Var anmäler jag en kommunal tjänsteman?

2021-01-19 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hur anmäler jag en kommunal tjänsteman som genom grovt felbeslut orsak orsakat mig stor ekonomisk skada.Vem ska ta emot anmälan?Ansvarig beslutsfattare eller den myndighet där beslutsfattaren tagit sitt beslut?
Erica Lager |Hej,och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!JO är tillsyns- och granskningsorganJustitieombudsmannen (eller ombudsmännen) har till uppgift att granska bl.a statliga och kommunala myndigheter enligt 2 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Tillsynen sköts genom att pröva klagomål från allmänheten, men även genom inspektioner efter andra uppmaningar (5 § lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän). Om någon har ett klagomål gällande att den har blivit felaktigt behandlad av en kommunal myndighet eller tjänsteman på en sådan myndighet, är det till JO man ska vända sig. Hur gör jag en anmälan?Ett klagomål ska ske skriftligen och innehålla information om vem/vilken myndighet det gäller, vad som hänt, uppgifter till den som klagar samt om det finns någon aktuell handling bör denna också bifogas (17 § lagen med instruktioner för Riksdagens ombudsmän). På JO:s hemsida Här går att läsa mer om vad en anmälan ska innehålla, vad som INTE går att anmäla, hur det går till och vad man ska tänka på. Där går också att finna blanketter för att fylla i en anmälan. Jag hoppas att detta var ta till hjälp för din fundering. Lycka till! Vänligen,

Rätt att ta del av en bostadsrättsförenings årsredovisning?

2021-01-19 i Föreningar
FRÅGA |Vi är medlemmar i en BRF och undrar om vi kan ta del av Årsredovisningar från Föreningens bildande?
Marina Alsayegh |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Årsredovisningarna är offentliga och ni kan ta del av dem. Vänliga hälsningar,

Äktenskapsförord i internationellt sammanhang

2021-01-19 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej!Har en fråga som anknyter till den fråga om Äktenskapsskillnad som Johan Håkansson svarade på 2017-04-28. Min fråga gäller bodelning. Jag är gift med en amerikanska som också är svensk medborgare men skriven i USA. Vi håller på att upprätta en postnup (bodelningsavtal). En advokat i San Francisco hjälper oss med det. Vi behöver hjälp med att granska så att vi uppfyller svensk lag också. Vi är helt överens om att mina barn bara ska ärva mina tillgångar och hennes barn bara hennes. Den amerikanske advokaten säkert att det bara ska finans ett dokument och det ska skrivas så att det uppfyller kraven i både Californien. Är ni nekats med likande fall och i så fall, kan ni hjälpa oss.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningInledningsvis är det värt att betona att jag inte kan uttala mig om innehållet i amerikansk rätt, men enligt min uppfattning saknar detta betydelse i ditt fall. Din fråga aktualiserar huvudsakligen äktenskapsbalken (ÄktB).Utredning Den avtalskonstruktion som du beskriver är såvitt jag kan avgöra mycket lik det som i Sverige kallas föravtal. Ett föravtal är enligt 9 kap. 13 § ÄktB ett avtal avseende en kommande bodelning som ingås när makar står inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad. Syftet med föravtal är att makar ska kunna nå en samförståndslösning avseende bodelningen vid en eventuell äktenskapsskillnad. Formuleringen "omedelbart förestående" innebär att det ska finnas ett samband mellan föravtalet och äktenskapets upplösning. Föravtal som är avsedda att eventuellt få verkan på längre sikt är med andra ord otillåtna; i sådana fall är institutet äktenskapsförord avsett att användas. Enligt 7 kap. 3 § ÄktB kan makar innan eller under sin äktenskap genom äktenskapsförord bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska utgöra enskild egendom, det vill säga inte delas vid en framtida bodelning. För att vara giltigt ska ett äktenskapsförord upprättas skriftligen, dateras, undertecknas av makarna och registreras hos Skatteverket. Utifrån din fråga och vår kompletterande kontakt är jag av uppfattningen att ditt och din makas mål med denna process är att era respektive barn från tidigare äktenskap enbart ska ärva sin biologiska förälder vid vederbörandes bortgång. I det aktuella sammanhanget är det relevant att skilja på en bodelning med anledning av en makes bortgång och den därpå följande skiftningen av arvet. Enligt svensk rätt har inte en makes särkullbarn någon arvsrätt vid en given persons frånfälle, så tekniskt sett kan man säga att du och din maka inte behöver något avtal för att se till att era respektive särkullbarn bara ärver sin förälder. I praktiken kan det dock sägas vara sant att exempelvis din makas särkullbarn skulle "ärva" din egendom vid ditt frånfälle eftersom en bodelning skulle genomföras innan arvskiftet. Beroende på era relativa förmögenhetsförhållanden skulle en sådan bodelning kunna resultera i att egendom du äger idag överförs till din maka vid din död och att hennes särkullbarn därefter ärver den egendomen. Om detta senare fall är något ni vill undvika måste ni alltså se till att ingen bodelning sker när en av er dör. Detta görs i svensk rätt genom upprättande av ett äktenskapsförord enligt bestämmelserna jag berört ovan. Skulle ni göra all er egendom till enskild egendom kommer ingen bodelning ske när en av er dör och därmed kommer inte heller någon av er egendom tillfalla respektive makes särkullbarn vid den efterlevande makens död. Av allt att döma finns med andra ord en viss skillnad mellan amerikansk och svensk rätt i synen på äktenskapsförord (prenuptial agreement) och föravtal (postnuptial agreement); det är till och med möjligt att begreppen inte kan sägas svara mot varandra överhuvudtaget. Det är möjligt att ni på grund av skillnaderna inte kan upprätta en handling som fungerar i båda ländernas rättssystem. Jag vågar dessvärre inte säga något säkert om detta eftersom det i hög grad beror på exakt hur ni vill utforma ert äktenskapsförord och vilka krav den amerikanska rätten ställer på det. De svenska formkraven är dock förhållandevis enkla då allt som krävs är skriftlighet, datering, undertecknande och att Skatteverket registrerar äktenskapsförordet. Utöver detta måste förstås den avsedda egendomen anges. Förutsatt att dessa krav är uppfyllda bör ert äktenskapsförord kunna vara giltigt även om det är upprättat i USA och innehåller vissa andra inslag. Enligt min uppfattning bör det dock framgå av handlingen att den är avsedd att utgöra ett svenskt äktenskapsförord såväl som ett postnuptial agreement. Originalhandlingen måste dessutom såvitt jag förstår skickas till Skatteverket fysiskt för att registreras. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att klargöra de svenska formkraven för er amerikanska juridiska rådgivare och kontrollera i vilken mån de två systemen är förenliga. Är de inte förenliga kommer ni sannolikt behöva nöja er med en handling som är giltig i ett land eller upprätta två handlingar rörande samma sak. Det är dock möjligt att konflikter kan uppstå i det senare fallet vilka måste lösas med internationell privaträtt, något som enligt min uppfattning skulle kräva en separat utredning. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Med vänlig hälsning

Kan man bli tillsvidareanställd efter 2 år av vikariat trots att man fyller 67 år?

2021-01-19 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej, Jag fyller 67 i nästa månad och har arbetat i en kommun som tjänsteman sedan december 2018, först som timanställld och sedan på vikariat from i början av år 2019. Har därefter arbetat på vikariat och har nu ett vikariat till den sista september i år. Dessförinnan har jag arbetat i samma kommun mellan åren 2001-2016 också som tjänsteman. Min fråga; Går mitt vikariat per automatik över till tillsvidareanställning trots att jag inom kort fyller 67 år?
Josefine Bågholt |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den lag som kommer bli relevant att titta på i detta fall är lag om anställningsskydd (LAS). En annan lag som kan bli tillämplig på dig som arbetar på kommun är lag om offentlig anställning (2 § lag om offentlig anställning). Denna lag har dock inga bestämmelser som aktualiseras i detta fall och därför får vi enbart titta på lagen om anställningsskydd. Kommer ditt vikariat att automatiskt övergå? Huvudregeln är att du kommer automatiskt få en tillsvidareanställning hos din arbetsgivare om du under de senaste fem åren varit anställd som vikarie i en sammanlagd tid som överstiger två år (5 a § stycke 3 LAS). Eftersom du påbörjade din tid som vikare 2019 och jag tolkar din fråga som att du har haft denna anställningen sedan dess, så kommer du alltså i år få en tillsvidareanställning. Ett undantag från denna huvudregel är dock om ni har ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Om detta kollektivavtal visar andra villkor för hur man blir tillsvidareanställd, är det de villkoren som skall gälla (2 § stycke 3 LAS). Spelar det någon roll att du fyller 67 år? Att du fyller 67 år i år är inget hinder mot din tillsvidareanställning. Om du däremot hade fyllt 68 år hade det uppkommit ett problem. Lagen säger nämligen att ifall man har fyllt 68 år så kommer inte ett vikariat eller allmän visstidsanställning övergå automatiskt till en tillsvidareanställning när man arbetat i över två år (33 d § LAS). Du har alltså ett år kvar innan du inte längre har rätt att få en tillsvidareanställning på grund av din tid som vikarie. Du bör däremot notera att även denna bestämmelse har ett undantag, och det är ifall man avtalat om något annat i ett kollektivavtal (2 § stycke 3 LAS). Jag rekommenderar dig därför att se om ni har något kollektivavtal på arbetsplatsen och vad som eventuellt är avtalat i detta. Sammanfattning och slutliga råd Din anställning kommer automatiskt övergå till en tillsvidareanställning trots att du är 67 år om du varit anställd som vikarie i över två år. Det enda hindret är om det finns ett kollektivavtal som säger något annat i denna fråga hos din arbetsgivare. Mitt råd till dig är att du skall ta kontakt med din arbetsgivare för att höra hur de tänker över situationen och ifall de är medvetna om att din anställning kommer att övergå till en tillsvidareanställning. Jag hoppas nu att du har fått svar på din fråga och att allt löser sig för dig! Se också till att fira din födelsedag ordentligt nästa månad! Behöver du mer hjälp eller har du några ytterligare funderingar, så tveka inte på att höra av dig till oss igen! Allt gott! Vänligen,

Behöver vi skriva en framtidsfullmakt eller räcker det att vi är gifta?

2021-01-19 i Avtal
FRÅGA |Jag och min man är gifta. Min fråga är om vi har någon nytta av att skriva framtidsfullmakt där maken får fullmakten eller om det redan täcks av det faktum att vi är gifta?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En framtidsfullmakt utges till en annan person som senare ska kunna ta hand om fullmaktsgivarens angelägenheter när denne själv inte längre kan sköta sånt med anledning av sjukdom eller annat försvagat tillstånd (1 § i lagen om framtidsfullmakter). Fullmakten får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, som kan anges i fullmakten om det önskas (2 § lagen om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt kan vara ett alternativ till en god man.För att svara på din fråga, har äkta makar inte rätt att företräda varandra utan den andres samtycke. Exempelvis om ni har gemesamma tillgångar, ägodelar eller bankkonton kommer det krävas samtycke/ underskrifter eller en fullmakt ifall en av er vill göra något utan den andra vad gäller dem. Därför kan det vara bra att skriva en framtidsfullmakt, även kan det vara bra att ha för säkerhets skull. Mitt råd är att ni skriver en framtidsfullmakt för att ha tryggheten att veta att den andra redan har fullmakt att fortsätta sköta angelägenheterna, ifall något skulle drabba någon av er. Jurister brukar kunna hjälpa till med att upprätta en framtidsfullmakt. Om ni vill skriva en själva är kraven att den ska 1) vara skriftlig, 2) bevittnas av två personer, därbland inte fullmaktshavaren och 3) att det står tydligt med på fullmakten vem som utfärdar den, vem som är fullmaktshavare, vad fullmakten ska omfatta, och om det ska finnas andra villkor ex. när den ska bedömas träda i kraft (3-5 §§ lagen om framtidsfullmakter).Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

När kan man säga upp ett hyresavtal utan uppsägningstid?

2021-01-19 i Hyresavtal
FRÅGA |Hejsan!Jag har ett andrahands hyreskontrakt utan slutdatum.På kontraktet står det inget specifikt om uppsägningstid.Det närmaste som står är: "Hyresavtalet förlängs ytterligare ett år om det inte sägs upp av någon av parterna senast 3 månader innan gällande avtals slut. Uppsägningen skall vara skriftlig."Det handlar väl bara om förlängning av kontrakt? Eftersom det inte finns något slut på avtalet?Borde inte det innebära att det inte finns någon uppsägningstid?Det står ingenting annat på kontraktet som skulle kunna tolkas som uppsägningstid. Tacksam för svar
Marina Alsayegh |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras antingen av lag om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen) eller hyreslagen. Av frågan framkommer inte vilken av lagarna som blir tillämplig i ditt fall men av 1 § privatuthyrningslagen framkommer vad som krävs för att den lagen ska vara tillämplig. Lagen gäller när någon utanför näringsverksamhet upplåter en bostadslägenhet för annat än fritidsändamål. Lagen gäller däremot inte upplåtelse av hyresrätt i andra hand. Om fler än en lägenhet upplåts, gäller lagen enbart den första upplåtelsen. Om inte privatuthyrningslagen är tillämplig blir hyreslagen tillämplig istället. Jag kommer nedan i svaret att utgå från båda lagarna eftersom jag inte vet vilken som blir tillämplig i ditt fall men utifrån informationen ovan kan du ta reda på det och utgå från det svaret som blir tillämpligt i ditt fall. Om inget specifikt avtalats gällande uppsägningstiden ska den lagstadgade tiden gälla och nedan står det vad som gäller för båda lagarna. Om hyreslagen är tillämplig har du som hyresgäst, i de fall det rör sig om en bostadslägenhet, alltid rätt att säga upp ett avtal att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen (12 kap. 5 § hyreslagen). Detta är oberoende av hur lång hyrestid eller uppsägningstid som avtalats. (Jag utgår från att det rör sig om en bostadslägenhet).Om privatuthyrningslagen är tillämplig har du som hyresgäst rätt att säga upp hyresavtalet att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter en månad från uppsägningen (3 § stycke 2 privatuthyrningslagen).Vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att kalla någon ful?

2021-01-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att kalla någon ful?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet som följer av grundlagen (se 2 kap. 1 § regeringsformen). Därför kan nedsättande uttalanden, såsom att man kallar någon "ful", vara lagliga även om det kan upplevas som mycket kränkande för den som angrips. Enligt 5 kap. 3 § brottsbalken är det dock straffbart att rikta beskyllning, nedsättande uttalanden eller förödmjukande beteende mot någon annan förutsatt att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Den som göra detta kan dömas för förolämpning. Bestämmelsen avser yttranden eller beteenden som typiskt sett kan anses kränka en persons självkänsla. Det avgörande är alltså inte den angripnas subjektiva upplevelse av uttalandet eller beteendet. Alla nedsättande yttranden omfattas dock inte av bestämmelsen, utan det krävs att uttalandet träffar den angripna på ett "personligt plan". Med "personligt plan" avses exempelvis uttalanden som anspelar på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet eller på något särpräglat drag i utseendet (se prop. 2016/17:222). Att säga till en person att hen är ful borde därför inte vara brottsligt eftersom uttalandet inte angriper hen personligen på det sättet som krävs för att straffansvar ska uppkomma. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Förklaring av RÅ 1989 ref. 57 - Traktormålet

2021-01-19 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej! Skulle du kunna förklara rättsfallet Rå 1989 ref. 57?Jag undrar om hur domstolen har kommit fram till att Sven ska beskattas för förmånen och vad är det som är viktig med den här fallet?Tack på förhand
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bakgrund och frågorna i måletI RÅ 1989 ref. 57 hade en arbetsgivare sålt en traktor till en anställds hustru. Priset som hustrun betalade understeg traktorns marknadsvärde. HFD ansåg att rättsläget behövde klargöras angående vad som gäller om en arbetsgivare till en anställds make överlåter egendom till ett pris som understiger marknadsvärdet. Frågan var om den anställde skulle förmånsbeskattas för mellanskillnaden (alltså skillnaden mellan den erlagda köpeskillingen och traktorns marknadsvärde) i inkomstslaget tjänst. En annan fråga i målet var hur marknadsvärdet skulle avgöras för en begagnad traktor.HFD:s argumentationHFD konstaterade att enligt 32 § kommunalskattelagen och praxis ska förvärv till underpris räknas som en sådan förmån som ska beskattas i inkomstslaget tjänst hos den anställde. Av detta följer att om en traktor säljs från en arbetsgivare till ett pris under marknadsvärdet till en anställds make så ska den anställde regelmässigt beskattas för mellanskillnaden mellan den erlagda köpeskillingen och marknadsvärdet. Detta förutsatte att det inte fanns några tillämpliga undantag på situationen, som exempelvis att avtalet var affärsmässigt betingat. Det förelåg dock inga undantag i detta fall. Angående hur traktorn skulle marknadsvärderas ansåg domstolen att det är svårt att säkert marknadsvärdera begagnade varor. På grund av rättssäkerhetsskäl bör dessa svårigheter beaktas tillgodo för den skattskyldige vid värdering. HFD fastställde marknadsvärdet till 30 000 kr. Vad är det viktiga med rättsfallet?Enligt rättsfallet föreligger en presumtion att om en arbetsgivare ger en förmån till en anställds närstående så ska den anställda beskattas för den förmånen. Detta beror på att man regelmässigt kan anta att det var den anställdes arbetsprestation som var den avgörande orsaken till att en närstående fick en förmån av arbetsgivaren. Man kan då också presumera att den anställde kommer kunna ta del av förmånen eftersom den ges till en närstående (exempelvis make eller barn). Eftersom förmånen är ett resultat av den anställdes arbetsinsats så ska arbetstagaren beskattas i inkomstslaget tjänst. Man ska inte kunna undgå inkomstbeskattning genom att destinera förmåner från sin arbetsgivare till en närstående. Det finns dock omständigheter som kan leda till att presumtionen bryts, exempelvis om det handlar om rent affärsmässiga förbindelser mellan en närstående och arbetsgivaren. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,