Vad händer om man ger bort egendom i gåva innan bortgång?

2021-06-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, min far gick nyligen bort och efterlämnade tre särkullbarn. Några veckor före hans död skrevs hans bilar över på hans fru. Märkligt tycker vi då det var han som brukade dem.Allt de äger är enskild egendom med undantag för huset som de båda äger lika delar av. Och vi har bara rätt till vår laglott enl testamente.Bilarna har ett sammanlagt värde av ca 500.000 kr. Är detta något som vi kan hävda? Eller är de kort och gott hennes bilar, vars värde vi inte kan få ta del av?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Gåva som kan likställas med testamente kan ingå i kvarlåtenskapenInom svensk rätt finns det något som kallas för det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ärvdabalken). Skyddet finns för att se till att bröstarvingar inte går miste om sin rätt till laglott. Det kommer i fråga när en gåva blivit skänkt under omständigheter eller villkor som innebär att gåvans syfte kan likställas med ett testamente. En gåva kan likställas med ett testamente dels när gåvogivaren inväntat sin död inom relativt kort tid därefter, dels när gåvogivaren kunnat nyttja egendomen fram till sin bortgång. Har gåvogivaren kunnat nyttja egendomen har emellertid hur lång tid innan bortgången som gåvan skett mindre betydelse. Att gåvan kan likställas med testamente innebär att egendomen ska ingå i kvarlåtenskapen, det vill säga egendomen som fördelas genom arv.Ni bör kunna räkna den bortgivna egendomen som en del av kvarlåtenskapenI det här fallet ser det ut som att båda de ovan nämnda situationerna har kommit i fråga. Din far har både skänkt gåvan en kort tid innan han gick bort samt själv brukat dem. Dessa omständigheter indikerar att gåvan kan likställas med ett testamente. Detta innebär att kvarlåtenskapen ska beräknas som att gåvan inte skett, vilket innebär att gåvans värde ska tas upp i bouppteckningen vid beräkning av laglotten. I och med detta ökar förstås kvarlåtenskapen, vilket innebär att era respektive laglotter ökar. Laglotten är nämligen hälften av arvslotten och eftersom det finns ett större värde kvarlåtenskap har förstås även arvslotten ökat.Ni måste (eventuellt) var och en göra anspråk på er egen rätt till laglottÄr det så att det nu, med era ökade andelar, inte finns tillräckligt med egendom för att ni ska få era fulla laglotter måste hans fru ge tillbaka gåvan. Om detta inte är möjligt, ska hon i stället återbetala ett motsvarande belopp som gåvan var värd, det vill säga cirka 500.000 kr. Viktigt att notera är emellertid att ni som bröstarvingar (barn) måste väcka talan hos domstol (tingsrätten) om att er laglott har blivit kränkt och att ni därför önskar återbäring. Notera att varje bröstarvinge, enskilt, måste göra anspråk på sin egen laglott och alltså föra en egen talan. Detta måste ske inom ett år från bouppteckningen, annars går ni tyvärr miste om det (7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken).Hoppas ni fick svar på er fråga.Med vänlig hälsning,

