Har vi rätt att få tillbaka pengarna för inställt studentflak?

2021-01-20 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag och en grupp elever har bokat ett studentflak och detta gjorde vi innan förbudet på studentflak förlängdes till 30 juni. Vi vill nu avboka vårat flak men då är vi, enligt avtalet som vi har skrivit på, skyldiga att betala företaget en administrationsavgift. Vi har inte betalat något ännu, men enligt företagets avtal så kommer hela summan erlagd av kunden att återbetalas, exklusive administrationsavgiften, och om kunden, då i vårt fall, ännu inte erlagt någon betalning så måste kunden istället betala avgiften.Min fråga är då, kan jag argumentera mig till att ej betala avgiften då den är oskälig med tanke på att vår tjänst aldrig genomförts? Finns det något i konsumenttjänstlagen som stödjer mig i att kunna argumentera för detta, dels om det finns något som säger emot mig? Och om företaget inte går med på att bortse från administrationsavgiften, kan jag då ta detta vidare till allmänna reklamationsnämnden och överklaga hos de? Och i sådana fall vad kan jag säga?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga har ni bokat ett studentflak vilket ni vill avboka på grund av att det finns ett förbud i och med corona-pandemin. Enligt avtalet ni ingått med företaget är ni vid avbokning skyldiga att betala en administrationsavgift. Din undran är om det kan argumenteras för att avgiften är oskälig med tanke på att tjänsten aldrig genomförts och om det finns något i konsumenttjänstlagen som ger dig stöd. Du undrar även om du kan ta ärendet till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) om företaget inte går med på att ta bort administrationsavgiften samt vad du i sådana fall ska skriva.Frågan om studentflak är för inte länge sedan prövad av ARN varför jag kommer att ha nämndens beslut som utgångspunkt i svaret till dig (referat av beslut ARN 2020-09740). Konsumenttjänstlagens regler är inte direkt tillämpliga på tjänster som den ni har beställt. Enligt ARN:s bedömning kan den i vart fall delvis tillämpas analogt. Jag delar nämndens uppfattning i den frågan. Även om konsumenttjänstlagen inte är direkt tillämplig finns det så stora likheter med sådana tjänster som omfattas och de ni beställt att det är en rimlig bedömning. En analog tillämpning innebär att en lag kan tillämpas på en situation som inte direkt omfattas av bestämmelserna.Utgångspunkten är att avtal ska hållas. Den som har sålt en vara eller en tjänst och sedan inte levererar den har normalt inte rätt till betalning. Utifrån sådana allmänna regler kan det argumenteras för att bolaget är skyldigt att återbetala vad ni betalat för studentflaket. Det är dock inte uteslutet att en näringsidkare genom villkor i avtalet med konsumenten kan begränsa sin skyldighet att göra återbetalning i den mån som sådana begränsningar inte kommer i konflikt med tvingande lagstiftning (jfr prop. 2013/14:15 s. 53). Det är fullt möjligt att avtala om att full återbetalning inte ska ske eller att det ska utgå en avbeställningsavgift/administrationsavgift. Ett sådant avtalsvillkor måste däremot vara skäligt. Är villkoret oskäligt mot en konsument ska villkoret jämkas eller till och med helt lämnas utan avseende (dvs. att det inte ska tillämpas). I det ovan refererade fallet gjordes just en skälighetsbedömning och en jämkning skedde med stöd av 36 § avtalslagen. Enligt nämnden innebar avtalsvillkoren att hela risken för att studentflaket måste ställas in på grund av omständigheter utanför bolagets kontroll på konsumenten. Risken i det fallet ansågs vara beloppsmässigt betydande. Det saknades även balans i villkoret och rörde sig om en ensidig fördel för företaget. Nämnden beslutade i det aktuella fallet att rekommendera återbetalning av hela beloppet sett till att konsumenten var i en underlägsen ställning i avtalsförhållandet och avtalsvillkor framstod som oskäliga.I andra prövningar har det däremot ansetts rimligt att en ideell idrottsförening som förbehållit sig rätten att behålla anmälningsavgifter när ett motionslopp ställts in. Även i det fallet hade risken helt lastats över på konsumenten, däremot ansågs det inte oskäligt då det rörde sig om en begränsad summa pengar (jfr referat av beslut ARN 2020-05928). I bedömningen gjordes det en distinktion mellan att det rörde sig om en ideell förening visavi det vinstsyfte som finns när en näringsidkare erbjuder studentflak.Mina rekommendationerDet finns inget direkt lagstöd du kan luta dig mot, sett till att konsumenttjänstlagen inte är tillämplig. Det kan däremot med fog argumenteras för att konsumenttjänstlagen kan tillämpas analogt varför jag hänvisar till tillämpliga lagrum i det följande. En konsument får avbeställa tjänsten innan den har slutförts. Näringsidkaren har rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan har utförts samt för arbete som måste utföras trots avbeställningen (42 § konsumenttjänstlagen). Det är även möjligt att näringsidkaren förbehåller sig en på förhand bestämd ersättning vid avbeställning, om den är skälig med hänsyn till vad som vid normal avbeställning normalt kan antas tillkomma en näringisidkare som ersättning (43 § konsumenttjänstlagen). I detta kan det argumenteras, med stöd av ARN:s vägledande beslut ovan, att administrationskostnaden är oskälig. Antingen kan man ta stöd i 43 § konsumenttjänstlagen eller, mer lämpligt, som i ARN:s beslut 36 § avtalslagen. Beroende på hur avtalet är utformat kan det argumenteras för att avtalsvillkoret är oskäligt om all risk läggs på konsumenten och att det ska beaktas dels att konsumenten är i underordnad ställning, dels att näringsidkaren har ett vinstsyfte och får räkna med att det finns risker förknippade med det.Det är dessa argument du får framföra till näringsidkaren till att börja med och som du även kan anföra vid en anmälan till ARN. Tänk dock på att ARN:s beslut endast är rekommendationer och inget en näringsidkare är skyldig att följa. Däremot följer i regel seriösa näringsidkare nämndens rekommendationer.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, torsdagen den 21 januari, klockan 10.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

