Arv och särkullbarn

2020-04-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Har en fråga från ett särkullbarn, min far gifte om sig och skaffade ny familj (fru +1 gemensamt barn) Önskar lite tydligare förklaring på arvet i fråga, dom pratar om arv och säger att huset dom bor i är skrivet på den nya frun, för att de är något dom köpt av hennes familj i sin tur men dom menar på att de är hennes arv sen äger dom lite andra fastigheter och rätt mycket prylar som också står på henne då. I en diskussion menade jag på att jag antar att han har betalat för det då dom har det gemensamt och varit gifta 20 år med gemensam ekonomi så jag tänker att vi det läget finns inget - mitt - ditt att dela upp? Är inte ute efter Att skapa kaos direkt men vill veta vad lagen säger när de känns som de aktivt gjort så för att slippa mig som arvinge.. typ..? Hur stor del av arvet har jag "rätt" till? Hur delar man upp vad min far äger i ett sådant fall?
Sandra Rust |Hej!För att kunna reda ut vad som är en persons kvarlåtenskap efter dennes död måste man först och främst göra en bouppteckning och sedan en bodelning. Har personen varit gift så får man se till vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom när man gör bouppteckning och bodelning. Enligt äktenskapsbalkens 7 kap 1§ är giftorättsgods den egendom som inte ska ses som enskild egendom. Enligt 7 kap 2 § äktenskapsbalken avses enskild egendom som egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1–5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.När det kommer till bostad menas enligt 7 kap 4 § äktenskapsbalken exempelvis fast egendom som makarna eller någon av dom äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (detta är endast ett exempel från bestämmelsen) Vad gäller bohag menas enligt 7 kap 4 § äktenskapsbalken Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk.Är huset köpt gemensamt och det inte ska ses som enskild egendom enligt någon av de ovan uppräknade punkterna så ska det ses som giftorättsgods. Detta gäller all egendom och inte bara huset. Att det är giftorättsgods innebär att det ska tas upp i en bouppteckning och tas med i en bodelning där giftorättsgodsets värde ska delas lika mellan makarna för att kunna få fram kvarlåtenskapen efter den avlidne maken.Vid bodelningen får man fram vad kvarlåtenskapen efter din far blir. Denna kvarlåtenskap har du och ditt halvsyskon rätt att ärva. Som huvudregel har ni lika rätt till arvet, dvs att det delas lika mellan er. Det finns dock enligt lag en möjlighet att minska sina eller någon av sina arvingars arvslott. Minskningen kan göras genom att exempelvis testamentera bort delar av arvet osv. Denna minskning av en arvinges arvslott får dock inte överskrida hälften av arvslotten då det finns ett förstärkt laglottsskydd i 7 kap 4 § ärvdabalken. Det förstärkta laglottsskyddet innebär att en arvinge alltid har rätt till halva sin arvslott, man kan därmed inte göra någon arvinge helt arvslös. Sammanfattningsvis så innebär det ovan att om huset och bohaget inte är enskild egendom så är det giftorättsgods och det ska därmed delas lika i en bodelning oavsett vem som står på huset och du har åtminstone rätt till din laglott, vilket är hälften av arvslotten.Hoppas du har fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning

Enskild egendom

2020-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Maken har ett företag där jag har 10 %. Vi är gifta och har två gemensamma barn och han har även två från ett tidigare äktenskap. Vi har idag ett äktenskapsförord för mina bankkonton, inget övrigt. Vi funderar på att han ger mig 240 aktier till så att vi delat lika. Vad händer om han går bort före mig gällande hans 250 samt mina 250. Vem ärver vad? Måste jag skriva nytt äktenskapsförord på mina 250 för att särkullsbarnen inte ska ärva dessa? Vad händer om jag avlider innan?
Jakob Westling |Hej och tack för att valde Lawline med din fråga!Till att börja med kan vi konstatera att ni är gifta, vilket för med sig flera viktiga juridiska konsekvenser. Exempelvis 7:1 ÄktB, all egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Så första frågan för oss är om aktierna ses som giftorättsgods eller ej. Det beror på om de ligger i bankkontot som är öronmärkt enligt äktenskapsförordet.Är det inte det,räknas det som giftorättsgods vilket ska bodelas vid eventuellt dödsfall, 9:1 Äktb.Jag utgår vidare att aktierna inte är enskild egendom utan kommer vara del av bodelningen.Vid bodelningen, då ni äger lika mycket av aktierna, så kommer ni återfå lika mycket tillbaka, då det redan var delat i två.Vid dödsfall mellan makar gäller 3:1 ÄrvB. Enligt föreskriften kommer den efterlevande maken ärva den första maken, med fri förfoganderätt.Det innebär att om du avlider först kommer aktierna ärvas av din make, dock med fri förfoganderätt, istället äganderätt. Det spelar inte så mycket roll, rent praktiskt för honom. Han kan spendera och använda pengar som han vill. Det viktiga är att vid hans dödsfall, delas arvet upp ytterligare mellan delen är fri förfoganderätt och allt annat, som senare delas av särkullbarnen och de gemensamma barnen.Man gör såhär för att ditt arv endast ska gå till dina barn. Avlider din make först, kommer samma process ske men mot dig, fast med ett undantag.De två särkullbarnen kommer ha rätt till sin del av arvet, dvs den tidigare regeln om 3:1 ÄrvB gäller inte fullt ut. I denna situation kommer särkullbarnen ärva 50% av din makes arv, medans du ärver resterande med fri förfoganderätt.För att summera:i och med att ni äger lika mycket av aktierna kommer resultatet av bodelningen vara likadant som innan. Denna presumtion håller dock inte om ni äger olika mycket, då bodelningen kommer dela upp det tills det är lika.Om du vill vara säker föreslår jag att ni undantar aktierna från bodelningen.Ditt arv kommer aldrig ärvas av särkullbarnen, utan endast av maken och dina gemensamma barn.Hoppas det besvarar din fråga!

Vad händer med arvet om det finns särkullbarn?

2020-04-21 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är gift och har 2 gemensamma barn med min man. Han har sen innan 1 son med en annan. Vad händer när han dör? Man vi säkra att jag kan få bo kvar genom att testamentera mindre till honom nu? Men att han får en del när jag dör?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I enlighet med 2 kap. 1 § 1 st. Ärvdabalken (ÄB) är det arvlåtarens barn som tillhör den första arvsklassen, det är de som i första hand har rätt att ärva. Enligt 2 stycket är huvudregeln att barnen till den avlidna personen ska ärva lika mycket. I detta fall då din man har 3 barn har de som huvudregel rätt till 1/3 av arvet vardera. 1/3 av arvet utgör barnens arvslott.I detta fall är du och din man gifta, detta innebär att din makes kvarlåtenskap (arvet) ska tillfalla dig om han skulle avlida i enlighet med 3 kap. 3§ ÄB. I samma bestämmelse framgår det dock att detta inte gäller när den avlidne efterlämnar ett särkullbarn, ett barn som endast den maken är förälder till. Din makes son har rätt att få ut sin arvslott direkt men kan välja att avstå från den rätten i enlighet med 9§. Era gemensamma barn kan dock inte kräva att få ut något arv utan får först ta del av det när du gått bort. Det går att testamentera så att ens barn får ut ett arv som är mindre än dennes arvslott. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin s.k. laglott som utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1§ ÄB. För att svara på din fråga: Det går att testamentera så att sonen får ut mindre i arv men han har rätt att få ut sin laglott om han inte väljer att avstå från den.Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Har efterlevande make inga arvingar ärver den först avlidna makens arvingar

2020-04-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Vi är särkullsbarn och har fått vårat arv. Överlevande styvmor har inga egna barn eller levande släktingar och fick sin del efter bodelningen. Hennes del anser jag höra till oss särkullsbarn den dagen hon går bort, särskilt som ett av oss barn ingick i familjen: "far-styvmor-barn". Vi gör inga anspråk nu men det mesta styvmodern tilldelades köptes av far eller med fars pengar då hon var hemmafru men vi tycker i vart fall att när hon en dag går bort så borde saker såsom konst, möbler och personliga tillhörigheter och för all del eventuella kontotillgodohavanden komma oss tillgodo och absolut inte hamna hos arvsfonden. Att få styvmodern att skriva testamente är nog dessvärre uteslutet av kognitiva skäl.
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ifall den efterlevande maken vid sin död inte har några arvingar kommer dennes tillgångar att gå till den först avlidna makens arvingar (3 kap 8 § ärvdabalken). Detta innebär i er situation att ifall er styvmor inte har några arvingar kommer ni att få ärva henne när hon går bort. Er styvmor kan såklart fortfarande testamentera bort sin egendom till någon annan, men finns inget testamente är det ni som kommer ärva henne. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Kan min makes tidigare barn ärva min bostadsrätt?

2020-04-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej ! en fråga gällande arv - särkullbarn och enskild egendom. Jag skaffade en bostadsrätt för 20 år sedan . Vid mitt giftemål för 10 år med min nuvarande man beslöt vi att lägenheten skulle vara min enskilda egendom. Vi bor i gemensamt i lägenheten. Vi har fem vuxna barn ( Jag har tre barn och min man har två. ), inget barn gemensamt. Om min man avlider kan hans två barn ärva något av värdet av min lägenhet då?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämpliga lagar:Äktenskap regleras i äktenskapsbalken (ÄktB), och arvsfrågor regleras i ärvdabalken (ÄB). Det är där vi hittar de relevanta bestämmelserna.Egendom i ett äktenskap:Enligt ÄktB 7 kap. 1 § är all egendom giftorättsgods om den inte är enskild egendom. ÄktB 7 kap. 2 § radar upp vad som räknas som enskild egendom, vilket bland annat är egendom som genom äktenskapsförord gjorts till enskild egendom.När ena maken avlider i ett äktenskap:Enligt ÄB 3 kap. 1 § så ärver efterlevande make kvarlåtenskapen. Detta ärvs med fri förfoganderätt, vilket betyder att den avlidne makens kvarlåtenskap får disponeras men inte testamenteras bort vilket framgår av ÄB 3 kap. 2 §. ÄB 23 kap. 1 § st 2 stadgar att bodelning ska ske enligt ÄktB. Där kan man till exempel begära jämkning enligt ÄktB 12 kap. 2 §, så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods.Grundläggande vid arv när det finns särkullbarn: Särkullbarn (din makes barn) har rätt till sin arvslott direkt från sin förälders del av bodelningen enligt ÄB 3 kap. 1 §. Arvslotten är hälften av kvarlåtenskapen dividerat med antal barn. Särkullbarn kan dock välja att avstå från arvslotten till förmån för den efterlevande maken enligt ÄB 3 kap. 9 §. En bröstarvinge har alltid rätt till den legala laglotten, som är hälften av arvslotten, vilket stadgas i ÄB 7 kap. 1 §.Din bostadsrätt:Du skriver att ni beslöt att lägenheten skulle vara din enskilda egendom. För att detta ska vara juridiskt korrekt så måste det finnas nedtecknat i ett äktenskapsförord. Om ni inte upprättat äktenskapsförord om bostaden så bör ni göra det snarast.För att ett äktenskapsförord ska bli giltigt så krävs det enligt ÄktB 7 kap. 3 § st 2 att:- det upprättas skriftligt,- det dateras, samt att- det undertecknas av båda makarna.Äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket, och börjar gälla från den dag då det ges in till dem. Mer information från Skatteverket hittar du här.Sammanfattning:Om din bostadsrätt står som enskild egendom i ett äktenskapsförord så ärver inte din makes barn något av värdet på lägenheten. Däremot så har hans barn rätt till sitt arv direkt, och om ni äger möbler och inredning ihop så kan hans barn ha rätt till arv efter dessa. Om din make avlider innan dig görs som tidigare nämnts en bodelning, och det är från hans del av bodelningen som barnen får sitt arv.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur kan jag få reda på om min pappa avlider?

2020-04-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har ingen kontakt med min pappa sen 20 år. Är ett sk särkullsbarn.Så jag undrar om jag får reda på om han avlider?Jag har själv 3 barn som frågat om deras farfar, jag har hela tiden varit ärlig mot mina barn och sagt att farfar vill inte ha någon kontakt med mig.Så vore tacksam om ni kunde ge svar på min fråga.Mvh
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnen är dödsbodelägareEnligt 18 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) är efterlevande make/maka, arvingar och testamentstagare dödsbodelägare. Det är dödsbodelägarna som gemensamt ska förvalta egendomen efter den avlidne, om ingen särskild dödsboförvaltning anordnas. Barn till den avlidne är s.k bröstarvingar, och har rätt att ärva minst sin laglott av förälderns egendomar (2 kap. 1 § ÄB och 7 kap. 1 § ÄB). Det går således inte att göra sina egna barn arvlösa genom exempelvis testamente.Dödsbodelägare ska bli underrättadeDen som har hand om egendomen (andra dödsbodelägare, särskild förvaltare, sambo eller annan) ska underrätta övriga dödsbodelägare (18 kap. 2 § 1 st ÄB). Dödsbodelägare ska också enligt 20 kap. 2 § ÄB bli kallade till bouppteckningen. Sammanfattningsvis, oavsett er relation kan inte din pappa göra dig arvlös. Som arvinge kommer du bli en dödsbodelägare om din pappa går bort, och den som vid tillfället förvaltar din pappas egendom har en skyldighet att underrätta samtliga dödsbodelägare om dödsfallet. Jag hoppas detta gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Går det att sitta i orubbat bo när det finns särkullbarn?

2020-04-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far dog nyligen. Han var gift. Vi är flera särkullsbarn. Han skrev ett testamente där han önskar att hans fru ska få bo kvar i "orubbat bo". De hade en bostadsrätt som de ägde gemensamt.Frågor;1. Gäller hans testamente, eller har jag rätt att få ut mitt arv som särskullsbarn?2. Vad händer om vi godkänner hans testamente?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis vill jag börja med att beklaga sorgen. Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). När har du som särkullbarn rätt att få ut ditt arv?Som din fars son är du också hans bröstarvinge och har därför en lagstadgad rätt att taga arv när han går bort (2 kap. 1 § ÄB). Som huvudregel när en arvlåtare är gift så är det den efterlevande makan som också blir arvtagare om de båda har gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Denna huvudregel gäller dock inte dig och de syskon till dig som är särkullbarn där ni istället har rätt att om ni önskar få ut er andel av arvet direkt. Vad gäller om det finns ett testamente?I detta fallet så har din far upprättat ett testamente där hans önskan är att hans efterlevande maka ska få bo kvar i ett så kallat "orubbat bo". Detta är ett äldre uttryck som innebär att testatorn önskar att den efterlevande ska få hela arvet. Som bröstarvinge har du en lagstadgad rätt att få ut din laglott vilket utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du och dina syskon kan välja att jämka testamentet om ni vill få ut din andel direkt då er rätt till laglotten väger tyngre än testamentet i detta fall (7 kap. 3 § ÄB). Om ni istället väljer att godkänna testamentet så kommer ni att göra ett arvsavstående till förmån för den efterlevande makan (3 kap. 9 § ÄB). Om ni väljer att göra ett arvsavstående så kommer du och dina syskon att få ut eran andel först efter att även hon har gått bort. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Avstå från arv

2020-04-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag och min syster är särkullsbarn och kommer att ärva våran mamma som gick bort nyligen. Kan jag avstå min del av arvet efter min mamma till förmån för en av mina söner?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullsbarn kan avstå från sin del av arvet till fördel för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § Ärvdabalken (ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken ärver särkullsbarnens lott och när den efterlevande maken sedan avlider, får särkullsbarnet rätt till sin lott från sin avlidne förälder. Sammanfattningsvis innebär det att särkullsbarnet skjuter upp sin del av arvet.Det går även att avstå från sitt arv till förmån för sina barn, vilket kallas arvsavstående och innebär att man vid fördelningen av arvet bortser från den egentliga arvingen, det vill säga du och låter dina barn träda i ditt ställe. Detta ska göras skriftligt och lämnas in i samband med registreringen av bouppteckningen. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,