Har ett särkullbarns barn och barnbarn arvsrätt?

2018-11-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Har särkullsbarns barn, barnbarn etc. arvsrätt (på liknande sätt som ett gift pars gemensamma bröstarvingar)?
Linn Gerhardsson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! När en förälder avlider är förälderns barn först att ärva honom/henne, 2 kap. 1 § ärvdabalken. Om föräldern är gift och det därmed rör sig om gemensamma barn, får dock barnen vänta med att ärva den först avlidne föräldern. Istället får barnen ärva först när båda föräldrarna har gått bort. Detta gäller bara gemensamma barn. Ett särkullbarn har alltid rätt att få ut arv efter sin förälder direkt vid dennes bortgång. Detta oavsett om den avlidne föräldern skulle vara gift och ha barn inom äktenskapet, 3 kap. 1 § ärvdabalken.Skulle det vara så att en förälders barn (gemensamt barn eller särkullbarn) inte är i livet när föräldern dör, men ett barnbarn lever, ärver barnbarnet det som barnet skulle ha ärvt. Barnbarnet träder på så sätt i stället för barnet. Bara om det inte finns några avkomlingar till förälderns barn kvar i livet när föräldern dör, får istället förälderns syskon/föräldrar ärva. Barnbarn och barnbarnsbarn osv. har på så sätt alltid förtur att ärva.Svar på din fråga Det ovan sagda innebär att ett särkullbarns barn, barnbarn etc. har arvsrätt efter särkullbarnets förälder.Vad gäller ett gift pars gemensamma bröstarvingars barn och barnbarn har dessa också arvsrätt men måste vänta tills att båda de gifta makarna har gått bort innan de får ut sitt arv. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Måste jag som särkullbarn begära min arvslott?

2018-11-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Måste jag, som särkullbarn, göra något särskilt för att få ut min arvslott?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som särkullbarn behöver du inte göra något för att få ut din arvslott. Huvudregeln är att du som särkullbarn har rätt att få ut din arvslott direkt (3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Undantaget är att du kan välja att vänta med att ta ut den genom att avstå den till den efterlevande maken och ta del av arvet först när vederbörande går bort.Skulle det däremot finnas ett testamente som gör att du inte får ut din laglott behöver du begära jämkning av testamentet inom sex månader från att du tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Sammanfattningsvis behöver du inte göra något för att få ut din arvslott. Finns det däremot ett testamente som kränker din laglott, dvs halva arvslotten, måste du begära jämkning av testamentet för att få ut den.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Har särkullbarn arvsrätt efter sin farmor?

2018-11-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Min bror som är avliden har två barn varav ett särkullbarn. Har särkullbarnet arvsrätt efter min brors mor?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna som rör arv hittar du i ärvdabalken (ÄB). För att kunna svara på din fråga vill jag först förklara arvsreglerna lite grann. Vill du bara ha ett snabbt svar så finns ett kortare svar längst ner. Jag tolkar din fråga som att din bror har avlidit, och att hans mor fortfarande är i livet. Hur ser din brors mammas arvsordning ut? När din brors mamma dör så är det hennes bröstarvingar som kommer att ärva. Bröstarvingar är alltså hennes barn. Så när mamman dör så är det din bror och