Kan man ärva dagsböter?

2019-08-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Vad händer med utdömda dagsböter om den dömde har avlidit?"Ärver" efterlevande böterna och måste betala, eller avskrivs de?
Tilde Skånvik |Hej, tack för att u vänder dig till Lawline med din fråga. Om personen ifråga själv står på alla lån/skulder och han eller hon senare avlider ska skulderna lösas mot tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala av skulderna kommer ingen att ärva den resterande delen av skulden. Man skulle kunna uttrycka sig som så att skulden skrivs av och försvinner när innehavaren av skulden har avlidit. På ovanstående sätt är det även om personen har efterlevande arvingar. Finns det skulder kvar som inte har täckts av tillgångarna i dödsboet blir inte arvingarna betalningsskyldiga för skulden. På samma sätt blir det också om personen i fråga har en make/maka ifall de gäller en skuld som personen har för sig själv. Sammanfattningsvis kommer alltså skulden först och främst att lösas mot tillgångarna i dödsboet. Ifall skulden är högre än dödsboets tillgångar kommer resterande skuldbelopp att skrivas av. I Sverige råder nämligen en princip om att skulder inte ska ärvas, såvida man inte har gemensamma lån/skulder - då ansvarar man solidariskt för dessa. Allt gott,

Påverkar det arvet till barnen att ge pengar till barnbarnen?

2019-08-18 i Arvsskifte
FRÅGA |HejKan jag ge bort pengar till mina barnbarn? Påverkar detta arvet till mina barn? Jag har försökt läsa mig till att barnbarnen inte ingår i arvet efter mig, om inte mina barn har dött.
Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline! Det stämmer att dina barnbarn inte ärver dig direkt om dina barn fortfarande är i livet. Du får dock ge pengar till dina barnbarn ändå, du får som absolut huvudregel göra vad du vill med dina pengar. Det finns dock en skyddsregel för bröstarvingarna (dina barn) som säger att barnen enligt lag alltid har rätt att få sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (hela arvet). Dina barn har alltså laglig rätt till sin laglott som är hälften av det som blir kvar till arvet. Man kan i regel göra sig av med pengar medan man lever och att ge gåvor till dina barnbarn är helt ok. Det kan vara bra att upprätta ett gåvobrev. Det som sedan blir över av dina tillgångar kommer dina barn dela på och tillsammans kommer de ha rätt till minst hälften av tillgångarna som finns kvar.Med vänlig hälsning

Vad händer om en dödsbodelägare vill behålla bostadsrätt som ingår i dödsboet?

2019-07-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Vår mamma som nyligen gick bort ägde en bostadsrätt utöver " det vanligt boendet". Har förstått att lägenheten ingår i dödsboet...Säg att jag vill sälja bostadsrätten så småningom men min syster vill behålla den eller tvärt om... Vad händer då? Mvh
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den dödsbodelägare som vill behålla lägenheten brukar vanligtvis köpa ut andra dödsbodelägare från fastigheten. Det är upp till delägarna att fritt komma överens om vilket pris som ska gälla när man köper ut lägenheten, men vanligtvis brukar man utgå ifrån marknadsvärdet med avdrag för beräknad vinstskatt och mäklararvode. Ett alternativ till att köpa ut lägenheten är att du eller ditt syskon istället tillskiftas annan egendom ur boet som jämnar ut fördelningen av arvet.Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!Vänligen,

Ärver jag allt från min förälder och behövs fullmakt vid dödsbon?

2019-07-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Min pappa gick nyligen bort. Han var gift med en ny kvinna som aldrig accepterat mig. De hade inga gemensamma barn. Jag är hans enda dotter, särkullsbarn. Det finns inga testamenten eller äktenskapsförord mellan dem. Min fråga är; ärver jag allt från min pappa eller ärver frun någon del också? De äger ett hus 50/50 värderat till ca 4 miljon. Jag kommer kräva min del direkt, men vad är min del? Min pappa hade en del aktier i ett företag också, vad händer med dom? Undrar också hur olika livförsäkringar delas upp mellan mig och frun (om han inte angett någon arvstagare). Jag har också på ryktesvägen fått veta att hon börjat sälja av lösöre från dödsboet. Jag har förstått att hon egentligen ska ha en fullmakt från mig för att få sälja, och att pengarna ska in i dödsboet? Vad gäller?
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag kommer att dela upp mitt svar i två, dels gällande arvet och dels vad som gäller kring dödsbon. Regler gällande detta finns i ärvdabalken (ÄB), jag kommer även att ta upp regler från försäkringsavtalslagen (FAL) och äktenskapsbalken (ÄktB).ArvDet som händer då din pappa gått bort är att en bodelning ska göras där all egendom (giftorättsgods) som din pappa och hans fru ägt delas lika på. Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom. Vad som utgörs som enskild egendom kan vara reglerat i exempelvis äktenskapsförord eller testamente och utesluts alltså från bodelningen. Hälften av vad de ägde tillkommer din pappas dödsbo och det är detta som du kommer att ärva som särkullbarn. Vad gäller aktier så är avkastningen av dessa giftorättsgods och ska alltså ingå i bodelningen. Livförsäkringarna är beroende på vilken typ det rör sig om, alltså om det finns någon förmånstagare. Huvudregeln vid sådana livförsäkringar är att ett utfallande försäkringsbelopp inte ska ingå i den avlidnas kvarlåtenskap. (14 kap 7 § FAL). Förmånstagaren ska få försäkringsbeloppet direkt utan att det påverkar dödsboets övriga tillgångar. Om däremot förmånstagaren är arvingar, räknas beloppet in i bodelningen och därefter delas det ut vid arvsskiftet (10 kap 1 § ÄktB). Således bör du ta reda på om det är du som arvinge eller någon annan (din pappas fru exempelvis) som är förmånstagare för livförsäkringen.Din pappas fru ärver alltså inget från din pappa trots att de var gifta, med undantag för ett värde motsvarande fyra gånger det prisbasbelopp som gäller för tiden vid dödsfallet. År 2019 ligger detta på 46 500 kr. Dock inkluderas i det värdet vad den efterlevande maken fått genom bodelningen och den efterlevande makens enskilda egendom (3 kap 1 § st 2 ÄB).DödsboHuvudregeln för dödsbon är att alla dödsbodelägare tillsammans förvaltar över dödsboet (18 kap 1 § ÄB). Dödsbodelägare är de som har rätt till arv eller bodelning i det aktuella dödsboet. Den som väljs ut att sköta dödsboet behöver ha en skriftlig fullmakt som alla dödsbodelägare skriver under. Kommer inte dödsbodelägarna överens om hur dödsboet ska skötas eller hur arvet ska fördelas, kan tingsrätten utse en utomstående boutredningsman. Hoppas att du fick svar på dina frågor!

Ärver make lån?

2019-08-21 i Arvsskifte
FRÅGA |Om jag har en ett gemensamt lån med min mor och jag går bort ärver då min fru lånet?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga är nej, man ärver inte sin makes enskilda skulder. Om din fru inte har del i lånet eller tagit på sig ansvar på något sätt för det så kommer hon inte att ärva lånet/skulden. Troligen kommer den avlidnes tillgångar i dödsboet att gå till skulderna den personen har och efterlevande make kan inte bli ansvarig om pengarna inte räcker till. Om den efterlevande har mer tillgångar än den avlidne kan denne som en skyddsregel begära att det inte ska bli en hälftendelning av boet utan att man behåller sina tillgångar. På det sättet kan det bli mindre tillgångar som eventuella fordringsägare får dela på och den mer välbärgade partnern får behålla sitt.

Hur fungerar arvsfördelningen om den avlidne bor i Australien?

2019-08-05 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far gick bort för 1 år sen. Min mor har demens o sitter i orubbat bo. Har syster o bror i Australien också. Hur går det till när mor går bort (hon är 88 år o mkt dålig). Hur får jag mitt arv till sverige? Ska skatt betalas till Australien? För man över penga till mitt konto här? Måste jag va där nere för att fördela arvet?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din situation som att din mor bor i Australien samt dina syskon och du bor här i Sverige. Först, internationella arvsfrågor regleras i Lagen om arv i internationella situationer, som utgår från arvsförordningen. Vilket land ska fördela arvet?Förordningen säger att arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne har sin hemvist (art. 4), samt att det är det landets lagar som ska tillämpas (art. 21). I detta fallet innebär det att Australien skulle handlägga arvet från din mor. Hur kommer handläggningen av arvet att se ut?Enligt art. 1.1 i förordningen ska inte förordningen tillämpas gällande skattefrågor. Det innebär att även om Australien är behörigt land att handlägga arvsfördelningen, och detta enligt sina regler så har även Sverige rätt att ta ut skatt på ditt arv. Huruvida Australien kommer beskatta arvet beror på hur deras lagar ser ut. Tyvärr kan jag inte ge dig mer specifik information om hur handläggningen kommer gå till och kan därför inte svara på dina frågor. Jag råder dig till att kontakta ambassaden i Canberra via kontaktuppgifter här som kan ge dig mer information. Ett annat alternativ är att tala med dina syskon/ mor eller söka upp behörig myndighet i Australien och ställa dina frågor där. Du är välkommen att återkomma med din fråga om du inte hittat ditt svar via alternativen jag rådde dig till. Med vänliga hälsningar,

Återgång av arvsskifte med anledning av att den dödes skulder inte betalats

2019-07-26 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Om ett konsumentkreditinstitut har fordran på ett flertal personer men personerna avlider så kan det tyvärr bli lite väl krångligt. Vad gäller juridiskt om vi borde fått (delvis) betalt men inte fått det och tillgångarna är utskiftade till arvingarna eller övriga borgenärer?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skiftas tillgångar ut innan den dödes skulder betalats, ska skiftet återgå i den mån det är nödvändigt för att betala skulderna. Kan viss sak inte återgå, ska den som mottagit saken istället betala ersättning för den. Har viss sak, exempelvis aktier, gett avkastning sedan skiftet, ska även avkastningen betalas tillbaka. Mottagaren är även skyldig att betala ränta för det mottagna. Mottagaren har dock rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för den mottagna egendomen. Var mottagaren i så kallad god tro, har hen också rätt till ersättning för kostnader som har varit till nytta för egendomen (som exempel: Har en mottagen trasig båt reparerats, har mottagaren rätt till ersättning för reparationskostnaderna) (21 kap 4–6 § ärvdabalken).Vänligen

Förskott på arv - avräkning vid arvsskifte

2019-07-12 i Arvsskifte
FRÅGA |En förälder ger ena barnet en bil. 15 år senare avlider föräldern. Hur värderas bilen vid arvskiftet då det finns två barn som ska ärva.
Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om arv och fördelning av arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Allt som en arvlåtare (den avlidne personen) under sin livstid givit till en bröstarvinge (barn till den avlidne) presumeras (antas) vara förskott på arv. I det här fallet skulle bilen presumeras vara ett förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB).Jag tolkar din fråga som att du undrar om bilen hen fick, kan ses som ett förskott på arvet och om så är fallet, hur man beräknar värdet på bilen vid ett arvskifte 15 år senare. I mitt svar förklarar jag i tur och ordning vad som gäller vid förskott på arv och hur de gåvor som en arvlåtare givit en bröstarvinge under sin livstid eventuellt ska avräknas. Allmänt om förskott på arv till bröstarvingarDet finns en presumtion som säger att det som en arvlåtaren givit till sin bröstarvinge under sin livstid, ska anses vara förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att egendom som den avlidne gett till en av sina bröstarvingar under sin livstid, alltid presumeras vara förskott på arv och därför ska avräknas vid arvskiftet. Det gäller dock inte, om arvlåtaren föreskrivit något annat vid gåvotillfället eller om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt stått tydligt att det inte var förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB). En bil, som en förälder gett till sitt ena barn under sin livstid klassas normalt som en gåva och förskott på arv. I frågan nämner du att bilen gavs under tiden arvlåtaren levde och att den avled femton år senare. Det i sin tur, påverkar bröstarvingen, på så sätt att den vid ett arvskifte med andra bröstarvingar, kommer få avräkna sig gåvans värde som om den aldrig givits.Förskottet beräknas efter gåvans värde vid gåvotillfälletI din fråga framgår det inte om föräldern uttryckligen hade sagt att bilen inte skulle vara ett förskott på arv, eller om det med hänsyn till övriga omständigheter inte var fallet. Beroende på om arvlåtaren uttryckligen hade sagt att bilen skulle vara förskott på arv eller inte påverkar svaret på din fråga.I det första fallet; om det tydligt framgick vid gåvotillfället att bilen inte skulle ses som förskott på arv, så innebär det i praktiken att man vid ett arvskifte mellan bröstarvingarna inte kommer beakta att den ena bröstarvingen fått en bil av arvlåtaren (6 kap. 1 § första stycket ÄB).Om gåvan ska ses som ett förskott på arvet blir svaret annorlunda. Då ska man räkna på gåvans värde vid gåvotillfället, det vill säga värdet bilen hade för femton år sedan. Det innebär alltså att man inte tar hänsyn till eventuella värdeförändringar som har inträffat efter det att ena arvingen mottog bilen i gåva (6 kap. 3 § ÄB).Värt att tillägga är att förskott på arv endast kan ges till egna bröstarvingar, det vill säga förskott kan endast ges på arv till sina egna barn (6 kap. 1 § första stycket ÄB).Sammanfattningsvis kommer alltså bilen vid arvskiftet att värderas till det värde den hade vid gåvotillfället. Det innebär att bilens värde vid gåvotillfället, ökar kvarlåtenskapens värde (fiktivt) som om förskottet inte givits vid beräkningen av arvslotterna vid arvskiftet (6 kap. 5 § ÄB). Om gåvan/förskottet har ett större värde än kvarlåtenskapen blir beräkningen lite annorlunda, se exempel 2 nedan.Arvskifte - hur beräknas förskottet?Varje bröstarvinge har rätt till sin arvslott från den avlidens kvarlåtenskap (egendom som tillhört den avlidne föräldern). Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen som tillfaller en arvinge. I ditt fall två bröstarvingar. Arvingarna har som huvudregel rätt till halva kvarlåtenskapen var - eller om inga andra arvtagare finns - eller om det inte finns ett testamente som reglerar annat.För att veta hur stor arvslott varje bröstarvinge kommer att ha måste man (när den ena fått förskott på arv) räkna med förskottet som om det aldrig hade givits, det vill säga räkna med ett fiktivt belopp vid uträkningen. Det för att fördelningen ska bli så rättvis som möjligt mellan bröstarvingarna och det finns en presumtion inom arvsrätten som innebär att den avlidnes önskan är att alla dennes bröstarvingar, så långt som det är möjligt, ska få ut lika mycket från kvarlåtenskapen.Räkneexempel. Observera att detta endast är fiktiva beloppExempel 1: Bilens värde vid gåvotillfället: 100 000 kronorKvarlåtenskapen från den avlidne: 1 000 000 kronorAntalet bröstarvingar: två stycken Formel 1: arvslotten = (kvarlåtenskap + förskott) / (antalet arvingar) Uträkningen (1 000 000 + 100 000) / 2 = 600 000 kronorArvslotten är i detta exempel, med två barn 600 000 kronor vardera. Det innebär i det här fallet att den bröstarvinge som fick bilen (förskott på arv) på ett värde av 100 000 i praktiken endast kommer få ut 500 00 kronor, då den redan fått 100 000 kronor tidigare och det andra barnet får ut 600 000 kronor. Exempel 2 (om förskottet var större än arvslotten): Skulle det visa sig att bilens värde översteg barnets arvslott och den avlidnes kvarlåtenskap blir fallet lite annorlunda eftersom den som fått bilen således har fått mer än vad som var tänkt att vara dennes arvslott. Om bilen värderades till 500 000 kronor vid gåvotillfället samtidigt som dödsboets kvarlåtenskap vid arvskiftet endast uppgår till 300 000 kronor blir beräkningen annorlunda. I detta fall måste en annan formel användas för att se hur mycket den andra bröstarvingen ska ha.Formel 2: arvslotten (a) = (kvarlåtenskapen + arvslotten (a)) / antalet grenar (n)Uträkningen : a = (300 000 + (okänd kvot) a) / 2 2a = 300 000 + a a = 150 000 kronorArvslotten skulle i detta exempel bli 150 000 kronor. Det Innebär att den bröstarvinge som inte fått något förskott på arv ska få ut hela på kvarlåtenskapen på 150 000 kronor. Medan den som redan fått förskott på arv (bilen) inte ska få ut något mer. Den har ju fått ett förskott som överstiger dennes arvslott. Dock finns ingen återbäringsskyldighet för den som fått för mycket i förskott i arv, oavsett hur högt det är (6 kap. 4 § ÄB). Observera dock att det finns ett undantag från bestämmelsen. Det är om syftet med gåvan (bilen) kan likställas med ett testamente och förskottet då skulle innebära att den andra bröstarvingen inte skulle få ut sin laglott. Det brukar kallas för att en bröstarvinge fått sin laglott inskränkt. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglottsreglerna syftar till att ge bröstarvingarna en viss rätt till kvarlåtenskapen, åtminstone halva kvarlåtenskapen. Rätten för en bröstarvinge att påkalla jämkning vid inskränkt arvslott brukar kallas för det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ÄB).Vill den andra bröstarvingen göra sin rätt gällande laglott så måste det ske inom ett år från det att bouppteckning upprättades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Det gäller dock endast under förutsättning att arvlåtaren har föreskrivit att återbäring ska ske (6 kap. 4 § ÄB). Det skulle innebära att den andra bröstarvingen har rätt att kräva ut sin laglott, och att den bröstarvinge som mottagit gåvan (bilen) blir återbäringsskyldig till det belopp som motsvarar den andre bröstarvinges laglott (vilket i exempel 2 ovan skulle bli 75 000 kronor).Vid beräkningen av laglotten ska värdet av den egendom som givits, läggas till i kvarlåtenskapen (se formel 2 ovan). Men det förutsätter att givandet av gåvan, (bilen) inte var förskott på arv, utan var att likställa med testamente. Förskott på arv medför således ingen återbetalningsskyldighet för den bröstarvinge som fått förskott på gåva.Undantaget avser alltså endast fall där syftet med gåvan, (i det här fallet bilen) till ena bröstarvingen kan likställas med ett testamente och att värdet på bilen innebar att den andra bröstarvingen inte skulle få ut sin laglott, i det fall värdet på bilen skulle överstiga vad som finns kvar i kvarlåtenskapen och därmed inskränka på dennes laglott. Då kan den bröstarvinge som fått gåvan bli återbärningsskyldig.Det finns alltså två typer av gåvor som kan aktualisera återbärningsskyldighet för den bröstarvinge som tagit emot bilen:1. Gåvor som givits nära arvlåtarens död i syfte att fördela tillgångarna mellan arvingarna.2. Gåvor med förbehåll om nyttjanderätt för givaren av egendomen. I detta fall bilen.Detta framgår av 7 kap. 4 § första stycket ÄB och 7 kap. 5 § ÄB.SammanfattningSlutligen ska bilens värde vid gåvotillfället vara med i beräkningen och avräknas från dennes arv vid arvskiftet mellan de två syskonen, om inget annat uttryckligen har föreskrivits eller det av omständigheterna i övrigt är uppenbart, att bilen inte skulle avräknas på den personens arvslott. Således kan arvlåtaren bestämma att en gåva till en bröstarvinge inte ska avräknas som förskott på framtida arv och då bryts presumtionen om förskott på arv. Detta kan i praktiken leda till att fördelningen mellan bröstarvingar kan bli rätt så orättvis. Vilket den berörda bröstarvingen inte kan påverka, förutom att hävda sin laglott. Vilket förutsätter att gåvan antingen givits under sådana förhållanden, eller på sådana villkor att det kan likställas med ett testamente. Hoppas du kände att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,