​Är det brottsligt att säga att någon är ful?

2021-01-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att säga: O jävlar vad ful du är, till någon?
Ida Zackariasson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av Sveriges grundlag följer att vi har en långtgående rätt att få uttrycka oss hur vi vill (2 kap 1§regeringsformen). Detta innebär att det kan vara okej att säga saker som kan upplevas som mycket kränkande, till exempel att någon är jävligt ful. FörolämpningDet är dock straffbart att rikta beskyllning, nedsättande uttalanden eller förödmjukande beteende mot någon annan förutsatt att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Detta är brottsligt och kallas förolämpning. (5 kap 3§ brottsbalken). När man ska bedöma om något kränker en annans självkänsla gör man detta utifrån vad som typiskt sett kan anses vara kränkande. Man tar alltså inte någon större hänsyn till hur den som blivit utsatt upplevt kränkningen. Alla nedsättande yttranden klassas dock inte som förolämpning. Det krävs att uttalandet träffar den angripna på ett "personligt plan". Uttalanden som anspelar på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet eller på något särpräglat drag i utseendet är exempel på sådant som träffar det "personliga planet" (prop. 2016/17:222). Att säga till en person att hen är jävligt ful borde inte kunna vara brottsligt även fast det är oerhört nedsättande. Detta då uttalandet inte angriper hen personligen på det sättet som krävs för att straffansvar ska uppkomma utan är mer ett "allmänt" nedlåtande yttrande. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Skulle du undra något mer är du alltid välkommen att höra av dig till oss igen! Med vänliga hälsningar,

Hur får man jaktlicens?

