Hur gör vi för att gåvorna till barnen, ska ses som förskott på arv?

2019-03-19 i Förskott på arv
FRÅGA |Vi har och avser att hjälpa våra barn ekonomiskt. Vi har både särkullbarn och ett gemensamt barn. Gåvorna är olika stora, beroende på barnens olika behov, men vi vill förstås att det ska bli rättvist på sikt och därför ska gåvorna ses som förskott på arv.Hur gör vi för att det ska bli rätt?
Paula Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga! Bestämmelserna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Allmänt om förskott på arv Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Det innebär således att gåvans värde, ska avräknas från bröstarvinges arv. Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor ska avräknas från arvet gäller dock endast om ni inte uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske. Mot bakgrund av uppgifterna i er fråga, verkar det alltså inte aktuellt i ert situation. Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det gäller kostnader som en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som inte står i missförhållande till givarens villkor, avräknas från en bröstarvinges arv. SammanfattningEftersom ärvdabalken utgår från att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket, kommer varje gåva som en bröstarvinge erhållit under givarens livstid, anses utgöra förskott på arv och därmed avräknas från bröstarvinges arv. Det gäller dock under förutsättning att inget annat föreskrivit, såsom att givaren uttryckts att en avräkning inte ska ske. Vidare ska varken sedvanliga gåvor eller kostnader som en förälder lagt ner för att fullgöra sin underhållsskyldighet, avräknas från arvet.Det sagda innebär, att de kostnader ni lagt ner på era barn, presumeras utgöra förskott på arv, med undantag för de situationerna jag ovan beskrivit. Hoppas ni fick svar på eran fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur räknas förskott på arv när förskottet är större än vad som finns kvar i kvarlåtenskapen?

2019-03-14 i Förskott på arv
FRÅGA |Vi är 5st barn som nu ska ärva våran mor som nyss gått bort. Våran far gick bort för många år sen. Ett barn fick för några år sen köpa våran mors fastighet till ett lägre pris än marknadsvärde. Det finns ett testamente som som säger att denne ej skall ärva något då den fick erhålla fastigheten till ett lägre pris än marknadsvärdet. Hen vill kräva sin laglott. Men skall det värdet hen redan ärvt räknas minus sin laglott? Värdet hen fick ärva i förskott är mycket högre än det arv som ev. blir nu. Har vi övriga barn rätt till del i förskottsarvet då den summan var mycket högre än vad som finns i kvarlåtenskapen nu?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allt som en arvlåtare givit under sin livstid till en bröstarvinge räknas som utgångspunkt som ett förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken. Frågan är nu hur din och dina syskons arvslotter beräknas. Se detta lawlinesvar om avräkning av förskott. Du skriver att ditt syskon som fått förskottet vill kräva sin laglott. Observera att hen bara har rätt till sin laglott, vilket är halva arvslotten, om er mor skrivit ett testamente om detta (7 kap. 1 § och 2 § ärvdabalken). Annars gäller att alla syskon har rätt till sin arvslott, vilket är 1/5 av er mors kvarlåtenskap.Förskott på arv beräknas enligt 6 kap. 5 § ärvdabalken. När förskottet är större än arvslotten, dvs. inte kan avräknas från arvslotten måste man öka kvarlåtenskapen med sådan stor del som kan avräknas från arvslotten. Detta belopp är okänt, men det är lika stort som den blivande arvslotten, vilken också är okänd.Beräkning sker enligt:arvslott = (kvarlåtenskap + förskott) / (antalet arvingar) men då förskottet inte till fullo kan avräknas från arvslotten måste man till kvarlåtenskapen lägga till a (dvs. den del som kan avräknas från arvslotten). "a" är detsamma som arvslott.Förskottstagaren erhåller: a-aÖvriga arvingar erhåller: a a = (Kvarlåtenskap + a) / (antalet arvingar, dvs. 5) 5a = kvarlåtenskapen + a5a – a = kvarlåtenskapen, dvs. 4a = kvarlåtenskapena = (kvarlåtenskapen) / 4Har vi övriga barn rätt till del i förskottsarvet då den summan var mycket högre än vad som finns i kvarlåtenskapen nu? Nej, övriga arvingar har inte rätt till någon del i förskottet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Kan man genom att ge bort egendom göra sitt barn arvslös?

