Förskott på arv

2019-05-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mamma är gammal och har sålt sin bostad och hon vill ge pengarna hon fått till mig som är hennes dotter. Hon vill ge mig pengarna medan hon lever. Jag har även en bror som är allvarligt sjuk och han kommer inte överleva. Min bror kommer att lämna efter sig ett stort arv till sitt barn. Min mammas önskan är att jag får de pengar hon har eftersom hon tycker att mitt brors barn kommer att få ett stort arv efter min bror. Min fråga är kan hon skänka mig valfritt belopp medan hon lever.
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att hänvisa till Ärvdabalken (ÄB) och dess regler i 6 kapitlet om förskott på arv. Förskott på arv Det finns inom arvsrätten en presumtion att en arvlåtare vill att alla bröstarvingar (barn) till slut ska få lika mycket efter honom/henne. Därför har lagstiftaren infört en bestämmelse som innebär att gåvor som den avlidna har givit sina bröstarvingar under sin livstid ska betraktas som ett förskott på arv. Detta gäller dock inte om något annat har föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till omständigheterna måste antas varit avsett (6 kap. 1 § ÄB). Gåvans värde ska alltså läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvslotterna, om inte arvlåtaren bryter presumtionen om att gåvan ska betraktas som ett förskott på arv. Presumtionen bryts genom att gåvogivaren givit uttryck för vilja att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv. En sådan viljeförklaring har inget formkrav, vilket betyder att det kan vara både muntlig och skriftlig sådan. Likaså finns inget krav på att viljan uttrycks i samband med att gåvan ges. Sammanfattande råd För att svara på din fråga presumeras gåvan vara ett förskott på arv, om din mamma inte uttrycker att hon gåvan inte ska ses som ett förskott på arv. En sådan viljeförklaring verkar finnas i detta fall, då din mamma muntligen verkar ha uttryckt att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv. Jag skulle dock råda dig och din mamma till att upprätta ett gåvobrev vari det framgår att vinsten från bostadsförsäljningen är en gåva som inte ska ses som ett förskott på arv. Detta för att du ur bevissynpunkt kan bevisa att det finns en viljeförklaring, om det ev. skulle uppstå en konflikt angående detta i framtiden. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Förskott på arv vid försäljning till underpris

2019-05-12 i Förskott på arv
FRÅGA |Kvinna har fyra barn. Två söner och två döttrar. Hon ger sönerna sitt hus, i utbyte får hon en summa som understiger 85% av taxeringsvärdet, och som är mycket mindre än marknadsvärdet. Hur ska man beräkna förskott på arv så att döttrarna får sin rättvisa del?
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Inledningsvis kan konstateras att taxeringsvärdet är tänkt att utgöra 75 % av marknadsvärdet och att man därför kan säga att huset har sålts för en summa som understiger (0.75 x 0,85) 64 % av husets marknadsvärde.Presumtionen i svensk arvsrätt är att arvlåtaren vill att alla arvtagare ska få lika mycket. Huvudregeln när det kommer till förskott på arv är därför att de gåvor som de avlidna har givit sina bröstarvingar under sin livstid ska ses som förskott på arv. (6 kap. 1 § ärvdabalk) Undantagen är dock om:1) något annat föreskrivits vid gåvans givande eller2) det med hänsyn till omständigheterna måste antas varit avsett.I den juridiska litteraturen nämns att inte bara gåvor ska omfattas av presumtionen utan även andra dispositioner av huvudsakligen benefik karaktär, t. ex försäljning av egendom till underpris eller att arvlåtaren efterskänker en fordran. En försäljning av ett hus som motsvarar 64 % eller mindre kan därför anses vara så pass benefik att den får ses ett förskott på arv förutsatt att det inte föreskrivits att det var en gåva eller det på annat sätt framstod som att det var avsikten.Det här innebär att gåvans värde ska läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvs- och testamentslotter. Det finns alltså en avräkningsskyldighet.Uträkningen av varje arvinges arvslott kan också uttryckas med formel: a = b + f / na = arvslottenb = behållningen i boetf = förskott på arvn = antal arvingar.Exempel: Om gåvan var värd 400 000 kr och den delades på 2 personer innebär det att om det finns 2 miljoner kr i boet vid arvlåtarens död, så ska det ses som att det "egentligen finns 2 400 000 kr i boet. Resterande arvtagare (de två döttrarna) har därmed rätt till 600 000 kr var från boet, medan de två sönerna endast har rätt till 400 000 kr. (a = 2 000 000 + 400 000 / 4 = 600 000)Det kan tilläggas att det inte råder avräkningsskyldighet för alla gåvor. Gåvor som utgörs av överföringar till barnet som kan ses som fullgörande av förälders underhållskyldighet för uppehälle och utbildning medför ej avräkningsskyldighet och inte heller sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor (6 kap. 2 § ärvdabalk). Däremot verkar det inte i detta fall röra sig om varken underhållsskyldighet eller sedvanliga gåvor, varför det borde föreligga avräkningsskyldighet enligt min mening.

Förskott på arv

2019-05-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Har betalat en språkresa åt min dotter. Detta kan väl omöjligt räknas som förskott på arv? Tänkte nu ge min andra dotter samma summa men måste jag då skriva gåvobrev? Hur stor kan en gåva vara? Skulle jag kunna köpa en bil åt henne då hon behöver det? Red gärna ut begreppen. Tack på förhand!
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Reglerna om förskott på arv utgår ifrån antagandet att en arvlåtare vill att alla barn till slut ska få lika mycket efter honom eller henne. Huvudregeln för behandling av gåvor till barn återfinns i 6 kap. 1 § ÄB. Gåvor den avlidna givit sina bröstarvingar under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte något annat föreskrivits vid gåvans givande eller med hänsyn till omständigheterna måste antas varit avsett. Gåvans värde ska alltså läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvs- och testamentslotter. Viktigt att poängtera är dock att kostnader hänförliga till förälderns underhållsskyldighet och sedvanliga gåvor enligt 6 kap 2 § ÄB aldrig ska avräknas som förskott på bröstarvingens arv.Syftet med ett gåvobrev är framförallt för att bevisa att en gåva har givits och för att stipulera eventuella villkor som är förenade med gåvan. Eftersom huvudregeln är att en gåva räknas som förskott på arv om det inte angivits annat i gåvobrevet så innebär det att om man skänker bort något till bröstarvinge och skriver att det inte ska utgöra förskott på arv är så utgångspunkten att det inte är ett förskott. Ger man större summor pengar eller en gåva av högre värde så kan det vara bra att skriva ett gåvobrev. Det finns inga generella riktlinjer mer än dessa jag nu tagit upp. Jag skulle rekommendera att du skriver ett gåvobrev om du ger ditt ena barn en bil, men inte det andra. Språkresan skulle jag säga tillhör sedvanliga gåvor enligt 6 kap 2 § ÄB. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Förskott och fördelning av arv

2019-05-06 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! jag undrar två saker! min mamma gav min o min systers lillebror 100.000:- i kontanter då han fyllde 40 år -2015 är kan vi åberopa detta som ett förskott på arvet. finns inga gåvobrev, han fick dom kontant hemma då han fyllde år. Och sen har våran mamma gift om sig med en ny man som har en gård hon har flyttat till, han har två barn sen förut, och vi är tre syskon på mammas sida så vad gäller om våran mamma dör? Sitter han då i orubbat bo? Eller hur fungerar det idag?
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Då din fråga handlar om arv blir ärvdabalken ÄB tillämplig. Förskott på arvEnligt 6 kap 1 § ÄB ska allt arvlåtaren under sin livstid gett en bröstarvinge avräknas som förskott på dennes arv om inget annat är föreskrivet eller på grund av omständigheterna måste varit det arvlåtaren menat. Viktigt att belysa är att kostnader hänförliga till förälderns underhållsskyldighet och sedvanliga gåvor enligt 6 kap 2 § ÄB aldrig ska avräknas som förskott på bröstarvingens arv. Som svar på din första fråga ska dessa 100 000 kr avräknas som förskott på arv om inget annat är föreskrivet eller på grund av omständigheterna uppenbart inte ska avräknas. Arv vid moderns bortgångI och med att du inte nämner något om att din moder och hennes nya man har något testamente mellan sig utgår jag ifrån att detta inte finns. Vid eran moders bortgång kommer ni därför att ärva hela hennes kvarlåtenskap på grund av att bestämmelserna i 3 kap 1 § ÄB om makars arvsrätt enbart gäller om makarna har gemensamma bröstarvingar eller inga alls. Då eran moders make inte är eran far och på grund av att ni enligt 2 kap 1 § 1 st. ÄB är hennes bröstarvingar kommer all kvarlåtenskap att tillfalla er.Skulle det däremot vara så att dem haft ett testamente som gett den efterlevande maken rätt att ärva den först avlidne maken har ni enligt 7 kap 3 § ÄB rätt att påkalla jämkning av testamentet för att få ut eran laglott, dvs. halva eran arvslott enligt 7 kap 1 § ÄB. På grund av att jag förutsatt att så inte är fallet kommer jag att i den följande illustrationen utgå ifrån att inget testamente finns och att ni bröstarvingar ärver allt. För att illustrera hur arvet kommer att fördelas räknar vi med att eran moder efterlämnar 900 000 kr. Dessa 900 000 kr kommer enligt 2 kap 1 § 2 st. ÄB att fördelas lika mellan er bröstarvingar, dvs. 900 000/3=300 000 kr/vardera. Beroende på om gåvan din broder fick ska räknas som förskott eller inte kommer resultatet att bli annorlunda. Skulle de 100 000 kronorna räkas som förskott ska arvet istället fördelas som följande: Vi tar moderns kvarlåtenskap på 900 000 kr och adderar förskottet på 100 000 kr vilket resulterar i att vi har 1 000 000 kr att fördela, 1 000 000/3=333 333. Du och din syster kommer då att ha rätt till 333 333 kr medan din broder kommer att ha rätt till 333 333–100 000=233 333, dvs. 100 000 kr mindre än vad ni får. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gåva och förskott på arv

2019-05-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag är änka och har 2 gemensamma barn med min avlidna man. Inga särkullbarn. Jag äger två fastigheter. Kan jag idag ge bort i gåva en av mina fastigheter till enbart ett av våra barn. Kan man i så fall även skriva att gåvan ej ska vara förskott på arv?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Gåvor räknas inte som förskott på arv om detta skrivs särskiltInom arvsrätten anses föräldrars gåvor till barn i regel vara förskott på arv. (6 kap. 1 § ÄB). Det innebär att det barn som inte fick gåvan ska kompenseras för motsvarande värde vid arvskiftet. Detta gäller dock inte om föräldern förtydligar att gåvan till barnet inte ska ses som ett förskott på arv, exempelvis i ett gåvobrev. Finns en regel som skyddar mot gåvor som är att jämställa med testamenteDet finns dock även en regel som innebär att vissa typer av gåvor jämställs med ett testamente när dessa fyller samma syfte som ett testamente (7 kap. 4 § ÄB). Regeln omfattar exempelvis gåvor som sker precis innan föräldern kommer att avlida eller gåvor där föräldern fortsätter att utnyttja egendomen som givits bort fram till att föräldern avlider. Sådana gåvor ska behandlas som ett testamente, vilket innebär att det barn som inte fick gåvan har rätt att bli kompenserad om barnet inte får ut hela sin laglott på grund av gåvan. (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är hälften av vad barnet skulle fått av förälderns egendom om ett testamente inte funnits. Eftersom du har två barn är deras respektive laglott 25%. Sammanfattning Vill du inte att ditt första barn ska bli kompenserad för den fastighet du ger bort till ditt andra barn behöver du förtydliga att gåvan inte ska vara ett förskott på arv. Gåvan kan dock jämställas med ett testamente, om du exempelvis fortsätter att utnyttja fastigheten efter att den givits bort. Får inte ditt andra barn ut hela sin laglott på grund av gåvan ska barnet i så fall kompenseras upp till laglotten. Hoppas du fick svar på din fråga!

Betydelse av förskott på arv vid bouppteckning och arvskifte

2019-05-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Skall förtida arvutag medräknas vid boupptäckning eller tillkommer det vid arvskifte?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid bouppteckning går man igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Information om förtida arvutag (sk förskott på arv) bör tas upp och antecknas i bouppteckningen. Förskott på arv regleras enligt 6 kap. ärvdabalken (ÄB). Om det är en bröstarvinge som erhåller förskott, så presumeras det alltid vara förskott på arv, förutsatt att inget gåvoavtal säger annat. Men om förskott sker till annan än bröstarvinge är det endast förskott på arv om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs (6 kap. 1 § ÄB). Sammanfattningsvis antecknas förskott på arv i bouppteckningen och avräknas vid arvskiftet på sätt som anges i 6 kap. ÄB. För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Far har givit en fastighet till sin fru som cirka 20 år senare givit den till sin dotter. Kan transaktionen utgöra förskott på arv från fadern till dottern?

2019-05-07 i Förskott på arv
FRÅGA |Har min adopterade halvsyster fått förskott på arv?Fick av vår far veta att han och hans fru ska flytta ifrån villan till min adopterade halvsysters lägenhet och fick då i lösa delar reda på följande;Far påstår att villan är min styvmors och att detta är en affär mellan henne och sin adopterade dotter.Enligt fastighetsregistret så blev min styvmor 100% ägare av villan för ca 20 år sedan, men de har bägge bott där sedan 70-talet och min far har betalat både renoveringar och löpande kostnader tills nu. Förstår inte hur detta stämmer då min styvmor inte haft en inkomst som ens klarar av taxeringsvärdet på närmare 11miljoner?Den adopterade halvsystern har fått det högre priset för sin lägenhet och betalar det lägre priset för villan efter prisintervall angivna i den värdering som inkommit ifrån en enda mäklare som anlitats av styvmor och vår far, enligt senaste utdraget ur fastighetsregistret så står det gåva ifrån min styvmor till sin och vår fars adopterade halvsysterHar jag och min bror rätt till kompensation?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sammanfattat tolkar jag din fråga som att du undrar om din halvsyster fått förskott på arv, i form av fastigheten, och om du och ditt helsyskon i så fall har rätt till någon typ av kompensation.Kortfattat är svaret att denna transaktion tyvärr inte kommer att utgöra ett förskott på arv från din far till din halvsyster. Jag ska i det följande förklara varför.Hur fungerar institutet "förskott på arv"?Förskott på arv regleras främst i ärvdabalkens (ÄB) 6 kap. Själva institutet fungerar på så sätt att om en av flera arvingar har fått ett förskott på arv, ska den arvingen behöva avräkna sitt förskott vid arvlåtarens död, så att fördelningen ska bli mer rättvis. Som exempel kan uppställas följande situation. A och B är barn till X och A har fått 100.000 kronor i förskott på arv. När X senare avlider lämnar hen 500.000 i kvarlåtenskap som ska fördelas mellan A och B. Eftersom A redan har fått 100.000 i förskott på arv ser man det som att hela arvet utgörs av 500.000 plus de 100.000 som A fick i förskott. Därmed ska A få ytterligare 200.000 från kvarlåtenskapen, medan B ska få 300.000. På så sätt har de i slutändan fått 300.000 var.Frågan är alltså om fastigheten som ditt halvsyskon har fått kan räknas som förskott på arv när er far dör.Rör det sig om förskott på arv?För att man ska kunna konstatera att transaktionen ifråga är ett förskott på arv måste man först utreda om det rör sig om en gåva från din far till ditt halvsyskon. Reglerna är nämligen utformade på så sätt att gåvor som en förälder ger en bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv, på så sätt att man då antar att det är förskott på arv såvida det inte finns bevis för motsatsen. Till exempel om arvlåtaren sagt att det inte ska utgöra förskott på arv så bryts presumtionen, så att det inte bedöms som förskott på arv.I detta fall verkar det som att fastigheten först har givits till din styvmor, för cirka 20 år sedan, och att den nu ska övergå till din halvsyster.Det första problemet är alltså att i din situation har fastigheten först gått från din far till din styvmor. Detta gör att gåvan redan i detta första led inte kan utgöra förskott på arv. Vad er styvmor sedan gör med fastigheten påverkar inte bedömningen.Därmed rör det sig i denna situation inte om förskott på arv från din far till din halvsyster. Däremot kan det mycket väl röra sig om förskott på arv från din styvmor. Detta ger tyvärr dock ingen fördel för dig och din helbror.

Vad är syftet med gåvobrev?

2019-05-05 i Förskott på arv
FRÅGA |Vad är syftet med gåvobrev? Jag har läst så mycket jag kan men jag blir ändå inte klokare.Det framgår att man kan specificera i ett gåvobrev att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv. Trots det kan en bröstarvinge kräva att gåvan ska räknas som förskott på arv och avräknas? Så vad är då poängen med ett gåvobrev om det inte skyddar mot något?En förälder har två bröstarvingar. Han har ingen kontakt med sin ena bröstarvinge och sin andra bröstarvinge har det dåligt ställt ekonomiskt. Han vill köpa en bostad till sin ena bröstarvinge som han har god kontakt med och som har dålig ekonomi. Om han då skriver ett gåvobrev att bostaden inte ska räknas som förskott på arv, vad har det då för effekt eller har det ingen effekt alls?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Syftet med gåvobrevet är framförallt för att bevisa att en gåva har givits och för att stipulera eventuella villkor som är förenade med gåvan. Huvudregeln vid gåva till bröstarvinge är att det räknas som förskott på arv om inte annat angivits i gåvobrevet (6 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Det innebär att om man skänker bort något till bröstarvinge och skriver att det inte ska utgöra förskott på arv är utgångspunkten att det inte är ett förskott. Inom svensk arvsrätt finns det en stor frihet för arvlåtaren att själv välja vem som ska ärva vederbörande. Det innebär att det finns en möjlighet att skriva ett testamente och testamentera bort sin kvarlåtenskap. Det går däremot inte att göra en bröstarvinge helt arvslös, bröstarvinge har alltid rätt till den s.k. laglotten. Laglotten utgör hälften av arvslotten (dvs. det bröstarvingen skulle ärvt om inget testamente funnits). I 7 kap. 4 § ÄB finns det "förstärkta laglottsskyddet" vilket innebär att gåvor som har givits i syfte att ordna med arv och som är att likställa med ett testamente ska betraktas på samma sätt som ett testamente som inkräktar på bröstarvinges laglott. Dessa blir då ogiltiga i den del som de inkräktar på laglotter och gåvomottagaren kan behöva återbära vad den mottagit.Sammanfattningsvis finns det inget hinder mot att skänka bort något och ange att det inte ska utgöra förskott på arv. Om det däremot exempelvis inte finns något kvar i boet när givaren avlider kan en bröstarvinge väcka talan vid domstol för att få ut den del som krävs för laglotten.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,