Hur påverkas mitt arv som särkullbarn beroende på om pappa eller hans maka avlider först?

2020-05-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far är omgift. Jag är hans enda barn. Hans maka har även hon ett barn från tidigare äktenskap. De har inga gemensamma barn. Pappa och hans maka har inte upprättat något testamente. Om pappa dör före sin maka:1) Hur stor del av hans enskilda tillgångar ärver jag?2) Hur stor del av deras gemensamma tillgångar ärver jag?Utgångspunkten för min fråga är om det har betydelse för mitt arv om pappa eller hans maka dör först. Om det har betydelse, hur kan pappa och hans maka förhindra betydelsen av vem av dem som dör först?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När din pappa eller hans maka avlider ska deras egendom fördelas genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Det som fördelas i bodelningen är giftorättsgodset (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som din pappa och hans maka äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom är enskild om din pappa och hans maka har avtalat det i ett äktenskapsförord eller om någon av dem fått egendom genom arv, testamente eller gåva med villkoret att egendomen ska vara deras enskilda (7 kap. 2 § ÄktB). Jag vet inte om jag ska tolka det du skriver om din pappas "enskilda tillgångar" som att han har enskild egendom, och jag kommer därför visa de olika situationerna med två exempel.Exempel 1 med påhittade siffror - din pappa har enskild egendomDin pappas egendom:* Bil värde 50 000 kr* Kontanter 200 000 kr* Sommarstuga enskild egendom 150 000 krTotala värdet av din pappas egendom: 400 000 krTotala värdet av din pappas giftorättsgods: 250 000 krDin pappas makas egendom:* Bil värde 75 000 kr* Kontanter 225 000 krTotala värdet av din pappas makas egendom: 300 000 krTotala värdet av din pappas makas giftorättsgods: 300 000 krEn bodelning kommer då se ut enligt följande:Först beräknas värdet av din pappas och hans makas egendom (giftorättsgodset) (11 kap. 1 § ÄktB). Sedan läggs värdena ihop och delas lika mellan dem (11 kap. 3 § ÄktB). Den enskilda egendomen ingår alltså inte i bodelningen.Värdet av din pappas giftorättsgods: 250 000 krVärdet av din pappas makas giftorättsgods: 300 000 krSammanräkning: 250 000 kr + 300 000 kr = 550 000 krLikadelning: 550 000 kr/2 = 225 000 kr varderaDin pappas andel efter bodelningen: 225 000 kr + värdet av hans enskilda egendom sommarstugan 150 000 kr = 375 000 kr.Exempel 2 med påhittade siffror - din pappa har ingen enskild egendomDin pappas egendom:* Bil värde 50 000 kr* Kontanter 200 000 kr* Sommarstuga 150 000 kr (Observera att sommarstugan i det här exemplet inte är enskild egendom). Totala värdet av din pappas egendom: 400 000 krTotala värdet av din pappas giftorättsgods: 400 000 krDin pappas makas egendom:* Bil värde 75 000 kr* Kontanter 225 000 krTotala värdet av din pappas makas egendom: 300 000 krTotala