Ersättning för det positiva kontraktsintresset vid avtalsbrott

2020-08-01 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej. Jag har ett företag enskild firma. De är ett måleriföretag. Jag har en kund som jag har gjort en offert till för att tvätta och måla hennes hus, hon tackade muntligt ja till denna offert i feb-20. Jag meddelade då att jag kommer i aug.-20. Hon hörde av sig i sommar och undrade när jag kommer jag svara den17 aug. Nu är de så att jag jobbar även som timvikarie på ett annat företag och där slutade en medarbetare nu och jag blev tillfrågad om jag kunde jobba för dom fram till okt-20 tills de har fått anställt en ny medarbetar. Jag tackade ja till de. Jag maila min kund att jag inte kommer att måla hennes hus och förklarade att jag är även anställt på ett annat företag. Fick svar citat "Grattis till jobbet - förstår att du verkligen tar de jobbet!" tolkade de att de va ok att jag inte kommer. Hon skrev även om jag bara kunde komma och hjälpa henne med en gavel på huset som hon inte skulle klara själ. Jag svara att de går tyvärr inte för jag jobbar till 16,30 varje dag. Nu påstår hon att när hon tar in en annan målar firma och dom är mycket dyrare än mig och att jag enligt lag skall betala mellanskillnaden till henne för att jag har brutet ett avtal? Undrar nu om de stämmer.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag utgår i mitt svar från att din kund är en konsument och inte en annan näringsidkare och att du i första hand säljer tjänster i form av målningsarbete. Din fråga aktualiserar huvudsakligen konsumenttjänstlagen (KtjL) och allmänna avtalsrättsliga samt skadeståndsrättsliga principer. Utredning Det närmaste en reglering om rättsföljderna av avtalsbrott man kommer i KtjL är 31 § KtjL där det anges att näringsidkaren ska ersätta konsumenten skada som vederbörande orsakas av dröjsmål. I avtalsförhållanden som regleras av KtjL finns alltså ingen lagstadgad reglering av hur fullständiga avtalsbrott ska hanteras. I första hand ska i en sådan situation eventuella villkor i det ingångna avtalet vara styrande. Det finns dock även en mängd allmänna avtalsrättsliga principer som behandlar denna situation. En utgångspunkt i avtalsrätten är principen pacta sunt servanda som innebär att ingångna avtal ska hållas. Som en logisk förlängning av denna princip följer en tanke om det positiva kontraktsintresset, det vill säga att den part som drabbas av ett avtalsbrott ska försättas i samma ekonomiska läge som om avtalet uppfyllts avtalsenligt. Detta kan liknas vid den allmänna skadeståndsrättsliga principen att skadeståndsersättning syftar till att återställa den skadelidandes position. Detta talar i princip för full ekonomisk kompensation vid avtalsbrott. För att sådan ersättning ska utgå torde dock ett krav på vårdslöshet finnas för att undvika ett orimligt långtgående ansvar vid avtalsbrott, en tanke som även syns i 31 § KtjL i begränsningen av ansvar för fall då "dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit." Det måste även föreligga adekvat kausalitet mellan avtalsbrottet och den skada som inträffat; annorlunda uttrycket måste skadan ha varit en rimligt förutsägbar följd av avtalsbrottet. Det torde även krävas att det positiva kontraktsintressets omfattning kan fastställas med skälig säkerhet, att det framstår som sannolikt att avtalet skulle kunnat uppfyllas och att den drabbade parten vidtagit skäliga åtgärder för att minska skadan av avtalsbrottet. I ditt nu aktuella fall kan vi konstatera att du kommer begå ett avtalsbrott genom att inte fullgöra det ingångna avtalet och att denna situation inte regleras i KtjL som reglerar ert avtalsförhållande i övrigt. Enligt min uppfattning är det helt klart att ditt agerande utgör en form av vårdslöshet som kan motivera ersättning, att det finns ett tydligt samband mellan ditt avtalsbrott och den potentiella skadan för din motpart, att man utan svårighet kan mäta den potentiella skadan med säkerhet och att det framstår som sannolikt att avtalet skulle kunnat uppfyllas. Det positiva kontraktsintresset får i detta fall beskrivas som skillnaden mellan det din kund skulle betalat dig och det (högre belopp) som din kund måste betala någon annan för att utföra samma arbete. Här aktualiseras dock enligt min uppfattning din kunds skyldighet att begränsa sin egen skada genom att vederbörande inte kan förvänta sig fullständig ersättning om hon anlitar en annan målare till ett ockerpris. Din kund kan heller inte anlita en målarfirma som genomför ett betydligt mer avancerat eller grundligt arbete eftersom det då inte längre kan anses jämförbart med det arbete du anlitades för att utföra. Avslutningsvis kan det även vara värt att beröra din kunds svar när du meddelade henne om att du inte längre hade för avsikt att prestera avtalsenligt. Även om svaret i och för sig kan ge intryck av att din kund ställde sig positiv till att du avsåg att bryta mot avtalet är det enligt min uppfattning inte tillräckligt entydigt för att avtalsrättsligt betrakta som att ni avtalat att det ursprungliga avtalet inte längre ska gälla.HandlingsplanJag har svårt att ge dig en konkret rekommendation utan närmare insyn i ditt fall. Jag kommer ringa dig på måndag den 3/8 14:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Vad gäller vid förskott på arv? Kan mina släktingar kräva pengar för en gåva jag mottagit?

2020-08-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag fick min Fars bostadsrätt 2011 och det står att det är engåva ,inte ett förskott av arv. Min far gick boer 2019 i april och nu vill min syster ha del i den. Jaghar total renoverat den, eftersom den var väldigt herslitene,sKan mina släktingar ko.ma och säga idag att dom ska ha pengar för den
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förskott på arvOm förskott på arv stadgas att det endast är en presumtion, se 6 kap. 1 § Ärvdabalken.Förskott på arv är vad en arvinge ska räkna av vid ett arvskifte. En gåva kommer som presumtion räknas vara ett förskott på arv om den som erhåller gåvan är en bröstarvinge till gåvogivaren.Om fadern uttryckligen har skrivit att det inte är ett förskott på arv kommer det inte räknas av. Har din fader inte uttryckligen angett att gåvan inte ska räknas som förskott på arv kommer det presumeras vara ett förskott på ditt arv. Detta innebär då att, värdet av gåvan skall avräknas från din del av arvet efter fadern.Det innebär dock inte att du måste betala någonting till dina syskon eller släktingar. Den som har fått ett förskott på arv är inte återbetalningsskyldig, se 6 kap. 4 § Ärvdabalken.Din syster (och övriga släktingar) har, eftersom du som bröstarvinge har erhållit en gåva utan att det uttryckligen angivits något annat, rätt att åberopa reglerna om förskott på arv. Dock är du som gåvomottagare inte återbetalningsskyldig för gåvan. Det enda det innebär är att du måste avstå den delen av kvarlåtenskapen vid arvskiftet.Med vänliga hälsningar!

Har man som barnbarn rätt till arv om ens mor har gått bort?

2020-08-01 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Har en fråga gällande arvsrätt.Det är som så att min morfar fick två gemensamma barn med min mormor, en av dessa två barn var min mor. Det ena barnet dem fick lever men min mor är borta sedan ett par år tillbaka. Min morfar skilde sig med min mormor på 70-talet och gifte sedemera om sig med den kvinnan han sedan levde resten av livet med. Med henne fick morfar ett barn (Detta barn kom efter min mor/morbror). Kvinnan som han levde med dog för ett par år sedan.Det var lite förhandsinformation, Men nu till saken.Alldeles nyligen gick min mors och morbrors far (min morfar) bort.Jag har förstått att dem två (Min mor/morbror) står först i kön i arvsledet, gissar att detsamma gäller för barnet min morfar fick med den nye han gifte om sig med?Men nu till min egentliga fråga.Det jag undrar är följande:Eftersom min mor inte längre är i livet och kan ärva, har jag som barnbarn rätt att ärva eller begära laglott efter min morfar, istället för min bortgångna mor (som barnbarn) ? Om så är fallet, hur bär man sig åt? Skulle verkligen uppskatta att få svar på min fråga.
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom din fråga berör arvsrätt så är ärvdabalken, härefter förkortad som ÄB, tillämplig. Vem ärver din morfar? De som ärver din morfar är i första hand hans barn, men om något av dessa inte finns i livet är det istället barnets barn som träder in (2 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att du har rätt till en tredjedel av arvet, så länge inget testamente finns som säger något annat. Skulle så vara fallet måste du påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att du erhöll testamentet för att få ut den så kallade laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten består av hälften av den arvslott som du enligt lag annars hade fått (7 kap. 1 § ÄB). Värt att tänka på är att din morfar förmodligen ärvde hans senaste fru när hon gick bort (3 kap. 1 § ÄB). Denna kvarlåtenskap ärvde han med fri förfoganderätt, vilket innebär att man får disponera egendomen men inte testamentera bort den. Med andra ord kan man säga att arvet är "öronmärkt" till de som egentligen skulle ha fått det, det vill säga hennes barn. För att avgöra storleken på efterarvet måste man titta på hur stor del av boet som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt och hur mycket denne fick genom bodelning, då efterarvingarna har rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt. Eftersom man tittar på andelar av boet så innebär detta att efterarvet både kan minska och öka beroende på hur tillgångsmassan ser ut när den efterlevande maken dör (2 kap. 2 – 4 § ÄB). Om din morfar och hans fru endast hade giftorättsgods innebär detta att han fick hälften av boet med fri förfoganderätt, och således har deras gemensamma barn rätt till hälften av boet. Den andra halvan är då den som ni allihop ska dela på (2 kap. 1 § ÄB). Sammanfattning Du har rätt till det arv som din mor annars hade fått. Finns det inget testamente så har du rätt till en tredjedel av arvet. Finns ett testamente ska du påkalla jämkning av testamentet för att få ut din laglott. Värt att tänka på är att den del av boet som din morfar fick efter hans frus bortgång ska tillkomma deras gemensamma barn (det vill säga fruns bröstarvinge). Behöver du mer hjälp med hur du ska gå till väga och/eller för att se till så att arvskiftet går till på rätt sätt så rekommenderar jag dig att ta hjälp av våra jurister på https://www.lawline.se/boka. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Får man fritt bestämma över ett arv om man är gift?

2020-08-01 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag fick ett arv efter mina föräldrar för ett är sedan.Är gift sedan 12 år.Kan jag fritt bestämmer över mina pengar eller har min fru lika mycket rätt att bestämmer hur pengarna skall användas ?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom din fråga berör egendom inom ramen av ett äktenskap så är äktenskapsbalken, härefter förkortad som ÄktB, tillämplig. Får man fritt bestämma över ett arv som man har fått? En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). För att ett arv ska bli enskild egendom krävs det att det finns ett testamente som säger att egendomen ska vara just enskild (7 kap. 2 § första stycket 4 punkten ÄktB). Eftersom du inte anger att något sådant finns så utgår jag ifrån att den ärvda egendomen är giftorättsgods. Att egendomen är giftorättsgods innebär dock endast att din fru har en latent rättighet till den vid en eventuell bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorätt är en annan sak än äganderätt, eftersom det endast är en rätt som förverkligas vid just en bodelning. De inskränkningar (så kallade rådighetsinskränkningar) som finns med vad man får göra med sin egendom rör i stort sett makars gemensamma bostad och bohag (7 kap. 5 § ÄktB). SammanfattningTrots att den ärvda egendomen (förmodligen) är giftorättsgods så behåller du äganderätten till den. Så länge det inte är er gemensamma bostad eller gemensamt bohag så får du därför göra vad du vill med den. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Hus på ofri grund

2020-08-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag äger ett hyreshus med ett gårdshus.Kan jag skriva ett samägarrättsavtal så min son äger gårdshuset och jag äger hyreshuset.Jag vill kunna sälja huvudbyggnaden framöver men jag vill att gårdshuset skall ägas av min son även om någon annan äger huvudbyggnaden.Renovering och skötsel skall var och en stå för.
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Avtal om att gårdshuset ska ägas av din sonDet lättaste sättet att åstadkomma att din son äger gårdshuset medan du äger huvudbyggnad med tillhörande tomt är att skriva ett avtal, antingen ett gåvobrev eller ett köpeavtal, där det framgår att din son äger gårdshuset. På så vis blir den lös egendom (med andra ord ett så kallat hus på ofri grund"/ hus på annans mark). I och med detta faller det sig även naturligt att skötseln tillfaller vardera ägare. För att försäkra er ytterligare om att din son får ha stugan på tomten och eventuellt även nyttja delar av tomten så kan det vara bra att skriva ett nyttjanderättsavtal, det vill säga ett avtal som ger din son rätt att nyttja den del av fastigheten som stugan står på även efter en eventuell försäljning. Sammanfattning För att din son ska äga gårdshuset är det bäst att skriva ett gåvobrev eller ett köpeavtal där det framgår att han är ägare. Utöver det är det bra att skriva ett nyttjanderättsavtal för att säkerställa att ingen framtida ägare motsätter sig att han nyttjar delen av fastigheten där huset står. Hoppas att du fick svar på din fråga, och om du skulle behöva hjälp med att upprätta korrekta avtal kan jag rekommendera vår avtalstjänst som du hittar här. Med vänlig hälsning,

Vad innebär marknadsvärde? När ska kvarlåtenskapen värderas till marknadsvärdet?

2020-08-01 i Arvsskifte
FRÅGA |Vid ett arvskifte ingår en enskild firma (aktiebolag). Vad jag förstår ska den tas upp till sitt marknadsvärde. Vad innebär det? Om ägaren till firman har ett ersättningsavtal med ett landsting och etableringen med ersättningsavtal kan säljas vidare och säljs för minst 500 000. Påverkar det värderingen av firman? eller hur görs värderingen?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad ska ingå i arvskiftet?Vid ett arvskifte ska kvarlåtenskapen efter arvlåtaren fördelas enligt Ärvdabalken. Alla tillgångar som den avlidne har vid dödstillfället skall ingå i kvarlåtenskapen och fördelas till de rättmätiga arvingarna vid arvskiftet.I ovan stadgat fall har arvlåtaren en enskild firma i kvarlåtenskapen.Vad innebär marknadsvärdet, och när skall värderingen göras?Hur en värdering av kvarlåtenskap skall göras anges inte i någon författning. Arvingarna kan själva i samspråk med varandra bestämma på vilket sätt de vill värdera den egendom som ska skiftas. I många fall värderas dock egendomen som du skriver till dess marknadsvärde.Marknadsvärdet av egendom innebär det värde som egendomen har på marknaden vid en viss given tidpunkt.Vanligtvis görs marknadsvärdet av egendomen vid bouppteckningen. Huruvida avtalet och försäljningen påverkar värdet av den enskilda firman beror helt på när värderingen av egendomen görs, här finns det inte några fasta regler. Värderingen av egendomen görs själva av arvingarna, vid ett lämpligt tillfälle.Med vänliga hälsningar!

Ska bildäck och gräsklippare tas upp i bodelningen vid upphörande av samboskap?

2020-08-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Min pappa är avliden och hade en sambo. Hon har begärt bodelning. Hon har tagit upp kostnader i dösboet som nya däck till bilen (den står på henne men de har skaffat och nyttjat den gemensamt). Hon har även tagit upp köp av en ny gräsklippare + olja då den gamla är trasig. Är det verkligen kostnader som ska tas upp i dödsboet?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningBodelning ska genomföras vid äktenskapsskillnad eller den ene makens död, och under vissa förutsättningar när ett samboförhållande upphör, se 9 kap. 1 § ÄktB samt 8 § SamboL.Ett samboförhållande upphör enligt 2 § 3p. SamboL om någon av samborna avlider, vilket har skett i ovan stadgat fall.Fadern har avlidit, vilket innebär att samboförhållandet har upphört. När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap, skall bodelning ske, dock endast om någon av samborna begär det, se 8 § 1st. SamboL.Den efterlevande sambon har i förevarande fall begärt bodelning.Vad ingår i bodelningen vid ett upphörande av samboskap?Begär endera sambo bodelning, skall bodelning göras av samboegendomen.Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensamt bruk och inte annat följer av 4 § eller 9 §, se 3 § SamboL.Det är enbart den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget som ska ingå i bodelningen. Din faders efterlevande sambo har i bodelningen tagit upp kostnader för nya bildäck samt en ny gräsklippare med åtföljande olja. Gemensamt bohag innebär möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet, se 6 § SamboL.Det din faders efterlevande sambo tar upp som kostnader i bodelningen ska inte ingå, då det varken utgör en del av den gemensamma bostaden eller det gemensamma bohaget i Sambolagens mening.Med vänliga hälsningar!

Får arbetsgivaren dra av lunchrast även om man inte har någon?

2020-08-01 i Rast
FRÅGA |Hej, det är så att jag jobbar på ett café och vissa dagar står jag själv hela dagen. Det betyder att när jag ska äta min lunch så får jag oftast springa upp och ner för att ta betalt och servera kunder, jag får ingen riktig rast. Min chef drar av lunchrasten för mig även dessa dagar, 30 min obetalt. Får hon göra det?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lag Rätten till raster och pauser regleras i arbetstidslagen, härefter förkortad som ATL. Vad är en rast? En rast är ett avbrott från arbetet då du inte står till arbetsgivarens förfogande utan själv har rätt att förfoga över din tid genom att exempelvis lämna arbetsplatsen (15 § ATL). Rasterna ska förläggas så att arbetstagaren inte behöver jobba mer än fem timmar i följd (15 § ATL). Arbetstidslagen ger ingen definitiv tid på hur lång en rast ska vara, men enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer ska den vara minst 30 minuter. Måltidsuppehåll istället för rast? Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren (16 § ATL). Till skillnad från raster räknas måltidsuppehåll in i arbetstiden och man har således rätt att få betalt även under denna tid (16 § ATL). Pauser utöver raster? Utöver rätten till raster så ska arbetstagarna kunna ta pauser, det vill säga kortare avbrott från arbetet där man stannar på arbetsplatsen och som räknas som arbetstid (17 § ATL). Lagen anger inte hur långa pauserna ska vara eller hur många pauser arbetstagare har rätt till, men i den mån det är möjligt ska arbetstagarna kunna ta kortare pauser. Möjligheten till detta kan alltså variera beroende på vilken typ av arbete man har.Avvikelser genom kollektivavtalViktigt att observera är att man genom kollektivavtal kan göra undantag från bestämmelserna i arbetstidslagen (3 § ATL). Du bör därför kontrollera om det finns något kollektivavtal för din arbetsplats och om det då finns särskilda bestämmelser om arbetstider samt rätten till raster och pauser. Vad kan du göra? Det verkar som att du har obetald lunchrast utan möjlighet att nyttja den. Du bör i första hand kontakta arbetsgivaren alternativt ett skyddsombud om något sådant finns på arbetsplatsen. Skulle inga åtgärder vidtas kan du istället vända dig till ditt fackförbund (förutsatt att du är medlem i facket). Utöver detta finns även en möjlighet till att ställa frågor direkt till Arbetsmiljöverket här.SammanfattningEn rast är ett obetalt avbrott då du inte står till arbetsgivarens förfogande. I och med att du gör det har du rätt att få betalt även för denna tid, och om du jobbar mer än fem timmar i sträck så har du även rätt till minst 30 minuters rast. Mitt råd till dig är därför att du påtalar bristerna till din arbetsgivare, ett skyddsombud eller till din fackförening. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,