2019-03-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag har tre halvsyskon som växt upp med min biologiske far. Själv är jag uppväxt med min mor.Min biologiska far har nyligen avlidit, och vid bouppteckningen visade det sig att man sålt alla tillgångar bland annat en större fastighet en tid före min fars död och delat upp försäljningslikviden mellan mina tre halvsyskon, så kvar i dödsboet fanns i stort sett inget annat än husgeråd och ett mindre belopp på ett sparkonto.Är det riktigt att man kan göra på det sättet?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som biologiskt barn till din far är du i arvsrätten benämnd som bröstarvinge. Detta innebär att du är arvsberättigad i första arvsklassen (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Din far har dock rätt att sälja sina tillgångar och ge försäljningslikviden till dina tre halvsyskon, eftersom han kan förfoga över sina tillgångar hur han vill. Däremot kan försäljningslikviden presumeras vara förskott på arv till dina halvsyskon, då dem är bröstarvingar till din far. Men om din far upprättat ett gåvobrev som föreskriver att det inte ska vara förskott på arv, så kommer presumtionen brytas (6 kap. 1 § ÄB). Vad som menas med förskott på arv är att det som dina halvsyskon får av försäljningslikviden räknas av från deras arvslott. De kommer alltså redan presumeras fått del av sitt arv. Arvinge som har fått förskott på arv kan inte bli återbetalningsskyldig för överskott, dvs när gåvan inte fullt ut kan avräknas på arvslotten (se 6 kap. 4 § ÄB). Det som är kvar, är du arvsberättigad till. Detta kommer att som huvudregel delas lika mellan dig och dina syskon, vilket kallas för stirpalgrundsatsen. Men om dina syskon fått förskott på arv, så kommer dem som sagt inte få ut lika mycket av det som är kvar. Men eftersom jag inte vet om det finns ett gåvobrev, så kan jag inte säkert säga om det är förskott på arv. Du nämner inget i frågan om något testamente. Om det skulle föreligga ett sådant kan nämnas att ett testamente aldrig kan inskränka laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om det finns ett testamente och din far inskränkt din laglott, så kan du begära om jämkning av testamentet. Detta måste göras inom sex månader (7 kap. 3 § 3 st ÄB). Det finns också en regel om när en arvlåtare under sin livstid ger gåva, under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente (7 kap. 4 § ÄB). Exempel är när en arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd. Huruvida detta skett i ditt fall är oklart. Men i fall det visar sig att det rör sig om gåvor som ska likställas med testamente och du vill väcka talan mot gåvotagaren på den grund att din laglott inskränks, så måste du som bröstarvinge göra det inom ett år från det att bouppteckning efter arvlåtaren avslutades (7 kap. 4 § 2 st ÄB). För fler frågor är du välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 vänligen

Vid bouppteckning, är det då lämpligt att ta upp ev förskott på arv bland övriga tillgångar?

2019-03-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Har en undring ang gåva till bröstarvinge/förskott arv och bouppteckning.Vid bouppteckning, är det då lämpligt att ta upp ev förskott på arv bland övriga tillgångar?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Både information om testamente och frågan om förskott på arv bör tas upp och antecknas i bouppteckningen.När det gäller förskott av arv så är utgångspunkten att en gåva till bröstarvinge ska räknas som förskott (6 kap. 1§ ÄB). Så är dock inte fallet om gåvogivaren på något sätt anger att gåvan inte ska utgöra förskott. I din situation har jag inte mer information kring detta (men vet du säkert själv om den utgör förskott på arv eller inte).Alla upplysningar som kan ha betydelse vid arvskifte bör antecknas i bouppteckningen. Särskilt viktigt är det vid det fall den första maken avlider eftersom det kan ta lång tid tills den andra maken avlider och man därför kan glömma saker om egendomsförhållandena som påverkar situationen vid andra makens dödsfall.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

När kan en bröstarvinge kräva att en gåva ska ses som förskott på arv när detta inte var avsikten?