värdet av din pappas makas giftorättsgods: 300 000 krEn bodelning kommer då se ut enligt följande:Först beräknas värdet av din pappas och hans makas egendom (giftorättsgodset) (11 kap. 1 § ÄktB). Sedan läggs värdena ihop och delas lika mellan dem (11 kap. 3 § ÄktB). Värdet av din pappas giftorättsgods: 400 000 krVärdet av din pappas makas giftorättsgods: 300 000 krSammanräkning: 400 000 kr + 300 000 kr = 700 000 krLikadelning: 700 000 kr/2 = 350 000 kr varderaDin pappas andel efter bodelningen: 350 000 krDitt arv om din pappa går bort förstFörst görs en bodelning som jag har förklarat ovan. Din pappas andel efter bodelningen (i första exemplet 375 000 kr och i andra exemplet 350 000 kr) utgör arvslotten. Eftersom du är din pappas enda barn är du hans bröstarvinge och hans närmaste arvtagare (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom din pappa är gift är dock huvudregeln att hans maka ärver hans andel (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Du är dock ett särkullbarn eftersom din pappas maka inte är din mamma. Detta innebär att du har rätt att få ut din arvslott direkt när din pappa avlider (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Din pappas maka har rätt till fyra prisbasbeloppEtt undantag från din rätt till din arvslott är regeln om att den efterlevande maken har rätt till egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. Det innebär att din pappas maka har rätt att behålla egendom till ett värde av 47 300 * 4 = 189 200 kr. Om hennes andel efter att bodelningen genomförts är mindre än 189 200 kr har hon rätt att få behålla så mycket av din pappas andel att hennes andel uppgår till 189 200 kr.Om vi gör på ett nytt exempel blir det enligt följande:Värdet av din pappas egendom: 120 000 kr.Värdet av din pappas makas egendom: 80 000 kr.Sammanräkning: 120 000 kr + 80 000 kr = 200 000 kr.Likadelning: 200 000 kr/2 = 100 000 kr.Din pappas andel efter bodelning/arvslotten: 100 000 kr.Din pappas makas rätt till fyra prisbasbelopp innebär att hennes andel ökar med 89 200 kr och din andel minskar med 89 200 kr.Din slutgiltiga andel/arvslotten: 100 000 kr - 89 200 kr = 10 800 kr.Ditt arv om din pappas maka går bort förstEn bodelning kommer göras som jag har beskrivit ovan. Din pappas makas barn kommer i egenskap av särkullbarn ha rätt att få ut sina arvslotter, d.v.s. din pappas makas andel efter bodelningen. Även här gäller rätten till fyra prisbasbelopp för din pappa (3 kap. 1 § 2 stycket ÄB).SlutsatsEftersom du är ett särkullbarn och din pappa och hans maka inte har några gemensamma barn påverkas inte ditt arv beroende på vem av dem som går bort först. Du har i båda fallen rätt till din arvslott efter din pappa.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har några fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Får min mammas man sälja deras fastighet till sitt barnbarn utan att vi andra arvingar är överens?

