Bär makar ett delat ansvar för varandras skulder?

2019-05-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Delas alla skulder i samband med äktenskap ?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vardera make svarar för sina egna skulderVarje make behåller äganderätten till sin egendom och ansvarar även fortsättningsvis för sina egna skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken (ÄktB)). Således delas varken äganderätt eller skulder upp mellan makarna vid ingående av äktenskap.Däremot innebär äktenskapet en viss rådighetsbegränsning över viss egendom. Exempelvis får inte den ena maken utan den andres samtycke sälja, hyra eller belåna den gemensamma bostaden eller annan fast egendom som är giftorättsgods (7 kap. 5 § ÄktB).Av äktenskapen följer även en underhållsskyldighet för både era gemensamma behov men även den andre makens personliga behov (6 kap. 1 § ÄktB).Däremot vid äktenskapsskillnad så kommer båda makarnas egendom som är giftorättsgods delas lika som utgångspunkt (9 kap. 1 § ÄktB). All egendom är giftorättsgods såvida den inte gjorts till enskild genom äktenskapsförd, gåva, testamente (7 kap. 1 § respektive 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen kommer vardera makes skulder avräknas värdet av dennes egendom, vilket innebär att även skulderna fördelas vid bodelningen (11 kap. 2 § första stycket respektive 11 kap. 3 § ÄktB).SammanfattningVardera make behåller äganderätten till sin egendom och ansvarar även fortsättningsvis för sina egna skulder även under ett äktenskap. Däremot är rådigheten över fast egendom begränsat varvid det krävs samtycke. Vid en bodelning kommer däremot egendom och skulder fördelas lika mellan makarna som utgångspunkt.Hoppas du har funnit mitt svar behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

Är utomlands bosatt person skattskyldig i Sverige vid försäljning av en svensk fastighet?

2019-05-19 i Internationell skatterätt
FRÅGA |HejFörst och främst, tack för att ni finns! Er sida är helt fantastisk!Jag ska hjälpa min svärfar att sälja en lägenhet som han äger i Sverige. Han saknar dock svenskt medborgarskap, och är heller inte bosatt i Sverige.Ska han betala skatt för föräljningen via deklaration i Sverige, eller i det land som han bor i?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Obegränsad skattskyldighetFysiska personers skattskyldighet regleras i 3 kap. inkomstskattelagen (IL). Även om din svärfar inte är bosatt i Sverige kan han räknas som obegränsat skattskyldig, vilket innebär en skattskyldighet för alla inkomster både från Sverige eller utlandet (3 kap. 8 § IL). Det finns tre olika kriterier som kan klassificera en fysisk person såsom obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § IL). Antingen genom bosättning i Sverige, eller genom stadigvarande vistelse i Sverige eller genom väsentlig anknytning. Med stadigvarande vistelse avses en vistelse i Sverige om 6 månader. Väsentlig anknytning avgörs utifrån en helhets bedömning av en mängd olika omständigheter som finns stadgade i 3 kap. 7 § IL. Om din svärfar tidigare bott i Sverige och flyttat ut under de senaste fem åren så presumeras det att han fortfarande har väsentlig anknytning till Sverige (3 kap. 7 § andra stycket IL). Det innebär att din svärfar måste kunna motbevisa att så är fallet.Begränsad skattskyldighetOavsett huruvida din svärfar är obegränsat skattskyldig så är begränsat skattskyldiga fysiska personer, vilket omfattar alla som inte är obegränsat skattskyldiga, skattskyldig för bland annat kapitalvinster från en fastighet i Sverige (se 3 kap. 17 § samt 3 kap. 18 § första stycket 10:e punkten IL).Inkomsten från en försäljning av en fastighet i Sverige ska alltså deklareras oavsett om din svärfar är obegränsat eller begränsat skattskyldig. Skatteavtal för att undvika dubbelbeskattningDet kan sannolikt vara så att det land där din svärfar är bosatt också kommer att anse att han är skattskyldig för kapitalvinsten från försäljningen av fastigheten i Sverige. Sådana dubbelbeskattningssituationer regleras genom att länder sluter skatteavtal med varandra vari det regleras utifrån omständigheterna vilket land som ska ges beskattningsrätt och hur länderna ska gå tillväga för att undvika att det uppstår en dubbelbeskattning. På Skatteverkets hemsida kan du se vilka länder som Sverige har slutit skatteavtal med och hur avtalet reglerar beskattningsrätten.Hoppas du har funnit mitt svar behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

