Jag har fått för hög lön, måste jag betala tillbaka mellanskillnaden?

2021-05-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag skulle fått en lön på 5000kr men fick 50.000kr istället. Jag undrar om jag kan få problem om jag väljer att inte betala tillbaka det och om isåfall vilket straff kan det bli ? Tack mvh
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan behålla den summa som felaktigt har utbetalats till dig. Kort om misstagsbetalning. Inom juridiken kallas detta misstagsbetalning condictio indebiti och omfattar situationer, likt din, när tex en arbetsgivare av misstag har betalat ut en för hög lön. Huvudregeln är då att betalningen ska återgå, dvs summan som är ett misstag ska återbetalas. Det betyder då att den som har betalat får en fordran på den som har erhållit betalning motsvarande misstagsbetalningen. Det finns dock vissa undantag då återbetalning inte behöver ske. Det krävs då att den som har erhållit betalningen är i god tro och har inrättat sig efter betalningen. Att vara i god tro innebär i princip i detta fall att den som erhållit betalningen tror att betalningen är korrekt. Att inrätta sig efter betalningen betyder tex att man har spenderat de dvs agerat så som att pengarna var ens egna. Vad betyder det här för dig? Av den korta information jag har att döma så verkar det som att du har förstått att din löneutbetalning är för stor. Det betyder alltså att du troligen inte är i god tro över att du har rätt till utbetalningen. Med andra ord är inget undantag uppfyllt utan du måste betala tillbaka den del som är en misstagsbetalning dvs skillnaden mellan vad du skulle ha erhållit och vad du faktiskt har erhållit. Din arbetsgivare får alltså en fordran mot dig som du måste betala. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Flytta med sitt barn vid ensam vårdnad, hur går man tillväga och vad behöver man göra?

2021-05-09 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har ensamvårdnad på mitt barn då pappan till barnet skrev av sig vårdnaden. Varför fråga honom. Dock har det känns bra för så fort man pratar med han är han ovillig till samarbete och bara spydig och dryg. Han vill bara ha honom varannan helg för att han rätt till det och vägrar ha mer och kommer med dåliga ursäkter. Vi har har haft samarbete med familjerätten i snart ett år och han bryter överenskommelsen gång på gång. Jag har verkligen jobbat på att han ska ta ansvar och försöker propsa att vi gör allt för vår son skull inget annat. Men jag har tröttnat! Jag vill flytta till Göteborg , pga där har jag familj som kan hjälpa mig med mitt barn. vad gäller? Hur gör jag? Vad måste jag göra?
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din situation som att du har ensam vårdnad av ditt barn, och pappan ska ha barnet varannan helg för umgänge, och vill inte ha mer än så. På grund av dåligt samarbete från pappans sida, har ni haft kontakt med familjerätten i ungefär ett år. Jag förstår din fråga som att du undrar om du nu kan flytta med ditt barn till Göteborg, då du har familj där som kan hjälpa dig med ditt barn, och i så fall hur du kan göra detta.De regler som är aktuella för din situation och fråga finns i föräldrabalken, som jag kommer förkorta FB. Jag kommer förklara vad dessa regler innebär och sedan applicera dem på din situation för att besvara din fråga. I slutet av mitt svar skriver jag en sammanfattning med rekommendation på hur du kan gå vidare.Flytta med barn vid ensam vårdnadDen som har vårdnaden av ett barn har rätt och skyldighet att bestämma över barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Det betyder att den som har vårdnaden över ett barn har både rättighet till och skyldighet till att bestämma exempelvis var barnet ska bo. Eftersom du nämner att du nu har ensam vårdnad av barnet, så har du alltså rätt att flytta med barnet från er nuvarande bostadsort till en annan, exempelvis Göteborg, utan tillstånd från pappan.Umgänge med den förälder som barnet inte bor hosDet som kan bli problematiskt om man flyttar en längre sträcka, är att barnet fortfarande har rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor med (6 kap. 15 § FB). Det betyder att ditt barn fortfarande har rätt att umgås med sin pappa även om ni flyttar från er nuvarande bostadsort. Därför ska också umgängesföräldern upplysas om att man tänker flytta från sin nuvarande bostadsort, även om inte tillstånd krävs vid ensam vårdnad (6 kap. 15 § 4 stycket FB). Det betyder att du behöver informera barnets pappa om att du tänker flytta till exempelvis Göteborg. Föräldrarna ska dessutom gemensamt se till att umgänget med den förälder som barnet inte bor med så långt som möjligt uppfyllts. Om det innebär en längre resträcka för barnet så ska även den förälder som barnet bor hos ta del av eventuella kostnader som detta kan leda till (6 kap. 15 § 2 stycket samt 6 kap. 15b § FB). Det innebär att om flytten till Göteborg medför att det blir en längre sträcka för barnet att ta sig till sin pappa, så ska även du som ensam vårdnadshavare hjälpa till så att barnet kan uppnå umgänge och även hjälpa till med eventuella kostnader som uppkommer.Samarbetssvårigheter vid umgängeDu nämner även att det är svårt att samarbeta med pappan, och att han inte följer de beslut som ni tagit tillsammans med familjerätten. Det du kan göra då är att ansöka om verkställighetsbeslut hos tingsrätten på den ort där barnet har sin hemvist (21 kap. 1 § 2 stycket FB). Det betyder att du kan ansöka hos tingsrätten på den ort där ditt barn står skrivet om att de ska verkställa det beslut som ni kommer fram till med familjerätten. Vid ett sådant beslut kommer tingsrätten ta hänsyn till barnets bästa (21 kap. 1 § FB). Detta är viktigt att komma ihåg, att tingsrätten kommer se till ditt barns bästa när det kommer till umgänge med pappan, och barnets rätt att få umgås med sin pappa. Skulle tingsrätten mena att verkställighet strider mot barnets bästa, kan tingsrätten vägra besluta om verkställighet (21 kap. 6 § FB).Om tingsrätten beslutar om verkställighet kan detta förenas med vite (21 kap. 3 § 1 stycket FB). Det betyder att om tingsrätten verkställer beslutet om umgänge från familjerätten, och pappan fortsätter att inte efterleva detta, kan han behöva betala ett vite, som är en sorts böter.Det ska även nämnas, att umgänge inte behöver betyda att barnet och pappan alltid ses "fysiskt", utan umgänge kan också vara att de umgås digitalt genom videosamtal och liknande. Skulle det exempelvis vara så att pappan undgår att träffa barnet i fysiska situationer, kan umgänget kanske lösas på annat sätt. Huvudsaken är att barnets bästa uppfylls.Sammanfattning samt rekommendationVid ensam vårdnad behövs inget tillstånd från den andre föräldern vid flytt. Det betyder att du kan flytta till exempelvis Göteborg med ditt barn. Det du behöver göra är dock att informera pappan om detta, eftersom han fortfarande är umgängesförälder.Vad gäller att pappan till ditt barn inte samarbetar och bryter mot beslut/överenskommelser som ni gjort tillsammans med familjerätten, finns det en möjlighet att vända sig till tingsrätten och be om verkställighetsbeslut. Om tingsrätten anser att ett verkställighetsbeslut är förenat med barnets bästa, kan de även besluta om att verkställighetsbeslutet ska förenas med ett vite. Då kan pappan behöva betala ett belopp för att han inte följer det som ni avtalat. Detta skulle jag rekommendera att du gör om samarbetet med pappan fungerar så pass dåligt att det går ut över ert barn.Jag hoppas att jag har besvarat din fråga, och jag hoppas att situationen för dig och ditt barn lättar. Om du har fler funderingar kring detta, eller behöver hjälp med hur du ska göra vid ansökan om verkställighetsbeslut, kan du också höra av dig till oss via telefon: 08-533 300 04Om du har fler frågor, är du alltid varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!Vänligen,

Kan jag bli uppsagd på grund av arbetsbrist om jag är sjukskriven? Vad kan jag ställa för krav på arbetsgivaren i så fall?

2021-05-09 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |HejsanÄr undersköterska sen 2000. Om man är sjukskriven och arbetsgivare börjat en omplacering kan jag då bli uppsagd om det inte skulle finnas något annat arbete som passar mig. Om det skulle vara så vad kan jag ställa för krav på arbetsgivare. Tack på förhand.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar vad som gäller när en arbetstagare blivit uppsagd. Jag kommer därför utgå från att du är en arbetstagare som omfattas av LAS, eftersom vissa personer kan vara undantagna lagen så som en vd eller arbetsgivares familjemedlemmar (se 1 § andra stycket LAS).Notera att ett kollektivavtal på din arbetsplats kan ange andra bestämmelser som kan avvika från lagen och därmed vad jag anger nedan (2 § tredje stycket LAS).I mitt svar kommer jag först gå igenom mer detaljerad vad som gäller men en sammanfattning kommer även finnas med i slutet.För att bli uppsagd krävs saklig grundFör att bli uppsagd krävs att saklig grund föreligger vilket kan grunda sig på antingen personliga skäl eller arbetsbrist. Du kan alltså bli uppsagd även fast du har en pågående sjukskrivning men en sjukskrivning i sig utgör i huvudregel inte saklig grund (7 § LAS).Notera att jag utgår från att du har en tillsvidareanställning. Om du har en tidsbegränsad anställning kan du som utgångspunkt inte bli uppsagd om inte särskilt har avtalats, utan då gäller anställningen till det datum som anges i anställningsavtalet. En arbetsbristsituation är hänförlig till alla situationer som inte har att göra med personliga omständigheter. Arbetsbrist behöver alltså inte vara egentlig brist på arbete utan kan även grunda sig på att arbetsgivaren vill omorganisera verksamheten och därigenom försvinner arbeten som tidigare funnits.Finns inte saklig grund för uppsägning kan arbetstagaren yrka på ogiltighetsförklaring av uppsägelsen samt skadestånd. Arbetstagaren har då även rätt att stanna i anställningen tills tvisten är avgjord. Notera dock att domstolen brukar ha svårt att överpröva arbetsgivarens ekonomiska beslut om arbetsbrist (34 § och 38 § LAS).En uppsägelse är inte sakligt grundad om omplaceringsskyldigheten inte är uppfylldFör att saklig grund ska föreligga måste först och främst omplaceringsskyldigheten vara uppfylld. Detta innebär att arbetsgivaren i första hand är skyldig att erbjuda arbetstagaren ledigt arbete inom företaget som arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för (7 § LAS).I andra hand ska arbetstagaren ha rätt till omplacering till annans arbete utefter särskild turordning. Denna turordning utgår från arbetstagarnas sammanlagda anställningstid varav den med längst tid har företräde framför den med kortare, under förutsättning att denne har tillräckliga kvalifikationer för den andres jobb (22 § LAS).Med tillräckliga kvalifikationer innebär att arbetstagaren ska uppnå samma krav som hade ställts för annan arbetssökande till tjänsten. Arbetsgivaren måste således tåla viss upplärningstid men inte att arbetstagaren omskolas (se AD 2018 nr 41).Notera att arbetsgivaren enbart behöver erbjuda ett annat arbete – tackar arbetstagaren nej till ett skäligt erbjudande har denne således inte rätt att få fler erbjudanden. Arbetstagaren har inte heller rätt att välja vilken position som ska erbjudas.Uppfyller inte arbetsgivaren omplaceringsskyldigheten föreligger inte saklig grund och arbetstagaren kan även i detta fall yrka på ogiltighet och skadestånd (34 § och 38 § LAS). Arbetsgivaren har en förhandlingsskyldighet INNAN beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist tasInnan uppsägelse på grund av arbetsbrist kan ske ska arbetsgivaren förhandla med de fackföreningar som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal måste hen förhandla med samtliga fackföreningar som har medlemmar på arbetsplatsen som berörs. Notera att förhandlingsskyldigheten enbart innebär skyldighet att förhandla, inte skyldighet att komma överens (11 § och 13 § MBL).Om detta inte görs kan arbetsgivaren göra sig skadeståndsskyldig (54 § och 55 § MBL).Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist har du företrädesrätt till återanställningJag utgår från att du har arbetat i mer än 12 månader i samma företag och du har i sådant fall företrädesrätt till återanställning, om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Denna rätt gäller under uppsägningstiden samt nio månader efter uppsägningstiden (25 § LAS).Företrädesrätten innebär att du har företräde framför andra till en tjänst som blir ledig och du har tillräckliga kvalifikationer för. Notera att det kan krävas att du anmäler anspråk om din företrädesrätt till din arbetsgivare (25 § och 27 § LAS).Om företrädesrätten inte tas hänsyn till kan arbetstagaren yrka på skadestånd av arbetsgivaren (38 § LAS).Sammanfattning Du kan bli uppsagd även fast du är sjukskriven, din sjukskrivning i sig utgör dock ingen grund för uppsägning.Om en arbetsbristsituation föreligger har arbetsgivaren en skyldighet att omplacera dig till ledigt arbete alternativt annans arbete i relation till en särskild turordning under förutsättning att du har tillräckliga kvalifikationer.I sådant fall har arbetsgivaren även en skyldighet att förhandla under förutsättning att kollektivavtal finns på arbetsplatsen alternativt att du är fackligt medlem.Du har också företrädesrätt till återanställning till ledigt arbete som uppkommer under uppsägningstiden eller nio månader därefter. Om arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter kan hen göra sig skadeståndsskyldig.Min rekommendationOm det skulle bli aktuellt med uppsägelse på grund av arbetsbrist är min rekommendation att du först och främst kollar om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen som eventuellt anger bestämmelser som avviker från lagen.Jag rekommenderar även att du i sådant fall tar kontakt med ditt fackförbund, om du är medlem i sådan. Du kan även höra av dig till oss igen om du har några fler frågor.Annars hoppas jag att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ringa stöld när jag glömde varan i min ficka?

2021-05-09 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Jag blev tagen för ring stöld för två veckor sen. Sanning är att jag glömde vara i min ficka men vakterna tog mig utanför butiken och pris pappret va inte på varan. Då var jag tvungen att erkänna och säga att jag tjuvade varan som kostade 169kr, eftersom en av vakterna sa till mig att jag kommer få straff böter för 12 000kr men om jag erkänner kommer det blir mindre. Faktiskt jag förstod inte polisen eller väktarna de pratar för snabbt( har svårigheter med svenska språket). Nu har jag fått böter 2 200kr som jag ska betala men jag är oskyldig. Kan jag ta tillbaka att jag erkände för att jag förstod inte? Jag undrar nu om det är i mitt bästa intresse att dra tillbaka mitt erkännande (om möjligt?) och börja en rättsprocess. Kommer jag bli ändå lika straffat för att jag glömde varan i min ficka?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om du begått en brottslig handling genom att du glömt varan i din ficka och sedan lämnat butiken.Det faktum att du lämnade butiken utan att betala och därmed passerade sista betalningsmöjligheten innebär att du olovligen tog varor som tillhörde butiken, detta är oberoende av att du glömt att du stoppat varan i din ficka. Du har därför orsakat skada för butiken.Eftersom värdet på varan understiger 1 250 kr är det fråga om ringa stöld och inte stöld, 8 kap. 2 § brottsbalken, NJA 2019 s. 951.För att dömas till ansvar krävs dock att du hade uppsåt att tillägna dig varan. Det innebär att du haft för avsikt att ta varan och behålla den. Enligt din beskrivning förstår jag det som att du istället glömde varan i din ficka och därmed har du inte agerat med uppsåt och kan inte dömas för ringa stöld.Detta är dock en bevisfråga och avgörande blir ifall domstolen tror på dig. Det är åklagaren som har att bevisa att du agerat med uppsåt.Min bedömning är att det faktum att du stoppade varan i din ficka och sedan lämnade butiken kan göra det svårt att motbevisa att uppsåt inte förelegat.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Upprätta nytt skuldebrev

2021-05-09 i Fordringar
FRÅGA |HejJag och min fru har gemensamt lånat ut 275 000 kronor till vår dotter och hennes sambo. Det finns ett skuldebrev som reglerar villkoren. Det säger att lånet är ränte- och amorteringsfritt men kan sägas upp med sex månaders varsel till omedelbar återbetalning.De har nu separerat och har gemensamt betalat av 92 000 kronor. Vi tänker nu dela upp den återstående summan i två hälfter på 91 500 kronor och låta dem teckna var sitt nytt lån med eget betalningsansvar.Jag har förstått att avbetalningen kan kvitteras på baksidan av skuldebrevet. Men hur skriver vi för att avsluta det gemensamma lånet och upprätta var sitt nytt lån till vår dotter och hennes tidigare sambo? De nya lånen innebär ju att det gemensamma lånet är betalt och det måste väl framgå på något sätt?Vi tänker oss att de får teckna var sitt skuldebrev på de nya lånen. Ska ränte- och amorteringsvillkor framgå av den handlingen eller skriver man ett separat avtal kring de frågorna? Kan man skriva så att skulden ska vara betald senast vid ett visst datum men att det är möjligt att betala olika amorteringsbelopp fram till dess?Vi är ute efter tydliga men "mjuka" villkor för att inte stjälpa dem ekonomiskt efter separationen.MvhFörälder
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det gemensamma skuldebrevetDet redan upprättade skuldebrevet är ett enkelt skuldebrev eftersom betalning ska ske till viss specifik namngiven person (dig och din fru) (26 § SkbrL). Ett enkelt skuldebrev har inte något värde. Det är endast ett bevis på att en skuld existerar. Det är därför möjligt att upprätta två nya skuldebrev à 91 500 kr. Det gemensamma lånet avslutas därför genom att ni kommer överens om att så ska ske. Det är tillräckligt att förstöra det tidigare skuldebrevet i samband med att de två nya skuldebreven upprättas.De nya skuldebreven och dess villkorDe nya skuldebreven bör innehålla vissa villkor. Först och främst måste det framgå vem som är borgenär (fordringsägare) och vem som är gäldenär (betalningsskyldig). Dessutom måste summan framgå (91 500 kr). Det är också möjligt att inkludera villkor om ränta och hur räntan ska beräknas. Om inget avtalas om ränta gäller bestämmelserna i räntelagen (6 § SkbrL). En tydlig amorteringsplan kan ställas upp i skuldebrevet. Det är upp till parterna att avgöra när och hur betalning ska ske. Till exempel kan ni avtala om att ett visst belopp ska betalas varje månad till dess att skulden är betalad. Det är därför möjligt att ange ett visst datum då skulden ska vara betald men att den betalningsskyldige betalar olika amorteringsbelopp fram till dess. Det är också viktigt att skuldebrevet undertecknas av båda parter och att datum framgår.Om du behöver hjälp med att upprätta skuldebreven kan du boka tid med vår juristbyrå. Här kan du boka tid.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Överklaga kammarrättens beslut att inte bevilja prövningstillstånd

2021-05-09 i Alla Frågor
FRÅGA |hej, det handlar om livränta-arbetsskada hos kammarrätten.Jag har inte blivit beviljad prövningstillstånd hos kammarrätten trots bevis och flera läkarintyg som bevisar min arbetsskada. Felaktigheter från försäkringskassan och förvaltningsrätten har inte beaktats hos kammarrätten. Jag undrar om jag ska gå vidare till Högsta förvaltningsdomstol eller ska jag börja om från början och om jag har rätt till det?Jag är tacksam om ni kan hjälpa mig!MVH
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Vad gäller mål i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen finns bestämmelser i förvaltningsprocesslagen (FPL). Överklaga till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen Är en person missnöjd med en dom eller beslut från förvaltningsrätten går det att överklaga det skriftligen till kammarrätten (33 § FPL). I ditt fall krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva överklagandet. Sådant prövningstillstånd ska meddelas om någon av följande förutsättningar föreligger:1.det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,2.det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,3.det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller4.det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (34 a § FPL). Eftersom det i ditt fall inte har beviljats något prövningstillstånd finns det en möjlighet att överklaga kammarrättens beslut att inte bevilja prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen (35 § FPL). För detta krävs prövningstillstånd, och i Högsta förvaltningsdomstolen krävs det att1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen eller2.att det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (36 § FPL). Detta kallas för prejudikatdispens respektive extraordinär dispens. Huruvida det föreligger skäl för prövning i just ditt fall är dock svårt att utifrån de givna omständigheterna avgöra. Kan man väcka en ny talan? Om du väcker en ny talan om samma sak kommer den att avvisas av domstolen, då den redan anses vara rättskraftigt avgjord. Man säger då att det föreligger res judicata, vilket innebär att saken redan är materiellt prövad och avgjord i en lagakraftvunnen dom. Sammanfattning och rådDet går att överklaga kammarrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd. För att Högsta förvaltningsdomstolen ska bevilja prövning krävs prövningstillstånd, vilket beviljas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen eller om det annars finns synnerliga skäl till en sådan prövning. Det är dock svårt att utan närmare uppgifter avgöra om sådana skäl finns i ditt fall. Du kommer inte kunna väcka en ny talan om samma sak, eftersom din nya talan då kommer att avvisas på grund av res judicata. Mitt råd till dig är därför att du överklagar kammarrättens beslut, och att du i ditt överklagande noggrant beskriver varför prövningstillstånd ska meddelas (förslagsvis utifrån de felaktigheter som inte har beaktats och som kan utgöra grovt förbiseende eller grovt misstag). Skulle du behöva mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta eller har några frågor kring mitt svar får du mer än gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Vilka bevis borde bifogas vid överklagan om "avregistrerad som försvunnen"?

2021-05-09 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vilka bevis borde bifogas vid överklagan om "avregistrerad som försvunnen"?
Gabriella Abdulahad |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Bevis som bör bifogas är t.ex. foton, vittnen, legitimation m.fl.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du undrar något mer!Med vänlig hälsning

Räknas bilen som hemmets gemensamma egendom, eller enskild? Om enskild, vad krävs för att den ska räknas som det då?

2021-05-08 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Räknas bilen som hemmets gemensamma egendom, eller enskild? Om enskild, vad krävs för att den ska räknas som det då?
Gabriella Abdulahad |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Det är oklart om ni är gifta eller inte men är ni gifta så regleras dessa frågor i äktenskapsbalken (ÄktB), som du hittar HÄR.Utgångspunkten är att vardera make råder över sin egendom och svarar för sina skulder enligt 1 kap. 3 § ÄktB. Äganderättsförhållandena liksom ansvaret för skulder påverkas inte av om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Det som kännetecknar det giftorättssystemet i den nordiska lagstiftningen är att äktenskapet inte påverkar en makes äganderätt till sin egendom. Å andra sidan finns den andra makens giftorättsanspråk i samma egendom som ett latent anspråk på delning av egendomens värde vid en framtida bodelning.Rättsverkan av att egendom är giftorättsgods är att den ska ingå i bodelning enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Eventuell annan egendom som någon av makarna äger är vederbörandes enskilda egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Genom äktenskapsförord kan makar enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom.Bilen kan räknas som gemensam egendom genom t.ex. gemensamma köp. Huvudprincipen vid en makes förvärv av egendom är att den som faktiskt köpt och bekostat egendomen också blir dess ägare. Dold samäganderätt kan dock även föreligga. De rekvisit som fastställts i rättspraxis för att dold samäganderätt ska anses föreligga är att: (1) egendomen förvärvats i en makes eller sambos namn (den öppna ägaren) för parets gemensamma bruk, (2) den andra maken eller sambon (den dolda ägaren) underlättat eller möjliggjort köpet genom ett ekonomiskt bidrag, samt att (3) parternas avsikt är att äga egendomen tillsammans.Är ni inte gifta gäller i de flesta fall generellt sätt att den som betalar köpet också är egendomens ägare. Är ni sambos gäller reglerna om samboegendom som regleras i sambolagen (SamboL) som du hittar HÄR. Enligt 3 § SamboL utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §Sammanfattningsvis är svaret på din fråga beroende på hur köpet gick till och varför bilen har köpts och om den andra parten på något sätt bidragit till bilköpet.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du undrar något mer!Med vänlig hälsning