Boende när särkullsbarn har rätt till sin laglott

2019-03-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Min fästman vill att vi gifter oss och att jag flyttar in i hans hus. Vi har inga gemensamma barn men han har ett barn och jag har två barn. Huset är hans och som jag förstår så ärver jag inte huset trots att vi är gifta pga att han äger huset innan jag flyttar in? Om han skulle avlida innan mig så ärver hans barn huset och jag blir bostadslös har jag förstått det som. Kan man skriva testamente där jag får bo kvar i huset eller ärver hans barn huset direkt oavsett testamente?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Att man inte ärver en bostad efter sin partner är fallet när man är sambos och partnern ägde boendet innan man flyttat ihop, vilket inte är fallet vid äktenskap. Huvudregeln i äktenskap är att den efterlevande maken ärver allt efter den avlidne, 3:1 ärvdabalk.När en make dör så görs en bodelning, finns ingen enskild egendom så delas all egendom på mitten mellan den avlidne och den efterlevande, 9:1. Som sagt är huvudregeln att den efterlevande ärver hela dödsboet men undantag finns vid testamente och särkullsbarn. Jag utgår från att inget testamente till någon utomstående finns.Din fästman har ett särkullsbarn (barn med annan), detta barn har rätt att ta ut sin laglott (7:1 ärvdabalk) när hens far avlider. I detta fallet är barnets laglott 50 % av dödsboet, alltså 25 % av era samlade tillgångar. Hans barn ärver alltså inte huset men det kan uppkomma fall då ett boende måste säljas för att kunna samla medel att betala ett särkullsbarns arvsrätt. Ett särkullsbarn kan också avvakta med att ta ut sin laglott tills efterlevande make (du) går bort, men det går inte att tvinga barnet att vänta, 3:1 1 st ärvdabalk. Ni kan testamentera varandra med full äganderätt men det kommer inte påverka särkullsbarnets rätt att ta ut sitt arv då särkullsbarns laglott går före testamenten (man kan alltså inte göra sina barn arvlösa i Sverige). Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Särkullbarns arvsrätt

2019-03-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Fråga från min särbo. Gift ung, skild och har tre barn med mannen hon skiljts från. Omgift senare med en man som hade ett barn. Mannen avled för några år sedan. Vid arvskiftet efter honom erhöll mannens dotter sin laglott, men avstod från resten av arvet 1/4. Frågan från min särbo är, att när hon avlider har då särkullbarnet arvsrätt efter henne. Om det är så och det inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet efter henne är då hennes tre barn betalningsskyldiga till särkullbarnet.Tacksam för svar
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga berör arvsrätt, hänvisas till Ärvdabalken (ÄB) och dess bestämmelser. Jag tolkar det på dig som att maken inte hade skrivit något testamente, utan att hans barn är ensam arvtagare. Jag har detta som utgångspunkt när jag formulerar mitt svar. Angående laglottGenom ett testamente kan en arvlåtare sätta den arvsordning som finns i ÄB åt sidan och själv bestämma hur arvet ska fördelas. Begreppet laglott aktualiseras då den avlidne har skrivit ett testamente. Kortfattat innebär laglott att den som enligt arvsordningen i ÄB skulle ha fått arv, men förlorar arvsrätten i och med ett testamente, har rätt att efter begäran erhålla halva arvslotten (7 kap. 1 och 3 §§ ÄB). Laglott är således arvtagarens rätt att begära ut halva sin arvslott, då arvet testamenterats bort. Makars arvsrätt och särkullbarnHuvudregeln då ena maken avlider är att den andra maken erhåller arvet före sina gemensamma barn. När den efterlevande maken sedan avlider erhåller makarnas gemensamma barn arvet som finns kvar, både efter den först avlidna och efter den sist avlidna maken (3 kap. 1 § ÄB). I en situation då ena maken går bort och makarna inte har några gemensamma barn men det finns särkullbarn efter den avlidne, är huvudregeln att den efterlevande maken inte ärver någonting och särkullbarnet ärver allt (3 kap. 1 § ÄB). Ett särkullbarn kan dock avstå sin rätt till förmån för efterlevande make (3 kap. 1 och 9 §§ ÄB). Jag tolkar det som att det är vad som har skett i detta fall. Fri förfoganderättDen andel som särkullbarnet har avstått till fördel för den efterlevande maken erhåller denne med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan förbruka kapital, avyttra och ge bort egendom. Dock får efterlevande make inte testamentera bort den kvotdel av andelen som innehas med fri förfoganderätt. Särkullbarns rätt till arv vid efterlevande makes bortgångNär ett särkullbarn har avstått arvet till fördel för den efterlevande maken blir särkullbarnet istället berättigad att ärva sin förälder vid den efterlevande makens bortgång (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB). När någon ärver den först avlidne efter den efterlevandes bortgång kallas för efterarv. Vid den efterlevande makens bortgång räknas först ut vilken andel som särkullbarnet ska erhålla efter sin förälder (den andel som den efterlevande maken tidigare erhöll med fri förfoganderätt). Sedan räknas arvet efter den efterlevande maken ut. Inga pengar i dödsboetI ett scenario då det inte finns några tillgångar i dödsboet blir inte den efterlevande makens barn betalningsskyldiga till särkullbarnet. Som tidigare nämnt innehas andelen som särkullbarnet avstår till fördel för efterlevande make med fri förfoganderätt, och kan alltså både växa och minska. I detta fall Jag förstår det som att särkullbarnet har avstått en del av arvet till fördel för din särbo. Vid din särbos bortgång har således särkullbarnet rätt att erhålla den kvotdel av andelen som din särbo innehar med fri förfoganderätt av tillgångarna i dödsboet. När särkullbarnets andel har räknats ut och fråntagits, fördelas arvet efter din särbo mellan arvtagarna som i detta fall är särbons tre barn (2 kap. 1 § ÄB). Din särbos barn kommer inte att bli betalningsskyldiga till särkullbarnet om det inte finns tillgångar i dödsboet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Arv med gemensamma samt särkullsbarn

2019-03-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Har en undran om gemensamma o särkullebarn hur arv delad om vi är gifta. Vi har en gård med värde av ca 18milj och jag mamma har två barn sedan innan pappa har ett barn sedan innan och vi har 4st gemensamma barn. Hur blir arvet där samt hur fungerar det med tex bilar och lösöre vid arv ? Med vänlig hälsning,
Patrik Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Om jag förstår din fråga rätt så har du två barn sedan innan, din man ett barn sedan innan och ni har fyra gemensamma barn. Ni är gifta och har ingen enskild egendom eller specifika äktenskapsförord.När en make avlider görs en bodelning vilket som huvudregel innebär att all egendom som ett par äger delas lika mellan dödsboet och den efterlevande maken, 9:1 Äktenskapsbalken. När endast gemensamma barn finns är huvudregeln som de flesta känner till att den efterlevande maken får ärva allt och att de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna gått bort, 3:1 1 st ärvdabalk.Det finns dock undantag när en make har barn med en annan part, så kallat särkullsbarn. Ett särkullsbarn har nämligen rätt att ta ut sin arvslott efter att hens förälder har dött, ifall barnet inte vill avstå och vänta tills efterlevande make också gått bort, 3:1 1 st ärvdabalk. Detta är en regel för att skydda särkullsbarn, så en efterlevande make inte agerar orättvist. I ert fall innebär detta att all egendom, gården samt allt lösöre (förutom personliga föremål så som kläder tex, 10:2 ÄktB) delas mellan dödsboet och efterlevande make. Är dödsboet ditt så delas det på antal barn du har (2+4), de gemensamma barnen har inte rätt att få något förrän även deras far (efterlevande maken) gått bort. Men dina två särkullsbarn har rätt att ta ut sina arvslotter (2:1 ÄrvdB) omedelbart, alltså 1/6 av kvarlåtenskapen i dödsboet. Ni kan testamentera till varandra för att minska era särkullsbarns lotter till hälften (så de bara får sin laglott, 7:1 ÄrvdB), men det går inte att göra sina barn i Sverige arvslösa.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Hur säkerställer vi att den sist avlidnes maka/makes barn får ärva samma laglott totalsumma att fördela som den först avlidnes? Kan vi fördela resterande arv lika mellan barnen när vi båda avlidit? -- Mer specifikt om endast särkullbarn

2019-03-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta och endast särkullbarn. 3 barn respektive 2 barn. Vi testamenterar att barnen ska få sin laglott vid dödsfall. Den först avlidnes maka/makes barn får då sin laglott direkt. Hur säkerställer vi att den sist avlidnes maka/makes barn får ärva samma laglott totalsumma att fördela som den först avlidnes. Kan vi fördela resterande arv lika mellan barnen när vi båda avlidit?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Som huvudregel gällande arv så består arvslott och laglott av kvotdelar och är således ingen rätt till en specifik summa pengar eller egendom. Du undrar hur ni säkerställer att den sist avlidnes maka/makes barn får ärva samma laglott totalsumma att fördela som den först avlidnes. På den frågan är svaret: Det är väldigt svårt. Dels eftersom det beror på om det endast finns giftorättsgods eller om det även finns enskild egendom, men också utifrån hur många barn/arvtagare ni har. Låt mig illustrera detta med ett exempel:Anta att allt ni äger är giftorättsgods och att summan uppgår till 120 000 kr. 60 000 kr får den efterlevande maken pga giftorätt och det resterande 60 000 ska delas på makens barn. Om den maken med tre barn dör innebär det att den makens barn får 20 000 kr var (60 000/3). Skulle det däremot vara den andre maken med två barn som avlider så får de 30 000 kr var (60 000/2).Detta eftersom man som barn/bröstarvinge endast ärver sina föräldrar (enkelt uttryckt). Särkullbarn har alltså ingen arvsrätt hos sin styvförälder. Men även eftersom arvsrätten är beräknad enligt kvotdelar om hur många arvtagare/barn man är som avgör med hur många personer kvarlåtenskapen ska delas med. Det finns ju några möjligheter att t.ex. testamentera en viss summa eller vissa saker till olika barn, men detta blir ju inte heller totalsummemässigt helt jämnt då vissa saker höjer i värde och andra sjunker. Finns saken inte kvar så får man ingen annan sak i dess ställe som motsvarar samma summa, så därför anser jag att denna metod borde ni undvika. Detsamma gäller för att testamentera exakta summor t.ex. 100 000 kr då värdet på giftorättsgodset kan höjas och sjunka i värde som då inte överensstämmer med den testamenterade summan. Varför också denna metod inte heller är helt lämplig.En möjlighet skulle vara om ni på något sätt skulle få alla barnen att bli "som bröstarvingar". Det är möjligt delvis genom att t.ex. ordna om ett inbördes testamente mellan er makar. Men å andra sidan är det inte 100%-igt tätt då särkullbarn alltid har rätt att få ut sin laglott direkt. Det skulle vara om särkullbarnen själva väljer att avstå den till förmån för den efterlevande maken – som rent praktiskt då innebär att man delar allt när den andre maken avlidit. Men detta är ju något som de väljer själva och inget ni makar emellan kan reglera. I vissa fall brukar makar skriva in att de önskar att särkullbarnen ska avstå till förmån för efterlevande make för att understryka deras vilja, men rent lagligt så har särkullbarnen alltid rätt till sin laglott och ett sådant avstående är således inget som de måste göra.Det kan mycket väl finnas en möjlig väg, men som är mer komplicerad än det jag är insatt i. Därför rekommenderar jag att du pratar med en jurist som kan sätta sig in i erat specifika fall. Eftersom ni också verkar ha ett testamente så beror det ju vad det reglerar/innehåller eftersom det får betydelse för situationen men som jag inte har en närmare inblick i.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Kan man skriva ett sparkonto som enskild egendom?

2019-03-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej Vill skriva ett sparkonto som enskild egendom på grund av särkullbarn ifall ett dödsfall inträffar hur gör vi och är det möjligt?
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att ni inte vill att särkullbarnet ska kunna komma åt den enskilda egendomen. Det framgår inte av frågan om det är ditt eller din makes barn och om det är ditt eller din makes sparkonto som ska var enskild egendom. Men jag ska i mitt svar täcka upp alla delar så du oavsett vad syftet är, får svar på din fråga! Alternativ 1 – Ditt barn, ditt kontoEnligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) ska närmaste arvingar taga arv med lika stor del. Om du då vill skriva ett sparkonto som enskild egendom blir detta bara en restriktion till din make vid en framtida bodelning. Det betyder att särkullbarnet som då alltså enligt detta alternativ är ditt barn ändå har rätt till sitt hela arv, och sparkontot ska alltså även om det inte räknas med i en bodelning mellan dig och din make, räknas in i arvslotten som barnet har rätt till. Om ni vill begränsa särkullbarnets arvsrätt måste ni göra det via ett testamente. En bröstarvinge har dock alltid rätt till sin laglott (som är hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB).Alternativ 2 – Din makes barn, hens kontoDet här alternativet är alltså i princip samma som alternativ 1 med enda skillnaden att det handlar om din makes konto och hens barn, alltså skulle du inte ha rätt till pengarna vid en bodelning men makes barn har rätt till dem vid beräkningen av arvslotten. Alternativ 3 – Din makes barn, ditt kontoI en sådan situation där barnet inte är ens egna barn kan inte särkullbarnet komma åt de pengar som är enskild egendom från maken som inte är särkullbarnets förälder, eftersom de pengarna inte räknas med vid en bodelning mellan makarna och är alltså exkluderade från beräkningen av arvslotten. Alternativ 4 – Ditt barn, din makes kontoSamma sak som alternativ 3 bara ombyta roller, så din makes konto blir skyddat från ditt barn. Hur blir detta giltigt?Nu har vi gått igenom vad som sker om ett sådan konto skulle finnas. Men för att det ens ska kunna gå till på de sättet måste konto i sig vara enskild egendom. Huvudregeln är enligt 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) att makars egendom är giftorättsgods, i den mån den inte är enskild egendom (undantaget). För att ett sparkonto ska bli enskild egendom krävs det att makarna kommit överens om detta i ett äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Ett äktenskapsförord behöver inte skrivas innan äktenskapet utan det kan skrivas under äktenskapet också. Det viktiga att komma ihåg är att äktenskapsförord ska upprättas skriftligen, undertecknas av makarna samt registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄktB). Det som även är viktigt att få in i själva äktenskapsförordet är att avkastningen från ett sådan konto också ska vara enskild egendom. I annat fall skulle exempelvis eventuell ränta på kontot bli giftorättsgods och därmed ingå i en bodelning. Jag skulle även rekommendera er att komma överens om en summa som ska sparas varje månad för att undvika konflikter i framtiden. Konflikter kan uppstå genom att pengar behöver överföras från ett konto till ett annat, men genom att i äktenskapsförordet specifikt ange att exempelvis 5000 kr i månaden kommer att sparas så kan man undvika sådana konflikter då man alltid kan hänvisa till äktenskapsförordet. SammanfattningsvisKortfattat är det möjligt att skriva ett sparkonto bli enskild egendom, men ni behöver upprätta ett äktenskapsförord.Om ni vill ha hjälp med att formulera ett sådant äktenskapsförord, hänvisar jag er till vår juristbyrå som kan hjälpa till med det! Kontakta mig på isabella.vasiliou@lawline.se så hjälper jag er vidare till juristbyrån. Vänligen,

Kan förälder göra sitt barn arvslös?

2019-03-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Min morfar dog och min mamma som är särkulle barn var på bouppdelning. Där sades det att ett äktenskapsförord gjorts om enskild egendom. Att allt stod på nya frun hus och bilar osv. Det fanns även inget på kontot 0 kr. Inga saker eller något fanns heller enligt dem i hans ägo att ge till min mamma. Hon skulle alltså inte få nånting. Kan man göra så? Morfar måste ju ha haft nånting på kontot och mamma veta att han var en samlare som hade dyr konst, mynt, klockor osv men inget av det togs upp. Kan man bli helt utan arv pga äktenskapsförordet eller finns det nånting som tillfaller mamma, pension eller dylikt, tv, soffa eller tavla. Eller måste mamma vänta på att få något tills nya frun är död ? Finns det nått mamma har rätt att få ändå trots allt.
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Ett kort svar på din fråga är att er morfar har rätt att "göra sig av med" sin egendom genom att exempelvis skriva över sina tillgångar på sin fru och göra er mamma arvlös. Jag ska beskriva det lite mer utförligt här nedan. Det finns ingen speciell lag som reglerar just detta men de lagar som reglerar arv är ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsförord reglars i äktenskapsbalken (ÄktB). Som jag förstår det så rör det sig inte om något testamente så jag kommer inte gå in på de reglerna. Det finns ingen bestämmelse som hindrar er morfar från att skriva över alla sina egendomar på frun och därefter göra det till hennes egna egendom. Utgångspunkten är att så länge en person är i livet har den rätt att göra vad den vill med sina tillgångar. Eftersom allt dessutom är egen egendom för frun kommer din mamma inte heller ha rätt att ärva efter det att frun dör. Tyvärr finns det ingenting ni kan göra för att se till att er mamma får någon arvsrätt. Det jag skulle rekommedera er att göra är att kontakta en jurist och får hjälp med att kontrollera så att allt har gått rätt till vid bouppteckningen och att äktenskapsförordet är giltigt. Detta för att verkligen dubbelkolla att din mamma verkligen inte har rätt till något arv. Om ni vill ha mer rådgivning från oss kan ni kontakta vår telefonrådgivning eller kontakta våra jurister. Jag förstår verkligen att det känns orättvist och frustrerande för er och jag hoppas att ni möjligen kan få ut något av att dubbelkolla alla handlingar! Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Allt gott

Särkullsbarns rätt till arv vid styvpappans död

2019-03-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Min mamma dog för 10 år sedan och var gift med min styvpappa. Jag valde att inte ta ut mitt arv efter mamma för O hjälpa min styvpappa att bo kvar i huset. Jag undrar nu hur det blir när han dör med arvet då han har ett barn ihop med min mamma, min halvsyster...som då är barn till båda? Vad får jag ut ? Vad får hon ut? Kan jag få ut arvet från mamma innan min styvpappa avlidit?Mvh
Siri Olsson |Hej tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!Vad du har rätt till Du är vad som juridiskt sätt kallas särkullbarn eftersom du bara är barn till ena maken i ett äktenskap. Som särkullbarn finns det två sätt att "inte ta ut sitt arv" när ens förälder dör. Antingen avsäger du dig arvet och har då ingen rätt till det, eller så avstår du från arvet till förmån för den efterlevande maken och då har du rätt till efterarv (3 kap. 9 § ÄB). Jag tolkar det som att du har gjort det senare.Vid efterarv har du rätt till din kvot av boet från när din styvpappa dör (3 kap. 2 § ÄB). Hur arvet fördelas Efter din mammas dödsfall skedde en bodelning, då din mammas och styvpappas tillgångar fördelades (9 kap. 1 § ÄktB). Vanligen får de hälften vardera (11 kap. 3 § ÄktB), vilket jag utgår ifrån för att kunna svara på din fråga. Från din mamma kommer sedan du och din halvsyster ärva hälften vardera (2 kap. 1 § ÄB). Din halvsyster kommer vidare ärva allt från din styvpappa som hans enda barn.Vad ni får ut När din mamma dog fick din styvpappa tillfälligt andelen från din mamma. När han sedan dör har du alltså rätt till en ¼ av boet, hälften av allt från din mamma. Din halvsyster har också rätt till ¼ av boet, från din mamma + ½ av boet, från din styvpappa, vilket sammanlagt blir ¾ av boet. Eftersom att du redan valt att avstå till förmån för din styvpappa får du i vanlig ordning vänta med att få ut ditt arv efter din mamma tills din styvpappa dör (3 kap. 2 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad händer med ena makens del som hans barn tackade nej till? Tillfaller det deras gemensamma barn eller ska detta delas med den andre makens barn sedan tidigare? Eller har den förste makens barn rätt till mera pengar nu?

2019-03-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! S har tre särkullbarn och ett gemensamt barn med M och M har ett särkullbarn. Det finns ett testamente där det står att s och m ska sitta i orubbat bo vi kan säga att dom har 800000kr så blir det lättare för oss att förstå svaret.S gick bort i november och hans tre barn skrev på för sin lagligt. M gick bort nu i februari. Min fråga är vad händer med s del som hans barn tackade nej till? Tillfaller det deras gemensamma barn eller ska detta delas med M barn sedan tidigare? Eller har s barn rätt till mera pengar nu? Hälsningar
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). En central problematik att reda ut är vad som menas med att S:s barn skrev på för sin laglott. Eftersom situationen innehåller ett inbördes testamente, som praktiskt får konsekvensen att den efterlevande maken inte behöver betala ut arvslotten när S avlider. Dock innebär detta att hens barn har rätt till sin laglott. Men iom denna skrivelse så kan det antas att S:s barn avsagt sig laglotten. Under förutsättning att det är gjort på det sätt som föreskrivs enligt 3 kap. 9§ ÄB (dvs att det uttryckligen är till förmån för den efterlevande maken) så får det till följd att det egentligen inte handlar om ett arvsavstående enligt ordalydelsen, utan snarare handlar det om att S:s särkullbarn skjuter upp uttaget av arvet. På så sätt kvarstår dessa tre särkullbarn som efterarvinge och får då ut sitt arv vid den andre makens död (M). I arvsrättsligt hänseende kommer särkullbarnen att behandlas som en gemensam bröstarvinge till makarna när det gäller rätt till arv efter sin förälder. I detta fall innebär det att samtliga barn – S:s barn, erat gemensamma samt M:s barn delar lika med 1/5 var av 800 000 kr. Vad som står i testamentet och vad som därmed är bestämt påverkar väldigt mycket arvsfördelningen, vilket jag inte vet mer om. Att nämnas bör att det är skillnad på om den efterlevande maken ärver med full äganderätt eller med fri förfoganderätt. Om en make ärver med full äganderätt innebär det i princip att efterarvsrätt är utesluten (efterarv uppkommer ju exempelvis genom 3 kap. 9§ ÄB om arvsavstående till efterlevande make). Vanligast vid arvsavstående är att den andre maken innehar hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt som därför resulterar i att när make M avlider så fördelas kvarlåtenskapen lika med 1/5 var av 800 000 kr. För att vara säker på vad testamentet får för konsekvenser och vad dessa underskrifter egentligen står för skulle jag kontakta en jurist för att få klarhet i detta. Det är säkert inget komplicerat, men eftersom jag inte har mer information kan jag inte vidare uttala mig särskilt om er situation – vilket en jurist som sätter sig in i ert fall kan. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar