Är en bevittnad kopia av testamente giltig?

2018-12-08 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller ett testamente som det bara finns en bevittnad kopia på kvar. Vid en tidigare bouppteckning fanns ett bevittnat original som kopierades och skickades till skatteverket vid godkännande av bouppteckningen. Originalet finns idag inte att hitta så min fråga är om kopian är giltigt?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Här är tre termer som kan vara bra att känna till:Legal arvinge = den som ärvt om ett giltigt testamente inte finns Testamentstagare = den som ärver enligt ett testamenteTestator = den som upprättat testamentetInledningsvis kan sägas att ett testamente är giltigt även om det försvunnit, förutsatt att det möter de formkrav som uppställs i lag (10 kap. ärvdabalken). Dock behöver testamentstagarna bevisa att ett testamente upprättats. Det kan de göra med den bevittnade kopian. Emellertid har en testator alltid rätt att återkalla sitt testamente. De legala arvingarna kan alltså på denna grund klandra testamentets giltighet. Om de väljer att göra det måste testamentstagarna bevisa att anledningen till att testamentet inte går att hitta inte är att det återkallats. Nedan följer en längre utläggning. Återkallelse av testamenteEn fråga som bör ställas är varför testamentet inte går att hitta. En anledning skulle nämligen kunna vara att det förstörts. Det skulle var ett tydligt tecken på att din vän återkallat testamentet och att det därav är utan verkan (10 kap. 5 § ärvdabalken). Om testamentet återfinns skulle det likaså kunna vara överkryssat, ha stora fåror eller liknande. Då brukar ett testamente anses återkallat. Även om ett nytt testamente upprättats kan det gamla anses återkallat. Ett testamente kan också återkallas på andra sätt. Av lagen krävs att testatorn "otvetydigt givit tillkänna att förordnandet ej längre var uttryck för hans yttersta vilja" (10 kap. 5 § ärvdabalken). Här framgår alltså att det inte räcker med att din vän bara ändrat sig. Han måste tydligt ha visat det utåt. Fråga är dock hur tydligt det bör göras?I rättsfallet NJA 1943 s. 622 sa en man åt sitt hembiträde att förstöra hans testamente. Det förstördes aldrig men Högsta Domstolen (HD) kom ändå fram till att testamentet återkallats. I rättsfallet NJA 1974 s. 646 sa en kvinna att hon inte önskade att vissa testamentstagare "skulle ha hennes pengar". Det fann HD inte vara en giltig återkallelse. Rättsfallen tycks alltså peka på att det krävs en konkret uppmaning att ändra i eller återkalla ett testamente. Slutsatsen är att ett testamente kan återkallas på många sätt. Det är därför inga svårigheter att återkalla ett testamente och det kan testatorn göra ensam utan krav på vittnen. Vad testamentstagarna behöver göra gällande är att det försvunnit eller förstörts av misstag. Testamentstagarna har bevisbördanNär ett testamente inte går att hitta kan det som sagt bero på att det återkallats. I rättsfallet NJA 1960 s. 227 placerade HD bevisbördan på testamentstagarna. Det betyder för det första att de behöver bevisa att ett testamente upprättats. Det borde inte vara särskilt svårt eftersom det finns en bevittnad kopia på det och dess innehåll. För det andra behöver testamentstagarna bevisa att det försvunnit eller förstörts av misstag. Det vill säga att dess frånvaro inte beror på att det återkallats. Är kopian gjord efter testatorns död betyder det att testamentet inte försvunnit eller förstörts av testatorn. Då har testatorn inte återkallats testamentet på det sättet och kopian är giltig. Emellertid kan testamentet ju vara återkallat på annat "otvetydigt sätt". Men då hamnar bevisbördan på den som hävdar det. Du har inte skrivit något om det så det är kanske osannolikt att det skett.Är kopian gjort innan testatorns död kan anledningen till att testamentet inte går att hitta vara att det återkallats. I så fall är inte heller kopian giltig. Här måste i så fall testamentstagarna visa på att testamentet inte återkallats. Det kan de till exempel göra genom att närstående till testatorn hörs som vittnen. Även när testamentet är upprättat kan tala för att det inte är återkallat. Till exempel om det upprättades nära inpå testatorns bortgång.Sammanfattningsvis kan sägas att om de legala arvingarna klandrar testamentet så kommer det högst sannolikt bli en bevisfråga om varför det inte går att hitta. Här behöver då testamentstagarna lägga fram övertygande bevisning för sin sak. Klandrar de legala arvingarna testamentet kommer domstol avgöra dess giltighet. Vad som kan bevisas kommer då bli avgörande, oavsett vem som egentligen har rätt. De legala arvingarna ärver också om testamentstagarnas bevisning inte är övertygande nog.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny.Vänligen,

Kan man avtala om umgänge över högtider?

2018-12-08 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Kan en familjerättsjurist skriva avtal om umgänge över traditioner såsom jul, påsk etc? Måste bägge parter vara överens? Pappan till dottern säger sig SKA ha dottern över jul fast han hade henne förra julen oxå. Juleninfaller under hans vecka, vilket innebär att jag får fira jul med min dotter om 4 år!! Det är inte rättvist. Hur ska jag gå tillväga? Kan inte åka dit å hämta henne då det blir bråk och hon kommer i kläm.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De regler som gäller för vårdnadshavare och föräldrar finns i föräldrabalken (FB). Vad som gäller för vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap. föräldrabalken. I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (6 kap. 2 a § FB). Det innebär att för det fall att ni hamnar i en tvist hos domstol är det barnets bästa som ska vara avgörande, inte vad som är bäst för er som föräldrar eller vad som är rättvist eller orättvist för en förälder. "Kan en familjerättsjurist skriva avtal om umgänge över traditioner såsom jul, påsk etc? Måste bägge parter vara överens?"Föräldrar kan avtala om barnets umgänge med den förälder det inte bor med (6 kap. 15 a § tredje stycket FB). Föräldrarna kan även avtala om barnets boende (6 kap. 14 a § andra stycket FB). Avtalet kan avse om barnet ska ha ett växelvis boende, men även hur barnet ska fira jul, påsk och andra högtider. Det är inte ovanligt att föräldrarna även vid växelvis boende väljer att avtala om t.ex. varannan jul och andra högtider. För att avtalet ska vara giltigt krävs det att det är skriftligt och att socialnämnden godkänt avtalet. Socialnämnden kommer att godkänna avtalet om det är till barnets bästa.En familjerättsjurist kan skriva avtalet. Enligt min mening är det en god idé att anlita en jurist vid utformande av avtal som detta, för att undvika missförstånd framöver. Grundförutsättningen för ett avtal är att det sker mellan två parter och att båda måste vara överens."Pappan till dottern säger sig SKA ha dottern över jul fast han hade henne förra julen oxå. Julen infaller under hans vecka, vilket innebär att jag får fira jul med min dotter om 4 år!! Det är inte rättvist. Hur ska jag gå tillväga?"Som redogjort för inledningsvis är utgångspunkten vad som är bäst för barnet, inte huruvida det är rättvist eller ej för er föräldrar. Givetvis kan man däremot argumentera att det är till barnets bästa att fira jul med såväl sin mamma som sin pappa. Men utgångspunkten är barnet, inte föräldrarna.Nu är jag osäker på om ni har en dom eller ett avtal sinsemellan avseende umgänge och/eller boende. Om ni har det och ni inte har avtalat någon om olika högtider ska avtalet följas. Ett avtal godkänt av socialnämnden är lika giltigt som en dom från domstol. För att ändra så ni t.ex. har varannan jul är det bästa om du och pappan kan komma överens om det. I sådana fall kan ni skriva ett avtal, antingen med hjälp av en jurist eller med hjälp av familjerätten. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Om barnets pappa går med på det kan ni träffas för ett sådant samtal. Om ni är överens om det kan familjerätten hjälpa er att skriva ett avtal om hur umgänge och boende ska se ut framöver.Jag är personligen av uppfattningen att familjerätten inte ska underskattas. Det är i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som ert. Familjerätten ska vara objektiv och se till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att ni får en fungerande dialog, vilket ibland kan vara svårt att klara själv i en konfliktfylld relation. För att komma i kontakt med familjerätten kan du ringa till växeln i din kommun och be om att bli kopplad.Ett alternativ är att kontakta en jurist och eventuellt stämma den andra föräldernKan ni inte enas i samarbetssamtal, alternativt att den andra föräldern inte vill delta i sådana, kan du vända dig till en jurist. En jurist kan hjälpa dig att upprätta ett förslag till avtal om hur boende och umgänge ska se ut och även kontakta den andra föräldern i ärendet. Det finns alltid en möjlighet att den andra föräldern inte vill att ni strider i domstol och att ni kan komma överens om en ändring med hjälp av en jurist.Är en överenskommelse inte möjlig är ett alternativ att stämma den andra föräldern om boende, umgänge och/eller vårdnad. Om du väljer att stämma din ex-man för att få till stånd en ändring av hur umgänget ska se ut är min rekommendation att du anlitar en jurist som företräder dig. Det är dels svårt att företräda sig själv, dels är det svårt att förhålla sig objektiv i familjerättsliga mål då det ofta är många känslor som spelar in.Om du behöver komma i kontakt med en jurist för hjälp med upprättande till förslag om avtal eller för företräde i en rättslig tvist är du varmt välkommen att boka tid med någon av våra jurister hos Lawline. Vi erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per telefon, e-post och Skype; det som passar dig bäst!Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vad gäller vid skilsmässa?

2018-12-08 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Hjälper en ung invandrad kvinna med skilsmässa och undrar hur det fungerar då hon ansökt enskilt? Hon vill inte bråka om barnen då de har starka band till sin far pga att hon inte varit delaktig i deras liv för hon har inte tillåtits av mannen. Hon har varit inlåst i lägenheten den mesta tiden och det är mannen som har skött alla kontakter med förskola och skola etc samt sköter all ekonomi och handlar allting. Hon har i princip inga kontakter förutom några på SFI som hon träffar på dagtid. Resten av tiden spenderas i hemmet med att ta hand om alla hemsysslor.Då hon bara vill lämna utan att bråka om pengar eller barnen så undrar vi nu vad det kan innebära för henne juridiskt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna om skilsmässa finns i äktenskapsbalken (ÄktB), medan bestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i föräldrabalken (FB).Skilsmässan ska föregås av en betänketid om sex månaderHuvudregeln vid skilsmässa är att makarna har rätt till sådan direkt om de är överens om det. Undantaget är om båda makarna begär det ska den föregås av en betänketid, alternativt om någon av dem bor varaktigt med barn under 16 år som står under makens vårdnad (5 kap. 1 § ÄktB). Likaledes ska skilsmässan föregås av en betänketid om bara den ena maken vill skiljas (5 kap. 2 § ÄktB). Som jag förstår det har paret barn, och om de är under 16 år beviljas inte skilsmässan direkt utan ska föregås av en betänketid om sex månader. Eftersom det är kvinnan ensam som ansökt om skilsmässa ska den föregås av en betänketid även för det fall att barnen skulle vara över 16 år. Betänketiden inleds när hennes begäran om skilsmässa delges hennes make. Efter sex månader måste någon av makarna vända sig till tingsrätten och begära att domstolen ska besluta om skilsmässa. Görs inte sådan begäran inom ett år från att betänketiden började löpa blir skilsmässan inte av och man måste ansöka igen, med ny betänketid för att kunna skiljas (5 kap. 3 § ÄktB).Det ska göras en bodelning vid skilsmässaNär ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske i vilken er egendom ska fördelas mellan makarna (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer genom t.ex. äktenskapsförord eller gåva/arv som den ene maken fått med villkor om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Så sker genom att man först beräknar hur mycket giftorättsgods makarna har, från varje makes giftorättsgods gör man sedan avdrag för de skulder maken har (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av giftorättsgodset efter avdrag för skulderna ska läggas samman och värdet ska sedan delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Värt att nämna är att man inte måste följa reglerna för bodelning; reglerna är till för att följas framförallt om makarna inte kan komma överens. Det står makarna fritt, för det fall att de är överens, att fördela egendomen annorlunda. Man kan till exempel komma överens om i en bodelning att man inte ska lämna någon egendom alls till den andra maken.Huvudregeln är att vårdnaden är fortsatt gemensamOm barnen står under vårdnad av båda föräldrarna (vilket är det vanligaste) fortsätter vårdnaden att vara gemensam efter skilsmässan (6 kap. 3 § andra stycket FB). I fråga om barnens boende och umgänge är det inget problem i sig så länge föräldrarna är överens. Föräldrarna kan själva tillsammans komma överens om att barnen ska bo varannan vecka hos vardera föräldern, eller mer hos den ena föräldern. Det är först för det fall att de inte kommer överens som det i slutändan kan vara domstolen som får bestämma det.Jag vill avslutningsvis flagga för att det kan vara en god idé att diskutera ärendet med en jurist; jag är av åsikten att kvinnan inte bör efterskänka allt för mycket bara för att hon inte vill "bråka" med sin make. I fråga om barns boende, vårdnad och umgänge är sådant frågor som går att få domstolen att avgöra om vid ett senare tillfälle. Men när bodelningen är gjord står den fast.Hoppas du fått svar på din fråga, i annat fall är du varmt välkommen att återkomma! Behöver du/ni hjälp med att göra en bodelning eller om det blir en tvist i skilsmässan är ni välkomna att boka en tid med någon av våra jurister. Vänligen,

Får jag arbeta utan rast?

2018-12-08 i Rast
FRÅGA |Hej. Får jag jobba 8 timmar isträck utan rast om jag själv vill det. Tänker att sista timmen, den 9onde går jag hem. Kort sagt. 7-15 i stället för 7-16. Handels jobbar jag inom. Vid anställnings start kom vi muntligen överens om 7-15. Dvs sista timmen gick vi hem på rast.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om rast och arbetstid finns stadgade i arbetstidslagen (ATL). Arbetsgivaren ska förlägga rasterna så att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. I övrigt ska rasternas antal, längd och förläggning vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena (15 § ATL). Dessa reglerna är delvis semidispositiva och kan avtalas bort endast genom kollektivavtal (3 § ATL). Rasterna får dock inte tas bort helt, utan enligt ett direktiv från EU måste man ta rast efter sex timmar. Din arbetsgivare måste ge dig rast, även om du själv inte vill ha det. Anledningen till detta är för att det i allmänhet ses som bra för arbetstagare att ta paus. På en rast måste arbetstagaren inte stanna kvar på arbetsplatsen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vem får huset när sambor separerar? Kan tvångsförsäljning ske om den ena vägrar köpa ut den andra?

