Kan arvinge bli återbetalningsskyldig för förskott på arv?

2019-11-07 i Förskott på arv
FRÅGA |Ang. frågan;"Hur beräknas arvet när förskott av arv givits?2019-10-19 i FÖRSKOTT PÅ ARV"Har jag förstått rätt ifall det du uttrycker är att arvingen (som vart tilldelad ett förskott på arv, i det fallet förskottet överstiger arvslottens värde) kan bli lottlös vid en eventuell bodelning pga. förskottets storlek, men kan dock ALDRIG bli juridiskt återbetalningsskyldig??Med vänliga hälsningar
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och förskott på arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Kan arvinge bli återbetalningsskyldig för förskott på arv?Huvudregeln är att arvinge som mottagit förskott på arv inte är skyldig att återbära överskottet även om förskottet överstiger arvslottens värde (6 kap. 4 § ÄB). Det finns dock undantag till ovanstående huvudregel. Om arvlåtaren under sin livstid gett bort egendom under sådana förhållanden eller på sådana villkor att gåvan/förskottet har till syfte att likställas med ett testamente kan arvingen bli återbetalningsskyldig om gåvan/förskottet innebär att annan bröstarvinge inte får ut sin laglott (7 kap. 4 § första stycket ÄB). Vid bedömning om gåvan/förskottet givits under förhållanden så den är att likställa med att fungera som ett testamentsförordnande tar man bland annat hänsyn till när gåvan givits, om det var nära in på arvlåtarens död eller inte, och om gåvan/förskottet har varit ett sätt att fördela egendom mellan arvingarna. Vad innebär laglotten?Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om det finns två bröstarvingar utgör deras arvslotter 50 % vardera av kvarlåtenskapen. Deras laglotter motsvarar hälften av arvslotten, dvs 25 % vardera. Laglotten är något bröstarvingar alltid har rätt att få, så den del av kvarlåtenskapen som utgör bröstarvingarnas laglotter går inte att testamentera bort. SammanfattningFör att besvara din fråga så blir alltså arvinge som huvudregel inte återbetalningsskyldig för ett förskott på arv som givits. Arvingen kan dock bli återbetalningsskyldig om arvlåtaren bortgivit egendom på ett sätt som syftar till att jämställa med ett testamente och att förskottet inskränker andra bröstarvingars laglotter som utgör hälften av deras arvslotter. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har man rätt att ge bort olika mycket egendom till sina barn?

2019-10-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Min mamma har sålt en bostadsrätt och gav då min syster och mej 100000kr var plus att hon gav min systers tre barn 100000kr var ( jag har inga barn) jag tycker att de känns orättvis men min mamma förstår inte vad jag menar när jag påpekade det. Är det rätt?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din mamma har gjort rätt går förstås att bedöma ur flera perspektiv, t.ex. det moraliska och det juridiska. Jag kommer besvara din fråga utifrån det juridiska.Din mamma har rätt att göra vad hon vill med sin egendomJuridiskt har din mamma rätt att göra vad hon vill med sin egendom. Det följer av äganderätten. Juridiskt kan också sägas att din mamma gett er var sin gåva.Gåva kan utgöra förskott på arvEn gåva som en person ger till sina bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv.) ses som ett förskott på arv. Det gäller om inget annat har sagts eller måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ärvdabalken).Det betyder att den dag din mamma går bort så ska 300 000 kr (3 x 100 000 kr) redan ansetts ha getts i arv till din systers sida. Det ska kompenseras genom att du får mer. Det gäller om inte din mamma i ett gåvobrev sagt någonting annat, t.ex. att det inte ska räknas som förskott. Om det måste antas ha varit avsett ska det inte heller räknas som ett förskott. Det står dock måste antas vilket juridiskt är väldigt starkt uttryckt. Det är därför osannolikt att så blir fallet. Sammanfattningsvis kan sägas att din mamma har rätt att göra vad hon vill med sin egendom. Vid gåva ska det dock avräknas på arvet om inte din mamma har skrivit annat i ett gåvobrev.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny fråga!Vänligen,

Hur fungerar förtida arv?

2019-10-29 i Förskott på arv
FRÅGA |HejVi är 2 döttrar och våra föräldrar vill sälja sommarstugan till ena dottern för en sumbolisk summa. Räknas det som förtida arv? Påverkas laglotten? Den andra tänke dom ge en gåva på 200000kr istället.Så det inte kan bli så att den dotter som köpt huset måste bet den andra sen?När föräldrarna dött?.
Cecilia Lindeborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). För att åstadkomma rättvisa mellan arvingarna finns vissa regler om förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Bestämmelsen skiljer mellan bröstarvingar (barn) och andra arvingar. Vid gåvor till bröstarvingar utgår lagen från att en gåva är ett förskott på arv. Om en gåva överlämnas utan några särskilda villkor, följer det alltså direkt av lagen att gåvan ska avräknas som förskott på arv vid arvskiftet. Gåvogivaren har dock möjlighet att föreskriva att gåvan inte ska vara ett förskott. När era föräldrar har gått bort kommer gåvans (eller gåvornas) värde (beräknat vid gåvotillfället) läggas till kvarlåtenskapen (6 kap. 4-5 §§ ÄB) för att sedan beräkna hela kvarlåtenskapen. Enligt 6 kap. 5 § ÄB ska, om förskottet inte helt kan räknas av, avräkning ske för det som går att räkna av. Det är svårt att besvara din fråga utan alla omständigheter. Beroende på vad som återstår i kvarlåtenskapen kan utgången se lite annorlunda ut. Det beror också på hur mycket sommarstugan är värd. Om sommarstugan är värd ungefär den summan som du nämner (200 000 kr) borde det inte vara några konstigheter alls. Hela kvarlåtenskapen kommer räknas ut tillsammans med båda gåvorna, som sedan kommer dras av från vardera arvslott. Ett exempel: Kvarlåtenskapen uppgår till 1 000 000 kr. Föräldrarna har gett er varsin gåva värd 200 000 kr. Behållningen uppgår då till 1 000 000 + 200 000 + 200 000 = 1 400 000 krBehållningen delas mellan er, så att ni får 700 000 kr var, men eftersom ni båda har fått en gåva värd 200 000 kr sedan tidigare dras det av och ni får slutligen 500 000 kr var. Skulle till exempel din gåva vara värd 300 000 kr istället, dras 300 000 kr av från ditt arv och du får 400 000 kr medan din syster får 500 000 kr. Om förskottet inte går att räkna av i sin helhet (överstiger värdet i boet) räknar man av det som går att räkna av (6 kap. 5 § ÄB). Någon återbäringsskyldighet finns inte för den som har fått en gåva som är mer värd än själva arvslotten. Den personen kommer dock inte få något mer, utan det som finns i boet går till det syskonet som inte har fått något tidigare. Det beror alltså på det olika omständigheterna, men den dottern som har köpt huset kommer inte att behöva betala tillbaka något sen. Hoppas att det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Fråga om arv och gåvor

2019-10-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag är enda barnet och min mor har aldrig varit gift. Nu vill hon ge mina vuxna barn större delen av sina ekonomiska tillgångar vilket således innebär att det inte kommer finnas så värst mycket kvar för mig att ärva när den dagen kommer.Jag antar att det väl inte går att göra något åt?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör arv får vi titta i Ärvdabalken (ÄB) för svar.Enligt 2 kap. 1§ ÄB är det arvlåtarens barn som i första hand har rätt till arvet. I detta fall är det således du som har rätt att ärva efter din mamma. Dina barn har i sin tur rätt att ärva dig, varpå de i praktiken kan sägas ärva både dig och din mor.Jag tolkar det som att din mor har tänkt ge dina barn tillgångar medan hon är i livet. Detta kan betraktas som förskott på arv som regleras i 6 kap. 1 § ÄB. I bestämmelsen stadgas att när det kommer till gåvor som riktar sig till andra arvtagare än arvlåtarens barn, tex. till barnbarn, så är utgångspunkten att sådana gåvor inte ska avräknas som förskott på arv. Arvlåtaren, din mamma, kan dock skriva att så ska vara fallet i ett s.k. gåvobrev. Huruvida så sker påverkar inte hur mycket du får ärva i slutändan. Tyvärr finns det således inget du kan göra åt den saken mer än att kanske tala med din mor om detta.Om det dock är så att din mamma har tänkt att barnen ska få ta del av tillgångarna först vid hennes bortgång måste hon ha upprättat ett testamente som stadgar hennes vilja. Du har dock alltid rätt att få ut din laglott. Laglotten utgör halva arvslotten enligt 7 kap. 1§ ÄB. Om vi utgår från att de tillgångar din mamma lämnar efter sig uppnår ett värde på 100 000 kr (efter diverse utgifter) utgör denna summa din arvslott. Som jag skrev ovan kan din mamma testamentera bort sitt arv om så önskas. Dock har du alltid rätt att utfå din laglott, som i exemplet skulle uppgå till 100 000/2, dvs. 50 000 kr.För att få ut laglotten är det viktigt att du påkallar jämkning i testamentet i enlighet med 7 kap. 3§ ÄB. Detta måste ske inom 6 månader från det att du delgivits testamentet. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Räknas en tomt i gåva som förskott på arv?

2019-11-06 i Förskott på arv
FRÅGA |Om min far av mig en tomt i gåva,1989. Räknas det som förskott på arv?Värde ca 80000kr, betalade ca30000, Hittar ej kvitto.
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att din far givit bort en tomt som gåva till dig. Gåvor kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, eftersom gåvor i vissa fall kan ses som förskott på arv och därför kan komma att aktualisera bestämmelser i samband med din fars bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.Allmänt om förskott på arvBröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Det innebär således att gåvans värde, ska avräknas från bröstarvinges arv.Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor (tomen i ditt fall) ska avräknas från arvet gäller dock endast om din far inte gett uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske (om du exempelvis har syskon som fått liknande gåvor).Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det gäller kostnader som en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som inte står i missförhållande till givarens villkor, avräknas från en bröstarvinges arv.SammanfattningEftersom ärvdabalken utgår från att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket, kommer varje gåva som en bröstarvinge erhållit under givarens livstid, anses utgöra förskott på arv och därmed avräknas från bröstarvinges arv. Det gäller dock under förutsättning att inget annat föreskrivit, såsom att givaren uttryckt att en avräkning inte ska ske. Mot bakgrund av uppgifterna i din fråga, kommer förmodligen tomten därför att anses som förskott på arv. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förskott på arv

2019-10-29 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,om man får ut förskott på arvet av fadern för att betala av ett lån hos banken,hur kan man få det specifierat så att andra arvtagare får ut sin rätt?
Cecilia Lindeborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). För att åstadkomma rättvisa mellan arvingarna finns vissa regler om förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Bestämmelsen skiljer mellan bröstarvingar (barn) och andra arvingar. Vid gåvor till bröstarvingar utgår lagen från att en gåva är ett förskott på arv. Om en gåva överlämnas utan några särskilda villkor, följer det alltså direkt av lagen att gåvan ska avräknas som förskott på arv vid arvskiftet. Gåvogivaren har dock möjlighet att föreskriva att gåvan inte ska vara ett förskott. Vid gåvor till andra arvingar förutsätter lagen motsatsvis, att det inte är gåva. Gåvans värde (beräknat vid gåvotillfället) läggs till kvarlåtenskapen innan delning sker (6 kap. 4-5 §§ ÄB). Förskottet på arvet kommer sedan dras av vid beräkningen av arvslotten hos den som fick förskottet. De andra arvtagarna kommer således få ut sin rätt. Det följer alltså av lagen att de andra arvtagarna har rätt till sitt arv. För ytterligare säkerhet kan man upprätta ett gåvobrev där det tydligt framgår att det är ett förskott på arv och vilket värde det har. Jag hoppas att det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Ska en bröstarvinge kompenseras för att en annan bröstarvinge fått en gåva av arvlåtaren?

2019-10-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min bror har erhållet en gåva av mina föräldrar, en sommarstuga. Den kan han alltså sälja, pantsätta, hyra ut eller skänka bort till barnen. För att kompensera mig har min föräldrar givit mig en liten andel som gåva i den bostadsrätt som de bor i. Den lägenheten kan jag inte utnyttja, ej pantsätta eller dra nytta av. Jag är äldre än min bror. Bör mina föräldrar kompensera mig ytterligare t ex genom räntebetalning?
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dig fråga.Din fråga regleras av 6 kap Ärvdabalken (ÄB). I kapitlets första paragraf stadgas att gåvor som arvlåtaren under sin livstid har gett till en bröstarvinge utgör förskott på arv om inget annat har föreskrivits. Det innebär alltså att om det inte finns reglerat i gåvobrevet att en gåva inte ska utgöra förskott på arv så utgör den just ett förskott. Detta gäller bara gåvor givna till bröstarvingar. Ett förskott på arv ska avräknas från bröstarvingens arvslott vid bodelningen. 6 kap 3 § ÄB stadgar att avräkningen av förskottet ska ske utifrån egendomens värde vid mottagandet av gåvan, inte utifrån värdet vid arvlåtarens död vilket normalt annars gäller. Utifrån detta kan det konstateras att huvudregeln är att en gåva till en bröstarvinge ska tas med i bodelningen och avräknas från bröstarvingens arvslott. Om det i gåvobrevet föreskrivits att gåvan inte ska utgöra förskott på arv ska gåvan inte påverka bröstarvingens arvslott.Det som blir avgörande i ert fall är alltså huruvida något villkor införts i gåvobrevet för sommar stugan. För att ett villkor om att en gåva inte ska utgöra förskott på arv måste det ha införts i gåvobrevet senast vid gåvotillfället. Varför har då detta betydelse för din fråga? Ja det är nämligen så att vi är fria att ge bort gåvor som vi vill enligt svensk rätt. En arvlåtare (förälder) är fri att ge bort vad denne helst vill under sin livstid till bröstarvingar eller någon annan. Det finns inget lagstadgat krav på att gåvorna ska kompenseras för de bröstarvingar som inte fått ta del av gåvan. Under förutsättning att det i gåvobrevet inte föreskrivits att sommarstugan inte ska utgöra förskott på arv för din bror så kommer gåvan på sätt och vis att kompenseras när arvet efter era föräldrar ska fördelas. Den bröstarvinge som erhållit en gåva i form av förskott på arv ska dra av gåvans värde på sin arvslott enligt ovan nämnda lagrum. Det samma gäller såklart för den gåva som du fick. Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen,

Gåva till bröstarvingar

2019-10-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej,Har en fråga gällande gåvor till anhörig. Mina föräldrar är delad ägare till en fastighet och har varsin andel på, 50% var. Mina föräldrar vill ge bort en del av huset till mig som gåva så att vi tre är delad ägare och undrar om det är okej att göra det när förutsättningarna ser ut som nedan:Min pappa har totalt 7 barn varav 3 barn är med sin nuvarande fru som är min mor. Samtliga barn är vuxna. Pappa hade sedan tidigare 4 barn med hans före detta. Huset ägs idag av min mor och far. Jag undrar om det är juridisk möjligt att skriva ett gåvobrev som styrker gåvan med tanke på att det finns fler barn än jag?
Sofie Falk | Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Utgångspunkten är att var människa fritt får förfoga över sin egendom, där det gäller gåvor till bröstarvingar kan de dock få arvsrättsliga konsekvenser. Detta eftersom att gåvor i vissa fall kan ses som förskott på arv, och kan därför kommer att aktualisera bestämmelser i samband med dina föräldrars bortgång. Tillämplig lag är ärvdabalken (här) och innebär att en gåvas värde i vissa situationer ska läggas till kvarlåtenskapen vid beräkningen av arvet. Ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket, vilket framgår av 2 kap. 1 § ÄB. Eftersom detta är utgångspunkten finns en bestämmelse angående när föräldrar ger sina barn gåvor under livstiden. Av 6 kap. 1 § ÄB föreskrivs att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. En sådan avsikt från arvlåtaren kan framgå genom gåvohandlingen eller i ett testamente men även ett muntligt yttrande kan tillmätas betydelse. Avsikten behöver inte nödvändigtvis ha framkommit vid själva gåvotillfället utan kan framkomma senare.Gåvan är alltså juridik möjlig, hur konsekvenserna av gåvan ska bli kan dock bli annorlunda beroende på om ni tänkt att det är förskott på arv eller inte. Avsikten behöver vidare inte ha någon viss form. Hoppas du fick svar på din fråga!