Vad kan man göra om dödsbodelägare inte undertecknar i arvsskiftet?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag vill föst beklagar er fars bortgång och att arvsskiftet verkar dra ut på tiden för er.
Jag tolkar det som att din far har gått bort, och att hans efterlevande maka är oanträffbar i Thailand, och att ni nu undrar hur ni kan gå vidare med arvsskiftet.
Vilket lands lag ska tillämpas?
Först och främst måste jag betona att jag tyvärr inte kan hjälpa er med att utröna vad thailändsk arvsrätt föreskriver om er situation. Vanligen är det lagen i det land där personen hade sin hemvist när denne gick bort, som är den lag som ska tillämpas på de arvsrättsliga frågorna. Alternativt kan arvlåtaren föreskriva vilket lands regler som ska tillämpas, genom att bestämma detta i ett testamente. Jag kommer därför utgå från att din far antingen hade sin hemvist i Sverige eller närmare anknytning hit än till Thailand, eller att han hade valt att svensk arvsrätt ska tillämpas. Det verkar också vara fallet, då jag tolkar det som att ni skött bodelning och arvsskiftet i Sverige. När ett lands lag bestämts, gäller den som utgångspunkt beträffande alla tillgångar och alla arvingar oavsett var i världen de finns. Det innebär att svensk arvsrätt i sådana fall ska tillämpas på även egendom som finns i Thailand, och att hans efterlevande maka i Thailand är underkastad svenska arvsrättsliga regler i processen. Läs mer om vilket lands lag som ska tillämpas i Europaparlamentet och rådets förordning 650/2012 art. 20-23, i det fall min utgångspunkt inte är korrekt. De svenska reglerna om arv finns i ärvdabalken.
Kort om testamentsrätten och arvslotter
Näst, vill jag kort beröra testamentsrätten enligt svensk lag, eftersom din far har skrivit ett testamente som beaktat det du skrivit, kan ha inskränkt er arvsrätt. Utgångspunkten vid testamente är att testamentet ska förmedla testatorns (den avlidnes) yttersta vilja, och om testamentet är oklart, ska man tolka det utifrån vad denna yttersta vilja skulle vara. Jag förstår det som att er far har testamenterat alla tillgångar i Sverige till er (dig om din bror), och alla tillgångar i Thailand till hans fru.
Ni som bröstarvingar har rätt till en viss andel av din fars kvarlåtenskap, som han inte kan testamentera bort, oavsett var i världen värdet av dessa tillgångar finns. Denna andel kallas laglotten, och den utgör halva arvslotten (7 kap. 1§ ärvdabalken). Finns det två barn, så är vardera arvslott ½, och vardera laglott är då ¼. Du har din bror har alltså som utgångspunkt rätt att påkalla jämkning av testamentet, om det är så att tillgångarna i Sverige ger er mindre än vars ¼ av hans totala kvarlåtenskap. Ni måste begära jämkning inom sex månader från dagen ni tog del av testamentet, annars gäller testamentet (7 kap. 3§ ärvdabalken). Har ni dock redan godtagit testamentet, så gäller det också, då har kan ni inte jämka det. Bedömningen om laglotten har kränkt ska göras mot bakgrund av hela kvarlåtenskapen, vilket innebär att man måste se hela bilden för att kunna avgöra om era andelar har kränkts eller inte.
Ni som särkullbarn, det vill säga barn till endast den ena av ett gift par, har rätt att få ut ert arv direkt vid er fars bortgång, till skillnad från eventuella gemensamma barn som måste vänta på att även frun i Thailand gått bort (3 kap. 1§ ärvdabalken).
Vad kan ni göra om den efterlevande frun inte skriver på arvsskiftet?
Som jag förstår har den efterlevande frun varit engagerad i processen fram tills nu, och godkänt allt fram till arvsskiftet. När ni då ska genomföra själva arvsskiftet, ska det upprättas en handling som uppger hur skiftet ska ske, och den ska skrivas under av alla dödsbodelägare (23 kan 4§ ärvdabalken). Det innebär både arvingar, du och din bror, och efterlevande maka. Om hon inte kan, vill eller har möjlighet att skriva under, finns det lite olika vägar att gå.
För det första, borde den efterlevande makan kunna upprätta en fullmakt åt hennes svåger (eller annan förvisso) att underteckna arvsskiftet, det finns stöd för denna tolkning i förarbetena och lagkommentarerna till ärvdabalken, men även i praxis. Som jag förstår finns det en skriftlig fullmakt. Det som kan ställa till det är eventuellt om banken anser att fullmakten inte är tillräckligt tydlig angående fullmaktstagarens (svågerns) behörigheter och befogenheter. Eventuellt kan inte i formuleringen ”representera X i alla frågor” tolkas in att fullmaktstagaren får skriva under handlingar för hennes räkning. Representation i processen är inte nödvändigtvis samma sak som att underteckna handlingar. Det finns rättsfall som antyder att en sådan formulering inte nödvändigtvis kan tolkas som en behörighet att underteckna handlingar åt fullmaktsgivaren (se ex. NJA 1948 s. 359). Jag kan annars inte riktigt se varför banken inte godtar fullmakten, men det kan också bero på omständigheter kring fullmaktens upprättande eller andra förutsättningar kring fullmaktens giltighet som jag inte känner till.
Om banken är fast besluten att inte godkänna fullmakten, finns det andra sätt att genomdriva arvsskiftet ändå. Det bästa hade såklart varit att få frun att skriva under själv, eller att hon skriver en ny fullmakt där det tydligt framgår att hennes svåger får lov att skriva under arvsskiftet åt henne, men jag förstår det som att hon är okontaktbar. Då finns det andra alternativ.
För det andra, finns det en möjlighet att hos Överförmyndarnämnden att ansöka om att få förordnat en god man för bortavarande arvinge eller testamentstagare (11 kap. 3§ föräldrabalken). Detta kan godkännas om en testamentstagare, så som frun här, vistas på okänd eller avlägsen ort, och därför inte kan bevaka sin rätt eller förvalta sin lott i ett dödsbo. En sådan anmälan till Överförmyndarnämnden kan göras av en dödsbodelägare, alltså er som arvingar, eller annan som har boet i sin vård. Den gode mannen ska då inom sitt uppdrag verka för att ett arvskifte kommer till stånd, vilket medför en rätt att underteckna arvsskiftet. Ni borde kunna läsa mer om detta vid Överförmyndarnämnden i er kommun, eller den kommun där er far bodde vid sin bortgång.
Ett tredje alternativ, är att genomföra ett så kallat tvångsskifte. Det innebär att man ansöker hos en domstol att få förordnat en så kallad skiftesman, och vanligen behövs det när de olika arvingarna inte är överens om hur arvet ska skiftas (23 kap. 5§ ärvdabalken). En skiftesman kan verkställa arvsskiftet. Inom ramen för det uppdraget ligger att skiftesmannen dels ska försöka få dödsbodelägarna att komma överens, dels om det inte går, tvinga fram ett arvsskifte. Ett tvångsskifte går igenom utan att alla dödsbodelägare skrivit på. Hur en sådan skiftesman dock ställer sig till redan gällande överenskommelser som ni har gjort med den efterlevande makan, kan jag inte svara på då denne är behörig att själv göra en bedömning och fördela efter dennes uppfattning, men troligen skulle denne inte gå in och ändra på sådant som inte är tvistigt, alltså sådant som ni redan är överens om. Det kan dock behövas bevisas för skiftesmannen att vissa omständigheter är godtagna av samtliga, exempelvis att frun har godkänt testamentet och liknande. Troligen kommer skiftesmannen behöva utreda förutsättningarna för att få fruns medgivande, vilket kan skjuta upp processen lite, men syftet med denna väg är just att framtvinga en lösning, så ett arvsskifte inte skjuts upp i onödan, men kan vara kostsamt, men det är tillgångar ur dödsboet som ska användas för att betala en skiftesman. Finns det inte tillgångar i dödsboet för att täcka kostnad för en skiftesman, är det inte omöjligt att det blir dödsbodelägarna som får stå denna kostnad. Vem som helst av dödsbodelägarna kan ansöka om skiftesman, vilket görs hos domstol, läs mer om det här.
Sammanfattning och råd
Det finns alltså lite olika vägar att gå om det av någon anledning är så att en arvinge eller dödsbodelägare inte medverkar i arvsskiftet, just för att dennes otillgänglighet inte ska orsaka att arvsskiftet skjuts upp. Vilket av alternativen som ni väljer, är såklart upp till er, men både alternativ två och tre är förenade med viss osäkerhet då ni bringar in en tredje part i processen som kan ha andra synpunkter på arvsfördelningen än den som ni har. Med alternativ två ska en god man ha en mer partisk position, alltså dennes roll är att beakta fruns intresse i processen, medan en skiftesman i det tredje alternativet har en neutral position och dels ska verka för en överenskommelse, dels tvinga fram vad denne anser är det rätta fördelningen av arvet om överenskommelse inte kan nås. Det kan dock också vara osäkert, då denne i praktiken kan avvika från vad ni redan kommit överens om, även om jag inte tror att den skulle göra det i någon större utsträckning, då denne ska försöka nå en lösning som är så lik det ni är överens om, som möjligt. Det bästa hade såklart varit om banken kunde godta fullmakten, eller om ni kunde få till stånd en ny fullmakt från frun som tydligt innehåller befogenheten att underteckna arvsskiftet, men då det verkar vara svårt att komma i kontakt med henne, låter det som att ni behöver överväga något av de andra två alternativen.
Om ni behöver hjälp med att titta på fullmakten och se om det finns något att göra i denna del i förhållande till banken, eller om ni behöver ytterligare vägledning beaktat hela er situation som jag inom ramen för denna tjänst svårligen kan bemöta, och då välja en lösning som passar er bäst, kan vår juristbyrå vara behjälplig. Om ni önskar att komma i kontakt med dem, kan ni återkomma till mig så ska jag hjälpa er att få kontakt med dem! Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att ni fått någon vägledning i era frågor!
Bästa hälsningar,
