Äktenskapsförord påverkar inte vem som ärver

2019-07-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Vad innebär det att ett par har äktenskapsförord och testamente för vad som räknas in i särkullbarnens laglott? Ärver den efterlevande maken den först avlidne makens enskilda egendom och särkullbarnens laglott minskar eller tillfaller HELA den enskilda egendomen den först avlidne makens särkullbarn?Är det annorlunda om man bara är sambon? Ärver i så fall den först avlidnes särkullbarn hela den enskilda egendomen efter deras avlidne förälder?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt för mig att ge ett exakt svar på din fråga då det inte framkommer vad som står i testamentet. Jag kommer därför att förklara mer generellt kring vad som gäller för ett särkullbarns arvsrätt. Först och främst kan nämnas att ett äktenskapsförord inte är avgörande för vem som ärver vad utan endast påverkar huruvida egendom vid en bodelning mellan makar är enskild egendom eller giftorättsgods (7 kap 1 § äktenskapsbalken och 10 kap 1 § äktenskapsbalken). Särkullbarn ärver före efterlevande makeIfall inget testamente finns ärver makar före alla arvingar, förutom särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt och behöver inte vänta tills den efterlevande maken avlider (3 kap 1 § ärvdabalken). I detta fall finns ett testamente och det är genom testamentet möjligt att inskränka på ett barns, s.k. bröstarvinges, arvslott. Som bröstarvinge har man dock alltid rätt till hälften av sin arvslott, den s.k. laglotten (7 kap 1 § ärvdabalken). Skulle ett testamente inskränka på ens rätt att få ut sin laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sitt arv (7 kap 3 § ärvdabalken). Oavsett vad som står i testamentet kan alltså särkullbarn påkalla jämkning av testamentet och få ut sin laglott. De behöver inte vänta på att den efterlevande maken ska avlida för att få ut sin andel av arvet. Äktenskapsförord påverkar inte arvetÄktenskapsförord påverkar som sagt inte vem som ärver utan avgör endast vilken egendom som ska ingå i en bodelning mellan makarna. En bodelning ska göras ifall en av makarna avlider (9 kap 1 § äktenskapsbalken och 1 kap 5 § äktenskapsbalken). Det är endast giftorättsgods och inte enskild egendom som ska ingå i en bodelning (10 kap 1 § äktenskapsbalken). Giftorättsgodset ska sedan som huvudregel delas lika mellan makarna, i detta fall den efterlevande maken och dödsboet (11 kap 3 § äktenskapsbalken). Den efterlevande maken kan dock också välja att vardera sida ska behålla sin andel av giftorättsgodset (12 kap 2 § äktenskapsbalken). När sedan arvet efter den avlidna ska fördelas mellan arvingarna och testamentstagare påverkas inte vad man kan ärva av huruvida egendomen varit enskild eller giftorättsgods vid bodelningen. En make kan alltså ärva egendom som vid bodelningen var enskild. Här är det viktiga istället vad som står i testamentet, ifall viss egendom ska ärvas av en viss person eller om det istället en generisk andel som var testamentstagare ska ärva. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur blir det med vår egendom vid skilsmässa respektive dödsfall?

2019-07-12 i Särkullbarn
FRÅGA |När vi gifte oss skrevs ett äktenskapsförord, där bland annat angavs att min villa ska fortsatt vara min enskilda egendom. Några år senare skrevs ett gåvobrev, där gåvan till hustrun är halva villans värde, men som giftorättsgods.Innebär detta att, både vid skilsmässa och vid min död, hustrun endast har rätt till hälften av halva husets värde (1/4)? Eller, som den egentliga avsikten var, halva (1/2) vid min död men en fjärdedel (1/4) vid skilsmässa? Motivet är att jag vill ha fördel vid skilsmässa, samtidigt som jag vill ge hustrun fördel över mina särkullbarn, när jag dör. Kan man nu i efterhand komplettera gåvan till: Vid min död 1/2 och vid skilsmässa 1/4 av villans värde? Genom att:* skriva ett nytt gåvobrev som ersätter det nuvarande? eller* komplettera det nuvarande gåvobrevet? eller * skriva en revers/skuldebrev inom äktenskapet där jag tillskriver hustrun den extra fjärdedelen (1/4) villkorat att gälla/tillgodogöras henne vid min död? eller* finns det andra möjligheter på förslag?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga upprättades det i samband med ert giftermål ett äktenskapsförord i vilket det bland annat angavs att din fastighet skulle vara din fortsatt enskilda egendom. Några år senare skänkte du 1/2 fastigheten till din hustru som giftorättsgods. Idag äger ni halva fastigheten var, din halva är din enskilda egendom, medan hennes halva andel utgör giftorättsgods. Du undrar nu vad som sker dels vid skilsmässa, dels för det fall att du avlider. Du vill ha fördel vid skilsmässa, samtidigt vill du ge din hustru fördel över dina särkullbarn när du avlider.När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § första stycket Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). I bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB).När det görs en bodelning er emellan, oavsett om den sker på grund av äktenskapsskillnad eller att du avlider, kommer inte din halva av fastigheten att ingå, då den är din enskilda egendom. Din hustrus andel i fastigheten utgör giftorättsgods och kommer att ingå. I princip innebär det en hälftendelning och man kan se det som att hon får 1/4 av fastigheten och du 3/4. Du erhåller 1/4 genom bodelningen och halva fastigheten, 2/4, är redan din enskilda egendom. (Resonemanget blir dock något hypotetiskt då du får ha i åtanke att värdet av allt giftorättsgods ska ingå i bodelningen och att det därefter ska göras en skuldtäckning. Om en make exempelvis har 500.000 kronor i giftorättsgods, men 450.000 kronor i skulder kommer vederbörande endast att gå in med 50.000 kronor i bodelningen). Bodelningen sker på samma sätt, oavsett om ni skiljer er eller om du avlider. Vid en skilsmässa blir det således i princip som du önskar; du kommer att erhålla en större andel av fastigheten än din hustru.Om du avlider ska som synes en bodelning göras enligt ovan, innebärande att kvarlåtenskapen efter dig innefattar mer av fastigheten än vad din hustru får. Hennes halva kommer att delas även då. Om ni har barn inom äktenskapet är det inte något direkt problem. Då ärver din hustru dig, de gemensamma barnen ärver er båda den dag hon går bort. Eftersom du har särkullbarn innebär det däremot att barnen har rätt att få ut sitt arv direkt när du gått bort (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Bröstarvingar (dvs. dina barn) ärver enligt den legala arvsordningen med lika stor andel (jfr 2 kap. 1 § ÄB). I ditt fall innebär det att dina barn delar på kvarlåtenskapen efter dig (i princip halva fastigheten som är din enskilda egendom och den fjärdedel du erhåller i bodelningen). För att reglera det är min rekommendation att du skriver ett testamente. Det är i svensk rätt inte möjligt att göra barn helt arvlösa, ett barn har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är halva arvslotten. För att exemplifiera det enkelt: Om vi antar att det när du avlider finns en kvarlåtenskap efter dig om 1.000.000 kr (innefattande såväl enskild egendom som delat giftorättsgods) och du har två särkullbarn, har dessa rätt till 500.000 kronor var. Om du testamenterat bort all din egendom krävs att barnen påkallar jämkning för att få ut laglotten. Arvslotten för vardera barn i exemplet är 500.000 kronor, innebärande att laglotten är 250.000 kronor. Du bör således skriva ett testamente, antingen att du testamenterar bort all din kvarlåtenskap till din hustru eller att du testamenterar bort viss egendom (t.ex. viss andel av fastigheten). Du kan därmed styra fördelningen av din egendom vid din bortgång, med undantag för laglotten. En fördelning genom testamente innebär att din hustru kan få en fördel i förhållande till särkullbarnen.Exakt hur testamentet bör skrivas går tyvärr inte att besvara utan att veta hur dina tillgångar ser ut. Det "enklaste" är givetvis att du skriver ett testamente i vilket du testamenterar all din kvarlåtenskap till din hustru. Då krävs det att dina barn påkallar jämkning av testamentet. Laglottsanspråket är endast giltigt om i sex månader, om de inte begär jämkning inom sex månader från att de tagit del av testamentet kommer allt att tillfalla din hustru. Ett alternativ är att testamentera bort fastigheten till henne, del av fastigheten till henne eller all din egendom utom laglotten. För att du ska få det så korrekt som möjligt är det en god idé att du tar hjälp av en jurist för att upprätta testamentet så det blir precis som du önskar. En jurist på Lawlines juristbyrå kan vara behjälplig för ändamålet. Om du är intresserad att anlita en av våra jurister med hjälp att upprätta ett testamente efter dina önskemål är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert.Med vänliga hälsningar,

Hur stor andel ärver barn respektive särkullbarn?

2019-07-10 i Särkullbarn
FRÅGA |Det finns två arvingar varav en är särkull. Hur stort arv ska de ha vardera? Två trejedelar resp en tredjedel eller tre fjärdedelar resp en fjärdedel?
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och dess fördelning finns i Ärvdabalken (1958:637). När du skriver att det finns "två arvingar varav en särkull", tolkar jag det som att det finns två barn, där ett av barnen är ett särkullbarn.Som huvudregel delar arvlåtarens barn, s k bröstarvingar, lika på arvet om inget annat är föreskrivet (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken).I din situation finns två arvingar som alltså ska ha hälften var. Skillnaden mellan barnet och särkullbarnet blir främst i och med möjligheten att direkt få ut sitt arv om den avlidne lämnar kvar en make. Särkullbarnet har rätt att på en gång få ut sitt arv om inget annat är föreskrivet, medan den andra bröstarvingen får vänta tills den efterlevande makes bortgång. (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Vänliga hälsningar,

När beräknas särkullbarnets laglott?

2019-07-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Angående arv särkullbarnMin mammas man har gått bort och han efterlämnar sig två barn. De har ju rätt till sin laglott. Beräknas denna endast på de tillgångar som finns då deras far gått bort? Om de väljer att avstå sin laglott (mamma får sitta i orubbat bo) - hur beräknas då den då mamma går bort? Beräknas den på tillgångar vid tillfället då deras far gick bort? Eller beräknas den på de tillgångar som finns då även min mamma går bort? Mamma har efter sin makes död fortsatta inkomster, överskott av kapital mm. Ska detta räknas in i särkullbarnens laglott då mamma går bort?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som vad som händer med arvet när särkullbarn avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och om detta görs, hur arvet ska beräknas när även den efterlevande maken sedan avlider. Observera att med laglott menas hälften av den totala arvslotten enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken (hädanefter ÄB). Särkullbarnen har alltså rätt till åtminstone hälften av det som deras far efterlämnar. Sannolikt har de rätt till allt som deras far efterlämnar eftersom de är hans bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ÄB. Laglott blir aktuellt i det fall fadern testamenterat bort sin egendom. Att avstå sitt arv till förmån för efterlevande makenNär särkullbarnens far avlider ska deras arv beräknas. Detta efter att en bodelning mellan din mamma och den avlidne görs. Arvet kan enklast delas upp genom ett exempel:När bodelningen är klar har din mamma och den avlidna maken 500 000 kronor vardera. Makens 500 000 ska ärvas av hans två barn. Detta såvida det inte finns ett testamente. I det fall han har testamenterat bort så mycket som han lagligen kan ska 250 000 ärvas av hans barn (250 000 utgör deras sammanlagda laglott). För enkelhetens skull utgår jag från att de har rätt till hela arvet om 500 000. Särkullbarnen kan avstå från deras 500 000 till förmån för din mamma (3 kap. 9 § ÄB). Vad som händer då är att särkullbarnen har efterarvsrätt, vilket innebär att de kommer att ärva sin fader efter att din mamma avlider. Frågan som du uppstår är hur mycket de ska ärva. I exemplet avstår särkullbarnen från sitt arv med 500 000 kronor. Din mamma har då sammanlagt fått erhålla 1 000 000. Således har de bidragit med ½ (alltså 50 %) av din mammas förmögenhet. Särkullbarnen har därför enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB rätt till en kvot motsvarande hälften av din mammas kvarlåtenskap när hon sedan avlider. Viktigt att veta är att de 500 000 som särkullbarnen avstår ärver din mamma med fri förfoganderätt. Det innebär att hon får använda pengarna i princip hur som helst, dvs hon får slösa bort dem eller spara dem. Däremot får hon inte testamentera bort dem. Det får hon bara göra med sina egna 500 000 kronor. Skulle din mamma äga 2 000 000 när hon avlider har särkullbarnen alltså rätt till hälften. Detta gäller dock bara om värdeökningen beror på arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete (3 kap. 2 och 4 § ÄB). Alltså ska inte värdeökning som beror på exempelvis aktiesparande ingå i särkullbarnens efterarv. Har din mamma 300 000 kvar när hon avlider har de alltså rätt till 150 000. SammanfattningArvet (och laglotten) beräknas alltså först direkt efter att maken avlidit (dock efter att bodelning mellan makarna gjorts). Skulle särkullbarnen avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken kommer en efterarvskvot att räknas ut. Särkullbarnen har rätt att ärva så mycket som motsvarar deras kvot av den efterlevande maken, när denne avlider. Således görs en ny beräkning när den efterlevande avlider. Konsekvensen av att som särkullbarn avstå sitt arv till förmån för efterlevande maken är att man riskerar att bli totalt arvlös i det fall den efterlevande inte har några kvarlåtenskapen när denne avlider. Man kan förvisso också ärva mer än vad man hade gjort om man inte avstått sitt arv. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

​Hur förhindrar jag att min fru blir av med bostaden när jag avlider?

2019-07-14 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag är gift sedan 20 år men har inga gemensamma barn med min fru utan två barn från tidigare äktenskap. Min fru har inga barn. Vi bor i en bostadsrätt sedan 18 år och barnen är utflugna sedan länge. Det som bekymrar mig ganska mycket är följande:Vid min bortgång kan mina barn lägga anspråk på min bostad och kasta ut min fru därifrån? Detta är riktigt olyckligt för min fru. Finns det något sätt medan jag lever och har ork att se till att detta (övertagande av min bostad av mina barn) blir omöjligt.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Din fråga är familjerättslig och regleras av ärvdabalken (förkortad ÄB), som behandlar arv och testamente. Dina barn benämns som bröstarvingar i lagen men är i förhållande till din och din frus äktenskap är de särkullbarn, dvs. barn som är födda utanför äktenskapet. I första hand ärver alltså dina barn enligt 2 kap. ÄB, så länge arvlåtaren inte är gift med föräldern till de gemensamma barnen, 3:1 ÄB. Bröstarvingar ingår i den första arvsklassen och tar "lika lott", dvs. ärver lika mycket, 2:1 ÄB. Särkullbarn har rätt att omgående få ut sin laglott vid händelse av din död, 3:1 ÄB.Du kan disponera över halva kvarlåtenskapen genom testamenteSom reglerna ser ut idag finns den sk. laglotten kvar, vilket utgör bröstarvingarnas rätt att ärva hälften av arvslotten, 7:1 ÄB. Arvslotten är alltså den del av arvet som bröstarvingen skulle ha fått, om du inte reglerat din kvarlåtenskap genom testamente (se 2:1 ÄB). Har du en bröstarvinge ärver denna i sådana fall hela din kvarlåtenskap, har du två barn ärver de ½ var, osv.Bröstarvingen har alltså en ovillkorlig rätt att få ut sin laglott från ditt arv. I praktiken innebär det att du kan testamentera 50% av din kvarlåtenskap till din fru med giltig verkan. Ingenting hindrar dock dig från att testamentera hela din egendom till din fru men dina barn kan i sådana fall begära jämkning i testamente för att få ut sin laglott, 7:3 ÄB. Om bröstarvingarna inte begär jämkning inom 6 månader från det att de fick kännedom om testamentet (14:4–5 ÄB), går bröstarvingarna miste om rätten att begära jämkning av testamentet. Trots att de har rätt till laglotten måste de alltså begära att få ut den inom den angivna tiden, annars blir testamentet giltigt.Råd: basbeloppsregeln, reglering genom testamente och/eller arvsavståendeDu kan alltså testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap med (juridiskt) bindande verkan (9:1 ÄB). Andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglotter, vilken du förvisso kan testamentera bort, men begär bröstarvingarna jämkning inom 6 månader från deras kännedom om testamentet har de rätt till den delen av din kvarlåtenskap (14:5 ÄB). Utgör din del av bostaden häften eller mindre än hälften av din kvarlåtenskap, kan du utan problem testamentera det åt din fru. Hon har också rätt att få behålla egendom efter bodelningen, till ett värde av 4 gånger det prisbasbelopp som gäller för året, om det finns kvar medel i boet enligt den sk. basbeloppsregeln, 3:1 andra stycket ÄB. För år 2019 skulle det generera 4 x 46 500 = 186 000 kr. Det gäller alltså dels om det finns kvar medel i boet, dels om hennes andel understiger det 4 x prisbasbeloppet och har företräde framför särkullbarns rätt att få ut sin laglott. Din fru har rätt att få bostadsrätten på sin lott om hon behöver den bäst, 11:8 första stycket ÄB. Det är bara din fru som kan göra gällande att hon behöver bostaden bäst, om det föranleds av din död, 11:8 tredje stycket ÄB. Dina barn kan inte åberopa den bestämmelsen.Dina barn kan också välja att göra ett arvsavstående, 3:9 ÄB. Det innebär att de avstår från att ärva dig direkt och får istället ut ½ av din frus kvarlåtenskap vid hennes bortgång, 3:2 första stycket ÄB. Du kan informera dina barn om att din fru i sin tur inte kan testamentera bort egendom som ska tillfalla dem, enligt samma bestämmelse (se också 3:3 ÄB).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Särkullbarn har rätt till efterarv om basbeloppsregeln ger efterlevande make rätt att ärva

2019-07-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har avlidit och efterlämnar fyra barn som är gemensamma med änkan, som är min mor, samt två barn från ett tidigare äktenskap. Pappa saknade fast egendom och de egna pengarna räckte inte riktigt till begravningskostnaderna. Jag bedömer att värdet av mina föräldrars samlade tillgångar vid dödsfallet med god marginal understiger fyra basbelopp. Därför har jag begärt att kommunen ska utreda min fars ekonomi för att kunna besluta om en dödsboanmälan till Skatteverket.Nu undrar jag om mina äldre halvsyskon, som alltså inte får ut något arv efter sin far, automatiskt räknas som arvingar den dagen deras styvmor dör, eller om de behöver göra någon form av arvsavstående för att få del av ett eventuellt arv efter min mor. Hur går det i så fall till?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vanligtvis har särkullbarn rätt att få ut sin del av arvet direkt, men den efterlevande maken ska efter bodelning alltid ha rätt till minst fyra prisbasbelopp ur den gemensamma egendomsmassan (3 kap 1 § ärvdabalken). Denna skyddsregel kallas basbeloppsregeln och går före ett särkullbarns rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt. Istället får särkullbarnen då en rätt till s.k. efterarv efter sin förälder när den efterlevande maken dör (3 kap 2 § ärvdabalken). När din mor avlider kommer alltså dina halvsyskon att ha rätt till ett efterarv efter sin far. De behöver inte göra något arvsavstående utan rätten till efterarv får de automatiskt i och med att de inte hade något val om de ville få ut sitt arv direkt eller vänta tills din mor avled. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad händer för särkullbarn när efterlevande make gått bort?

2019-07-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Min mamma var gift med min styvfar och de har två gemensamma barn. Styvfar har två barn sedan tidigare och mamma har mig sedan tidigare. Styvfar är död sedan några år tillbaka och hans två särkullbarn har fått sin laglott. I deras testamente står set att mamma ska bo i orubbat bo, vilket hon har gjort. Det står att när hon går bort ska arvet tillfalla deras gemensamma barn. Hur blir det för mig som är mammas särkullbarn? Det finns ett hus som ska säljas och en massa andra ting i huset. Nu har mamma gått bort och vi som är kvar undrar.
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din situation har din mamma gift om sig och har haft ett gemensamt testamente med sin make som nu har gått bort (din styvfar). Testamentet innebörd var så att särkullbarnen fick sin laglott men att resten skulle tillfalla din mamma till dess att hon gått bort, vilket hon nu har gjort. Alltså finns det dels egendom kvar från din styvfars sida som ska ärvas nu när din mamma gått bort, dels den egendom som din mamma kvarlämnar. Eftersom testamentet anger att arvet ska tillfalla deras gemensamma barn kommer all deras förmögenhet (huset och andra ting i huset) tillfalla dem. Undantag för detta är dock att du som särkullbarn alltid har rätt till att få ut din laglott från din mamma. Du har alltså rätt till arv oavsett vad testamentet säger. Hur stort arv det blir beror på hur många barn som din mamma har. I princip är din laglott hälften av det arv som du skulle ärvt om inget testamente fanns (dvs. om din mamma har 4 barn skulle du ha ärvt 1/4 av arvet, din laglott är då 1/8 av arvet).I praktiken tillförordnas en dödsboförrättare som genomför arvskiftet och delar ut egendomen. Är det så att flera måste dela på värdet av huset kan det säljas eller så kan arvingarna själva avtala om hur de vill göra (om inget annat är testamenterat). Med vänlig hälsning,

Hur säkerställa att särkullbarn ärver enskild egendom direkt?

2019-07-03 i Särkullbarn
FRÅGA |2 makar med var sina särkullbarn, inga gemensamma barn har äktenskapsförord om enskild egendom (landställen) som de hade innan de gifte sig, önskan är att den enskilda egendomen oräknat ska gå till respektive barn är någon av makarna dör. Övrigt arv (inkl nuvarande bostad) kommer barnen skriva att de avstår till förmån för den efterlevande( den delen med arvsrätt står tydligt förklarat i annat svar , tack för det) Frågan är: kommer värdet av den enskilda egendomen räknas bort från det totala arvet eller behöver de ge varsina barn dessa i gåva innan de dör, för att slippa ta med värdet av den enskilda egendomen i bouppteckningen.
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Utifrån din fråga förstår jag det som att vardera make har ett särkullbarn så detta är vad jag kommer utgå ifrån i mitt svar. När den ena maken dör kommer en bouppteckning göras. Bouppteckningen kommer bestå av makens enskilda egendom och häften av makarnas gemensamma egendom. När detta är gjort kommer denna makens särkullbarn ha rätt att ärva allt, se 3 kap. 1 § ÄB. Sedan kan barnet skriva att de avstår en del av arvet till förmån för efterlevande, se 3 kap. 9 § ÄB. Svar: eftersom egendomen är enskild genom äktenskapsförord och särkullbarn har rätt att ärva före make kommer respektive barn ärva förälderns enskilda egendom direkt när föräldern avlider. Makarna behöver alltså inte ge bort sin enskilda egendom i gåva innan de dör, eftersom den ändå kommer gå direkt till deras barn. Hoppas du fått svar på din fråga! Ifall det skulle uppstår mer frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar