Förskott på arv och arvfördelning mellan flera bröstarvingar

Question

Vi är tre bröder som befinner oss i arvskiftesprocessen efter vår fars bortgång i dec 2023. Genom våra liv har vår far vid olika tillfällen hjälpt oss ekonomiskt, och hållit räkenskap över detta. Under vår fars sista levnadsår uppgav han inför oss alla (vilket vi alla minns och har bekräftat) att vi sammanlagt fått lika stor summa av honom och att han därför strukit räkenskaperna och inte hade för avsikt att skriva något testamente. Nu har det uppstått en oenighet i sammanhanget, där en av bröderna hävdar att han inte fått sin del av förskotterade arvspengar. Han vill ha summan (160 000kr) avräknad från arvet före skifte. Vi andra två bestrider kravet utifrån vår fars uttalade syn på saken. Något underlag för den enskilde broderns påstående om att han inte fått sin beskärda del av förskott finns inte, utan vilar helt på hans bestämda uppfattning. Processen har gått i stå i och med denna oenighet, och det övervägs tvångsskifte med skiftesman. Dock är ju en sådan process onödig (och kostsam) i det fall att utsikterna för att ett utfall i endera riktningen skulle vara obefintliga eller rent av otänkbara. Min fråga lyder således: Finns det någon utsikt att den enskilde broderns anspråk, utan påvisad grund, skulle kunna genomdrivas?

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! 

För att besvara din fråga kan vi titta på hur reglerna om förskott på arv kan tillämpas i er situation.

Förskott på arv

Enligt svensk rätt, främst 6 kap. ärvdabalken (ÄB), räknas gåvor från arvlåtaren till bröstarvingar som förskott på arv om inget annat har avtalats eller framgår av omständigheterna (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att gåvor som föräldrar ger till sina barn vanligtvis ses som förskott på arv, och att det som utgångspunkt ska ske en avräkning på förskottet från arvet. Skulle det dock vara tydligt att arvlåtaren inte avsett att gåvan skulle vara ett förskott ska avräkning inte ske. En sådan avsikt från arvlåtaren kan uttryckas genom till exempel ett testamente, men även genom muntliga yttranden. 

Eftersom er far under sin livstid ska ha sagt att de ekonomiska bidragen till er tre söner har varit lika stora, samt att han strukit räkenskaperna och inte ämnade skriva testamente, kan detta tolkas som ett tydligt uttalande om att inga särskilda förskott ska räknas av vid arvskiftet. Hans uttalande kan ses som ett uttryck för att han ville att arvet skulle fördelas lika, utan att tidigare gåvor skulle påverka det.

Bevisbörda och bevisning

I en tvist om förskott på arv ligger bevisbördan på den som påstår att en viss fördelning ska ske. Er bror som hävdar att han inte fått sin del av förskottet behöver alltså styrka detta påstående. 

Enligt praxis inom svensk arvsrätt har muntliga uttalanden viss betydelse som bevisning, särskilt om alla syskon kan bekräfta vad arvlåtaren sagt, och inga dokument finns som pekar i en annan riktning. 

Skiftesman och tvångsskifte

Om arvingarna inte kan enas om hur arvet ska fördelas kan en skiftesman utses (23 kap. 5 § ÄB). Skiftesmannen har i uppgift att försöka medla mellan parterna och fördela arvet enligt lag och efter arvlåtarens vilja om den kan fastställas. Skulle skiftesmannen komma fram till att er fars uttalade vilja är tillräckligt bekräftad, och att det inte finns några dokument som stödjer broderns krav, är det möjligt att tvångsskiftet går i er riktning.

Tvångsskiften kan vara både kostsamma och utdragna, ofta kan det vara bättre att försöka komma överens innan man går vidare med en sådan process.

Sammanfattning

För att undvika de kostnader och den osäkerhet ett tvångsskifte kan medföra, kan det vara värt att föreslå en förlikning och förklara den juridiska grunden för er ståndpunkt för er bror.

Hoppas att detta förtydligade något. Återkom gärna om du har ytterligare frågor!

Vänliga hälsningar,