Vad menas med att en på ett testamente skriver ”Jag godkänner ovanstående testamente utan förbehåll för min laglott?

2019-05-18 i Laglott
FRÅGA |Hej.Vad menas med att man på ett testamente skriver: Jag godkänner ovanstående testamente UTAN förbehåll om laglott.??Mvh
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). För att begära ut din laglott måste du klandra, eller jämka, testamentet (ÄB 7 kap. 3 §). Testamentet har delgetts dig som arvinge och du har nu alltså en möjlighet att godkänna det (ÄB 14 kap. 4 §). Att godkänna ett testamente utan förbehåll för din laglott innebär att du godkänner testamentet utan att begära ut din laglott. När du har godkänt testamentet har du inte längre rätt att klandra testamentet och du avsäger dig då rätten att få ut din laglott (ÄB 14 kap. 4 §). Allt gott!

Vad utgör ofredande?

2019-05-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om min flickvän gjort slut per ett hat-sms, där hon anklagar mig för saker och aldrig vill se mig igen, och jag åker hem till henne och knackar på 5 dagar i rad, och lämnar ett kärleksbrev där jag undrar vad som hänt, samt skickar blommor en gång. Är det ofredande? Hon tänker anmäla mig för ofredande nu.
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om ditt agerande räknas som ofredande i lagens mening. För att kunna bli dömd för ofredande måste uppnå rekvisiten för brottet, som lyder på följande sätt; "Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande (4 kap. 7§ brottsbalken) till böter eller fängelse i högst ett år". Det som kan räknas som ofredande är bland annat följande gärningar; Knuffa någon, slita i någon kläder, utöva telefonterror, spotta på någon, fälla någon genom att sätta krokben, fönstertitta, samt mobba. Meningen med ofredande är att någon måste bli störd. Den som ofredar måste veta om att det den gör är fel. En person som genom att spela hög musik stör sina grannar ofredar dem från och med den tidpunkt då grannarna talat om för denne att det är störande. Det finns inget generellt förbud mot att filma en enskild person utan dennes samtycke, dock kan sådan handling utgöra ofredande endast om den filmade verkligen blir störd. Den utsatte måste vidare uppfatta och vara medveten om det hänsynslösa beteendet medan det äger rum. I ditt fall, skulle jag säga att ditt agerande utgör ofredande om din flickvän sagt åt dig ett flertal gånger att sluta. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Hur bestämmer man var barnen ska gå i skola vid gemensam vårdnad?

2019-05-18 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Jag och mitt ex har gemensam vårdnad och barnen varannan vecka. Jag och barnen bodde i ursprungsbostaden fram till oktober 2018. Sedan flyttade vi till samma kommun som mamman. Hon vägrade skriva på adressändringen, och skatteverket gjorde en utredning, vilket då gjorde att hon fick barnen skrivna hos sig. Eftersom hon hade närmast till skola/förskola fågelvägen. Vi diskuterade i julas vart barnen skulle gå i skolan och vi var överens. Sedan när beslutet från skatteverket kom så skrev hon på pappren till skolan vi önskat. Rektorn från skolan ringde och bekräftade platserna till mig i februari och allt var frid och fröjd. Runt mars så ringer rektorn till mig från skolan och säger att mamman har ångrat sin plats till barnen eftersom dom inte får skolskjuts till den skolan. Hon säger även att barnen kommer ligga på en "väntelista" tills ni är överens om vart barnen skall gå (vi är ju redan överens eftersom pappren är inskickade). Mammans upptagningsområde tillhör en annan skola. Min fråga är hur jag skall gå tillväga och kan mamman verkligen dra tillbaka sin ansökan som vi är överens om? Förutsättningarna har ju inte förändrats från den dagen som hon skrev på pappren. Jag kan väl inte vara ansvarig för att hon inte kollade upp om hon fick skolskjuts eller inte? När rektorn gav mig beskedet på att barnen har plats på den nya skolan, då har det väl tagits ett beslut som är gällande? (Barnens platser på skolan är uppsagda)
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om mamma verkligen fick dra tillbaka er gemensamma ansökan om skolplats till era gemensamma barn, samt om rektorn tog ett felaktigt beslut i att lägga barnen på en väntelista tills du och mamman är överens om vart barnen ska gå i skola. Vid gemensam vårdnad om barn gäller att båda vårdnadshavarna måste fatta gemensamma beslut som rör barnet när det gäller (6 kap. 13§ föräldrabalken): passansökan sjukvård val av skola och förskola ekonomi, såsom att förfoga över bankkonton i barnets namn folkbokföringen Detta innebär att varken du eller mamman till barnen kan ensamma ta beslutet gällande vart barnen ska gå i skola. Vad gäller "ångerrätt" till gemensamma beslut, har emellertid en av er, eller båda två, rätt att dra tillbaka anmälan innan barnen får en plats på en skola. Detta eftersom omständigheter kan visa sig (som i detta fall, problem avseende skolskjuts), som gör att vårdnadshavarna inte längre är överens. Däremot, så snart barnen blir inskrivna på en skola, kan inte enbart 1 förälder skriva ut barnen därifrån utan den andre förälderns medgivande. Således, har varken mamman eller rektorn gjort sig skyldiga till någon överträdelse av lagen enligt min mening. Om du har några följdfrågor, eller har bokat telefonrådgivning, är du varmt välkommen att kontakta mig på följande e-mail; Lena.famulak@lawline.se Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Arbetstagare ansvar för fel i tjänst

2019-05-18 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |En vän till mig jobbar på en syateljé, en missnöjd kund kommer och vill ha tillbaka pengarna eftersom denne inte är nöjd med resultatet. Chefen kräver att min vän själv ska stå för återbetalningen.Förutom att följa med och parta med dennes chef, hur kan jag på andra sätt hjälpa min vän?
Christoffer Edvardsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår omständigheterna som att din vän utfört en tjänst som kunden nu valt att reklamera. I rättslig mening rör det sig om en hävning, då kunden kräver att pengarna ska återbetalas.En första notering som kan vara bra att göra, är om din vän driver egen verksamhet eller är anställd. Det förra skulle vara om din vän hyrt en plats i ateljén eller liknande. Jag förutsätter dock att det rör sig om ett anställningsförhållande.Som arbetsgivare har man ett omfattande ansvar för sina arbetstagares agerande. I skadeståndsrättsligt sammanhang brukar det refereras till som ett principalansvar. En arbetstagare kan enbart göra sig ansvarig för skada om det föreligger synnerliga skäl (se 4 kap 1 § skadeståndslagen). Principalansvaret gäller för skador som uppstår både för kontraktsparter och helt utomstående, så länge arbetstagaren orsakat skadan i tjänsten.I din väns situation tolkar jag det som en tjänst har utförts men att kunden inte varit nöjd. Det rör sig därmed inte om någon särskild skada, utan snarare en prövning om tjänstens utförande har varit undermåligt eller inte motsvarat det som avtalats. Som utgångspunkt står arbetsgivaren för dessa kostnader, och jag kan inte utläsa något annat som skulle tala för en annan slutsats i din väns fall.Slutligen, rekommenderar jag er att läsa igenom anställningsavtalet. Arbetsgivarens ansvar är nämligen dispositiv vilket betyder att det kan avtalas bort. Vidhåller arbetsgivaren sin ståndpunkt kan det vara bra att kontakta en jurist, antingen genom att boka ett möte eller ett inledande telefonmöte. Om din vän är medlem i ett fackligt förbund bör ni givetvis kontakta dem redan innan det första mötet.Med vänlig hälsning,

Kan förälder bli skadeståndsskyldig för skada som orsakas av barn?

2019-05-18 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej! Om mitt barn skulle sparka ut en boll utanför vår trädgård på vägen och t.ex en cyklist kolliderar med bollen och skadas rätt illa, har cyklisten då rätt att stämma mig som förälder och få skadestånd?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som förälder är du skyldig att se till att lämpliga åtgärder vidtas i syfte att hindra ditt barn från att orsaka skada på annan (6 kap. 2 § andra stycket Föräldrabalken). En förälder som underlåter detta kan bli skyldig att betala skadestånd enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SKL). Men detta förutsätter att du själv har varit vårdslös genom att inte ha haft uppsikt över barnet på det sätt som krävs enligt föräldrarbalken. Det är svårt för mig att göra den bedömningen då jag inte har alla omständigheter såsom exempelvis barnets ålder, var du befann dig, om du faktiskt hade kunnat ingripa och hur snabbt allt gick osv. Som vårdnadshavare kan ansvar också inträda oavsett om man agerat vårdslöst eller inte. Detta kallas för strikt skadeståndsansvar. Dock omfattar denna regel när ett barn begått brott, vilket inte är fallet här (se 3 kap. 5 § SKL). Sammanfattningsvis kan du bli skadeståndsskyldig om du varit vårdslös. Det finns inget i din fråga som tyder på att du agerat vårdslöst, men detta är en bedömning som i så fall görs av en domstol vid eventuell tvist. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 vänligen

Kan kommunen ha en ledningsrätt på min tomt?

2019-05-18 i Servitut
FRÅGA |Hej!Jag har efter ett köp av en fastighet för 3 år sedan varit i kontakt med kommunen ett antal gånger om ledningar som ligger på fastigheten ca. 1,5 m från husets källarvägg på ca 1,5- 1,8 meter djup och över hela tomten ner till vår granne på baksidan. Efter att vi kontaktade kommunen så var man snabbt ute och skrev ett avtal med den grannen eftersom ledningarna ligger hos dom också, men efter deras tomtgräns. Det är vatten, dagvatten samt avloppsrör i diametern 200mm till 300mm från husen ovanför i kvarteret som lades ned slutet av 1960- början av 1970 (huset är från 1935). När vi köpte fastigheten så tittade vi i alla tänkbara register om det fanns några servitut eller ledningsrätter på fastigheten, men det fanns inget registrerat. Kommunen har sökt ledningsrätt i efterhand eftersom vi inte vill ha dom på vår fastighet, lantmäteriet har avslagit ledningsrättsansökan då den strider mot planen för området. Kan vi ta ut hyra av kommunen för att man har ledningar på vår fastighet utan lov? Kanske skulle sätta fart på dom att komma fram till ett beslut. VA kontoret har räknat på en kostnad för en förändring som hamnade på ca 300.000kr, tycker inte det låter så mycket men när vi träffade kommunen sist för ca. 3 månader sen ville man inte visa vad det gick ut på!Vi håller på att planera tomten nu efter renoveringar av huset och skulle vilja att det här var ur världen innan. Så vad är vårt bästa sätt att ta detta med kommunen?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, undrar du om ni kan kräva hyra från kommunen för att de har ledningar på er fastighet utan lov, efter att Lantmäteriet avslog kommunens ansökan om ledningsrätt som de sökt i efterhand. Vad gäller ledningsrätter, uppstår de genom att lantmäterimyndigheten fattar ett beslut, och gäller sedan för all framtid. En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt (alltså intrång i din äganderätt till din fastighet). Fastighetsägaren har därför rätt till ekonomisk kompensation. Är parterna (du och kommunen) inte överens om ersättningsbeloppets storlek, värderas intrånget på Lantmäteriet och sedan tas beslut om ersättningens storlek. Då Lantmäteriet avslog kommunens ansökan om ledningsrätt på din tomt, äger kommunen inte några som helst rättigheter till att kunna ha dessa ledningar genom din tomt. Eftersom det inte fanns några ledningsrätter eller servitut inskriva när du köpte fastigheten, ligger ansvaret på kommunen. Du har all rätt att ta bort kommunens ledningar från din mark, då deras ansökan avslogs från Lantmäteriet. Jag rekommenderar dock inte att du gör det, då detta kan få förödande konsekvenser för kommunen vad gäller vatten och avlopp. Du bör i första hand förhandla med kommunen och kräva en hyra för att de använder din mark. Detta kommer således bli ett "vanligt" avtal mellan dig och kommunen, och kommer inte betecknas som en ledningsrätt då Lantmäteriet inte kommer vara inblandad i detta avtal. Om du har någon följdfråga, är du välkommen att kontakta mig via följande e-mail; Lena.famulak@lawline.se Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Vad gör man om en förälder vägrar betala underhållsbidrag?

2019-05-18 i Underhåll
FRÅGA |Hej!Min dotters far, som bor i Italien, har betalat underhållsbidrag i nästan 18 år nu. Han påstår nu att han inte behöver fortsätta betala eftersom att min dotter fyller 18 i Juli, så han betala det sista i April. Men jag har för mig att man skall betala tills barnet har gått klart gymnasiet, vilket då blir nästa år i denna situation. Vad gör man om han vägrar att fortsätta betala underhållsbidrag? Tack i förhand!Med vänlig hälsning
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör reglerna om underhållsbidrag vilket huvudsakligen finns att hitta i föräldrabalken (FB). Din fråga aktualiserar även socialförsäkringsbalkens regler om underhållsstöd.När upphör underhållsskyldigheten?Enligt 7 kap. 1 § st. 2 föräldrabalken upphör underhållsskyldigheten som huvudregel när barnet fyller arton år. Undantag från denna huvudregel är om barnet går i skolan även efter att artonårsdagen. Till skolgång räknas grundutbildningar som exempelvis gymnasieskolan. Detta innebär att du har helt rätt, så länge din dotter går i gymnasiet har hon rätt att få underhållsbidrag från sin far. Detta gäller dock längst till den dag som barnet fyller tjugoett år.Vad kan du göra nu?Om en underhållsskyldig vägrar att betala underhållsbidrag, finns möjligheten att ansöka om att få underhållsstöd. Det kan du göra här. Underhållsstödet för ett barn som har fyllt femton år uppgår till 1 723 kr (se 18 kap. 20 § socialförsäkringsbalken). För att ett barn som har fyllt arton år ska få underhållsstöd, krävs att barnet bedriver studier som bland annat ger rätt till studiehjälp. Det antar jag att din dotter gör. Barnet får dessutom inte ha ingått äktenskap, för att underhållsstödet ska kunna utgå (18 kap. 6 § socialförsäkringsbalken).Det finns dock möjligheter att kräva att din dotters far betalar underhållsbidraget. Om din dotters far absolut vägrar att betala kan du inleda en domstolsprocess. Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med våra jurister som kan hjälpa dig mer detaljerat. Det kan du göra här.Jag hoppas att det svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan privatperson utfärda inkassokrav?

2019-05-18 i Inkasso
FRÅGA |Hej,jag har mottagit ett brev som anger sig från att vara ett inkassokrav. Det går inte att finna några uppgifter om vilket inkassobolag det skulle röra sig om och jag ringde till auktoritet inkasso och uppgav det ärendenummer som anges i brevet men det fanns inget ärende i det nummret, borgenären fanns inte heller hos dem.Borgenären, de kontaktuppgifter och det telefonnummer jag enligt brevet kan swisha till är till en privatperson jag känner som anser att jag är skyldig honom pengar. Detta inkassobrev tror jag är skrivet utav honom och jag har inte fått några tidigare betalningspåminnelser eller andra skriftliga påvisningar som anger att jag skulle stå i skuld till den här mannen från exempelvis kronofogden.Min skuld uppges enligt brevet vara på 3000kr plus påminnelseavgift (60kr) och inkassoavgift (180kr)Jag har bestridit kravet utefter instruktionerna i brevetHade gärna bifogat bild på brevet och det kuvet med handskriven adress och frimärkeMin fråga är om det här skulle kunna bedömas som bedrägeri då borgenären avger sig för att komma från inkasso trotts att det inte går att koppla till något inkassobolag?Mvh
Johan Tivéus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser angående inkasso och vem som får skicka inkassokrav finns i inkassolagen.För att driva in räkningar för annans räkning krävs tillstånd från Datainspektionen - om däremot indrivningen rör egen fordran behövs inte tillstånd och det kan likaväl göras av en privatperson. Det ska framgå tydligt av inkassokravet vem som är avsändare och denne ska vara den samma som den gäldenären står i skuld till. Annan formalia så som belopp (samt påminnelseavgift och inkassokostnad), kontaktinformation, tidsfrister samt betalningsinformation ska framgå av kravet. Rent principiellt är det inte mycket som skiljer ett inkassokrav från en faktura.Inkasso är dock ett i grunden påtryckningsmedel för att få betalt för en utestående fordran. I princip kan det ses som en påminnelse att betala och behöver inte föregås av en påminnelse utan kan gå direkt till indrivning. Det är därför viktigt att du – så som du gjort – bestrider den om du inte avser betala skulden och/eller anser den felaktig. Det som kan hända är att den här personen som kräver dig på betalning lämnar vidare ärendet till Kronofogden och ansöker om ett betalningsföreläggande. Du kommer då att få hem ett brev med ett delgivningskvitto som du måste underteckna och skicka tillbaka till myndigheten. Kronofogden gör ingen bedömning om kravet är riktigt eller inte så även här måste du bestrida kravet. I det läget har privatpersonen som kräver dig på pengar att ta ärendet vidare till domstol – annars skriver Kronofogden av ärendet. Det är inte du som ska bevisa att kravet är felaktigt utan det ankommer på motparten att bevisa att han har ett giltigt krav. Lyckas han med detta blir det du som har att bevisa att kravet är felaktigt. Viktigt är att bestrida i alla led, på så sätt riskerar du inte en betalningsanmärkning. Spara kopior på dina bestridanden och bifoga dem i varje led av processen.Vänligen