Hur mycker ärver ett särkullbarn?

2019-07-02 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har gått bort. Vår totala Giftorättsgods är 2 400 000 kr. Han har en särkullbarn som skall få sin laglott enligt testamente. Vi har även två gemensamma barn. Hur mycket skall särkullbarnen få ? Skall han få del av min del av giftorätten också?Enl. Min beräkning det är 200 000 kr som han skall få. Har jag fel? Måste man upprätta en separat bodelningsavtal?Tacksam för svarMed vänlig hälsning
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna besvara frågan kommer jag i mitt svar förutsätta att den summa som du uppger som ert totala giftorättsgods är summan efter att eventuella skulder har dragits av. Din fråga regleras i huvudsak av bestämmelserna i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). När en make dör ska en bodelning alltid förrättas innan arvskifte sker, 23 kap 1 § ÄB. Något separat bodelningsavtal med anledning av att det finns särkullbarn är inte aktuellt. Bodelningen förrättas i enlighet med reglerna i 9-11 kap ÄktB vilka gäller för bodelning oavsett orsak till äktenskapets upplösande. Du skriver att särkullbarnet till din bortgångne man ska få sin laglott enligt testamente. Det som är värt att påpeka i det sammanhanget är att särkullbarn har en lagstadgad rätt att få hela sin arvslott när arvlåtaren avlider, 3 kap 1 § ÄB. Detta innebär alltså att särkullbarnets rätt till omedelbart utfående av arvslott trumfar den efterlevande makens rätt till hela arvet efter den först avlidna maken. Ett särkullbarn kan avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt3 kap 9 § ÄB. Det innebär att särkullbarnet, i likhet med de gemensamma barnen, får ut sitt arv först när den andra maken har avlidit, 3 kap 9och 2 §§ ÄB. Det framgår inte huruvida ett avstående har skett i ert fall eller inte men om så inte har skett kommer särkullbarnet få sin arvslott och inte sin laglott nu efter din makes död. Det finns även ett annat tänkbart scenario i ert fall beroende på hur man tolkar det du skrev om att särkullbarnet ska få sin laglott genom testamente. Jag kan enbart spekulera i hur det ser ut i ert fall eftersom jag känner till för lite men låt säga att din man har testamenterat bort sin kvarlåtenskap till särkullbarnets nackdel. Oavsett om testamentet tar ifrån särkullbarnet hela dennes arv har särkullbarnet alltid rätt att klandra testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB och på så sätt få ut sin laglott. Om detta är vad som har skett i ert fall så kommer särkullbarnet endast få sin laglott. Det är svårt att ge något exakt svar på hur mycket särkullbarnet kommer få eftersom jag känner till för lite om giftorättsgodset. Som jag nämnde inledningsvis förutsätter jag att skulderna redan är reglerade och ger utifrån det ett schematiskt svar på hur mycket särkullbarnet ska ärva. Till att börja med delas ert totala giftorättsgods mellan dig och din avlidna makes dödsbo. Det innebär alltså att din makes kvarlåtenskap uppgår till 1 200 000 vilket ska delas upp mellan hans bröstarvingar i enlighet med 2 kap 1 § ÄB. Eftersom två av bröstarvingarna är era gemensamma barn tillfaller deras arvslotter dig med fri förfoganderätt, 3 kap 1 § ÄB. De gemensamma barnen får sedan sitt efterarv från din make efter att du har avlidit, 3 kap 2 § ÄB. (Det kan i sammanhanget kort nämnas vad fri förfoganderätt innebär. Det innebär att du är fri att göra precis vad du vill med arvet förutom att testamentera bort det.) Eftersom 2 kap 1 § ÄB säger att bröstarvingarna ska taga lika lott ska 1 200 000 delas på antalet bröstarvingar vilket uppgår till 3. Vardera bröstarvinges arvslott uppgår då till 400 000. Om särkullbarnet ska få sin arvslott i enlighet med 3 kap 1 § ÄB ska denne alltså få 400 000. Om särkullbarnet däremot endast ska få sin laglott (se tänkbara scenarion ovan) blir arvet 200 000 precis som du hade fått fram. Även om det nog har framgått ovan vill jag förtydliga svaret på din fråga om särkullbarnet kommer få del av din del av giftorättsgodset. Svaret på den frågan är nej med stöd av 2 kap 1 § ÄB. Eftersom särkullbarnet inte är din bröstarvinge kommer denne inte få del av det som är ditt. Vänligen,