2020-05-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är särkullebarn och ett syskon är död. Vår gemensamma mamma bor på ett demensboende och min halvbrors pappa bor på äldreboenden. Min halvbrors son har frågat sin farfar om han får köpa min mammas och min bonuspappa hus. Min bonuspappa har då sagt ja, till taxeringsvärdet. Får han sälja är då min fråga? Vi har nu via värderingsman värderat huset. Vilket då är högre. Min halvbror åberopar sin arvsrätt är större än vi två andra syskon och han tänker då på ett gåvobrev som ska gynnas hans son. De vill att min mamma och Bonusfar ska slippa skatt när huset säljs. Vi vill att min halvbrors son kan få köpa huset för 600 000 kr. Taxerat för 479 000, värderat för 575 000. Vilka regler gäller? Ska barnbarnet få köpa huset för taxeringsvärdet när vi syskon inte är eniga. Han yrkar nu på 100 000 avdrag för renovering och 22% reavinst skatt 110 000. Kvar är 490 000. 85% på papper , han ska då betala 407 150 och få 70 000 i lösöre. Vad är rätt ? Får min halvbror agera så här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom utgångspunkt har varken ni, er halvbror eller någon annan något att säga till om avseende huruvida fastigheten säljs, till vem och till vilket pris. Under tiden er mamma och hennes make är i livet bestämmer de som utgångspunkt själva över sin egendom. Det innebär att de kan sälja den, skänka bort den eller testamentera bort den. Som jag tolkar frågan äger er mamma fastigheten tillsammans med sin man. För att sälja fastigheten, eller skänka bort den, måste båda makarna vara överens. Personer som lider av demens har ibland begränsad rättshandlingsförmåga, vilket innebär att man inte kan ingå avtal med bindande verkan. Huruvida er mamma saknar rättshandlingsförmåga blir helt och hållet beroende på hur sjuk hon är och är utifrån en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Tyvärr är det en bedömning jag inte kan göra. Hovrätten har i ett avgörande uttalat att sviktande minnesförmåga inte är detsamma som att personen saknar omdöme eller förmåga att förstå sammanhang. Utgången i målet blev att en person som led av alzheimers inte saknat förmåga att förstå vad avtalet innebar och vilka konsekvenser det hade (Hovrätten för Västra Sverige, mål T 5440-14). För att sälja/skänka fastigheten krävs således att er mammas man har hennes samtycke (om hon kan ta sådana beslut). Om ni anser att hon inte är i stånd att ingå avtal kan ni vända er till domstol för att ansöka om en god man för henne. Den gode mannen kan ingå avtal med bindande verkan för er mamma. Innebärande att om god man anser att det ligger i er mammas intresse att sälja fastigheten eller skänka bort den kommer det ändå att bli av. Märk väl att om er mammas man har en framtidsfullmakt som ger honom rätt att företräda henne alt. att hon är tillräckligt klar för att ingå avtal, kan ni inte hindra att fastigheten överlåts.Som bröstarvingar till er mamma har ni rätt till er laglott den dag hon avlider. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Om en förälder testamenterar bort allt den äger till någon annan, kan man som barn påkalla jämkning av testamentet och har rätt till hälften av det man skulle ärvt. Det finns i ärvdabalken ett förstärkt laglottsskydd, som kan träda in om arvlåtaren skänkt bort egendom som skulle kunna inkräkta på laglotten. Det kan innebära att en del av egendomen måste återbäras, tillräckligt mycket för utfående av laglotten (jfr 7 kap. 4 § ÄB). Bestämmelsen träffar typiskt sett två typer av gåvor; gåvor som ges bort när givaren ligger för döden eller döden är nära förestående samt gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (att man t.ex. skänker bort sin fastighet med villkoret att man får bo kvar livet ut). Med gåva räknas även försäljning till underpris (jfr NJA 1939 s. 71).Sammanfattningsvis kan varken ni eller er halvbror bestämma vilket pris fastigheten får säljas till. Det är upp till er mamma och hennes man. Om er mamma och hennes man äger fastigheten gemensamt krävs att båda är överens för överlåtelsen. Om er mamma är alltför dement för att ingå avtal krävs antingen att hennes man har en framtidsfullmakt som ger honom rätt att företräda henne eller att det finns en god man som tar beslutet. Det alternativ som står till buds för er är att vända er till domstol och begära att det utses en god man (om ni anser att er mamma inte är tillräckligt klar för att ingå avtal). Att en god man utses innebär däremot inte per automatik att det inte kommer att ske någon försäljning; den gode mannen ska verka för sin huvudmans bästa. Om det anses att en försäljning är till hennes bästa kommer den ändå att bli av.Om något är oklart eller ni behöver hjälp av en av våra jurister är ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

särkullsbarn rätt till arv före kvarlevande make

2020-05-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Har en bekant som ställts inför en svår bodelning. Hon och hennes man stod som hälftenägare på de två hus de ägde. Ett hus i Tärnaby och ett hus i Spanien. Särkullsbarnen överklagade testamentet och ta boutredningsman. Denna kör endast på särkullsbarnens linje. I bouppteckningen tog med detsamma inte upp jämkningsregeln, dock har den skrivits in i efterhand. Hur fördelas arv (laglott) till särkullsbarnen om respektive make/maka är hälftenägare till allt? Min vän har uppfattat att de 2 särkullsbarnen anser sig ha rätten till allt arv efter fadern och makan ingenting. Så ett svar vore intressant.
Oscar Rudén |hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår frågan som sådant att du är nyfiken på om kvarlevande make har rätt att ärva före särkullsbarn, eller om särkullsbarn har rätt till allt arv efter död make. jag kommer endast att utgå från generella regler och den information jag har blivit given. Återfinns det andra parametrar eller omständigheter som inte anges här, kan resultatet bli annorlunda. För att finna svaret vänder vi oss till Ärvdabalken (ÄB). Vem får ärva först? - Eftersom det återfinns särkullsbarn så är dem, enligt lag, de enda rättmätiga arvingarna till faderns arv. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Enligt 3 kap 1 § ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför andra barn eller andra som är berättigade till arv.Särkullsbarnens rätt till att ta ut arv direkt kan krocka med kvarlevande makes rätt till arv. Detta innebär i sin tur att kvarlevande make har rätt att ärva motsvarande minimi fyra basbelopp enligt 3 kap 1 § ÄB, vilket idag är motsvarande 47 300 kr x 4 = 189 200 kr. Detta dock under förutsättning att kvarlevande makes enskilda egendom och hennes del av bodelningen inte motsvarar dessa 189 200 kr eller mer, 3 kap 1 § 2 stycket ÄB. Om enskild egendom + 50 % av giftorättsgodset eller någon av delarna var för sig motsvarar 189 200 kr, har alltså kvarlevande make inte rätt att ärva. *Dock genom testamente är det fullt möjligt att kringgå dessa regleringar till en viss grad. Se 12 kap Ärvdabalken för verkan av testamente och 7 kap 3 § ÄB för barns möjlighet att jämka testamente.Vad innebär detta för kvarlevande make? - Detta innebär då att 50 % av det totala giftorättsgodset till den avlidna, är så mycket som särkullsbarnen har rätt att ärva. Eftersom de har rätt till 50 % av det totala giftorättsgodset, har de i regel rätt till allt arv som kvarstår efter bodelning från faderns sida. Men om kvarlevande makes egendom inte når upp till ett värde motsvarande 189 200 kr genom bodelning och enskild egendom, så har hon rätt att ärva motsvarande del av sin make så att hennes egendom + del av makens kvarlåtenskap blir lika med 189 200 kr. Det innebär i slutändan att särkullsbarnen har rätt att ärva allt, men att kvarlevande kan ha rätt till viss del av arvet om förutsättningarna i 3 kap 1 § ÄB 2 stycket är uppfyllt. hoppas detta var svar på din fråga!

Särkullbarns arvsrätt

2020-04-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min fru dog en barn fick sin laglott. Kan han få laglott igen när jag gå bort?
Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller arvsrätt och således aktualiseras ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar ditt fall som att din fru har ett barn som inte är ert gemensamma. Inom arvsrätten benämns barnet som särkullbarn. Särkullbarn innebär att ena maken har ett barn från en tidigare relation. ArvsrättenSom huvudregel ska den efterlevande maken ärva den avlidne makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Om det finns gemensamma barn (bröstarvingar), har de efterarvsrätt och får ärva först när efterlevande maken har gått bort (3 kap. 1 § och 2 § ÄB). Man kan uttrycka det som att efterlevande make ärver bröstarvingarnas arvslott och att bröstarvingarna får ut sin del först när båda föräldrarna har avlidit. Rättsläget är emellertid annat för särkullbarn. Särkullbarn har nämligen rätt att ta ut sin arvslott direkt när första maken går bort, istället för att ha efterarvsrätt på efterlevande makes kvarlåtenskap (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta gäller såvida särkullbarnet inte väljer att avstå från att ta ut sitt arv direkt till fördel för efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Om särkullbarnet väljer att avstå, får denne inte ut sin del direkt utan ärver först när efterlevande maken har avlidit (det vill säga samtidigt med de gemensamma barnen). Omständigheterna i ditt fallAv vad som framgår av din fråga, har din frus barn (vilken jag förstår är särkullbarn) - tagit ut sin arvslott direkt i enlighet med reglerna. Jag utgår i mitt besvarande från att det inte finns ett upprättat testamente som avviker från lagreglerna. I arvslotten innefattas laglotten; laglotten utgör 50 % av arvslotten (jfr 7 kap. 1 § ÄB). Det framgår inte att särkullbarnet valt att avstå från ta ut sin del för att istället ha efterarvsrätt. Eftersom att särkullbarnet har tagit ut sin arvslott direkt, har denne inte efterarvsrätt på din kvarlåtenskap. Det här innebär att särkullbarnet inte kommer att ärva något när du avlider. Särkullbarnet har redan fått ut sin arvslott (vilken laglotten innefattas i) när din fru avled. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning

Hur kan ett särkullbarn ärva en förälders nuvarande make?

2020-05-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make har inga barn. Jag har fyra. Vi vill att barnen ska ärva honom vid hans bortgång men först när även jag är död. Hur ska vi gå tillväga?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att ni gärna vill att dina barn från ett tidigare förhållande ska ärva din nya make, men att arvet först ska tillfalla barnen när även du har avlidit. Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Arv när det finns särkullbarnHuvudregeln är att ett särkullbarn, dvs. barn från tidigare förhållanden, endast ärver sin förälder och gör detta direkt när föräldern har avlidit – detta innebär att dina barn endast kommer att ärva dig och inte din nuvarande make (3 kap. 1 § första stycket ÄB samt 2 kap. 1 § ÄB). För att kringgå detta och göra så att dina barn även ärver din nuvarande make, krävs det att din make upprättar ett testamente som anger vem som ska ärva honom och när detta ska ske. I praktiken kommer ett testamente som anger att dina barn ska ärva din nuvarande make först när även du har avlidit, innebära att dina barn kommer ärva din make som om de var era gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB).Upprättande av ett testamenteMan kan själv upprätta ett testamente, det är dock viktigt att tänka på att det finns vissa formkrav som måste följas för att testamentet ska anses vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB):1. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn2. Två vittnen måste samtidigt närvara vid undertecknandet – dessa får inte vara under 15 år och inte vara släkt eller arvtagare (10 kap. 4 § ÄB)Utöver ovannämnda formkrav är det viktigt att man skriver så tydligt som möjligt vad man vill åstadkomma för att få igenom sin vilja i testamentet – detta för att undvika eventuella oklarheter.Eftersom att det kan vara svårt att själv skriva testamente så har ni alltid möjligheten att boka en tid med någon av våra duktiga jurister för att få hjälp med att utforma testamentet, så att ni är säkra på att det blir juridiskt korrekt och får den verkan ni faktiskt har tänkt er.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Se till att särkullsbarn inte får ärva

2020-05-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag och min kille vill köpa en bostadsrätt. Vi vill även gifta oss i framtiden. Vi har ett gemensamt barn på 1 år, han har även ett barn från sitt tidigare förhållande som är några år äldre. Dock bor inte särkullbarnet i Sverige, men bor i ett EU-land. Min kille betalar underhåll samt står för en stor del av olika kostnader för barnet. Till frågan. Hur ska vi göra för att jag ska kunna ärva hela dekan av min mans bostadsrätt vid min mans dödsfall, utan att behöva betala av något till hans barn?Jag vill inte behöva flytta ut och sälja bostadsrätten för att kunna betala av särkullsbarnet. Och nej, barnet kommer inte att låta mig bo kvar och kommer att kräva allt hen har rätt till på en gång.
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill kunna säkerställa att bostaden tillfaller dig vid din mans bortfall. Jag kommer utgå från de omständigheter jag har blivit given av dig, råder de andra omständigheter kan resultatet bli ett annat. Jag kommer först redogöra för hur arvsordningen ser ut via lag, dvs Ärvdabalken. Vem får ärva först enligt lag? - Eftersom det återfinns särkullsbarn så är dem, enligt lag, de enda rättmätiga arvingarna till faderns arv. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person. Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Enligt 3 kap 1 § ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför andra barn eller andra som är berättigade till arv.Särkullsbarnens rätt till att ta ut arv direkt kan krocka med kvarlevande makes rätt till arv. Denna har i sin tur har rätt att ärva motsvarande minimi fyra basbelopp enligt 3 kap 1 § ÄB, vilket idag är motsvarande 47 300 kr x 4 = 189 200 kr. Detta dock under förutsättning att den kvarlevande makens enskilda egendom och dennes del av bodelningen inte motsvarar dessa 189 200 kr, 3 kap 1 § 2 stycket ÄB. Om enskild egendom + 50 % av giftorättsgodset eller någon av delarna var för sig motsvarar 189 200 kr, har alltså kvarlevande make inte rätt att ärva. Detta är då det som sägs i lag. Sätt att ta sig runt lagen - Det finns dock sätt att komma runt detta. Vi har några alternativ framför oss. Alternativ nr 1: Antigen väljer ni att skriva ett testamente, detta regleras i 9-12 kap Ärvdabalken. I testamentet anger din partner att bostaden ska bli din egendom som enbart du kan ärva. Detta medför att du blir garanterad att få ärva bostaden. Detta kan dock jämkas om bostaden utgör en stor del av din partners totala giftorättsgods. Testamentet kan ogiltigförklaras enligt kap 13-15 Ärvdabalken. Jämkning av testamente kan även ske genom 7 kap Ärvdabalken. Alternativ nr 2: NI kan skriva ett äktenskapsförord vid ert giftemål för att göra bostaden till din enskilda egendomen, detta enligt 7 kap 2 § Äktenskapsbalken. Detta innebär att när din partner dör blir då garanterad bostaden då denna aldrig kommer ingå i en bodelning. Detta skydd är också svårare för barn eller andra arvtagare att överklaga och där med bryta. Att skriva ett äktenskapsförord är i detta fall bättre än att skriva ett testamente. Ända sättet att bryta detta är genom att äktenskapsförordet anses som ett oskäligt enligt 12 kap 3 § Äktenskapsbalken. Detta är dock ovanligt och det krävs ovanliga omständigheter för att ett äktenskapsförord ska anses oskäligt. Troligen det bästa alternativet av de två. Hoppas det var svar på din fråga!

