Vad har vårt särkullsbarn rätt till?

2019-01-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är ett gift par i 70-års åldern. Mannen har ett särkullsbarn, vi har två gemensamma barn.Vi har skrivit testamente att särkullsbarnet endast ska få laglotten. Särkullsbarnet har mycket god ekonomi, och vi har minimal kontakt. Om mannen går bort först skulle det bli svårt för hustrun att kunna lösa ut särkullsbarnet och samtidigt ha möjlighet att behålla huset. Mannen vill även av andra anledningar minimera arvet till särkullsbarnet.Fråga 1) Skulle mannen kunna ge sin halva del i huset som gåva till hustrun, med fri förfoganderätt livet ut, och på så sätt undanta husets värde i det arvsbelopp som särkullsbarnet har rätt till?Fråga 2) Ska man då också ange att huset är enskild egendom? Annars ärver väl mannen huset, om hustrun går bort först?Fråga 3) Om hustrun går bort först och mannen så småningom inte klarar av att bo i huset, utan behöver ett enklare boende, kan han sälja huset då och använda pengarna till nytt boende?Mvh
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Som du själv skrivit har särkullsbarnet rätt till sin laglott (7 kap 1 § Ärvdabalk). Detta är alltså hälften av din makes tillgångar efter att era tillgångar delats lika mellan dig och din make.Fråga 1. Problemet med upplägget du föreslår är att det finns ett förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § Ärvdabalk). Om arvlåtaren i livet ger bort gåvor på ett sätt som till syftet är att likna med att testamentera, så ska gåvan gå tillbaka till dödsboet, eller så ska ersättning utges för gåvans värde. Om din man ger bort sin del av huset till dig, men fortfarande lever tillsammans med dig i huset, så är gåvan att se som ett testamente. Huset ska då gå tillbaka till dödsboet och fördelas mellan alla arvingarna. Fråga 2. Om man skriver att halva huset (gåvan) är hustruns enskilda egendom så kommer mannen inte att ha rätt att ta del av egendomen i bodelningen som görs efter dödsfallet, men han kommer ändå att ärva egendomen med fri förfoganderätt, eftersom gemensamma barn först ärver när båda deras gifta föräldrar gått bort (3 kap 1 § Ärvdabalk). Han har då rätt att göra vad han vill med huset, förutom att testamentera över det, eftersom huset då ska ärvas av de gemensamma barnen den dagen då båda föräldrarna är borta. Fråga 3. Ja, det man har ärvt med fri förfoganderätt kan man göra vad man vill med, utom att testamentera över egendomen. FörslagDet finns en möjlighet för särkullsbarnet att avstå från att utkräva sin laglott vid förälderns bortgång, och istället vänta på att få ut sitt arv tills båda makar är borta (3 kap 9 § Ärvdabalk). Ni kan vara tydliga med särkullsbarnet om att detta är er önskan och be särkullsbarnet respektera detta. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Särkullbarns arvsrätt framför efterlevande make

2019-01-20 i Särkullbarn
FRÅGA |HejMin fru och jag har inga gemensamma barn , barnen (två) är mina. Går det att testamentera att vår bostad som idag är min bara tillfaller min fru efter min bortgång utan att mina barn kan lägga anspråk på sin del av bostaden (en insatslägenhet).
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Som huvudregel ska enligt 3 kap. 1 § ÄB en efterlevande make ärva sin avlidne make med så kallad fri förfoganderätt. Om det finns barn till den avlidne maken som inte är barn till den efterlevande har dock dessa rätt att utfå sina arvslotter direkt. Maken kan endast ärva även deras arvslotter om de skulle bestämma sig för att avstå sin rätt till dennes förmån enligt 3 kap. 9 § ÄB. Barn till en avliden har rätt att utfå hälften av den totala kvarlåtenskapen som laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Detta gäller även om ett testamente som anger att något annat ska ske finns, 7 kap. 3 § ÄB.I ditt fall kan du alltså eventuellt testamentera din bostad till din maka. Detta kan bara ske i den mån testamentet inte inskränker dina barns laglottsrätt. Om bostaden utgör mer än hälften av din totala kvarlåtenskaps värde har alltså dina barn rätt att kräva någon del av värdet som en del av sin laglott. Om bostaden utgör mindre än hälften av din totala kvarlåtenskaps värde kan du utan problem låta din maka ärva den. Det är dock värt att notera att du, om du vill att dina barn vid din makas död ska få ärva bostaden efter henne, måste påtala detta i testamentet. Då kommer din maka ärva bostaden med fri förfoganderätt, det vill säga utan rätt att disponera över den efter sin död. Om du inte nämner detta i testamentet kommer din makas släkt ärva bostaden efter henne vid hennes död.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Vad händer när ena maken går bort? Särkullbarn och gemensamt barn

2018-12-31 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag och min man har varit gifta sedan 1986. Han har 2 barn och jag har 3 barn, varav det yngsta är adopterat av min man. Vad händer vid ett dödsfall tex om han går bort först ärver hans barn sin laglott? Om jag går bort före min man ärver två av mina barn sin laglott? Eller ärver alla mina 3 varav en är adopterad av min man? Eller ärver det barnet oss först när vi är borta båda två? Vi har ett testamente skrivet av en juristfirma, där de beskrev hur stor delar det räknades ut det var 8 delar mm av kontanter. Vi har en fastighet som är värd kanske 250 000 idag. Vi kanske hinner flytta till ett annat boende innan någon av oss går bort. Det är även inskrivet i testamentet att den som överlever den andra ska få bo kvar men då måste respektive barn godkänna det har vi förstått. Det finns också något som garanterar den som lever längst 4 basbelopp, hur räknas det ut? Anledningen till att frågan ställs är att vårt sk gemensamma barn, den adopterade tog upp det med oss. Kan ni förklara gången lite grann. Det finns två scenarier ifall vi bor kvar i huset,eller om vi flyttat in i en seniorhyreslägenhet.
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).Adopterade barn ses som gemensammaOm en make har adopterade den andre makens barn, ska barnet ses som makarnas gemensamma barn. Vad som enligt lag gäller mellan barn och förälder, ska också gälla mellan den som adopterats och adoptivföräldern. (4 kap. 21§ föräldrabalken) Detta innebär att din mans två barn ses som endast hans barn (särkullbarn) och två av dina barn ses som dina särkullbarn. Ditt yngsta barn som din make adopterat ses som ert gemensamma barn.Jag tänker börja med att förklara vad som gäller kring arv så länge inget annat sägs i ett testamente.Vem ärver?De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) dvs släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB)När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken dock behålla hela kvarlåtenskapen (all egendom som denne lämnade efter sig) "med fri förfoganderätt" vilket innebär att man fritt får förfoga över pengarna. När den andre sedan går bort har arvingarna till den som gick bort först rätt till efterarv för kvarlåtenskapen efter sin förälder. Sedan fördelas resten mellan den andres släktingar. (3 kap. 1§ ÄB)I praktiken innebär detta att dina tre barn ska få 1/3 var av arvet efter dig och din mans tre barn ska få 1/3 av arvet efter honom. Grundregeln är att den av er som lever längst får behålla allting så länge och först när båda har gått bort så delas allting upp mellan barnen. Detta gäller dock endast gemensamma barn.Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Så den som lever längst har bara rätt att behålla de pengarna som ert gemensamma barn skulle ha ärvt (1/3) med fri förfoganderätt och övriga 2/3 ska direkt delas ut till den avlidnes två barn. (3 kap. 1§ ÄB)ExempelOm din man går bort först, har hans två egna barn rätt till 1/3 var av hans kvarlåtenskap. 1/3 ska gå till ert gemensamma barn, men dessa pengarna får du behålla så länge med fri förfoganderätt och sedan får ert gemensamma barn ut arvet efter din man först när du går bort. Det kan nämnas att särkullbarnen kan välja att låta den efterlevande maken behålla även deras del av arvet och i så fall får de rätt till efterarv, dvs exakt samma sak gäller för dem som för det gemensamma barnet. (3 kap. 9§ ÄB) Detta gäller ju bara om särkullbarnen själva väljer att skjuta upp sitt arv, så jag tänker bortse från denna regel och utgå från att de vill ha ut sitt arv direkt. Men det kan vara bra för dig och resten av familjen att veta att den möjligheten finns.Detta kan till viss del ändras genom testamenteDet som sagts ovan gäller bara om inget annat står i ett testamente. Jag är osäker på vad exakt testamentet du nämnde innebär och därför är det svårt att säga vilken skillnad det gör.En viktig sak att komma ihåg är att bröstarvingar är skyddade enligt lagen. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, dvs hälften av det som enligt lagen utgör dennes arvslott. (7 kap. 1§ ÄB) Arvslotten är i detta fallet 1/3 för varje barn, enligt vad som sagts ovan. Laglotten blir då hälften av detta, dvs 1/6. Detta innebär att alla dina barn har alltid rätt till minst 1/6 av det du lämnar efter dig och din mans barn har alltid rätt till minst 1/6 av det han lämnar efter sig. Det är inte möjligt att skriva ett testamente som gör att något barn får mindre än 1/6. (7 kap. 3§ ÄB)Måste barnen godkänna för att den efterlevande ska få bo kvar?Särkullbarnen (vilket kommer vara två barn oavsett vem som avlider först eftersom ni båda har två särkullbarn var) har som sagt rätt att få ut sitt arv direkt. Hur mycket detta är beror på vad som framgår av testamentet, men det är minst 1/6 var dvs 2/6 totalt.Om vi håller oss till exemplet ovan där din make går bort först. Hans två särkullbarn har rätt till minst 2/6 sammanlagt av det totala värdet av allting han lämnade efter sig, eller mer än så beroende på vad som gäller enligt testamentet. Om ni bor kvar i huset behöver barnen får andra saker eller pengar till ett värde av så mycket som de ska ärva. Sedan så kan du ju alltid komma överens med barnen, de kan ärva huset men låta dig bo kvar trots att de äger det, eller så kan de gå med på att få ut sitt arv först senare, som jag nämnde ovan.Om ni däremot har flyttat till en hyreslägenhet så är ju detta inget som din man ägt och som har något värde som hans barn kan ärva, utan du kan såklart bo kvar där. Skulle hyreskontraktet stå på enbart din man, får du dock ta upp det med hyresvärden att du vill överta kontraktet.PrisbasbeloppDen efterlevande maken har alltid rätt att från den avlidne maken få behålla så pass mycket egendom att det, tillsammans med den egendom den efterlevande maken själv har tillsammans motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken gäller vid tiden för dödsfallet. (3 kap. 1§ 2st ÄB)Återigen tar vi exemplet där din man går bort först. Du har då rätt att behålla så pass mycket efter honom att det, tillsammans med allting du själv äger, blir värt minst fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet ändras varje år och det är prisbasbeloppet för det året din man går bort som gäller. Som exempel så var 2018 års prisbasbelopp 45 500 kronor (se mer här) så om din man gått bort 2018 hade du haft rätt till minst 182 000 kronor (45 500 X 4). Allt du själv äger och det arv från din man som ert gemensamma barn ska få och du får behålla så länge, räknas med. Om detta skulle vara mindre än fyra prisbasbelopp det året, får du behålla så mycket utav hans särkullbarns arv att du når upp till den summan. Dessa pengarna behåller du i så fall med fri förfoganderätt, så att de får ut den delen av sitt arv efter att du har gått bort.Vad kan du göra?Allt som sagts ovan är bara generellt sett och testamente kan göra att utfallet blir annorlunda, så för att vara helt säker på exakt vad som gäller i det enskilda fallet bör du ta reda på vad som står i testamentet och vad det innebär. Jag skulle rekommendera att du vänder dig till den juristbyrån som skrev testamentet.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Påverkas särkullbarns arvsrätt av äktenskapsförord?

2018-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far var gift och hade adopterat hennes två barn. När han gick bort fick jag min laglott på 1000 kr. Bouppdelaren var fruns väninna. De hade skrivit äktenskapsförord och jag fick inte ärva någonting av min får. De hade en bostadsrätt men som jag förstått får jag inte ärva henne när hon går bort. Nu undrar jag hur det blir när min mamma går bort, hon är gift och han har två egna barn. Kommer jag ärva min mamma om de har äktenskapsförord? Blir det likadant nu att jag inte får ärva min mamma som jag inte fick av min far? De har också en bostadsrätt o min mamma är döende. Känns som att det är den som går bort sist att dess barn får ärva allt o vi andra ingenting?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvet efter din mamma kommer att fördelas den dag hon går bort och att du tror att detta kommer att ske före det att hennes make går bort. När ena parten i ett äktenskap går bort anses äktenskapet vara upplöst (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken, ÄktB) och makarnas gemensamma tillgångar (så kallat giftorättsgods) delas lika mellan dem genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB).Arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Som din mammas enda barn ärver du din mammas del efter bodelningen, tillsammans med hennes enskilda egendom om hon har någon sådan (2 kap. 1 § ÄB). Om makarna har ett äktenskapsförord har de troligen i detta reglerat vilken egendom som är enskild (tillhör bara ena maken) och vilken som tillhör det gemensamma boet (giftorättsgodset). Eftersom jag inte vet vad som står i äktenskapsförordet kan jag inte uttala mig om vilken egendom som tillhör vem. Din mammas makes del av giftorättsgodset och hans eventuella enskilda egendom kommer att ärvas av hans arvingar den dagen han dör. Regler om giftorättsgods och enskild egendom hittar du i 7 kap. ÄktB.Eftersom du är ett så kallat särkullbarn (inte barn till båda makarna i äktenskapet) har du rätt att få ut ditt arv efter din mor direkt (3 kap. 1 § ÄB). Du kan även välja att avstå från arvet tills den efterlevande maken (din mammas man) går bort (3 kap. 9 § ÄB). SammanfattningDet är inte den sist avlidne makens barn som ärver allt efter båda makarna i ett äktenskap. Så fort den ena maken går bort delas boet (tillgångarna) och som ensamt barn och särkullbarn till din mamma kan du kräva att få ut arvet efter henne direkt. Om hon inte har skrivit något testamente ärver du henne ensam. Du ärver hennes enskilda egendom och hennes hälft av det gemensamma giftorättsgods som finns mellan henne och hennes make. Exakt vad som ingår i detta kan jag inte svara på eftersom detta kan ha reglerats av makarna genom äktenskapsförordet där de kan ha bestämt att viss egendom t.ex. kan vara din mammas makes enskilda egendom som då ärvs av hans barn.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Hur fördelas arvet när det är tre syskon varav ett är särkullbarn?

2019-01-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Vår far har dött. Innan honom dog vår mor för några år sedan och far ärvde henne. Vi är tre syskon var av det ena har en annan mor (särkullsbarn).Hur delas arvet nu? Får vi två helsyskon 50% av arvet att dela på (morsarvet) och sedan delas resterande 50% på 3 syskon (farsarvet)? Eller räknas hela arvet som ett arv efter far och delas då på 3?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som blir relevanta för din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Du och dina syskon har arvsrättSom era föräldrars barn är det ni som har arvsrätt, ÄB 2:1. Som du skriver ska det totala arvet efter eran far delas upp i två separata delar som motsvarar morsarvet och farsarvet. Det beror på att din far har ett särkullbarn, som enbart är berättigad att ta del av hans arv och inte din mors arv.Arvets proportioner Det är dock inte säkert att det totala arvet nödvändigtvis ska delas i två lika stora delar. En förutsättning för att proportionerna du skriver (50/50) stämmer är att:1. Din mor och far hade enbart giftorättsgods. Det innebär att ingen av de hade enskild egendom. 2. Varken din mor eller far har testamenterat bort egendom till någon annan än dig och dina syskon.Hur arvet kommer att fördelasOm omständigheterna är som ovan beskrivet kommer utfallet att bli som följer:- Låt oss säga att din mor och far ägde giftorättsgods med ett värde av 300 000 kr. När din mor dog fick din far hennes del av giftorättsgodset. Din far disponerade då över totalt 300 000 kr, dels sin egen del av giftorättsgodset (150 000 kr) och dels arvet efter din mor (150 000 kr).- Nu när din far har gått bort kommer den totala kvarlåtenskapen, d.v.s. 300 000 kr, delas upp i två lika stora delar á 150 000 kr. Dessa delar motsvarar ert farsarv och ert morsarv. - Er mors del á 150 000 kr kommer att delas i två lika stora delar eftersom att ni är två syskon som ärver henne. Du och ditt syskon som delar samma mor kommer alltså att få 75 00 kr var.- Er fars del á 150 000 kr kommer att delas i tre lika stora delar eftersom att ni är tre syskon som delar samma far och därmed har arvsrätt efter honom. Ni kommer alltså att få 50 000 kr var.- I ovan hypotetiska situation skulle du och ditt syskon som delar samma föräldrar alltså få 125 000 kr var. Särkullbarnet skulle få 50 000 kr.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Om ni skulle behöva hjälp med arvsskiftet kan du kontakta Lawlines färdigutbildade jurister för detta. Vänliga hälsningar,

Hur kan min mors egendom skyddas från särkullbarn på min fars sida?

2019-01-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Behöver svar angående framtida arv.Jag och min bror är helsyskon till min Far och Mor. Min far har också två barn från ett tidigare äktenskap som är våra halvsyskon.Mina föräldrar har inget äktenskapsförord och vi undrar hur det fungerar ifall vår far skulle avlida, angående arvet till halvsyskonen.Min mor har nämligen sparade pengar och är inte supersugen att ge bort dessa till halvsyskonen.För jag antar att även dessa pengar kommer med i bouppteckningen och därmed arvet?Min far tycker heller inte att det känns särkilt rätt. Finns det något man kan göra åt det? Kan man skriva något speciellt testamente?
Julia Amundsson |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du skriver att något äktenskapsförord inte finns, utgår jag från att dina föräldrar är gifta med varandra. Aktuella regler för att besvara din fråga finns därför i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Jag börjar med att beskriva vad som händer om din far avlider för att förtydliga vilken egendom som blir hans så kallade kvarlåtenskap, som ska gå i arv. Därefter förklarar jag snabbt vilka som är arvingar och vad ni kan göra för att undvika att gå miste om sparpengarna. Om er far avlider måste först en bodelning görasÄktenskapet upphör när en av makarna avlider (1 kap 5 § ÄktB). När ett äktenskap upphör, ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (9 kap 1 § ÄktB). Dödsboet är den egendom som finns kvar efter den som avlidit. I ert fall gäller alltså att en bodelning ska göras mellan er mor och er fars dödsbo, om han avlider.I bodelningen ska så kallat giftorättsgods ingå (10 kap 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB). Enskild egendom är huvudsakligen sådant som makarna avtalat om i äktenskapsförord eller som ena maken fått i arv med ett villkor som säger att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7 kap 2 § ÄktB). Om det inte finns någon enskild egendom, är allt giftorättsgods och ska tas med i bodelningen. Eftersom du anger att dina föräldrar inte har något äktenskapsförord, förstår jag det som att det inte finns någon enskild egendom. Allt dina föräldrar äger ska därför ingå i bodelningen. Här ingår er mors sparade pengar. Först ska dock eventuella skulder avräknas från dels din mors giftorättsgods, dels din avlidne fars giftorättsgods (11 kap 2 § ÄktB). Den egendom som därefter finns kvar, läggs ihop i en "pott". Värdet av denna "pott" delas sedan på hälften mellan din mor och din fars dödsbo (11 kap 3 § ÄktB). Om er fars egendom är värd mindre än er mors, kommer er mor i praktiken att "ge" av sin egendom till dödsboet, eftersom de delar "potten" på hälften och ska ha lika mycket. Jag förtydligar med ett exempel:Om er mor (efter att eventuella skulder dragits av) har giftorättsgods till ett värde av 1 000 000 kr och er far till ett värde av 500 000 kr, kommer "potten" bestå av 1 500 000 kr. Eftersom "potten" ska delas på hälften mellan er mor och far, kommer de få 750 000 kr var. Man kan alltså säga att er mor i detta fallet indirekt "ger" av sina sparpengar till den egendom som ska gå i arv efter er far. Den egendom som går till er fars dödsbo efter bodelningen, är hans kvarlåtenskap. Det är kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan arvingarna. Arvingarna är du, ditt helsyskon och dina två halvsyskon (2 kap 1 § ÄB). Helsyskonens arv kommer dock först gå till er mor, eftersom hon är efterlevande maka (3 kap 1 § ÄB). Ni får därför både arvet efter er far och er mor när hon går bort. Halvsyskonen har dock rätt att begära sitt arv direkt när er far avlider. Vad kan dina föräldrar göra för att "säkra" sparpengarna?Den bästa lösningen är enligt mig om dina föräldrar skriver ett äktenskapsförord där de anger att er mors sparpengar ska vara enskild egendom (7 kap 3 § ÄktB). På så vis kommer sparpengarna inte att ingå i en bodelning och därför inte heller bli en del i er fars kvarlåtenskap, som sedan fördelas mellan arvingarna. Ett testamente kan inte reglera vad som sker i bodelningen, utan bara vad som ska göras med kvarlåtenskapen. Det är därför säkrast att göra pengarna till enskild egendom genom äktenskapsförord.Sammanfattning och rådEr mors sparade pengar kan komma att bli en del av arvet genom bodelningen som måste göras om din far avlider. Detta gäller dock bara om värdet på er mors giftorättsgods överstiger värdet på er fars giftorättsgods. För att undvika detta är det bäst om dina föräldrar skriver ett äktenskapsförord, där det anges att sparpengarna är er mors enskilda egendom. På så vis finns ingen risk att de försvinner i en bodelning.Om dina föräldrar vill ha hjälp att upprätta ett äktenskapsförord, kan ni kontakta någon av våra professionella jurister på Lawline. Det är nämligen viktigt att äktenskapsförordet följer vissa formkrav för att det ska vara giltigt. Hoppas svaret varit till hjälp! Om du har fler funderingar är du även varmt välkommen att ställa en ny fråga! Med vänliga hälsningar

Kan särkullbarn avstå från arv till förmån för efterlevande make?

2018-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |HejEnligt en artikel i Göteborgs posten den 16 dec om särkullbarn står det att man kan vänta tills efterlevande maken går bort men att de är viktigt att göra de på rätt sätt för att inte mista sin rätt i framtiden. Hur går man till väga då ?Frågan lyder ordagrant Kan man avstå från arvet frivilligt under förutsättning att man får ut det när den efterlevande maken gått bort?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör särkullbarns arvsrätt och huruvida de kan avstå från arvet till förmån för efterlevande make. Frågan regleras i 3 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, om inte särkullbarnet avstår den rätten, detta framgår av första stycket i ovan nämnda bestämmelse. Ett avstående på sådant sätt som du nämner regleras i 3 kap. 9 § Ärvdabalk som säger att om särkullbarn avstår arvet frivilligt till förmån för den efterlevande maken så har särkullbarnet rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 §. För att konkret besvara din fråga så ja, ett särkullbarn kan frivilligt avstå arvet till förmån för efterlevande maken och särkullbarnet har då rätt till så kallat efterarv när den efterlevande maken sedan avlider. Hoppas att du fick din fråga besvarad, tveka inte att höra av dig om du har några funderingar!Vänligen,

Vem ärver av fru och barn från tidigare förhållande?

2018-12-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej ! Jag är gift med en 25 år yngre kvinna från Thailand och har en son från ett tidigare förhållande.Enligt statistiken dör jag betydligt tidigare än hon.Vi äger hus som vi köpt tillsammans i Sverige,vi har även byggt hus i Thailand på min frus mark.Vi har varsina bankkonton med lite pengar.Fråga 1. Vad tillfaller min fru och vad tillfaller min son vid min död ?Fråga 2. Har min son rätt till de pengar som finns på min frus bankkonto ?Fråga 3. Kan jag skriva testamente så att min fru får 100% av det jag lämnar efter mig ?
Jenny Wärnerup |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giftorättsgods och enskild egendom Om en person avlider som är gift kommer en bodelning först göras innan man fördelar kvarlåtenskapen till arvingarna. I bodelningen ingår din och din frus giftorättsgods, se 10 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom, se 7 kap. 1 § ÄktB. Detta innebär att för att något inte ska anses vara giftorättsgods måste man aktivt omklassificera det till enskild egendom. Görs inte detta anses egendomen vara giftorättsgods oavsett om endast en av makarna står som ägare och ensamt har finansierat tillgången. I ditt fall innebär detta att både era hus samt tillgångar på era bankkonton betraktas som giftorättsgods om ni inte väljer att upprätta ett äktenskapsförord där det föreskrivs att dessa ska betraktas som enskild egendom. Egendom kan även bli enskild om man har fått den i gåva eller arv där det framgått att egendomen ska vara enskild. Vem ärver vad?Arvsordningen enligt lag framgår av 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Av denna kan man utläsa att bröstarvingar det vill säga den avlidnes barn ärver i första hand. Efterlevande makes arvsrätt går endast före gemensamma barns arvsrätt, barnen får då vänta att få ut sitt arv tills efterlevande maken gått bort, men när det inte är gemensamt barn utan särkullbarn är det barnet som kommer tilldelas sitt arv direkt, se 3 kap. 1 § ÄB. Finns det inget testamente så innebär detta att din son i detta fall ärver all din egendom. Det vill säga både all din enskilda egendom samt hälften av ert gemensamma giftorättsgods. Din fru tilldelas då endast hälften av ert gemensamma giftorättsgods i bodelningen och ärver således inget. Detta gäller även för hennes bankkonton då dessa anses vara giftorättsgods och din son får då tekniskt sätt rätt till hälften av värdet på dessa dvs. det som tilldelas dig i bodelningen. Din son kan välja att avstå från att tilldelas sitt arv direkt till förmån för din fru och då först ärva sin del när hon avlider. Detta är dock helt frivilligt och inget man kan tvinga honom att göra.Det enda skydd din fru har är basbeloppsregeln som anger att hon har rätt att i bodelningen tilldelas minst fyra prisbasbelopp av ert giftorättsgods, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta är dock något som regleras redan i bodelningen och således inget arv.Möjligheten att upprätta testamente Du har en möjlighet att upprätta ett testamente där du anger att din kvarlåtenskap ska fördelas på annat sätt än enligt den som framgår av Ärvdabalken. Bröstarvingar har dock en lagstadgad rätt till sin laglott, se 7 kap. 1 § ÄB. Denna del av arvet går det därmed inte att styra över med ett testamente. Exempel för att förtydliga Laglotten är halva arvslotten. Skulle värdet på din kvarlåtenskap uppgå till exempelvis 500 000 kr är hela detta din sons arvslott. Hade du haft fler barn skulle varje barns arvslott vara kvarlåtenskapen delat på antal syskon. Laglotten blir då i detta fall 250 000kr. Skriver du då ett testamente där det står att all din kvarlåtenskap tillfaller din fru kan din son begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Detta måste han dock göra inom sex månader annars förlorar han rätten till sin laglott. SammanfattningsvisDin son är särkullbarn, detta innebär att din frus arvsrätt få stå tillbaka och han ärver allt. Det är möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att du fru ärver allt men då finns det en risk att din son begär jämkning för att få ut sin laglott.Vänligen,