Kan verkställighet av fängelsestraff ske med fotboja?

2019-05-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Min dotter har suttit häktad i 5 månader och 1 vecka. Hemma nu men fick sin dom igår som blev 1 1/2 års fängelse. Kan hon få fotboja direkt. Räknas de 5 månaderna med. Hon har boende och jobb
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att det ska kunna bli fråga om fotboja får det inte röra sig om ett fängelsestraff som är högre än sex månader (lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll 1 §).För övrigt så ska i regel hon få häktestiden avräknad på sitt fängelsetraff (brottsbalken 33 kap. 5 §). Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Vad behöver ett avtal om försäljning av bil innehålla?

2019-05-18 i Avtal
FRÅGA |Om jag säljer en bil privat till en annan privatperson. Vad är jag skyldig att skriva på kvittot för att det ska vara giltigt i domstol? Alltså räcker det att skriva att bilen säljs i befintligt skick, med regnummer, datum, pris och båda säljaren och köparens underskrift och ort?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ett avtal om bilförsäljning är inte ett avtal som kräver någon speciell form. Det går till och med att sluta detta avtal helt muntligt. Avtalet blir mer en form av bevis på vad ni avtalat om och att själva försäljningen skett.Dina förslag på avtalsinnehåll är bra för att uppfylla detta syfte. Är det något annat ni specifikt avtalat om är även detta bra att ha med i avtalet, annars räcker det du skrivit gott och väl!Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Vad följer av olovlig andrahandsuthyrning; kan jag få en "prick" i ett register?

2019-05-19 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej! Om en person hyr ut sin hyresrätt svart och värden får reda på detta. Kan det bli några andra konsekvenser förutom uppsagt kontrakt för den som är lägenhetsinnehavare. Det jag undrar är om personen kan få en prick i något register (?) som kommer försvåra för denne att få lägenhet igen längre fram om hen söker hyresrätt? Tacksam för svar!
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! UtgångspunktJag kommer fatta mig kort eftersom frågan inte kräver ett utförligare svar. Jag avser dock att inkludera viss förklaring till varför regleringen förhåller sig på ifrågavarande vis samt avslutningsvis även ett något mer "utom-juridiskt" perspektiv. Vad är följden av olovlig andrahandsuthyrning och varför?Det är i regel inte tillåtet att upplåta sin lägenhet i andra hand utan hyresvärdens medgivande (12 kap. 39 § Jordabalken (JB)). Undantagsvis kan privatpersoner upplåta i andra hand utan nämnda medgivande förutsatt att hyresnämnden lämnar tillstånd. Sådant tillstånd lämnas enbart under vissa särskilda grunder såsom sjukdoms- eller studieskäl samt att hyresvärdens vägrade medgivande är obefogat (12 kap. 40 § JB). Följden av olovlig andrahandsupplåtelse är att hyresrätten kan förverkas. Förverkande förutsätter för det första att upplåtelsen är olovlig, för det andra att hyresvärden begär rättelse inom två månader från kännedom om upplåtelsen och för det tredje att rättelse inte sker utan dröjsmål (12 kap. 42 § 3p. och 43 § JB). Utöver att avtalet förverkas råder inga andra rättsligen underbyggda sanktioner. Olovlig uthyrning är inte kriminaliserat. Ett förslag att skärpa regleringen kring olovlig andrahandsupplåtelse genom en kriminalisering av olovlig andrahandsuthyrning till överhyra (det vill säga med "vinstsyfte") framlades nyligen i ett betänkande å regeringens vägnar ("Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning", SOU 2017:86). Förslaget fick gehör av regeringen även i den proposition som framställdes till Riksdagen, dock samtidigt som förslaget sågades av både lagrådet och remissinstanser. Som motargument anfördes bland annat av att det skulle skapa större osäkerhet och således missgynna även legitim uthyrning, vilket anses oönskat. Lagrådet anförde härtill att "det inte finns säkra belägg för att problemet är av så allvarligt slag som krävs för att en kriminalisering ska framstå som nödvändig. Av betydelse för kriminaliseringens effektivitet anser Lagrådet också vara att en andrahandshyresgäst kan förmodas ha ett ringa intresse av att medverka i en brottsutredning." (prop. 2018/19:107 s. 55). Slutligt utfall i frågan är inte klart och detta berör inte dig direkt i detta fall men kan vara av intresse för djupare förståelse. När kan mitt agerande ge mig en "prick" i register?För kriminella ageranden förs ett belastningsregister. I detta inkluderas inte ageranden som är otillåtna men inte kriminaliserade, såsom exempelvis otillåten andrahandsuthyrning. Belastningsregistret innefattar samtliga brott för vilka du har lagförts (3 § 1 p. lagen om belastningsregister (BRL)). När det angår registrering av lagfört brott som resulterat i påföljden böter gallras dessa ur registret 5 år efter domen (17 § 9 p. BRL). Detta innebär att det i ditt belastningsregister finns registrerat uppgifter om ifrågavarande agerande. Mer detaljerat vad belastningsregistret innehåller kan du läsa i 2-9 § förordningen om belastningsregister. För en kort redogörelse av vad som syns i registret vid utbegärande hänvisar jag till ett tidigare svar i frågan (se här) Sammanfattning och "utomjuridiskt" perspektivSammantaget finns inga andra rättsföljder än hyresavtalets förverkande och olovlig upplåtelse är inte kriminellt. För att addera egna spekulationer som kan vara värda att beakta är det däremot inte helt otroligt med "utomjuridiska" och informella informationskanaler där information kan spridas mellan hyresvärdar angående olika hyresgästers lämplighet; huruvida detta sedan vore lovligt eller lämpligt är en annan fråga. Vid hyresavtalets förverkande kan även ovilja att flytta (det vill säga kvarstannande i lägenheten utan rätt därtill) föranleda juridiskt oönskade konsekvenser för den berörda; detta är uppenbart och rör en fråga som inte besvaras här. Juridiskt bör du inte oroa dig för ytterligare repressalier men ett starkt råd är att inte agera i strid med hyresvärdens medgivanden. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Ska man avstå eller avsäga sig ett arv?