Särkullsbarn och kvarlevande makes arvsrätt

2020-05-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mor 85 år har varit gift ca 5 år med en man som avled och har särkullbar. Det finns inga tillgångar annat än en gammal bil ca 5-8000:- samt pengar till begravning. har särkullbarnen rätt att plocka bort möbler från deras gemensamma bohag. Vad är min mammas rätt i detta fall, hon har dessutom bara garantipension
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår frågan som sådant att du undrar hur stor del av din mors egendom som hennes avlidna makes särkullsbarn har rätt att ta ut. Jag kommer endast att förhålla mig till den information jag har blivit delgiven, råder det andra förhållanden kan slutresultatet ändras. För att reda ut detta förhållande måste vi vända oss till Äktenskapsbalken (ÄKB) och Ärvdabalken (ÄB).Hur mycket har man rätt att ärva? - 7 kap 1 § ÄKB anger att den egendom som make inte har undandragit som enskild egendom, ska anses som giftorättsgods. 7 kap 2 § ÄKB anger vad som är att anse som enskild egendom. Giftorättsgodset ska alltså ingå vid en bodelning vid en makes död eller vid skilsmässa, enligt 9 kap 1 § ÄKB och 10 kap 1 § ÄKB. Make har rätt att undandra egendom som är för personligt bruk från bodelning (kläder, mindre värd personlig egendom etc.) enligt 10 kap 2 § ÄKB. Alla skulder den döde har ska betalas innan bodelning blir aktuell, enligt 11 kap 2 § ÄKB och 21 kap 4 § ÄB. Det som återstår efter undandraget av skulderna i giftorättsgods läggs ihop och delas sedan lika (50/50) enligt 11 kap 3 § ÄKB. Detta innebär då att all egendom som tillhört din mor och hennes avlidne make som inte är enskild egendom ska delas lika mellan de båda. Vem får ärva först? - Eftersom det återfinns särkullsbarn så är dem, enligt lag, de enda rättmätiga arvingarna till faderns arv. Enligt 2:1 Ärvdabalken (ÄB) så framkommer det att bröstarvingar är dem som har förtur att ärva en död person (särkullsbarnen). Detta innebär alltså att barn, barnbarn eller barnbarnsbarn har förtur till hela arvet. Enligt 3 kap 1 § ÄB har särkullsbarn rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, varav de har företräde framför andra barn eller andra som är berättigade till arv. Särkullsbarnens rätt till att ta ut arv direkt kan krocka med din mors rätt till arv. Modern din i sin tur har rätt att ärva motsvarande minimi fyra basbelopp enligt 3 kap 1 § ÄB, vilket idag är motsvarande 47 300 kr x 4 = 189 200 kr. Detta dock under förutsättning att din mors enskilda egendom och hennes del av bodelningen inte motsvarar dessa 189 200 kr, 3 kap 1 § 2 stycket ÄB. Om enskild egendom + 50 % av giftorättsgodset eller någon av delarna var för sig motsvarar 189 200 kr, har alltså din mor inte rätt att ärva. Vad innebär detta för din mor? - Detta innebär då att 50 % av det totala giftorättsgodset, är så mycket som särkullsbarnen har rätt att ärva. Eftersom de har rätt till 50 % av det totala giftorättsgodset, och fadern verkar ha haft ytterst lite egendom, kommer en del av din mors egendom eller rena pengar motsvarande totalt 50 % av hela giftorättsgodset att behöva överlämnas till särkullsbarnen. Det kan innebära att möbler och annan egendom måste överlämnas eller säljas av. Men om din mor inte når upp till ett värde motsvarande 189 200 kr genom bodelning och enskild egendom, så har hon rätt att ärva motsvarande del av sin make så att hennes egendom + del av makens kvarlåtenskap blir lika med 189 200 kr. Det innebär i slutändan att särkullsbarnen har rätt att ärva allt, men att din mor kan ha rätt till viss del av arvet om förutsättningarna i 3 kap 1 § ÄB 2 stycket är uppfyllt. Hoppas det var svar på din fråga!

Arv och särkullbarn

2020-04-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Har en fråga från ett särkullbarn, min far gifte om sig och skaffade ny familj (fru +1 gemensamt barn) Önskar lite tydligare förklaring på arvet i fråga, dom pratar om arv och säger att huset dom bor i är skrivet på den nya frun, för att de är något dom köpt av hennes familj i sin tur men dom menar på att de är hennes arv sen äger dom lite andra fastigheter och rätt mycket prylar som också står på henne då. I en diskussion menade jag på att jag antar att han har betalat för det då dom har det gemensamt och varit gifta 20 år med gemensam ekonomi så jag tänker att vi det läget finns inget - mitt - ditt att dela upp? Är inte ute efter Att skapa kaos direkt men vill veta vad lagen säger när de känns som de aktivt gjort så för att slippa mig som arvinge.. typ..? Hur stor del av arvet har jag "rätt" till? Hur delar man upp vad min far äger i ett sådant fall?
Sandra Rust |Hej!För att kunna reda ut vad som är en persons kvarlåtenskap efter dennes död måste man först och främst göra en bouppteckning och sedan en bodelning. Har personen varit gift så får man se till vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom när man gör bouppteckning och bodelning. Enligt äktenskapsbalkens 7 kap 1§ är giftorättsgods den egendom som inte ska ses som enskild egendom. Enligt 7 kap 2 § äktenskapsbalken avses enskild egendom som egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1–5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.När det kommer till bostad menas enligt 7 kap 4 § äktenskapsbalken exempelvis fast egendom som makarna eller någon av dom äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (detta är endast ett exempel från bestämmelsen) Vad gäller bohag menas enligt 7 kap 4 § äktenskapsbalken Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk.Är huset köpt gemensamt och det inte ska ses som enskild egendom enligt någon av de ovan uppräknade punkterna så ska det ses som giftorättsgods. Detta gäller all egendom och inte bara huset. Att det är giftorättsgods innebär att det ska tas upp i en bouppteckning och tas med i en bodelning där giftorättsgodsets värde ska delas lika mellan makarna för att kunna få fram kvarlåtenskapen efter den avlidne maken.Vid bodelningen får man fram vad kvarlåtenskapen efter din far blir. Denna kvarlåtenskap har du och ditt halvsyskon rätt att ärva. Som huvudregel har ni lika rätt till arvet, dvs att det delas lika mellan er. Det finns dock enligt lag en möjlighet att minska sina eller någon av sina arvingars arvslott. Minskningen kan göras genom att exempelvis testamentera bort delar av arvet osv. Denna minskning av en arvinges arvslott får dock inte överskrida hälften av arvslotten då det finns ett förstärkt laglottsskydd i 7 kap 4 § ärvdabalken. Det förstärkta laglottsskyddet innebär att en arvinge alltid har rätt till halva sin arvslott, man kan därmed inte göra någon arvinge helt arvslös. Sammanfattningsvis så innebär det ovan att om huset och bohaget inte är enskild egendom så är det giftorättsgods och det ska därmed delas lika i en bodelning oavsett vem som står på huset och du har åtminstone rätt till din laglott, vilket är hälften av arvslotten.Hoppas du har fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning