Värderingstidpunkt arvskifte

2019-06-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag och min syster har ärvt två fastigheter efter vår mor.Efter värderingar har vi kommit överens om att den ena fastigheten skall värderas till 4 300 000 kr och den andra till 950 000 kr. Tanken är att jag ensam skall överta ägandet av fastigheterna. Vilket värde skall fastigheterna tas upp till vid arvskiftet?Det ingår också en bil i arvet och den är värderad till 200 000 kr.Vilket värde skall bilen tas upp till vid arvskiftet?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Vid arvskiftet ska värderingen av egendomen utgå från den tidpunkt då boet är utrett. Oftast är det själva skiftesdagen, dvs. den dag som arvskiftet görs. Skulle fastigheterna och bilen ha de värdena som ni värderat de till vid arvskiftet är det de värdena som kommer att nedtecknas. Skulle värdena vara annorlunda på skiftesdagen ska istället de värdena antecknas.Om lång tid har gått efter att bouppteckning och arvskifte genomförts kan värderingstidpunkten vara då arvskiftet skulle ha gjorts, ifall boet skulle ha utretts tidigare pga. hinder. Skulle en sådan värderingstidpunkt vara aktuell är en förutsättning att det gynnar de dödsbodelägare som inte gjort att arvskiftet fördröjts.Generella regler om arvskifte finns i 23 kap. ärvdabalken (1958:637). Hoppas att detta gav dig svaret på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Vilken värderingstidpunkt gäller när arvskifte försenats?

2019-06-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Ett arvskifte har dragit ut på tiden flera år p g a oenighet.I dödsboet ingår en fastighet.Vilket värde ska fastigheten åsättas, när skifte kommer till stånd: värdet vid dödsfallet/bouppteckningen eller det marknadsvärde fastigheten numera kan ha?
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Majoriteten av bestämmelserna som gäller arvskifte regleras i 23 kap. Ärvdabalken (ÄB), den hittar du här! 23:1 ÄB reglerar arvskiftets genomförande. Tidpunkten för värdering är som huvudregel vid den tidpunkt då dödsboet är utrett. Arvskiftet kommer därigenom att grundas på värdena vid tiden för arvskiftet. Om lång tid förflutit mellan bouppteckningen och skiftet kan betydande förändringar ha ägt rum av de värden som togs upp i bouppteckningen. Om boet skulle ha varit utrett tidigare men någon delägare lyckas förhala skiftet kan man då tänka sig att hänföra värderingen till den tidpunkt arvskiftet borde ha ägt rum. En tidigare värderingsdag kommer emellertid endast i fråga om det är till fördel för dem som inte medverkat till att arvskiftet försenats. Ytterligare hinder för att utföra en senare värdering är t.ex. att det skulle vara tidskrävande eller kostsamt att genomföra värderingarna på nytt. Utan tillgång till mer information är det dock svårt att avgöra vid vilken tidpunkt värderingen ska genomföras här. Hoppas att mitt svar gett dig lite mer klarhet kring din frågeställning!Med vänliga hälsningar,

Tar jag över betalningsansvaret för min makes bolån om han dör?

2019-05-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Min man och jag är gifta.Har båda bonusbarn. Har lån på gemensamt hus på ca 3 miljoner. Nu vill min man ta ett lån för sina barn på 700 000kr,för att de ska köpa in sig i en sommarstuga. Han ska själv teckna detta lån. Jag undrar,med viss bävan,vad händer om min man dör före mig och om jag ska betala detta lån också,vilket jag inte klarar. Vänligen kom med ett råd.
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Om jag förstår din fråga rätt så är det bara din man som kommer stå på lånet. Enligt 1:3 äktenskapsbalken ansvarar varje make över sin egendom och svarar för sina skulder. Utgångspunkten är att skulder som är direkt hänförliga till enskild egendom (i detta fall sommarstugan) dras vid en bodelning av från annan enskild egendom enligt 11:2 äktenskapsbalken. Finns ingen täckning för skulden i din makes enskilda egendom kommer dock resterande andel av skulden att dras ifrån giftorättsgodset enligt ovanstående bestämmelse. Detta innebär dock inte att du blir betalningsansvarig för lånet, bara att ert gemensamma giftorättsgods kan eventuellt komma att påverkas. Värt att nämna är att om sommarstugan är satt som säkerhet för lånet så övergår betalningsansvaret till din makes barn om de vill behålla huset.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Måste arvskifteshandling undertecknas av samtliga delägare?

2019-05-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min mor är dödsbodelägare i en fritidsfastigheter och vill bli utlöst i samband med arvskifte. Nu har min mors syskon kontaktat en jurist (?..) som skickat skifteshandlingar till alla tre syskonen där var och en på skilda handlingar ska godkänna skiftet. Det känns inte helt ok. Vi vet ju inte att de godkänner samma innehåll. Bör man inte skriva under en och samma handling?Med vänlig hälsning
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag fattar mig kort. Utifrån den givna informationen stämmer det som du säger. För att ett arvskifte ska vara giltigt krävs att samtliga dödsbodelägare undertecknar samma handling (23 kap. 4 § ärvdabalken, ÄB). Med andra ord utgör detta en förutsättning för att skiftet ska vara bindande och grunda några rättsliga anspråk för delägarna till kvarlåtenskapen i dödsboet. I praxis har det setts strikt på detta krav (se det äldre rättsfallet NJA 1931 s. 252). Däremot finns inget krav om vittnen eller krav att undertecknande av delägarna ska ske vid samma tid eller ort. Av denna anledning är mitt antagande att juristen du talar om avsåg att handlingarna skulle cirkulera för samtligas undertecknande i syfte att ge vardera delägare ett eget "original".Det finns ett undantag från ovan nämnt krav. Underskrift krävs inte om arvskifte förrättas av en skiftesman. Jag tar för sannolikt att så inte är fallet eftersom en skiftesman förordnas av rätten i fall då arvskifte inte på annat vis kommer till stånd, exempelvis på grund av oenighet mellan delägarna. (se 23 kap. 5 § ÄB) Sammantaget är mitt råd att ni jämför de olika handlingarna avseende innehåll. För ett giltigt arvskifte måste minst en arvskifteshandling undertecknas av samtliga delägare. Om innehållet är detsamma i samtliga handlingarna skadar det inte att alla delägare undertecknar alla handlingar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Dödsbodelägare vägrar skriva under arvsskifteshandling

2019-06-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag är ombud för ett dödsbo.Önskar nu att dödsboet ska kunna skiftas av en jurist.En av dbo ägarna vägrar skriva på ansökan om skifte.Hur kommer vi vidare om en part vägrar skriva på ansökan om skifte?Tacksam för svar.
Eric Leijonhufvud |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår dig är det en av dödsbodelägarna som vägrar skriva på arvsskifteshandlingen. Frågor som rör arvsskifte regleras i ärvdabalken (ÄB). För att det ska bli möjligt att genomföra ett arvsskifte krävs det att alla dödsbodelägare skriver under skifteshandlingen, enligt 23. Kap 4 § ÄB. Vägrar någon av dödsbodelägarna att skriva under, kan du ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman ska utses, enligt 23 kap. 5 § ÄB. Skiftesmannen ska utreda dödsboet och ska försöka få alla dödsbodelägare att komma överens. Ifall det inte skulle vara möjligt för att nå en överenskommelse kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte. Då behövs inte heller samtliga dödsbodelägares underskrift. Det innebär även att skiftesmannen beslutar om hur tillgångarna ska fördelas. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gör man när dödsboet har skulder, men saknar egendom av värde?

2019-05-31 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far har gått bort. Han har olika kreditskulder och det finns inga pengar på hans konton. Hur gör jag och mina två bröder nu?Jag antar att fordringsägarna lämnar eller har lämnat in till kronofogden.Han äger inget av värde.Ska vi kontakta kronofogden?Tacksam för svar
Anna Holmström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När den avlidnes skulder överstiger dess tillgångar kommer skulderna inte kunna betalas i sin helhet. Jag bedömer att det finns olika alternativ för hur ni kan gå vidare.För det första kan ni fortsätta att sköta arvskiftet själva genom att träffa en uppgörelse med fordringsägarna. Eftersom alla skulder inte kommer att kunna betalas i sin helhet måste de skrivas av för att dödsboet ska kunna avvecklas. Ni bör i vilket fall kontakta fordringsägarna innan ni börjar betala några skulder och berätta att det saknas tillräckligt med pengar i dödsboet och möjligen be om uppskov med betalningen.Om ni inte vill sköta arvskiftet själva kan ni ansöka om en boutredningsman som kan överta ansvaret att nå en överenskommelse med den avlidnes borgenärer (se 19 kap. 1 och 11 § ärvdabalken (ÄB)). Kan boutredningsmannen inte komma överens med borgenärerna skall denne i sin tur begära dödsboet i konkurs.Ni har även möjlighet att direkt ansöka om att dödsboet ska gå i konkurs (se 2 kap. 3 § konkurslagen (1987:672)). Om dödsboet går i konkurs kommer en förvaltare att ta över ansvaret för boet samt dess tillgångar och skulder. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Mall för arvsskifte

2019-05-29 i Arvsskifte
FRÅGA |Finns det någon mall som man kan använda för att genomföra ett arvskifte som man kan använda för ändamålet?
Victor Strömwall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns ingen generell mall för arvsskiften och det går därför bra att formulera ett eget och använda. Det enda formkravet för ett arvsskifte är enligt 23 kap. 4 § Ärvdabalken att det skall vara sktiftligt och att det undertecknas av alla dödsbodelägare. Det finns säkert ett flertalet mallar liggandes ute på nätet men jag kommer inte ge mig in och rekommendera något speciellt då det också beror helt på hur det fylls i. För att skiftet skall bli så korrekt och tydligt som möjligt rekomenderar jag därför att ni kontaktar en verksam jurist som kan hjälpa er. Det kan ni bland annat göra via denna länk. Önskar er all lycka och beklagar er sorg!Hoppas detta var svar på er fråga!

Särkullbarns arvsrätt

2019-05-15 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är gifta min man har ett särkullbarn inga gemensamma barn, jag har en son. Han står för 4 bilar och hälften på huset, ska särkullsbarnet ha hälften av detta om min man avlider?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för denna fråga är i första hand ärvdabalk (1958:637) (ÄB).Om ena maken avlider resulterar detta även i att äktenskapet upplöses, då ska en bodelning först göras mellan makarna innan arvsskiftet genomförs (9:1 ÄktB). I denna bodelning ska giftorättsgods ingå, där enskild egendom fråntas från bodelningen (10:1 ÄktB). Är makens egendom inte enskild egendom kan man ha som utgångspunkt att den kommer utgöra giftorättsgods. Exempel på enskild egendom är egendom som skrivits som sådant i ett äktenskapsförord. Giftorättsgods räknas samman, avdrag görs för skulder, och därefter delas det lika mellan makarna (11:2-3 ÄktB). Det blir denna del efter genomförd bodelning som utgör kvarlåtenskapen för den avlidne (tillsammans med eventuell enskild egendom denna har). Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes barn i första hand har rätt till arvet (2:1 ÄB). Är den avlidna gift, men enbart har särkullbarn kommer särkullbarnet då ärva hela kvarlåtenskapen från den avlidne (100%) om inget testamente är skrivet (3:1 ÄB). Hälften av kvarlåtenskapen har din man rätt att testamentera till vem han vill, andra halvan utgör laglotten. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott. Laglotten är hälften av det som de hade rätt till enligt lag (7:1 ÄB), det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen från din man. För att få ut sin laglott måste särkullbarnet begära jämkning (7:3 ÄB). Särkullbarnen har alltså rätt att få ut sin del av kvarlåtenskapen direkt. De kan dock välja att frivilligt avstå till förmån för efterlevande maka (3:9 ÄB). De får då (precis som ett eventuellt gemensamt barn) ut sitt arv i form av efterarv vid din bortgång istället (3:2 ÄB). Genom att de avstår till förmån för efterlevande makan betyder inte det att de avstår från arvet helt utan de skjuter fram det. Det betyder inte heller att de får arvsrätt från dig när du avlider. Sammanfattningsvis, om ett testamente är skrivet har din mans barn som huvudregel alltid rätt till sin laglott, vilket innebär (då denna är ensam arvinge till din man) att lotten utgör halva (50%) kvarlåtenskapen. Vad som kommer utgöra kvarlåtenskapen i ert fall beror på resultatet av bodelningen (det vill säga vilken egendom som utgör giftorättsgods eller enskild egendom). Är inget testamente skrivet har särkullbarnet rätt till hela (100%) kvarlåtenskapen om särkullbarnet är faderns enda barn. För att du ska få arv från din man måste ett testamente skrivas av honom, detsamma gäller om din man vill att din son (eller någon annan person) ska få arvsrätt från honom. Särkullbarnet kan frivilligt avstå till förmån till dig, men detta är något barnet själv måste besluta om. Jag hoppas detta har gett svar på din fråga! Tveka inte annars att höra av dig till Lawline igen. Med vänliga hälsningar,