hans eventuella syskon på mammans sida som kommer att ärva lika mycket var eftersom de är hennes bröstarvingar (ÄB 2 kap. 1 §). Eftersom din bror har dött så kommer hans del av mammans arv att istället gå till hans bröstarvingar (ÄB 2 kap 1 §). Om din bror har syskon på sin mammas sida så kommer de fortfarande bara ha rätt till sin andel, och alltså inte ta del av deras brors andel när han avlidit. Istället är det dina brorsbarn som har rätt till hans arv från hans mamma och de båda barnen kommer att ärva lika mycket var, oavsett om de är särkullbarn eller inte. Vad är skillnaden mellan särkullbarn och ett pars gemensamma barn vid arv?Det som gör skillnad på särkullbarn och de som är ett pars gemensamma barn är här att särkullbarn har ett val och kan antingen välja att ta ut sitt arv med en gång eller att välja att ta ut det när även den efterlevande maken/makan har gått bort (ÄB 3 kap. 1 och 9 §). Eftersom din bror var gift när han avled så ärver den efterlevande maken/makan före det gemensamma barnet medan särkullbarnet däremot har rätt att få ut sitt arv från sin pappa med en gång. Förutom detta så är det viktigt att komma ihåg att den efterlevande makan/maken alltid har rätt till en viss summa efter din bror. Detta kallas basbeloppsregeln och denna regeln går även före särkullsbarnets rätt att få ut sin arvslott direkt (ÄB 3 kap. 1 §). Med detta sagt så påverkar inte detta särkullbarnets arv mer än att hen kommer att få ut det samtidigt som det andra barnet. Om din brors särkullbarn väljer att vänta med att ta ut sitt arv från sin pappa eller tvingas att vänta på grund av basbeloppsregeln så kommer barnet istället ha rätt till efterarv då pappans make/maka har gått bort (ÄB 3 kap. 2 §). Efterarv innebär kort sagt att särkullbarnet har rätt till samma andel från pappans maka/makes arv som hen hade från sin pappas arv. Har särkullbarnet arvsrätt efter din brors mor? Särkullbarnet har lika stor arvsrätt som det andra barnet och därför skulle jag säga att både särkullbarnet och det andra barnet ärver efter sin farmor. Sammanfattning och rådEftersom din bror inte är i livet när hans mamma dör så kommer hans andel av arvet istället att delas lika mellan hans barn. Både särkullbarnet och det andra barnet får alltså ärva från sin farmor. Det som skiljer dem åt är att den del av arvet som tilldelas deras gemensamma barn går till barnets mamma så länge hon är i livet medan särkullbarnet har rätt att ta ut sin del av arvet med en gång. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Skulle du behöva mer hjälp får du gärna skriva en till fråga eller ringa till Lawlines telefontjänst. Vänligen,

Hur fördelas arvet mellan särkullbarn och en efterlevande make?

2018-11-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har en förmögenhet på ca 3 MSEK från ett mycket lukrativt pensionsavtal. Han och hans nya fru äger en bostadsrätt tillsammans sedan 20 år, den är värd ca 1 MSEK. I övrigt så har den nya hustrun inga inkomster eller förmögenheter då hon inte arbetat utan levt av min far de senaste 20 åren. Han är omgift med en annan kvinna än min mir, men saknar andra barn än mig. Hans nya hustru har 3 döttrar från tidigare förhållanden. Såvitt jag vet finns inget testamente eller äktenskapsförord. Om min far går bort, hur fördelas då hans arv mellan hustrun och mig? Om istället hans nya hustru går bort före honom, vad utgör och hur fördelas arvet mellan min far och de tre särkullsbarnen?
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar hur arvsrätten ser ut när den som avlider är gift, men inte har några gemensamma barn med sin make. För att redogöra detta kommer jag att använda mig av regler i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). I mitt svar har jag utgått ifrån att din far och hans fru inte har något äktenskapsförord eller testamente och jag redogör därmed bara vad som framgår av lagstiftningen. Till att börja med vill jag nämna att utgångspunkten för hur arvet ska fördelas om din far går bort respektive om hans fru går bort först är densamma. Jag kommer att använda begreppen "den avlidne" och "den efterlevande maken" för att du ska kunna applicera svaret på båda situationerna. Dessutom vill jag klargöra att även du är ett särkullbarn i den här situationen, inte bara hustruns döttrar. Först ska en bodelning görasEtt äktenskap upplöses när en av makarna avlider, och därför ska en bodelning göras (ÄktB 1:5 och 9:1). I bodelningen ska allt giftorättsgods ingå (ÄktB 10:1). All den egendom som din far och hans fru äger är giftorättsgods om ingen av dem har enskild egendom (ÄktB 7:1). Egendom kan göras enskild genom äktenskapsförord, eller om någon av makarna fått någonting i gåva, arv eller testamente med förbehåll om att egendomen ska vara deras enskilda (ÄktB 7:2). All enskild egendom hålls utanför bodelningen, för det är bara giftorättsgodset som ska delas. Hälften av allt giftorättsgods tillfaller den efterlevande maken och den andra halvan tillfaller den avlidnes dödsbo (ÄktB 11:3). Det är den egendomen som sedan ska fördelas i arv.Särkullbarnen ärver framför den efterlevande makenBarn och andra bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och har som utgångspunkt rätt att dela lika på all kvarlåtenskap (ÄB 2:1). När det finns en efterlevande make med i bilden så har dock denne en rätt att ärva framför barnen. Observera att den här rätten dock endast framför gemensamma barn (ÄB 3:1). Särkullbarn kan därför kräva ut ditt arv direkt. Om din far och hans fru inte har något testamente så har de alltså ingen rätt att ärva efter varandra. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken och istället få en rätt till efterarv (ÄB 3:9). Detta skulle innebära att den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen, men att särkullbarnen har rätt att ärva sin andel när den efterlevande sedan går bort. Avstående från arv till förmån för sin förälders make är dock frivilligt och ingenting varken du eller hustruns barn behöver göra. Sammanfattningsvis innebär detta att du ärver all din fars kvarlåtenskap (efter bodelning) om han skulle gå bort före sin fru, under förutsättning att de inte har upprättat något testamente. Hustruns barn har ingen arvsrätt efter din far och kan inte göra något anspråk på hans kvarlåtenskap om han skulle gå bort, och detsamma gäller dig om din fars fru skulle avlida först. Som särkullbarn har du dock alltid möjligheten att avstå från ditt arv till förmån för din fars fru, och detsamma gäller hennes döttrar. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Vilka rättigheter har särkullbarn arvsrättsligt?

2018-11-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Vad för rättigheter har jag som särkullsbarn?Min mamma gifte sig med sin befintliga man för 40 år sedan där jag och min storasyster flyttade in till hennes nuvarande man. De fick vid ett senare skede ytterligare två barn. Nu har arvet och skrivning av testamente kommit upp på bordet. Det har visat sig att den nuvarande mannen har skrivit över gården (som är en enskild firma) och semesterhuset på deras barn för att undvika att vi särkullbarn inte ärver något. De vill nu ombilda gården (inklusive bostadshus) till ett aktiebolag och semesterhuset skrivs över på det andra barnet. Jag är osäker på vad det finns för andra tillgångar i familjen. Är det ok att göra såhär mot oss särkullbarn? Har vi några rättigheter i det hela? Vad händer om mamman faller bort först eller vice versa?
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som jag förstått det har din mammas nya man fört över giftorättsgods (gård och semesterhus) på deras gemensamma barn, och du och din syster är inte barn till den nya mannen. Det finns i och för sig inget hinder mot överlåtelser till barn från föräldrar av det här slaget. Däremot räknas den här typen av gåvor till barn som förskott på arv enligt 6 kap ärvdabalken. Detta innebär att gården och semesterhuset ska räknas med i arvskiftet vid någon av makarnas död, och göra att det ses som en del av barnens arv. Vad utfallet exakt kommer bli kan jag dock inte säga då jag inte vet hur egendomsförhållandet ser ut. Om värdet på gården och semesterhuset inte går att helt dra bort från barnens arvslotter, kommer barnen dock inte att bli skyldiga att återbära något. Detta följer av ärvdabalken 6 kap 5 §.Hoppas mitt svar hjälpt er! Vill ni veta mer om hur utfallet kan bli vid er mammas eller hennes mans död rekommenderar jag er att ta hjälp av någon av våra jurister. Ni mailar då info@lawline.se.

Hur påverkar låneskyddet särkullsbarnens och den gemensamma dotterns arvsrätt?

2018-11-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, jag är gift med X. Han har två barn sedan tidigare sksärkullsbarn. Vi har en gemensam dotter.Vi har tecknat försäkring "låneskydd" på vardera så vi skulle kunna ha kvar lägenhet och landställe. Min fråga är vad som gäller när X dör. Jag vet att X vill att hans barn ska få ut sitt arv på en gång och vi skrev det i äktenskapsförord.Kommer låneskyddet (som är 2 miljoner som står på mig) räknas av först på hans lån och därefter räknas det ut vad särkullsbarnen ska ha? (vi har totalt 4 miljoner i lån på lgh och fritidshus, båda ägs 50/50) Eller får jag tillgodoräkna mig låneskyddet efter allt är reglerat med särkullbarn? Jag är lite osäker att jag har tänkt fel och att denna försäkring inte främjar mig utan gör att jag får betala ännu mer till mina särkullbarn, samt innebär att jag inte kommer kunna ha kvar landet för vår gemensamma dotter.
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför börja med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen. Jag kommer inleda med att ge ett kort svar på din fråga. Det korta svaret åtföljs av ett långt svar där den juridiska argumentationen bakom det korta svaret framkommer. Det långa svaret innehåller flera underrubriker. Hur jag uppfattat din fråga och din situation Jag tolkar det som att du och din man tecknade ett låneskydd i samband med att ni beviljades bolån av banken för inköp av lägenhet och fritidshus. Ni tecknade en försäkring som realiseras vid ena makens död.Du och din make har också upprättat ett äktenskapsförord där det står att din make vill att hans särkullbarn ska ärva direkt ur hans dödsbo. Med beaktande av låneskyddet och föreskriften i äktenskapsförordet undrar du hur din ekonomiska situation påverkas ifall din make dör. Frågan ställer du särskilt i oro över att du inte kommer kunna ha kvar lantstället till förmån för er gemensamma dotter. Din fråga gäller hur låneskyddet och äktenskapsförordet påverkar vilken egendom som ska anses tillhöra din makes dödsbo och hur denna egendom sedan ska fördelas mellan dig och din makes särkullbarn. Det korta svaret på din fråga Du skriver att låneskyddet på 2 miljoner kronor är skrivet på dig vilket gör mig lite osäker på vem som är förmånstagare enligt försäkringen. Är endast du förmånstagare och är försäkringen av sådan karaktär att den inte kan överlåtas kan det vara en sådan försäkring som ska undantas från bodelningen enligt 10 kap. 3 § äktenskapsbalken (ÄktB). I sådana fall kommer inget försäkringsbelopp att betalas ut vid din mans bortgång. Försäkringen kommer räknas som en tillgång hos dig men den kommer inte vara föremål för bodelning. Är låneskyddet undantaget från bodelningen kommer det inte heller aktualiseras vid arvskiftet av din makes kvarlåtenskap. Värdet av försäkringen kommer då inte att fördelas mellan de tre döttrarna förrän dagen du går bort. Är det istället så att din man är förmånstagare och beloppet på 2 miljoner kan betalas ut för att täcka hans del av bolånet redan vid hans död kommer din makes giftorättsgods att öka med 2 miljoner. Ett högre belopp kommer redovisas från din mans sida som ska läggas samman med ditt giftorättsgods vilket sedan ska delas på hälften mellan er. Föremål för arvskifte är din mans egendom efter bodelningen (hälftendelningen av netoogiftorättsgodset d.v.s. giftorättgodset efter att era respektive gäldenären fått sina skulder potentiellt täckta) och din mans enskilda egendom. Om jag var du skulle jag ta kontakt med min bank och rådfråga dem om försäkringsvillkoren. Jag skulle fråga: om min man var förmånstagare, ifall försäkringsbeloppet efter ansökan betalas ut vid hans död eller endast vid min död samt ifall försäkringen, om den endast var skriven på mig, vid en bodelning skulle inkluderas eller exkluderas med hänsyn till 10 kap. 3 § ÄktB. Ni kan upprätta ett testamente där ni föreskriver att särkullbarnen ska ärva direkt efter faderns död med undantag för sommarstugan. Särkullbarnens rätt till ägande i sommarstugan med anledning av deras arvsrätt efter fadern ska inte aktualiseras förrän efter moderns död. Ni kan få hjälp med att upprätta ett testamente av exempelvis Lawlines jurister på juristbyrån. Innebörden av ett låneskydd vid dödsfall Jag uppfattar det som att ni tecknat ett låneskydd som innebär att ifall förmånstagaren dör träder försäkringsgivaren in och betalar 2 miljoner av ert totala lån på 4 miljoner. Hur en makes ekonomi ska behandlas efter ett dödsfall Efter ett dödsfall behandlas den döde makens ekonomi i flera led: 1) boutredning2) gäldsteckning 3) bodelning 4) arvskifte Jag kommer förklara dessa led närmare i det följande. 1, När den ena maken dör ska en boutredning göras. Det innebär att man reder ut vad i hemmet som tillhör dig och vad som tillhört din make. Det är egentligen lite fel att tala om "mitt och ditt" inom äktenskapsrätten. Det man egentligen ska utreda vid en boutredning är vilka förmögenheter (egendom och andra tillgångar) samt skulder som utgör giftorättsgods och vad som är vardera makes enskilda tillgångar och skulder. Du säger att ni har bolån på sammanlagt 4 miljoner kronor där ni svarar för hälften av lånet vardera. I en bouppteckning (förteckning över makarnas förmögenhetsförhållanden så som de såg ut på dödsdagen) skulle då 2 miljoner kronor i skuld skrivas på dig och 2 miljoner i skuld skrivas på din make. 2, När ena maken dör upplöses äktenskapet. Det är meningen att makarna ska gå ur äktenskapet skuldfria. Det innebär att innan giftorättsgodset delas upp mellan den döde makens dödsbo och den efterlevande maken ska "giftorättsskulder" betalas. Giftorättsskulder som är att hänföra till din make ska finansieras med giftorättsförmögenheter som är att hänföra till din make. Du skriver att "Kommer låneskyddet (som är 2 miljoner som står på mig) räknas av först på hans lån och därefter räknas det ut vad särkullbarnen ska ha?"Din formulering gör mig lite osäker på vem som är förmånstagare enligt er försäkring. Är det endast du som är förmånstagare uppfattar jag det som att låneskyddet inte kommer att aktualiseras vid din makes död för att skuldtäcka hans del av bolånen. Är din make förmånstagare kan du, efter en ansökan hos försäkringsgivaren, kräva att försäkringsgivaren ska betala ut försäkringsbeloppet till din makes dödsbo i syfte att täcka hans del av bolånet. Konsekvensen av ett sådant förfarande blir att din make får mer giftorättsgods kvar d.v.s. får en större förmögenhet som ska omfattas av er likadelning av giftorättsgodset. 3, Att ni ska gå ur äktenskapet skuldfria innebär inte att du måste betala alla dina lån i samband med bodelningen. Utgångspunkten är endast hypotetisk. Gäldsteckningen gör man för att se till så att det är praktiskt möjligt för dig att betala dina skulder med tillgångar du har innan dessa tillgångar portioneras över till din makes sida och därmed blir föremål för arvskifte. Det är alltså makarnas nettogiftorättsgods som är föremål för bodelning. Om din make är förmånstagare enligt låneskyddet kommer försäkringen ses som en giftorättstillgång hos din make. Din makes giftorättsgods kommer då öka med samma belopp som försäkringen på dödsdagen var värd. "Mer" nettogiftorättsgods kommer då hänskjutas från din make för att läggas ihop med ditt nettogiftorättsgods vars totala summa sedan ska delas lika. Är det istället så att endast du är skriven som förmånstagare för låneskyddet kommer försäkringen ses som en tillgång hos dig som ska undantas från bodelningen. Enligt 10 kap. 3 § äktenskapsbalken (ÄktB) ska t.ex. försäkringar som inte kan överlåtas undantas från bodelningen. Det medför att din makes bolån istället får finansieras med annat giftorättsgods som portionerats på hans sida under boutredningen. En mindre nettoförmögenhet från din makes sida kommer då läggas samma med ditt nettogiftorättsgods för att sedan delas lika mellan dig och dödsboet. Å andra sidan kommer bouppteckningen se annorlunda ut och du kommer ekonomiskt tillräknas en tillgång värd 2 miljoner i form av låneskyddet som är exkluderat från bodelningen. Låneskyddet kommer då inte inkluderas i dödsboets ekonomi över huvud taget. 4, Efter bodelningen sker arvskiftet. Kvarlåtenskapen efter din man ska nu fördelas mellan din mans arvtagare. Kvarlåtenskapen är detsamma som din mans enskilda egendom och det din man tilldelades efter er bodelning. Din make lämnar efter sig tre barn och alla barn ska ärva lika mycket. Du och din man har i ett äktenskapsförord skrivit att din mans två särkullbarn ska ta ut sina arvslotter direkt. Det innebär att är din makes kvarlåtenskap uppskattad till ett värde av 900 000 kr ska särkullbarnen få ut 300 000 kronor vardera. De kvarstående 300 000 kronorna ärver istället du med fri förfoganderätt. Det innebär att du under din livstid får förvalta denna summa åt er gemensamma dotter som sedan får del av arvet vid din bortgång. Främjar försäkringen dig eller kommer du få betala mer till dina särkullbarn och hur påverkar allt detta din ekonomiska förmåga att ha kvar sommarhuset till förmån för er gemensamma dotter?Jag har som sagt lite svårt att tolka ifall försäkringsbeloppet betalas ut vid din mans död eller endast vid din död eftersom du skriver att låneskyddet på 2 miljoner kronor står på dig. Är endast du förmånstagare är försäkringen troligtvis sådan att den inte kan överlåtas. Den ska då inte inkluderas i er bodelning och kommer endast gynna dig ekonomiskt. Inget av försäkringens värde kommer då "skjutas över" till din mans dödsbo och kommer då inte heller ärvas av särkullbarnen. Det förutsätter att försäkringen är av den karaktär som nämns i 10 kap. 3 § äktenskapsbalken (ÄktB). Råd: Om jag var du skulle jag ta kontakt med min bank och rådfråga dem om försäkringsvillkoren. Jag skulle fråga: om min man var förmånstagare, ifall försäkringsbeloppet efter ansökan betalas ut vid hans död eller endast vid min död samt ifall försäkringen, om den endast var skriven på mig, vid en bodelning skulle inkluderas eller exkluderas med hänsyn till 10 kap. 3 § ÄktB. Att särkullbarnen ärver direkt av din make innebär inte att de automatiskt kan välja vilken egendom som ska tillfalla dem. Så långt som möjligt ska den förmögenhet de har rätt till tillfalla dem med den döde makens enskilda egendom. Vill ni att sommarhuset ska bestå till förmån för alla döttrars arvsrätt kan ni föreskriva om detta i ett testamente. Lawlines jurister på juristbyrån kan exempelvis hjälpa er med detta: https://lawline.se/boka. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vi undanber oss att svara på ytterligare frågor via mail. Har jag helt missuppfattat din fråga får du självklart höra av dig: vega.schortz@lawline.se Med vänlig hälsning,

Särkullbarn och testamente

2018-11-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Mina två barns far har avlidit nyligen, vi separerade för länge sedan Han är omgift sedan några år år. Där finns det inga gemensamma barn. Testamente finns om orubbat bo. Bostaden är en bostadsrätt Nu finns bara ett barn kvar i livet. Vad är det som gäller? Vem ärver den döde sonens del, går det över till hans bror?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din son är särkullbarn i förhållande till sin far och den nya maken. Detta innebär bland annat att han har rätt att få ut sitt arv direkt efter sin fars död, trots testamentet. I och med att testamentet säger att den nya maken ska få sitta kvar i orubbat bo får dock faderns avsikt anses vara att den efterlevande maken ska få ärva honom i första hand. Det innebär att din son inte har rätt till hela sin arvslott utan bara till halva arvslotten (laglott). Eftersom din levande son verkar vara sin fars enda barn är hans arvslott 100 % av kvarlåtenskapen, det innebär att laglotten är 50 % av kvarlåtenskapen.Genom att respektera testamentet får din son inget arv i nuläget. Istället får han ut arvet efter sin far då den efterlevande maken dör, så kallat efterarv. Fördelen med det är att faderns avsikter respekteras och dessutom att sonen får ut en större andel av kvarlåtenskapen i arv eftersom han då får hela arvslotten och inte bara sin laglott. Han får då alltså 100 % av kvarlåtenskapen efter sin far.Angående din avlidne sons del går denna över till din levande son som nu är den enda bröstarvingen efter den avlidne fadern.Sammanfattningsvis gäller att din son kan få ut 50 % av kvarlåtenskapen efter sin far nu genom att inte respektera testamentet. Han har då inte rätt till ytterligare arv när den efterlevande maken avlider. Mitt råd är istället att din son respekterar testamentet och tar ut sin fulla arvslott i efterarv efter den efterlevande maken dör. Det resulterar i en större andel arv för din son och gör att hans fars kvarlåtenskap disponeras som han önskade.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Orubbat bo

2018-11-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag och min man äger våran villa 50% var. Vi har 1 gemensamt barn ihop. Han har 2 barn i tidigare äktenskap och jag har 2 i tidigare äktenskap. Kan man sitta i orubbat bo om någon skulle frånfalla? Alla barnen är vuxna.
Sara Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida du och din man har rätt att ärva av varandra före era barn och därmed möjlighet att behålla bostaden. Regler om arv finner man i ärvdabalken (ÄB).Vad innebär orubbat bo?Orubbat bo innebär att den efterlevande av två makar får behålla det gemensamma boet efter en makes bortgång. Uttrycket är tämligen ålderdomligt och idag talar man istället om att den efterlevande maken ska få erhålla den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär en rätt att förfoga/disponera över den andra makens egendom. Skillnaden mellan fri förfoganderätt och äganderätt är att vid fri förfoganderätt får man inte testamentera bort egendomen. Detta får man göra vid äganderätt. Vad säger lagen?Enligt huvudregeln har den efterlevande maken/makan rätt att erhålla den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt fram till sin egen bortgång. De gemensamma barnen får därmed vänta på sitt arv tills båda makarna har avlidit. Det finns dock undantag från denna huvudregel och det är om det finns barn som inte är makarnas gemensamma, s.k. särkullbarn. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt i samband med sin förälders bortgång, något som framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Den andel av förälderns arv som särkullbarnet har rätt till kallas för arvslott. Arvslotten kan i sin tur inskränkas till att endast bestå av deras laglott, vilket är hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Föreligger ett testamente som kränker laglotten har barnet rätt att påkalla jämkning, 7 kap. 3 § ÄB.Ett särkullbarn behöver dock inte ta ut sin laglott om denne inte vill. Denne kan givetvis avvakta med sitt arv tills båda makarna har avlidit, enligt 3 kap. 9 § ÄB. Vad gäller i ditt fall?I din fråga framgår att både du och din make har särkullbarn. Dessa har således rätt att få ut sin laglott i samband med sin förälders bortgång. I denna situation behöver man dock inte sälja bostaden utan det räcker med att man löser ut särkullbarnen med motsvarande summa som laglotten innebär. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Skulle du ha några fler frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar,