling som ska undertecknas av oss tre dödsbodelägare, vi är helt överens om hur arvet ska skiftas (50, 25 resp. 25 % var). Tillgångarna består endast av en bostadsrätt efter min mamma. Jag antar att arvskifteshandlingen blir beviset för till vilka andelar vi äger bostadsrätten gemensamt. Nu till min fråga: är det viktigt att våra underskrifter bevittnas, även om det inte är ett krav enligt ärvdabalken?Allt gott
Ava Setayesh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid arvsskiftet ska en skriftlig handling upprättas och skrivas under av delägarna (23 kap. 4 § ärvdabalken). Det finns som du säger inget krav på att underskrifterna ska bevittnas och därmed är det heller inte viktigt att dessa bevittnas.Hoppas du fick svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig om du har fler frågor eller funderingar!Med vänliga hälsningar,

När ska ett arvskifte upprättas?

2019-10-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Vår far har avlidit för ett tag sen, bouppteckningen är klar från skatteverket. Nu till min fråga, ska jag och min bror och mamma göra ett arvskifte, vår mamma har två barn i ett annat äktenskap. Det finns inga större summor,eller hus, bara en gammal bil där kostnaderna för upprustning är lika med värdet.
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt lag måste ett skriftligt arvskifte upprättas om det finns fler än en dödsbodelägare. Då det inte framgår om alla tre är dödsbodelägare eller om er mamma är ensam dödsbodelägare är det svårt för mig att ge er ett svar. Är ni alla tre dödsbodelägare ska alltså ett skriftligt arvskifte upprättas, finns istället bara en dödsbodelägare behövs inget skriftligt arvskifte utan tillgångarna kan direkt skrivas över på arvstagaren.Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur kan man motverka att en någon drar ut på arvskiftet?

2019-10-02 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mamma gick hastigt bort under våren. Jag och mina syskon, tillsammans med mammas make, har gjort klart bodelningen i maj. Jag har begärt ut min laglott, vilket inte landade väl, och jag undrar hur länge han kan dra ut på arvsskiftet? Och hur jag nu ska gå tillväga.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga sorgen. Vidare så finns regler som rör arvskifte att hitta i ärvdabalken (ÄB).Jag utgår från att det enbart är du, dina syskon och din mammas make som är dödsbodelägare. Det finns framför allt två sätt som din mammas make kan dra ut på arvskiftet.1. Om bouppteckning inte är gjord och/eller alla skulder inte är betalda kan han sätta sig emot att arvskifte sker, 23 kap 2 §. 2. Det ska finnas en handling över arvskifter. Denna måste vara i skriftlig form och ha alla dödsbodelägares underskrift, ÄB 23 kap 4 §. Genom att inte skriva under kan han alltså fördröja arvskiftet.Jag utgår från att bouppteckningen är gjord om din mamma gick bort under våren. För att motverka att din mammas make fördröjer skiftet mer kan du försöka se till att betala alla skulder (om inte även detta redan är gjort) samt formulera handlingen över arvskiftet och få din mammas make att skriva under. Om han vägrar göra något av det i syfte att fördröja skiftet ytterligare kan du begära att tingsrätten utser en skiftesman som kan hjälpa till med skiftet, ÄB 23 kap 5 §. Tänk dock på att det kostar att ta hjälp av en skiftesman vilket kommer innebära att dödsboet minskar i storlek.Jag hoppas att mitt svar kan ge någon vägledning till hur du kan snabba på arvskiftet och få ut din laglott.Vänliga hälsningar,

​Uträkning av bodelning och arv

2019-09-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Make avlider. Har inga barn tillsammans med nuvarande hustru. Han har 3 särkullbarn.Han och nuvarande hustru har inget äktenskapsförord och inget annat skrivet.Maken efterlämnar 700 000 kr och nuvarande hustru har 400 000 kr i tillgångar.Efter fördelning av arvet behåller hon sina tillgångar samt erhåller hälften av makens tillgångar medan barnen delar på pappans andra hälft alltså 350 000 kr som fördelas på de tre barnen.Jag undrar om detta är en riktig uträkning?
Josefine Bågholt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. För att kunna besvara din fråga kommer jag först beskriva hur en bodelning vid avliden make går till. Efter det kommer jag visa hur arvet fördelas utifrån den frågeställning som du ovan presenterat. De lagar som vi kommer behöva gå in i är äktenskapsbalken (ÄktB) som har bestämmelser om bodelning och ärvdabalken (ÄB) för att finna bestämmelserna om arv. Bodelning: Eftersom den avlidne maken var gift vid hans bortgång skall en bodelning enligt äktenskapsbalkens bestämmelser genomföras innan arvet kan fördelas mellan arvingarna (23 kap 1§ ÄB). Vid en bodelning enligt äktenskapsbalken skall egendom som inte är makarnas enskilda ingå (9 kap 1§ ÄktB). I din frågeställning skriver du att det inte finns ett äktenskapsförord eller något annat skrivet, vilket innebär att all deras egendom skall fördelas mellan dem (10 kap 1§ ÄktB). AndelsberäkningFörsta steget vid en bodelning efter att makarnas tillgångar har beräknats är att om makan eller maken har skulder skall dessa avräknas från den makans eller makens tillgångar (11 kap 2§ ÄktB). I din frågeställning nämns ingenting om skulder, jag utgår därför ifrån att det inte finns några skulder bland parterna i din fråga. Om det inte finns några skulder eller dessa är avräknade skall parterna lägga ihop sina tillgångar. Med siffrorna som du nämnde ovan ser det ut såhär: 700 000 kronor (makens tillgångar) + 400 000 kronor (makans tillgångar) = 1 100 000 kronor. Summan på 1 100 000 kronor skall sedan fördelas lika mellan makan och maken. 1 100 000 kronor/2= 550 000, ur bodelningen får varje make på så sätt 550 000 kronor var (11 kap 3§ ÄktB). De 550 000 kronorna som är den avlidne makens del skall fördelas mellan arvingarna.UndantagDet finns ett undantag från att bodelningen skulle ske på detta sätt och det hade varit om den efterlevande makan inte hade begärt ut bodelning (12 kap 2§ ÄktB). I din frågeställning har dock den efterlevande makan färre tillgångar än den avlidne maken, vilket innebär att jag inte rekommenderar att undantaget används. Arvet: Det är alltså 550 000 kronor som skall fördelas mellan de berättigade arvingarna. Då den avlidne maken hade 3 barn är det dessa som skall fördela arvet mellan sig (2 kap 1§ ÄB). Uträkningen av arvet blir på så sätt följande: 550 000 (den avlidne makens tillgångar)/3 (barnen)= 183 333 kronor. Den avlidne makens barn erhåller 183 333 kronor var i arv från sin far. Sammanfattning: Den uppställda uträkningen i din fråga saknar en bodelning och på så vis blir utdelningen av tillgångarna felaktig. Det är viktigt att komma ihåg att vid den ena makan/makens bortgång skall först en bodelning genomföras. Tillgångarna paret har skall delas lika mellan dem, där den avlidne makan/makens del skall fördelas till arvingarna. I din fråga är det barnen som är de berättigade arvingarna och skall därför fördela tillgångarna på 550 000 kronor mellan sig. Behöver du mer djupgående hjälp med din fråga rekommenderar jag dig att boka en tid med en av våra kunniga jurister. Hoppas detta gav dig svar på din fråga. Hör gärna av dig till oss igen på Lawline! Vänliga hälsningar,

Hur snart efter ett dödsfall måste ett arvskifte av en lantbruksfastighet göras?

2019-09-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur snart efter ett dödsfall måste ett arvskifte av en lantbruksfastighet göras? Dödsfallet skedde i juli 2016.
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ingår en lantbruksfastighet i ett dödsbo ska boet ha avvecklat fastighetsinnehavet senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade (18 kap. 7 § första stycket ärvdabalken). Utgången av det kalenderår som dödsfallet inträffade är 31 december 2016. Senast 31 december 2020 måste därför arvskiftet göras. Länsstyrelsen kontrollerar att avvecklingen skett inom föreskriven tid. Om dödsboet inte fullgör sin skyldighet inom den tidsperioden får Länsstyrelsen vid vite förelägga dödsboet att fullgöra skyldigheten (18 kap. 7 § första stycket ärvdabalken)Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,