Efterarv och arv bland bröstarvingar

2021-04-26 i Arvsskifte
FRÅGA |HejJag har en mamma som lever och hennes man dog 2015 och dem har gemensam dotter ,medan jag är särkullebarn ,så min fråga är när mamma dör hur mycket procent får jag av arvet? Och deras gemensamma dotter får i procent?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag ifrån att inget testamente finns. När din mamma går bort så har du rätt till arv från din mamma och den gemensamma dottern har rätt till dels efterarv från sin pappa, dels arv från er mamma.Varför den gemensamma dottern har rätt till efterarv från sin pappa när er mamma går bort beror på att hennes pappa och er mamma var makar. Vid ena makens bortgång så tillfaller nämligen all kvarlåtenskap den efterlevande maken. Med andra ord så har er mamma fått ta över den kvarlåtenskap som den gemensamma dotterns pappa lämnade (3 kap. 1 § ärvdabalken) och den gemensamma dottern fick inte ärva hennes pappa vid den tidpunkten. Vid er mammas bortgång ska således den gemensamma dottern få sitt efterarv från sin pappa (3 kap. 2 § ärvdabalken).Detta sker i följande turordning:1. Först kommer den gemensamma dotterns efterarv från hennes pappa tas ut från er mammas kvarlåtenskap och tilldelas den gemensamma dottern (3 kap. 2 § ärvdabalken).2. Därefter kommer du och den gemensamma dottern att, om ni är de enda bröstarvingarna till er mamma, få lika stor arvslott (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det innebär att ni kommer få 50 procent vardera.Vänliga hälsningar,

Arv av hus - utköp eller offentlig auktion?

2021-04-17 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Jag och min bror har ärvt ett hus från vår bortgångne far. Min bror som redan bor i huset vill ta över det och köpa ut mig, medan jag vill lägga ut huset till försäljning för att få så mycket pengar för det som möjligt. Då vi står så långt ifrån varandra i den här frågan så är den enda lösningen att ansöka om en skiftesman hos tingsrätten. Hur kommer skiftesmannen att resonera? Kommer han vilja lösa konflikten så snabbt och smidigt som möjligt, och då tvinga mig att sälja min del av huset? Utgår man från husets marknadsvärde, eller gör skiftesmannen en egen värdering?Finns det något prejudikat för dessa typer av situationer?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är egentligen upp till skiftesmannen själv att avgöra hur denne vill hantera situationen. Mig veterligen finns ingen offentlig praxis kring hur situationer som dessa brukar lösas. Du och din bror har rätt till 50% var av arvet från er far och dessa tillgångar ska värderas till marknadsvärde. Så om din bror vill köpa ut din del av huset ska detta ske enligt dess marknadsvärde. Kan ni inte komma överens om ett utköp ens med hjälp av skiftesman kommer ni sannolikt bli delägare av huset. Då har du en rätt att ansöka om att det ska bjudas ut det offentlig auktion (samägandelagen 6§). Sammanfattningsvis kommer du alltså på ett eller annat sätt få ett marknadsmässigt pris för huset, antingen genom att bli utköpt eller genom att bli delägare och sedan tvångssälja det på auktion.

Behöver dödsbodelägare betala dödsboet utgifter?

2021-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur kan mina 3 barn, som bor på stora avstånd från mig, göra om jag, änka, plötsligt dör med de kostnader som finns på mitt hus, då ingen av dem kan klara av dessa under en längre tid. Det kan ju ta tid innan en försäljning kan genomföras.
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall kommer pengarna att tas från dödsboet (från andra tillgångar än fastigheten) under denna period tills det att fastigheten sålts. Dina barn som dödsbodelägare är inte själva ansvariga att betala hyra utan bara se till så att räkningar betalas ur dödsboet. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Värdering av bostadsrätt vid arvskifte

2021-03-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag vill ha reda på hur uträkningen blir på den bostadsrätten nedan vid ett arvskifte om det är möjligt.Värdering idag 2 200 000Inköp 2003 330 000Skatteuppskov 232 862Förbättringsutg. -03 100 000Förbättringsutg. -20 30 000Mäklaravg.?Tacksam för svar
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du vill veta vilket värde bostadsrätten ska anses ha i arvsskiftet. Vilket värde som används beror på vad som ska hända med bostadsrätten. Om bostadsrätten ska säljas blir det försäljningslikviden, minus de mäklaravgifter, skatt och lån som ska betalas, vilket delas mellan arvingarna. Om däremot någon av arvingarna ska överta bostadsrätten blir det däremot ett annat värde som används. Bostadsrättens nettovärde ska användas, vilket blir det värde som arvingen ansetts ha fått. Övriga arvingar har såldes rätt till samma värde, och om det inte finns tillräckligt i boet för att kompensera övriga arvingar får den person som övertar bostadsrätten köpa ut övriga arvingar ur bostadsrätten.Hur beräknas bostadsrättens nettovärde?Följande uträkning används för att få fram bostadsrätten nettovärde:Bostadsrättens marknadsvärde - Eventuella lån som arvingen övertar i samband med arvet - Skatt på eventuellt uppskovsbelopp (22 % av beloppet) - Latent vinstskatt (hur mycket skatt det skulle bli om bostadsrätten såldes idag, se nedan) - Fiktiv mäklaravgift (vad mäklare skulle ta betalt om bostadsrätten såldes idag, ca 2 % av marknadsvärdet)Den latenta vinstskatten behöver i sig en uträkning. Den ser ut så här enligt 44 kap 13-14 §§ inkomstskattelagen:Bostadsrättens marknadsvärde - Bostadsrättens inköpspris - Fiktiv mäklaravgift - Förbättringsutgifter (vissa renoveringar)Summan utgör underlaget för vinstskatt, vilken beskattas med 22 %, således utgör 22 % av summan den latenta vinstskatten. Du kan dra av förbättringskostnader som du haft under försäljningsåret eller de fem föregående åren. För ny-, om-, eller tillbyggnad, så kallade grundförbättringar, finns däremot ingen tidsgräns. Jag antar dock att förbättringsutgifterna från 03 inte var sådana grundförbättringar i min uträkning nedan och tar därför inte med den utgiften.Uträkningen i ditt fall:Marknadsvärde = 2 200 000Skatt på uppskovsbelopp = 0,22 x 232 862 = 51 230Latent vinstskatt = (2 200 000 – 330 000 – (0.02 x 2 200 000) - 30 000) x 0,22 = 395 120Fiktiv mäklaravgift = 0,02 x 2 200 000 = 44 000 Nettovärdet = 2 200 000 – (0,22 x 232 862) – ((2 200 000 – 330 000 – (0.02 x 2 200 000) - 30 000) x 0,22) – (0,02 x 2 200 000) = 1 709 650 Utifrån de uppgifter jag fått av dig kan alltså nettovärdet beräknas på ovanstående sätt. Summan blir då 1 709 650 kr. Den som ska överta bostadsrätten måste alltså ersätta övriga arvingar med den summa som motsvarar det som de skulle ha ärvt. Observera dock att uträkningen kan förändras om det till exempel finns lån som ska övertas eller om förbättringsutgifterna från 2003 var sådana grundförbättringar att de ska dras av.Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis beror värdet av bostadsrätten i arvsskiftet på om bostadsrätten ska säljas eller om någon ska överta bostadsrätten. Om bostadsrätten ska säljas räknas värdet ut genom att ta försäljningslikviden minus mäklaravgifter och de skatter och lån som ska betalas. Om någon ska överta bostadsrätten måste man dock räkna ut nettovärdet. För att räkna ut nettovärdet tar man marknadsvärdet minus eventuella lån som ska övertas, minus skatt på uppskovsbelopp, minus latent vinstskatt minus fiktiv mäklaravgift. I ditt fall, med de uppgifter jag har tillgång till, blir nettovärdet 1 709 650 kr. Övriga arvingar har rätt till samma värde vilket innebär att de ska lösas ut ur bostadsrätten. Kompensationen kan ske genom att övriga arvingar tillskiftas mer av kvarvarande arvet motsvarande det värdet. Om det inte finns tillräckligt i boet för att kompensera övriga arvingar får dock den som övertar bostadsrätten köpa ut övriga arvingar ur bostadsrätten. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur fördelas arv efter förälder om ett barn avlidit?

2021-04-23 i Arvsskifte
FRÅGA |A och B var gifta och fick barn 1 och 2. A gifter om sig med C. A och C får barn 3 och 4. B avlider. Barn 1 avlider. C avlider. Nu till huvudfrågan. När A avlider så ska ju alla fyra barnen ärva. Dock är barn 1 avlidet sedan tidigare. Ska barn 2 få barn 1s del av arvet - Då dessa var hel-syskon? Dvs arvet delas upp i FYRA delar ......eller ska arvet delas upp i TRE delar - dvs de barn som NU lever?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur arv efter en förälder ska fördelas mellan hel- och halvsyskon då ett av syskonen avlidit. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer fortsättningsvis utgå från att A inte upprättat något testamente.Om den som avlidit inte upprättat ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott.Om en arvtagare har dött ska dennes barn träda i dess ställe enligt något som kallas istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det framgår inte av din fråga om barn 1 under sin livstid fick barn, men om så är fallet är det barnen som ska ärva barn 1:s arvslott. Istadarätten tillkommer endast arvingar i rakt nedstigande led, det vill säga barn, barnbarn och så vidare. Har barn 1 inga egna barn eller barnbarn kommer arvet istället fördelas mellan barn 1:s syskon. Det har då ingen betydelse huruvida syskonen är hel- eller halvsyskon i förhållande till barn 1 då de alla är A:s bröstarvingar. Barn 2, 3 och 4 kommer alltså dela lika på kvarlåtenskapen och deras arvslott blir en tredjedel var.Värt att nämna är även att barn 3 och 4 innan arvet efter A fördelas har rätt till efterarv efter C, eftersom C vid sin bortgång var gift med A och efterlevande makes arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). A:s kvarlåtenskap som ska fördelas mellan hans tre bröstarvingar 2, 3 och 4 är alltså vad som kvarstår efter att efterarvet efter C fördelats mellan barn 3 och 4.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ta egendom ur dödsbo

2021-04-06 i Arvsskifte
FRÅGA |Min mor gick bort i juli 2019. Det enda hon lämnade efter sig var tavlor. Många värdefulla. Jag fick dem värderade av en firma. När vi tömde hennes lägenhet tog min bror alla tavlor och sa att han skulle komma till mig och vi skulle dela lika. Nu har det snart gått 2 år och han vägrar höra av sig. Kan jag anmäla honom för stöld eller vad ska jag göra? Jag kan inte sova om nätterna pga detta.
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar hur du ska kräva ut ditt arv om din bror tagit hand om alla tillgångar som fanns i dödsboet samt om du kan anmäla din bror för brott om han har tagit egendom ur dödsboet. Eftersom ni ännu inte har delat upp egendomen mellan er utgår jag från att ett arvskifte inte är genomfört. Jag utgår också från att bouppteckning har förrättats, eftersom huvudregeln är att detta ska göras senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB).Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och brottsbalken (BrB)Dödsboet äger den avlidnes egendom innan arvskifte och dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta över egendomenNär en person dör övergår skulder och tillgångar som tillhörde den avlidne personen till ett dödsbo. Ett dödsbo är en egen juridisk person. Dödsbodelägare bestämmer tillsammans hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas. Det görs genom ett så kallat arvskifte. Vid ett arvskifte upprättas ett avtal mellan dödsbodelägarna där det bestäms hur egendomen i dödsboet ska fördelas mellan arvingarna (23 kap. 1 § ÄB). Innan dess att ett arvskifte har ägt rum är det dödsboet som äger den avlidnes egendom. Det är dödsbodelägarna som ska förvalta den egendom som ingår i dödsboet. Förvaltningen ska ske gemensamt och alla dödsbodelägare ska vara överens om alla förvaltningsåtgärder som vidtas (18 kap. 1 § ÄB).Det kan vara brottsligt för en dödsbodelägare att ta egendom ur dödsboet innan arvskifte ägt rumDet är otillåtet för en dödsbodelägare att tillägna sig egendom som ingår i dödsboet, eftersom äganderätten normalt sett inte övergår från dödsboet till arvingarna förrän ett arvskifte äger rum. Om en dödsbodelägare tagit egendom ur dödsboet utan tillåtelse med avsikten att behålla egendomen själv kan det vara fråga om stöld (8 kap. 1 § BrB). Om dödsbodelägaren saknar avsikten att ge sig själv egendomen som tagits kan det istället vara fråga om egenmäktigt förfarande (10 kap. 8 § BrB).Om arvskifte inte har skett kan en skiftesman utses, som bestämmer hur arvet ska fördelasEn skiftesman har i uppgift att få dödsbodelägarna att komma överens om hur egendomen i dödsboet ska fördelas. Uppstår oenighet om hur arvet ska fördelas kan en dödsbodelägare hos Tingsrätten begära att en skiftesman ska utses. Skiftesmannen kan genomföra ett tvångsskifte av boet. Dödsboets tillgångar används för att betala ersättning till en skiftesman (23 kap. 5 § andra stycket ÄB). Detta innebär att det kommer att kvarstå mindre tillgångar att ärva.Vad innebär detta för digFörutsatt att du och din bror är de enda dödsbodelägarna kan ni själva välja hur ni vill fördela kvarlåtenskapen från er mor. Det görs genom ett arvskifte. Om ni har svårigheter att komma överens om hur fördelningen ska göras är det möjligt att ansöka om en skiftesman som kan hjälpa er att genomföra ett arvskifte. Innan ett arvskifte är genomfört anses den avlidnes egendom fortfarande tillhöra dödsboet. Det är svårt för mig att veta med någon säkerhet om din bror kan ha begått något brott, eftersom jag saknar kännedom om alla relevanta omständigheter. Det jag kan säga är att stöld från dödsboet kan bli aktuellt om din bror tagit egendom från dödsboet utan tillåtelse med avsikt att behålla egendomen. Saknas vilja hos din bror att göra egendomen till sin egen kan det istället vara fråga om egenmäktigt förfarande från dödsboet. Om ett arvskifte redan är genomfört kan egenmäktigt förfarande eller stöld fortfarande bli aktuellt – men från dig istället för dödsboet. Om du tror att det din bror har gjort utgör ett brott och du inte får kontakt med honom, kan du alltid göra en polisanmälan.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Hur länge kan man överklaga ett arvskifte?

2021-03-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur länge kan man överklaga ett arvskifte?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Efter en bouppteckning sker i regel ett arvskifte. Detta innebär att dödsbodelägarna delar upp tillgångarna mellan varandra. Arvskiftet är således ett avtal mellan dödsbodelägarna, som man gemensamt och oftast fritt kommer överens om. Detta skriftliga avtal kallas arvskifteshandling. Om samtliga dödsbodelägare skriver på detta dokument, förutsätter man att alla är överens (Ärvdabalken 23 kap. 4 §). Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur tillgångarna ska fördelas, så kan en skiftesman utses av tingsrätten. En skiftesmans uppgift är först att försöka få parterna att komma överens. Om detta inte är möjligt, så kan skiftesmannen själv besluta om hur tillgångarna bäst ska fördelas, ett så kallat tvångsskifte. En sista utväg för arvsskiftet är således ett tvångsskifte, där skiftesmannen ska försöka upprätta en så rättvis handling av arvsfördelningen som möjligt (Ärvdabalken 23 kap. 5 §). Om en eller flera av dödsbodelägarna inte är nöjda med beslutet från tvångsskiftet, så finns det möjlighet att överklaga. Då kan en klandertalan väckas mot de övriga dödsbodelägarna, inom max fyra veckor efter delgivning av beslutet. Om denna tid, på fyra veckor, har passerat så mister parten sin rätt att överklaga arvsfördelningen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag överlåta mitt arv till mina barn utan att de behöver betala skatt?

2021-03-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Jag har tre vuxna barn. Min mor dog i oktober 2020 och jag har ett arv att vänta från min mor. Äger jag rätt att överlåta mitt arv till mina tre barn dvs att utbetalningen i samband med arvsskiftet sker direkt till dem och att de ej behöver betala skatt?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar över om dina tre barn kan få ta del av arvet efter din mor utan att behöva betala skatt.Skatt i samband med arvDet finns flera sätt för dig att se till så att dina barn får del av arvet utan att behöva betala skatt. Ett sätt är genom att du gör ett arvsavstående. Genom ett arvsavstående ger du upp din rätt att få del av arvet. I stället får dina arvingar, i det är fallet dina barn, ärva i ditt ställe.Med det sagt är nog det allra enklaste sättet för dina barn att få del av arvet att du helt enkelt ger bort arvet till dem efter att du först tagit emot det. Numera finns varken arv- eller gåvoskatt i Sverige så det är fritt fram för dig att ge gåvor till dina barn utan skattekonsekvenser.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,