2018-12-08 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo äger ett hus gemensamt och jag vill separera medan sambon inte vill det. Jag har stått i lägenhetskö i flera år men han söker inget annat. Mitt önskemål är att en av oss bor kvar i huset eftersom vi har hemmaboende barn och att den andra flyttar till en lägenhet. Jag vill ansöka om att köpa ut min sambo men jag är rädd att han kommer att vägra flytta då han hotat med det. Har jag rätt att kräva att han ska flytta ut om banken godkänner att jag skriver över lånen på mig? Och har jag rätt att begära en försäljning av huset om han inte vill/kan köpa ut mig?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Vem får bostaden när sambor skiljer på sig?Om sambors gemensamma bostad utgör samboegendom och därmed ska ingå i en bodelning mellan två separerande sambos så är frågan vem som ska få den på sin lott. Om samborna inte kommer överens på egen hand så finns det en regel som säger att den best behövande sambon har rätt att få bostaden och bohaget på sin lott (16 § andra stycket sambolagen). En förutsättning för att detta ska ske är att ett sånt övertagande kan anses skäligt (alltså rimligt och lämpligt).Det ska alltså göras en behovs-och skälighetsprövning. För att avgöra vilken sambo som är bäst behövande kan olika omständigheter spela roll. En omständighet som väger särskilt tungt är om det finns gemensamma barn i bilden. Om barnen ska bo huvudsakligen hos den ena sambon så är det ofta den sambon som anses ha bäst behov av bostaden. Men även andra omständigheter spelar roll, en sambos ekonomi, dennes avstånd till jobbet, och dennes möjligheter att få en ny bostad på annat håll vägs in i bedömningen.Även om den ena sambon anses mer behövande kan det i vissa fall finnas hinder mot att den sambon får bostaden om det inte skulle anses skäligt. Exempel på situationer när det kan anses oskäligt med ett övertagande är om det rör sig om en släktgård eller om bostaden bekostats av den ena sambon och samboförhållandet endast varat en kortare tid.Om den ena sambon har rätt att få bostaden på sin lott och det därmed uppstår en skillnad i hur stort värde som varje sambo får ur bodelning ska den sambon som tar över bostaden ersätta den andra med mellanskillnaden. Är bostaden belastad med lån ska den maken som tar över bostaden dessutom ta över lånen.Kan du begära tvångsförsäljning?Eftersom ni äger huset gemensamt så anses ni i lagens mening vara samägare. När två eller fler personer tillsammans äger en fastighet så omfattas man av lagen om samäganderätt. Enligt samäganderättslagen så har varje delägare en rätt att gå till domstol och ansöka om att den gemensamt ägda egendom ska bjudas ut på offentlig auktion (6 §). Egendomen kommer då säljas oavsett vad de övriga delägarna anser om saken, såvida inte dessa kan visa att det föreligger mycket starka skäl mot tvångsförsäljning. När auktionen är över och egendomen såld så fördelas köpesumman på delägarna.Samäganderättslagen ger alltså en möjlighet för en delägare som inte längre vill äga något tillsammans med någon annan att ta sig ur förhållandet även om den andra delägaren vägrar att köpa ut den första. Vad man bör tänka på dock är att den här typen av tvångsförsäljningar på offentlig auktion i regel drar in en något mindre köpesumma än vad som hade varit fallet om man sålt fastigheten på vanligt vis.SammanfattningSambolagen säger att den bäst behövande har rätt att få bostaden på sin lott i bodelning, vem detta blir avgörs av en behovs- och skälighetsprövning. Utanför sambolagen finns en möjlighet i samäganderättslagen att begära tvångsförsäljning av gemensamt ägd egendom hos tingsrätten.Med vänliga hälsningar

förhandsavtal nyproduktion bostadsrätt

2018-12-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag köpte en bostadsrätt April 2018 genom att skriva ett förhandsavtal med inflyttt under Q2 2018.Det blev ganska omgående flyttat till Q3 2018.När det närmades inflyta så skulle vi skriva ett upplåtelseavtal och då hade inflyttning förskjutits ytterligare så på det avtalet var influten 14/12 2018. Nu när det är dags att flytta in så meddelar de att influten blir 15/2 2019.Jag sålde mitt hus årsskiftet 2017/2018 och flyttade in i ett temporärt boende men måste nu flytta ytterligare en gång då jag inte får bo kvar i lägenheten.Vad har jag för möjlighet att hoppa av ?Vilka krav kan jag ställa om jag fullföljer kontraktet?