Morbror hindrar arvskifte i dödsbo

2021-05-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag och mina syskon vill ha ut vårt morsarv som ligger i dödsbo sen 1994, det är vår morbror som har hand om det och han vet vad vi vill men han vägrar att prata med oss. det är 2 dödsbodelägare till och de vill samma sak som vi. Hur ska vi göra för att få våran arvsrättvänliga hälsn.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstått saken rätt är alla ni barn överens om vad ni vill med dödsboet. Såvida inte din morbror är så kallad universell testamentstagare så ingår inte din morbror i dödsboet. Om din morbror inte ingår i dödsboet är ni fria att bestämma precis vad ni vill (18 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Om din din morbror är dödsbodelägare och ni i dödsboet därmed inte kan komma överens erbjuder Ärvdabalken olika sätt att lösa en sådan situation. Enligt 19 kap. 1 § ÄB finns det möjlighet att hos tingsrätten begära en så kallad boutredningsman. Vem som helst i dödsboet kan begära en boutredningsman. Boutredningsmannen har som uppgift att förvalta dödsboet utan medbestämmande från dödsbodelägarna. Ett annat alternativ är att ansöka om en så kallad skiftesman (23 kap. 5 § ÄB). En skiftesman har som uppgift att fördela arvet om man inte kan komma överens om hur det ska skiftas. Skiftesmannen kan inte förvalta egendomen och har därför mer begränsad behörighet än boutredningsmannen. Jag rekommenderar i ert fall en boutredningsman. När boutredningsmannen är klar med sina uppgifter och det visar sig att det skulle behövas en skiftesman blir boutredningsmannen det automatiskt. Tänk på att både boutredningsman och skiftesman kostar pengar. Hoppas du fick svar på din fråga.

Kan arvingar ärva skulder från arvgivaren?

2021-05-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Min fråga: Ett gift par köper ett hus där båda står som ägare. Paret skiljer sig. Flyttar isär. Efter en tid som skilda lånar de upp gemensamt 130.000 på huset som de fortfarande äger tillsammans, alltså ingen har köpt ut den andra. F.d makan avlider. När sedan huset säljs och skall delas upp på f.d maken samt två barn, ärver då barnen moderns uppkomna låneskuld på huset?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer främst att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. En utgångspunkt i svensk arvsrätt är att arvtagare inte kan ärva skulder tillhörande arvgivaren. Efter att en arvgivare går bort och bouppteckning gjorts kommer dennes tillgångar och skulder att samlas i ett dödsbo som är en egen juridisk person (tillhör ingen annan än själva Dödsboet), framgår av 20 kap 1 § ÄB. 21 Kapitlet ärvdabalken behandlar skulder i dödsboet. Innan arvskifte sker måste dödsboet betala av skulderna så gott det går mot tillgångarna i boet. Efter att skulderna är betalda mot boets tillgångar går arvet vidare till berättigad arvtagare, förutsatt att tillgångarna överstiger skulderna. I händelse av att skulderna i boet INTE täcks av tillgångarna (skuldederna överstiger värdet av boet) kan dödsboet försättas i konkurs, detta leder till att arvingarna inte får ut något arv, men även att de inte ska ta över någon skuld. Så Nej, arvingarna kommer inte att vara tvungna att ta över skulderna från deras mors fastighetslån, dessa betalas av så gott som det går mot tillgångarna i dödsboet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till lawline!

Testamentsexekutor som också är ägare i boet

2021-05-23 i Arvsskifte
FRÅGA |Kan en testamentsexekutor vara den enda arvingen till den avlidne?
Harald Myrenfors |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Enligt 23 kap. 5 § st 1 ärvdabalk (1958:637) så är en testamentsexekutor också skiftesman. Detta gäller dock inte om testamentsexekutorn är ägare i boet, då måste en annan person förordnas som skiftesman, se st 2 i ovan nämnda bestämmelse och 17 kap. 1 § äktenskapsbalk (1987:230).Svaret på frågan är ja, men en skiftesman måste förordnas.

Vad händer om någon inte skriver under arvskiftet?

2021-06-14 i Arvsskifte
FRÅGA |Min systers sambo har dött. De har ett testamente som säger att den efterlevande ärver allt. De har inga barn. Bouppteckningen är klar, sambons släktingar (mor och bror) har godkänt testamentet. Skatteverket säger att hon måste göra arvskifte. Vad händer om sambons mor och bror vägrar skriva på arvskiftespappren?
Linn Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, vilken är den jag kommer använda för att besvara din fråga.Om en eller flera dödsbodelägare inte vill skriva på ett arvskifte kan det vara svårt att avveckla dödsbot och gå vidare i processen (23 kap. 4 § ärvdabalken). Den mest effektiva lösningen på ett sådant problem ur ett såväl ekonomiskt som tidseffektivt perspektiv är att komma överens. Tyvärr kan detta i vissa fall även vara det svåraste, vilket gör att man ibland får vända sig till det andra alternativet, nämligen att ansöka om skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken).En ansökan om skiftesman, eller boutredningsman, ska göras till den tingsrätt där den avlidne var bosatt och ansökan kan lämnas in av en dödsbodelägare ensam. Skiftesmannen utreder situationen i fråga och beslutar hur tillgångarna ska fördelas. Beslut av skiftesman kan överklagas till tingsrätt. Detta alternativ garanterar i många fall ett avslut på dödsboet, vilket ofta är ambitionen. En nackdel är däremot att det kan vara kostsamt att genomgå den processen, alltså är detta alternativ inte att föredra i fråga om dödsbon som inte har tillräckligt med tillgångar för att det ska vara värt det.Sammanfattningsvis kommer alltså inte arvsprocessen kunna fortgå om mor och bror inte skriver på arvskiftet, innebärande att det finns två alternativ att ta sig vidare vilka är att komma överens eller ansöka om en skiftesman.Har du ytterligare frågor och funderingar är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur gör vi för att skifta en fastighetsandel?

2021-05-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Vi är två syskon.När vår pappa dog gjordes arvskifte på alla tillgångar m.m mellan oss.Pappas del (1/4) av en skogsfastighet blev kvar i dödsboet med oss två som dödsbodelägare.Hur gör vi nu för att skifta den?Ska detta göras hos skattemyndigheten eller räcker det att skicka till lantmäteriet för att ändra lagfarten?
Johanna Persson |Hej!Tack för att ni har vänt er till Lawline med er fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och jordabalken (JB) i mitt svar till er.Ni behöver bara kontakta LantmäterietDet korta svaret på er fråga är att ni inte behöver kontakta någon annan myndighet än Lantmäteriet. Jag kommer nu att utveckla detta.Partiellt arvskifte och slutligt arvskifteNär ni skiftade er pappas övriga tillgångar gjorde ni ett så kallat partiellt arvskifte, eftersom ni lät fastighetsandelen finnas kvar i dödsboet. Genom att även skifta fastighetsandelen kommer ni nu att göra ett slutligt arvskifte, förutsatt att det inte finns kvar ytterligare egendom i dödsboet. Därmed kommer också dödsboet efter er pappa att upplösas.Det kan vara bra att känna till att det finns ett tidsmässigt krav om den aktuella skogsfastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Då behöver ni skifta fastighetsandelen inom fyra år från utgången av det år då er pappa dog (18 kap. 7 § första stycket ÄB).Upprätta en arvskifteshandling och ansök sedan om lagfart inom tre månaderFör att skifta fastighetsandelen behöver ni upprätta en skriftlig arvskifteshandling som ni båda två skriver under (23 kap. 4 § ÄB). I handlingen bör det framgå hur stor del av fastighetsandelen som var och en av er ärver. Arvskifteshandlingen behöver inte registreras hos någon myndighet. Efter detta använder ni arvskifteshandlingen för att ansöka om lagfart hos Lantmäteriet, vilket ni ska göra inom tre månader från att ni upprättade handlingen (20 kap. 1 § första stycket och 20 kap. 2 § första stycket JB). Ansökan ska också innehålla en bestyrkt kopia av bouppteckningen efter er pappa, som behöver vara registrerad hos Skatteverket. Eventuellt vill Lantmäteriet även ta del av arvskifteshandlingen från det partiella arvskiftet av er pappas övriga tillgångar. Det kan vara bra att ni kontaktar myndigheten och frågar vad som gäller kring detta för säkerhets skull. SammanfattningFör att skifta fastighetsandelen behöver ni upprätta en arvskifteshandling. Därmed gör ni ett slutligt arvskifte som upplöser er pappas dödsbo. Inom tre månader behöver ni sedan ansöka om lagfart hos Lantmäteriet, vilket ni gör med hjälp av bland annat arvskifteshandlingen. Ni behöver inte kontakta någon annan myndighet för att kunna genomföra skiftet.På Lantmäteriets hemsida hittar ni instruktioner för hur man ansöker om lagfart efter ett arv. Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga! Om någon av er har fler funderingar så får ni gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

kringgå testamente?

