Min släkting hämtar inte sina saker – kan jag slänga dem eller skulle det räknas som stöld?

2020-02-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |En släkting till mig har använt mitt förråd till att förvara sina saker i. Detta skulle vara tillfälligt i några veckor. Dock har det nu gått ett år och personen i fråga vägrar tömma ut sina saker som tar upp så gott som hela utrymmet. Kan jag då själv tömma förrådet och slänga allt på tippen eller skulle det räknas som stöld då det inte är mina saker?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) och lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) i mitt svar.Du kan göra dig skyldig till olovligt förfogande eller skadegörelse om du slänger sakernaDu kan tyvärr inte tömma förrådet själv och slänga sakerna, eftersom du då skulle begå ett brott mot din släkting. Det är dock inte stöld som blir aktuellt, eftersom stöld förutsätter att du tar sakerna från din släkting för att behålla dem själv (8 kap. 1 § BrB). Däremot skulle du göra dig skyldig till olovligt förfogande, eftersom din släkting "berövas sin rätt" till sakerna om du slänger dem (10 kap. 4 § första stycket BrB). Du gör dig istället skyldig till skadegörelse om sakerna blir skadade eller förstörs när du kastar bort dem (12 kap. 1 § BrB).Ansök om vanlig handräckning hos KronofogdenVad kan du då göra för att få bort sakerna från förrådet, utan att samtidigt begå ett brott? Jo, du kan ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogden. Myndigheten kan då besluta att din släkting måste flytta sina saker från ditt förråd (3 § andra punkten BfL). Det kostar i nuläget 300 kronor att göra en sådan ansökan (februari 2020).Som utgångspunkt kommer Kronofogden att verkställa sitt beslutKronofogden kommer att verkställa sitt beslut mot en kostnad, förutsatt att du inte uttryckligen anger i din ansökan att du inte vill att det ska ske (16 § och 45 § BfL). Vid verkställigheten kan myndigheten träda in och flytta sakerna från förrådet i enlighet med beslutet. En förutsättning för verkställigheten är förstås att Kronofogden har beslutat i enlighet med vad du önskar, det vill säga att din släkting måste flytta sina saker.Du kan välja att avvakta med att begära verkställighet och göra en separat ansökan vid ett senare tillfälle om du vill. Kronofogden kommer dock att försöka få din släkting att betala för verkställigheten i första hand.Du kan begära ersättning för ansökningsavgiftenDu gör din ansökan i skriftlig form, antingen på papper eller elektroniskt (9 § BfL). Oavsett vilken väg du väljer så får du fylla i ett formulär med den information som Kronofogden behöver för att kunna fatta ett beslut. Du ska slutligen skriva under din ansökan (19 § BfL).I ansökan kan du begära ersättning för utgifter som du har haft i ärendet, till exempel för ansökningsavgiften (17 § och 48 § tredje stycket BfL). Det är din släkting som får betala dina kostnader om Kronofogden beslutar till din fördel (46 § BfL).Ansökan ska innehålla ett yrkande och grunden för detDin ansökan måste innehålla ett yrkande och en grund för yrkandet (10 § BfL). I ditt yrkande begär du att Kronofogden ska besluta att din släkting måste flytta sina saker från ditt förråd.Grunden för ditt yrkande bör inriktas på det faktum att du och din släkting kom överens om att hen skulle hämta sina saker inom en viss tid, att så inte har skett och att förutsättningarna för en vanlig handräckning därmed är uppfyllda enligt 3 § andra punkten lagen om betalningsföreläggande och handräckning.Din ansökan kommer att beviljas så länge din släkting inte bestrider denNär din ansökan är inskickad kommer din släkting att uppmanas att meddela hur hen ställer sig till ditt anspråk (25 § BfL). Kronofogden kommer att besluta i enlighet med ditt yrkande så länge din släkting inte bestrider din ansökan (42 § BfL).Bestrider hen däremot din ansökan får du ta ställning till om du vill ta saken till domstol, vilket kan leda till stora kostnader för dig (31 § och 33 § BfL). Vill du inte gå till domstol kommer ärendet att avskrivas (37 § BfL).SammanfattningDu kan inte tömma förrådet och flytta på din släktings saker på egen hand, eftersom du då kan göra dig skyldig till brottet olovligt förfogande. Skadas hens saker kan du göra dig skyldig till skadegörelse.För att få bort sakerna från förrådet får du istället ansöka om en vanlig handräckning hos Kronofogden. Myndigheten kan då besluta att din släkting är skyldig att flytta på sina saker. Du kan göra en elektronisk ansökan eller använda Kronofogdens blankett för vanlig handräckning. Det finns också en blankett för ansökan om separat verkställighet som du kan använda längre fram om du inte vill ansöka om verkställighet samtidigt som du gör din ansökan om handräckning.Innan du gör en ansökan råder jag dig att läsa Kronofogdens information om vanlig handräckning samt myndighetens broschyr om detsamma.Du får själv avgöra om du först bör kontakta din släkting och meddela hen att du tänker begära vanlig handräckning om hen inte hämtar sina saker. Kanske kommer hen då och hämtar dem frivilligt, så att du slipper göra någon ansökan.Lawline har en egen juristbyrå som kan hjälpa dig om du behöver mer ingående rådgivning eller praktisk hjälp med exempelvis din ansökan. Vid intresse kan du boka en tid på Lawlines hemsida eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Fråga om giltigheten av en kontrollavgift

