Okej att ställa ledande frågor vid biståndshandläggning?

2020-02-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar, om en biståndshandläggare i Nacka kommun har juridisk rätt att enskilt utfråga en retarderad och bipolär person, som har en förvaltare med ledande frågor?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida en biståndshandläggare har rätt att ställa ledande frågor till någon som har förvaltare utan att förvaltaren är närvarande. Jag förstår det som att frågorna ställs som del av handläggarens utredning i en biståndsfråga. Jag tolkar det som att det rör sig om bistånd enligt socialtjänstlagen. Vad säger lagen? Regler som biståndshandläggare har att förhålla sig till finns i förvaltningslagen (FL) samt i socialtjänstlagen (SoL). Enligt 11:1 SoL ska socialtjänsten inleda utredning om det kommer in en ansökan till den. Utredning krävs för att avgöra om den sökande har rätt till bistånd eller inte. I 9 - 18 §§ FL finns allmänna krav på hur handläggning av olika ärenden ska skötas, dessa regler gäller i stor utsträckning även handläggningen i biståndsärenden. Enligt 9 § FL ska handläggningen utföras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. För att det ska vara möjligt för enskilda att ta tillvara på sin rätt har de möjlighet att anlita ett ombud vid kontakt med myndigheten. Ombudet sköter i princip kontakten med myndigheten åt den enskilde, men myndigheten kan ändå begära att den som ärendet rör ska medverka, detta framgår av 14 § FL. I 23 § FL står det att myndigheten ska se till att ett ärende blir såpass mycket utrett som dess beskaffenhet kräver. Detta innebär i princip att myndigheten ska se till att underlaget är relativt robust när beslut i ärendet ska fattas. Det finns i övrigt inte många regler som in i minsta detalj styr hur ett ärende ska utredas, detta har att göra med att olika ärenden oftast är unika och måste hanteras på lite olika sätt. Men det bör dock ändå sägas att en myndighet alltid ska vara saklig och opartiskt och endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen (5 § FL). Dessutom ska myndigheter självfallet agera lämpligt i förhållande till enskilda och se till att kontakten med myndigheten blir smidiga och enkla (6 § FL). Bedömningen i ditt fall Det framgår inte av din fråga exakt vad det är för frågor som personen har fått av handläggaren, det framgår inte heller om personens kontakt med myndigheter sköts av ett ombud eller inte. Det blir därför svårt att svara på huruvida handläggaren gjort något fel i det aktuella ärendet. Generellt kan sägas att handläggaren bör kunna ställa de frågor som krävs för att han eller hon ska få ett underlag att kunna fatta ett beslut utefter. Om personen företräds av ett ombud i sin kontakt med handläggare kan det vara olämpligt att ombudet inte närvarar vid utfrågningen. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Har en säljare blivit bunden om till följd av annons på blocket och ett telefonsamtal?

2020-02-26 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej! Jag ringde på en annons på Blocket igår eftermiddag/kväll angående en bil. Jag frågade vad hon skulle kunna gå ner till i pris, hon skrev 10.000kr och därefter ringde hon upp mig. Vi kom överens om att vi skulle ses dagen efter (dvs idag) och att hon kunde ses efter kl 16. Jag sa att det blir toppen för jag blir ledig efter kl 15.3 timmar senare får jag ett sms om att bilen är såld.Jag vill gå vidare med det här.
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att att ett erbjudande ska anses vara ett bindande anbud måste det vara tillräckligt preciserat för att kunna ligga till grund för ett avtal samt utvisa anbudsgivarens (i det här fallet annonsören på blocket) vilja att bli rättsligt bunden. I ditt fall är hennes svar på vilket pris hon skulle kunna gå ned till inte tillräckligt för att anse som att ett bindande anbud har uppstått.Angående att ni skulle ses har inte heller något bindande anbud givits, eftersom utifrån vad du har angivit diskuterade ni inte vidare om pris eller liknande över telefon. Och om ni gjorde det måste ett muntligt anbud accepteras omedelbart (se 3 § 2 stycket avtalslagen), annars är det inte bindande för anbudsgivaren. Eftersom de rör sig om ett muntligt samtal finns det också svårigheter som gör att bevisläget är försämrat. Det kan alltså vara svårt för dig att bevisa om och vad ni egentligen kom överens om. Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Går det att testamentera egendom till nordiskt aktiebolag?

2020-02-26 i Testamente
FRÅGA |kan man testamentera till nordiskt aktieföretag
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett testamente är ett väldigt bra sätt att tillförsäkra sig vad som kommer att hända med din egendom efter din död. Testamentet är ett ensidigt förordnande, vilket innebär att du som upprättar det bestämmer vad det ska innehålla. Eftersom ett testamente är ett yttryck för en persons yttersta vilja är det möjligt att rikta ett testamente till en fysisk person (andra människor) såväl som en juridisk person såsom ett aktiebolag. Det innebär att det är fullt möjligt att testamentera del av egendomen till ett nordiskt aktiebolag. Däremot har eventuella barn, eller andra som tillhör första arvsklassen (jfr 2 kap. 1 § Ärvdabalken) alltid rätt till det arv de skulle ha fått om testamentet inte funnits, den s.k. laglotten. Det är alltså inte möjligt att testamentera bort hela sin förmögenhet. Du skulle däremot kunna testamentera exempelvis resterande av din egendom till ett aktiebolag efter att laglotten är klargjord.Behöver du i anslutning till denna rådgivning hjälp med att upprätta ett testamente där den största möjliga delen gåt till ett aktiebolag, om du önskar det, eller att mer utförligt förhöra dig om de juridiska möjligheter du har för ditt eftermäle kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på arvsrätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Hur kontrollerar man att ett företag som köpt ett patent redovisar korrekt försäljning? Finns det någon anledning att ett företag köper ett patent och inte använder det?

2020-02-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Detta rör sig om en patent fråga. Min far sålde ett patent till ett företag för runt 10 år sedan. Det finns ett kontrakt skrivet som gav min far royalty i 10 år för delar some sålts vidare. Han fick en lump summa då han sålde patentet och royalties ett par år efter. Pappa gick sedan i pension och har inte haft kontakt med företaget till nyligen då dom 10 åren gått ut. Dom ursäktade sig för att inte hållit kontakten och "bevisade" att dom sålt ytterligare produkter under den tiden. Ersättningen var väldigt liten. För att komplicera det hela så har företaget också blivit uppköpt av ett mycket större företag under tiden. Min fråga är: Hur kan man lita på att dom har redovisat korrekt till min pappa? Finns det ett sätt att kontrollera om dom har sålt mer än dom anger? Eller på annat vis försökt dölja försäljning. Det känns lustigt att ett företag spenderar väldigt mycket pengar på ett patent som man sedan inte nyttjar speciellt och sedan glömmer redovisa någon försäljning på 8 år.Om det finns ett sätt, hur går man vidare?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din far för cirka tio år sedan sålt ett patent till ett företag. Enligt kontraktet skulle din far få royalties i tio år för delar som sålts vidare. Han erhöll en klumpsumma initialt och därefter royalties ett par år efter. Därefter uteblev utbetalning av royalties. När de tio åren nu gått har företaget kontaktat honom och utbetalt en blygsam summa i royalties. Din undran är om det är möjligt att kontrollera om företaget sålt mer än det uppgett och om de försökt dölja någon försäljning. Din uppfattning är att det känns lustigt att ett företag spenderar mycket pengar på ett patent som man sedan inte nyttjar.Den som gjort en uppfinning kan efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen (1 kap. 1 § patentlagen). Den ensamrätt ett patent ger innebär som utgångspunkt att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att (1) tillverka bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål, (2) använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige, (3) bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål (1 kap. 3 § patentlagen). Ett patent är en immateriell rättighet som det är möjligt att överlåta, genom att sälja patentet eller genom att licensiera ut rätten att nyttja det. Som jag tolkar det har din far sålt patentet och för det har han fått dels en klumpsumma, dels ett avtal om royalties.Din fars möjligheter är helt beroende på vad som avtalats mellan parterna. Om det av avtalet exempelvis framgår att försäljningen ska redovisas på något speciellt sätt ska det givetvis ske. Utgångspunkten är att avtal ska hållas. Om det inte framgår närmre får din far i princip lita på att den redovisning som skett av köparen är riktig. Om din far inte anser den riktig finns det en möjlighet att han stämmer företaget för uteblivna royalties. Vid en stämning måste det åberopas bevisning, i din fars fall vet jag dessvärre inte vilken bevisning som är aktuell. Det går exempelvis att åberopa vittnen som vittnar under sanningsförsäkran. Jag vill dock uppmärksamma dig/er på att det kan bli kostsamt att stämma någon för det fall att man förlorar. I regel får tappande part betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader.Att företag köper upp patent och sedan inte nyttjar det är i sig inte anmärkningsvärt. Det kan finnas skäl till att ett företag köper upp ett patent för att det inte ska användas. Det kan tänkas att företaget har andra lösningar som är mer fördelaktiga för företaget, rent ekonomiskt, och att det tjänar på att patentet inte nyttjas. Patentet ger en rätt att ensam nyttja patentet, men även en rätt att inte nyttja det. Uppköp av patent kan helt enkelt ske för att ingen ska använda den lösning som patenterats.Min rekommendation är att din far försöker föra en dialog med företaget som innehar patentet och ber om kompletterande redovisning om möjligt. Det kan givetvis vara så att företaget försökt "mörka" försäljning, likväl som det kan finnas anledningar till att patentet inte använts. Om din far anser sig ha bevisning för att det skett en mer omfattande försäljning än vad som redovisats är alternativet att stämma företaget. Om så blir aktuellt och för genomgång av kontraktet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. För vidare kontakt med en av våra jurister och ett kostnadsförslag är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Sälja andel i fastighet som är en villkorad gåva

2020-02-26 i Köpavtal
FRÅGA |Hej.När jag gav (gåvobrev) min 3del av en fastighet till min far så var det med villkor om att inte sälja på marknaden eller att jag skulle vara den som först fick möjlighet till att "köpa/få tillbaka"min del.I detta gåvobrev som tecknades 2003-10-15 står det exakt dessa ord. "Den bortgivna egendomen får ej tagas i mät eller utgöra tillgång i konkurs eller annorledes tillgripas för gäldande av annan skuld än inteckningslån.Gåvan jämte därav fallande avkastning samt egendom, som trätt i gåvans ställe, skall utgöra gåvotagarens enskilda egendom, vari make icke äger giftorätt. (Han gifte sig 2017) Motsvarande skall också gälla för bodelning mellan sambor, övertagande rätt enligt sambolagen, substitut eller andra rådighetsinkränkningar."Min fråga är om jag kan stoppa en försäljning av min gåva till min far? (han vill sälja fastigheten)
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Som jag förstår dig äger du en andel av en fastighet, närmare bestämt 1/3 av fastigheten. Du har sedan givit bort den andelen som en villkorad gåva till din far. Villkoret är att din far inte får sälja andelen av fastigheten (överlåtelseförbud) eller att du ska vara först med att få köpa tillbaka den (hembudsvillkor).Det låter som att både du och din far har undertecknat detta gåvobrev, vilket är en förutsättning för att villkoren och gåvan ska gälla överhuvudtaget. Din far vill nu sälja fastigheten trots villkoren och du undrar om du kan stoppa denna försäljning. Eftersom din far övertagit fastigheten genom ett gåvobrev förmodar jag att han fått fastigheten vederlagsfritt, eller i princip vederlagsfritt, så att det alltså utgjorde en gåva.Texten i gåvobrevet''Den bortgivna egendomen får ej tagas i mät eller utgöra tillgång i konkurs eller annorledes tillgripas för gäldande av annan skuld än inteckningslån. Gåvan jämte därav fallande avkastning samt egendom, som trätt i gåvans ställe, skall utgöra gåvotagarens enskilda egendom, vari make icke äger giftorätt. ''Detta betyder att fastigheten inte kan utmätas eller utgöra tillgång i konkurs om din far exempelvis skulle hamna hos Kronofogden. Texten säger även att fastigheten inte ska utgöra giftorättsgods, d.v.s. att frun till din far inte kan ta del av denna egendom om de skulle skiljas. Första frågan som uppstår är om överlåtelseförbudet och hembudsvillkoret finns uttryckligen i gåvobrevet? Om det inte gör det blir det nämligen svårt att stoppa försäljningen av fastigheten. Jag har som sagt inte gåvobrevet framför mig och därför blir det för mig svårt att avgöra just detta. Finns överlåtelseförbudet och hembudsvillkoren uttryckligen i gåvobrevet, så är de juridiskt bindande.FormkravEnligt bestämmelsen i 4 kap 29 § Jordabalken (JB) gäller reglerna om formkrav för köp i 4 kap 1-3 §§ JB även vid gåva.Det finns ett antal krav som måste vara uppfyllt för att gåvobrevet ska vara giltigt:* Uppgifter om givaren och mottagare* En beskrivning av gåvan och hur stor andel som överlåts* En överlåtelseförklaring* Villkor* Underskrift av gåvogivaren och gåvomottagaren Rör det sig om en fastighet måste dokumentet bevittnas av två personer samt innehålla fastighetsbeteckning. Det finns inget uttryckligt krav att gåvobrevet ska vara bevittnat (jfr 4 kap. 1 § och 29 § JB. Däremot ska lagfartsansökan vilandeförklaras om gåvobrevet inte är bevittnat (20 kap. 7 § JB). Jag antar att din far redan fått lagfart sedan 2003, därför bör detta ej vara något problem.Inteckning och tredje manFör att villkor vid en fastighetsöverlåtelse ska bli giltiga mot tredje man (t.ex. en eventuell köpare) ska villkoren antecknas hos inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) i samband med ansökan om lagfart, Se 4 kap. 29 §, 4 kap. 3 §, 20 kap. 14 § JB. Om anteckning om villkor inte finns hos inskrivningsmyndigheten kan tredje man åberopa sin goda tro om denne vill göra sin rätt gällande till fastigheten under förutsättningen att tredje man inte fått kännedom om villkoren på annat sätt. Alltså kan en eventuell köpare påstå att denne inte visste om att fastighetsandelen är villkorad och därmed kunna köpa den. Men om köparen blivit informerad om villkoren kan han inte köpa den.Hembudsvillkor och överlåtelseförbudFör att hembudsvillkoret ska gälla är kravet att fastighetsöverlåtelsen fullbordats som en gåva mellan dig och din far, d.v.s. att du inte tagit emot pengar. Om du har tagit emot pengarav din far vid givande av gåvan kan inte hembudsvillkoret vara giltigt. När hembudsvillkoret och överlåtelseförbudet är inskrivet i fastighetsregistret utgör detta hinder mot att gåvotagaren överlåter (t.ex. säljer) fastigheten utan att hembjuda fastigheten enligt förbehållet. Om gåvotagaren överlåter fastigheten ska lagfartsansökan för köparen enligt 20 kap 6 § p. 5 JB avslås.Sammanfattning och rådAvslutningsvis är en villkorad gåva av andel i fastighet juridiskt bindande om denne uppfyller kraven i JB som nämnts ovan. Om gåvobrevet uppfyller kraven i 4 kap. 1 § JB och villkoren finns antecknade hos inskrivningsmyndigheten samt att din far fått lagfart på fastigheten är svaret på din fråga att din far inte får sälja andelen av fastigheten enligt lag (förutom till dig). En eventuell köpare kommer att få avslag p.g.a.villkoren i gåvan. Min rekommendation till dig är att du i sådana fall talar med din far och förklarar för honom att villkoren i gåvan är bindande och att det är olagligt av honom att försöka sälja fastigheten ändå. Om han trots detta vill försöka sälja fastigheten kan du tala med mäklaren om att det finns ett villkorat gåvobrev. Och som sagt, finns det en anteckning om att gåvan av andelen i fastigheten är villkorad hos inskrivningsmyndigheten, kommer en eventuell köpare automatiskt få avslag. Det bör även nämnas att din far endast fått 1/3 av fastigheten i gåva. Han får alltså inte ens sälja hela fastigheten, eftersom han inte äger hela fastigheten. Vid en försäljning av hela fastigheten måste alla ägare till fastigheten vara överens.Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig imorgon kl 14:00 från dolt nummer. Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på natasha.fathifard@lawline.se. Har du funderingar redan nu får du gärna maila mig, så kan jag bättre förbereda dessa inför vårt samtal. Annars önskar dig en fortsatt fin dag, så hörs vi per telefon!Med vänlig hälsning,

Kan Kronofogden utmäta min sambos egendom om enbart jag har skulder?

2020-02-26 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Kan Krf ta pengar från min sambos konto vid en eventuell utmätning om det enbart är jag som har skulder?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du och din sambo svarar för era egna skulder och eftersom din sambo inte har några skulder ska inte hens egendom utmätas för att betala dina skulder. Det innebär att Kronofogdemyndigheten (KFM) inte kan ta pengar från din sambos konto. I Utsökningsbalken finns det regler som säger att bara den egendom som tillhör den betalningsskyldiga (alltså i detta fall dig) får utmätas (se 4 kap. 17 § utsökningsbalken). Däremot om du har skulder hos KFM anses du äga det som finns i er gemensamma bostad (se 4 kap. 18 § utsökningsbalken) och de kan därför utmäta allt i det hemmet om din sambo inte kan bevisa att sakerna tillhör hen (se 4 kap. 19 § utsökningsbalken). Ett bra sätt för din sambo att styrka vilken av egendomen i er gemensamma bostad som ägs av hen är att använda sig av kvitton eller liknande.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Kan en målsägande lägga ned ett åtal?

2020-02-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej jag som målsägande kan jag upphäva häktning angående min man som då blivit häktad
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt finns det två olika typer av åtal: allmänt åtal och enskilt åtal. Den vanligaste formen av åtal är det allmänna åtalet. Av din fråga framgår det inte vilket brott din man är åtalad för, och det är brottstypen som avgör vilket slags åtal som blir aktuellt. Jag kommer därför att gå igenom båda typerna av åtal nedan.Allmänt åtal:Allmänt åtal innebär att det är åklagaren som väcker åtal mot en person som är misstänkt för brott. Utgångspunkten i svensk rätt är att brott faller under allmänt åtal, och att det är åklagare som ska ta hand om stämningsansökan samt processen i domstolen. Det finns dock vissa brott som visserligen faller under allmänt åtal, men att det ändå krävs att målsägande anger brottet för åtal. Dessa kallas för angivelsebrott, och betyder att målsäganden måste gå till en åklagare eller polismyndighet och säga att han/hon vill att åtal för brottet väcks. Däremot finns det möjlighet för åklagare att väcka åtal även vid angivelsebrotten om det anses vara "påkallat ur allmän synpunkt".Enskilt åtal:Enskilt åtal är inte alls lika vanligt som allmänt åtal. Enskilt åtal innebär att det är målsäganden som väcker åtal mot den misstänkte, alltså inte en åklagare. Även detta sker genom att en skriftlig stämningsansökan skickas in till en domstol.Vad innebär de olika åtalen?Om ett brott faller under allmänt eller enskilt åtal anges i slutet av straffstadgandena i brottsbalken. Detsamma gäller om det är ett angivelsebrott. Idag är det bara de så kallade ärekränkningsbrotten (förtal och förolämpning) som faller under enskilt åtal.Sammanfattning:Om brottet som din man är åtalad för faller under allmänt åtal (vilket de allra flesta brott gör) så är det åklagarens val att fortsätta eller lägga ned åtalet. Enligt rättegångsbalkens 20 kap. 2 § står det att "allmän åklagare äge tala å brottet", vilket innebär det är åklagaren som bestämmer. Om åklagaren anser att det värt att ta målet till rättegång, samt har tillräckligt med bevisning, så kan åklagaren göra detta trots att du som målsägande motsätter dig detta.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Övningstentor utan lösningsförslag – Okej?

2020-02-26 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Jag har snart tenta och jag har gott om gamla tentor i kursen att plugga på. Kursansvarig hävdar dock att det inte finns några svar/lösningsförslag till någon av tentorna.Vad säger lagen? Är det okej att bara lämna ut gamla tentor utan svar? Eller måste svar finnas som en allmän handling?Mvh
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svarDet finns ingen allmän skyldighet för en högskola att tillhandahålla lösningsförslag. Om det finns ett upprättat förslag kan du dock begära ut det. Finns inget lösningsförslag kan du till exempel istället begära ut gamla tentasvar för att bilda dig en uppfattning om rätt svar på respektive fråga. För utförligt resonemang, se nedan.Allmänt om allmänna handlingarRätten att få ta del av allmänna handlingar regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF). 1 § ger var och en rätt att del av allmänna handlingar. Denna rätt får begränsas i en särskild lag (offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL)) för att skydda de intressen som anges i 2 §.En handling är allmän om den förvaras hos och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet (4 §). En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningsman till handa (9 §). En handling anses upprättad när den har expedierats (avsänts till enskild eller annan myndighet) eller, om den inte ska expedieras, när ärendet den hänför sig till slutbehandlats (10 § 1 st.). Om handlingen inte hänförs till särskilt ärende är den upprättad när den justerats eller på annat sätt färdigställts (10 § 1 st.).En allmän handling kan begäras ut i original eller som kopia (15 och 16 §§). Myndigheten har alltid rätt att ta ut en avgift för papperskopior (2 kap. 16 § TF och 15–22 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Avgift för digitala kopior får tas ut endast om myndigheten har en på förväg bestämd taxa (3 § och 4 § 1 st. 8 p. avgiftsförordningen).Ett tentasvar (från en student) och ett lösningsförslag utgör således allmänna handlingar eftersom de är inkomna till, respektive upprättade hos, en myndighet och kan därmed begäras ut. Sekretess inom högskolanSekretess för uppgifter om enskilda som gäller för alla myndigheter regleras i 21 kap. OSL gäller (ex. hälsa och sexualliv, skyddad identitet, etc.). För högskolans verksamhet gäller även 23 kap. 5 § som anger att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller hos studie- och yrkesvägledningen.Därutöver kan nämnas att enligt 17 kap. 4 § gäller sekretess för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Som du ser torde ingen av dessa sekretessbestämmelser utgöra något hinder för att lämna ut ett gammalt tentasvar eller lösningsförslag i sin helhet.Måste det finnas lösningsförslag?I varken högskolelagen (1992:1434) eller högskoleförordningen (1993:100) finns någon reglering som innebär en skyldighet för en högskola/universitet att tillhandahålla eller upprätta lösningsförslag. Möjligtvis skulle det kunna regleras i en föreskrift från din högskola, men troligtvis inte.Om ett lösningsförslag inte finns upprättat finns det alltså troligtvis ingen möjlighet att tvinga fram ett.Slutsats och rådSom framgår ovan är du berättigad att begära ut tentasvar från tidigare elever samt eventuellt lösningsförslag, om det finns upprättat.Om lösningsförslag inte finns upprättat kan du till exempel begära ut de tentasvar som fått bäst resultat på respektive fråga för att bilda dig en uppfattning om vad rätt svar på respektive fråga var. Du behöver inte veta vilka tentor dessa skulle vara utan det ligger inom ramen för myndighetens serviceskyldighet (6 § förvaltningslagen (2017:900)) att ta reda på.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,