Vem ärver vad? Fru, barn, särkullsbarn.

2019-11-04 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har avlidit Och jag undrar om arvet efter honom.Han har 2-barn sen tidigare och 2-barn i sitt nuvarande förhållande och gift med deras mor. Men alla barn har lämnat boet. Dom har 4 fastigheter som dom äger gemensamt var av dom bor i det ena. Och han har en del pengar på banken. Hur ska det fördelas?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Förutsatt att din far och hans fru hade giftorättsgods (egendom som inte var enskild egendom se 7:2 Äktenskapsbalk) görs i första hand en bodelning mellan din far och hans nuvarande fru (9:1 Äktenskapsbalk). Egendomen delas lika mellan makarna (11:3 Äktenskapsbalk), och din fars andel ska sedan delas lika mellan hans fyra barn (2:1 Ärvdabalk). I och med att två av barnen är barn till hans fru så ska pengarna som dessa två syskon ska ärva gå till frun (3:1 Ärvdabalk). När sedan hon dör får dessa två barn arv efter båda sina föräldrar. De två barnen som inte är barn till frun har rätt att få ut sitt arv direkt (3:1 Ärvdabalk), och får då en fjärdedel av faderns egendom efter bodelning med frun var.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Om särkullbarn avstår sitt arv

2019-10-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är ett Sk särkullbarn, min mor och den nye mannen fick 2 gemensamma barn. När min mor dog fick mannen sitta i orubbat bo, alltså jag tog inte ut min arvsrätt. Nu ligger min "pappa" i livets slut. Vad händer nu? Har jag någon rätt till arv eller går det till syskonen?
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du valde att inte ta ut ditt arv när din mor avled, och undrar vad du har rätt till när din styvfar avlider. Som särkullbarn har man rätt till, men man är inte tvungen, att få ut sin laglott om ens omgifta förälder dör före dennes nya make. Man kan också välja att avstå arvet fram till ens styvförälder avlider. För att ha rätt att få ut ditt arv när din styvförälder sedan avlider, krävs det att du formulerat ditt avstående "till förmån för den efterlevande maken" (3 kap. 9 § ÄB). Formuleringen innebär att du när efterlevande make till din mor avlider, har rätt till arv precis som andra arvingar (3 kap. 2 § ÄB). Du kommer då ärva en kvotdel av din styvfars tillgångar, motsvarande ditt arv efter din mor. Om du istället enbart "avstått ditt arv" får det till följd att du helt och hållet har avstått din rätt till arv. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Arvsrätt - särkullbarn och gemensamt barn

2019-10-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Efter min mammas död efterlämnas 2 miljon kronor. Min pappa lever men är betydligt fattigare än mamma. Jag har en syskon till som min mamma fick med sin föregetts man. Delar vi syskon lika mycket? Är det pappa som ärver halva och vi två får en fjärde del var?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Som jag har förstått det är de efterlevande personerna efter din mor: du, din far, och din halvsyskon (enbart din mors barn och inte din fars barn). Jag har utgått ifrån att din far och mor var gifta. Om så inte var fallet gäller nämligen andra regler (se då den kursiva texten längst ned istället).Jag kommer först allmänt redogöra för arvsrätten. Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes bröstarvingar i första hand har rätt till hela arvet (2:1 ÄB) (det vill säga den avlidnes barn). Hälften av kvarlåtenskapen (arvet) har arvlåtaren rätt att testamentera till vem hon vill, andra halvan utgör laglotten till barnen. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott om de "begär" det. Laglotten är hälften av det som barnet eller barnen hade rätt till om ett testamente inte var skrivet, laglotten är alltså 50% av hela kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). Är ett testamente skrivit ger laglotten er barn 25% vardera (50/2=25). Om ett testamente inte är skrivet är istället arvslotten 50% vardera (100/2).Det finns dock en skillnad mellan dig och ditt syskon utifrån arvsrätten. Ditt syskon räknas som ett särkullbarn. Särkullbarn är ett barn från ett tidigare förhållande. Till skillnad från gemensamma barn (du) har särkullbarnet rätt att få ut minst sin laglott direkt då föräldern avlidit. Du som utgör ett gemensamt barn måste istället vänta på ditt arv tills dess att din far (med utgångspunkten i att din far och mor var gifta) också avlidit (då får du arvet från din mor i form av efterarv). Din far ärver inte med full äganderätt utan istället med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att arvtagaren (din far) får spendera egendomen precis som denna vill, dock inte testamentera bort den eller ge bort egendomen i gåva. Detta för att arvet efter den först avlidna makan (din mor) ska fördelas när den som ärvde med fri förfoganderätt (din far) också avlider (efterarv). Särkullbarnet kan dock välja att frivilligt avstå till förmån för efterlevande make (3:9 ÄB). De får då (precis som de gemensamma barnen) ut sitt arv i form av efterarv vid din fars bortgång (3:2 ÄB). Genom att de avstår till förmån för efterlevande maken betyder inte det att de avstår från arvet helt utan de skjuter fram det.Sammanfattningsvis innebär detta att ditt syskon har rätt till minst sin laglott (25% av arvet) direkt (om ett testamente finns). Har din mor inte skrivit ett testamente har ditt halvsyskon rätt till 50% av arvet direkt. Resterande 50% (alternativt laglottens 25% om ett testamente finns) utgör din arvsdel, men då din far fortfarande lever kommer han ärva den delen med fri förfoganderätt, du får därefter rätt till efterarv.Övrigt; Jag tänker slutligen kortfattat nämna situationen om din far och mor inte var gifta (du kan därmed bortse ifrån denna slutliga del om de var gifta). Om de istället var sambos (eller särbos eller dylikt) har din far ingen arvsrätt utifrån ärvdabalken (sambos ärver inte varandra). Hade din mor dock skrivit ett testamente till förmån för sin sambo (din far) kan han få så mycket som halva kvarlåtenskapen med full äganderätt (50%). Andra halvan utgör laglotten och det delar då du och din halvsyster på, vilket ni får direkt (efterarv är då inte relevant).Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte annars att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar

Ärver särkullbarn vid tillämpning av 12 kap. 2 § äktenskapsbalken?

2019-10-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Särkullbarns moder hade bara skulder i bouppteckning. Efterlevande make begärde jämkning enligt ÄktB 12:2 och bodelning. Inga gemensamma barn. Ärver särkullbarnet något efter moderns make? Om inte ska särkullbarnet ändå kallas till bouppteckning?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring jämkning av bodelning hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB), och regler kring särkullbarns rätt till arv hittar du i ärvdabalken (ÄB).Så som du har nämnt, har en efterlevande make vid den andra makens död rätt att välja att avstå från att ha en bodelning. När denna jämkning sker behåller alltså den efterlevande maken och dödsboet sina respektive giftorättsgods (12 kap. 2 § första stycket ÄktB).Särkullbarnet är en bröstarvinge till modern, vilket innebär att moderns barn är en del av den första arvsklassen och ska därmed ärva först efter sin moder (2 kap. 1 § ÄB). Vanligtvis ska hela kvarlåtenskapen efter en makes död tillfalla den efterlevande maken om en bodelning har skett mellan makarna vid den ena makens död. Om detta var fallet skulle särkullbarnet kunna kräva ut sin laglott från kvarlåtenskapen som hade tillfallit den efterlevande maken (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Eftersom en bodelning inte har skett mellan makarna kan moderns särkullbarn endast ärva från modern och inte från moderns make. Detta eftersom särkullbarnet inte tillhör någon av arvsklasserna till moderns make (2 kap. 1-3 §§ ÄB).Som svar på din fråga ärver alltså särkullbarnet inte från sin moders make, eftersom särkullbarnet inte tillhör någon av den efterlevande makens arvsklasser och blir därmed inte arvsberättigad (2 kap. 4 § ÄB). Barnet behöver därmed inte heller vara med i bouppteckningen.Hoppas du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Har särkullbarn samma rätt till arv som biologiska barn?

2019-11-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Min fru är död. Vi har inga gemensamma barn men har två barn var innan. Hennes barn har fått sin laglott. Vi har testamente där vi ärver varandra. Vad händer när jag går bort. Delas totala kvarlåtenskapen lika mellan barnen eller får mina barn allt efter mej?
Isabelle Sewelén |Hej, Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du nämner i frågan att din hustrus barn från tidigare förhållande (även kallat särkullbarn) valde att ta ut sin laglott direkt vid hennes bortgång, samt att ni under äktenskapet upprättade ett testamente om att ni skulle få ärva efter varandra.Jag tolkar din fråga som att du nu undrar om särkullbarnen kommer att få ärva efter dig tillsammans med ditt biologiska barn, eller om enbart ditt biologiska barn kommer att få ärva. I mitt svar kommer jag därför gå igenom vad som kommer att hända med din kvarlåtenskap när du går bort och vad lagen säger.Bestämmelserna om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingars arvsrättEnligt den legala arvsordningen ska bröstarvingar i första hand ärva den avlidne. Bröstarvingen är således den avlidnes biologiska barn (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne däremot var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla denne i stället (3 kap. 1 § ÄB).Om särkullbarn tar ut sin laglott direktEtt särkullbarn har dock alltid rätt att ta ut sin laglott direkt från sin biologiske förälder (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är hälften av den arvslott som tillkommer bröstarvingar (7 kap. 1 § ÄB). Om särkullbarnet valt att ta ut sin laglott direkt, innebär det också att hen redan förbrukat sin lagstadgade rätt till arv, samt rätten till efterarv vid din bortgång (3 kap. 1 § ÄB).Om särkullbarn avstår arv till förmån för efterlevande makeFörhållandet hade varit annorlunda om särkullbarnet hade avstått arvet till förmån för efterlevande make, (3 kap. 9 §ÄB). Hade hen avstått sitt arv till förmån för dig och inte tagit ut sin laglott hade alltså hen fått ärva av det som återstår av kvarlåtenskapen vid din borgång tillsammans med ditt biologiska barn, utifrån sin kvotdel (3 kap. 2 § ÄB).Testemente mellan makarNi hade även upprättat ett testamente om att ni skulle ärva varandra, troligen att ni skulle få ärva varandra med full äganderätt, vilket innebär att du i princip är fri att testamentera bort egendom som härrör från din bortgångne hustru (förutsatt att inget annat framgår av testamentet, exempelvis att viss egendom skulle få ärvas med fri förfogande rätt och ärvas av annan vid din bortgång).Kommer både särkullbarnen och ditt biologiska barn ärva efter dig?Eftersom särkullbarnen redan valt att ta ut sin laglott kommer de inte att ärva efter dig. Det följer också av den legala arvsordningen som innebär att bröstarvingar i första arvsklassen ärver i första hand, d.v.s det biologiska barnet till den avlidne (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär alltså att ditt biologiska barn kommer få ärva all din kvarlåtenskap vid din borgång. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Har särkullbarnen har väl alltid rätt till sin arvslott

2019-10-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej . Är omgift och har två barn 10 och 6 år. Har två särkullbarn (38 och 40 år) sen tidigare. Är 65 år och min fru 47 år. Har lån på huset ca 1 230 000 kr. Min fråga: Hade en tanke att amortera av ca 500 000kr nästa år då ena lånet ska omsättas. Lönsamt eller ej?...för stunden Ja. Men skulle min fru kanske ha bättre nytta av dem senare tro?...Logiskt dör jag före henne och särkullbarnen har väl alltid rätt till sin arvslott? Vill bara bolla frågan med någon neutral...Mvh Roger Pihl
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Reglerna för arvsrätt finner du i ärvdabalken (1958:637). Särkullbarn har alltid rätt till laglott från deras biologiska föräldrar, enligt 7 kapitlet ärvdabalken. När du avlider har dina barn från det tidigare äktenskapet rätt att plocka ut sin del av arvet direkt, enligt 3:1 äktenskapsbalken. Särkullbarn kan avstå från att plocka ut sitt arv direkt och därmed erhålla en rätt till efterarv likt era gemensamma barn. Mer om efterarv finner du (här). Jag hoppas du fått svar på din fråga Vänligen,

Vem har rätt att ärva min farbror?

2019-10-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Min farbror som inte har några egna barn är gift med en kvinna som har två barn. Min far och jag undrar om dessa särkullbarn har rätt till arv efter farbrodern? Om nu hon går bort innan farbrodern, vad händer då?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör arv blir Ärvdabalken (ÄB) tillämplig för att utreda din fråga. Det korta svaret på din fråga är att din farbrors frus särkullsbarn inte har rätt till något arv från din farbror, om inte din farbror har upprättat ett testamente där det står att dem ska ärva honom. Detta beror på att fruns barn inte finns med i din farbrors uppstigande eller nedstigande led, av vilka som har rätt att ärva honom. För att förtydliga mitt svar kommer jag därför ställa upp vilka som har rätt att ärva din farbror.Till att börja med är det den avlidens bröstarvingar som har rätt att ärva sin förälder med lika lott. Det vill säga den avlidnes barn har rätt att ärva sin förälder med lika del av arvet, 2 kap. 1 § ÄB.Om det dock inte finns några barn i bilden, men en make/a finns med (vilket det gör i ert fall) ärver makan den avlidne med fri förfoganderätt. Det vill säga er farbrors fru kommer ärva er farbror med full äganderätt till hans tillgångar, 3 kap. 1 § ÄB. Detta för att de var gifta. Efter att er farbrors fru avlider kommer er farbrors efterarvingar få ärva den del som finns kvar (om det finns något kvar det vill säga ) av er farbrors arv och som efterarvingarna har väntat på, på grund av att makan ärvde först. Detta innebär i ert fall att er farbrors föräldrar får den del av arvet som är kvar. Men om föräldrarna inte lever, delar farbrorns syskon på arvet. Och om inte syskonen till farbrorn lever, ärver syskonbarnen istället. Vilket bli ni i frågan, enligt 2 kap 2 § ÄB. Förtydligande av arvsklasserna (förstår att det är otydligt i textform):1. Första arvsklass: Först ärver den avlidens barn. Men om make/maka finns med i bilden, ärver denne först och när denne avlider ärver sedan barnen deras lotter av sin avlidne förälder. 2 kap. 1 § ÄB.2. Andra arvsklass:Men om det inte finns med barn i bilden, ärver den avlidnes föräldrar. Om det inte finns föräldrar till den avlidne, ärver den avlidens syskon. Finns det inga syskon ärver syskonbarnen. 2 kap. 2 § ÄB.3. Tredje arvsklass: Men om inga barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn lever, tar farföräldrar och morföräldrar arvet och delar lika lott. 2 kap. 3 § ÄB.4. Och sista alternativet, om det inte finns någon av dessa ovan nämna arvingar i liv till den avliden, tillfaller den avlidnes arv den allmänna arvsfonden. 5 kap. 1 § ÄB.Observera att arvet måste tillfallas i denna arvsordning och att arv endast kan tilldelas den som är vid liv, 1 kap 1 § ÄB. Det vill säga att man börjar kolla i första arvsklassen om det finns arvingar och om inte går man till nästa arvsklass och så vidare… Och om det inte finns någon arvinge i liv från någon arvsklass, tillfaller den avlidnes arv den allmänna arvsfonden, 5 kap. 1 § ÄB. Som ni ser ärver alltså inte er farbrors frus särkullsbarn er farbror, eftersom de inte tillhör någon av arvsklasserna till er farbror. Och gällande er fråga ifall er farbrors fru avlider innan honom så har hennes särkullsbarn rätt till sitt arv direkt om de så önskar, 3 kap. 1 § ÄB. Dock kan särkullsbarnen avstå sin rätt att genast få ut sitt arv till förmån för den efterlevandemaken, det vill säga er farbror i detta fall. Särkullsbarnen blir då efterarvingar till sin mamma. Hoppas att ni fick svar på er fråga, annars är det bara att ni kontaktar oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Arvsfördelning? "Bröstarvinge, faders fru och adoptivdotter"

2019-10-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mor och far var gifta fram till att mor avled av sjukdom. Jag var då enda barnet. Far gifte sedan om sig med en kvinna som hade/har 1 dotter som far sedan adopterade. Nu har far avlidit och jag undrar då hur arvsfördelning och olika rättigheter kommer att falla ut. Vi är alltså tre kvar i livet: jag, fars fru och hennes dotter.
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för denna fråga är ärvdabalk (1958:637) (ÄB).Jag kommer först allmänt och översiktligt redogöra för arvsrätten. Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes bröstarvingar i första hand har rätt till hela arvet (2:1 ÄB) (det vill säga den avlidnes barn). Hälften av kvarlåtenskapen har arvlåtaren rätt att testamentera till vem han vill, andra halvan utgör laglotten till barnen. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott och de "begär" det. Laglotten är hälften av det som barnet eller barnen hade rätt till enligt lag, det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). Gällande adopterade barn ska barnet ses som adoptivförälderns barn (som en bröstarvinge). Som i ditt fall, när en make adopterar den andra makens barn anses barnet som makarnas gemensamma barn (4:21 FB). Om det finns ett testamente från er far där han testamenterar bort 50% av sin kvarlåtenskap till någon annan har ni därmed rätt till 25% var i form av er laglott (25%+25% = laglotten). Finns det inte ett testamente uppgår er arvslott istället till 50% var av kvarlåtenskapen (adoptivbarnet och du) (50%+50% = hela kvarlåtenskapen).Gällande adoptivbarnet andel av kvarlåtenskapen kommer den dock först tillfalla modern (din fars fru). De gemensamma barnens arvslott ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt (den efterlevande maken har inte full äganderätt över den och får bland annat inte testamentera bort denna egendom). De gemensamma barnen får då ut sitt arv först efter den andra föräldern avlider i form av efterarv (3:2 ÄB). Fri förfoganderätt innebär att arvtagaren får spendera egendomen precis som denna vill, dock inte testamentera bort den eller ge bort egendomen i gåva. Detta för att arvet efter den först avlidna maken ska fördelas till dess arvingar när den som ärvde med fri förfoganderätt också avlider (efterarv).Då din fars fru inte är din mor utgör du ett så kallat särkullbarn. Du har då rätt att få ut din del av kvarlåtenskapen från din dar direkt (du behöver inte vänta som adoptivbarnet får). Du kan dock välja att frivilligt avstå till förmån för efterlevande maka (3:9 ÄB) (exempelvis på grund av att arvlåtaren ber om detta i ett testamente). Du får då (precis som ett gemensamt barn) ut ditt arv i form av efterarv vid den efterlevande makans bortgång istället (3:2 ÄB). Efterlevande maka kommer då ärva barnets "del" med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt.Sammanfattningsvis; Det framgår inget om något testamente i din fråga, så jag utgår ifrån att ett sådant inte finns från din far. Arvsfördelningen blir då som sådan att du ärver som särkullbarn din andel direkt (50%). Den adopterade dottern ses som deras gemensamma barn, då kommer din fars fru ärva dottern andel (50%) med fri förfoganderätt, och därefter (när hon avlider) kommer adoptivbarnet ärva sin andel (efterarv). Relevant för dig kan även vara din mors efterarv, om din far ärvda henne med fri förfoganderätt vid hennes bortgång. Om du ännu inte mottagit arv från din mor (om hon hade någon kvarlåtenskap), och din far ärvde henne med fri förfoganderätt tordes du ska få arv i form av efterarv också uträknat ifrån din fars kvarlåtenskap, utöver din arvslott från honom.Vill du ha ytterligare rådgivning är du välkommen att boka tid med någon av Lawlines jurister här. Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte annars att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar