Arvsavstående förskott på arv?

2019-07-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Min far avstod arvet fran sin far till foreman for mig och mina syskon. Raknas detta som forskott pa arv? Det finns inget gavobrev.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som förskott på arv ska räknas sådant som din far under sin livstid har gett er sina barn, om inte annat har föreskrivits i till exempel ett testamente eller gåvobrev, eller om det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett att det givna inte ska anses utgöra förskott på arv (6 kap 1 § ärvdabalken).Frågan om ett avstående av arv är att betrakta som att ge sina barn någonting har varit ganska omstridd. För att en gåva ska föreligga måste tre kriterier vara uppfyllda: (1) Gåvan ska vara frivillig, (2) det ska finnas en avsikt att det ska vara just en gåva (gåvoavsikt) och (3) det ska ske en förmögenhetsöverföring. Det går knappast att i samtliga fall schablonmässigt betrakta avstående av arv som en gåva, utan avståendet får i många fall sägas sakna ett eller flera av förutsättningarna för att utgöra en gåva.I denna förvissa ganska gamla artikel kan du läsa en mer utförlig analys om problematiken: https://svjt.se/svjt/1998/639

Vad gäller vid fastighetsförsäljning till bröstarvinge?

2019-07-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Vad gäller vid försäljning av fastighet från pappan, till ett av två helsyskon? Har det andra syskonet rätt till ersättning för det uteblivna arvet av fastigheten?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB) respektive eventuellt testamente. Förskott på arv vid gåvaEn gåva till en bröstarvinge när arvlåtaren fortfarande är i livet presumeras vara förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Detta betyder att gåvan räknas med när arvet beräknas och att gåvan sedan avräknas det bröstarvingen skulle erhållit som arvslott (6 kap. 5 § ÄB). Om gåvogivaren, i detta fallet din pappa, skriver att gåvan inte ska räknas som förskott på arv är det dock det som gäller och det andra syskonet har inte rätt till några pengar för uteblivet arv i annat fall än om gåvan givits under testamentsliknande former (7 kap. 4 § ÄB). I sådana fall ska gåvan läggas till kvarlåtenskapen när laglottens storlek beräknas. Försäljning till bröstarvingeDu skriver dock att fastigheten ska säljas av pappan till ett av syskonen. Detta vållar ju inga problem eftersom fastighetens värde kommer ersättas av en köpeskilling från syskonet. Vid eventuellt dödsfall kommer denna köpeskilling finnas i kvarlåtenskapen efter pappan (om inte pappan väljer att spendera dem) som sedan ska fördelas mellan syskonen och eventuella andra arvingar och testamentstagare. Det problematiska, där det även kan bli aktuellt med förskott på arv och dylikt, är när pappan ger bort fastigheten som gåva till ett av syskonen eller överlåter fastigheten till underpris. Hoppas detta var till hjälp för dig!

Förskott på arv vid enskild egendom

2019-07-04 i Förskott på arv
FRÅGA |https://lawline.se/answers/75853 Frågan är: kommer värdet av den enskilda egendomen räknas bort från det totala arvet eller behöver de ge varsina barn dessa i gåva innan de dör, för att slippa ta med värdet av den enskilda egendomen i bouppteckningen. tack, men fick inte svar ang. själva värdet av den enskilda egendom, när kommer värdet räknas in eller gör det aldrig?
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!I och med att delar av svaret finns i länken i frågan kommer jag enbart att redogöra för din följdfråga. Av 9 kap 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) framgår det att när ett äktenskaps upplöses, av exempelvis ena makens död, ska makarnas gemensamma egendom fördelas genom bodelning. Vad som ska ingå i bodelningen är enbart markans giftorättsgods, dvs. allt det som inte är enskild egendom, 7 kap 1 § ÄktB. Regler för själva bodelningen finns i 10–11 kap ÄktB där avräkning för makarnas skulder och övrigt ska tas med i beräkningen. Då detta inte direkt tillhör din fråga lämnar jag detta för stunden och ska istället konkretisera med ett exempel. För att förstå exemplet ska bara nämnas att det i 10 kap 1 § ÄktB står föreskrivet att det enbart är makarnas giftorättsgods som ska ingå i bodelningen och att det av 11 kap 3 § ÄktB framgår att makarnas giftorättsgods ska adderas för att sedan delas mellan dem. A och B är gifta och har var sitt särkullsbarn. A har 100 000 kr varav 50 000 kr är enskild egendom och B har 100 000 varav 50 000 kr är enskild egendom, ingen av dem har några skulder. B avlider och en bodelning upprättas. Det är nu enbart egendomen som inte är enskild som ska ingå, dsv. 50 000 + 50 000 = 100 000. Dessa 100 000 ska sedan delas i 2 och fördelas på vardera maken. Detta betyder att A kommer att få 50 000 och B:s arvingar kommer att erhålla B:s 50 000 kr, på grund av arvsordningen i 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Vad jag vill få fram av detta exempel är att den enskilda egendomen helt lämnas utanför bodelningen och den andra maken och dennes arvingar. Som svar på din fråga kommer inte värdet av den enskilda egendomen att avräknas på arvet om den som har enskild egendom enbart har ett barn. Har personen fler barn kommer dock den delen att räknas som förskott på arv mellan den personens barn om det inte finns ett gåvobrev som uttrycker att gåvan inte ska anses vara förskott på arv, 6 kap 1 § ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förskott på arv

2019-06-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Om man vill skriva över sin fastighet till sitt barn. Och skriver i gåvobrevet att det är ett förskott på det frantida arvet. Behöver barnet betala något till sin förälder för fastigheten.?
Hanna Mustafa |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När en förälder ger en gåva till ett av sina barn finns det enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken en presumtion om att gåvan är förskott på arv om inget annat är föreskrivet. Presumtionen kan brytas genom att precis som ni har gjort, förklara i gåvohandlingen att man inte vill att gåvan ska vara att anse som förskott på arv. Eftersom överföringen klassificeras som en gåva sker ingen betalning för fastigheten från barnets sida. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Särkullbarns laglottsanspråk och förskott på arv

2019-07-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag är särkullbarn och nu har min biologiska far gått bort. I testamentet står det att det är deras förhoppning att särkullbarn inte ta ut sin del. Detta kommer jag såklart göra. Jag vet att mina halvsyskon fått kontinuerliga insättningar på sina konton (icke jag) vilket jag tolkar som ett förskott på arvet. Hur kan man bevisa detta? Ska jag begära att någon bodelningsman (Om det heter så) kollar upp? För ca 10 år sen sålde min bio far sitt hus tillsammans med sin fru. Sen dess har de bott i hyreslägenhet. Vad har jag för rättigheter? Nu om en månad är det bouppteckning och jag har fått hem papper som ska skrivas på. Den enda raden jag skriver under är att jag mottagit testamentet. Vad bör jag tänka på?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen jag kommer att hänvisa till i mitt svar är ärvdabalken (ÄB) som reglerar fördelning av arv och andra arvsrelaterade frågor.Du kan begära jämkning av testamentet för att få ut din laglottUtifrån hur du ställt din fråga uppfattar jag innehållet i testamentet som att din far önskat att särkullbarnen inte ska begära att få ut laglotten. Vad jag menar med laglott kommer jag att förklara nedan. Som barn (bröstarvinge) till din avlidne far erhåller du ett visst skydd från att bli helt arvslös - trots den önskan din far uttryckt i sitt testamente. Som bröstarvinge är du alltid garanterad hälften av den arvslott din far lämnar efter sig. Man kan uttrycka det så, att du har rätt till hälften av det du skulle fått om inte testamente fanns, vilket utgör din laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Det krävs ett agerande från dig för att få ut din laglott. Detta kallas för att göra ett laglottsanspråk, eller att begära jämkning av testamentet och måste göras inom sex månader från att du fick del av testamentet. Som särkullbarn har du rätt att få ut laglotten direkt, och behöver därför inte vänta på din del tills din fars maka avlider (ÄB 7 kap. 3 §). För att begära jämkning ska du meddela testamentstagaren att du kräver din laglott, men praktiskt sker meddelandet ofta i samband med bouppteckningen. Du måste kunna bevisa att du har gjort anspråk på laglotten, och en anteckning om detta kan göras i bouppteckningen. Ett testamente ska delges arvingarnaEtt testamente ska delges arvingarna (ÄB 14 kap. 4 §). Det betyder att du har fått ta del av testamentet och dess innehåll, och ska kvitteras av dig. Testamentet kan sedan godkännas eller klandras. Från och med datumet för delgivningen löper en klanderfrist om 6 månader där du som arvinge har möjlighet att väcka klandertalan, om du anser att testamentet är ogillt (ÄB 14 kap. 5 §). Som ovan nämnt räknas även tidsfristen för ett laglottsanspråk från och med delgivningen.Förskott på arv och bevisbördaGåvor till bröstarvingar från arvlåtaren förutsätts vara förskott på arv om inte något annat framgår som bryter presumtionen (ÄB 6 kap. 1 §). Regeln kan härledas till huvudregeln att arvlåtarens barn ska ta lika lott i arvet (ÄB 2 kap. 1 §). Undantagsvis ska de kontinuerliga insättningarna du nämner inte räknas som ett förskott på arv om de kan härledas till att din far fullgjort sin underhållsskyldighet som förälder (ÄB 6 kap. 2 §). Presumtionen kan brytas genom att gåvobrev uppvisas av gåvomottagaren, eller att denne kan visa att något annat framgick av omständigheterna som tyder på att insättningarna inte utgjorde ett förskott på arv. Du måste på något sätt uppmärksamma att insättningar på dina halvsyskons konton har skett. För dödsbodelägare kan undantag göras från banksekretessen vad gäller kontoutdrag från din fars bank. Du behöver redovisa dina skäl till att begära ut uppgifterna.I bouppteckningen ska det lämnas uppgifter om de gåvor som din far har givit sina arvingar och/eller maka, om du som dödsbodelägare och arvinge med rätt till laglott begär det (ÄB 20 kap. 5 § tredje stycket). Dödsbodelägare är skyldiga att lämna uppgifter till bouppteckningen om detta begärs, vilket kan omfatta uppgifter om de insättningar du nämner i din fråga (ÄB 20 kap. 6 §). En boutredningsman förvaltar dödsboet och gör bouppteckningenEn boutredningsman förordnas av domstolen efter en eller flera dödsbodelägares ansökan. Boutredningsmannens uppgift kan vara att förvalta dödsboet, att göra bouppteckningen, se till att ev. skulder blir betalda eller betalas in till dödsboet (ÄB 19 kap. 1 §). Det blir således boutredningsmannens sak att avgöra om gåvorna ska ses som ett förskott på arvet, men detta beslut kan överklagas. Mina rådJag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp för dig och skapa förståelse för de alternativ du har att tillgå. Min rekommendation är att du vid osäkerhet kontaktar en jurist för mer ingående och kvalificerad hjälp som är anpassat för din specifika situation, med tanke på de ekonomiska och juridiska konsekvenser som uppstår. Exempelvis kan det vara en god idé att låta en jurist titta på och tolka de dokument du nämner i din fråga. Vill du boka en tid med Lawlines jurister kan du göra det via den här länken. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Avräkning av förskott på arv

2019-07-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!min gamla mor har utan min vetskap i gåva givit den bostad/villa hon har till min bror. Vår fat avled för 12 år sedan, så bara jag och min bror är de som kan ärva när min mor går bort. Vad händer när hon avlider? Vad har jag rätt till? Mvh S
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB).Varje barn har rätt att åtminstone få ut den så kallade laglotten efter en förälder (7 kap 1 § ÄB. Jfr 7 kap 3 § ÄB). Laglotten är hälften så stor som en bröstarvinges arvslott, som i sin tur är är 100 % delat på antal barn till den avlidne (2 kap 1 § ÄB). Din arvslott är således 50 % av det dina föräldrar lämnar efter sig (s.k. kvarlåtenskap), och din laglott 25%. Finns det ett testamente som ger dig rätt till mindre än din laglott, har du rätt att begära jämkning av testamentet för att få ut kvarlåtenskap till ett värde motsvarande din laglott (7 kap 3 § ÄB). Finns det däremot inte något testamente, har du rätt till din arvslott.Gåvor som föräldrar ger till sina barn under sin livstid – undantaget "sedvanliga gåvor" såsom födelsedagspresenter och julklappar m m, och utgifter för uppehälle och utbildning (6 kap 2 § ÄB) – ses som huvudregel som förskott på arv. Dessa ska som huvudregel räknas av från arvslotten. Endast om det framgår av till exempel ett gåvobrev att gåvan inte ska utgöra förskott på arv, ska den inte heller göra det. Om sådant inte finns är din bror alltså skyldig att avräkna värdet av huset från vad han ska ärva efter er mor (6 kap 1 § ÄB). Konsekvensen blir således att din bror kan ytterligare arv först om du först får kvarlåtenskap till ett värde motsvarande husets.Det är värt att betona att din bror som huvudregel inte är tvungen att återbetala något värde, om värdet av huset är större än vad du kan få ut i övrigt och du således inte kan få ut hela din arvslott. Endast om det framgick som krav när gåvan gavs att sådan betalning skulle ske (6 kap 4 § ÄB) eller om värdet inskränker på din laglott (7 kap 4 § ÄB) behöver din bror ge dig ett belopp motsvarande mellanskillnaden till i det första fallet arvslotten, i det andra fallet laglotten.Sammanfattningsvis kan sägas följande: Du har som huvudregel rätt till arvslotten. Finns testamente som ger dig rätt till mindre än laglotten, har du rätt till laglotten. Om inte annat framgår, ska huset anses utgöra en del av din brors arv. Han lär dock som huvudregel inte bli tvungen att betala något belopp till dig, om du inte får ut din hela din arvslott med hjälp av resterande egendom.Jag hoppas att jag kunnat bringa klarhet i vilket belopp du har rätt till!Vänligen,

Har jag rätt till något när min far skänkt allt till min syster innan sin bortgång?

2019-07-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Min far avled nyligen, begravning sker om en vecka, därefter blir det bouppteckning och arvskifte.Vi är två systrar som är delägare i dödsboet. Fick vid första besöket hos begravningsbyrån veta att far inte hade mer pengar än att det gick jämt upp till en enkel begravning, vilket enl. mig inte kunde stämma. Fick ut kontoutdrag på fars konton (lönekonto och E-konto) från banken sedan två år tillbaka. Det visade sig att överföringar gjorts till min systers konto, med varierande belopp, sammanlagt ca. 100 000:- under den här tiden. Vad som som hänt dessförinnan har ingen uppgift på.Till saken hör att min syster fick fars sommarstuga i gåva för 15 år sedan. Gåvans värde blev ca: 25 000:- efter avräkning av revers från taxeringsvärdet (som då var 165 000:-). Gåvan var villkorad att inte får överlåtas eller pantsättas utan givaren samtycke. Stugan såldes för några år sedan för ca: 1500000:- Alltså måst villkoret ha upphört gälla före försäljningen. Kan det ske muntligt? eller måste det vara skriftligt? Kolla fastighetsförmedlingar upp villkor på gåva av fastighet för försäljning? Finns inget skrivet i gåvobrevet av stugan att gåvan ska avräknas som förskott på arv. Antar att min syster inte är återbetalningsskyldig vare sig för gåvan av stugan eller alla överföringar som gjorts. Efter begravningskostnader m.m. är fars konto i stort sett tomt. Har jag några som helst rättigheter? Påkalla jämkning? Eller gilla läget?Vänliga hälsningar
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI mitt svar till dig kommer jag inledningsvis att redogöra för överlåtelseförbudet och vilken verkan det kan ha. Därefter kommer jag att redogöra för vilka rättigheter du har avseende dels gåvan, dels överföringarna som skett.Stugan och överlåtelseförbudetI samband med gåva kan det skrivas in villkor i gåvohandlingen. Ett sådant kan vara att gåvan är belagd med överlåtelseförbud. Det varierar hur ett överlåtelseförbud är utformat; det kan t.ex. avtalas för en viss tidsperiod men också utan tidsgräns. Ett överlåtelseförbud kan även villkoras på det sättet att överlåtelse är möjlig, under förutsättning att gåvogivaren lämnar sitt medgivande. Om överlåtelseförbudet antecknats i fastighetsregistret finns det ingen möjlighet för tredje man att göra ett godtrosförvärv av fastigheten och köpet blir ogiltigt (jfr 18 kap. 8 § Jordabalken, JB). Är det inte antecknat i fastighetsregistret kan tredje man göra ett godtrosförvärv.När en ansökan om lagfart inkommer till inskrivningsmyndigheten kontrolleras det om överlåtelsen är förenad med några villkor. Om förvärvet är beroende av villkor som påverkar överlåtelsens giltighet kan inte förvärvaren av fastigheten erhålla lagfart. Om det funnits ett överlåtelseförbud registrerat skulle inskrivningsmyndigheten således inte utfärdat lagfart varför det är möjligt att något sådant villkor inte funnits registrerat (eller tagits bort efter medgivande av er far). Om villkoret bara varit mellan din syster och din far är det möjligt att han givit sitt medgivande, eller att villkoret tagits bort. Det finns inget formkrav som kräver skriftlighet för medgivande eller för att ta bort överlåtelseförbudet.Överföringarna och gåvan kan utgöra förskott på arvAllt det arvlåtaren ger till en bröstarvinge (dvs arvlåtarens barn) ska avräknas som förskott på arv om inte annat föreskrivits i t.ex. ett gåvobrev eller det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). I ditt och din systers fall innebär det att såväl penningöverföringarna som gåvan av fastigheten som utgångspunkt utgör förskott på arv. När det gäller bröstarvingar krävs det inte att det skrivs att det ska utgöra förskott på arv. Avräkningen av förskott ska ske efter egendomens värde vid mottagandet (6 kap. 3 § ÄB).Att såväl gåvorna genom penningöverföring som gåvan av fastigheten som utgångspunkt utgör förskott på arv innebär att det läggs till din systers arvslott. Rent praktiskt tas värdet av gåvan vid gåvotillfället med till din fars kvarlåtenskap. Därefter räknas era arvslotter fram. Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet för att kompensera för gåvan (dvs att din syster fått mer i gåva än vad hennes arvslott är), får du i princip bara det som blir över efter betalning för begravning m.m. Din syster har som utgångspunkt inte någon skyldighet att återbära överskottet hon fått (jfr 6 kap. 4 § ÄB).Det förstärkta laglottsskyddetEn bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilket innebär att en arvlåtare inte kan testamentera bort all sin egendom. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Att arvlåtaren inte kan testamentera bort all egendom innebär även att det i vissa fall är möjligt att likställa gåvor med testamente. Sådana gåvor kan krävas tillbaka för att bröstarvinge ska få ut sin laglott. I 7 kap. 4 § ÄB finns det förstärkta laglottsskyddet, vilket eventuellt kan aktualiseras i ditt fall. Bestämmelsen utsträcker laglottsskyddet och omfattar även gåvor som till syftet är att likställa med testamente. Syftet med bestämmelsen är att laglottsskyddet inte ska kunna kringgås. Givarens avsikt med en gåva behöver inte ha varit att undgå laglottsskyddet för att regeln ska bli tillämplig. En förutsättning för att reglerna ska aktualiseras är att givarens avsikt med gåvan kan ha varit att ordna successionen, dvs att gåvan ges för att givaren börjat tänka på sin död.Det finns två typer av gåvor som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet; dels gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller åtminstone trodde att döden var nära förestående), dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Det senare fallet är vanligt när någon skänker bort t.ex. en fastighet men förbehåller sig nyttjanderätten tills vederbörande avlider. I ditt fall torde det inte vara aktuellt. I ditt fall kan det förstärkta laglottsskyddet snarare aktualiseras om syftet med penningöverföringarna varit att ordna med successionen. Om din far, när han legat för döden eller trott att så varit fallet, skänkt bort penningsummorna för att din syster skulle få pengar men inte du, kan skyddet aktualiseras. Om bestämmelsen kan tillämpas innebär det att gåvan likställs med testamente. Laglottens storlek beräknas då som om gåvan aldrig givits utan att den istället finns kvar som en tillgång bland övrig kvarlåtenskap. Om det förstärkta laglottsskyddet blir aktuellt innebär det att din syster kan bli återbetalningsskyldig beträffande vad som saknas när en du inte kan få ut din laglott ur kvarlåtenskapen. Ett krav för återbetalningsskyldighet förutsätter att talan därom väcks inom ett år från att bouppteckning efter din far avslutades.Sammanfattning och rådAllt din far givit till din syster (och även till dig) är som utgångspunkt förskott på arv. Vid förskott på arv utgår man från gåvans värde vid mottagandet. Förskott på arv innebär att värdet av gåvan läggs till din fars kvarlåtenskap varefter era arvslotter räknas ut. Det kan innebära att du får större del av kvarlåtenskapen. Däremot är den som fått förskott på arv inte skyldig att återbära gåvan. För dig innebär det dessvärre att det inte finns mycket kvar efter begravningskostnader m.m.Om din far givit din syster pengarna för att du inte skulle få något och det har skett inför att han låg för döden (eller trodde att så var fallet), kan eventuellt reglerna om det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras. Om det går att visa att din far gav bort pengarna för att ordna successionen kan gåvorna jämställas med testamente. Din syster kan då bli återbetalningsskyldig upp till din laglott.Min rekommendation är att du anlitar en jurist som företräder dig och undersöker om det finns grund för att åberopa det förstärkta laglottsskyddet. En jurist på Lawlines juristbyrå kan vara behjälplig för ändamålet. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Kan jag begära att få ut pengar ur ett arv i förskott?

2019-06-30 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan jag låna pengar av mitt arv som jag kommer att få efter min mamma dör eller kan jag begära förbetalning? Mina föräldrar hade äktenskapsförord att inget arv skulle få uttagas före båda föräldrarna var döda.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill ha förskott på arv eller på annat sätt få ut pengarna i förtid. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Det finns ingen möjlighet att låna pengar från ett arv. När det kommer till förskott på arv är detta fullt möjligt. Det är dock ingen rättighet för dig att få ett förskott, utan det är något som arvlåtaren väljer att ge frivilligt (6 kap 1 § ÄB). Enda möjligheten för dig att kunna få ut pengar ur arvet innan din mor avlidit är således om hon av fri vilja väljer att ge dig tillgång till något som skulle klassas som arv.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,