2020-02-26 i Parkeringsböter
FRÅGA |Angående kontrollavgift för felparkerad bil.Fick en kontrollavgift där det anges att jag parkerat på förhyrd plats, detta stämmer.På boten anges att jag stod på plats nr 19.I verkligeheten stod jag på plats 190, vilket även syns på p-bolagets bildbevis.Dom menar att dom skrivit fel nummer på boten.Ä4r den då fortfarande giltig ?
André Tito |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår ifrån att det är lagen om kontrollavgift vid olov parkering som blir tillämplig eftersom den reglerar avgifter för felparkering hos markägaren och inte kommunala felparkeringsavgifter. Skillnaden är att den förra gäller på privat mark och den senare gäller på allmän mark. Det blir relevant eftersom den förra avgörs på civilrättslig grund medan den senare vänder du dig till Polismyndigheten.Eftersom det är fråga om en kontrollavgift på privatägd mark, innebär det att är upp till bolaget som utfärdat kontrollavgiften om de vill vidhålla vid sitt krav på att betalningen ska ske eller om de vill efterge kravet. Om du väljer att bestrida boten är det upp till bolaget om de vill väcka talan i domstol för att du inte vill betala avgiften. Talan ska i sådana fall väckas vid den tingsrätt i orten där den olovliga parkeringen ägde rum, 9 § andra stycket lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering.Med vänliga hälsningar,

God mans lämplighetsbedömning

2020-02-26 i God man & förvaltare
FRÅGA |Vad innebär det att vara rättrådig, när det handlar om att en god man ska vara rättrådig? Alltså rättrådig =
André Tito |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt FB 11:12, första meningen. ska en god man vara rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Enligt HD, ska lämplighetsbedömningen göras beroende till vilket syfte god man utses. I NJA 1980 s. 171 skriver HD:"när det gäller frågan vem som lämpligen bör utses till god man kan följaktligen skilda synpunkter göra sig gällande beroende på vad som är det huvudsakliga syftet med utseende av god man. Är det huvudsakliga syftet att sörja för den hjälpbehövandes person, ligger det nära till hands att till god man förordna en släkting till den hjälpbehövande eller annan närstående person. Är däremot fråga om att tillvarata rättsliga eller ekonomiska angelägenheter, kan - framför allt då oenighet föreligger mellan släktingarna rörande dessa angelägenheter - vara mindre lämpligt att förordna någon av dem till god man."I en annan dom från HD (NJA 1991 s. 545) skriver skiljeaktig justitieråd Nillson att grundtanken är att förvaltaruppdraget anpassas till den enskildes behov i varje enskilt fall. Det åligger en förvaltare, liksom en förmyndare, att med omsorg och nit vårda huvudmannens rätt och främja hans bästa och härvid se till att hans medel (eller intressen) i skälig omfattning används till nytta för honom.Varken lagtexten eller dess förarbeten, likaså rättspraxis, uttalar sig om just ordet rättrådig. Men det som går att utläsa av HD:s domskäl är att det ska ses i ljuset av lämplighetskravet i sin helhet. Rättrådigheten torde hänvisa till lojalitetskravet som åligger en god man gentemot huvudmannen och hans/hennes intressen. Med vänliga hälsningar,

Kan jag själv välja vem som ska bli min god man eller förvaltare?

2020-02-26 i God man & förvaltare
FRÅGA |Om jag i framtiden är i behov av förmyndare, förvaltare eller god man kan jag utse min särbo till detta? Med vänlig hälsning,
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om god man och förvaltare finns främst reglerat i 11 kap. och 12 kap. föräldrabalken (FB).FörmyndareFörmyndare utses endast till personer som är omyndig. Är du inte omyndig har du alltså inget behov av en förmyndare.God man och förvaltareKan du bli tilldelad om du behöver hjälp med att ta hand om din ekonomi. Skillnaden mellan en god man och enförvaltare är att om du har en förvaltare är dina tillgångar skyddade mot dina ageranden. Förvaltarskap är en tvångsåtgärd och en förvaltare behöver inte den hjälpbehövandes samtycke. Den som får en förvaltare förlorar i princip sin rättshandlingsförmåga och kan därmed inte ta ut pengar från sina bankkonton eller ingå avtal. I övrigt skiljer sig inte förvaltarens uppgift från den gode mannens.Vem kan bli god man eller förvaltare?Till god man eller förvaltare ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person, (11 kap. 12 § FB). Vissa är erfarna och har flera uppdrag, medan andra är nära anhöriga, vänner eller någon som vill hjälpa till. I det fall du föreslår en viss person som god man ska den personen förordnas, om han eller hon är lämplig och vill åta sig uppdraget. Däremot framgår det av förarbetena till lagen att detta inte betyder att rätten eller överförmyndaren får ställa lägre krav avseende ställföreträdarens lämplighet. Innan någon förordnas till god man ska hans eller hennes lämplighet kontrolleras i den utsträckning som behövs, (11 kap. 12 § 2 st. FB). Här kontrolleras i de flesta fall såväl belastningsregister som Kronofogdemyndighetens register.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man få skadestånd om man halkar utanför en fastighet?

2020-02-26 i Skadestånd på grund av fel på väg etc.
FRÅGA |Hej ! Är pensionär halkade och fick en fraktur på höger axel och muskelfäste löst , har ingen olycksfall försäkring , kan jag begära skadestånd ? Av fastighets ägarna ! Isåfall hur mycket ? C
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning samt skadeståndslagen(SkL). Fastighetsägaren är ansvarigFastighetsägaren ansvarar för att hålla marken utanför sin fastighet sandad(lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, 2 § andra stycket). Ramlar någon så är det alltså fastighetsägarna som ska betala skadestånd.Ersättningen beror på dina skadorDen som genom vårdslöshet har orsakat annan personskada är skadeståndsskyldig(SkL 2:1). Den som har halkat och skadat sig har då rätt till skadestånd i form av ersättning för sjukvårdskostnader, eventuella inkomstförluster och ersättning för sveda och värk till följd av skadan (5 kap. 1 §). Hur mycket du får beror alltså på skadorna du lidit och jag kan inte ge ett bättre svar på det. Krävs vårdslöshet och samband Men för att få ersättning så krävs det alltså att fastighetsägaren varit vårdslös och att skadan uppkommit till följd av detta. Du behöver därför t.ex kunna visa att fastighetsägaren varit vårdslös genom att inte sanda vägen och att du på grund av detta halkat. Har det t.ex blivit halkigt under natten och du tidigt på morgonen halkat så har inte ägaren varit vårdslös. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Får man skriva ”vid behov” för en tidsbegränsad anställning?

2020-02-26 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej. Jag har fått en vikarieanställning utan slutdatum. Det står "vid behov" på fältet till och med istället för en datum. Jag vill också säga att min anställning är inte en timanställning som kallas på jobbet vid behovet utan att jag har fast månadslön. Det som förvirrar mig är att en vikarieanställning är en tidsbegränsad anställning men i mitt fall saknar slutdatum. Jag vet också att när min anställning kommer fyllas med mer än två år inom femårsperiod hos samma arbetsgivare då får man per automatik en tillsvidareanställning.Jag har två frågor. 1. Får man skriva "vid behov" på en tidsbegränsad anställning i stället för en viss datum?2. Att man får per automatik tillsvidareanställning efter mer än tvår inom femårsperiod hos samma arbetsgivare innebär det också att en ny anställningsavtal skrivs eller inte nödvändigtvis?Tack på förhand
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fråga 1 - Vikarieanställning som tidsbegränsad anställningEn tidsbegränsad anställning får ingås enligt lagen om anställningsskydd (LAS) och upphör vid anställningstidens utgång, någon uppsägningstid föreligger inte i huvudsak. Om du anställs som vikarie kan längden på ditt vikariat variera, eftersom det är arbetsgivarens behov som styr. I ditt anställningsavtal ska det tydligt framgå hur långt vikariatet ska vara, alltså ska slutdatum finnas med, eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra. Om det inte framgår i ditt anställningsavtal när anställningen upphör är det en tillsvidareanställning. Det medför en del andra rättigheter och skyldigheter jämfört med tidsbegränsade anställningar. Exempelvis föreligger uppsägningstid och arbetsgivare får säga upp dig som arbetstagare, dock endast om saklig grund för uppsägning föreligger, (7 § LAS). Mycket av arbetsrätten i Sverige är kopplat till kollektivavtal. Det kan därför vara en god idé att läsa igenom eventuellt kollektivavtal om sådant finns på din arbetsplats, för att se om detta reglerar din situation, (2 § 3 st. LAS).Om din arbetsgivare bryter mot reglerna i LAS kan denne behöva betala skadestånd för den skada som uppkommer, (38 § LAS)Fråga 2 - Om nytt anställningsavtalOm information angående vilka villkor som gäller efter en övergång till tillsvidareanställning framgår i ditt anställningsbevis eller skriftliga anställningsavtal finns det inget behov av att skriva ett nytt anställningsavtal. I annat fall ska ett nytt anställningsavtal skrivas eftersom anställningsavtalet är en överenskommelse om vilka villkor som gäller för anställningen.Oavsett om ett nytt anställningsavtal krävs eller inte finns det inget hinder mot att utfärda ett nytt sådant om den anställde efterfrågar det. Du förlorar alltså inget på att begära ett nytt anställningsavtal som reglerar de nya villkoren. Tvärtom är det alltid ur bevissynpunkt bra att ha ett uppdaterat anställningsavtal.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gränsen mellan inneboende och andrahandsupplåtelse

2020-02-26 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vad innebär att behålla rådigheten i lägenheten. Om jag i min bostadsrätt delar av vissa rum med en vägg som avgränsning till den del som den inneboende får tillgång till, har jag då fortfarande rådighet över lägenheten?Eller måste det finnas en öppningsbar dörr mellan min del och den inneboendes? Två ingångar till lägenheten finns. Frågar Elisabet
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga om din bostadsrätt.Din fråga aktualiserar dels innebörden av rådighet av en lägenhet, dels när denna rådighet över lägenheten upphör, dels vad du bör göra för att behålla rådigheten över lägenheten när du har inneboende.När det handlar om bostadsrätter så är det bostadsrättslagen som blir aktuell. Enligt 7 kap. 8 § bostadsrättslagen får bostadsrättshavare inte inrymma utomstående personer i lägenheten, om det kan medföra men för föreningen eller någon annan medlem. Denna bestämmelse ska tolkas på samma sätt som i JB 12:41. Genom ett s.k. motsatsslut av bestämmelsen, som innebär att tolkningen utgår från vad lagregeln inte omfattar, betyder det att bostadsrättshavaren får ha inneboende så länge det inte skadar föreningen. Med det sagt, måste bostadsrättshavaren ha kontroll över lägenheten, d.v.s. inte tappa rådigheten över lägenheten. Om så sker innebär det i praktiken att lägenheten är upplåten i andrahand och i sådana fall krävs samtycke från styrelsen 7 kap. 10 § bostadsrättslagen.Frågan är var gränsen för rådigheten går. Det måste göras en samlad bedömning av samtliga omständigheter för att avgöra var gränsen går. Allmänt sett innebär det att lägenheten inte får användas av någon annan för självständigt brukande. Det betyder att bostadsrättshavaren måste kunna utöva tillräcklig tillsyn och kontroll över lägenheten enligt 7 kap. 9 § bostadsrättslagen. I en dom från Högsta domstolen (NJA 2001 s.241 (I och II) förklarade HD begreppet total sublokation (andrahandsuthyrning) av bostadsrättslägenhet. I det ena fallet hade bostadsrättshavaren hyrt ut en del av lägenheten – mindre sovrum, där mobiler förvarades, omfattades inte av avtalet. Bostadsrättshavaren hade aldrig bott i lägenheten, medan hyresgästen disponerat resten av lägenheten inräknat badrum och kök. Den enda kontakten bostadsättshavaren hade med lägenheten var att hennes sambo någon gång i månaden tittade till den, efter att ha anmält sin ankomst. HD kom fram till att hyresgästen hade rätt att självständigt nyttja lägenheten och att bostadsrättshavaren därför upplåtit hela lägenheten. Bostadsrättshavaren hade alltså inte rådighet över hela lägenheten. I det andra fallet hade upplåtelsen undantagit ett rum, men bostadsrättshavaren övernattade någon gång i månaden i lägenheten och han besökte den flera gånger i veckan för att hämta post när hyresgästen inte var närvarande. Bostadsrättshavaren utnyttjade också kök och badrum när han var i lägenheten. I det fallet menade HD att bostadsrättshavaren inte hade upplåtit lägenheten i dess helhet i bostadsrättslagens mening. Dessa domar från HD utgör viktigaste uttalande om var gränserna går mellan total sublokation (andrahandsuthyrning) och partiell sublokation (inneboende). Sammanfattningsvis, om bostadsrättshavaren är i bostaden flera gånger i veckan, har tillträde till hela lägenheten så att denne kan utöva kontinuerlig tillsyn över den, föreligger alltså partiell sublokation, d.v.s ett inneboende-förhållande. Om inneboende har rätt att nyttja hela lägenheten, bortsett från ett rum som är separerat från bostadsrättshavaren, men i övrigt tillgång till resten av lägenheten, och bostadsrättshavaren besöker lägenheten då och då, kan det vara fråga om total sublokation, d.v.s. en andrahandsuthyrning eftersom bostadsrättshavaren förlorat rådighet över lägenheten i helhet. För en bättre hjälp krävs det att jag känner till samtliga omständigheter i situationen för att kunna avgöra vad som gäller i ditt fall. Annars kan både NJA 2001 s. 241 och RH 2007:18 båda utgöra vägledning för vad som gäller, som jag redogjort ovan. Omständigheterna kan vara annorlunda i ditt fall, varför det kan skilja sig i bedömningen.Med vänliga hälsningar,

Rapportera från tingsrättsförhandling bakom lyckta dörrar

2020-02-26 i Domstol
FRÅGA |Om en tingsrättsförhandling sker bakom stängda dörrar, får pressen ändå rapportera?
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser som är relevanta vid besvarandet av frågan återfinnes i Rättegångsbalken (RB).Huvudregel är att rättegångar ska vara offentligaI svensk rätt är utgångspunkten att rättegångar ska vara offentliga, se 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 2 kap. 11 § andra stycket Regeringsformen. Detta för att allmänheten ska kunna granska processen.Undantag - lyckta dörrarDet finns dock undantag för när en rättegång kan hållas inom lyckta dörrar (stängda dörrar). Beslut fattas av domstolen och inte parterna. Domstolen kan exempelvis besluta om lyckta dörrar för att skydda parternas identitet eller integritet. Undantag till huvudregeln framgår av 5 kap. 1 § RB uppräknade situationer. Ofta gäller domstolens beslut om lyckta dörrar för en begränsad tid av rättegången. Media, precis som allmänheten, är då alltså utestängda från rättegångssalen och det innebär således att pressen inte kan rapportera om vad som sker i rättegångssalen. Utanför rättssalen kan media rapportera, men det råder bl.a. förbud att stå utanför rättssalen och exempelvis fotografera eller filma in i den. Detta gäller från det att målet ropas upp i högtalarna, till dess att alla som närvarat i rättssalen har lämnat den. Detta begränsar således pressens möjligheter att rapportera, även när tingsrättförhandlingen sker bakom lyckta dörrar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar