Kan efterlevande make sitta kvar i orubbat bo om det finns särkullbarn?

2020-10-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag har barn på olika håll dvs särkullbarn och vi skulle behöva skriva något om att om den ena går bort ska den andra få sitta kvar i orubbat bo, går det att skriva detta eller bara att göra en önskan?
Izel Ilyaz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du undrar över om du och din man kan skriva ett testamente som ger er rätt att ärva av varandra före era barn. Då denna fråga rör sig om arv och testamente blir Ärvdabalken (ÄB) tillämplig.Först och främst ska det konstateras att orubbat bo innebär idag oftast att den efterlevande av dig och din man får behålla det gemensamma boet efter en den först avlidnes bortgång med så kallad fri förfogande rätt. Fri förfoganderätt skiljer sig inte mycket från vanlig äganderätt utöver att egendom som innehas med fri förfoganderätt inte får testamenteras bort.Efter att en bodelning gjorts kommer den efterlevande makens kvarlåtenskap att fördelas mellan dennes arvingar. Vanligtvis har den efterlevande maken rätt till att behålla den avlidnes kvarlåtenskap fram till att denne själv gått bort och därefter tilldelas de gemensamma barnen sin arvslott. Dock utgör särkullbarn ett undantag då de har rätt till sitt arv direkt (3 kap 1 § ÄB).Vill man begränsa särkullbarnets arv till förmån för sin make/maka bör man upprätta ett testamente, notera dock att laglotten inte kan inskränkas genom ett testamente. Laglotten är hälften av vad en bröstarvinge (barn till den avlidne) egentligen skulle ärva (7 kap. 1 § ÄB). Har du ett barn är dennes laglott 50 % av kvarlåtenskapen, har du två är deras laglott av 25% var av kvarlåtenskapen, osv. Skulle ett testamente inskränka denna rätt till laglott kan en bröstarvinge genom att påkalla jämkning ändå få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Självklart behöver ett särkullbarn inte ut sin laglott direkt om hen inte vill. Denne kan då avvakta med sitt arv tills båda makarna har avlidit (3 kap. 9 § ÄB).SammanfattningDå ni båda har särkullbarn kan dessa ta ut sitt arv direkt. Vill ni att den den andra få sitta kvar i orubbat bo bör ett testamente upprättas, detta undantar dock inte en bröstarvinges laglott. För att den efterlevande av dig och din man ska få sitta kvar i orubbat bo krävs det att den avlidnes bröstarvingar avvaktar med att ta ut sitt arv.Lawline erbjuder hjälp med att upprätta testamente här.Hoppas du fick svar på din fråga

Särkullbarn som avstår sitt arv till förmån för efterlevande make - efterarvsrätten är en andelsrätt

2020-10-21 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man ska köpa ut 2 st särkullsbarn som fortfarande har sina laglotter kvar: Om man då bara ska betala lika mycket som dem andra fick för 25 år sedan? Eller om man ska värdera om lösöre, Likvider som kom från fonder och obligationer samt fastigheten till dagens värde och sen se kvotandelar därifrån? För lösöret har ju minskat väldigt och fonder/obligationer är ju sålda för 25 år sedan så ingen värde utveckling där förutom en minskning egentligen med inflation. Men fastigheten har ju ökat i värdet då man renoverat en del inne för 15 år sedan samt att marknaden har gått upp generellt med låga räntor osv? För tänker att dem som har kvar sina laglotter borde ju få lika mycket som dem andra 4st fick vid sin faders död för 25år sedan? Annars blir det ju inte rätt till dem heller? Blir ju lite som en fastighetsfond. Tack för svaren på förhand!
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan regleras i ärvdabalken (ÄB). När föräldern till ett särkullbarn går bort gäller, till skillnad från vad som gäller för de gemensamma barnen, att särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt. Denna rätt kan dock särkullbarnet välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). För att besvara frågan antar jag att situationen är sådan att särkullbarnen har avstått arvet till förmån för efterlevande make.Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad "fri förfoganderätt". Detta innebär att efterlevande make har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att hen inte får testamentera bort den. Detta innebär att egendomen både kan minska och öka. Särkullbarnen som har avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken har en efterarvsrätt på den först avlidne maken. Denna rätt är en andelsrätt, vilket innebär att särkullbarnen har rätt till en viss kvotdel av kvarlåtenskapen från den först avlidne maken (3 kap. 2 § första stycket ÄB).Jag ska förklara hur beräkningen går till genom att statuera ett exempel:(1) A och B är gifta. A har två barn sedan tidigare (C och D) och A och B har två gemensamma barn (E och F). A går bort och efterlämnar 1 000 000 kr. Inget testamente finns som reglerar annat(2) C och D har rätt att få ut sin arvslott direkt. De har således rätt till 1/4 var, d.v.s. 250 000 kr, men de kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken B.(3) De gemensamma barnen E och F har inte rätt att få ut sitt arv direkt utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort.(4) Efter arvet från A har nu B en egendom på 3 000 000 kr, varav 1 000 000 kr kommer från A med fri förfoganderätt. Till framtida beräkningar vet vi att arvet från A utgör 1/3 av B:s egendom.(5) När B går bort efterlämnar hen 4 000 000 kr (egendomen har vuxit) och arvet ska fördelas.(6) C och D har en andelsrätt som ger dem rätt till 1/4 var av den egendom som kommer från A, som motsvarar 1/3 av B:s kvarlåtenskap som utgör 4 000 000 kr. C och D har alltså vardera rätt till 1/12 av 4 000 000 kr (1/4 x 1/3 = 1/12).Enligt den ställda frågan framgår att särkullbarnen ska få ut sina laglotter. Laglott och arvslott skiljer sig så att laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om enbart laglott ska fördelas gäller i exemplet istället att C och D har rätt till 1/8 vardera av A:s kvarlåtenskap och ska därmed få 1/24 av B:s kvarlåtenskap.SammanfattningsvisEtt särkullbarn som avstår sitt arv för efterlevande make kommer att få en andelsrätt i den först avlidne makens kvarlåtenskap. När efterlevande make avlider ska alltså en kvotdelsberäkning göras (se exemplet) för att särkullbarnen ska få ut arvet från den först avlidne maken.Med vänlig hälsning,

Hur gör jag så att mina särkullbarn gynnas mest när jag går bort?

2020-10-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Fråga gjord 7.10. om att testamentera till mina barn / följande fannns inte i min fråga så köper en ny, enl. nedan,Jag är gift med betydligtyngre kvinna från Filippinerna,syftet med mitt testamente är att gynna mina särkullsbarn som blivit orättvist behandlade, Äger fastighet 6 mij till 100%/Jag har försörjt familjen ,boende,inget lösöre insaffat tillsammans,maka har förvärvsarbetat 13.14år och detframkom att hon utan min vetskap byggt Villa i sitt hemland, värde ca 700T skr, finansierat med hnnes lön,Vidare fritidshus som jag köpt med arvspengar, 400T kr plus rep.125t, fam.var inte så intrsserad att vara där, ingetinternet,det blev en belastning för mig med gräsklippnninh mm 2000kwm,tänkte då sälja, fick värde 550T.kr, då vill maka ändå överta huset för familjen,jag sa ok, ta det förr 400T,vilet blev av och hon fick skrivet enskild egendom dessa pengar skall jag ge mina särkllsbarn då jag betraktar pengrna som min enskilda egendom, dessa fakta var inte med i min fråga , det hus hon byggt tillhör ju boet, inga dokument har visats för mig,jag har bara besökt den fastigheten ett fåtal gånger, maka kanske tar för givet att detta hus är hennes ensamma gods,men det kanske ändrar hennes ev.basbelopp till o kr, Summorna på värden skall väl aktuella vid dödsbo,och tillgångar måste redovisas, / kvarstår att mina barn skall ärva fastigheten och det åvan nämda , två särkullsbarn och två bröstarvingar. mvh.Bertil Persson
Binh Tran |Hejhej!Jag förutsätter i din fråga att ditt syfte med frågan är hur du kan gynna dina särkullbarn så mycket som möjligt med de egendom som du angivit. Jag är inte samma person som svarade på din förra fråga men jag har frågan tillgänglig och beaktar denna när jag svarar på denna fråga. Giftorättsgods och enskild egendom Huvudregeln vid giftermål är att ni äger allting tillsammans och ska även dela allting 50/50. Det innebär att om någon går bort så kommer det ske en bodelning där den ena maken kommer att få 50% av egendomen och resterande 50% kommer att gå till den avlidnes dödsbo. Dödsboet egendom kommer sedan att delas på av den avlidnes arvingar.Som sagt så är utgångspunkten 50/50. Undantaget är om det är enskild egendom. För att egendom ska vara enskild egendom så måste några av punkterna i 7 kap 2§ ärvdabalken, vara uppfyllda. Denna lista är uttömmande vilket innebär att enskild egendom kan inte göras på något annat sätt än denna listan. Det innebär att de pengar du fick av din maka vid försäljningen av ditt fritidshus är inte enskild egendom utan är giftorättsgods - om inte ni har specifikt skrivit detta i köpeavtalet eller annan handling och att du har separerat dessa kontanter från giftorättsgodset. Det innebär att pengarna måste vara i ett separat konto och att du måste ha en handling som specifikt säger att kontanterna ska vara "enskild egendom". Det är viktigt att orden enskild egendom är med eftersom det inte blir giltigt som enskild egendom annars. Paragrafen lyder på följande sätt: "7 kap 2 § Enskild egendom äregendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1--5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.andra stycket: Avkastning av enskild egendom är giftorättsgods, om inte annat har föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket".Vad är giftorättsgods och enskild egendom enligt dina uppgifter Enligt dina uppgifter så jag gör bedömningen att det endast fritidshuset som är din frus enskilda egendom och resten är giftorättsgods som ni ska dela lika. Din fastighet ska även delas lika - oberoende om du ägde den till 100% innan äktenskapen och även om du har betalat allting. Fastigheten behöver inte delas lika om fastigheten är enskild egendom, vilket uppfylls genom om en av punkterna ovan är uppfyllda - annars är det inte enskild egendom. Däremot kan saker göras till enskild egendom genom att ni skriver ett äktenskapsförord. PrisbasbeloppPrisbasbeloppet kommer inte att bli aktuellt i detta fall. Prisbasbeloppet blir endast aktuellt när makar har mindre egendom än vad ni har. Vid din bortgång Vid din bortgång kommer därför din fastighet på 6 mkr och fastigheten i filippinerna på 700 k samt all egendom/lösöre/kontanter (förutom hennes fritidshus som är hennes enskilda egendom) delas lika. Hälften kommer gå till henne och hälften till ditt dödsbo, se 11 kap 3§ äktenskapsbalken (angående bodelning vid bortgång av en make). Dödsboets egendom (din egendom) kommer att delas lika på dina arvingar (4 barn). Om du vill ge mer till dina särkullbarn så kan detta göras. Dock kommer du endast kunna ge 75% av hela din egendom till dina särkullbarn - detta på grund av laglottsskyddet, se 7 kap 1§ och 3§ ärvdabalken. Vilken egendom som kommer att tillfalla vem/vilka är beroende av väldigt många omständigheter. Visserligen kommer du att kunna testamentera att din vilja är att dina särkullbarn äger fastigheten (detta borde du även göra) och att dem ska ha rätt att köpa ut dina bröstarvingar. Emellertid beror detta också på om/ifall dina särkullbarn kommer att kunna köpa ut bröstarvingarna/din fru från fastigheten (om de har pengar). Din fru kommer även att äga hälften av din fastighet. Detta kan säkerställas genom att t.ex prata med allihopa om hur du vill att egendomen ska fördelas innan du går bort. Avslutningsvis Naturligtvis kan inte jag svara på alla dina frågor du möjligtvis kan ha genom en text men jag hoppas jag har kunnat svara på de flesta frågorna du har. För att få ett fullgott svar så rekommenderar jag att du vänder dig till en av våra jurister, det kan du göra genom att klicka här. Har du några följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. Vänligen,

Hur fördelas arvet efter en person som är gift och endast har särkullbarn?

2020-10-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Min syster är sedan två år gift med en man. De har inget äktenskapsförord. Han har två barn och hon har två barn sedan tidigare äktenskap.De bor i hus sedan 25 år och han byggde huset innan de träffades.Hur blir arvsfördelningen om han avlider före henne respektive tvärtom?Han är 78 år och jag är 74.Tackar för ett svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då en av makarna avlider, ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Huset din syster och hennes make bor i är alltså giftorättsgods och ska ingå i bodelningen.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Om den ena maken har skulder som överstiger dennes egendom kommer den maken gå in med noll i bodelningen. Skulderna kommer alltså inte följa med, utan den skuldsatta maken kommer "behålla" dem.Det som tillfaller den efterlevande maken i bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska fördelas som arv efter denne.Jämkning av bodelningDet finns en möjlighet för den efterlevande maken att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods, och att det alltså inte ska delas (12 kap. 2 § ÄktB). Detta innebär att om din syster avlider kan hennes efterlevande make begära att få behålla sitt giftorättsgods. Då kommer inte huset ingå i bodelningen (förutsatt att din syster inte äger någon del i huset) utan han kommer få behålla det och endast din systers giftorättsgods kommer ingå i hennes dödsbo. Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Svar på din frågaOm din syster eller hennes make avlider ska alltså först en bodelning göras. Det som tillfaller den avlidnes dödsbo ska fördelas som arv efter denne. Oavsett om din syster eller hennes make avlider först kommer situationen se likadan ut eftersom de inte har några gemensamma barn men båda har två särkullbarn. Enda skillnaden kan bli om den efterlevande maken begär att få behålla sitt giftorättsgods. Den efterlevande maken kommer få hälften av egendomen i bodelningen. Det som finns i den avlidnes dödsbo ska sedan delas lika mellan dennes två barn. Den efterlevande maken har inte rätt att ärva något, så länge denne efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min makes särkullbarn kräva något från mig?

2020-10-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make är avliden.det finns säkullebarn. Vi köpe fadtighet 50/50 2015 gav min make mej sin del gåvobrev, skulle inte räknas som förskott på arv. Jag har lagfart. Jag har större ek tillgång. Kan särkullebarnen begära något av mina tillgångar.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För din fråga är äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) tillämpliga lagar. Vad sker när ett äktenskap upplöses?När ett äktenskap upplöses genom antingen dödsfall eller skilsmässa är huvudregeln att en bodelning ska genomföras. I en bodelning ska makarnas giftorättsgods slås samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgods definieras motsatsvis till det som inte utgör enskild egendom. Utgångspunkten blir således att all egendom utgör giftorättsgods. Makarna själva kan avtala om att viss egendom ska utgöra enskild egendom istället för giftorättsgods genom att upprätta ett äktenskapsförord. Egendom som ena maken fått genom gåva, arv eller testamente kan också utgöra enskild egendom om egendomen är villkorad till att utgöra enskild egendom (7 kap. 1-2 § och 10 kap. 1 § ÄktB). Hur går en bodelning till?I bodelningen läggs allt makarnas giftorättsgods samman och delas lika mellan dem. Eftersom allt som inte gjorts till enskild egendom utgör giftorättsgods kan således både hus och banktillgodohavanden ingå i bodelningen förutsatt att de inte gjorts till enskild egendom. Det som den avlidna maken får i bodelningen + eventuell enskild egendom utgör dennes kvarlåtenskap och är det som ska fördelas till arvingarna genom arv. När ett äktenskap upplöses pga. dödsfall kan dock den efterlevande maken begära att vardera make ska behålla sitt giftorättsgods istället för att genomföra en bodelning. Då delas ingen egendom mellan makarna och det vardera make äger består till fullo (12 kap. 2 § ÄktB). Vem ärver vad?Som ovan nämnt utgörs den avlidnes kvarlåtenskap av vad denne erhöll i bodelningen tillsammans med dennes eventuella enskilda egendom. Om den avlidne inte upprättat något testamente kommer arvet att fördelas enligt den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är det bröstarvingarna, dvs barn, som är närmsta arvingar. Varje bröstarvinge tar lika stor del av arvet. Om din make inte upprättat något testamente kommer hans särkullbarn att dela lika på hans kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB).Din makes särkullbarn har dock ingen arvsrätt efter dig eftersom ni inte har biologiska band. Det som kan påverka särkullbarnens arv efter sin förälder och din egendom är vad som ingår i bodelningen. Eftersom både din och din makes egendom läggs samman och delas lika i bodelningen kan en del av din egendom bli en del av din makes kvarlåtenskap genom likadelningen. Om du har mer giftorättsgods än din make föranleder en likadelning vid bodelning att du får ge egendom till din makes sida. På så sätt kommer särkullbarnen att få tillgång till egendom från dig eftersom det blir en del av deras förälders kvarlåtenskap. Dock så har de ingen rätt att ärva något från dig när du avlider. Du kan också åberopa att vardera make ska behålla sitt giftorättsgods och att bodelning därmed inte ska genomföras. På så sätt behåller du all din egendom och din make all sin egendom och särkullbarnen ärver allt som din make ägde. Jag hoppas du fått vägledning i din fråga! Behöver du ytterligare rådgivning råder jag dig att vända dig till Lawlines juristbyrå här. Med vänliga hälsningar

Kan makes särkullbarn tillgodogöra sig mitt arv?

2020-10-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min man har ett gemensamt barn och min man har även särkullsbarn. Jag har nu fått ett arv efter min mamma. Kan jag försäkra mig om att det arvet endast kommer vårt gemensamma barn tillgodo när både jag och min man har gått bort? I mammas testamente står att det är enskild egendom.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret är att du inte behöver göra någonting särskilt för att arvet endast ska tillfalla ert gemensamma barn, det följer av lagen. Situationen som jag antar gör dig mest orolig är om du går bort före din man. Om du går bort innan din man kommer hela din kvarlåtenskap (giftorättsgods såväl som enskild egendom) ärvas av din man med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Fri förfoganderätt innebär att din man kan öka eller minska på egendomen, men inte testamentera eller ge bort den. Ert gemensamma barn får då en kvotdel ur pappans egendom som denne har rätt till när pappan senare går bort. Exempel:Exempel: Din efterlevande mans kvarlåtenskap är 1000 kr, din kvarlåtenskap är 1 500 kr. 1 500 /2500 =0.6. 0.6 är er gemensamma sons kvotdel av sin pappas egendom som ska motsvara efterarvet från dig. När pappan avlider har han en total egendom på 3000 kr. Er gemensamma son får då ut sitt efterarv från dig motsvarande 1800 kr (3000x 0.6). Resterande kvarlåtenskap är pappans arv som ska delas lika mellan särkullbarnet och ert gemensamma barn.Som du ser från exemplet kommer din kvarlåtenskap endast ert gemensamma barn till godo även i fall då du avlider först. Möjligheten finns naturligtvis att den efterlevande maken spenderar upp större delen av arvet genom dåliga investeringar eller liknande. Är du orolig för det kan du skriva ett testamente där er gemensamma son ärver dig direkt. Testamentet kan avse hela ditt arv eller också bara de delarna som är enskild egendom eller också en viss summa. Hoppas att du fick svar på din fråga annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Hälsningar,

Särkullbarns möjlighet att avstå från sitt rätt till direkt arv till förmån för efterlevande make

2020-10-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, vår pappa har gått bort. Han var gift och vi är 3 syskon (särkullbarns) och hans fru har ett barn (särkullsbarn). Vi vill låta pappas fru bo kvar i huset de äger tillsammans tills vidare och då har vi förstått att vi bör skriva ett testamente? Vi hittar enbart info om detta som är kopplat till efterlevande makas död? Vad vi särkullbarn på pappas sida undrar är vad händer om hans efterlevande Maja väljer att belåna fastigheten ytterligare eller sälja och flytta? Hur säkrar vi arvet isf? Tacksam för svar. Mvh Ulrika
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga på så sätt att du undrar vad som kommer att ske med din och dina syskons arvsrätt i din pappas kvarlåtenskap om ni som särkullbarn, och därmed hans bröstarvingar väljer att avstå från ert direkta rätt till arv till förmån för den efterlevande makan för att denna ska kunna fortsätta bo kvar i deras gemensamma hus. Regler om detta återfinns i Ärvdabalken (ÄB) samt Äktenskapsbalk (ÄktB)En bodelning ska görasTill att börja med så ska en bodelning göras med anledning av äktenskapets upplösande på grund av dödsfall (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Huset som din pappa och hans fru ägde gemensamt blir därmed giftorättsgods som ska ingå i bodelningen. När bodelningen har utförts och man fastställs vardera makens andel i boet så kommer hela din pappas andel att tillfalla dig och dina syskon i egenskap av bröstarvingar. Bröstarvingars rätt till arvI och med att du och dina syskon är ensamma bröstarvingar kommer hela kvarlåtensskapet utfalla till er, enligt den legala arvsordningen samt med stöd i 2 kapitlet 1 § ÄB.Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt rätt till arv när föräldern avlider (3 kap. 1 § ÄB). Det finns dock även en möjlighet för särkullbarn att skjuta upp på sitt arv när föräldern avlider, till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). På så sätt får er pappas fru fortsätta råda över deras tillgångar och därmed sitta kvar i deras gemensamma hem. Ett arvsavstående till den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB bör vara skriftligt både ur tydlighetssynpunkt och ur bevissäkerhetssynpunkt. Det är viktigt att även notera att skrivelsen bör omfatta att de väljer att avstå arv till förmån för den efterlevande maken och att de alltså inte avstår från hela sin arvsrätt. Arvsavståendet till förmån för den efterlevande maken kan noteras i bouppteckningen eller som bilagor till testamentet. Om ett särkullbarn skjuter upp på sitt arv på så sätt i enlighet med 3 kap. 9 § ÄB så kommer barnet att ha rätt till efterarv på samma sätt som barn som inte är särkullbarn. Rätten till efterarv i egenskap av särkullbarnDet är viktigt att ha i åtanke att när särkullbarn avstår från deras direkta rätt till arv till förmån för den efterlevande maken så kommer denna att ta över ert del av kvarlåtenskapet med så kallad fri förfoganderätt. Att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt innebär att att denne får förfoga över egendomen men inte testamentera bort den. Det är alltså i princip fritt fram för den efterlevande att konsumera eller ge bort egendomen. Ett undantag är dock att den efterlevande inte får, genom gåva eller annan liknande handling, orsaka en väsentlig minskning av kvarlåtenskapen, 3 kap. 3 § ÄB. I sådant fall kan arvingarna till den först avlidne maken kräva att den efterlevande maken kompenserar dem för minskningen. Vid bedömningen av vad som anses vara en väsentlig minskning av kvarlåtenskapen ska hänsyn tas till hur stort värdet av minskningen är i förhållande till övrig kvarlåtenskap. Avstår ni ert arv till förmån för er pappas fru är det även endast en kvotdel ni har rätt vid efterarvet, d.v.s. inte en bestämd summa. Detta innebär att det belopp ni skulle kunna få ut idag, om ni inte avstår arvet, både kan vara mindre men också större än vid en framtida fördelning av arvet, eftersom er pappas fru genom sin fria förfoganderätt kommer att kunna bestämma över egendomen. Hoppas detta svar gav viss vägledning för eran situation! Om det kvarstår ytterligare funderingar eller behov av att sätta upp en handlingsplan till hur ni vill gå tillväga rekommenderar jag att ni tar kontakt med en jurist. Juristen kan gå igenom ärendet och företräda dig/er för det fall att det uppkommer en tvist. Om detta är intressant kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Här är en hänvisning till länken som tar dig vidare till att kunna boka en tid med någon av juristerna hos oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Kan särkullbarnen välja att avstå arv till förmån för den efterlevande maken?

2020-10-04 i Särkullbarn
FRÅGA |Gift, har inga egna barn men det finns 3 särkullbarn. Om maken dör och hans barn vill ha ut fadersarvet direkt måste det då finnas ett skrivet papper att barnen avstår sitt arv tills jag dör? Min make och jag har ett testamente skrivet där det står att hans önskan och vilja är att barnen avstår att få ut arvet direkt.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver så har särkullbarn rätt att kräva ut sitt arv direkt när deras förälder avlider till skillnad från gemensamma barn. Särkullbarn kan dock välja att avstå från sin rätt att få ut sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Ett arvsavstående till den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § bör vara skriftligt både ur tydlighetssynpunkt och ur bevissäkerhetssynpunkt. Det är viktigt att även notera att skrivelsen bör omfatta att de väljer att avstå arv till förmån för den efterlevande maken och att de alltså inte avstår från hela sin arvsrätt. Arvsavståendet till förmån för den efterlevande maken kan noteras i bouppteckningen eller som bilagor till testamentet. Särkullbarnen som väljer att göra ett arvsavstående till förmån för den efterlevande maken får istället ut sitt arv från sin förälder som ett efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB). Tänk på att särkullbarnen inte i förhand kan förbinda sig till att avstå arv i framtiden. De kan alltså inte med juridiskt bindande verkan skriva att de kommer att avstå från arv i framtiden när deras förälder avlider, utan det måste ske när situationen blir aktuell. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar