Finns det något "kryphål" i lagen som gör att tillstånd ges för både alkohol och rökning på samma område?

2019-05-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Vi bedriver en musikfestival med ca 5500-6000 besökare varje dag och börjar få till ett såkallat "öppet alkoholtillstånd". Vi känner att vår organisation skulle klara av detta gällande alkoholen men nu när tobakslagen träder i kraft 1/7 så känns det som det kommer att försvåra för oss. Som ja förstår så kommer hela vårt festivalområde klassas som uteservering och då får ingen röka där. Vid kontroll och någon röker kan vi få problem med tillstånd kommande år. Frågan är då. Finns det något "kryphål" för oss i lagen som gör att vi får tillstånd för både alkohol och rökning på samma område?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag förstår att tobakslagen kommer påverka er i en högre grad när rökförbudet på allmänna platser införs 1:a juli. Det lagliga sättet att få röka på allmänna platser är om det inrättas ett ''rökrum'' enligt 7 § tobakslagen. I detta rökrum får endast rökning ske, vilket innebär att man inte får ta med sig t.ex. alkohol in i det rummet och ingen servering kommer heller att ske inne i området, enligt 6 § 2 st tobakslagen. Det är inte tillåtet att inrätta rökrum i t.ex. en foajé eller en passage. Rökrummens yta bör därtill inte överstiga 25 % av den del av serveringsställets yta till vilken gästerna har tillträde. Rökrummen får dock inte heller vara för små. I 6 a § tobakslagen och 4 § tobaksförordningen anges att rökrummet ska vara ventilerande på ett sätt så att röken inte sprids till resten av serveringsytan.Så för att svara på din fråga så finns inget lagligt tillvägagångssätt för er att ha tillstånd för alkohol och rökning på ett och samma område. Vill ni att rökning ska få ske rekommenderas att ni inrättar ett rökrum, men där får somsagt ingen alkohol tas med in.Jag hoppas du har fått svar på din fråga! Tveka inte att ställa fler frågor!Med vänlig hälsning,

Gallringsregler för stöld, med påföljd villkorlig dom och dagsböter

2019-05-17 i Påföljder
FRÅGA |Vad är påföljden för stöld? Om personen bara fått betala böter. Hur länge finns det kvar i belastningsregistret? Om personen fått stöld böter och villkorlig dom. Blir både stöld och villkorlig dom kvar i 10 år? Eller försvinner stöld efter 5 år? Och villkorlig dom blir kvar själv
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är påföljden för stöld?Påföljden för stöld är enligt 8:1 Brottsbalken (BrB) upp till två års fängelse. Det vill säga allt mellan böter och fängelse kan utgå ifall gärningsmannen döms för stöld.Hur länge finns böter kvar i belastningsregister?Enligt 17§ p. 9 lagen om belastningsregister ska böter gallras (tas bort) från belastningsregistret fem år efter dagen för beslutet, domen eller godkännandet av strafföreläggande. Det samma gäller ordningsbot. Villkorlig dom tas bort 10 år efter dagen för domen eller beslutet, enligt 17§ p. 4 lagen om belastningsregister. Om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet är det fem år som gäller.Det finns dock också ett undantag i lagen. I 18 § lagen om belastningsregister framgår det att en uppgift i belastningsregistret inte gallras om en annan uppgift införs under tiden innan gallring. Detta innebär, att om du får dagsböter som har en gallringstid på fem år och villkorlig dom med en gallringstid på 10 år, kommer det ta 10 år innan båda uppgifterna försvinner. Om du under dessa 10 år dessutom begår ett nytt brott och döms för villkorlig dom igen, kommer alla uppgifter finnas kvar i 10 nya år, det vill de 10 år för den nya villkorliga domen.Undantagen är om du under dessa 10 år döms till penningböter, då påverkas inte de gamla uppgifterna. De kommer då försvinna enligt gallringsreglerna.SammanfattningOm du blivit dömd för stöld och påföljden bestäms till dagsböter och villkorlig dom, kommer båda uppgifterna vara kvar i ditt belastningsregister i 10 år. Om du begår ett nytt brott under dessa 10 år, som leder till annat än penningböter (t.ex. dagsböter, villkorlig dom, fängelse osv), blir alla uppgifter kvar tills tiden för gallring av det nya brottet inträder.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har några fler funderingar är du välkommen att skicka in en ny fråga eller skriva i kommentarsfältet så återkommer jag.Vänligen,

Kan kungen avsättas?

2019-05-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan kungen avsättas? Om kungen skulle göra något hemskt stort brott så kan han Hübinette åtalas men kan han avsättas?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du ställer denna intressanta fråga till oss på Lawline!. Kungen har en grundlagsstadgad immunitetKungen har en grundlagsstadgad immunitet i Regeringsformen (RF), vilket innebär att han inte kan ställas till svar för sina handlingar vare sig som statschef eller som privatperson (RF 5 kap 8 §). Det handlar dock främst om en straffrättslig immunitet, och det spelar ingen roll hur allvarlig gärningen är. Han har däremot ingen immunitet när det kommer till civilrättsliga angelägenheter, vilket resulterar i att det exempelvis går att framställa anspråk om skadestånd gentemot kungen. Sverige måste uppfylla sina åtaganden enligt RomstadganDet framkommer dock även av Regeringsformen att paragrafen om kungens immunitet "inte utgör ett hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar" (RF 10 kap 14 §). Vi pratar då om att det ska vara möjligt att ställa statschefen till svars för brott såsom t.ex. folkmord och brott mot mänskligheten.Statsskicket skulle möjligtvis kunna ändras genom en grundlagsändringDen svenska tronföljden, och vem som får bli kung, regleras i Successionsordningen. Successionsordningen är enligt Regeringsformen en av rikets grundlagar (RF 1 kap 3 §). Detta innebär att Sverige är en konstitutionell monarki, och att det främsta sättet för att ändra detta kanske vore genom politiken. Jag talar då främst om möjligheten att få till en grundlagsändring. Med det sagt så är det dock mycket komplicerat att ändra en grundlag,vilket dessutom tar lång tid. Förutom att det förstås kräver att en majoritet vill avskaffa kungahuset, så krävs det också att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan besluten. Man får inte heller glömma att det handlar om att förändra hela statsskicket, vilket kommer att kräva ett mycket stort arbete.Kungen måste uppfylla vissa kravSom följd av den gamla Successionsordningen från 1809 så måste dock kungen dessutom vara av den "rena evangeliska läran". Om Kungen skulle vilja byta religion så ska han genast avgå. Kungen har för övrigt vissa representativa uppgifter (i enlighet med Torekovskompromissen som slöts mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna 1974). Det tycks dock inte finnas några formella konsekvenser för kungen del, om han skulle missköta dessa. SlutsatsSå som jag har uppfattat det hela så krävs det alltså antagligen en grundlagsändring eller liknande för att kunna avsätta kungen. Enbart det faktum att han begår ett fruktansvärt brott borde inte vara tillräckligt för att formellt kunna avsätta honom. Däremot skulle det kanske kunna sätta igång en process för att förändra grundlagarna (eller något annat för den delen), vilket möjliggör förutsättningar för att kunna avsätta kungen.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Du är varmt välkommen till att ställa en ny fråga om du skulle ha några ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Kan våra föräldrar skänka oss en fastighet utan att behöva betala skatt?

