Hur fördelas kvarlåtenskap mellan arvingar och kan man göra ett barn arvslöst?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Hur fördelas kvarlåtenskapen mellan arvingarna?
I Ärvdabalken (ÄB) finns regler om fördelning av arv och i Äktenskapbalken (ÄktB) finns bland annat regler om bodelning.
När en make dör ska först allt giftorättsgods läggas samman, för att sedan delas lika mellan makarna (10 kap 1§ ÄB). Detta görs innan arvet fördelas från den avlidne (9 kap. 1§ Äktenskapsbalken). Giftorättsgods är all egendom som makarna äger, förutom sådan egendom som är enskild egendom. Något kan bli enskild egendom om man exempelvis i ett testamente skriver att så ska vara fallet. Det framgår inte av din fråga att något sådant skulle vara fallet för fastigheten, varför jag alltså utgår från att den kommer att ingå i bodelningen mellan makarna. Det saknar betydelse för definitionen av giftorättsgods vem fastigheten är skriven på, det centrala är alltså att det måste framgå att det är enskild egendom.
I första hand är det den avlidnes barn som ärver, vilket alltså både omfattar de nya barnen och särkullbarnet (2 kap. 1§ ÄB).
För att illustrera med ett exempel, låt säga att makarna har giftorättsgods för ett värde av 5 mkr totalt. Det betyder att varje make får 2.5 mkr efter bodelningen. Först efter bodelningen ska faderns arv fördelas mellan arvingarna. Jag uppfattar det som att det finns två barn samt ett särkullbart. Då får varje barn 2.5 mkr / 3.
De två barnens arv kommer modern att få med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att hon fritt kan disponera över egendomen, men kan däremot inte exempelvis testamentera bort den. Det är först när hon dör som barnen kommer att få ut sitt arv och vad gäller särkullbarnet får det barnet ut sitt arv direkt efter faderns död (3 kap. 1§ ÄB).
Kan man göra ett barn arvslöst?
Det kan även nämnas att man aldrig kan göra sitt barn helt arvslös. Genom testamente kan man frångå huvudregeln för hur arvet ska fördelas. Exempelvis kan man ange att egendom ska vara enskild. Ett annat exempel är att man anger en specifik person som ärver hela kvarlåtenskapen. Om den avlidne däremot har barn så kan man inte testamentera bort barnens laglott. Barn har nämligen rätt till sin laglott (7 kap. 1§ ÄB). Laglotten utgör halva arvslotten, där arvslotten i exemplet ovan var 2.5 mkr / 3. För att få rätt till sin laglott som barn måste man dock påkalla jämkning (7 kap. 3§ ÄB). Alltså, om barnet förhåller sig helt passiv så kommer barnet inte att få ut sin laglott, utan det krävs att man klagar på testamentet.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har några fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen!
Med vänlig hälsning,
