Fördelning av arv

2021-02-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur för delas arvet efter min far?Min far och mor är skilda sen många år men har två barn tillsammans, mig och min syster.Min far har dock ett barn till sedan ett tidigare förhållande utomlands. Jag vet inte vem det är eller hans fullständiga namn och jag tror inte min far har haft någon kontakt med honom.Min far är dessutom sedan många år sambo.Hur skulle ett arv utan testamente fördelas? Hur kommer man i kontakt med särkullbarnet?Med vänlig hälsning, Jocke
Jakob Westling |Hej och tack för att du valde Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta hur arv utan testamente fördelas. Huvudregeln för arv är att bröstarvingar ärver efter en förälder, ÄktB 2:1.För gifta par med gemensamma barn ärver den efterlevande maken, 3:1 ÄktB. Sambon har däremot inte en sådan rätt, och ärver ingenting om det inte föreligger ett testamente. För din situation så ärver du och dina syskon lika mycket, ⅓ av arvet.Särkullbarnet har en lika stor arvsrätt som du och din syster. Hur man kommer i kontakt med särkullbarnet är utanför omfånget jag kan svara på. Antagligen krävs nog endast att man kontaktar personen genom dödsboet eller privat. Hoppas det besvarade din fråga!

Fråga om efterarv och andelsberäkning när en av arvtagarna är ett särkullbarn

2021-02-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Mina föräldrar har två gemensamma barn (jag och mitt syskon) vi har även ett halvsyskon på pappas sida. Vad händer med arvet om min mamma dör först? Jag vet att min pappa kommer få arvet först men sedan när han dör innebär det att vårat halvsyskon kommer ärva min mamma också? Eller hur skiljer man på dom pengarna?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).När en make avlider kommer den andra maken att erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Gemensamma barn har inte rätt att få ut varken laglott eller arvslott utan får "vänta" tills båda föräldrarna har gått bort. Särkullbarn har däremot en rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få en s.k. efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB, 3 kap. 9 § ÄB). I din situation har inte särkullbarnet (ditt halvsyskon) någon rätt att få ut arv efter din mamma, utan enbart efter din pappa. Efterlevande make ärver med fri förfoganderättEfterlevande make (din pappa) kommer att ärva din mammas kvarlåtenskap, kvarlåtenskapen blir en andel av din pappas totala egendom. Denna andel kommer din pappa att ärva med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att din pappa har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantag att han inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Detta innebär att egendomen både kan minska och öka, men din pappa får inte testamentera bort den andel som kommer från din mammas kvarlåtenskap. Om din pappa genom gåva väsentligt minskar sin egendom finns det även en regel som skyddar särkullbarnens efterarv (3 kap. 3 § ÄB), dock har inte din mamma något särkullbarn och därmed blir inte det aktuellt här.Exempel på andelsberäkningenDin mamma går bort och efterlämnar egendom på två miljoner kronor (kvarlåtenskapen). Din pappa har vid denna tidpunkt en egendom på en miljon kronor. Eftersom han ärver din mammas kvarlåtenskap har han nu en total egendom på tre miljoner kronor (varav två miljoner kommer från din mamma).Kvoten ser därmed ut så att 2/3 av din pappas egendom härstammar från din mammas kvarlåtenskap. Denna kvot kommer att vara avgörande när din pappa går bort och arvet ska beräknas. Du och ditt helsyskon kommer då att dela lika på den andel som härstammar från er mamma (2/3) (om det inte finns ett testamente som säger annat), och alla tre syskon kommer att dela lika på den resterande kvotdelen som härstammar från din pappa (1/3).Alltså (i enlighet med exemplet):- 2/3 av er pappas kvarlåtenskap kommer att härstamma från er mammas kvarlåtenskap. Denna andel ska delas lika mellan dig och ditt helsyskon (1/3 var).- 1/3 av er pappas kvarlåtenskap kommer att härstamma från er pappas egendom och ska delas lika mellan dig, ditt helsyskon och ditt halvsyskon (1/9 var).Med vänlig hälsning,

Särkullbarns arvsrätt vid testamente om att makarna ärver varandra.

2021-02-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Min mamma har gått bort och vi är 3 barn från ett tidigare förhållande. Det finns även ett syskon som mamma har tillsammans med efterlevande make.Det finns ett testamente som säger att makarna ärver varandra.Vi är alltså 3 särkullbarn.Hur och när ska boet delas upp?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från Ärvdabalkens (1958:637) bestämmelser för att besvara din fråga då den handlar om arv och arvskifte. I och med att makarna i testamente skrivit att de ärver varandra så får testamentet företräde framför arvsordningen. Nu framgår det inte av frågan ifall egendomen är testamenterad med fri eller full äganderätt, så jag kommer ta upp båda fallen. När boet ska delas upp En bouppteckning ska göras senast 3 månader efter bortgången (20 kap. 1 § ÄB). Den som sköter själva bouppteckningen är oftast dödsbodelägaren som har egendomen i sin vård, men i och med att testamente är skrivet skulle jag personligen förmoda att det är en Testamentsexekutor som sköter det (20 kap. 2 § ÄB). Fri förfoganderättIfall egendomen är testamenterad med fri förfoganderätt innebär det att efterlevande make som utgångspunkt få all egendom och kan fritt förfoga över den under sin livstid, efterlevande make få dock inte testamentera bort egendomen. Vid efterlevande makens död så får samtliga bröstarvingar sin arvslott (hälften av efterlevande makes arv delat på antalet barn, i ert fall fyra stycken), det framgår av 3 kap. 2 ÄB. Som Särkullbarn har ni utöver detta även rätt att kräva ut er laglott redan efter er mors bortgång som utgör hälften av er rätt till arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Full Äganderätt Ifall det i testamentet är skrivet att efterlevande make ska ärva med full äganderätt så måste du som särkullbarn kräva ut din laglott inom 6 månader ifall du vill ha en andel, du har då ingen rätt till efterarv vid efterlevande makens bortgång. Som särkullbarn måste du ifall du vill få ut din laglott påkalla jämkning senast 6 månader efter att du fick tillgång till testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Särkullbarns rätt till efterarv

2021-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Jag försöker hjälp en god vän med en arvsfråga. Två makar är gifta. De har ett gemensamt barn (en son). Mannen har ett särkullebarn (en dotter). Mannen dör. Inget testamente finns. Antag att den totala kvarlåtenskapen i boet är 2 000 000, när mannen dör. Nu dör också det gemensamma barnet (sonen). Kan särkulledottern nu har rätt till något arv efter sin pappa? Gör det någon skillnad om särkulledottern fick sin arvslott eller sin laglott då pappan dog?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det gemensamma barnet avlidit först efter att arvet efter fadern fördelats. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallas ÄB.Fördelning av arvet efter den första maken avledDen efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Sonen bör alltså inte ha erhållit sin arvslott när fadern avled utan den ska istället ha tillfallit hans mor eftersom han är deras gemensamma barn. Istället bör sonen ha fått efterarvsrätt efter sin mor. Eftersom dottern är ett särkullbarn ska hon ha fått ut sitt arv direkt, såtillvida att hon inte valt att avstå arvet till förmån för den efterlevande maken. Eftersom inget annat har föreskrivits i testamente så bör hon ha erhållit sin arvslott (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Enligt något som kallas stripalgrundsatsen ska varje gren inom en arvsklass få en lika stor del av kvarlåtenskapen, om inte något annat är föreskrivet i testamente. Dottern och sonen är båda bröstarvingar till mannen och tillhör båda den första arvsklassen, och skulle alltså dela lika på arvet efter fadern (2 kap. 1 § ÄB). Fadern efterlämnade 2 000 000 kr. Dotter bör alltså ha ärvt 1 000 000 kr av dessa omedelbart. Sonens arvslott, det vill säga 1 000 000 kr bör hans moder ha ärvt med fri förfoganderätt, och sonen borde ha fått efterarvsrätt i pengarna.Fördelning av efterarvet när sonen avliditOm sonen sedan avlider innan modern och efterarvet alltså inte har fördelats, ska hans rätt till efterarv i första hans tillfalla hans barn (2 kap. 1 § andra stycket ÄB och 3 kap. 2 § första stycket ÄB). Om sonen inte har några barn ska efterarvet istället tillfalla hans syster som är särkullbarn, oavsett om hon redan fått ut sin arvslott (3 kap. 2 § andra stycket ÄB och prop. 1986/87:1 s. 235).SammanfattningDottern och sonen ska ha ärvt lika mycket efter sin far. Dottern som är ett särkullbarn bör ha fått sin arvslott direkt, medans modern ärvt sonens arvslott med fri förfoganderätt. Sonen är istället berättigad till efterarv i vad modern ärver. När sonen avlider blir hans barn berättigade till hans efterarv. Om han inte har några barn får systern efterarvet istället.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur mycket ärver mina särkullbarn om jag och min make har ett inbördes testamente?

