Hur ingår man avtal online?

2019-02-18 i Anbud och accept
FRÅGA |Hur kan man ingå avtal på nätet med personer från företag som man aldrig möter i person och då få en tjänst för dem som de betalar över nätet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt svensk avtalsrätt är utgångspunkten att avtal kan ingås formlöst om inte annat stadgas i speciallag. Bestämmelsen innebär att du kan ingå ett avtal t.ex. såväl muntligt som skriftligt. Givetvis är det bättre ur bevissynpunkt, för det fall att man i framtiden blir oense, att ingå ett avtal skriftligt.Inom avtalsrätten talar man ofta om att det ska finnas en överensstämmande anbud och accept. Ett anbud innebär förenklat att jag säger/skriver "Jag erbjuder dig att köpa tjänsten x av mig för y kr". Om du svarar "Jag vill gärna köpa varan x av dig för y kr" finns en överensstämmande anbud och accept och ett avtal föreligger. Som du säkert förstår är man inte fullt så formenlig som i exemplet ovan. I praktiken kan ett avtal likväl ingås genom att du exempelvis i en webshop kryssar i att du vill beställa en tjänst och klickar på beställ. I det fallet accepterar du genom att du trycker på beställ.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur många gånger måste reparation accepteras efter fel enligt konsumentköplagen?

2019-02-18 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte en mobil med abonnemang januari 2018. I juni samma år lämnade jag in den på lagning då det helt plötsligt inte gick att ladda den. Jag testade olika laddare och olika uttag. Fick tillbaka den med info om att de bytt ut delar och uppdaterat mjukvaran. I september 2018 hände samma sak den slutade ladda, än en gång lämnade jag in den och fick den lagad. I novemberr 2018 hände det en tredje gång, lämnade in den och fick den lagad. Fick veta att om det hände igen så skulle jag få en ny telefon. Den slutade fungera att ladda en 4:e gång i januari 2019, lämnade in den och fick den lagad igen! Alltså jag fick ingen ny telefon. Hur många gånger ska det behöva hända innan jag kan kräva en ny telefon eller har jag rent av rätt att häva köpet?
Aksinja Rönnlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att du som privatperson ingått avtalet med en näringsidkare, varpå konsumentköplagen blir tillämplig (KKL). För att kunna kräva en ny telefon eller häva köpet ska varan vara felaktig (22 § KKL). Av 16 § KKL framgår att varan ska överensstämma med vad som följer av avtalet när det kommer till art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning, annars anses det vara fel på varan. Fel kan även föreligga om varans egenskaper inte överensstämmer med de egenskaper som säljaren har nämnt vid marknadsföringen av varan, 19 § KKL. Då telefonen inte går att ladda, är den felaktig och du har rätt att göra diverse påföljder gällande.I 22 § KKL uppräknas de påföljder som köparen kan kräva om det är fel på varan. Det första steget för köparen (som ni redan har gått igenom) är att kräva reparation eller utbyte av varan, som ska utföras utan extra kostnad för köparen. Vanligtvis har säljaren två försök på sig att reparera varan och om samma fel återstår efter andra reparationen har köparen rätt att tacka nej till flera försök. Säljaren har rätt till mer än två försök att reparera varan om det beror på flera olika fel. Då varan i detta fall reparerats fyra gånger och då felet fortfarande återstår, har du rätt att kräva omleverans och få en ny telefon. Som sista alternativ har köparen rätt till prisavdrag (28 §) eller hävning av köpet (29 §). För rätt till att häva köpet ska föreligga krävs det att felet är av väsentlig betydelse för dig, vilket varierar från fall till fall. Hävning innebär att köparen lämnar tillbaks varan och säljaren lämnar tillbaks pengarna. I vissa fall har du som köpare rätt till ersättning för de utgifter och förluster du drabbas av pga. felet på varan, enligt 30 § KKL. Rätten till ersättning gäller även om köpet har hävts.SammanfattningDå det föreligger fel i varan har du som utgångspunkt rätt att kräva en ny telefon. Om säljaren inte har möjlighet att förse dig med en ny telefon, har du rätt att häva köpet. Om du blir erbjuden att än en gång reparera telefonen, har du rätt att vägra detta. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad kan jag göra om mitt barns andra förälder inte följer vad som gäller för bilbarnstol?

2019-02-18 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Jag har ett barn på 6 år som är 120 cm lång. Jag är separerad från den andra föräldern och har delad vårdnad. Det har nu framkommit att de veckorna barnet är hos den andra föräldern så kör den andre förälderns nya sambo mitt barn till skolan utan att barnet sitter på någon slags bälteskudde. Detta är olagligt då ett barn måste vara mins 135cm lång för att åka utan nån slags bilkudde. Detta händer kontinuerligt. Sträckan till skolan är genom en stad och är ca 5km lång. Jag har pratat med den andre föräldern om detta men ingen förändring sker. Vad kan jag rent juridiskt göra för att råda bot på detta ansvarslösa beteende som sätter mitt barn i en riktigt allvarlig risk?Tack på förhand!
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller vad du kan göra juridiskt för att stoppa dina barns andra förälder från att köra bil med barnen utan att de sitter i bilbarnstol/bälteskudde. Om du tycker att föräldraskapet brister hos den andra föräldern kan du antingen genom avtal upprättat hos socialtjänsten eller genom stämning vid tingsrätt mot barnens andra förälder, få ensam vårdnad. Då det inte framgår av din fråga att du önskar ensam vårdnad kommer mitt svar inte gå in på det något närmare. Istället kommer jag ge dig andra vägar att gå för att eventuellt stoppa den andra föräldern från att köra barnen utan att använda bilbarnstol. Är det ett brott att köra bil med barn som inte sitter i bilbarnstol?Precis som du anger i din fråga så finns det regler kring användande av bilbarnstol. Detta regleras i trafikförordningen. Vid färd på väg i en personbil får barn som är tre år eller äldre och kortare än 135 centimeter inte färdas i ett fordon där det inte finns möjlighet att använda en särskild skyddsanordning för barn. Med särskild skyddsanordning menas t.ex. bilbarnstol/bälteskudde. Undantag kan göras vi kortare sträckor. I sådana fall ska barnet istället använda bilbältet när det är möjligt och får då inte färdas i framsätet i en personbil (4 kap. 10 § trafikförordningen). Om dina barns andra förälder kör barnen utan bilbarnstol och det går att använda sådan i bilen, är det alltså ett brott mot trafikförordningen. En förare av ett motordrivet fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot regeln om bilbarnstol döms till penningböter (14 kap. 3 § trafikförordningen).Vad kan jag göra vid oro om att mina barn far illa?Ett alternativ är att anmäla händelserna till polisen. Vid trafikbrott måste du ringa polisen på 114 14 eller besöka en polisstation (läs mer här). Det är svårt för mig att med säkerhet säga att anmälan skulle leda till en fällande dom men det finns andra liknande fall där förare dömts till böter för förseelse mot trafikförordningen (se t.ex. RH 2016:40).Ett annat alternativ är att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Enligt socialtjänstlagen (SoL), bör var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa anmäla detta till socialnämnden (14 kap. 1 c § SoL). Socialtjänsten gör sedan en förhandsbedömning om en utredning ska genomföras för att utreda om barnet far illa. SammanfattningSammanfattningsvis är det bäst om du och barnens andra förälder kan komma överens. Du anger dock i frågan att du pratat med den andre föräldern utan resultat. Du kan anmäla händelserna till polisen eller göra en orosanmälan till socialtjänsten. Du kan även genom avtal hos socialnämnden eller genom en dom få ensam vårdnad. Dock finns då risken att den andre föräldern också söker om ensam vårdnad.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du undrar över något mer kan du kommentera nedan eller skicka in en ny fråga.Vänliga hälsningar,

Hur behandlas latent skatteskuld efter bodelning vid en senare försäljning av fastigheten?

2019-02-17 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |HejHur ska jag hantera den latenta skatten jag har sedan en tidigare bodelning nu när jag säljer mitt hus? I bodelningen värderades huset till 3,8 milj och jag övertog latent reavinst skatt om 198 000. Nu när jag säljer mitt hus för 4,2 milj hur ska jag beräkna vinsten och skatten? Ska jag betala den latenta reavinsten på 198 000 + skatt på mellanskillnaden (3,8 upp till 4,2 milj) = 22% på 400 000? eller hur ska jag räkna?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du behöll fastigheten vid er tidigare bodelning och nu ska sälja den.Latent skatteskuldAlla fastigheter är belastade med latenta skatteskulder - så länge de inte i framtiden säljs för en mindre summa än de en gång köptes för. Man måste alltså göra en vinst på affären för att skattskyldigheten ska inträda.När man bodelar så beskattas inte den make som "avstår", dvs löses ut ur, sin del av fastigheten för den summa som denne därigenom får. Om man då delar upp fastighetens värde rakt av marknadsvärdet så drabbas ju den make som behåller fastigheten hårdare, eftersom denne får ta båda andelarnas skattekostnad. Därför använder man istället här en uträkning av hur pass mycket skatt man hade behövt betala i kapitalvinstskatt för en försäljning vid tidpunkten för bodelningen. Sedan drar man av den summan från fastighetens värde, och den ena maken löser ut den andre baserat på detta belopp.Denna uträkning av den latenta skatteskulden används dock bara för att "jämna ut" andelarna vid bodelningen. Detta är alltså ingen statisk skuld i egentlig mening (som exempelvis ett uppskovsbelopp), utan bara en avräkningsregel för att få en mer rättvis fördelning makarna emellan. Notera dock! En bodelning är underkastad avtalsfrihet, vilket innebär att man inte måste göra på detta sätt - makar kan helt själva bestämma hur man vill dela upp egendomen, så länge de kommer överens om detta. Att makarna exempelvis bara räknar ut marknadsvärdet och delar detta rakt av är alltså helt ok, även om den utlösande maken i det långa loppet drar det korta strået vid en sådan uppgörelse.Vid en senare försäljning av fastigheten kommer den maken (i ditt fall du) som behöll fastigheten att behöva betala skatt på vinsten som vanligt (s.k kapitalvinstskatt). Skatten ligger i praktiken på 22% på fastigheter. Det blir alltså ingen skillnad om du, å ena sidan, väljer att betala 22% på hela vinsten vid försäljningen eller, å andra sidan, väljer att betala enligt det förfarande du redovisat ovan. Du får samma resultat.Jag hoppas du fått svar på dina funderingar! Någonting jag missade? Lämna gärna en kommentar nedan.

Finns reglering om arbetsgivarintyg i lag?

2019-02-18 i Arbetsgivarintyg
FRÅGA |Finns det någon lag som reglerar hur snart efter en anställning som ett arbetsgivarintyg måste effektueras från arbetsgivaren och kan någon kräva att underlaget måste göras digitalt?
Julia Kwapisz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regeln om skyldighet för arbetsgivare att lämna arbetsgivarintyg finns i lag om arbetslöshetsförsäkring, 47 § andra stycket. Det finns tyvärr ingen tidsbegränsning för hur lång tid det ska ta att få ett arbetsgivarintyg. Det finns däremot reglerat att arbetsgivaren ska utfärda ett sådant intyg på begäran, utan oskäligt uppehåll. Om det däremot är väldigt svårt för sökanden att skaffa fram arbetsgivarintyget kan personen styrka dessa uppgifter på annat sätt. Om arbetsgivaren inte är särskilt samarbetsvillig gällande att ge ut ett arbetsgivarintyg är det svårt att använda sig av lagen för att kräva fram ett intyg. Det finns ingen påföljd i lagen för den arbetsgivare som inte utfärdar arbetsgivarintyg. Detta betyder att om arbetsgivaren vägrar är det oftast lättare att styrka uppgifterna på annat sätt, vilket är möjligt enligt lagtexten. Vidare sägs i bestämmelsen att arbetsgivare på begäran ska utfärda intyget enligt formulär, som fastställts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Detta tolkar jag som att du kan få arbetsgivarintyget digitalt, men då behöver sökanden och arbetsgivaren komma överens om att det ska utfärdas digitalt. SammanfattningDet finns alltså enbart en paragraf som reglerar reglerna kring arbetsgivarintyg, men det finns ingen tidsbegränsning på hur fort ett arbetsgivarintyg ska ges ut. Det enda som nämns är utan oskäligt uppehåll. Det är dock svårt att använda denna paragrafen mot arbetsgivaren eftersom att det inte finns någon påföljd i lagen för den arbetsgivare som inte utfärdar arbetsgivarintyg. Då får sökanden styrka dessa uppgifter på annat sätt helt enkelt!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur stor chans har vi att få igenom en adoption?

2019-02-18 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har ett barn på snart 14 år. Pappan har aldrig haft vårdnad och vi separerade när sonen var ca 2år. Pappa har endast haft ungänge med sonen under en kort period och då med kontaktperson. Senaste 10 åren har de inte träffats eller haft någon kontakt. Pappan har dömts till rättspsykiatrisk vård med särskilde utskrivningsprövning pga allvarlig psykisk störning. Han har levt som uteliggare och inte haft ett arbete de senaste åren. Jag är idag gift och har fler barn med min man. Min man har tagit papparollen från dag 1, han och sonen har en fin och nära relation. Min man tar även samma ekonomiska ansvar som jag för sonen och delaktig i allt kring honom. Han gör ingen skillnad på barnen. Sonen har en stor önskan att min man adopterar honom. Jag undrar hur stor chans vi har att få igenom en adoption? Hur går man tillväga?
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om adoption finns i fjärde kapitlet i Föräldrabalken (FB).De tre inledande bestämmelserna i 4 kap. FB stadgar att vid alla frågor som rör adoption av ett barn ska barnets bästa ges största vikt, att ett barn endast får adopteras om det med beaktande av samtlig omständigheter är lämpligt samt att barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågan. Barnets åsikter ska sedan tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.Enligt 4 kap. 6 § FB är det okej att en make eller sambo med dennes samtycke får adoptera dennes barn. Fortsättningsvis anges 4 kap. 8 § FB att ett barn inte får adopteras utan samtycke från den förälder som är vårdnadshavare. Eftersom ditt barns pappa är inte är vårdnadshavare till barnet så krävs inte samtycke från honom. Enligt 4 kap. 18 § har han dock en rätt att yttra sig om adoptionen, om det inte anses uppenbart obehövligt eller liknande skäl. Detta bestämmer domstolen. Ett barn som har fyllt 12 år måste själv ge sitt samtycke till adoption för att det ska vara möjligt, se 4 kap. 7 § FB.Själva adoptionsförfarande går till så att din man (den som vill adoptera) ger in en ansökan till den tingsrätt där ditt barn har sin hemvist (4 kap. 12 § FB). Det är sedan upp till rätten att se till att frågan om adoption blir tillräckligt utrett för att få ett tillräckligt underlag för att se om adoptionen är till barnets bästa. I ert fall kan det faktum att ditt barn har har vuxit upp med din man och betraktar honom som sin förälder tala för att en adoption anses vara ditt barns bästa. Att pappan inte har träffat barnet på tio år är också en sådan sak som talar för att en adoption anses vara i barnets intresse. Jag skulle alltså bedöma chansen att domstolen godkänner en adoption som god.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan man söka uppehållstillstånd på nytt direkt efter avslag?

2019-02-18 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Min man (som är kongoles medborgare) har sökt om uppehållstillstånd via anknytning till mig (svensk medborgare) men vi fick avslag ungefär 2-3 månader efter vi hade skickat in ansökan för att jag inte uppnådde försörjningskrav eller boendekrav. Jag har nu ordnat ett boende i andrahand, där jag får hyra i 1år i taget (pga regeln med bostadsrätt) med möjlighet till förlängning. Jag har nu även ett arbeta (timanställd på schema på ca 82%) där jag har jobbat sedan 5 år tillbaka fortfarande som timanställd. Jag överklagade beslutet och skickade in nya uppgifter till MIG och De sa att de skulle titta på det och se om beslutet kunde ändras, men istället skickades fallet direkt till Förvaltningsrätten som nu ska ta beslut i frågan. Vi har inte heller fått göra några intervujer eller liknade. Det har nu gått över 8månader sedan MIG skickade vårt ärande vidare till Förvaltningsrätten och jag är orolig att det kommer att ta ännu längta tid eller att vi får avslag IGEN. Vi är snart gifta i ett år och tycker att det är jättejobbigt att få bo isär som nygifta utan att få veta när det är vi får bo ihop i Sverige, och är rädda att det kanske tar ytterligare ett-två år innan beslut och kanske det blir avslag. MIN FRÅGA ÄR: Om vi beslutar oss nu att acceptera MIGs beslut och ta tillbaka överklagan och jag flyttar till Kongo istället, kommer det att finnas möjlighet att börja om processen på nytt hos MIG (finns det regel på det?) att man kanske får vänta några år innan eller liknade?
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Min utgångspunkt för svaret:Jag förstår det som att du är Svensk medborgare och din man har ansökt om uppehållstillstånd genom bestämmelserna om anhöriginvandring (se 5 kap. 3 § 1 p. utlänningslagen, hädanefter UtlL). En överklagan av Migrationsverkets beslut att avslå uppehållstillstånd föranleder att ärendet hamnar hos migrationsdomstolen, vilket även är en förvaltningsdomstol (se 14 kap. 3 § UtlL). Eftersom din man är i Kongo var det varken aktuellt med något avvisnings eller utvisningsbeslut. Ni har varit gifta under kortare tid. Möjlighet att börja om processen om jag flyttar till Kongo?Eftersom att det handlar om ett avslag av ansökan om uppehållstillstånd råder inte någon så kallad negativ rättsverkan motsvarande vad som är fallet vid avvisning eller utvisning. Negativ rättsverkan innebär att beslutet hindrar rätt att i framtiden föra talan i samma fråga, vilket för avvisning eller utvisning gäller under 4 år från beslutet (se 12 kap. 22 § UtlL). Någon motsvarande tid finns alltså inte angående avslagsbeslut på ansökan om uppehållstillstånd. Däremot råder en allmän princip om litispendens som innebär att samma fråga av principiell grund inte kan vara föremål för två parallella prövningar (jfr ex. 39 § förvaltningslagen). Medan ett mål om uppehållstillstånd pågår i migrationsdomstolen kan således inte ett nytt mål i samma fråga inledas hos Migrationsverket, utan det bör te sig så att ni får invänta slutligt beslut innan processen kan inledas på nytt. Kan uppehållstillstånd erhållas enligt anhöriginvandring om jag flyttar till Kongo?Jag vill uppmärksamma om att anhöriginvandring i grunden baseras på att anknytningspersonen är bosatt i Sverige. I det fall du flyttar till Kongo riskerar du således att förlora statusen som anknytningsperson vilket föranleder att din mans grund för ansökan om uppehållstillstånd upphör (jfr 5 kap. 3 § 1 p. UtlL). Ett undantag härför råder som innebär att svensk medborgare som inte är bosatt men har manifesterat konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid anses som bosatt enligt bestämmelsen om anhöriginvandring (MIG 2007:36). Om du flyttar till Kongo borde detta undantag kunna åberopas och din man bör då ha möjligheten att åberopa anknytning till dig som uppehållsgrund även om ni bägge för tillfället bor i Kongo. Angående försörjningskravet råder för tillfället att anknytningspersonen, det vill säga du, ska kunna försörja både dig och din man samt ha bostad tillräcklig för båda (se 5 kap. 3 b § andra stycket UtlL och 9 § lagen om tillgängliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige samt 1 § förordningen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige). SammanfattningDu kan flytta till Kongo och så snart domstolen har meddelat beslut och tidsfristen för överklagande har löpt ut (vanligen 3 veckor) kan din man sända in ny ansökan om uppehållstillstånd, vilket inleder en ny process från grunden. Om du bor i Kongo måste den konkreta avsikten vara att inom en snar framtid bosätta dig i Sverige för att din man ska kunna beviljas uppehållstillstånd såsom anhörig (se MIG 2007:36). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

När tillämpas distansavtalslagen?

2019-02-17 i Alla Frågor
FRÅGA |HejKöpa bil från netauktion, gäller distansavtal?I dag alla bilfirmor säljer sina fordon via auktioner och ingen tar ansvar.Hur går det till?
Oscar Lado |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Distansavtalslagen tillämpas när konsument och näringsidkare ingår distansavtal och avtal utanför näringsidkarens affärslokaler (1§ distansavtalslagen). Avtal genom internetauktioner är ett distansavtal eftersom konsumenten och näringsidkaren inte befinner sig på samma plats när avtalet ingås (se 2§ distansavtalslagen), alltså tillämpas distansavtalslagen på internetauktioner. Detta innebär att avtalsvillkor som avviker från lagen till nackdel för konsumenten som huvudregel är ogiltiga (4§ distansavtalslagen). Ett exempel på en rättighet som konsumenten har vid distansavtal är 14 dagars ångerrätt (10§ distansavtalslagen).