2019-05-19 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Har en älskad mamma som väntar på sankte per, hon har mycket pengar, men jag har som önskan att mitt arv ska gå direkt till mina barn utan att passera via mej. Hur gör man, avstår man eller avsäger sej arvet?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att avstå från ett arv och att avsäga sig rätten till ett arv är två olika vägar att gå för att arvet ska tillfalla dina barn direkt. Nedan ska jag förklara hur dessa två tillvägagångssätt skiljer sig åt och vilka verkningar det kan ge upphov till beroende på ditt val av förfarande. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) vilken jag kommer att hänvisa till i mitt svar. Att avsäga sig rätten till ett arvSom arvinge till din mamma kan du avsäga dig rätten att ärva henne, medan hon är i livet. Detta kan göras genom att godkänna ett testamente till förmån till dina barn, vilket jag antar inte är aktuellt utifrån omständigheterna i din fråga. Det andra alternativet som finns att tillgå är att upprätta ett skriftlig handling i samförstånd med din mor, där du avsäger dig rätten till framtida arv (ÄB 17 kap 2 § första stycket).Ett arvsavstående kan bli gällande mot hela din arvsgrenSom huvudregel gäller en arvsavsägelse även mot dina barn och andra arvingar, vilket skulle innebära att dina barn mister sin rätt att ärva i ditt ställe. Därför är det viktigt att du tecknar ner att avsägelsen endast ska gälla dig personligen och att din önskan är att barnen ska ta del av arvet (ÄB 17 kap 2 § tredje stycket). Vid arvsavsägelse anses du inte längre vara arvinge, och kommer därmed inte heller vara dödsbodelägare i din mammas dödsbo. Bröstarvingars rätt till laglott kan påverka arvsavståendets giltighetDu som är bröstarvinge till din mamma har trots ett arvsavstående en kvarstående rätt till din laglott. Laglotten utgör hälften av arvet du ursprungligen är berättigad till (ÄB 7 kap 1 §). Om du inte har fått kompensation för laglottens värde i samband med avsägelsen eller som förskott på arv är avsägelsen inte bindande i den delen. Detta läks dock genom att värdet av laglotten tillfaller dina barn (ÄB 17 kap 2 § första stycket). Att avstå ett arv Ett arvsavstående kan ske först efter att arvlåtaren har avlidit. Tidigare var arvsavstående en möjlighet att minska arvsskatten genom att arvet fördelades på fler lotter. Arvsavståendet ska ske före arvsskiftet. Om du väljer det här alternativet behöver du inte ange att du vill att dina barn ska få del av arvet. De kommer att träda i ditt ställe, och det arv du var berättigad till ska delas mellan dem som om du avlidit före din mamma. Ditt arvsavstående bör antecknas skriftligen och skickas till skatteverket tillsammans med bouppteckningen. Sammanfattningsvis ger en avsägelse rättsliga konsekvenser i större omfattning än ett avstående.Mina rådOavsett vilket förfarande du väljer är det viktigt att du formulerar dig så tydligt som möjligt för att inte missförstånd ska uppstå. I synnerhet är det av vikt att du är tydlig med att ett arvsavstående endast ska gälla mot dig, men ej mot dina barn. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig med din fråga, och givit dig underlag för att fatta ett beslut. Ställ gärna en ny fråga till oss om du har fler funderingar. Om du tror att du behöver mer ingående juridisk hjälp kan jag rekommendera dig att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Med vänlig hälsning,

Enskild vårdnadshavare och den andre vill inte medverka

2019-05-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag fick enskild vårdnad för min som i januari 2019, Mamman är 2015 dömd för egenmäktighet, grovt brott.I februari/mars (2019) flyttar mamman till en annan stad. Hon vägrar uppge adress/stad.Pga det förflutna vägrar jag umgänge och kräver att hon skall uppge adress.Läget är nu låst och sonen går miste om umgänge med sin mamma.Känner mig osäker på hur jag skall gå vidare.
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tyvärr inga rättsliga vägar som du kan få mamman att uppge sin adress eller medverka om hon inte vill detta. Jag förstår att det känns tråkigt med att sonen går miste om umgänge med sin mamma och hoppas att det löser sig på bästa sätt.Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Kan asyl sökas på nytt trots tidigare ansökan vid tidigare vistelse i Sverige?

2019-05-18 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en 21 årig kille från Irak under mina vingar. Han kom i sept 2015 tillsammans med sin familj. Familjen åkte tillbaka i Jan -16 INNAN beslut fattades i deras ärende och "min" kille blev ensam kvar. Han har nu TUT för studier och är väl etablerad i Sverige med skola, jobb och bostad.Nu har situationen i hemlandet förvärrats och hans mor och minderåriga lillasyster vågar inte vara kvar. Jag är medveten om att Europa är "stängt" men hur ser deras möjligheter ut för en ny asylansökan i Sverige? Anhöriginvandring är ju inget alternativ för denna familjen. OM vi hittar ett sätt att få hit dom, får dom då lov att söka asyl på nytt? Jag tänker eftersom dom inte hann få några beslut innan dom reste tillbaka.Med vänlig hälsning,
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmän utgångspunktDin fråga som jag uppfattar den är vilken möjlighet till att söka och få asyl som en mor och lillasyster till en i Sverige uppehållsberättigad kille har. Det mer direkta svaret på din fråga redogörs för under "hindrar den tidigare asylansökan en ny ansökan". Därefter följer en allmän redogörelse av asylskäl som kan läsas vid intresse av djupare förståelse kring migrationsverkets bedömning av flyktingskäl eller grunder för alternativt skyddsbehov. Hindrar den tidigare asylansökan en ny ansökan?Angående denna del av frågan råder två potentiella inriktningar beroende på resultatet av deras ansökan. Den första situationen är om avslag/utvisning beslutats av migrationsverket och den andra är samtliga fall då något sådant beslut inte har meddelats. Eftersom jag inte vet omständigheterna närmare redogör jag kort för bägge dessa alternativ. I den situation att avslag eller utvisning meddelats, oaktat var de ansökande befinner sig, råder att beslutet är giltigt under fyra år (12 kap. 22 § utlänningslagen (UtlL)). Under dessa fyra år råder som huvudregel att en ny asylansökan inte kan prövas. Undantagsvis kan en prövning dock ske om omständigheter åberopas som inte tidigare kunnat åberopas eller inte tidigare åberopats på grund av giltiga skäl (12 kap. 19 § första stycket 2p. UtlL). En förändringar av situationen i hemlandet är ett typexempel på vad som kan utgöra nya omständigheter som "inte kunnat åberopas". Omständigheterna är nya enbart om de inte har beaktats i något beslut (MIG 2008:6). Att minnas härvid är att fyra år från ett eventuellt sådant beslut med stor sannolikhet redan har eller snart kommer ha passerat. Avseende den situationen att inget sådant avvisnings eller utvisningsbeslut har fattats föreligger inget hinder mot en ny asylansökan och en ny asylprövning (jfr återigen 12 kap. 22 § UtlL och för vidare läsning se begreppet "negativ rättskraft"). Möjlighet till att beviljas uppehållstillstånd?Fall 1 - AnhöriginvandringDu nämner i frågan att anhöriginvandring inte är aktuellt. Detta är sannolikt korrekt eftersom killen i Sverige inte är har permanent uppehållstillstånd och därmed inte kan utgöra anknytningsperson i detta fall (se 5 kap. 3a § 2p. UtlL och MIG 2008:1). Undantagsvis kan uppehållstillstånd förutsatt synnerliga skäl, vilket i princip aldrig anses föreligga (se 5 kap. 3a § tredje stycket UtlL). Synnerliga skäl avser en situation som är ömmande och udda. Som udda har i praxis exempelvis ansetts då en kvinna hade hälsoproblem och var statslös palestinier som av Syrisk domstol hade dömts till utvisning till ett gränsläger mellan Syrien och Irak där omständigheterna var mycket svåra (MIG 2009:26). Härutöver krävs även särskild anknytning till Sverige, vilket inte skäligen kan anses råda i detta fall. Fall 2- AsylFörutsatt att de tar sig till Sverige samt att övriga krav för asyl är uppfyllda råder rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 § första stycket UtlL). Observera att personerna inte kan beviljas uppehållstillstånd om de inte befinner sig i Sverige utan få hänvisas till anhöriginvandring eller dylika grunder såsom studier eller arbete. Den som söker asyl kan vara antingen flykting eller alternativt skyddsbehövande för vilket olika krav råder. Fall 2.1 - Flykting (4 kap. 1 § UtlL):För det första krävs för flyktingstatus att personen är en utlänning eller statslös som vistas utanför sitt land, vilket även följer av kravet på befinnande i Sverige. För det andra ska personen känna välgrundad fruktan för förföljelse, med vilket avses allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter från antingen landets myndigheter eller enskilda, som kopplas till omfattad förföljelsegrund (UNHCR:s handbok p. 51; prop. 2009/10:31 s. 102). Förövare kan vara antingen staten eller enskilda men då det är staten är generellt sett möjligheterna till uppehållstillstånd bättre eftersom interna flyktalternativ då i regel anses saknas (4 kap. 1 § andra stycket UtlL). Med Välgrundad fruktan avses dels en subjektiv, dels en objektiv rekvisit. Det subjektivt rekvisit avser att fruktan ska vara faktiskt upplevd av personen i fråga (se 4 kap. 1 § första stycket UtlL). Tyngdvikt läggs vid subjektiv fruktan varvid fakta inte är nödvändig när utlänningens uttalanden fastslagits som tillräckligt trovärdiga (prop. 1996/97:25 s. 27; UNHCR:s handbok p. 3). Det objektiva rekvisitet avser att fruktan ska vara välgrundad utifrån faktiskt föreliggande omständigheter (se 4 kap. 1 § andra stycket UtlL). "Fruktan anses välgrundad om det med hänsyn till den asylsökandes personliga förhållanden och förhållandena i hemlandet finns anledning att anta att sökanden kan komma att utsättas för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Det är således en framåtsyftande riskbedömning som ska göras." (prop. 2009/10:31 s. 101). För det tredje ska fruktad förföljelse grundas i en erkänd förföljelsegrund. Dessa är ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. Med det sistnämnda avses viss identifierbar grupp av personer som, annat än förföljelserisken, har ett gemensamt kännetecken eller av övriga samhällsmedborgare uppfattas som en särskild grupp. Tillhörighet ska vara sådan att den antingen inte kan ändras eller av identitets- eller samvetsskäl inte får avsväras. Varken gruppens storlek eller huruvida samtliga gruppmedlemmar undergår förföljelserisk är relevant. Exempel är personer med liknande bakgrund, vanor eller social status. (prop. 2005/06:6 s. 24f.) För det fjärde ska det inte finnas några interna flyktalternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att internflykt är möjligt och ska identifiera det eller de områden som kan utgöra internflyktsalternativ inom vederbörandes hemland (jfr MIG 2008:20, MIG 2009:4 och MIG 2010:10). Angående vissa länder är internflykt uteslutet, så är inte fallet med Irak. För närvarande gör migrationsverket bedömningen att potentiellt tillräckligt säkra områden finns och anger att det är "de två kurdiska provinserna Erbil och Suleymaniya samt städerna Bagdad, Basra och Najaf som kan vara relevanta och rimliga alternativ". (https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2018/2018-01-19-Nytt-stallningstagande-om-Irak.html) Fall 2.2 - Alternativt skyddsbehövande (4 kap. 2 § UtlL)Alternativt skyddsbehov kan råda i två olika fall. För det första om det finns grundad anledning att anta att personen löper risk att i hemlandet straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För det andra om det råder grundad anledning att anta att civilperson löper allvarlig samt personlig risk att skadas i en väpnad konflikt. Jag kommer inte gå in närmre på dessa krav i detta svar utan hänvisar till Migrationsverkets rätts- och informationssystem "Lifos" (se följande länk https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40665). SammanfattningJag bedömer det som sannolikt att en ny asylansökan kan inlämnas och bli bedömd av migrationsverket förutsatt att ifrågavarande personer befinner sig i Sverige. Läget i Irak är oroligt men det finns ingen garanti för att uppehållstillstånd beviljas. Använd gärna Lifos för att utröna hur de faktiska omständigheterna i Irak förhåller sig till de krav för uppehållstillstånd som jag har redogjort för ovan. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,