2021-02-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag fattat detta rätt:Min fru och jag har vardera två barn från tidigare förhållanden (särkullbarn). Vi äger vår bostadsrätt gemensamt lliksom vår stuga, där ser jag inga konstigheter när det kommer till arv.Vi har också var för sig sparpengar på bankkonton och i fonder vi kan säga att jag har 1 000 000 kr och min fru 1 500 000 (alltså tillsammans 2 500 000). Vi har upprättat testamente där vi ömsesidigt ärver varandra och att barnen i första skedet endast får sin laglott.Om jag avlider före min fru, är det då så, att mina söner ärver och delar på 25% av vår gemensamma kvarlåtenskap (dvs 660 000) eller är det 25% av min miljon som de delar på (dvs 250 000).
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). I mitt svar kommer jag bortse från er bostad och stuga. Har du frågor rörande dem är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!När en make avlider ska en bodelning görasDå ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).Detta innebär alltså att om du avlider sker en bodelning mellan ditt dödsbo och din make. Allt giftorättsgods läggs samman och delas lika. Om den enda egendom ni har är dina 1 000 000 kr och din makes 1 500 000 kr ska detta läggas samman, 2 500 000 kr, och delas lika, 1 250 000 kr var. Det som tillfaller ditt dödsbo är din kvarlåtenskap och ska fördelas som arv efter dig och det som tillfaller din make är hennes helt och hållet.Hur ska arvet fördelas?Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Genom testamente är det dock möjligt att, precis som ni gjort, ange att den efterlevande maken ska ärva, med undantag för bröstarvingars laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är så mycket varje bröstarvinge skulle fått om inget testamente fanns.Din situationDina bröstarvingars arvslott är alltså hälften var, eftersom du har två barn och de ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att deras laglott är en fjärdedel var av din kvarlåtenskap. Din kvarlåtenskap, som jag beskrivit ovan, är det som tillfaller ditt dödsbo genom bodelningen. I detta exempel rör det sig alltså om 1 250 000 kr. Dina barns arvslotter är således 625 000 kr var, och laglotten är då 312 500 kr. Detta innebär att dina barn kommer ärva 312 500 kr var, och resterande 625 000 kr kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Viktigt att komma ihågI mitt svar ovan har jag utgått ifrån att den enda egendom du och din make äger är sammanlagt 2 500 000 kr. I bodelningen som ska göras ingår självklart även all annan egendom, så som bostaden och stugan. Fördelningen efter bodelningen kan därmed se annorlunda ut än i mitt exempel. Detta beror till exempel på hur mycket annan egendom som finns, samt om ni har någon enskild egendom. Om du har enskild egendom ingår den ju inte i bodelningen utan läggs direkt till din kvarlåtenskap.SlutsatsSvaret på din fråga är således att dina bröstarvingar ska dela på din kvarlåtenskap, alltså det som tillfaller ditt dödsbo i bodelningen. De kommer få 25% var av denna egendom, och resterande 50% kommer din efterlevande make ärva i enlighet med ert testamente.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Särkullbarns rätt till arv

2021-02-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är gift och vi har ett gemensamt barn. Vi har köpt huset vi bor i tillsammans. Men vad händer om min partner dör då min partner har tre barn sedan ett tidigare äktenskap? Kan jag bo kvar eller måste jag sälja så att de kan få sin del av arvslotten? Eller finns det något avtal vi kan skriva så att jag kan och har råd att bo kvar?Tack på förhand/Linda
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagar och regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är därför hit jag kommer att hänvisa mina svar. Arvslott och laglottFörst och främst kan sägas att arvslotten är det man ärver om inget testamente finns. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Vad händer när din make avliderNär den ena maken avlider ärver som utgångspunkt den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med så kallad "fri förfoganderätt". När sedan den efterlevande maken också avlidit fördelas arvet på arvingarna. När det gäller särkullbarn skiljer sig dock detta något. Ett särkullbarn till den först avlidna maken har alltid rätt att få ut sin arvslott direkt. Dock har den efterlevande maken alltid rätt till minst fyra prisbasbelopp (cirka 190 000 kr) (3 kap. 1 § ÄB). Vad kan man ändra genom testamente? Ett testamente kan minska arvslotten, men kan inte inskränka laglotten. Det innebär att även om din man skriver ett testamente kan hans särkullbarn alltid få ut sin laglott då din man avlider. Möjlig lösningSärkullbarnen kan, trots sin rätt att få del av arvslotten/laglotten direkt välja att avstå från arvet till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). Det innebär att du som efterlevande make får ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt och att särkullbarnen får ut sin arvslott/laglott när du avlider. Mitt förslag är således att ni pratar med särkullbarnen och kommer överens om att de avstår från sitt arv fram till att du avlider. Har särkullbarnen några garantier för sitt arv?Särkullbarnen behöver inte heller vara orolig för att gå miste om något arv på grund av att du "missköter arvet". Det finns nämligen regler som skyddar mot detta. Om du som efterlevande make ger bort kvarlåtenskap eller använder kvarlåtenskapen på ett otillbörligt sätt är det dina egna arvingar (dvs. ert gemensamma barn) som går miste om kvarlåtenskapen som inte längre finns kvar. Särkullbarnet prioriteras alltså i det läget (3 kap. 3 § ÄB). Observera dock att detta endast gäller om du som efterlevande make har misskött kvarlåtenskapen. Om kvarlåtenskapen minskar av andra anledningar kommer även särkullbarnens arv minska.På samma sätt "skyddas" dina arvingar från att särkullbarnet får del i kvarlåtenskap som du har förvärvat genom arbete eller liknande efter att din make avlidit (3 kap. 4 § ÄB). Sammanfattning Sammanfattningsvis är alltså mitt förslag att ni pratar med särkullbarnen och kommer överens om att de avstår från arvet tills dess att du avlider. Det finns regler som skyddar deras arv mot att du missköter kvarlåtenskapen, vilket innebär att de inte förlorar något på att vänta. I det fallet de inte går med på det finns det dock inget som hindrar särkullbarnen från att utkräva sin laglott även om din make skriver ett testamente till din förmån. Du kan få fastigheten på din lott då du har störst nytta av fastigheten, men i så fall måste du kompensera särkullbarnen med annan kvarlåtenskap (ex. pengar). Skrivs inget testamente alls kan särkullbarnen kräva ut hela sin arvslott vid din makes död.Jag hoppas dina frågor blivit besvarade och att situationen löser sig på bästa sätt!Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Går det att ärva efter sina styvföräldrar?

2021-02-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Minn mans pappa har gått bort. Hans maka gick bort 2009. Hon hade en dotter som är särkullbarnen till min svärfar. Min svärfar hade 2 egna barn. Hur fördelas arv mellan särkullsbarnet och min svärfars biologiska söner. Särkullsbarnet har vad vi har förstått fått ut sitt morsarv. Hur stor arvsrätt har hon efter min svärfar. Vi hittar inget arvskifte eget min svärfars maka,bara en kvittens på att hennes dotter har fått sitt morsarv.
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄrvB). När en make avlider har den efterlevande maken arvsrätt, särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv direkt men kan avstå till förmån för den efterlevande maken (3:1 ÄrvB). När den efterlevande maken går bort har arvingar efterarvsrätt efter den först avlidne maken (3:2 ÄrvB). Barn har endast arvsrätt efter sina egna föräldrar, vilket innebär att man inte har någon arvsrätt efter styvföräldrar. Din svärfars styvdotter har alltså ingen arvsrätt efter honom. Eftersom hon redan har fått ut sin mammas arv vid hennes död, så har hon heller inget efterarv att få. Det är din svärfars två söner som ärver enligt lagen.Det finns en möjlighet att testamentera bort en del av sina tillgångar genom att upprätta ett testamente. Det framgår inte av din fråga om din svärfar har skrivit ett testamente eller inte. Om inget testamente finns fördelas arvet enligt lagreglerna i ÄrvB. Sammanfattning:Enligt din bakgrundsinformation bör din svärfars styvdotter inte ha rätt till arv från honom, eftersom att rätt till arv från styvföräldrar saknas och hon har redan fått ut sitt arv från sin mamma. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Särkullbarns rätt till arv

2021-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag och min man har varit gift i 45 år vi har 2 barn tillsammans men jag har med mig ett barn sedan tidigare. Om min man skriver ett testamente att han önskar att alla 3 barnen ska dela lika. Räcker det? Vad händer om jag avlider först? Visst är det så att man sitter kvar i orubbat bo? Fast när man har ett särkulle barn kan det kräva ut sin del? Kan mitt barns make kräva ut arvet?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du undrar över följande: (1) Om din man kan skriva ett testamente så att även ditt barn från ett tidigare förhållande kan ärva lika stor del av hans kvarlåtenskap som era gemensamma barn, (2) Vad som händer om du skulle avlida först, och om ditt barn från ett tidigare förhållande i så fall kan begära ut sitt arv, och (3) Om ditt barn från tidigare förhållandes make i så fall kan begära ut arvet.Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.(1) Upprättande av testamente för att särkullbarn ska få ärvaHur fördelas arv utan ett testamente?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott och ärvs av arvlåtarens bröstarvingar. Bröstarvingar är arvlåtarens biologiska eller adopterade barn och här ingår alltså inte eventuella särkullbarn.Möjlighet att upprätta ett testamenteÄven särkullbarn har möjlighet att ärva den avlidne om denne har upprättat ett testamente till förmån för dem. Det finns dock vissa begränsningar i denna rätt att förordna över sin kvarlåtenskap. Bröstarvingar till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt kan inte testamenteras bort. I övrigt är föräldern fri att förordna över sin kvarlåtenskap som den önskar. Din make kan alltså låta även ditt barn från ett tidigare förhållande ärva honom genom att upprätta ett testamente, så länge detta inte inkräktar på era gemensamma barns laglott.(2) Kan särkullbarn begära ut sitt arv?Efterlevande makes arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån till den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB). Ditt barn från ett tidigare förhållande kan alltså själv avgöra om denne vill få ut sitt arv direkt eller avstå det till förmån för din man om du skulle avlida först. Era gemensamma barn kommer dock få ut sitt arv först efter din man avlider. Om ditt barn från tidigare förhållande väljer att avstå sitt arv så kommer din make sitta kvar i så kallat "orubbat bo", annars kommer han att ärva era gemensamma barns arvslotter.(3) Kan ditt barn från tidigare förhållandes make begära ut arvet?Arvsrätten är personlig och arvet kan alltså inte begäras ut av någon annan än ditt barn.Sammanfattning(1) Din make kan upprätta ett testamente så även ditt barn från ett tidigare förhållande får ärva, så länge det inte inkräktar på era gemensamma barns laglott.(2) Ditt barn från tidigare förhållande kan begära ut sitt arv direkt om du skulle avlida först, men kan även välja att avstå sitt arv för efterlevande make och istället få efterarvsrätt när din man avlider.(3) Ditt barns make kan inte begära ut arvet.Om din man ska upprätta ett testamente rekommenderar jag er att kontakta en jurist för att säkerställa att det blir rätt. Lawlines egna jurister har lång erfarenhet av att upprätta testamenten, om du vill komma i kontakt med dem hittar du dem här: https://www.lawline.se/boka.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning