Kan en avliden makes barn göra anspråk på den efterlevandes makens bostad och som var parets gemensamma, trots att det är den senare som köpt bostaden?

2020-07-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Det är så att min mamma var gift med en man som nyligen gick bort. Hon köpte en lägenhet för sina egna pengarna under deras äktenskap som dom sedan bodde i. Båda har skulder hos kronofogden, mannen har upp emot en halv miljon. Han var förtidspensinär och min mamma är sjukpensionär (psykisk sjuk och har en förvaltare som har hand om ekonomin, finns domstolsbeslut). Nu när mannen gått bort så vill hans tidigare barn (2st) ha lägenheten eller pengar och min mamma har ingen chans har köpa loss dom eller så men jag undrar också om dom har rätt till lägenheten för det är min mamma som köpt den och äger den. Jag vet inte om det finns något testamente men jag tror inte det.Med vänliga hälsningar
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Din fråga som jag uppfattar den är vilka anspråk din mors avlidne makes barn har på din mors lägenhet. Jag utgår i svaret från att lägenheten du nämnde är en bostadsrätt, då du inte nämner något om att det är en ägarlägenhet (vilket är mycket ovanligare), att hon köpt ett kontrakt på en hyresrätt (vilket inte är lagligt, men ändock förekommer) eller något annat. Jag kommer i svaret också använda mig av exempelsummor, då jag förstås inte vet vad lägenhetens och skuldernas värde är. Först bodelning, enligt huvudregelnDet första som ska göras när en av makarna i ett gift par dör är en bodelning (9 kapitlet, 1 §, äktenskapsbalken). Först gås då igenom vilken egendom och vilka skulder vardera maken hade vid tiden för dödsfallet och giftorättsgods separeras från enskild egendom. Enskild egendom är helt kort sådan egendom som på något vis gjorts till enskild genom t. ex. äktenskapsförord eller liknande (7 kapitlet 2 § äktenskapsbalken). Giftorättsgodset är all annan egendom (7 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). Jag utgår här från att ingen av egendomen var enskild. Jag använder här också några påhittade summor för att visa hur det går till. Låt oss säga att din mors bostadsrätt är värd två miljoner och inte var belånad. Mannens skulder uppgick till 500 000 kr och din mors skulder 100 000 kr. Låt säga att din mor också hade 50 000 kr på banken och mannen hade 20 000 kr. Ingen av makarna hade i det här exemplet några tillgångar eller skulder i övrigt. Då görs en bodelning enligt följande: Vardera makens tillgångar och skulder räknas ihop. Din mors tillgångar blir då 2 000 000 - 100 000 + 50 000 = 1 950 000 kr. Mannens tillgångar blir då 20 000 - 500 000 = -480 000 kr.Makarnas giftorättsgods slås sedan ihop till ett gemensamt bo. Här är regeln att ingen av makarna kan gå in med ett minus i sammanslagningen, så boet i det här fallet blir helt enkelt samma som din mors giftorättsgods, dvs. 1 950 000 kr. Huvudregeln är då att detta delas upp på vardera sidan i bodelningen, dvs. 975 000 kr var. Efter detta ska sedan arvet fördelas och här behöver då mannens kvarvarande skulder beaktas vilket innebär att 480 000 kr dras från de 975 000 kr som fallit på hans sida. Kvar blir då 975000 - 480000 = 495 000 kr. Mannens barn skulle då enligt huvudregeln i det här exemplet ha rätt att ärva 495 000 kr, fördelat mellan dem. De har också rätt att avstå sitt arv till dess din mor avlider och i så fall får de ut sitt arv då. Jämkningsregeln till din mors förmånDet finns dock en viktig regel till, till den efterlevande makens (din mor) förmån. Den innebär att hon kan välja att vid bodelningen låta vardera makens giftorättsgods stanna på respektive sida (12 kapitlet 2 § äktenskapsbalken). I det här exemplet får det till följd att de 1 950 000 kr stannar på din mors sida och på mannens sida finns inget giftorättsgods kvar sedan skulderna avräknats men däremot kvarstår skulder på 480 000 kr. Då finns det alltså inget arv att fördela mellan mannens barn och de har i övrigt heller inga anspråk på din mors egendom eller tillgångar. Exakt vilka summor bostadsrättens värde är eller skulderna uppgår till spelar ingen roll för möjligheten att använda sig av den här jämkningsregeln. För att regeln ska vara tillämplig krävs dock som sagt att din mor köpt den helt och hållet själv, utan något ekonomiskt tillskott från hennes avlidne make. Om det funnits endast ett mindre tillskott så har mannen blivit delägare till en proportionellt lika stor del som tillskottet utgjorde av hela köpesumman (1 § samäganderättslagen). Är så fallet så ligger bevisbördan på din mor att visa att samägandet inte utgjorde hälften var. FörvaltarenNu skriver du också att din mor har en förvaltare, vilket innebär att beroende på förvaltarskapets omfattning kan det vara förvaltaren som ska begära att giftorättsgodset ska behållas på vardera sidan vid bodelningen. Förvaltarens ska dock alltid handla på det sätt som bäst gagnar den som förvaltarskapet gäller (12 kapitlet 3 § föräldrabalken) och i din mors situation har jag svårt att se att det finns något annat sätt att tolka situationen än att det bästa för din mor är att få ha kvar sin bostad. SammanfattningsvisUtifrån det du berättar tycker jag sammantaget att det låter som att din mor inte behöver bli av med sin bostad. Snarare är det så att mannens barn inte kan räkna med att ärva något överhuvudtaget, så länge som mannens skulder översteg hans tillgångar och din mor eller hennes förvaltare utnyttjar ovan nämnda jämkningsregel. Du bör dock ta reda på vad din mors förvaltares uppdrag omfattar och samråda med förvaltaren för att se vem det är som ska ta beslut och vem det är du behöver stötta eller rådgiva. Jag hoppas det var svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Spendera särkullbarnens efterarv?

2020-06-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej min Mamma har ett efter arv till 2 vuxna barn som hennes bortgångne maka hade, dom ska ha ett efter arv på 2/8 av hennes förmögenhet det är inte mycket pengar vi talar om ca 400 000 vad jag har förstått kan hon ge oss (sina 3 barn 25% utan att det blir problem) Men min Mamma vill ge oss mer men hon är rädd att det skapar problem sen när jon avlider och att vi ska få betala tillbaka pengar hon ger oss hon vill tex bjuda oss på en resa. vad går gränsen att spendera sina egna pengar per år test ge bort en resa värde ca 30 000 ett år och nästa är lika mycket skulle det ställa till med problem?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Relevant lag:Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras därmed i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarn:Barn från tidigare äktenskap benämns som särkullbarn juridiskt. Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv när ena föräldern dör, till skillnad från gemensamma barn som måste vänta tills båda föräldrarna dör. Den efterlevande makens arvsrätt omfattar inte särkullbarnets arvslott, ÄB 3 kap. 1 § st 1. Särkullbarn kan dock välja att avstå sin rätt till den efterlevande maken enligt ÄB 3 kap. 9 §. Om särkullbarnet avstår sin rätt till förmån för den efterlevande maken får särkullbarnet ut sitt arv efter sin förälder vid den efterlevande makens död. Av din fråga så tolkar jag det som att din mammas särkullbarn avstått sina arv till förmån för din mamma.Fri förfoganderätt:Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får spendera eller sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa begränsningar. Den efterlevande maken får inte skänka bort en stor del av arvet i gåva eller testamentera bort egendomen.Spendera efterarvet:Om din mamma ger er pengar eller bjuder er på resor så kan särkullbarnen hävda att de ska få en slags ersättning för att deras arv har spenderats. För detta så krävs det enligt ÄB 3 kap. 3 § att din mamma spenderat deras andel genom att gett bort egendomen eller på liknande sätt minskat egendomen och således arvingarnas del. Högsta domstolen stadgar i NJA 2013 s. 736 att det krävs att egendomen minskat med minst en fjärdedel.Sammanfattning:Om din mammas särkullbarn avstått sina arv till förmån för din mamma så innebär det att de får ut sina efterarv först när även hon gått bort. Högsta domstolen har sagt att egendomen måste minskat med minst en fjärdedel. Men då juridiken är dynamisk så kan rättsläget komma att förändras.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur blir det med arvsrätten när ny make ska bo i orubbat bo?

2020-06-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. När min mamma gick bort delade min får vår stuga i tre delar. En till mig, en till min bror och en till sig själv. Jag och min bror fick detta som gåva och blev tvungna att skriva detta som egen egendom. Efter en tid träffar pappa en ny dam och de går sen och gifter sig. Hur funkar det om pappa skulle gå bort. Blir vi tvungna att dela stugan med den nya frun? De har inte skrivet några papper förutom ett testamente där det står att hon är i orubbat bo.Vi har ännu inte fått ta del av arvet efter mamma. Vad kan vi kräva av pappa? Det läggs mycket på resor och jag är rädd för att det inte kommer finnas så mycket kvar när de lämnar in.
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår din fråga så vill du veta hur arvet efter din pappa kommer se ut, utifrån perspektivet med dels stugan och dels att hon ska sitta i orubbat bo. Jag kommer att förkorta jordabalken till JB och ärvdabalken till ÄB.EfterarvsrättNär din mor dog så ärvde din far allt efter henne om hon bara hade gemensamma barn tillsammans med din far (3 kap. 1 § ÄB). Det ger dig som bröstarvinge efterarvsrätt till din mammas arv. Din far får fri förfoganderätt, inte full äganderätt, till arvet efter henne fram till att han dör. När den efterlevande maken dör så fördelas efterarvet ni har från er mor, ut.Då er far har fri förfoganderätt och inte full äganderätt, så kan han inte testamentera bort det han fått från er mor. SärkullbarnDu som är bröstarvinge till den avlidna men inte till förälderns make har rätt att få ut sitt arv direkt, detta framgår indirekt av lagen (3 kap. 1 § ÄB). I ditt fall finns dock ett testamente som delvis sätter detta ur spel, jag återkommer till det nedan.TestamenteI svensk rätt är en grundläggande regel att testatorns, i det här fallet din fars, vilja ska respekteras så långt det går vilket i lagen uttrycks genom 11 kap. 1 § ÄB. Som särkullbarn har du däremot alltid rätt till din laglott, vilket är hälften av din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Den kan du begära ut direkt när din far avlider vilket framgår indirekt av lagen (3 kap. 1 § ÄB). Däremot utfaller laglotten inte automatiskt: varje bröstarvinge måste begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Din begäran om jämkning måste framföras inom sex månader från det att du har blivit delgiven testamentet. För att få ut din laglott är det tillräckligt att begära jämkning. Orubbat boOrubbat bo innebär att den efterlevande maken ska få hela arvet. Detta sker automatiskt om makarna var gifta och endast hade gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). I ditt fall så finns det ju särkullbarn och då behöver man skriva in det i testamente, vilket de verkar ha gjort. För att ett orubbat bo ska gå att genomföra när särkullbarn finns så krävs det att man i testamentet då ber särkullbarnen att vänta med att begära ut sitt arv. Man har dock fortfarande kvar sin rätt att få ut arvet, bara att man får ut arvet när den efterlevande maken avlidit. Vill ni inte vänta med att begära ut sitt arv, så har ni alltid rätt att få ut er laglott direkt, och det kan de inte hindra er från att göra. GåvanFör en giltig gåva av fast egendom så måste ni ha uppfyllt de formkrav som ställs upp (4 kap. 29 § JB). Har ni sökt om lagfart för att äganderätten ska övergå till er så måste ni ha gjort det inom tre månader från att fångeshandlingen (i ditt fall gåvobrevet) upprättades (20 kap. 2 § JB). Jag vet inte om ni har gjort detta och om gåvan då har fullbordats eller inte, vilket gör det svårt för mig att svara på frågan hur det blir med gåvan. Vad jag kan säga är att om gåvan har fullbordats så är den delen av stugan som gåvan gällde blivit din, då äganderätten till en tredjedel av stugan har övergått till dig så kan din far inte testamentera bort den delen.SammanfattningSom särkullbarn har ni alltid rätt till er laglott, oavsett vad ett testamente säger. Har gåvan också fullbordats och äganderätten har övergått så kan din far inte testamentera bort din del.Hoppas att du har fått svar på din frågaVänligen,

Arv till särkullbarn och hur det blir när man adopterar makes barn

2020-06-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej vi är gifta och har ett barn tillsammans,min fru hade 3 barn i tidigare äktenskap,Hur ställer det sig med arven, vid ev adoption eller hur kan man lösa det på ett bra sätt.
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Som jag förstår det undrar du dels hur arvet fördelas utifrån situationen som den ser ut nu men även vad som skulle ändras om du adopterar hennes barn som hon fått i sitt tidigare äktenskap. Jag antar att du menar att du vill adoptera hennes barn så ni båda är barnens rättsliga föräldrar då du undrar hur man kan lösa frågan gällande arv på ett bra sätt. Jag kommer att förkorta ärvdabalken till ÄB och föräldrabalken till FB.Bröstarvingar Bröstarvingar, ert gemensamma barn, har rätt till arv (2 kap. 1 § ÄB). Om ni fortfarande är gifta när en make går bort så ärver den efterlevande maken allt om det bara finns gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Barn som är bröstarvingar får då efterarvsrätt eftersom att de får ut arvet efter den först avlidna maken när den efterlevande maken också har dött. Detta kommer att gälla ert gemensamma barn. Om någon av er dör under äktenskapet så kommer den efterlevande maken att få allt med fri förfoganderätt, inte full äganderätt för att barnet är den som ska få arvet i slutändan. SärkullbarnDin frus barn från ett tidigare äktenskap är inte era bröstarvingar utan de är hennes särkullbarn, vilket är vad man kallar barn som inte är makars gemensamma barn. Till skillnad från bröstarvingar så kan särkullbarn ta ut sitt arv efter den avlidna föräldern direkt vilket framgår indirekt i lagen (3 kap. 1 § första stycket ÄB). AdoptionJag antar att syftet med adoptionen skulle vara att både du och din fru skulle bli rättsliga föräldrar till hennes särkullbarn. Lyckas ni adoptera barnen så är de i alla avseenden jämställda med era biologiska barn. Det innebär att deras arvsrätt följer reglerna gällande arvsrätt för bröstarvingar. Jag har antagit att din fru är ensam vårdnadshavare.När en gift eller samboende person adopterar sin makes eller sambors barn så kallas detta vanligen för styvbarnsadoption. Detta är det enda fallet då en adoption inte utsläcker det rättsliga förhållandet till båda de ursprungliga föräldrarna (4 kap. 21 § FB). Det innebär att ni båda kommer att anses som barnens rättsliga föräldrar.Vid bedömningen som görs om adoption är lämpligt ska barnets behov av adoption och sökandens, din, lämplighet att adoptera din frus barn särskilt beaktas. Jag har ingen aning om hur gamla barnen är men är barnen över 12 år så behöver du deras samtycke annars får du inte adoptera (4 kap. 7 § FB). Har något av barnen fyllt 18 år så får adoption bara ske om det finns en särskild anledning till detta och då tar man hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden, dig, och hennes barn. Man kollar också på om det i övrigt är lämpligt.SammanfattningSammanfattningsvis så kan jag säga om adoptionen går igenom så kommer du och din fru att ses som alla barns rättsliga föräldrar och de kommer att få efterarvsrätt om du eller din fru avlider och den andra fortfarande lever. Annars så kommer hennes särkullbarn att kunna ta ut deras arv efter din fru direkt när hon avlider. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Arvskifte - barn från tidigare förhållande

2020-07-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make som nyss avlidit och jag har ett sommarställe som vi ägt med lika delar han har 2 barn sedan tidigare förhållande ärver de som särkullsbarn ,eller är de bröstarvingar har de rätt att få ut hela min makes del och kontanta tillgångar lösöre bankmedel vi har inga gemensamma barn och hann inte skriva äktens skapsförord eller Testamente jag har också ett barn utanför äktenskapet ärver hon något.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Innan jag svarar vill jag bara säga att jag beklagar sorgen. Eftersom ni var gifta regleras situationen dels genom äktenskapsbalken (ÄktB) och dels genom ärvdabalken (ÄB). 1. Bodelning När någon som är gift dör så upplöses äktenskapet, likt när en skilsmässa sker, vilket betyder att en bodelning ska ske (ÄktB 1:5 och 9:1). Detta sker alltså innan din mans kvarlåtenskap fördelas. I bodelning ska s.k giftorättsgods ingå, dvs allt som inte är enskild egendom (ÄktB 10:1 och 7:1). Något kan bli enskild egendom genom äktenskapsförord (vilket inte verkar vara relevant i ditt fall) eller genom att det varit ett villkor när din man fått egendomen genom arv/testamente/gåva (Äktb 7:2). Jag utgår från att all er egendom är giftorättsgods. Bodelning går till på så vis att man räknar ut din och din mans dödsbos andelar av er gemensamma egendom (ÄktB 11:1). Du och din mans dödsbo får först undanta så mycket av er respektive egna egendom (alltså det du/din man ägde, t.ex om någon av er ensamt ägde en bil, vilket inte är samma sak som "enskild egendom") för att täcka era respektive skulder (ÄktB 11:2). Värdet av den egendom som sedan är kvar ska räknas samman och delas lika mellan er (ÄktB 11:3). Denna halva plus det du och/eller din man undantog för att täcka skulder utgör era respektive andelar av er gemensamma egendom (ÄktB 11:6). Sedan fördelar ni själva egendomen mellan er, i detta fall mellan dig och din mans dödsbo, man har då förtur till sin egen egendom (ÄktB 11:7). Du kan alltså säga att du vill ha halva sommarhuset men likaså kan din mans dödsbo säga att det vill ha sin halva, eller så kan ni komma överens om att någon av er tar sommarhuset men då lär den andra behöva avstå annan egendom, alternativt köpa ut den andre. 2. Arvskifte Det som din mans dödsbo erhåller i bodelningen utgör hans kvarlåtenskap. Du har helt rätt i att din makes barn från ett tidigare förhållande är hans bröstarvingar och därför får ärva först (ÄB 2:1). Det är endast om hans barn avstår från sitt arv som du ärver din make (ÄB 3:1 1st). Om de gör detta har de rätt till s.k efterarv vilket betyder att de skulle ärva dig (ÄB 3:9 och 3:2). Utgångspunkten är alltså att de kan kräva att få sitt arv omedelbart. Vad deras arv består av avgörs dock i bodelningen. Jag kan därför inte svara på exakt vad de har rätt att få ut för något men förmodligen är det lösöre/banktillgångar som du själv säger. 2.1 Din dotters rätt till arv Gällande din dotter från ett annat förhållande så ärver inte hon något eftersom hon inte är släkt med din make. 3. Sammanfattning Det första som ska göras är en bodelning mellan dig och din mans dödsbo. Det din mans dödsbo får i denna bodelning utgör hans kvarlåtenskap. Utgångspunkten är att din mans barn från det tidigare förhållandet ärver hela kvarlåtenskapen men de kan även avstå från detta vilket skulle innebära att du ärver din man och de får rätt till efterarv när du dör. Din dotter från ett tidigare förhållande ärver inte något av din man. Jag hoppas detta svarar på din fråga. Har det uppstått oklarheter eller andra frågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline.

Särkullbarns rätt till arv

2020-06-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag är särkullbarn min pappa gick bort i Maj.Jag har 2 halvsystrar.Tillgångarna är ca 3.2 miljoner inklusive en sommarstuga.Nu står där i bouppteckningen att min pappas fru har fått stugan o resten av pengarna i dödsboetStugan är värderad till 2.1 miljoner. Resten är aktier och fonder och pengar på banken.Min pappa äger då bara ca 105 000kr Ärver jag då 1/3 av 105 000 kr eller får jag ta del av stugan o resten av tillgångarna ? Tacksam för svar.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagrum och tolkningarJag förstår det som att din far inte har skrivit något testamente utan att arvet baseras på lagarna i Ärvdabalken (1958:637) som förkortas ÄB. SärkullbarnHuvudregeln i svensk arvsrätt är att den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap. De gemensamma barnen, i detta fall dina två halvsystrar, har efterarvsrätt och får först ärva när den efterlevandemaken har avlidit (3 kap. 1 och 2 §§ ÄB). Särkullbarn är däremot annorlunda, dessa får nämligen ta ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § 1 st. ÄB). Detta betyder att när tillgångarna är beräknade i dödsboet och man kommit fram till en summa som skall ärvas har du, som ett av tre barn, rätt till 1/3 av detta. Du skriver att dessa tillgångar är ca 3.2 miljoner kr - du har då rätt till ca 1,07 miljoner kr. UndantagUndantag från detta är dels om din pappa har skrivit ett testamente, men jag utgår som sagt från att han inte har gjort detta. Det är även så att du kan välja att göra ett arvsavstående (3 kap. 9 § ÄB). Då får särkullbarnet inte ta ut sin del av arvet direkt utan ärver först när kvarlevande maken har avlidit. I sådana fall skulle du ärva din pappa samtidigt som dina halvsystrar. Ett till undantag är att den efterlevande makan har rätt till minst 4 prisbasbelopp i arv, detta är ca 180 000 kr (3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Om inte arvet uppnår detta belopp kan särkullbarn få vänta med en del eller hela sitt arv. Dock är detta inte ett problem i ditt fall då din far efterlämnar såpass stort belopp i arv. SammanfattningEftersom du är särkullbarn har du rätt att ärva din pappa direkt, till skillnad från dina halvsystrar. Du har alltså rätt till 1/3 av hela dödsboet, inte bara aktierna. Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur stor del av arvet får jag respektive min frus särkullbarn enligt arvsreglerna respektive enligt testamente?

2020-06-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Jag är gift och min fru har ett barn från tidigare äktenskap. Jag har inga egna barn. Om hon avlider skall arvet fördelas mellan hennes son och mej. Det är i så fall som jag förstår det regler för särkullbarn som gäller. Hur stor andel av arvet får han och hur stor andel tillfaller mej som den avlidnas make?Kan man påverka respektive andel genom testamente?
Maya Hempel |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du känner till är reglerna vid fördelning av arv annorlunda då ena maken har barn, så kallade särkullbarn. Arvsreglerna innebär att det i första hand är barnen som ärver sin förälder då arvlåtaren inte är gift med föräldern till barnen.(3 kap 1 § ärvdabalken – ÄB). Din frus son kommer alltså i händelse av hennes död ärva hela din frus kvarlåtenskap om ni inte reglerat arvet genom testamente. (2 kap 1 § ÄB).Genom testamente kan din fru testamentera sin kvarlåtenskap till dig. Dock finns en ovillkorlig rätt för särkullbarn att få ut den så kallade laglotten. Laglotten är hälften av arvslotten vilket i praktiken innebär att din frus son har rätt till halva din frus kvarlåtenskap.(9 kap 1 § ÄB).Jag hoppas du fick svar på din frågaVänligen,

Räknas skulderna bort innan arvet fördelas?

2020-06-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Särkullbarnen ska få ut sin laglott, föräldern med make har att nybyggt hus med var sitt bolån, en värdering av huset ligger ca 2miljoneröver skulderna, räknas skulderna bort så att det är endast 2miljoner som ska delas mellan barn och make?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.När en gift person dör görs först en bodelning 9 kap. 1 § ÄktB, vid den har makarna rätt att få täckning för sina skulder, överstigande värde delas sedan lika mellan makarna 11 kap. 3 § ÄktB. Det som tillfaller den avlidne maken används i första hand för att täcka makens skulder, vad som sedan finns kvar delas lika mellan arvingarna 21 kap. 4 § ÄB samt 2 kap. 1 § ÄB. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.