2019-05-17 i Gåva
FRÅGA |Mina föräldrar vill skriva över deras hus på oss barn. Det ska vara som en gåva. Hur ska vi göra för att undvika att drabbas av arvsskatt? Hur ska vi gå till väga? Kan mina föräldrar själva skriva ett gåvobrev eller behövs det en jurist för att det skav vara giltigt och lagligt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Både arv och gåvor är skattefria (jfr 8 kap. 2 § inkomstskattelagen) vilket innebär att ni inte riskerar att drabbas av någon arvsskatt. Att skriva över fastigheten på er barn kan i vissa fall vara skattefritt, och i andra fall skattepliktigt, även om utgångspunkten är att gåvor är skattefria.För att det rent skattemässigt ska vara en gåva krävs att vissa villkor är uppfyllda. Om ni barn tar över lån för fastigheten har ni betalt en viss ersättning för fastigheten trots att den skänkts till er. I sådana fall är det vad som kallas ett blandat fång. Vid bedömningen om det skatterättsligt ska anses som en gåva utgår man i fråga om fastigheter från den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Principen innebär att hela överlåtelsen ska ses som en gåva, om det finns någon gåvodel. Med gåvodel avses om fastighetens värde överstiger ersättningens värde. Bedömningen om fastighetens värde görs utifrån taxeringsvärdet. Om ersättningen (de övertagna lånen) är högre än taxeringsvärdet, räknas det (trots vad ni kallar det) som en försäljning för vilken det ska beskattas. Om de övertagna lånen däremot är lägre än taxeringsvärdet räknas det skatterättsligt som en gåva som är skattefri (jfr 8 kap. 2 § inkomstskattelagen). För er innebär det att om era föräldrar skriver över fastigheten på er barn och det inte finns några lån, då är det att betrakta som en gåva som är skattefri. Istället får ni skatta den dagen ni säljer fastigheten. Om ni tar över lån är det att betrakta som en gåva så länge lånen är lägre än taxeringsvärdet. Om lånen däremot är högre än taxeringsvärdet räknas det inte skattemässigt som en gåva.Formkraven för gåva av fastighet är detsamma som vid köpFör fastighetsköp finns det formkrav innebärande att vissa krav måste finnas med i köpehandlingen för att den ska vara giltig. De formkrav som finns är att köpehandlingen ska innehålla uppgift om köpeskillingen, en förklaring om att egendomen överlåtes på köparen av säljaren samt handlingen ska vara skriftlig och undertecknad av både köparen och säljaren (4 kap. 1 § jordabalken, JB). För det fall att man skänker bort hela eller delar av en fastighet genom ett gåvobrev är reglerna desamma som vid köp (4 kap. 29 § JB). Det innebär att det är tillräckligt med ett gåvobrev för att skänka bort fastigheten, så länge det uppfyller formkraven för en köpehandling. Eftersom era föräldrar skänker bort fastigheten finns det ingen egentlig köpeskilling utan det torde vara tillräckligt att skriva noll kronor eller likvärdigt.Gåvobrevet, med formkraven uppfyllda, är det viktigaste dokumentet för att skänka bort fastigheten.Mottagarna ska därefter söka lagfartMottagarna av gåvan (i det här fallet ni barn) ska inom tre månader söka lagfart för fastigheten (20 kap. 1-2 § JB). Det krävs inte att gåvobrevet är bevittnat för att det ska vara giltigt (jfr 4 kap. 1 § JB). Däremot ska lagfartsansökan vilandeförklaras om överlåtelsehandlingen inte är styrkt av två vittnen (20 kap. 7 § JB). Det är därför en god idé att redan vid utfärdande av gåvobrevet se till att det även bevittnas.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga riskerar ni inte att drabbas av någon arvsskatt. Att skriva över fastigheten på er genom ett gåvobrev är fullt möjligt. Var dock uppmärksamma på att om ni tar över lån för fastigheten måste de vara lägre än taxeringsvärdet för att det ska räknas som en gåva.Dina föräldrar kan själva skriva ett gåvobrev, det är fullt giltigt så länge formkraven jag beskrivit ovan är uppfyllda. Jag vill dock rekommendera Lawlines avtalstjänst i vilken era föräldrar har möjlighet att till ett konkurrenskraftigt pris få ett gåvobrev upprättat juridiskt korrekt. I tjänsten fyller de själv i uppgifterna, betalar och får det sedan tillsänt sig. Om de hellre vill ha personlig hjälp av en jurist som hjälper till med upprättande av gåvobrev m.m. kan vi givetvis även vara behjälpliga med det. Om de/ni är intresserade av att anlita en jurist från Lawlines juristbyrå för ändamålet är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Avhysning av inneboende

2019-05-17 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag har en fråga angående inneboende .Om man har en inneboende i sitt hem och vill få bort honom och kallar på polis har polisen rätt att ta ut honom eller om han är folkbokförd på adressen eller inte spelar detta nån roll för att han ska bli avhysas av polisen.????
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen kan inte avhysa en person som är folkbokförd på adressen om inte det finns ett beslut av Kronofogden som styrker att den inneboende ska avhysas.Om ni har ett hyreskontrakt som är uppsagt eller som den inneboende inte respekterar, bör du vända dig till Kronofogden och kräva avhysning. Du kan läsa mer och skriva en blankett som finns på hemsidan här. Kronofogden kan då ta hjälp av polis för att avhysa en person som vägrar flytta ut själv.Jag hoppas att mitt svar är till någon hjälp. Om du har några fler funderingar är du välkommen att skicka in en ny fråga eller skriva i kommentarsfältet, så återkommer jag.Vänligen,

Hur får man tillbaka pengar som har betalats ut av misstag?

2019-05-17 i Fordringar
FRÅGA |Hej,För några månader sedan har vi felaktigt betalat ut lön till en person som vid detta läge har redan slutat. När vi upptäckte vårt misstag har vi kontaktat vederbörande med uppmaning om återbetalning av den felaktigt utbetalda lönen. Hon vägrar dock och motiverar det med att hon har handlat i god tro och har redan spenderat pengarna. Vi har föreslagit en avbetalningsplan utan någon ränta men hon vill inte accepterar det heller. Vad kan vi göra för att få tillbaka pengarna?
Zana Mohammed |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Er fråga rör återbetalning av en misstagsbetalning. Sådana situationer omfattas inte uttryckligen av någon lag. Istället blir principen om condictio indebiti aktuell.Vad innebär condictio indebiti?Utgångspunkten enligt condictio indebiti är att mottagaren av en felaktig betalning är skyldig att betala tillbaka pengarna. Med en felaktig betalning avses betalning som har skett utan rättsgrund och som betalaren inte frivilligt har valt att betala, oavsett om betalningsskyldighet faktiskt föreligger eller inte (se NJA 2015 s. 1072). Mottagaren får dock behålla pengarna om två kriterier är uppfyllda: 1) om mottagaren är i god tro om betalningen och 2) om personen har inrättat sig efter betalningen, fortfarande i god tro. Med god tro avses här att personen inte har insett, eller borde ha insett, att betalningen varit felaktig. Att personen ska ha inrättat sig innebär att personen t.ex. har förbrukat pengarna. Som utgångspunkt har betalningsmottagaren bevisbördan för att omständigheterna är sådana att pengarna inte ska betalas tillbaka (se NJA 2015 s. 1072).Vad gäller i ert fall?Personen i fråga har nämnt att hon har handlat i god tro och har spenderat pengarna. Som jag har nämnt ska mottagaren vara i god tro både under betalningstillfället och då pengarna t.ex. förbrukas. Det är rimligt att anta att vederbörande åtminstone borde ha insett att utbetalningen var felaktig, med tanke på att hon inte längre var anställd. Om så är fallet, har ni rätt att återfå betalningen av henne. Det är dessutom hon som ska kunna bevisa att hon var i god tro.Jag hoppas att det var svar på er fråga!Med vänlig hälsning,

Hur gör vi för att samboegendomen inte ska delas i en uppdelning?

2019-05-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag har flyttat in i min partners bostadsrätt. Hur ska vi utforma samboavtal för att inte det jag handlar till bostaden ska falla till honom vid eventuell separation. Jag förstår att enl sambolagen ska bostad och gemensamt bohag utgöra samboegendom OM den förvärvats för gemensam användning. 3§ Men gäller det även om bostaden är köpt för enskilt bruk? Och jag i efterhand flyttar in?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Precis som du själv verkar ha koll på utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Det innebär i ert fall att bostaden inte ska ingå i en bodelning (eftersom din partner hade den redan när ni blev sambo). Skulle din partner däremot sälja den och ni skulle flytta in i en annan bostadsrätt utgör den samboegendom, oavsett vem som betalt den. Detsamma gäller det gemensamma bohaget, de möbler m.m. som fanns redan när ni blev sambo ingår inte i en bodelning. Däremot kommer allt ni framöver köper att ingå (oavsett vem som betalar det).Det finns däremot ett enkelt sätt att inte behöva dela något vid en eventuell separation, ni kan skriva ett samboavtal (9 § sambolagen). I samboavtalet kan ni avtala om att viss egendom inte ska ingå i eventuell bodelning, eller att bodelning inte ska ske alls.Min rekommendation är således att ni upprättar ett samboavtal där ni undantar viss egendom eller avtalar att bodelning inte ska ske alls. Jag kan varmt rekommendera att ni tittar på Lawlines avtalstjänst i vilket vi erbjuder samboavtal till konkurrenskraftiga priser.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur gör jag för att ändra vårdnad, boende eller umgänge?

2019-05-17 i Barnrätt
FRÅGA |Min ex-man och jag har gemensam vårdnad 50-50%. Problemet är att när han har barnen på helgen så är barnen på helgfritids och passas av barnvakt pga att han måste jobba. Mitt förslag är att barnen borde bo hos mig och hos honom bara varannan helg så barnen så vara med en förälder istället för främlingar. Hur kan jag gå till väga för att få mer vårdnad? Till saken hör att han inte kommunicerar med mig längre. Vår kommunikation fungerade väldigt bra under lång tid tills hans nya fru dök upp. Hon åker hemifrån när han åker och jobbar och barnvakten tar över. Jag vill bara att barnen ska ha det bra och känna sig trygga med vuxna som dom känner. Jag har försökt kalla honom till ett samarbetsmöte men han svarar inte. Jag har vid upprepade tillfällen skrivit till honom att jag gärna ställer upp och tar barnen om han måste jobba istället för att dom ska vara på helgfritids/barnvakt. Men har svarar inte. Hur ska jag gå till väga? Tacksam för vägledning
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I lagen görs skillnad på vårdnad, boende och umgänge. Vårdnad är vem som har rätten att ta beslut om livsavgörande beslut för barnen. Som jag förstår din fråga har ni gemensam vårdnad, varför du inte kan få "mer vårdnad". Däremot går det att begära enskild vårdnad eller en ändring i boende och/eller umgänge.Om ni inte kan komma överens om var barnen ska bo eller när de ska vara hos dig och hos pappan är ett bra alternativ att vända sig till familjerätten för samarbetssamtal. Som jag förstår det har du redan försökt det utan framgång. Då återstår det i förlängningen att du vänder dig till domstol för att få till en ändring i vårdnad, boende eller umgänge.Min rekommendation är att du vänder dig till en jurist som kan titta på ditt ärende. En jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa dig vidare. Juristen kan efter att ha tittat på ditt ärende upprätta ett förslag till ändring i vårdnad, boende eller umgänge som tillsänds barnens pappa. Kanske kan ni komma överens redan i det skedet. Om ni inte kan komma överens blir nästa steg att stämma honom, så domstolen får bestämma. Givetvis kan juristen företräda dig även i domstol. Ofta går det att använda rättsskyddet i din hemförsäkring vilket gör att det inte blir lika kostsamt.Om du är intresserad av att boka tid med en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för kostnadsförslag.Med vänliga hälsningar,