Jessica Konduk |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man köper nyproduktion skriver man bokningsavtal, förhandsavtal och upplåtelseavtal. Jag tolkar din fråga som att du har tecknat ett förhandsavtal men inte har tecknat upplåtelseavtal än. FörhandsavtalEtt förhandsavtal undertecknas innan bostadsrätten är färdigbyggd. Förhandsavtalet måste vara skriftligt och tecknas med föreningen även om det är byggföretaget som tillhandahåller avtalet. Avtalet är bindande och kan vara förenade med vissa skyldigheter. Vid avtalsbrott kan du komma att krävas på skadestånd, exempelvis för kostnader som bostadsrättsföreningen haft för annonsering och visning samt den mellanskillnad som uppstår mellan vad föreningen kan få av en ny innehavare i jämförelse med vad den skulle ha fått av dig. Observera att din ersättningsskyldighet inte är begränsad till det förskott som du betalt i samband med att du skrev förhandsavtalet. Med ett förhandsavtal följer dock inte enbart skyldigheter, utan även vissa rättigheter b.la. om att en bostadsrätt ska upplåtas inom den avtalade tiden. Bestämmelser beträffande uppsägning som grundar sig i en försenad upplåtelse regleras i 5 kap. 8 § bostadsrättslagen. Vidare finns bestämmelser om rätt till ersättning i 5 kap. 9 § bostadsrättslagen. Vad som dock problematiskt i sammanhanget är dels att förhandavtalet inte anger en skarp tidpunkt om när ett tillträde ska ske, samt att bestämmelsen i 5 kap. 8 § bostadsrättslagen stadgar att en exempelvis försening ska bero på en försummelse från föreningen och att dröjsmålet ska vara oskäligt. Detta innebär att anledningen till förseningen ska ligga under föreningens ansvar (försummelse) och att förseningen ska vara oskälig (i bestämmelsen 5 kap. 8 § bostadsrättslagen anges detta med orden "inte sker inom en skälig tid efter den beräknade tidpunkten för överlåtelsen"). För att ett förhandsavtal ska anses giltigt till formen ska det uppfylla de krav som uppställs i 5 kap. 3 § bostadsrättslagen. Ett oriktigt upprättat förhandsavtal ska enligt 5 kap. 4 § bostadsrättslagen anses som ogiltigt. I förarbetena till lagen anges: bland de uppgifter som ska finnas med i avtalet finns beräknad tidpunkt för upplåtelsen. Denna uppgift har betydelse för förhandstecknarens möjligheter att säga upp avtalet, om föreningen dröjer med att upplåta bostadsrätt, se 8 § första stycket 2. (prop. 1990/91:92 s. 183). Vidare anges följande i kommentaren till bostadsrättslagen: upplåtelsetidpunkten ska anges med ett datum och i vart fall inte anges med ett tidsintervall som sträcker sig över mer än ett par veckor. (Bob Nilsson Hjorth och Ingrid Uggla, Bostadsrättslagen, En kommentar, version den 1 mars 2017, 5u, se kommentar till 5 kap 3 § bostadsrättslagen).I propositionen till bostadsrättslagen uttalas att upplåtelsen bör komma till stånd i nära anslutning till den i avtalet angivna tidpunkten (se prop. 1990/91:92 s. 187). Orsaken till fördröjningen spelar mindre roll, så länge dröjsmålet inte beror på förhandstecknaren själv. Uttrycket "skälig tid" ska enligt samma proposition tolkas tämligen restriktivt, dvs. upplåtelsen bör komma till stånd i nära anslutning till den i avtalet beräknade tidpunkten för tillträdet. Det går alltså inte att uttala någon konkret tid för att förhandstecknaren ska få frånträda förhandsavtalet. En förhandstecknare ska dock, som framgått av uttalandena i propositionen, inte behöva tåla en alltför stor avvikelse från avtalad tidpunkt för tillträdet.Du har i din fråga angett att upplåtelsen och tiden för tillträdet skulle vara under Q2 2018 även om tiden mellan upplåtelsen och tillträdet brukar skilja sig, brukar det vanligtvis vara en tid om tre till sex månader från att upplåtelseavtalet tecknats. Jag kan inte bedöma exakt hur många månader det handlar om i ditt fall men om det är mer än sex månader ökar dina möjligheter att häva avtalet. Om datumet som du nu har fått (15/2 2019) är preliminärt kan det dessutom innebära att det flyttas fram ytterligare.Det finns nu en tingsrättsdom som pekar på ett att ett förenat upplåtelseavtal såväl som tillträde till bostaden kan ge köparen möjlighet att häva hela köpet. I fallet tas upp vad som utgör skälig tid, något som är odefinierat i lagen i dagsläget, det anges att skälig tid är 6 - 10 veckor och att tillträde lång tid efter vad som ursprungligen avtalats utgör avtalsbrott. Jag vill dock poängtera att en tingsrättsdom inte är praxis och att den här domen kan komma att ändras i högre instanser.Du kan du ha möjligheter att häva hela köpet men rättsläget är i dagsläget oklart. Om du häver avtalet finns risk att du blir skadeståndsskyldig för kontraktsbrott. Jag rekommenderar att du istället frånträder avtalet efter uppsägning, detta har du rätt till när "upplåtelsen genom försummelse av föreningen inte sker inom skälig tid efter den beräknade tidpunkten för upplåtelsen." (bostadsrättslagen 5 kap 8 § 1 st. 2 p.) Du har i vart fall rätt till kompensation för dina ökade kostnader till följd av det försenade tillträdet. Du kan då kräva ersättning från din avtalspart för din flytt och hyreskostnader som orsakats av deras avtalsbrott enligt bostadsrättslagens 5 kap 9 §.Det enklaste sättet att gå vidare är att avsända ett meddelande till byggherren och bostadsrättsföreningen där du anger att du har för avsikt att säga upp avtalet med hänvisning till bestämmelsen i 5 kap. 8 § bostadsrättslagen. Om du har för avsikt att kräva det belopp du hittills betalat åter, enligt 5 kap. 9 § bostadsrättslagen, bör du även ange detta i din skrivelse. Du ska även ange om du lidit annan skada (flyttkostnader och hyreskostnader m.m.) som du anser att byggherren och bostadsrättsföreningen är ersättningsskyldiga för. Om det är så att ni inte når någon uppgörelse i frågan måste du dessvärre ansöka om stämning för att kunna få saken prövad i domstol, och därmed möjlighet att få tillbaka de pengar du lagt ut eller ersättning för de kostnader som du kan ha haft. Är det så att du inte kräver ersättning för några som helst kostnader och inte önskar det belopp du erlagt åter, utan enbart ett krav om att få frånträda avtalet, kan du meddela byggherren och bostadsrättsföreningen detta. Därefter får de avgöra om de vill gå vidare med ärendet, då får de inleda en process om detta. Om du skulle behöva hjälp med att tolka ditt avtal, upprätta en uppsägning av gällande förhandsavtal eller med att föra talan mot bostadsrättsföreningen rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister.Jag kommer att ringa dig fredag den 14/12 kl ca kl 16:00.Om tiden inte passar eller om du har någon fråga angående mitt svar kan du mejla mig, jessica.konduk@lawline.seVänligen

Arvsskifte

2018-12-08 i Arvsskifte
FRÅGA |Min pappa äger en sommarstuga som vi tre barn älskar högt. Pappa börjar att bli gammal och mycket glömsk. Han älskar också huset men kan inte ta sig dit eller sköta underhållet.Vi har fått honom att skriva på en framtidsfullmakt.Vi syskon är överens om att jag ska ta över huset. Hur går vi bäst tillväga? Han har ytterligare en fastighet där han fortfarande bor.Jag vill helst inte ta lån för att lösa ut mina bröder.
Linn Gerhardsson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Arvsrättsliga frågor regleras i ärvdabalken (här), nedan förkortat ÄB.Utgångspunkten är att barn ärver sina föräldrar, och arvet efter föräldern ska delas lika mellan barnen, 2 kap. 1 § ÄB. Om föräldern var gift och barnen är gemensamma, gäller däremot att den efterlevande maken ärver den avlidna föräldern framför gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. När båda föräldrarna har gått bort ska således arvet efter båda föräldrarna delas lika mellan barnen. Jag utgår från att er mamma inte längre lever och att du och dina bröder därmed ska ärva er pappa när han går bort.Barn ska alltså dela lika på kvarlåtenskapen efter sin förälder. Detta betyder att en likadelning ska ske, värdemässigt. Vilken egendom som respektive barn ärver är därmed utan egentlig betydelse. Huset som ni är överens om att du ska ta över uppgår till ett visst värde. Det betyder att ur er pappas restenade kvarlåtenskap ska dina bröder få ut motsvarande värde, så att ni alla får lika mycket. Om det inte ur kvarlåtenskapen finns kvar så mycket, kan du bli tvungen att lösa ut dina bröder om inte dessa efterger detta anspråk. Jag råder er att sätta er tillsammans och se över vilken egendom som finns och till vilket värde denna egendom uppgår till. Därifrån är det lättare att ha en dialog och komma överens om vem som som ska ärva vad för att alla ska få lika mycket, en rättvis fördelning.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny!

Hur mycket ska betalas i underhållsbidrag och vad ska det täcka?

2018-12-07 i Underhåll
FRÅGA |Son född januari 2002 bor sedan april 2015 heltid hos mig efter eget önskmål. 2 yngre helsyskon finns som bor 50/50. Pappan och jag tjänar ungefär lika mycket, ca 55.000/månad var (har inte exakt uppgift på pappan).Vi har hittills betalat 2000 kr var till ett gemensamt konto dit än barnbidrag har inkommit. Från detta konto betalas föreningsavgifter, sportutrustning, lägerkostnader, försäkringar, till viss del dyrare ytterkläder.Pappan har aldrig betalat underhåll (jag har inte bett om det för att inte infektera vår situation ytterligare). Nu vill han inte längre vara med och betala sonens föreningsavgift (innebandy). Jag meddelade då att han ju inte betalat ett öre i underhåll (förutom den 3:e del av hans 2000 till gemensamt).Sonen får från september sitt studiemedel själv (1250) men så länge han hade barnbidrag gick det in i sin helhet på det gemensamma kontot. Jag betalade hans månadspeng från eget konto. Hur mycket skulle pappans underhåll till mig egentligen vara baserat på fakta ovan, och vad förväntas underhållet täcka?Hälsningar
Melica Djahani |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur mycket din sons pappa ska betala i underhållsbidrag till dig samt vad underhållsbidraget förväntas täcka.Hur mycket som ska betalas i underhållsbidragEftersom barnen inte bor varaktigt hos sin pappa ska han betala underhållsbidrag till dem, enligt 7 kap. 2 § Föräldrabalken. Hur mycket han ska betala i underhållsbidrag är beroende på barnens behov och er ekonomiska förmåga, enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken. Enligt föräldrabalken är det inte du som har rätt till pengarna utan det är barnen som har rätt till pengar från sin pappa för sin försörjning, däremot är det du som får pengarna och använda de till barnens underhåll eftersom de är under 18 år. Det är svårt för mig att säga hur mycket hans underhållsbidrag skulle vara eftersom det är beroende på vad barnen har för behov samt vad deras pappa har för inkomst och kostnader. Underhållsbidragets storlek beräknas genom att er sons kostnader fördelas mellan föräldrarna i förhållande till deras ekonomiska situation. Din sons kostnader ska multipliceras med den bidragsskyldiga förälderns överskott, vilket är den summa som återstår efter det att man ställt förälderns utgifter mot dennes inkomster. Denna summa ska därefter divideras med båda föräldrarnas överskott. Försäkringskassan har en bra räknesnurra som du hittar här, där kan du beräkna vad som är ett rättvist underhållsbidrag.Avdrag för underhållsbidragEftersom barnen är hos sin pappa varannan helg så får han göra avdrag med 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn barnen är hos honom, under en kalendermånad. När barnen är där torsdag kl. 17:00 till måndag kl. 8:00 är det att se som 4 hela dygn och han får därför göra avdrag med 4/40 för varje helg, enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken. Vad underhållsbidraget förväntas täckaUnderhållsskyldigheten fullföljs vanligen genom att föräldrarna betalar barnets mat, boende, kläder m.m. Som jag tidigare nämnde om 7 kap. 1 § föräldrabalken ska föräldrarna ansvara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Du nämner i din fråga att din son har kostnader som bland annat föreningsavgifter, sportutrustning m.m. och underhållsbidraget ska även räcka till fritidsintressen, däremot anses fickpengar inte ingå i underhållsbidraget. Lycka till!Vänligen,