Hur räknar vi ut summan jag ska betala för att lösa ut särkullbarn ur fastighet?

2019-07-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Min sambo är avliden. Vi äger en fastighet tillsammans, marknadsvärde 1,6 milj. Min sambo har testamenterat sin andel till sin son, särkullbarn. Nu ska jag köpa den andelen av sonen. Vi har bouppteckningen klar, men ännu ej arvskiftet klart. Hur ska vi beräkna summan jag ska betala ? Vi har koll på inköpspris och förbättringskostnader. Inga lån finns på fastigheten.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär du ska lösa ut särkullbarnet sker det ingen egentlig försäljning, utan det får göras en fiktiv sådan. Beloppet du ska betala till särkullbarnet minskar med den latenta skatten och mäklarkostnader. När du sedan i framtiden säljer fastigheten betalar du kapitalvinstskatt på hela fastigheten (men har då blivit ersatt av särkullbarnet genom att avdrag redan gjorts när du löste ut vederbörande).Den fiktiva försäljningen innebär att ni beräknar en försäljning utifrån rådande marknadspris för att få fram den fiktiva kapitalvinsten.Beräkningen av kapitalvinst och skattVinst vid försäljning av fastighet ska beskattas i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § inkomstskattelagen, IL). Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). I ert fall är "ersättningen" för den avyttrade fastigheten 1.600.000 kronor, då det är marknadspriset ni är överens om. Ni kan även dra av kostnader för avyttring (mäklarkostnader). Kostnaderna får dras av från ersättningsbeloppet innan kapitalvinstberäkningen görs. Exakt hur högt mäklararvode ni bör räkna med går inte att ge ett klart besked om. Det genomsnittliga mäklararvodet torde dock vara cirka 4% av försäljningskostnaden, men kan variera något. Om vi räknar med ett mäklararvode om 4% ska det därmed dras av 64.000 kronor från ersättningsbeloppet, som då blir 1.536.000 kr (4% av 1.600.000 kr = 64.000 kr, 1.600.000 kr – 64.000 kr = 1.536.000 kr).Omkostnadsbeloppet är anskaffningsutgiften (vad du och din sambo ursprungligen köpte fastigheten för) ökad med förbättringsutgifter (44 kap. 14 § IL). Förbättringsutgifter kan avse t.ex. en tillbyggnad av fastigheten eller andra förbättrande åtgärder (jfr 45 kap. 11 § IL). Förbättringsutgifter får dras av för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5.000 kronor. Det innebär i ert fall om ni exempelvis byggt till fastigheten för 300.000 kronor blir omkostnadsbeloppet 300.000 kronor (förbättringsutgiften) + det ni köpte fastigheten för (anskaffningsutgiften).Även förbättrande reparationer och underhåll får tas upp till omkostnadsbeloppet. Exempel på förbättrande reparationer är att måla om, tapetsera om, byta golv till samma eller likvärdigt material. Utgiften får däremot endast tas upp för beskattningsåret och fem år före (45 kap. 12 § IL). Även i detta fallet måste kostnaden uppgå till minst 5.000 kronor per år. Om ni exempelvis gjort förbättrande reparationer i fjor, är det därför en kostnad som kan läggas till anskaffningsutgiften och öka omkostnadsbeloppet. Desto högre omkostnadsbelopp, desto lägre kapitalvinst blir det i slutändan.Skatten på kapitalvinster är som huvudregel 30% (65 kap. 7 § IL). När det gäller kapitalvinst för försäljning av privatbostad görs en kvotering och endast 22/30 tas upp till beskattning (45 kap. 33 § IL). I praktiken innebär det en effektiv skatt om 22% på kapitalvinsten (vilket innebär att den latenta skatteskulden är densamma).Exempel med fiktiva uppgifter(OBS! Eftersom jag inte vet er anskaffningsutgift eller era förbättringsutgifter har jag uppskattat dem med 300.000 kronor för anskaffning och 300.000 kronor för förbättring. För att få jämna siffror i exemplet har jag inte räknat av något mäklararvode från marknadsvärdet. Ni har möjlighet att ta hänsyn till framtida mäklararvode om ni vill, då utlösenbeloppet varken ska vara mer eller mindre än om fastigheten sålts på den öppna marknaden och alla skatter och avgifter hade betalts).Marknadsvärde: 1.600.000 kronorOmkostnadsbelopp ink. ny-, till- och ombyggnad, förbättringskostnader, lagfart vid förvärv, pantbrevskostnad m.m.: 600.000 kronorVinst: 1.000.000 kronorSkatt: 22% på 1.000.000 kronor = 220.000 kronorNettovärde: 1.600.000 kronor – 220.000 kronor = 1.380.000 kronor. Hälften av detta (690.000 kronor) är vad som ska betalas för att lösa ut särkullbarnet (om anskaffningsutgift och förbättringsutgifter är enligt de fiktiva ovan). Sammanfattningsvis räknar ni ut den latenta skatten genom en fiktiv försäljning. För att beräkna ut skatten tar ni ersättning (dvs. marknadspriset minskat med mäklarkostnader) – omkostnadsbeloppet (dvs. anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter). Det ni får fram är kapitalvinsten, vilken ska beskattas med 22%. Skatten ni får fram ska dras av från marknadsvärdet och delas med hälften (då du ska lösa ut halva fastigheten).Det kan i många fall vara en god idé att anlita en jurist som upprättar alla papper åt er och säkerställer att alla siffror är korrekta utifrån det underlag ni har. Detta kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa er med. Om ni är intresserade av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Har arvingarna något att säga till om hur arvskiftet ska skötas?

2019-07-03 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej. Vi ska nu ha ett arvsskifte efter min fasters bouppteckning.Eftersom min far ej är i livet så blir det jag och mina bröder som får hans lott. Det jag undrar är, är vi dödsbodelägare? Eller bara arvingar? Har vi nått att säga till om hur vi vill att arvskiftet ska skötas? Om vi önskar att det ska göras av mina 2 andra fastrar som är i livet eller om banken ska få sköta det. Det är alltså 5 syskon som ska dela på detta, varvid endast 2 är i livet, resterande är 7 barn med avlidna pappor. Alla utom en har godkänt fullmakt för 2 av fastrarna att sköta arvskiftet, den sista som ej godkänt vill att bankenn sköter det. Hur fungerar det juridiskt sett? Mvh
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Är ni dödsbodelägare?Ja eftersom ni är arvingar är ni också dödsbodelägare, se 19 kap. 1 § ÄB. Ni är alltså både arvingar och dödsbodelägare. Hur ska arvskiftet skötas?Ni som är arvingar kan tillsammans komma överens om hur arvskiftet ska skötas, se 23 kap. 1 § ÄB. Om någon dödsbodelägare (arvinge) inte håller med om hur arvet ska fördelas kan denne ansöka om att rätten ska utse en skiftesman som ska hjälpa till att fördela arvet, se 23 kap. 5 §. Du kan läsa mer om detta här. Som huvudregel kan ni alltså ni som är dödsbodelägare själva sköta arvskiftet. Ifall någon inte går med på detta kan denna personen ansöka om att rätten ska utse en skiftesman som hjälper till med arvskiftet. Hoppas du fått svar på din fråga! Skulle du uppstå ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar

Vad händer med arvet om båda makarna dör?

2019-06-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej.Vi är gifta. Min man har 2 egna barn o jag har 2 egna barn o vi har 1 barn gemensamt.Hur kommer fördelningen av arvet då bli, om jag dör eller min man dör eller om vi skulle råka ut för en olycka och avlider båda två?Tack för en jättebra sida.
Sean Persson |Hej och tack för din fråga!Jag kommer först kort gå igenom hur en arvsfördelning ser ut efter er situation. Reglerna jag använder mig av hittar man i ärvdabalken (ÄB).De barn ni har själv kallas för särkullbarn och det ni har gemensamt kallas för, ja, gemensamt barn. Då ni är gifta så om en av er skulle avlida så skulle arvet i detta fall delas upp i 3. ⅓ var till särkullbarnen och den ⅓ som ert gemensamma barn skulle ärva skulle då tillfalla den efterlevande maken, och senare när den efterlevande avlider så skulle det gemensamma barnet få sitt arv. (2 kap. 1§ ÄB och 3 kap. 1§ ÄB)Detta tillämpas på er båda, då ni har lika många särkull och gemensamma.Lite klurigare blir det om ni båda skulle avlida samtidigt. Då skulle det först ske en bodelning före arvsskiftet, och som ett exempel kan vi säga att ni gemensamt har 1,2 miljoner i tillgångar. Detta kommer då delas upp i 600 000 var, dvs er kvarlåtenskap. Eftersom ni båda har enbart 3 arvingar så kommer det delas i 3 igen. 200 000 till varje barn, men det gemensamma barnet skulle få 200 000 från båda sidorna och då få totalt 400 000 kr. (2 kap. 1§ ÄB och 3 kap. 1§ ÄB)Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!Mvh

Kan man ärva i sin döda förälders ställe?

2019-06-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej Jag har en faster som inte har några barn, inte är gift. Hon hade en bror, min pappa som gick bort för 4 år sedan. Han var gift. Jag och min bror fick vid detta skiftet vår lagliga lott. Resten fick min pappas man. Han satt kvar i orubbat bo. Nu till frågan. Vem ärver min faster? Min pappas man eller jag och min bror? Eller alla vi. Om där inte finns något testamente. Om där finns testamente. Är det då det som gäller?
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelserna om arvsrätt återfinns i ärvdabalk (1958:637) (ÄB), den hittar du här!Kort om den legala arvsordningenDe personer som är berättigade till arv efter den avlidne delas in i tre olika arvsklasser som ärver i turordning. Barn kallas för bröstarvingar i lagens mening och tillhör den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB. Även barnbarn och barnbarnsbarn tillhör den första arvsklassen men de har bara rätt att ärva i sin förälders ställe om föräldern är avliden. Ovanstående rätt att ärva i sin avlinda förälders ställe benämns som istadarätt. Är inga släktingar ur den första arvsklass vid liv ärver den andra arvsklassen. Kvarlåtenskapen är den egendom/förmögenhetsmassa som den avlidne efterlämnar. Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar, eller om dessa är avlidna, den avlidnes syskon. Finns det inga syskon så träder deras barn i deras föräldrars ställe 2 kap. 2 § ÄB. Saknas det arvingar från första eller andra arvsklassen ärver den tredje arvsklassen, den består av den avlidnes mor- eller farföräldrar 2 kap. 3 § ÄB.Vad blir utfallet om er faster inte upprättat ett testamente?Det är du och din bror som ärver i er pappas ställe i enlighet med istadarätten och 2 kap. 2 § ÄB. Er pappas man har ingen arvsrätt efter er pappa – de är inte längre gifta efter det att er pappa gick bort. Vad blir utfallet om er faster upprättat ett testamente?Förutsatt att testamentet uppfyller de formkrav som anges i 10 kap. 1 § ÄB kommer kvarlåtenskapen efter er faster att fördelas enligt testamentets villkor. Med andra ord är det inte givet att er fasters kvarlåtenskap kommer att delas mellan dig och din bror utan fördelningen beror på testamentets innehåll. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver om en dödsbodelägare avlider?

2019-07-09 i Arvsskifte
FRÅGA |Vad händer med ett oskiftat dödsbo om någon av delägarna avlider? Blir den ena parten ensam arvinge eller blir den bortgångne delägarens arvinge per automatik ny delägare i exempelvis en fastighet.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken (1568:637) (ÄB). Om arvtagaren (alltså en av delägarna i dödsboet) levde på dagen för arvlåtarens död, tar denne arv efter arvlåtaren, 1:1 ÄB. Det innebär att om delägaren lever när arvlåtaren dör men avlider under tiden som dödsboet hålls oskiftat, så tillfaller arvet ändå delägaren. Det är istället delägarens arvtagare som inträder i den avlidne delägarens ställe genom delägarens dödsbo, enligt 18:1 ÄB.Det korta svaret är alltså att den bortgångne delägarens arvingar ärver den del som skulle tillfallit delägaren, i det fall du beskriver.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Klander av bouppteckning

2019-06-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Det har snart gått 10 år sen min pappa gick bort. Och när vi gjorde bouppteckningen så blev jag blåst på nästan hela arvet. Hon som höll i bouppteckningen va opartisk. Så min fråga är kan jag göra nåt åt saken nu snart 10 år senare
Nora El Massry |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bouppteckning kan tyvärr inte klandras men dock kan ett arvskifte klandras. Ett arvskifte är en handling över själva fördelningen av ett arv. Men enligt ärvdabalkens 23 kap. ska detta göras inom 4 veckor. Om man hade varit inom tidsgränsen hade tingsrätten omprövat arvsskiftet och då – om det skulle finnas fog för det – skiftat arvet på ett annat sätt. Men eftersom i ditt fall har det gått över 10 år så har du tyvärr ingen rätt att klandra arvsskiftet längre. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Är det möjligt att skifta endast en del av egendomen i ett dödsbo, och vänta med att skifta exempelvis en bostadsrätt? Finns det några särskilda konsekvenser med det?

2019-06-28 i Arvsskifte
FRÅGA |Min bouppteckning efter mig kommer att innehålla kontanter och en bostadsrätt. Jag har 2 arvsberättigade barn. Min tanke är att de skall skifta kontanterna, men avvakta med bostadsrätten. M.a.a. detta har jag följande frågor: 1. Är detta möjligt?2. Äger och förvaltar dödsboet (dvs. mina barn) då bostadsrätten?3. Om JA, hur länge kan man vänta med att skifta bostadsrätten?Med vänlig hälsning
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och även vissa skatterättsliga frågor som regleras i inkomstskattelagen (IL). Jag kommer att dela upp mitt svar precis så som du ställt dina frågor, och jag kommer således besvara dem var för sig.Kan man skifta endast en del av dödsboet?Det korta svaret är ja. Det som görs är då att dödsbodelägarna upprättar en arvskifteshandling avseende endast viss, men inte all, egendom i dödsboet. Det som då inte skiftas finns kvar i dödsboet och gör att dödsboet består ända till dess att den sista egendomen någon gång i framtiden skiftas. Förfarandet kallas ofta "partiellt arvskifte". I detta fall ska alltså kontanterna skiftas, medan bostadsrätten ska behållas oskiftad i dödsboet.Blir det då dina barn, i egenskap av dödsbodelägare, som förvaltar bostadsrätten?Svar ja. Om de två är de enda dödsbodelägarna är det de som ensamt, i gemenskap, företräder och i övrigt rättshandlar för dödsboets räkning. Själva förvaltningen av bostadsrätten följer då de regler som finns i ärvdabalkens 18 kap om förvaltning av dödsbon.Det är i rättslig mening dödsboet som äger bostadsrätten och som i princip hyr ut (även om det är gratis) bostadsrätten till dina barn om de bor där. Dock så har ju dina barn full kontroll över dödsboet.Hur länge kan man vänta med att skifta bostadsrätten?Det finns ingen särskild regel som i tid begränsar hur länge ett dödsbo får stå oskiftat. Dock finns ett undantag vad gäller omyndiga (alltså personer under 18 år) och deras andel i dödsbon. För dessa gäller särskilda regler i föräldrabalken 15 kap 2-3 §§ som stadgar att dödsboet ska skiftas så snart som möjligt av förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren till den omyndige. Jag misstänker att dina barn är eller kommer att vara myndiga vid ditt frånfälle, varför dessa regler i föräldrabalken då inte är relevanta.Skatterättsliga konsekvenserDet finns alltså som sagt ingen regel som hindrar att dödsboet efter dig förblir oskiftat lång tid efter din död. Däremot bör nämnas att det finns vissa relevanta skatterättsliga regler för dödsbon särskilt vad avser privatbostäder som förblir oskiftade.Det är nämligen så att en privatbostad, vilket jag antar att din bostadsrätt är, övergår till att vara en näringsbostadsrätt det fjärde kalenderåret efter ditt dödsår. Detta följer av att dödsbon är juridiska personer, och att dessa enligt huvudregeln inte kan äga privatbostäder (se definitionen i 2:8 IL). Vad gäller just dödsbon finns dock en undantagsregel från detta som gör att en bostad som vid dödsfallet var en privatbostad, kan behålla sin karaktär som en sådan till och med det tredje året efter dödsåret (2:12 IL). Detta gäller dock endast om dina barn inte börjar driva näringsverksamhet med bostadsrätten eller gör något annat med den som annars skulle omklassificera den av den anledningen. Undantaget gör alltså endast att bostadsrätten när den ägs av dödsboet är privatbostad som längst fyra år till.Detta innebär att om bostadsrätten förblir oskiftad efter fyra år kommer dina barn behöva redovisa för dödsboet som om den drev en näringsverksamhet med bostadsrätten. Detta medför flera skatterättsliga konsekvenser som bland annat beskrivs på skatteverkets hemsida såsom "skärpt beskattning". På skatteverkets hemsida kan du läsa mer om vad som gäller.När dödsboet väl skiftas behöver ingen kapitalvinstskatt betalas, oavsett när bostadsrätten faktiskt skiftas. Detta följer av att vid transaktioner såsom arv inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44:21 IL). Detta innebär att kapitalvinstskatt inte kommer att behöva betalas förrän dina barn senare eventuellt säljer bostadsrätten, varvid man då beräknar kapitalvinsten genom att jämföra den summa du köpte bostadsrätten för, med den summa dina barn då säljer den för.Det finns heller ingen arvsskatt i Sverige.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänlig hälsning,

Hur ska ett arvskifte göras när en arvinge är omyndig?

2019-06-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej! Jag har ett problem med ett arvskifte efter min mormor. Det är så här att en av arvtagarna är en 16-åring, alltså omyndig. Jag har förstått det som att det blir en aning krångligare då hen är omyndig och alltså har en ställföreträdare (mamman). Vad spelar t.ex. överförmyndaren för roll i det här fallet? Och hur ska man gå tillväga praktiskt sett för att få fram ett arvskifte? Jag har för mig att överförmyndare behöver godkänna sådana handlingar, eller har jag fel där?Tack på förhand!
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga återfinns i föräldrabalken.Förmyndarens uppgiftEn omyndig arvinge får själv inte åta sig förbindelser som följer av testamente (9 kap. 1 §). Det är istället barnets föräldrar som är dess förmyndare (10 kap. 2 §). Det är därmed föräldrarna som ska förvalta den omyndiges tillgångar och företräda barnet i angelägenheter som rör tillgångarna (12 kap. 1 §). Om en omyndig har del i dödsbo eller något annat oskiftat bo, ska förmyndaren vårda den omyndiges rätt i boet (15 kap. 1 §). Förmyndaren ska se till att skiftet förrättas så snart som möjligt (15 kap. 2 §).Överförmyndarens uppgiftFörmyndaren står under överförmyndarens tillsyn och förmyndaren är skyldig att överlämna de upplysningar som överförmyndigaren begär (12 kap. 9 §).Överförmyndarens samtycke krävsEn förmyndare som deltar i ett arvskifte för barnets räkning ska inhämta överförmyndarens samtycke till egendomens fördelning. Förmyndaren får inte heller överlåta barnets andel i boet utan överförmyndarens samtycke (15 kap. 5 §). Sker arvskiftet långsamt måste redogörelse till överförmyndaren lämnasSkiftas inte dödsboet inom sex månader från det att bouppteckningen förrättades och avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo inte heller ingåtts, ska förmyndaren lämna en redogörelse till överförmyndaren om anledningen till att dödsboet inte skiftats (15 kap. 3 §)Om förmyndaren har ett eget intresseSkulle det vara så att den omyndiges intresse strider mot förmyndarens intresse (även inkluderat dennes make eller sambos intresse), så ska överförmyndaren förordna en god man istället (11 kap. 2 §).SammanfattningDet är alltså den omyndiges föräldrar som företräder barnet i dödsboet och ska se till att arvskiftet sker så snabbt som möjligt. Det är förmyndaren som ska godkänna arvskiftet efter samtycke från överförmyndaren. Anser du att arvskiftet sker för långsamt eller har andra invändningar mot den omyndiges förmyndare är mitt råd att kontakta överförmyndaren i din kommun och framföra dina synpunkter. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,