KAN MAN JÄMKA EN ARVSFÖRDELNING?
Hej, vår pappa har dött och vi är 3 syskon som skall ärva. Vi är bara 2 syskon som har hjälpt vår far dom sista åren med allt och tagit hand om huset och allt jobb kring den. Samt plockat ur och städat huset, kört massor av vändor till soptippen och sen sålt huset. Det har inneburit många timmar med mäklare, bank mm. Vår syster är hjärnskadad och har assistenter dygnet runt och har då inte kunnat hjälpa till med allt som vi fått fixa. Så min fråga är hur får vi ut våran ersättning för alla timmar och mil ersättning som vi lagt ut sen hösten 20 tom nu okt-22 ? Kan vi skicka räkning till vår syster eller måste det tas från arvet ? Om det skall tas från arvet så får vi ju själva betala 1/3 del, känns inte rätt. Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Jag förutsätter i mitt svar att ni är tre helsyskon, och att er pappa inte är gift. Jag förstår vidare frågan som att du vill veta om du och ditt ena syskon kan kompenseras för utgifter ni haft i samband med omhändertagandet av er pappa medan han var vid liv.
Allmänt om dödsfall och arv
Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). När någon dör uppstår ett dödsbo, och skulder dras av från dödsboets tillgångar. Det som kvarstår efter att skulder betalats är arvlåtarens arv. Detta arv fördelas sedan mellan arvingar, som är indelade i olika arvsklasser.
Särskilt om arvsklasser.
Först och främst är det bröstarvingarna som ärver, alltså arvlåtarens avkomlingar (2 kap. 1 § 1 st. ÄB). Arvlåtarens avkomlingar är alltså första arvsklassen. Arvlåtarens avkomlingar ska ta lika lott, alltså lika stor del av arvet (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). Skulle en avkomling vara avliden är det arvlåtarens föräldrar som tar arvet, och om föräldrarna är avlidna är det dennes bröstarvingar (arvlåtarens syskon) som träder i förälderns ställe (2 kap. 2 § 1–2 st. ÄB). Dessa hör alltså till andra arvsklassen.
Skulle bröstarvingar, föräldrar och syskon saknas till den avlidne är det dennes far- och morföräldrar som tar arvet eller, om även dessa är döda, deras övriga bröstarvingar (alltså den avlidnes mostrar och morbröder, 2 kap. 3 § 1–2 st. ÄB).
Särskilt om begreppet ”lika lott”
När ett arv ska fördelas talas det om lotter, snarare än summor. Detta innebär att första steget vid en arvsfördelning är att ta reda på vilka som är arvsberättigade. Om en avliden efterlämnar två barn, utan att vara gift, ska dessa få hälften var. Efterlämnar en arvinge tre barn ska arvet fördelas på tre lotter, och barnen ska alltså ha en tredjedel var av arvet osv.
Orättvis fördelning och testamente
Det saknas möjligheter att jämka en arvsfördelning, vilket skiljer arvsfördelningar från t. ex bodelningar vid skilsmässor (se 12 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Detta innebär att arvsfördelningar som blir oskäliga i förhållande till arvingar ändå kvarstår, då ärvdabalken fastställer att arvingarna i de respektive arvsklasserna ska ta just lika lott. Om en arvlåtare vill att en viss arvinge ska få en större del av sitt arv finns möjlighet att föreskriva om detta i ett testamente enligt bestämmelserna i 9 kap. ÄB, så länge testamentet inte inskränker någon bröstarvinges laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).
Bedömningen i ditt fall
Skulle er fader ha önskat att någon av er skulle få mer än de andra hade han möjlighet att föreskriva om detta i ett testamente. I och med att han inte gjort det är det den legala arvsfördelningen vi är hänvisade till, enligt vilken du och dina syskon har rätt till lika stor del av arvet såsom bröstarvingar. Detta oavsett om två av er hjälpt er fader på olika sätt under hans livstid.
Slutsats och rekommendation
Jag rekommenderar er att försöka prata med er syster om den uppkomna situationen, och se om ni kan komma överens om att du och ditt andra syskon får en viss del av arvet som täckning för utgifter ni haft i samband med din pappas liv. Om ni inte lyckas träffa någon sådan överenskommelse har ni dock ingen rätt att kräva att arvsfördelningen ska se ut på ett annat sätt än vad jag redogjort för i mitt svar. Även om ni skickar en räkning till er syster förutsätter detta att hon frivilligt går med på att betala, jag har svårt att se att ni har något rättsligt stöd för att kräva henne på ersättning för de utgifter du beskriver i den bemärkelsen att ni hade vunnit en eventuell tvist i domstol.
Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att skicka in en till eller boka tid hos oss för rådgivning!
Med vänliga hälsningar,