2021-05-23 i Arvsskifte
FRÅGA |Vår mor har dött och efterlämnat ett testamente som inte innebär att vi barn ärver lika mycket.Vi barn är överens om att vi inte ska beakta detta utan att arvet ska fördelas lika.Vi har precis lämnat in bouppteckningen som inte är registrerad hos skatteverket ännu.Boupptecknaren säger att vi inte kan göra något om det ännu utan måste vänta 6 mån.Men vi syskon är överens.Vi vill ändra detta så snabbt som möjligt iom att en av syskonen är allvarigt sjuk och kommer mest troligt inte att leva tills dess processen är slut.I detta förfarandet skulle detta syskon få mer än i det skrivna testamente.Nu till frågan kan vi redan nu få ändringen gjord utan att behöva vänta i 6 månader i och med att vi alla är överrens?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att det finns ett testamente som fördelar er mors arv på ett sätt som inte är lika mellan alla hennes barn, och att ni barn är överens om att så borde ske ändå. Utgångspunkten när det finns testamente är att det ska beaktas då det utgör den avlidnes yttersta önska. Som utgångspunkt borde er situation inte vara så problematisk om alla arvingar är överens. Kan 6 månaders-fristen undvikas?Om ett testamente inskränker bröstarvinges laglott, får den bröstarvingen begära jämkning av testamentet så de får ut sin laglott (7 kap. 3§ ärvdabalken, ÄB). Detta måste ske inom sex månader efter att man fick del av testamentet. Då ni alla är överens om omständigheterna borde detta inte vara något problem. Jag kan efter en tids efterforskning inte riktigt förstå vad denna 6 månaders- frist hänför sig till, om det inte är testamentets verkställbarhet. Ett testamente ska delges arvingarna innan det kan vinna laga kraft. Efter delgivning inträder en 6-månaders frist inom vilken en arvinge kan klandra testamentet (14 kap. 4-5§§ ÄB). Men om det är så som du säger, att samtliga dödsbodelägare är överens, kan ni godkänna testamentet och slippa vänta sex månader, om det är denna frist som er bouppteckningsman hänvisar till. Alla arvingar kan då skriftligen uppge att ni godkänner testamentet, och då kan det verkställas direkt. Det finns inga specifika regler kring hur man godkänner testamentet, utan det borde räcka att på en kopia av testamentet skriftligen ange att man godkänner testamentet. Ni bör då också underteckna med era namn, personnummer, ort och datum. Men om ni avser att klandra testamentet måste ni vänta de 6 månaderna. Eventuellt skulle det räcka att de som vill klandra testamentet gör det, och de andra godkänner det, och då är det möjligt att man inte behöver vänta 6 månader om samtliga klandrat/godkänt testamentet. Då kan testamentet eventuellt verkställas i de delar som inte avser den som klandrar. Men om testamentet klandras kommer en process i domstol tas vid istället, vilket också kan ta tid. En bröstarvinge som vill begära jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott behöver dock inte klandra testamentet. Hur kan ni ändra innebörden av testamentet när ni godkänt det?Ni kan inte ändra er mors testamente, utan det är hennes rätt och sista önskan. Om ni väljer att klandra testamentet går det inte att undgå 6 månaders fristen, om inte alla klandrar det. Då kan det tänkas att allas rätt beaktats. Men om ni inte vill klandra testamentet kan ni alltså godkänna det. Om ni godkänner testamentet slipper ni 6-månadersfristen. Ni kan då istället acceptera testamentets giltighet, och efter arvsskiftet skett, omfördela egendomen ni fått genom testamentet er emellan. Det är ju en viktig förutsättning att ni är överens. Då kan de arvingar som fått mer genom testamentet, genom gåvobrev ge bort egendom till de som fått mindre, eller fördela det hur ni vill. Om det till och med är så att ni inte hinner vänta även på detta, är en annan utväg att någon av er, om ni såklart kan undvara er, genom gåvobrev ge bort egendom av er egen till ert syskon som är sjukt, och sen ta den större delen av testamentet som ni skulle få ändå. Men det är såklart inte alltid möjligt om ni inte besitter medel nog för detta. Sammanfattning och rådNi kan alltså inte generellt ändra på innebörden av er mors testamente. Ni kan välja att godkänna testamentet, och då bör det göras skriftligt med personuppgifter, och då slipper ni vänta de sex månaderna på att klanderfristen löpt ut. Då vinner dock testamentet laga kraft och bli verkställbart, alltså att arvskifte enligt testamentet kan ske. Ni kan därefter, genom främst gåvobrev, fördela egendomen mellan er så att fördelningen blir vad ni vill. Ni kan då i gåvobrev formulera avsikten med gåvan, från vem till vem, och eventuella villkor om ni har det. Jag rekommenderar er att kontakta en jurist för vidare vägledning i hur ni ska göra, utifrån omständigheterna i er situation, omständigheter som jag inte känner till allt av. Jag vet exempelvis inte mer exakt vad som framgår av testamentet. Ni kan återkomma till mig så kan jag sätta er i kontakt med vår juristbyrå som kan ge er en kostnadsfri offert och hjälpa er vidare, och även hjälpa er att författa eventuella gåvobrev. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se Hoppas ni har fått någon vägledning i era frågor!Vänligen,

Hur ska jag fördelar mina tillgångar när efterarvet är inbegripet i detta?

2021-05-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Vill skriva följande testamente, som ska gälla vid min bortgång.Min make har ett särkullbarn, SJ, jag har två särkullbarn, ÅD och PF. Vi har ett gemensamt barn, HLJ.Boets samlade tillgångar var vid min makes bortgång ca 5 200 000 kr. Vid min bortgång: HLJ ärver 25% + ca 17% = 42 %, ÅD och PF ärver ca 17 % vardera. Min makes särkullbarn SJ ärver 25 %, minus 400 000 (ca 8 %) som han erhöll vid ett partiellt arvskifte. Återstår ca 17 %. HLJ ärver dessa 8 %.Allt som överstiger detta (5 200 000) har jag efter min makes bortgång förvärvat på egen hand, genom arv, arbete, aktier. Detta skall delas lika mellan ÅD, PF och HLJ. Kan jag formulera mitt testamente enligt ovan? Om inte, vad behöver tilläggas?Vänliga hälsningarAnita
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, vill du skriva ett testamente som ska gälla vid din bortgång och undra om det du har är tillräcklig. För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till regler i Ärvdabalken (ÄB).OmständigheternaDin make är avliden, han har ett särkullbarn, du har två särkullbarn och tillsammans har ni ett gemensamt barn. Vid hans bortgång gick boets värde upp till ca 5 200 000. Om jag förstår det rätt, är detta vad du, som efterlevande maka, ärvt i enlighet med 3 kap 1 § ÄB. Du ärvde således före både gemensam och särkullbarn. Alla tillgångar över detta belopp har du förvärvat på egen hand.Vad är barnets del vid första arvskifte?Det framgår inte huruvida en bodelning gjordes eller om dessa 5 200 000 kr är bara hans kvarlåtenskap. Jag kommer hursomhelst, utgår från att hans kvarlåtenskap är hälften av 5 200 000 kr, d.v.s. 2 600 000. Detta eftersom det är hans kvarlåtenskap som hans barn ska ärva. Detta innebär att SJ och HLJ är de som är arvsberättigade efter honom. De ska således ärva 50%, alltså ½, var av dessa.Som det nu redan hänt, har du rätt att ärva före gemensamma barn enligt 3 kap 1 § ÄB. Det betyder att du har rätt att ärva HLJ:s andel med fri förfogande rätt. Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren, du, får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva. Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder och direkt. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap 9 § ÄB. Vilket jag antar är vad som hände här då, SJ bara fick ut 8 % av sitt arv och lät dig behålla resten.Arvskifte nr 2Nu när det gäller hur dina tillgångar ska fördelas efter din bortgång, kan tillgångarna läggas ihop. Av 5 200 000 har HLJ och SJ ¼ del i arv efter sin far (nu räknar jag med 8 % som denne redan erhållit).Ett testamente är en skriftlig handling som möjliggör för en testator (det juridiska begreppet för den som upprättat ett testamente) att bestämma vad som ska hända med dennes ägodelar efter döden. När det kommer till att fördela arv är det bra att ta hänsyn till saker som att bröstarvingar har rätt till sin laglott som utgörs av hälften av arvet enligt 7 kap 1 § ÄB. Arv kan alltså inskränkas i ett testamente men laglotten kan inte testamenteras bort. Det är egentligen det de har rätt till och det innebär att:HLJ har rätt till ¼ (från fadern) + 1/6 (som är dennes laglott från din kvarlåtenskap) = ca 2 166 667; SJ har rätt till ¼ (minus 8 %, d.v.s.), = ca 1 196 000; ÅD och PF har rätt till 1/6 var = ca 867 000.Vill du däremot ger de mer än så är du fritt att formulera det hur du vill, så länge deras laglott inte går förlorad.Ditt förslagDu föreslår att HLJ erhåller 25% + 17 % = 42 % vilket är korrekt då du räknat med dennes arvslott från faderns sida och laglott från din sida. Detsamma gäller för ÅD och PF då 17% är deras laglott. Beräkningen för SJ är också korrekt. Detta är sammanlagt 93 %, vilket innebär att enbart 7 % är kvar. Du skrev dock att "HLJ ska ärva dessa 8 %" (menar du resterande 7 %?).Om du menar att HLJ ska ärva resterande det, d.v.s. 7 %, utöver sina 42 % ska du vara tydlig med det, då 42% är vad denne har rätt till (hens arv får inte vara mindre än så). Ska hen ärva 7 % utöver sina 42 %, ska du i testamentet skriva att hen ska erhålla 49 %.Värdeökning av efterarvetEfterarvingar har rätt till en kvotdel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa vid dennes bortgång enligt 3 kap 2 § ÄB. Huvudregeln är därför att om den efterlevande makes tillgångar ökar, ökar även värdet på efterarvet. Detsamma gäller vid värdeminskning. Det finns dock vissa undantag till denna huvudregel.I 3 kap 4 § 1 st ÄB finns t.ex. ett undantag som framhåller att vissa värdeökningar av efterarvet inte ska ingå i efterarvet. För att detta ska vara gällande, ska värdeökningen ha skett genom att den efterlevande maken fått ett arv, testamente, eller en gåva och i vissa fall vid värdeökning p.g.a. förvärvsarbete. Är detta fall, ska dessa värdeökningar undantas från efterarvet och endast fördelas mellan den efterlevandes arvingar. Vilket i ditt fall är alla förutom SJ. Så din formulering här är även korrekt.SlutsatsDu kan absolut fördela arvet på det sättet som du beskrivit ovan. Var dock tydlig med vad du menar när du säger att HLJ ska ärva 8 %.Att upprätta ett testamente är komplicerad och lite mycket med tanke på reglerna kring upprättandet. Det vore därför fördelaktigt att kontakta en jurist för hjälp. Du får gärna boka tid med en av juristerna på lawline för att höra mer!Jag hoppas att jag svarade på din fråga och hör av dig om det är något som är oklar.Vänligen,