2019-03-17 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag och min man fick svärmors fastighet i gåva för 20 år sedan. Gåvobrev finns samt testamente att sonens gåvor inte ska räknas som förskott på arv. Min mans bror fick ett hus av en faster och för rättvisans skull ville dom att min man skulle ha huset, vilken brodern fann helt naturligt. Brodern avled 1974 och lämnade en son efter sig som ärvde huset han fått. Sonen var 3 år och hade flyttat med sin mor som lämnat min mans bror. Svärmor avled oktober-18 och under alla dessa år efter brodern avled har han aldrig hört av sig till farmor och farfar. Var inte med på begravning inte ett ord har vi hört förrän bouppteckningen skulle göras. Då skickade han ett juridiskt ombud och kom inte själv. Vi vet i dags läget inte vad han vill men det verkar som gåvobrevet på huset till oss är haken. Hade inte vi tagit hand om huset hade det ruttnat ner. Svärmor bodde på äldreboende sista 10 åren. Vi sålde huset för 600.000 och då hade vi lagt ner 513.000 i reparationer. Det höll på att knäcka oss både mentalt och ekonomiskt. Han har rätt till sin laglott men hur räknas den ut? Svärmor gjorde sig av med nästan allt när hon flyttade, finns några få möbler kvar och 13.000 på kontot. Tacksam för svar.
Natalie Accord |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om din mans brorson har någon rätt till din svärmors kvarlåtenskap, och särskilt om han har rätt till någon andel i fastigheten din man fick i gåva för tjugo år sedan, som ni nu sålt. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag börja med att kort redogöra för arvsordningen, vilka som är delägare i din svärmors dödsbo och vad en laglott egentligen är. Därefter kommer jag att gå in på förskott på arv och vilka möjligheter det finns att begära återgång av en gåva när det är dags att fördela arvet. Den legala arvsordningenNu när din svärmor gått bort så har hennes barn rätt att ärva henne. Om din man och hans bror var hennes enda barn har de rätt till lika delar av hennes kvarlåtenskap (ÄB 2:1). Eftersom din mans bror är avliden så ärver hans son hans halva av kvarlåtenskapen. Om din svärmor var gift vid sin död så har även hennes make arvsrätt (ÄB 3:1). Denna arvsrätt gäller till fullo framför gemensamma barn, men inte framför särkullbarns arvsrätt. Det innebär att om din svärmor var gift med din mans pappa, och din man och hans bror var helsyskon och deras enda barn, så ärver din svärfar all egendom framför både din man och hans brorson. När jag läser din fråga tolkar jag det dock som att din svärmor inte var gift vid tiden för sin bortgång, så därför kommer jag fortsättningsvis utgå ifrån att endast barn och barnbarn ärver. Rätten till laglottArvsrätten är inte absolut, utan det är fullt möjligt att inskränka den genom att skriva testamente. Undantaget är när arvingarna är bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare) eftersom de alltid har rätt att ärva en laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott som de hade haft rätt till om något testamente aldrig skrivits (ÄB 7:1). I ert fall så har din man och hans brorson rätt till hälften var av kvarlåtenskapen, så deras laglotter är en fjärdedel var av egendomen. Förskott på arvHuvudregeln är att när en arvinge fått något i gåva innan arvlåtarens bortgång ska gåvan ses som ett förskott på arv, oavsett hur långt före givarens död gåvan överläts (ÄB 6:1). Undantaget är när arvlåtaren uttryckligen uppgett att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv, eller om det finns andra omständigheter som antyder att så är fallet. Eftersom det framgår av din svärmors testamente att fastigheten inte ska ses som ett förskott på arv ska den bara ses som en regelrätt gåva. Genom att visa upp testamentet har ni bevis på vad sin svärmor hade för avsikt, och det bör i allmänhet vara svårt för din mans brorson att argumentera emot det. Det finns dock en regel som innebär att om gåvan överlåtits under förhållanden som är att jämställa med testamente så kan den ändå angripas av en bröstarvinge som har rätt till laglott (ÄB 7:4). Några exempel på situationer som kan jämställas med testamente är:1. När givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tidDet här exemplet omfattar situationer där givaren ligger på sin dödsbädd eller är medveten om att hen kommer att gå bort inom kort. 2. När givaren visserligen inte förväntas gå bort inom kort, men då denne kan förväntas ha nytta av den bortgivna egendomen fram till sin död Det här exemplet omfattar bland annat situationer då givaren ger bort en fastighet med förbehållet om att få bo kvar i bostadshuset fram till sin död. Det som är gemensamt för båda de här möjligheterna att angripa är en gåva är när den gjorts med någon slags anknytning till givarens död och där gåvan i sig inte inneburit någon större uppoffring för givaren under dennes livstid. Den här regeln kan även bli tillämplig på situationer där en gåva överlåtits ganska långt före givarens död, men överlåtelsen gjorts som ett led i att ordna upp egendomsförhållandena inför dennes död. Den här regeln är avsedd att komma åt arvlåtare som genom gåvor avser att minska laglotten så mycket som möjligt för en av sina bröstarvingar. Med det sagt så är regeln dock inte tillämplig så fort givaren har ett eget intresse i att ge bort egendom, som inte har någonting att göra med att denne planerar inför sin bortgång. Om din mans brorson anser att ni fått huset i gåva för att hans farmor ville undanhålla så mycket egendom som möjligt från honom så är detta en regel han skulle kunna använda för att kräva att värdet av fastigheten, återgår till dödsboet. Det som skulle ske då är att värdet av fastigheten då din man fick den ska läggas "tillbaka" till dödsboet. Din mans brorson har sedan rätt till en fjärdedel av det. Låt oss säga att fastigheten var värd 300 000 kr när din man övertog den, i det skick den var i för 20 år sedan, och den enda egendom som finns utöver det är pengarna på kontot. Brorsonen skulle då ha rätt till (300 000 + 13 000 / 4) = 78 250 kr. Den som fått gåvan, det vill säga din man, måste i sådana fall återbära så pass mycket av gåvan (eller motsvarande värde i pengar) till dödsboet att hans brorson kan få ut sin laglott. SammanfattningsvisEftersom det framgår av din svärmors testamente att fastigheten inte ska ses som ett förskott på arv så ska den bara ses som en vanlig gåva. Vinsten ni gjorde efter försäljningen tillhör alltså enbart er. Det finns dock en liten möjlighet för brorsonen att kräva att gåvan, eller ett motsvarande värde, ska återgå till dödsboet och utöka hans laglott om gåvan överläts under förhållanden som kan jämställas med testamente. Eftersom din man fick fastigheten för 20 år sedan och hans mor gick bort först förra året ser jag dock inte att ni behöver oroa er för att han skulle nå framgång med ett sådant krav. Det är förstås svårt för mig att säga något definitivt utan att veta mer om förhållandena kring överlåtelsen och så vidare, men min övergripande bedömning är i alla fall att ni har rätten på er sida. Din mans brorson har dock rätt till hälften av den lilla mängd egendom som finns kvar, om det inte finns ett testamente som inskränker hans andel till endast laglotten.Du skriver att ni inte i nuläget vet vad din mans brorson vill, men om det skulle uppstå en tvist som gör att ni behöver hjälp och stöd får ni gärna vända er till oss med fler eventuella frågor. Lawline har även professionella jurister som ni kan anlita att företräda er. Om detta är något som skulle intressera er framöver får ni gärna höra av er till mig på natalie.accord@lawline.se så kan vi ordna en offert. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och jag önskar er lycka till.Vänliga hälsningar,

Hur bör man göra om man om vill/inte vill att pengar ska vara förskott på arv?

2019-03-14 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Jag undrar var ska det stå att pengar som givits ska vara förskott på arv, alternativ ej förskott på arv. Är det i testamentet eller bouppteckningen?
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om arv finner du i Ärvdabalken (ÄB). Om pengarna ska räknas som förskott på arvDet är alltid arvlåtaren som bestämmer om en gåva ska räknas som ett förskott på arv eller inte. Både information om testamente och anteckningar om förskott på arv bör tas upp och antecknas i bouppteckningen. Om någon sådan vilja inte skulle ha visats från arvlåtarens sida kommer pengarna automatiskt att räknas som förskott på arv om det råder oklarheten kring huruvida det var ett förskott på arv eller inte. Om pengarna inte ska räknas som förskott på arvDet är, som nämnts under förra rubriken, alltid arvlåtaren som bestämmer om en gåva ska räknas som förskott på arv eller inte. Och som även nämnts under ovanstående rubrik så kommer pengarna automatiskt gå som förskott på arv om det råder oklarheter kring arvlåtarens vilja, om denne har avlidit. Så vill man undvika att det blir fel kan det vara fördelaktigt att dokumentera viljan.Tips på vad du kan göraDet finns inga särskilda krav i lag för hur en arvlåtare ska visa att gåvorna inte ska räknas som förskott på arv och det föreligger inte heller några tidsgränser för när man kan dokumentera om pengarna ska räknas som förskott på arv eller inte. Det man kan göra är att skriva ett testamente där testatorn, den som upprättat testamentet, anger om gåvorna ska eller inte ska räknas som förskott. Däremot går det lika bra att skriva ner det i ett vanligt dokument, exempelvis ett gåvobrev. För att undvika framtida tvister o.s.v. är det viktigt att man tydligt anger sin vilja i testamentet/dokumentet så det i framtiden inte kan råda några oklarheter kring testatorns vilja. Tack för din frågaMed vänliga hälsningar

Kan jag göra mina barn arvlösa genom gåva av mina tillgångar?

2019-03-04 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej. Jag är en gift kvinna som har tre vuxna barn med en tidigare man. Jag har också två barnbarn som jag har bra kontakt med. Två av mina barn har jag ingen kontakt med, sedan lång tid tillbaka. Min fråga är, kan jag göra två av mina barn arvlösa, och testamentera mina tillgångar till mina barnbarn? Eller kan jag ge bort allt jag äger till barnbarnen när jag lever?
Maja Trygg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga handlar om arv, blir Ärvdabalken (ÄB) tillämplig för att besvara din fråga.Man kan inte testamentera bort sitt barns laglott. Laglotten utgör halva arvslotten, det vill säga hälften av de arv som barnet skulle få om inget testamente finns, enligt 7 kap 1 § ÄB. Om du skulle skriva ett testamente och där testamentera bort dina barns arvsrätt, kan barnen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott och den del som de har rätt till, enligt 7 kap 3 § ÄB. Vidare finns ett laglottskydd, för dina bröstarvingar (barn), för att du som förälder inte ska kunna ge bort dina tillgångar i gåva och kringgå laglotten från dina barn. Denna regel hittas i 7 kap 4 § ÄB. För att denna bestämmelse ska bli tillämplig måste gåvan kunna likställas med ett testamente och där två typer av gåvor avses, dels dödsbäddsgåvor och gåvor som inte är betungande för givaren. Med dödsbosgåvor förstås egendom som skänkts när givaren ligger för döden eller då man trott att döden varit nära. Icke betungande gåvor är sådana som ges som gåva, men som inte medför någon förändring av dispositionen förrän efter givarens död. Om du skulle ge bort alla dina tillgångar, som avses i 7 kap 4 § ÄB, till dina barnbarn, kan dina barn sedan kräva tillbaka de gåvor från dina barnbarn när du sedan dör. Den viktigaste förutsättningen för detta är att gåvan ska ha kränkt dina barns rätt till laglott. Och för att ta reda på detta ska man undersöka om hur kvarlåtenskapen hade beräknats om dina tillgångar inte hade givits bort och se till det värde som gåvan har vid tiden för dödsfallet (och inte vid gåvotillfället). För att dina barn sedan ska kunna göra sin rätt mot dina barnbarn och begära tillbaka gåvorna, ska det göras inom ett år från det att bouppteckning efter dig avslutades. Men om dina tillgångar som du ger dina barnbarn inte skulle räknas in under ordalydelsen i 7 kap 4 § ÄB, kan dina barn inte göra någonting åt detta. Därmed kan du ge bort dina tillgångar till vem du önskar utan begränsningar. Vidare innebär dessa gåvor som förskott av arv till dina barnbarn. Men detta förskott på arv kan självklart tas bort genom att det i gåvobrev anges att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv. Sammanfattande svarDu kan under din livstid fritt förbruka dina tillgångar eller ge bort dem till vem du vill, om de berörda tillgångarna inte faller in under det förstärkta laglottskyddet och som därmed kan återgå till dina barn efter din bortgång.Hoppas du fick svar på din fråga om tveka inte på att höra av dig till oss igen om juridiken krånglar!Med vänliga hälsningar,

Vilka regler gäller när en dement person gett gåvor till sina barn och sedan avlider?

2019-03-01 i Förskott på arv
FRÅGA |Min far skrev ett gåvobrev till mina 2 syskon att dom skulle sälja hans lägenhet och dela på pengarna detta skrevs 12/12 2015 min far gick bort 16/8 2016 har var på ett demensboende när detta skrevs , är det några regler som gäller när det blir nära hans bortgång? Häls
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i ärvdabalken och lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Gåvor till barn är som utgångspunkt förskott på arvUtgångspunkten vid gåvor till sina barn är att de räknas som förskott på arvet. För att gåvan inte ska räknas som ett förskott krävs det att din far uttryckligen berättat att gåvan inte ska ses som ett förskott på arvet(ÄB: 6:1). En demensdiagnos kan göra gåvor ogiltigaGällande att din far hade demens så behöver det inte innebära ett problem, men kan vara det beroende på hur tillståndet påverkade honom när han gav gåvan. Om din fars demens var av sådan grad att han anses ha varit påverkad av en psykisk störning när han gav gåvan så är gåvoavtalet ogiltig(lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning).Sammanfattning Om din far hade en tillräckligt grav demens vid gåvotillfället kan gåvan anses vara ogiltig. Är den inte ogiltig så ska den som utgångspunkt betraktas som ett förskott på arv, förutsatt att din far inte uttryckligen sa att gåvan inte skulle vara det. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller vill ha något i svaret förtydligat.Vänligen,