Särkullbarns rätt till arv

2021-09-18 i Särkullbarn
FRÅGA |A och B är gifta. A har ett särkullbarn och B har ett särkullbarn. A och B-s gemensamma tillgångar är 1 000 000.Inga testamenten eller äktenskapsförord finns.1. Hur fördelas pengarna när A dör?2. Hur fördelas övriga pengar när B sedan dör?3. Hur påverkas detta om A och B testamenterar till sina respektive barn?4. Hur påverkas detta om A och B istället testamenterar till varandra?
Alejandra Vasquez |Hej, tack för din fråga Jag kommer svara på dina frågor var för sig för att det ska vara lättare att hänga med.Hur fördelas pengarna när A dör? Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken). För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas när en make avlider (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Utgångspunkten är att vid bodelningen ska först makarnas andelar av boet beräknas, då ska skulderna räknas av från gifträttgodset i så stor mån att skulderna som maken hade innan talan om äktenskapsskillnad täcks (11 kap. 1 § Äktenskapsbalken och 11 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Med giftorättsgods menas allt som inte är enskild egendom tack vare exempelvis äktenskapsförord ( 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter att det har gjorts avdrag för skulderna ska läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom) utgör kvarlåtenskapen efter den avlidne. Det är kvarlåtenskapen efter den avlidne som arvsreglerna omfattar. Det är den avlidnes arvingar som får ärva kvarlåtenskapen efter den avlidne. Med arvingar menas den avlidnes barn och barnbarn som är de som får ärva först (första arvsklassen, se 2 kap. 1 § ärvdabalken). Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Sist kommer mor-och farföräldrar som får ärva om även syskonbarnen är döda eller inte finns och mostrar och fastrar som får ärva om inte heller mor-och farföräldrarna är i livet (tredje arvsklassen, se 2 kap. 3 § ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen. Om det finns särkullbarn som i det här fallet, så har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt såvida den inte avstår från att få sitt arv direkt för att istället få ut sitt arv efter att förälderns efterlevande make dör (3 kap. 1 § Ärvdabalken och 3 kap. 10 § Ärvdabalken). I det här fallet om vi utgår ifrån att det inte finns några skulder eller så så kommer A:s särkullbarn ha rätt att ärva 500.000 kr direkt. Det är alltså A:s andel av giftorättsgodset, det vill säga hälften av 1.000.000 kr, då det som återstår av giftorättsgodset efter att avdrag har gjorts för skulder ska läggas samman och delas lika mellan makarna. Hur fördelas övriga pengar när B sedan dör? Om det är så att A:s särkullbarn valde att få ut sitt arv direkt istället på att vänta tills B dog så kommer bara B:s särkullbarn få ärva efter B:s död. B:s särkullbarn kommer då få ärva all kvarlåtenskap efter B då B:s särkullbarn är B:s arvinge (Se 2 kap. 1 § Ärvdabalken) . 3.Hur påverkas detta om A och B testamenterar till sina respektive barn? I det här fallet kommer det inte påverka något alls. Detta då det är fråga om särkullbarn som dessutom är de enda arvingar efter sina föräldrar och därför har rätt att få ut hela arvet efter sina föräldrar med fri förfoganderätt. Hade varit annorlunda om det hade varit fråga om gemensamma barn. Detta då när det finns gemensamma barn så ärver efterlevande make den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (se 3 kap. 1–2 § Ärvdabalken). Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Det har att göra med att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar efter att den som har ärvt med fri förfoganderätt har avlidit. Det som ett testamente hade gjort i ett sådant fall hade varit att det hade gjort det möjligt för de gemensamma barnen att få ut sitt arv direkt istället för efter den efterlevande makens död. Hur påverkas detta om A och B istället testamenterar till varandra? Svårt att säga då jag inte vet vad innehållet skulle vara i testamentet. Men generellt kan sägas att enligt lag så får man inte testamentera bort sina bröstarvingars, det vill säga sina barns laglott. Andra arvingar som till exempel syskon och föräldrar går att göra arvlösa genom testamente. Med laglott menas hälften av andelen av arvet som enligt lag tillkommer bröstarvingen (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om ett testamente kränker bröstarvingarnas laglott kan bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att utfå laglotten inom sex månader från att de har delgivits testamentet (7 kap. 3 § Ärvdabalken). Så oavsett om A och B väljer att testamentera till varandra med fri förfoganderätt eller med full äganderätt så har den avlidnes särkullbarn rätt att få ut sin laglott direkt, vilket i det här fallet blir 250.000 kr, det vill säga hälften av vad han eller hon hade haft rätt till enligt lag vilket hade varit 500.000 kr. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till ossVänligen

Vad händer om en make dör och har särkullbarn?

2021-09-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Mina föräldrar, gifta, han med 2 barn sedan tidigare och hon med 1 barn sedan tidigare. (inga gemensamma) Vad gäller i dom två olika fallen beroende på vem som dör först? Om min pappa dör först, ärver hans fru 75% och jag och syrran delar på resterande 25 %? Och sedan när frun dör får hennes dotter 50 % och jag och syrran delar på resterande 50 %?Förklara gärna även vad som händer om hon dör först.
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att det saknas testamente efter både din pappa och hans fru. Man använder sig då av den legala arvsordningen. För att kunna svara på din fråga kommer jag behöva använda mig av äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB). BodelningInledningsvis så kommer en bodelning att ske oberoende av vem som går bort först (9 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen kommer makarnas egendom att fördelas mellan dom (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen kommer deras giftorättsgods att ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som räknas som giftorättsgods är all egendom som inte är enskild (7 kap. 1 § ÄktB). Vad som utgör enskild egendom går att finna i 7 kap. 2 § ÄktB, men det kan bland annat handla om egendom makarna gjort enskilda genom äktenskapsförord eller som någon av makarna fått i gåva med villkor att det ska utgöra enskild egendom. Exempel: Om det saknas enskild egendom hos din pappa och hans fru, kommer de få dela lika på värdet av all egendom. Om vi utgår ifrån att egendomen har ett värde av 100 000 kronor kommer din pappa genom bodelningen erhålla 50 000 kronor och hans fru 50 000 kronor. Vem kan ärva?För att kunna ärva någon krävs det att man ingår i någon av de tre arvsklasserna. Till den första arvsklassen hör barn till den avlidne, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I den andra arvsklassen kan man finna föräldrar, syskon och syskonbarn till den avlidne (2 kap. 2 § ÄB). Den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder tillhör den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB). Du och din syster tillhör den första arvsklassen till er pappa. Ni ingår däremot inte i er pappas frus arvsklass då ni inte är barn till henne. Samma gäller för er pappas frus dotter, då hon tillhör sin mammas arvsklass men inte er pappas arvsklass. Make och maka har dock en speciell rätt till arv. Om de har gemensamma barn har de rätt till den avlidnes kvarlåtenskap före dessa (3 kap. 1 § ÄB). I ert fall så saknas de gemensamma barn. Eftersom din pappa och hans fru saknar gemensamma barn, men har barn på annat håll, så använder man begreppet särkullbarn. Särkullbarn är barn till ena maken, men inte till den andra. Särkullbarns rätt till laglott Särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott direkt (7 kap. 1 § ÄB). Detta skiljer sig från de gemensamma barnen som måste vänta tills den andra maken också har gått bort. Du och din syster kommer därför kunna få ut er laglott direkt efter er pappas bortgång. Samma gäller för fruns barn. Laglotten utgör halva arvslotten. Eftersom du och din syster är de enda barnen till er pappa så har ni rätt till 50 % var av hans kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Er laglott utgör därför 25% var av er pappas kvarlåtenskap (50/2=25). Det återstår då 25% var som du och din syster inte får ut direkt. Dessa kommer istället utgöra efterarv. Med efterarv menas att ni får ut dessa efter det att er pappas fru har gått bort. Efterarvet beräknas med hjälp av kvotdelar. SammanfattningOberoende av vem av din pappa och hans fru som går bort först kommer ni barn enbart kunna ärva av er förälder förutsatt att det saknas testamente. Du och din syster kommer alltså ha rätt till 100% av er pappas egendom. Er pappas egendom utgör däremot 50% av giftorättsgodset. Detsamma gäller för hans frus barn. Eftersom ni är särkullbarn kommer ni att kunna kräva er laglott direkt efter det att er pappa har gått bort, det vill säga 25%.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig!Med vänliga hälsningar,

Kan efterlevande make bo kvar i gemensamma bostaden om den avlidne har särkullbarn?

2021-09-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, maken och jag vill köpa bostadsrätt men jag ska stå som ägare men han är medlåntagare. Han har två barn, vuxna sedan tidigare äktenskap. Om han avlider innan mig vill vi bägge att jag till 100 har kvar lägenheten och att barnen inte har rätt att kräva ut något gällande bostaden. Vad behöver upprättas exakt för detta förutom att jag står som ägare? Vi har ett tidigare äktenskapsförord som gäller mina konton på banken. Tacksam för hjälp på detta. Med vänlig hälsning
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet när föräldern avlider vilket innebär att om din make avlider före dig så kan hans barn kräva att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Om bostaden utgör giftorättsgods kan särkullbarnen därmed kräva hälften av värdet. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom t.ex. enligt äktenskapsförord eller gåvobrev (7 kap. 1-2 §§ äktenskapsbalken). Detta innebär inte att särkullbarnen har rätt till själva bostaden utan endast värdet av den. Det går därmed att ersätta särkullbarnen för deras del (11 kap. 8 § äktenskapsbalken). Om den efterlevande maken däremot inte har tillräckligt med pengar för att lösa ut särkullbarnen, så kan denne behöva sälja bostaden. Eftersom särkullbarn har en lagstadgad rätt att få ut sitt arv direkt finns det ingen absolut rätt för den efterlevande maken att bo kvar i den gemensamma bostaden, utan denne måste isåfall ha ekonomisk möjlighet att lösa ut särkullbarnen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Har särkullbarn rätt till arv efter en make som de inte är arvinge till?

2021-09-08 i Särkullbarn
FRÅGA |En gift par med två gemensamma barn där maken har två barn sedan tidigare.Makan avlider först, inget finns skrivet, behållningen tillfaller maken med som jag förmodar fri förfoganderätt.Maken avlider. Skall behållningen efter maken nu fördelas lika mellan alla barnen
Jakob Johansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har uppfattat situationen som så att ena maken har två barn sedan tidigare och två gemensamma barn med den andre maken. Den andre maken (som inte har några särkullsbarn) har sedan avlidit och frågan är nu vad som gäller kring makes arvsrätt samt hur arvet ska fördelas till barnen när den efterlevande maken går bort. Makes arvsrättMakes arvsrätt framkommer i Ärvdabalken [ÄB] 3 kap. 1 §. Där anges att en avlidens kvarlåtenskap, om personen var gift, ska tillfalla efterlevande make. Undantag anges dock vara i de fall den avlidne har särkullsbarn, i detta fall tillhörde särkullsbarnen den efterlevande maken och regeln behöver därför inte tillämpas.Rätten till efterarvEftersom all kvarlåtenskap efter den först avlidne maken tillfaller den efterlevande maken har någon egentlig fördelning av arvet inte skett. Därför ska det, vid den efterlevande makens död fördelas ett efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär att innan arvet från den efterlevande maken fördelas ska arvet efter den först avlidne maken fördelas. I praktiken innebär detta att andelen av de tillgångar som vid tillfället för bodelning efter den först avlidne maken skulle tillfalla dennes arv ska delas ut i efterarv. Nedan görs en liten förtydligande uppställningExempelEn av makarna avlider, en bodelning görs och make 1 (den avlidne) går ur bodelningen med tillgångar på 1 000 000. Make 2 går ur bodelningen med 1 500 000 kr. (i praktiken kan beloppen räknas från en bouppteckning istället) Tillgångarna från make 1 tillfaller då make 2, totalt 2 500 000 kr. När make 2 några år senare avlider och arvet ska fördelas är tillgångarna 3 000 000kr. Då kommer efterarvet först fördelas. Detta räknas på andelar, alltså andelen vid bodelningen var 2/5 (1 000 000 / 2 500 000). Efterarvet ska alltså utgöra lika stor andel; 2/5 av 3 000 000 kr = 1 200 000 kr. Dessa kommer fördelas till den först avlidne makens arvingar. Därefter kommer resterande del fördelas som den efterlevande makens arv och tillfalla dennes arvingar.Sammanfattningsvis gäller alltså för denna situation att arvet från den först avlidne kommer fördelas till dennes arvingar, först därefter kommer resterande del fördelas till den senare avlidne makens arvingar. I detta fall hade alltså särkullsbarnen inte fått del av efterarvet från den först avlidne eftersom de inte är arvingar till denne, däremot hade särkullsbarn fått ta del av resterande del av arvet. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Kan mammas särkullbarn ärva pappas egendom?

2021-09-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min mamma och pappa är gifta sedan 45år, utan äktenskapsförord eller testamenteJag är enda gemensamma barnet, men mamma har ett barn till (5 år äldre än mig) från ett tidigare förhållande.för ca 25 år sedan dog min farfar (farmor var då redan död) och pappa fick ärva farfars hus, pappa är enda barnetMin fråga är vad som händer med farfars hus när någon/båda av mina föräldrar dör, hur ärver jag och min halvsyster från min mamma respektive pappa när de går bort? Pappa hävdar att min halvsyster inte ärver farfars hus eftersom det "är hans" och inte ingår i mammas arvslott.Stämmer verkligen det om man inte har äktenskapsförord eller annat skrivet om farfars hus?Blir det någon skillnad vem av min mamma eller pappa som går bort först?Kan ett testamente göra skillnad här, så att inte min halvsyster ärver farfars hus?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Barn ärver som bekant alltid sina föräldrar och brukar kallas bröstarvingar. Förutom att barn har arvsrätt till sina föräldrar har även efterlevande makar arvsrätt. Denna arvsrätt har företräde framför de gemensamma barnens ifall det inte finns testamente. I situationer där det finns barn som endast är bröstarvingar till en av makarna ärver det barnet, som brukar benämnas särkullbarn, enbart sin förälder. Jag kommer i besvarandet av din fråga utgå ifrån två scenarion. Hur arvet fördelas om din mamma, respektive pappa, går bort först. Därefter redovisar jag hur testamente och äktenskapsförord kan påverka utfallet. Ifall din pappa går bort förstSteg 1: När din pappa går bort görs först en bodelning. Syftet med bodelning är att kartlägga din pappas men även din mammas tillgångar och skulder. Den egendom din pappa lämnar efter sig delas in i enskild egendom respektive giftorättsgods. Enkelt uttryckt är giftorättsgods sådan egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § äktenskapsbalk [ÄktB]). Enskild egendom är i sin tur sådan egendom som enligt gåva, testamente, äktenskapsord eller förmånsrätt ska anses vara enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Är din farfars hus inte enskild egendom är det därför att betrakta så som giftorättsgods. Giftorättsgodset är det som blir föremål för bodelning med avdrag för skulder (10 kap. 1 § ÄktB). Din mamma och pappas giftorättsgods läggs då samman och delas sedan till hälften. Hälften av huset tillfaller således din mamma efter bodelning. Exempel: Egendom Far: -Hus 150 000 kr -Banktillgodohavanden 100 000 kr -Skulder 50 000 kr (hänförliga till hus) Egendom mor: -Bil 50 000 kr -Banktillgodohavanden 100 000 kr Sammanlagt giftorättsgods: (250 000 – 50 000) + 150 000 kr = 350 000 krVar och en får ut bodelning: 350 000 kr / 2 = 175 000 kr Steg 2: Efter bodelning är gjord ska arvet fördelas. Din mammas särkullbarn har inte rätt till arv efter din pappa. Du som bröstarvinge till din pappa har däremot rätt till arv (2 kap. 1 § Ärvdabalk [ÄB]). Emellertid har efterlevande make som huvudregel rätt till arv före gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att din mamma ärver både din pappas giftorättsgods likväl hans enskilda egendom. Din mamma ärver således din farfars hus efter din far. Exempel: Mammas arv efter make: 175 000 kr Mammas totala egendom: 350 000 kr Steg 3: I sinom tid går även din mamma bort. Efter din mammas bortgång har både du och ditt halvsyskon rätt till arv. Huvudregeln är att den sist avlidne makens egendom delas på hälften varav efterarv kan delas ut (3 kap. 2 § ÄB). Hälften av din mammas egendom består av arv från din pappa vilket du har ensam arvsrätt till. Genom bodelningen i steg 1 är både du och halvsyskonet arvsberättigade till den del er mamma erhållit vid bodelning. Halvsyskonet ärver således ¼ av huset. Exempel: Mamma totala egendom: 350 000 kr Efterarv från pappa: 350 000 kr / 2 = 175 000 kr Arv efter mamma: 175 000 kr /2 = 87 500 kr Ditt arv: 87 500 kr + 175 000 kr = 262 500 kr Ditt halvsyskons arv: 87 500 kr Ifall din mamma går bort först Steg 1: Precis som i scenariot där din far går bort först görs i scenariot där din mamma går bort först en bodelning. Utgår vi ifrån samma egendomsförhållanden som ovan blir resultatet detsamma. Enligt exemplet får var och en ur bodelning: 350 000 kr / 2 = 175 000 kr. Bodelning kan emellertid jämkas av den sist efterlevande maken (12 kap. 2 § ÄktB). Det innebär att den efterlevande maken begär att få behålla sitt giftorättsgods, vilket innebär att ingen bodelning sker. Regelns syfte är att den efterlevande maken ska kunna skydda sitt giftorättsgods mot den först avlidne makens särkullbarn. Jämkar din pappa bodelningen kan han således förhindra att ditt halvsyskon får ta del av din farfars hus. Exempel: Egendom Far: -Hus 150 000 kr -Banktillgodohavanden 100 000 kr -Skulder 50 000 kr (hänförliga till hus) Din pappas giftorättsgods: 200 000 kr Egendom mor: -Bil 50 000 kr -Banktillgodohavanden 100 000 kr Din mammas giftorättsgods: 150 000 kr Din pappas giftorättsgods: 200 000 kr Steg 2: Efter bodelning ska arvet fördelas. Efter din mamma finns två bröstarvingar, du och ditt halvsyskon. Liksom i scenariot där din pappa är den först avlidna maken har den sist efterlevande maken rätt till arv före gemensamma barn. Särkullbarn som ju inte är barn till den sist efterlevande maken har emellertid rätt att få ut sitt arv direkt. Halvsyskonet kan även välja att invänta din fars bortgång innan hen tar ut sitt arv (3 kap. 1 och 9 § ÄB)Arvet efter er mamma: 150 000/ 2 = 75 000 kr Din pappas totala egendom ink. Arv: 75 000 kr + 200 000 kr = 275 000 kr Väljer ditt halvsyskon att vänta ut sitt arv får denne ta motsvarande del i din pappas kvarlåtenskap. Denna "motsvarande del" utgör en kvotdel och beräknas som i följande exempel: 75 000 kr/275 000 kr = 0.27 (27 %).Steg 3: Har ditt halvsyskon tagit ut sin arvslott redan i steg 2 ärver du efter din fars bortgång hela hans totala egendom, även det som är efterarv från din mor. Har ditt halvsyskon inte tagit ut sitt arv så får halvsyskonet tillgodogöra sig efterarvet vid din fars död. Halvsyskonet får då erhålla 27 % av din pappas totala egendom.Hur kan testamente påverka utfallet?Testamente kan påverka utfallet på det sätt att din far testamenterar huset till dig. På så sätt ärver inte din mor huset innan dig. Eftersom huset är giftorättsgods blir emellertid utfallet detsamma… Din mor kommer genom bodelning få halva husets värde vilket sedan kommer bli föremål för arv på det sätt som beskrivs ovan. Din mor kan även välja att testamentera bort den delen av huset hon erhåller genom bodelning till dig. Testamenteringen får emellertid inte kränka ditt halvsyskons laglott, vilket utgör hälften av dennes arvslott. Är inte huset din mors enda tillgång värd pengar så kan en sådan metod fungera bra, annars inte. Hur kan äktenskapsförord påverka utfallet?Äktenskapsförord som innebär att din farfars hus blir din pappas enskilda egendom får verkningar som är mer önskade i ditt fall. Din mamma erhåller således inte halva husets värde vid bodelning eftersom det inte är giftorättsgods. Hon ärver din fars egendom precis som innan om hon avlider först, skillnaden är att ditt efterarv blir större eftersom huset inte delas upp mellan din mamma och pappa. Resultatet blir således att ditt halvsyskon inte tar del av huset. Sammanfattningsvis kommer ditt halvsyskon enligt huvudregeln ärva din farfars hus ifall din pappa går bort först eller om han vid din mammas bortgång inte jämkar bodelningen. Äktenskapsförord som föreskriver att huset är din pappas enskilda egendom är en lösning som får det tryggaste utfallet för din arvsrätt till huset. Däremot innebär ett sådant äktenskapsförord en ekonomisk risk för din mamma eftersom bodelningen får samma utfall vid eventuell skilsmässa. Ett testamente kan upprättas av din mamma som föreskriver att huset ska ärvas av dig och inte halvsyskonet. Ett sådant testamente kan emellertid bestridas av halvsyskonet om testamenteringen kränker dennes laglott. Hoppas att jag kunde besvara dina funderingar! Är något i mitt svar oklart kan du kontakta mig på my.ohman@lawline.se. Hälsningar,

​Kan den efterlevande maken/makan bo kvar i det gemensamma huset när det finns särkullbarn?

2021-09-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag undrar hur vi kan säkerhetsställa att jag får bo kvar i huset om han avlider före mig.Vi har inga gemensamma barn men han har en dotter sedan tidigare.
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag gå igenom vad som gäller när en av makarna avlider och om den efterlevande har någon möjlighet att bo kvar i det gemensamma huset. Jag antar att du och din man är gifta och tillämpar därför äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Kan den efterlevande maken/makan bo kvar i det gemensamma huset när det finns särkullbarn? När en av makarna inom ett äktenskap avlider måste det först ske en bodelning. Det innebär att din och din mans egendom ska delas mellan er båda (9 kap. 1 § ÄktB). Den egendomen som ska delas är giftorättsgodset. Med giftorättsgods avses all egendom som som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § och 7 kap 1 § ÄktB). Detta innebär således att om bostaden som du frågar om inte är din mans enskilda egendom så är den giftorättsgods och kommer ingå i bodelningen. Det spelar ingen roll vem det är som står på huset, är det inte enskild egendom så ska det delas mellan de båda makarna. Din mans del av giftorättsgodset och din mans eventuella enskilda egendom utgör hans kvarlåtenskap vid hans dödsfall. Denna kvarlåtenskapen är arvet och det ska fördelas mellan hans berättigade arvingar under förutsättning att ett testamente inte har upprättats och säger något annat. Du skriver att ni inte har några gemensamma barn och att din man har ett särkullbarn (en dotter sedan tidigare). Detta innebär att din mans dotter har rätt att få ut sitt arv direkt efter sin pappas död, detta på grund av att hon är ett särkullbarn. Särkullbarnets arvsrätt går före den efterlevande makans arvsrätt (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Ett särkullbarn kan däremot självmant avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för den efterlevande makan (3 kap. 9 § ÄB). Om det alltså inte finns några gemensamma barn så kommer särkullbarnet att ärva hela din mans kvarlåtenskap. För att säkerställa att du kan bo kvar i det gemensamma huset så krävs det ett testamente. Även om det finns ett testamente som inskränker särkullbarnets arvsrätt så kommer barnet trots testamentet kunna begära ut sin arvslott (7 kap. 3 § ÄB). Sammanfattning och vägledning Särkullbarnet kommer att ärva sin pappa direkt vid hans död och detta innebär att det inte finns någon regel som fastslår att den efterlevande makan har en uttrycklig rätt att bo kvar i det gemensamma huset. Särkullbarnet kan självmant avstå från sin omedelbara arvsrätt och vänta med att ta ut det tills den efterlevande makan också har avlidit. Det ni kan göra är att upprätta ett testamente där din man skriver att hans vilja är att du ska kunna fortsätta att bo i det gemensamma huset. Däremot ska ni ha i åtanke att särkullbarnet fortfarande har rätt till sin arvslott, även om det finns ett testamente som inskränker dennes arvsrätt. Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente, rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår byrå här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Kan särkullbarn ärva styvföräldrars enskilda egendom?

2021-09-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan Jag ock min man äger en bostadsrätt tillsammans. Vi har inga gemensamma barn, men vi båda har särkullsbarn. Min fråga är om vi säljer bostadsrätten och delar på det vi får för den, kan vi då göra att var och ens del blir enskild egendom? Jag menar att om någon avlider så kan den andres barn ej kräva att ärva från "styvföräldern" eftersom det är "enskild egendom" som styvföräldern äger. Man ärver väl bara sin förälder då?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det stämmer att barn endast har rätt till arv efter sina föräldrar, och inte efter sina styvföräldrar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Genom att göra egendom till enskild skyddas den i en framtida bodelning när någon av er avlider (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Detta innebär att om du och din make upprättar ett äktenskapsförord och anger att egendomen ska vara er enskilda egendom, så kommer varandras särkullbarn inte att ha någon rätt till denna egendom. Dina barn kommer då att ärva dina pengar och din makes barn kommer att ärva hans pengar. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Kan ett särkullbarn ärva av sin styvförälder om barnet redan har fått ut sin arvslott när dennes förälder avled?

2021-09-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Vad gäller med särkullebarn och arvslott.Om dom tar ut sin laglott och inget testamente finns, kan dom senare när styvföräldern avlider kräva ytterligare arv?
Erika Björnfors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om två personer gifter sig och att makarna eller någon av dem har egna barn sedan tidigare, så är barnet/barnen till den make som avlider ett särkullbarn. Den efterlevande maken är alltså styvförälder till särkullbarnet/barnen. Jag tolkar därmed din fråga som att den första arvlåtaren gifte sig och att arvlåtaren hade barn sedan tidigare som den andra maken inte var förälder till. Sedan avlider även den efterlevande maken, som alltså inte är förälder till barnet, och du undrar då om särkullsbarnet också får ärva den efterlevande maken/styvföräldern. För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB).Bodelning innan arvskifteInnan arvet skiftas så sker en bodelning om den avlidna personen är gift. Den avlidnes kvarlåtenskap beräknas, dvs. summan av den avlidnes halva av de gemensamma tillgångarna/giftorättsgodset samt eventuell enskild egendom enligt äktenskapsförord.Efterlevande make ärver kvarlåtenskapenOm den som avlidit var gift så går kvarlåtenskapen som huvudregel först till den efterlevande maken (ÄB 3 kap. 1 § första stycket första meningen). Gemensamma barn får ut sitt arv först efter att båda makarna avlidit även om de är bröstarvingar och egentligen ska ärva först (ÄB 2 kap. 1 §). Gemensamma barn får så kallat efterarv. Särkullbarnets arvsrätt när dennes förälder avliderPrincipen om att efterlevande make ärver först gäller dock inte om arvlåtaren har särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt när den första maken avlider, dvs. när deras förälder avlider (ÄB 3 kap. 1 § första stycket andra meningen). Särkullbarn har dock möjlighet att avstå sin rätt till arvslott, men eftersom du skriver att särkullbarnet tog ut sin laglott så har särkullbarnet inte avstått sin direkta rätt till arv när föräldern avlider. Vid avstående har särkullbarnen istället rätt att ta del av den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne avlider, på samma sätt som gäller för gemensamma barn (ÄB 3 kap. 2 §).Särkullbarnet har inte arvsrätt när styvföräldern avliderIfall särkullbarnet inte avstår rätten till sin arvslott, så har de utnyttjat sin arvsrätt och de kan därmed inte få mer i arv när styvföräldern avlider. Detta eftersom särkullbarnet inte ingår i den legala arvsordningen för styvföräldern då särkullbarnet inte är styvförälderns egna barn (ÄB 2 kap. 1 § jämte 4 §). Särkullbarnet får inte rätt att ärva mer från styvföräldern om det inte finns något testamente, vilket du skriver att det inte finns. SammanfattningSärkullbarnet har rätt att utnyttja sin arvsrätt redan när dess förälder avlider, vilket du även skriver att särkullbarnet har gjort. Den efterlevande maken/styvföräldern har alltså inte rätt till att ärva särkullbarnets del när dennes make avlider, om särkullbarnet inte väljer att avstå sin rätt till arvet. I och med att särkullbarnet har utnyttjat sin arvsrätt från sin förälder, så kan den inte kräva mer i arv när styvföräldern avlider. Detta eftersom särkullbarnet inte ingår i styvförälderns legala arvsordning. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,