Förskott på arv och efterarv

Question

Vi är ett syskonpar som skall dela upp tillgångarna efter vår mor. Vår far dog 2012 och vår mor behöll allt.
Jag flyttade hemifrån när jag var 19 år, men min bror först när han fyllt 27 år. Han hade några struliga år och fick varken jobb eller därmed bostad. Mina föräldrar stod för allt och förmodligen fickpengar. Nu är han lyckligt gift och har en god ekonomi. Våra föräldrar sade att om det skulle finnas några pengar kvar i slutändan skulle jag få ta lite mera då, men inget är skrivet om detta. Nu vill han genom sin fru tilldelas 50 % av dödsboet. Släkten känner till och kan intyga problematiken under min brors uppväxttid och åren fram tills att vår far köpte en hyresrätt till honom i samband med att han träffade sin fru. Kan jag med rätt begära att få förtur till arv, t ex 7 år x 12 månader x 5.000 kronor ?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att använda mig av Ärvdabalken (ÄB) för att besvara din fråga.

Bröstarvingar & laglott

Bröstarvingar är de som först och främst har rätt till arvet från någon som har dött. Enligt 2 kap 1 § ÄB är det avkomlingar, det vill säga barn. Alla som klassas som bröstarvinge delar lika på ett arv de har rätt till. En arvlåtare kan dock testamentera fritt och kan välja att testamentera bort allt som en bröstarvinge skulle ha fått. Enligt 7 kap. 1 § ÄB har dock bröstarvingar rätt till sin laglott, motsvarande hälften av deras arvslott. Om ett testamente skulle gå emot en bröstarvinges rätt till laglott måste denne påkalla jämkning inom sex månader får det att denne erhöll del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB), vilket ni verkar ha gjort.

Bodelning vid makes bortgång

När en make dör ska först en bodelning förättas innan arvskifte sker, 23 kap 1 § ÄB. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. När bodelningen sedan sker så ingår makarnas giftorättsgods i detta, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Utgångspunkten är sedan att giftorättsgodset delas lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo.

Efterlevande make

Om arvlåtaren var gift när denne gick bort så ärver istället dess efterlevande make allt, enligt 3 kap 1 § ÄB. Om arvet egentligen skulle gått till någon ur första eller andra arvsklassen så får de istället ett så kallat efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB. 

Efterarv beräknas på följande sätt (exempelvis):

Efterlevande maken har 50 000 kronor i enskild egendom och får ytterligare 25 000 kronor från bodelningen när arvlåtaren dör. Arvlåtarens dödsbo (som innefattar arvlåtarens enskilda egendom och giftorättsgods från bodelningen) uppgår till 100 000 kronor. Dessa 100 000 kronor skulle egentligen ärvts av arvlåtarens två barn, men eftersom det finns en efterlevande make får denna allt istället. Andelen förmögenhetsmassa som efterlevande maken får som kommer från arvlåtaren blir då 100 000/175 000 = cirka 0,57. Detta betyder i sin tur att när den efterlevande maken dör så får arvlåtarens två barn bryta ut 57 % (28,5% var) av den efterlevande makens förmögenhetsmassa åt sig själv innan den efterlevand makens arv fördelas som vanligt, oavsett hur stor eller liten förmögenhetsmassan är.

Enligt 3 kap. 2 § ÄB får inte den efterlevande maken genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Efterlevande maken får lov att spendera pengarna, men inte testamentera bort andelen.

Förskott på arv

Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ÄB). Om er far köpte en hyresrätt åt din bror med sitt egna giftorättsgods och det inte framgick att det INTE skulle vara förskott på arv så ska det anses vara förskott. Det förskottet ska då räknas av på efterarvet som din bror får lov att ta ut från er mors kvarlåtenskap eftersom efterarvet kommer från er far. Om efterarvet inte räcker till för att täcka upp för förskottet så ska resterande dras från arvet från er mor som kvarstår efter efterarvet brutits ut. Skulle gåvan arvingen mottagit vara värd mer än vad denna annars skulle fått som arvslott behöver denne inte betala tillbaka överskottet.

Enligt 6 kap. 3 § ÄB ska avräkning av förskott ske efter egendomens värde vid mottagandet. Ni behöver därför veta storleken på förskotten. Att endast göra en ungefärlig uppskattning är lätt för din bror att motsätta sig.

Exempel: A, som är änkling, har gett sin son B en gåva värd 50 000 kr. När A dör är B och hans bror C A:s enda bröstarvingar och de ska därför dela på arvet. Boet är värt 60 000 kr, vilket egentligen skulle ge B och C 30 000 kr vardera (60 000 kr/2=30 000 kr).

Boet ska dock ökas med gåvans värde, dvs. 50 000 kr, vilket ger 110 000 kr (60 000 kr+50 000 kr=110 000 kr). B och C ska då vardera få 55 000 kr var (110 000 kr/2=55 000 kr). Eftersom B redan fått 50 000 i gåva får han ytterligare 5 000 kr medan C får 55 000 kr.

Sammanfattning

Eftersom er mor som efterlevande make ärvde er fars kvarlåtenskap istället för er, fick du och din bror ett efterarv hos er mor. Efterarvet består av en viss procentsats. När er mor nu gått bort så ska ni först bryta ut denna procentsatsen från er mors kvarlåtenskap och fördela mellan er. Eftersom efterarvet kommer från er fars kvarlåtenskap ska din bror från sitt efterarv dra av den summan som han fått i förskott från er far, exempelvis lägenheten, om det inte framgår att det inte skulle vara förskott på arv.

Efter att ni brutit ut efterarvet så är vad som kvarstår er mors kvarlåtenskap. Detta ska fördelas enligt vanliga arvsregler. Om efterarvet inte räckte till för att täcka upp för din brors förskott så ska resterande förskott dras av på arvet från er mor. Har er mor också gett din bror något förskott så ska även detta räknas av från arvet som kommer från henne.Blir det ändå ett överskott på förskottet så behöver din bror inte betala tillbaka detta. Den summan som din bror drar av på grund av förskott kommer istället att gå till andelen som du ärver. Ni måste dock veta värdet av gåvorna när de gavs för att kunna dra av det som förskott på arv.

Observera dock att enligt 6 kap. 2 § ÄB kostnader, som en förälder har lagt ned på ett barns uppehälle och utbildning, skall inte avräknas från barnets arv, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller skall från bröstarvinges arv avräknas sedvanliga gåvor, vilkas värde inte står i missförhållande till givarens villkor. Detta utgörs av bland annat levnadskostnader och mindre gåvor.

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning,