Hur ska jag fördelar mina tillgångar när efterarvet är inbegripet i detta?

2021-05-16 i Arvsskifte
FRÅGA |Vill skriva följande testamente, som ska gälla vid min bortgång.Min make har ett särkullbarn, SJ, jag har två särkullbarn, ÅD och PF. Vi har ett gemensamt barn, HLJ.Boets samlade tillgångar var vid min makes bortgång ca 5 200 000 kr. Vid min bortgång: HLJ ärver 25% + ca 17% = 42 %, ÅD och PF ärver ca 17 % vardera. Min makes särkullbarn SJ ärver 25 %, minus 400 000 (ca 8 %) som han erhöll vid ett partiellt arvskifte. Återstår ca 17 %. HLJ ärver dessa 8 %.Allt som överstiger detta (5 200 000) har jag efter min makes bortgång förvärvat på egen hand, genom arv, arbete, aktier. Detta skall delas lika mellan ÅD, PF och HLJ. Kan jag formulera mitt testamente enligt ovan? Om inte, vad behöver tilläggas?Vänliga hälsningarAnita
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, vill du skriva ett testamente som ska gälla vid din bortgång och undra om det du har är tillräcklig. För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till regler i Ärvdabalken (ÄB).OmständigheternaDin make är avliden, han har ett särkullbarn, du har två särkullbarn och tillsammans har ni ett gemensamt barn. Vid hans bortgång gick boets värde upp till ca 5 200 000. Om jag förstår det rätt, är detta vad du, som efterlevande maka, ärvt i enlighet med 3 kap 1 § ÄB. Du ärvde således före både gemensam och särkullbarn. Alla tillgångar över detta belopp har du förvärvat på egen hand.Vad är barnets del vid första arvskifte?Det framgår inte huruvida en bodelning gjordes eller om dessa 5 200 000 kr är bara hans kvarlåtenskap. Jag kommer hursomhelst, utgår från att hans kvarlåtenskap är hälften av 5 200 000 kr, d.v.s. 2 600 000. Detta eftersom det är hans kvarlåtenskap som hans barn ska ärva. Detta innebär att SJ och HLJ är de som är arvsberättigade efter honom. De ska således ärva 50%, alltså ½, var av dessa.Som det nu redan hänt, har du rätt att ärva före gemensamma barn enligt 3 kap 1 § ÄB. Det betyder att du har rätt att ärva HLJ:s andel med fri förfogande rätt. Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren, du, får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva. Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder och direkt. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap 9 § ÄB. Vilket jag antar är vad som hände här då, SJ bara fick ut 8 % av sitt arv och lät dig behålla resten.Arvskifte nr 2Nu när det gäller hur dina tillgångar ska fördelas efter din bortgång, kan tillgångarna läggas ihop. Av 5 200 000 har HLJ och SJ ¼ del i arv efter sin far (nu räknar jag med 8 % som denne redan erhållit).Ett testamente är en skriftlig handling som möjliggör för en testator (det juridiska begreppet för den som upprättat ett testamente) att bestämma vad som ska hända med dennes ägodelar efter döden. När det kommer till att fördela arv är det bra att ta hänsyn till saker som att bröstarvingar har rätt till sin laglott som utgörs av hälften av arvet enligt 7 kap 1 § ÄB. Arv kan alltså inskränkas i ett testamente men laglotten kan inte testamenteras bort. Det är egentligen det de har rätt till och det innebär att:HLJ har rätt till ¼ (från fadern) + 1/6 (som är dennes laglott från din kvarlåtenskap) = ca 2 166 667; SJ har rätt till ¼ (minus 8 %, d.v.s.), = ca 1 196 000; ÅD och PF har rätt till 1/6 var = ca 867 000.Vill du däremot ger de mer än så är du fritt att formulera det hur du vill, så länge deras laglott inte går förlorad.Ditt förslagDu föreslår att HLJ erhåller 25% + 17 % = 42 % vilket är korrekt då du räknat med dennes arvslott från faderns sida och laglott från din sida. Detsamma gäller för ÅD och PF då 17% är deras laglott. Beräkningen för SJ är också korrekt. Detta är sammanlagt 93 %, vilket innebär att enbart 7 % är kvar. Du skrev dock att "HLJ ska ärva dessa 8 %" (menar du resterande 7 %?).Om du menar att HLJ ska ärva resterande det, d.v.s. 7 %, utöver sina 42 % ska du vara tydlig med det, då 42% är vad denne har rätt till (hens arv får inte vara mindre än så). Ska hen ärva 7 % utöver sina 42 %, ska du i testamentet skriva att hen ska erhålla 49 %.Värdeökning av efterarvetEfterarvingar har rätt till en kvotdel av den efterlevandes totala förmögenhetsmassa vid dennes bortgång enligt 3 kap 2 § ÄB. Huvudregeln är därför att om den efterlevande makes tillgångar ökar, ökar även värdet på efterarvet. Detsamma gäller vid värdeminskning. Det finns dock vissa undantag till denna huvudregel.I 3 kap 4 § 1 st ÄB finns t.ex. ett undantag som framhåller att vissa värdeökningar av efterarvet inte ska ingå i efterarvet. För att detta ska vara gällande, ska värdeökningen ha skett genom att den efterlevande maken fått ett arv, testamente, eller en gåva och i vissa fall vid värdeökning p.g.a. förvärvsarbete. Är detta fall, ska dessa värdeökningar undantas från efterarvet och endast fördelas mellan den efterlevandes arvingar. Vilket i ditt fall är alla förutom SJ. Så din formulering här är även korrekt.SlutsatsDu kan absolut fördela arvet på det sättet som du beskrivit ovan. Var dock tydlig med vad du menar när du säger att HLJ ska ärva 8 %.Att upprätta ett testamente är komplicerad och lite mycket med tanke på reglerna kring upprättandet. Det vore därför fördelaktigt att kontakta en jurist för hjälp. Du får gärna boka tid med en av juristerna på lawline för att höra mer!Jag hoppas att jag svarade på din fråga och hör av dig om det är något som är oklar.Vänligen,

​Behöver det ske en bodelning och ett arvskifte vid makes dödsfall?

2021-05-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Min make har 2 barn och jag har 2. Vi har inga gemensamma.Jag undrar jag vad som sker vid hans dödsfall.Vi har bestämt att det ska vara en direktkremering utan cermoni, sedan asklund/minneslund. Vi har testamente där hans barn får ta beslut om att avstå från sin del tills jag dör, då dom även ärver mig. Eller ta ut sin laglott nu och sedan inte få mera. Jag står även som arvstagare . Vi äger 50% var av en bostadsrätt ingen förmögenhet finnsVi behöver göra en bodelning förstår jag, men räcker det med en sådan eller ska det ske arvsskifte.Detta är en djungel för mig så jag vore tacksam för ett svar. Hur ska jag gå till väga?
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag tolkar din fråga som att du och din make har upprättat ett testamente som avser hur hans kvarlåtenskap ska fördelas. Jag tänkte kort förklara hur det praktiskt går till vid en fördelning efter ett dödsfall. Bodelning. När ett äktenskap upplöses så ska de makarnas fördelning av tillgångarna fördelas mellan makarna genom en bodelning. (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses antingen genom skilsmässa eller att en av makarna avlider (1 kap. 5 § ÄktB). Det betyder alltså att en bodelning måste göras efter att en av makarna avlider. Den avlidne makens del av bodelningen blir då dennes kvarlåtenskap, alltså det som ska fördelas i arvsskiftet. Arvskifte. Arvskifte förrättas av arvtagare och universella testamentstagare och om den avlidne var gift så ska en bodelning först upprättas, enligt bla det som står ovan, (23 kap. 1 § ÄB). Det är alltså endast den egendom som din make har efter er bodelning som blir föremål för arvskifte enligt det testamente ni har upprättat ovan. Vad betyder det här för dig. Du måste först genomföra en bodelning innan du kan genomföra arvskiftet. Om vi antar att du kommer ärva allt för att hans barn avsäger sig sin arvsrätt och istället ärver det i efterarv efter dig så kommer hela er förmögenhet tillfalla dig. Anledningen till att man först måste göra en bodelning är det egentligen är två skilda ordningar. Hans arvingar har endast rätt till hans kvarlåtenskap det är därför viktigt att skilja hans kvarlåtenskap från er totala förmögenhet. Då du har rätt till hälften av denna förmögenhet genom bodelning oavsett om du har rätt till arv senare eller inte. För att kort sammanfatta råder jag dig att alltså först genomföra en bodelning för att sedan genomföra arvskifte.Hoppas detta hjälpte dig och i vart fall klargjorde i någon grad! Vänligen,

Arvskifte mellan gemensamma barn och särkullbarn

2021-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina vänner undrar över vad som händer efter den andre dör. mannen har 2 barn (a, B) med sig och kvinnan har ett barn med sig (c) sedan har de 3 gemensamma barn. (d, e, f).Säg att det är en miljon i boet: 1) Hur fördelar det sig om mannen dör först:2) Hur fördelar det sig om kvinnan dör först:3) Får de barn som inte är gemensamma något efter den person som avlider sist?De delar väl först på boet och särbarnen endast får ut sin laglott?Men den andra fjärde delen. Får de del av den när den andra personen avlider?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att på ett generellt sätt beskriva hur arvskifte går till då de flesta av dina frågor glider in i varandra och är väldigt lika. Senare kopplar jag samman det med situationen du beskriver. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna (11 Kap 3§ ÄktB). I detta fall ska 500.000 gå till vardera make, i och med att det gemensamma boet var 1 miljon. Som utgångspunkt vid arvskifte ärver efterlevande make all egendom vid den förstes död. Ett undantag till detta är ifall särkullbarn (barn som endast tillhör ena maken) finns, de har isåfall rätt att få ut sin arvslott direkt, såvida inte testamente förhindrar det (3 kap 1 § ÄB). De kan även avstå sin rätt till sin arvslott för att istället få ut den senare vid efterlevande makes död. I sådana fall ärver efterlevande make all egendom med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Denne kan då fritt förfoga över tillgången men får inte testamentera bort den.1. Så ifall Mannen dör först så ärver som utgångspunkt efterlevande make dennes 500 000 med fri förfoganderätt. Här kan den först avlidne makens särkullbarn få ut sitt arv om de vill. De kan även välja att avstå arvet för att senare få ut det när efterlevande make dör. I detta fall har barn A & B rätt till 1/5 vardera av dem 500 000 (det ska delas lika på mannens alla barn 2 kap 1 § ÄB). Resterande 3/5 går till efterlevande make som med fri förfoganderätt får ärva det, för att det senare ska gå i arv till de tre gemensamma barnen (d,e och f).2. Detsamma gäller om kvinnan avlider först, enda skillnaden är att hon har ett särkullbarn som då ärver 1/4 av hennes 500 000. Resterande 3/4 går till efterlevande make för att senare delas ut till (d,e och f). 3. Den först avlidnes Särkullbarn har rätt att avstå från sitt arv efter dennes död för att senare få ut hela sitt arv efter den efterlevandes död, de har även rätt att få ut det direkt. Särkullbarnen ska som huvudregel få ut sin arvslott från sin förälder som alla andra barn men om ett testamente förhindrar det kan de kräva ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Särkullbarn är alltså alltid försäkrade sin laglott, som utgör halva arvslotten.4. Ifall särkullbarn valt att inte ta ut sitt arv i början ska de få ta ut sin andel av arvet som tillhörde deras förälder vid efterlevandes bortgång. Det utgör hälften av efterlevandes hela egendom och de ärver sin egen andel av den halvan, t ex barn C ärver 1/4 av hälften av efterlevande makes hela egendom (3 kap 2 § ÄB). Detta för att efterlevande make ärvde hela den först avlidne makens egendom, som utgjorde hälften av deras gemensamma bo.Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Ärver jag av min moster som inte har några barn eller efterlevande?

2021-04-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Min moster var gift med min mammas bror. Hon har inga barn eller efterlevande . Har jag någon arvsrätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i ärvdabalken (ÄB).ArvsklasserVem som ärver av vem följer av den så kallade legala arvsordningen. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och innebär helt enkelt att barn eller barnbarn till den avlidne ärver (2 kap 1 § ÄB). Finns inga bröstarvingar är det nästa arvsklass som ärver. Då är det den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn som ärver (2 kap 2 § ÄB). Om din moster inte har några föräldrar vid liv och inte heller några syskon är det alltså du som ärver, eftersom du är din mosters syskonbarn. Om du har några syskon ska arvet fördelas lika mellan er (2 kap 2 § andra stycket ÄB).Det kan dock finnas testamente som sätter den legala arvsordningen ur spel (9 kap 1 § ÄB). Det framgår dock inte i din fråga om ett testamente finns, så jag kommer utgå ifrån att det inte gör det.Därmed kommer du att ärva av din moster, förutsatt att hennes föräldrar eller syskon inte är vid liv. Finns föräldrar och syskon till din moster vid liv är det alltså istället de som ärver av din moster.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilket värde ingår i arvskiftet?

2021-05-14 i Arvsskifte
FRÅGA |En nära släkting har gått bort. Hen var ensamstående och hade inga barn. Vi är tre stycken arvingar. I ett testamente som hen skrivit står det att två av oss ärver "1/3 av min kvarlåtenskap exkl. försäkringar och banktillgodohavande". På den Tredje står det "Mina försäkrings- och banktillgodohavande samt 1/3 av övrig kvarlåtenskap". Hen ägde även en bostadsrätt. Är det banktillgodohavande på dödsdagen eller är det vad som finns kvar på kontot då skulder(telefon, vatten etc) begravning, bouppteckning . betalats?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, undrar du vilka banktillgodohavanden det är som ska ärvas av den tredje arvingen.Hur går det ett arvskifte till?Vid ett arvskifte betalas skulderna först, om den avlidne var gift eller sambo görs en bodelning. Sedan ska resten av egendomen fördelas mellan arvingarna. Tillgångarna ska fördelas mellan dödsbodelägarna så som det står angivet i testamentet. I ditt fall är ska två ärva 1/3 exkl. försäkringar och banktillgodohavanden medan den tredje ska ärva 1/3 plus försäkringar och banktillgodohavanden.Hoppas att detta var till hjälp!Vänligen,

Arv när det finns testamente och okänt särkullbarn

2021-05-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om arvsrätt!Sanna och Emil har varit gifta i 40 år och ska fira rubinbröllop. Tillsammans har makarna barnen Alva och Anders. De har också en adopterad dotter, Julia. Innan de ska fira bröllopsdagen dör Sanna i en hjärtinfarkt. Sanna har testamenterat hela sin kvarlåtenskap till Felix, hennes son från ett tidigare förhållande. Emil visste varken om Sannas son Felix eller testamentet. Sannas giftorättsgods uppgår till 800 000 kr och Emils till 300 000 kr. Det finns ingen enskild egendom. Hur ska detta arv fördelas?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med ska jag säga att jag har bytt ut namnen i din fråga för att säkerställa anonymitet. Jag hoppas detta är okej för dig. För det juridiska aktualiseras framförallt äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) i din fråga och det blir också hit jag främst hänvisar mina svar.Då en av makarna avlider upplöses äktenskapet (1 kap. 5 § ÄktB). När äktenskapet upplöses ska bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB)Vad är Sannas kvarlåtenskap?All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Allt giftorättsgods ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Efter att man dragit av skulder och liknande ska båda makarnas egendom läggas samman och fördelas på hälften vardera (11 kap. 1 & 3 §§ ÄktB). Detta innebär i praktiken att Sannas kvarlåtenskap blir 550 000 kr ((800 000 + 300 000)/2). Hur ska Sannas kvarlåtenskap fördelas?Även adoptivbarn anses var bröstarvinge (jfr 2 kap. 1 § ÄB). Sanna har således fyra bröstarvingar: Alva & Anders, adoptivbarnet Julia samt det "okända" barnet Felix. Arvslotten (det som var och en hade ärvt om inget testamente fanns) är således 137 500 kr (550 000/4). Genom sitt testamente har dock Sanna förordnat all sin kvarlåtenskap till Felix. Sanna kan dock inte göra de andra tre barnen arvslösa, utan de har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften utav arvslotten, dvs. 68 750 kr (137 500/2) (7 kap. 1 § ÄB). Felix kommer således att ärva resterande kvarlåtenskap, dvs. 343 750 kr (550 000 – 68 750 x 3). Vi kan alltså här konstatera att arvet för barnen blir:Alva = 68 750 krAnders = 68 750 krJulia = 68 750 krFelix = 343 750 krMaken EmilDet är endast Felix som är särkullbarn och övriga tre barn är deras gemensamma. Utgångspunkten är att Emil ärver Sannas kvarlåtenskap med "fri förfoganderätt". Det innebär att Sannas barn får "vänta" med sitt arv till dess att Emil också avlider. Eftersom Felix är särkullbarn kan han dock få ut sitt arv direkt om han önskar (3 kap. 1 § ÄB). Övrig kvarlåtenskap kommer dock tillfalla Emil till dess att han avlider och Alva, Anders & Julia kommer då få dela jämnt på hela Emils kvarlåtenskap (förutsatt att inget testamente skrivs från Emils sida).SammanfattningFelix kommer ärva 343 750 kr och kan få ut sitt arv direkt eftersom han är ett särkullbarn. Övriga barns arv blir 68 750 kr vardera, men deras arv kommer tillfalla Emil och de får ut sitt arv först då Emil avlider.Jag hoppas att du, trots en något komplicerad situation, har fått ett begripligt svar och att din situation löser sig på bästa sätt!Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra för att kräva att ett arvsskifte går igenom när en dödsbodelägare vägrar?

2021-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min svärmor är avliden. Några månader efteråt dog min svåger. Min make och brodern var enda barnen. Svärmors hus är sålt och vi har, tillsammans med vår advokat, upprättat arvskifte. När svågern, bosatt i Spanien sedan drygt 20 år, dog visade det sig att han varit gift med sin "sambo" i ca. 18 år. Änkan valde att göra bouppteckning i Spanien, vilken vi inte sett.Nu vägrar hon att skriva på arvskiftet (har muntligt godkänt det) p.g.a spanska skatteregler gör att hon ska få en skatt på arvet på ca. 1.500.000:- om hon lyfter arvet före 2023.Nu har vi läst på om arvsrätt och laglott. Finns det något att göra så att min make kan få ut sin laglott utan godkännande av änkan?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I situationen av att en svensk medborgare bor i Spanien och avlider där så skall enligt huvudregeln spansk lagstiftning användas på arvskiftet så länge personen anses ha sin hemvist i spanien. Det går dock att reglera så att svensk lag gäller, då EU-medborgare kan välja att ett lands lagar vari dem är medborgare skall gälla, istället för landet vari dem har hemvist, detta görs genom ett speciellt lagvalsförordnande i testamentet och följer av Europas arvsföordning. Jag utgår dock ifrån att det i ert fall är svensk arvslag som gäller då det tyvärr inte ligger inom expresstjänstens ram att utreda spanska arvslagar, varav mitt svar alltså kan påverkas av att spansk lag eventuellt är den lag som skall tillämpas på området.Svensk lag på området:Ärvdabalken (ÄB).Gäller ett muntligt godkännande av ett arvskifte?Normalt sett så är även muntliga avtal lika bindande som skriftliga. När det kommer till arvsrätt och specifikt arvsskiften finns det dock formalia krav, det innebär att arvsskiftet måste undertecknas av alla dödsbodelägare för att det ska vara giltigt (23:4 ÄB). Därmed måste ni få änkans underskrift, vilket ni redan verkar ha förstått.LaglottenNi nämner att ni har kollat upp laglotten, vilket innebär att en bröstarvinge har rätt till att minst få ut halva sin arvslott (7:1 ÄB), ifall det är så att bröstarvingen är ett särkullbarn sett till det äktenskap som fanns vid arvlåtarens dödsdag så har den rätt att få laglotten direkt. I det här fallet så är din man barn till den avlidne som jag förstår det, varav han är bröstarvinge och vad jag förstår det som är den som mamma var gift med inte heller din mans förälder, varav han räknas som särkullbarn sett till deras äktenskap. Därav bör han enligt svensk arvsrätt vara berättigat till att få ut minst sin laglott enligt svensk arvsrätt.Vad kan man göra om man inte kommer överens om arvsskiftet?Kräva jämkning för att få ut laglottAtt använda sig av laglottsregeln för att få ut sin laglott brukar mer handla om ifall testamentet är skrivet på ett sådant sätt att bröstarvingen inte har rätt att få ut sin arvslott, utan andra ska ärva före bröstarvingen. Då kommer laglottsregeln in som en skyddsregel och gör att bröstarvingen åtminstone får ut halva sin arvslott alltså sin laglott, vilken arvlåtaren inte har laglig rätt att testamentera bort till någon annan. Om man vill utkräva sin laglott måst man påkalla jämkning av testamentet, detta måste även göras inom sex månader från det att man erhållit testamentet. Det innebär att om mer än sex månader har gått från det att ni erhållit testamentet så har tidsfristen för din mans möjlighet att kräva jämkning av testamentet utgått (7:3 ÄB). Men om tidsfristen inte har gått ut så kan han påkalla jämkning genom att meddela den andra testamentstagaren att man vill ha jämkning, inom sex månader. Som jag sa tidigare så känns det dock inte som att det är den här situationen din man befinner sig i, då jag inte upplever att någon annan testamentstagare har ärvt det han borde ärva, utan han blir "enbart" hindrar att praktiskt få ut sin arvslott.Ansöka om skiftesman hos domstolOm man inte kommer överens om arvsskiftet så kan man ansöka om att få en skiftesman utsett av domstol (23:5 ÄB). Om man får en skiftesman utsedd så är det dennes uppgift att lösa tvister om skiftet och fördela arvet. Om ni hade en bouppteckningsman så skall denna automatiskt bli även skiftesman. Din man kan alltså gå till tingsrätten och ansöka om en skiftesman för att få hjälp att lösa denna tvist och förhoppningsvis få ut sitt arv, vilket är vad jag rekommenderar att han gör.Låta arvstvisten avgöras i domstolOm det är så att någon av er inte accepterar skiftesmannens beslut, eller om tvisten inte går att lösa så kan frågan tas upp i svensk domstol. Om man inte gillar skiftesmannens beslut så klandrar man det beslutet genom att väcka en klandertalan mot övriga dödsbodelägare eller genom att skicka en stämningsansökan till tingsrätten. En klandertalan måste väckas inom fyra veckor från delgivning av arvsbeslutet och det går inte att överklaga skiftesmannens beslut om den tiden överskrids, utan då börjar tvångsskiftet automatiskt att gälla.SammanfattningDin man kan alltså ansöka om en skiftesman hos domstolen för att få igenom ett tvångsskifte, sedan går det även att avgöra frågan i domstolen, det kan dock bli en lång och dyr process, varav min rekommendation är att i första hand ansöka om en skiftesman. Tänk dock på att det kan finnas lagstiftning i Spanien som påverkar detta, och tyvärr ligger det inte inom ramen för expresstjänsten att utreda spanska arvslagar, utan då rekommenderar jag dig att vända dig till en advokat eller jurist som är expert på spansk arvsrätt.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det uppstår några följdfrågor är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet!Med vänlig hälsning,

Hur genomför man ett arvsskifte om en dödsbodelägare inte kan nås?

2021-04-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur genomför man ett arvsskifte, om en av två dödsbodelägare ej går att nå. min bror deltog för övrigt inte heller i upprättandet av dödsboet efter min mor, då senast kända adressen "studsade" tillbaka, och han svarar inte i telefon så han svarade inte på kallelsen. Han saknar uppenbarligen en fast adress, och verkar inte längre äga en mobiltelefon, åtminstone ingen som jag har numret till. Jag lyckades få tag på honom i samband med mammas död och jag kunde då meddela dag och tid för begravningen, men han kom inte heller på den.Nu handlar det inte om några pengar direkt, dryga 11 000:- som finns kvar i boet. Men hur gör jag ett arvsskifte, om jag inte ens kan nå min bror för att underteckna dokument?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur ni ska genomföra ett arvskifte när en av dödsbodelägarna inte kan nås för att kunna skriva på arvskiftet. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) som innehåller regler om arv och testamente.Precis som du har förstått ska en arvskifteshandling undertecknas av samtliga dödsbodelägare för att den ska anses vara giltig (23 kap. 4 § ÄB). Eftersom din bror inte kan nås är detta inte möjligt.Anmälan till SkatteverketNär en arvinge vistas på okänd ort ska den som förvaltar dödsboet anmäla detta till Skatteverket (16 kap. 1 § ÄB). Då ska Skatteverket kungöra i Post- och Inrikes Tidningar att arv efter den döde tillfallit den bortovarande och att hen ska göra sin rätt till arvet gällande inom fem år från den dag då kungörelsen var införd i tidningen. Din bror har därefter fem år på sig att ta emot arvet, gör han inte det så preskriberas rätten vilket innebär att övriga arvingar istället får ta del av arvet. Skatteverket ska dessutom förordna en god man som ska bevaka din brors rätt under bouppteckningen (11 kap. 3 § föräldrabalken). Den gode mannen ska därefter ta emot förslag till arvskifte, godkänna och överlämna detta till överförmyndarnämnden tillsammans med en ansökan om nämndens samtycke. Jag tolkar det som att ni redan gjort en bouppteckning och att en god man därmed redan utsetts. Detta innebär att den gode mannen får godkänna arvskiftet åt din bror efter att hen fått överförmyndarens samtycke. TvångsskifteDet du också kan göra är att du kan ansöka om tvångsskifte hos tingsrätten (23 kap. 5 § ÄB). Då utser rätten en skiftesman/boutredningsman som tvångsskiftar dödsboets tillgångar, vilket inte kräver underskrift av samtliga dödsbodelägare. Fördelen med en sådan lösning är just att dödsboet får ett avslut, samt att det är en kvalificerad och skicklig jurist eller advokat som genomför arvskiftet. Nackdelen är dock att det kan kosta mycket att anlita en skiftesman/boutredningsman samt att tvångsskifte används i situationer då dödsbodelägare inte kan komma överens.SammanfattningDu kan sammanfattningsvis välja mellan att antingen vänta på att den goda mannen godkänner arvskiftet (efter godkännande av överförmyndaren) eller att du själv ansöker om tvångsskifte hos tingsrätten. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. För ytterligare vägledning och hjälp med arvskiftet kan du ta kontakt med någon av våra erfarna jurister här. Har du ytterligare funderingar är du också varmt välkommen att ställa dem här igen!Med vänliga hälsningar,