2021-01-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Var ansöker man om jägarlicens?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns inget som heter "jaktlicens", utan det som krävs är först och främst att du erhåller jägarexamen. Detta gör du genom att gå en kurs som tillhandahålls av svenska jägarorganisationer, Svenska Jägareförbundet eller Jägarnas Riksförbund. Kontakta din lokala organisation för mer information om hur du påbörjar examen. Du kan läsa mer om jägarexamen här. När du sedan har jägarexamen kan du ansöka om vapenlicens för jaktvapen hos polisen. Polisen kollar då samtidigt att du är lämplig. För att jaga behöver du även betala in en avgift. Avgiften är för närvarande 300 kr per jaktår (49 § jaktförordningen). Avgiften betalas in till ett postgirokonto som tillhandahålls av Kammarkollegiet (50 § jaktförordningen). Kammarkollegiet lämnar uppgift till Naturvårdsverket som är de som tillhandahåller själva jaktkortet som du alltid måste ha med dig vid jakt (51-52 §§ jaktförordningen).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Takbelopp för skadestånd med anledning av brott?

2021-01-20 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej, en kort fråga. Jag blev hotad med kniv för några veckor sen och har nu varit kontakt med polisen. Polisen rubricerade det som grovt olaga hot och jag fick frågan om jag ville begära skadestånd och de frågade även om vilken summa. Jag såg att hot med livsfarligt vapen vanligtvis innebär 10.000-15.000kr i skadestånd. Är en kniv ett livsfarligt vapen och kan jag begära 15.000kr för händelsen? Kan det annars vara dumt att begära den högsta möjliga summan?
Sanna Parkan |Hej Samuel och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Den som hotar någon på ett sätt som hos den hotade är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för egen säkerhet till person döms för olaga hot. Om brottet är grovt döms denne till grovt olaga hot och i den bedömningen ska särskilt beaktas om vapen har använts, BrB 4:5. Angående "livsfarligt vapen"Vad som utgör livsfarligt vapen är lite svårt att svara på, generellt kan man säga att skjutvapen såsom pistoler och dylikt alltid utgör livsfarligt vapen, NJA 2018 s767, i vart fall då gärningsmannen inte kan bedöma graden av skada som vapnet kan åstadkomma. Om just kniv kan ses som livsfarligt vapen eller inte är svårbedömt. Pennkniv och morakniv anses godtagbart att bära på, NJA 2016 s30. Innehav av kniv kan alltså i många fall vara befogat medan bärande av skjutvapen kräver tillstånd och får vidare inte medtas hur som helst på allmän plats, se bl a vapenlagen 2:1, 5:1-2 och 5:6.Mer vägledning kan hämtas från Polisens hemsida angående vapen och farliga föremål. Så min bedömning är att en vanlig pennkniv och dylikt inte kan anses som livsfarligt vapen medan t ex en mindre version av en machete kanske mer skulle liknas vid ett livsfarligt vapen.Angående skadeståndets storlekSkadeståndets storlek vid kränkning där handlingen varit ägnad att framkalla rädsla för liv och hälsa ska bestämmas till skäligt belopp, SkL 5:6 Det finns alltså inget bestämt takbelopp utan vad som är skäligt ska utges. Domstolen är dock bunden av det belopp som yrkats enligt RBs regler, dvs domstolen kan som max fastställa det högsta belopp som begärts. Har 15 000 begärts i skadestånd kan domstolen fastställa skadeståndets storlek till allt mellan 0-15 000kr. Har 5 000 begärts kan domstolen fastställa skadeståndets storlek till allt mellan 0-5 000kr. Så mitt råd är att hellre begära lite mer än lite för lite eftersom domstolen inte kan fastställa beloppet till högre än vad som begärts, även om den skulle anse att ett högre belopp vore skäligt.Hoppas det var svar på din fråga!

Vad kan jag göra om socialtjänsten har tittat på mitt bankkonto utan mitt samtycke?

2021-01-20 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag har bett socialen om socialbidrag och varit där på möte och visat papper på mitt bankkonto från de senaste tre månaderna. Efter det har jag fått reda på att dom i efterhand gått in på mitt konto utan mitt medvetande. Då är min fråga får dom göra såhär och om inte vad kan man göra åt saken.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att berätta om vad socialtjänsten får göra, för att sedan berätta om vilka åtgärder du kan vidta om socialtjänsten överskridit sin befogenhet.Socialtjänstens arbete och befogenheterEn viktig princip för socialtjänstens arbete är att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet (1 kap. 1 § 3 st. socialtjäntslagen). För att socialtjänsten ska kunna bedöma om du har rätt till socialbidrag måste de bedöma din ekonomiska situation. Ett sätt för socialtjänsten att bedöma din ekonomiska situation är att begära att få se ett bankkontoutdrag. Eftersom socialtjänstens arbete präglas av individens självbestämmande och integritet, är det frivilligt för dig att lämna in ett bankkontoutdrag. Att inte lämna in ett bankkontoutdrag kan dock påverka möjligheterna att få socialbidrag. Socialtjänsten har dock inte befogenhet att själva titta på ditt bankkonto, utan uppgifterna måsta lämnas frivilligt av dig.Vad kan du göra om du är missnöjd med hur socialtjänsten hanterat ditt ärende?Något som socialtjänsten inte har rätt till att göra är att titta på ditt bankkonto utan ditt samtycke. Det strider mot principen om självbestämmande och integritet. Om du är missnöjd med hur socialtjänsten har behandlat ditt ärende kan ett första steg vara att lämna in klagomål till de ansvariga för socialtjänsten i din kommun. Om du kontaktar socialtjänsten i din kommun kan de ge dig information om hur du lämnar klagomål.Ett annat alternativ är att anmäla socialtjänsten till IVO, det vill säga Inspektionen för Vård och Omsorg. Till IVO anmäler man allvarligare brister i socialtjänstens verksamhet. IVO har ingen skyldighet att utreda alla anmälningar utan avgör själva om det finns skäl att starta en utredning. Konsekvensen av en anmälan är att IVO granskar socialtjänstens verksamhet och avgör om det finns brister som behöver åtgärdas. Vill du göra en IVO-anmälan kan du klicka här.Ett sista alternativ är att anmäla socialtjänsten till JO, det vill säga Justitieombudsmannen. Till JO kan du anmäla om du tycker att du blivit felaktig behandlad av en myndighet. Om nu socialtjänsten tittat på ditt konto utan ditt samtycke, så har de överskridit sin befogenhet, vilket du kan skriva i din anmälan. Konsekvensen av en anmälan är att JO granskar om socialtjänsten följt lagen. Om socialtjänsten gjort fel ger JO offentlig kritik till socialtjänsten i ett beslut. Om du vill göra en JO-anmälan kan du klicka här.För att IVO eller JO ska kunna utreda händelsen kan det finnas ett behov av någon sorts bevis av att socialtjänsten tittat på ditt bankkonto. Om du vill göra en anmälan till IVO eller JO, rekommenderar jag därför att du bifogar något som styrker din berättelse.De ovan nämnda alternativen ger en möjlighet till kritik för socialtjänstens handläggande av ditt ärende, samt förebyggande av att andra individer blir utsatta för samma sak som dig. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Förskott på arv och istadarätt

2021-01-20 i Förskott på arv
FRÅGA |Min far och mor har levt som gifta hela livet, 2010 dog min far och mina föräldrar bodde då i en gemensam bostadsrätt, 2015 sålde min mor bostadsrätten med en rejäl reavinst på ca 700000 :- min bror är missbrukare, och har från mitten av 2015 erhållit pengar av min mor som hon kallat förskott av arvet. i august 2020 gick min broder bort till följd av många års missbruk, detta tog hårt på min mor, och livsgnistan falnade, i september kontaktade hon mig, och ville reglera en skuld. vid det tillfället hade hennes tillgångar krymt till 300000:-Dessa pengar förde hon över till mig, och sa att detta var lika stor andel som min broder fått ut i förskott fram till dags dato. Min mor lämnade jordelivet i slutet av november efter en tids sjukdom. Nu till frågeställningen, min bror har en son i livet, som vuxit upp hos fosterföräldrar, och som aldrig träffat sin farmor, och han hävdar nu sin arvsrätt som bröstarvinge i sin fars frånfälle. Detta har jag inga problem med, men hur bedöms fördelning av arv i detta läge, då min bror har erhållit lika stor andel av arvet men fått det utbetalt i små portioner under ett antal år
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Utredning Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska gåvor som en arvlåtare ger en bröstarvinge avräknas som förskott på arv om inte annat föreskrivits eller måste antas ha varit avsett. I den senare bedömningen kan en mängd faktorer beaktas, exempelvis kan det faktum att bröstarvingar vid olika tillfällen fått gåvor till lika stort värde tala för att arvlåtaren inte menade att någon avräkning skulle ske. I 6 kap. 3 § ÄB framgår att värdet på förskottet ska beräknas utifrån gåvans värde vid genomförandet av gåvan. Den så kallade istadarätten, som innebär att barn till bröstarvingar åtnjuter samma rätt som sina föräldrar efter förälderns bortgång, fastslås i 2 kap. 1 § 2 st. ÄB. Enligt 6 kap. 6 § ÄB ska även barn till bröstarvingar avräkna förskott på arv från sin arvslott om bröstarvingen mottagit förskott på sitt arv men sedan avlidit innan arvlåtaren. Tillämpat på ditt nu aktuella fall kan vi alltså konstatera att din brorson antagligen inte har rätt att ta del av den summa som din mor skänkte till dig i slutet på förra året. Detta beror på att din brorson kan beskrivas som en slags sekundär arvinge till sin far och att han därför bara har samma rätt att ärva som sin far och den rätten påverkas av det förskott som hans far fick. Om inget testamente finns, din mor gav exakt lika mycket till dig och din bror och hon inte hade några andra tillgångar vid sin bortgång skulle alltså inga vidare åtgärder behöva vidtas eftersom arvet har fördelats lika mellan dig och din bror genom förskott på arv. Verkligheten är dock sannolikt inte så enkel. Till att börja med måste du kunna bevisa att din bror mottagit gåvor som uppgått till ett värde som motsvarar den gåva du fick, vilket skulle kunna bli svårt beroende på vilka möjligheter du har att få tillgång till kontoutdrag, gåvobrev, och dylikt. Detta får sannolikt sägas vara det största problemet för din del eftersom du beskriver att gåvorna genomförts under lång tid, men det beror som sagt på hur gåvorna genomförts. Hade din mor kvar några tillgångar vid sin bortgång, vilket framstår som sannolikt, måste dessa delas mellan dig och din brorson. HandlingsplanMed tanke på de många oklarheter som kan tänkas föreligga i ditt fall rekommenderar jag dig att försöka nå en samförståndslösning med din brorson. Inledningsvis kan du påpeka att din mor förklarat att gåvan du fick var avsedd att motsvara de gåvor din bror fått under längre tid och att din brorson därmed inte kan göra anspråk på gåvan du fick. Skulle din brorson inte tro på detta eller inte respektera din mors önskan utan kräva bevisning av samtliga dessa förhållanden skulle jag i ditt läge försöka nå en överenskommelse Det är värt att påpeka att en sådan överenskommelse utifrån bakgrunden du beskrivit egentligen inte skulle stå i överensstämmelse med gällande rätt, men det vore möjligen ett mer gynnsamt alternativ än en rättslig tvist och får betraktas som en konsekvens av det (potentiellt) svåra bevisläget. Skulle din brorson inte acceptera en rimlig samförståndslösning kvarstår alternativet att lösa frågan juridiskt och då skulle du sannolikt får försöka bevisa att gåvorna till din bror genomförts och att syftet med gåvan till dig varit att utjämna skillnaden som uppstått genom gåvorna. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se. Med vänlig hälsning

Kan man bevittna en framtidsfullmakt via zoom?

2021-01-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Lawline, Jag har en bekant vars mor hamnat på demensboende. Min bekant behöver få en framtidsfullmakt för att hjälpa sin mor med det ekonomiska och till detta behövs två vittnen som skall skriva på. Jag har blivit tillfrågad att vara det ena vittnet. Enligt dokumentet gäller "Vittnena intygar genom sin namnteckning att fullmaktsgivaren egenhändigt undertecknat fullmakten". Min enda möjligheten för mig att vara vittne (då jag inte kan närvara personligen pga corona) är att bevittna det genom uppkoppling på nätet (t.ex. Zoom) eller genom att få se en inspelad videofilm när mamman skriver på. Är detta tillräckligt för att jag skall kunna fungera som vittne? Ett stort tack på förhand. Bästa hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen i din fråga är lag om framtidsfullmakter (LFF). I den kan man läsa att underskriften av en framtidsfullmakt ska göras inför två samtidigt närvarande vittnen (4 § LFF). När lagtexten lyder på detta sätt så pratar man om att vittnena blir så kallade solennitetsvittnen. Det är då av absolut största vikt att dessa vittnen uppfyller kraven på samtidigt närvarande, annars blir fullmakten eller det dokument man skriver under inte giltigt. Som exempel på när man inte anses vara samtidigt närvarande kan vara att de två vittnena befinner sig i två olika rum men i samma bostad, kraven på "samtidigt närvarande" är alltså väldigt höga. I min bedömning uppfyller inte en närvaro på zoom kravet på samtidigt närvarande, utan detta måste göras fysiskt i person på plats för att framtidsfullmakten ska bli giltig. En annan fråga som jag funderar på är om din väns mor är behörig att underteckna en framtidsfullmakt, som du beskriver befinner hon sig på ett demensboende och om det är riktigt att hon redan drabbats av demens är hon inte längre behörig att skriva under en framtidsfullmakt (3 § LFF), man måste nämligen anses kunna ta hand om sin angelägenheter vid tiden för upprättandet av framtidsfullmakten. Det kan därför vara en bra idé att kanske undersöka möjligheterna till god man eller förvaltare istället. Jag hoppas att ni får rätsida på situationen! Om du har några fler frågor är du varmt välkommen tillbaka till oss på Lawline! Med vänlig hälsning

Kan svensk domstol pröva skilsmässoansökan när käranden inte är svensk medborgare?

2021-01-20 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Jag och min man är gifta sedan 2003, har två barn tillsammans ( 11; 13 år), och nu vill vi skilja oss . Vi är gifta i Rumänien men vi är bosatta i Sverige sedan 2010( utan medborgarskap).Min fråga är om vi kan skilja oss här i Sverige eller måste vi göra det i Rumänien.Tack!
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan besvaras med regler från lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL) och äktenskapsbalken (ÄktB). Svensk domstol får pröva skilsmässoansökanSvensk domstol får pröva skilsmässoansökan om käranden inte är svensk medborgare men har hemvist här i riket sedan minst ett år (3 kap. 2 § IÄL). Med hemvist avses att den vederbörande är bosatt i landet, om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande (7 kap. 2 § IÄL). Kravet på hemvist är uppfyllt i ert fall då ni är bosatta i Sverige sedan 2010. Inte säkert att skilsmässan blir giltig i RumänienJag vill dock poängtera att även om svensk domstol dömer till äktenskapsskillnad är det inte säkert att skilsmässan blir giltig i Rumänien beroende på vilka regler som gäller där. Därför kan det eventuellt bli aktuellt att ni ansöker om äktenskapsskillnad även i Rumänien.En stämningsansökan ska skickas till tingsrättenRent generellt när det gäller ansökan om äktenskapsskillnad i Sverige kan sägas att en stämningsansökan ska skickas till tingsrätten. På domstolens hemsida hittar ni blanketterna för detta (domstol.se). Eftersom ni har hemmaboende barn under 16 år ska en betänketid på sex månader löpa innan äktenskapsskillnad kan ske (5 kap. 1 § ÄktB). Det krävs dock ingen betänketid om ni har levt åtskilda sedan minst två år (5 kap. 4 § ÄktB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka. Vänligen,