Fördelning av arv när båda makarna endast har särkullbarn

2019-06-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Vem ärver bostadsrätten som fadern ägde den då han avled, den nya frun får besittningsrätten och hon avlider också efter några år. (de har inte några gemensamma barn, båda har barn från tidigare förhållanden)Ärver faders barn, barnen till den som haft besittningsrätten (fadern och besittningsrättshavaren var gifta) eller delas det på något annat sätt ?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som händer när ena maken avlider är att det först upprättas en bodelning (23 kapitlet 1 § Ärvdabalken). I en bodelning ingår så kallat "giftorättsgods" (10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken), vilket innefattar nästan all egendom maken äger med några undantag (7 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken). En bodelning går kortfattat till som så att makarnas egendom kartläggs, eventuella skulder dras av från respektive makes giftorättsgods. Sedan räknas egendomsmassan som återstår ihop och delas lika mellan makarna (11 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken). Om man ska statuera detta med ett exempel så kan vi tänka oss att lägenheten (värd låt säga 1 miljon) är den enda tillgången någon av makarna har, din far har ett lån om 100 000 kr på denna. Då fördelas lägenheten (som jag antar är giftorättsgods på följande vis:Make 1 Make 2Tillgångar: 1 miljon Tillgångar: 0 krSkulder: 100 000 kr Skulder: 0 krGiftorättsgods: 900 000 kr/2Makarna får alltså 450 000 kr var ur bostadsrätten. 450 000 kr blir då kvarlåtenskapen efter din far och er del av bostadsrätten. Du och eventuella syskon kan begära ut ert arv direkt eftersom hans änka inte är er mor (3 kapitlet 1 § Ärvdablken). Väljer ni att inte göra det så får ni istället en kvotdel av den efterlevande makens egendomsmassa, detta räknas ut på följande sätt: 450 000/900 000= 0,5Din fars barn har vid den efterlevande makens död, enligt mitt räkneexempel, rätt till hälften av den efterlevande makens egendomsmassa när denne dör. Vem som har rätt till själva bostadsrätten avgörs vid en lottläggning. I vilket fall så måste din fars hustrus barn lösas ut ur bostadsrätten, eftersom de ärver hälften av den. Sammanfattningsvis så har du rätt till den del av bostadsrätten som beräknas tillhöra din far efter en bodelning. Tar ni inte ut detta arv direkt så är ni istället berättigade till en kvotdel av den efterlevande hustruns egendomsmassa. Den del av bostadsrätten som hustrun får efter bodelning tillfaller istället hennes barn. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny!Hälsningar,

Ärver förälder till avlidet särkullbarn något vid den andra förälderns död?

2019-06-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Fråga: En gift make avlider och efterlämnar sin maka, ett gemensamt barn (det finns ett tidigare särkullebarn som är avlidet sedan många år i ett tidigare samboförhållande), ärver den tidigare sambon till den avlidne då särkullebarnet (som ju är avlidet) eller stannar den delen av arvet hos nuvarande hustrun? Det finns även ett helsyskon till den avlidne. Ärver hen något? Det finns inget testamente skrivet. Tacksam för svar!
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör arvsordning och de olika arvsklasserna. Dessa regleras i 2 kap ärvdabalken.Om arvsklasserFörsta arvsklassen rör bröstarvingar (2 kap 1 § ärvdabalken). Så länge det finns arvingar i den första arvsklassen ärver ingen från resterande arvsklasser någonting (2 kap 2-3 §§ ärvdabalken). Bröstarvingar utgörs av arvlåtarens barn, i detta fallet det gemensamma barnet samt särkullbarnet. Det stämmer att om ett barn avlidit kan dess del av arvet istället gå vidare, men då endast till barnets egna barn. Föräldern till ett avlidet barn kan alltså inte träda in i barnets ställe i en situation som den beskrivna i frågan. Ärver den tidigare sambon något?Den tidigare sambon kommer inte att ärva något vid den gifta makens död. Hela arvet tillfaller det gemensamma barnet. Den nuvarande hustrun tar emot arvet i det gemensamma barnets ställe (3 kap 1 § ärvdabalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arvsfördelning särkullbarn

2019-06-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Undrar över följande: A och B är gifta, inga gemensamma barn men 2 särkullbarn vardera. A dör och genom testamente får hans barn sina laglotter. Efterlevande maka (B) har fri förfoganderätt över sitt arv. Hur blir arvsfördelningen när B dör?
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör arvsrätt vilket huvudsakligen regleras i ärvdabalken (ÄB). Enligt 3 kap 1 § ÄB har särkullbarn rätt att få sin arvslott direkt efter arvlåtarens död. Det innebär att om make A dör först ska dennes särkullbarn få hela sin arvslott direkt utan att behöva invänta denna tills make B dör såsom gäller för makarnas gemensamma bröstarvingar. Särkullbarn sätter alltså den efterlevande makens rätt till arv efter den först avlidna maken ur spel. I din fråga framgår det att A:s särkullbarn får sin laglott genom testamente efter A:s död. Detta innebär alltså att 3 kap 1 § ÄB inte har följts. Laglotten motsvarar halva arvslotten enligt 7 kap 1 § ÄB. I detta fall innebär det alltså att de två särkullbarnen har fått 25% vardera av A:s totala kvarlåtenskap under förutsätting att dem är A:s enda bröstarvingar. Eftersom jag inte känner till något om vad som förordnats i testamentet får jag utgå från de omständigheter som du angett i frågan och dessa tolkar jag som att make A genom testamente har förordnat så att make B ska ärva denne trots att särkullbarn finns som egentligen har rätt till hela arvet utan att invänta make B:s död. Jag antar vidare att make A förordnat att halva kvarlåtenskapen ska tillfalla make B och halva ska tillfalla särkullbarnen. Om fördelningen vore större för make B förutsätter jag att A:s särkullbarn har klandrat testamentet i enlighet med 7 kap 3 § ÄB för att få ut sina laglotter. Det är här värt att poängtera att det minsta en bröstarvinge enligt lag kan ärva är sin laglott, testamenten som förordnar någonting annat kan därför klandras. Oavsett om A har testamenterat halva kvarlåtenskapen till B eller mer så framgår det av din fråga att A:s särkullbarn har fått sina laglotter. Det innebär att arvet efter A är färdigfördelat. Efter make B:s död fördelas kvarlåtenskapen mellan dennes bröstarvingar, (som av din fråga verkar uppgå till två stycken) 50% vardera under förutsättning att testamente inte har upprättats som snedfördelar arvet. Den del som make B har ärvt av make A med fri förfoganderätt får inte testamenteras bort. Innebörden av "fri förfoganderätt" är nämligen att arvtagaren får göra vad som helst med arvet förutom att förordna om det i testamente. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Fördelning av arv när både gemensamma barn och särkullbarn finns

2019-06-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Är gift o har ett hus som är belånat med 1,2 milj och är värderat till 2.4 milj.Vi står båda på lånen.Min make har ett annat lån på 80.000.Det finns inga sparade medel.Vi har båda särkullebarn.Nu undrar jag om min make skulle avlida hur räknas arv ut? Vill gärna veta ungefär hur mkt hans dotter ska lösas ut med.Vi har varit gifta sen -87 samt har 2 gemensamma barn födda-88 samt -91.Har jag rätt till änkepension,jag arbetar fortfarande,är född -64.Min make är pensionär är född-48.Hur ser det ut för mig kan jag ta över hans lånedel o behålla huset? Tack på förhand
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar anta att ni äger huset tillsammans med 50/50 var. BodelningenDet som händer när ena maken avlider är att det först upprättas en bodelning (23 kapitlet 1 § Ärvdabalken). I en bodelning ingår så kallat "giftorättsgods" (10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken), vilket innefattar nästan all egendom maken äger med några undantag (7 kapitlet 1 och 2 § Äktenskapsbalken ). En bodelning går kortfattat till som så att makarnas egendom kartläggs, eventuella skulder dras av från respektive makes giftorättsgods. Sedan läggs egendomsmassan som återstår ihop och delas lika mellan makarna (11 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken).I ditt fall skulle det i regel se ut såhär: Make 1 (du)1.2 miljoner – 600000 kr = 600 000 kr Make 2 (din man) 1.2 miljoner – 600 000 kr – 80 000 kr= 520 000 kr 600 000 + 520 000 kr = 1 120 000kr1 120 000/2= 560 000 Du och din make får då 560 000 kr var vid en bodelning. ArvetDin makes särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt om hon så begär det (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Då din mans dotter och era gemensamma barn ärver med lika rätt så ska arvet efter fadern delas lika mellan dessa ( 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). De får då 186 667 kr var från pappan (560 000/3). Du som make ärver dock före era gemensamma barn, så dessa får istället sitt arv "vilande" i en kvotandel på din totala egendomsmassa (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Även särkullbarnet efter din man kan välja att inte ta ut sitt arv direkt utan "vänta ut det" tills efter din bortgång, särkullbarnet får då också en kvotdelandel. Kvotandelsberäkning: 186 667 (arvet)/1 120 000 (din totala egendomsmassa) = 0,167 Vid din död så delas först arvet efter din make ut. Kvotdelarna multipliceras då med din totala egendomsmassa (i detta exemplet så skulle barnen få 16,7 % av vad som finns kvar efter dig). Sedan delas ditt arv ut mellan era gemensamma barn och dina särkullbarn.Kortfattat så kan du antingen välja att lösa ut särkullbarnet (186 667 kr) ifall denne väljer att ta ut sitt arv direkt. Eller så får denne en kvotandel som denne måste vänta på tills din död. Angående änkepensionDå ni ingick ert äktenskap innan år 1990 så kan du ha rätt till änkepension. Hur mycket detta skulle bli kan jag inte svara på rak arm då inte tillräckliga omständigheter framgår. Du kan läsa mer om änkepension hos pensionmyndigheten (Se här!)Hoppas att du fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att ställa en ny!Hälsningar,

Särkullbarns rätt till laglott trots förordnande i testamente till förmån för efterlevande make

2019-06-28 i Särkullbarn
FRÅGA |När jag träffade min man hade han en bostadsrätt som han själv var ägare till. Vi gifte oss förra året men innan dess skrev vi ett testamente där han om han avled ville att bostadsrätten skulle tillfalla mig, men all annan kvarlåtenskap skulle skulle tillfalla hans barn som enskild egendom. Testamentet skrevs innan vi gifte oss. Nu avled han för ett par månader sedan och han vädjade i testamentet att sönerna skulle låta mig bo kvar i lägenheten till den dagen då jag avlider. Det finns något som kallas fri förfoganderätt och har jag rätt till det på min mans halva av lägenheten, såvida inte sönerna vill ha ut sin del för då måste jag nog sälja bostadsrätten eftersom den betingar ett ganska högt värde ca 1,5 milj. Tacksam för svar.
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga berör främst reglerna kring arvs- och testamentsrätt. Vi kommer främst att använda oss av äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När en make avlider ska en bodelning göras så länge det finns giftorättsgods och efterlevande maken inte avstår från att göra bodelning (9 kap 1 § ÄktB). Bodelningen ger resultatet att du får hälften av det giftorättsgods som ni makar äger. Giftorättsgods är all egendom i äktenskapet som inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB). Att någonting ska vara enskild egendom kan bestämmas genom t.ex äktenskapsförord, eller genom att en givare förordnat att en gåva ska vara enskild i ett gåvobrev (7 kap 2 § ÄktB). Den del av din, och din makes egendom som inte blir din genom bodelning, kommer du att ärva med fri förfoganderätt, under förutsättning att det finns gemensamma barn (3 kap 1 och 2 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att maken får göra vad som helst med arvet, förutom att testamentera bort det. Eventuella gemensamma barn ärver sedan kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken, som innahas med fri förfoganderätt, i efterarv när efterlevande make går bort. Eftersom din situation kompliceras genom att det finns särkullbarn, samt ett testamente ska jag gå vidare till det nu. Det testamente som din man skrev är delvis ett inbördes testamente. Testamenten till förmån för sambor och makar kallas nämligen så. Syftet med att skriva in en sambo i ett testamente brukar vara att ge denne arvsrätt. Sambor har nämligen ingen rätt att ärva sin partner, så länge man inte använder sig av just ett testamente. Nu hade ni emellertid gift er, och då förändras bilden. Detta eftersom den efterlevande maken har rätt att ärva hela den avlidne makens kvarlåtenskap enligt lag, innan eventuella gemensamma barn. Utifrån det du berättar antar jag att det inte finns några gemensamma barn. Emellertid finns så kallade särkullbarn, alltså barn till den avlidne- men inte den efterlevande maken. Detta komplicerar situationen. Särkullbarnens arvsrättSärkullbarn har rätt att få ut hela sitt arv innan den efterlevande maken tar del av arvet (3 kap 1 § ÄB). I din situation innebär det att du inte ärver någonting efter din make så länge det saknas gemensamma barn. Helt utan arv blir du dock inte eftersom det finns ett testamente. Bostadsrätten är ett så kallat legat- en speciell utvald egendom som testamenteras till dig (11 kap 10 § ÄB). Testamentet:Testamentet säger att du ska ärva bostadsrätten. Det krävs att testamentet tolkas för att testatorns vilja ska bli uppfylld (11 kap 1 § ÄB). Det är svårt att göra utifrån den lilla information som finns att tillgå, men jag utgår från att testamentet ska gälla och att din makes vilja är att du ska få bostadsrätten. Det kan till och med vara så att testamentet ska tolkas så att bostadsrätten ska innehas med fri förfoganderätt av dig, och att barnen ska ärva den i efterarv i framtiden. Eftersom du anger att bostadsrätten är värd mycket pengar kan det hända att testamentet inkräktar på särkullbarnens rätt till laglott. Bröstarvingar, alltså barn, barnbarn etc, har nämligen alltid rätt att få ut halva sin arvslott, den så kallade laglotten (7 kap 1 § ÄB). Genom att begära jämkning av testamentet kan barnen då se till att de få ut din lott (7 kap 3 § ÄB). Laglotten är en garanti för att barn åtminstone ska få en del av sitt arv, trots att föräldern valt att skriva ett testamente. Om viljan hos din make ska tolkas så att bostadsrätten innehas med fri förfoganderätt är det inte säkert att laglotten skulle anses kränkt eftersom särkullbarnen har rätt att ärva genom efterarv.Sammanfattning:Precis som du säger så hänger din rätt att få behålla bostadsrätten på att särkullbarnen inte begär jämkning av testamentet. Om det krävs att bostadsrätten tas i anspråk för att barnen ska kunna få ut sin laglott så finns det som sagt risk att du påverkas. Det kan dock finnas andra lösningar än att sälja den, t.ex att den belånas med det belopp som krävs för laglotterna. Det är svårt att dra några egentliga slutsatser samt att göra en korrekt tolkning av testamentet utifrån de begränsade uppgifter som finns att tillgå.Jag skulle rekommendera att du kontaktar en jurist som kan hjälpa dig. Lawlines jurister är tillgängliga för rådgivning, och du kan boka en tid här.

Äganderätt och särkullsbarn i äktenskap

2019-06-24 i Särkullbarn
FRÅGA |HejVi är ett par i 60 års åldern som levt tillsammans i många år. Går i giftastankar, sjukdom ligger bakom detta.Jag äger ensam fastigheten som vi bor i.Jag har inga barn, vi har inga gemensamma, han har en sedan tidigare.Om vi gifte oss, äger han då hälften i fastigheten?Om han skulle gå bort före mig, skall jag då lösa ut hans barn?Känns inte så bra, bla pga dålig kontakt.Hur går jag tillväga?
Sofie Falk |Hej! Och tack att du vänder dig till lawline med din fråga.Jag uppfattar det som att din fråga består i två frågor, dels hur ett eventuellt giftemål skulle påverka ägandeförhållandena i den aktuella fastigheten. Men även vad ett eventuellt giftemål skulle innebära för dig om han gick bort före dig i förhållande till hans barn. Tillämpliga lagar är äktenskapsbalken (här) och ärvdabalken (här).Ägandeförhållanderna mellan makar under äktenskap: En viktig skillnad mellan sambos och makar är giforätten. Även om man gifter sig så påverkar det inte äganderättsförhållanderna där och då. Utgångspunkten är att den som bekostat viss egendom också är dess ägare. Äktenskapet påverkar alltså inte den andre makens äganderätt till sin egendom. Å andra sidan finns den andre makens giforättsanspråk i samma egegndom som ett latent anspråk på delning av egendomens värde vid en framtida bodelning.Egendom som omfattas av giftorättsgods kallas enligt lagen för giftorättsgods, och rättsverkan av att egendom är giftorättsgods är att det ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. Det som inte är giftorättsgods är enskild egendom, se 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken.Sammanfattningsvis: Ett eventuellt giftemål gör inte att han skulle äga hälften av fastigheten, men han skulle ha ett latent anspråk i egendomen vid en eventuell bodelning. Om ni skulle gifta er och han avlida först - hur blir det med hans barn och dess arv?När någon avlidit ska det ske en bodelning innan arvskifte, 23 kap. 1 § ärvdabalken. Vid en sådan bodelning skulle resultatet bli detsamma som ovan - han skulle ha ett latent anspråk i egendomen vid bodelningen och då halva bostaden på sin lott vid lottläggningen, då värdet ska fördelas lika enligt 11 kap. 3 § Äktenskapsbalken. Eftersom att det inte är ert gemensamma barn, utan ett så kallat särkullsbarn så har det barnet rätt att direkt få ut sin laglott. (laglott är hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ärvdabalken). Särkullbarnen kan dock välja att avstå denna rätt till förmån för efterlevande make. Särkullbarnen har då rätt till efterarv, 3 kap. 9 § ärvdabalken. Frågan är då vad som är lämpligast för dig att göra. Det är inte möjligt att skriva testamente om att särkullbarnen skall vänta med att ta ut sin laglott, då särkullbarn alltid har rätt att direkt utfå sin laglott. Ett annat alternativ om du vill att din sambo ska ärva fastigheten efter dig om du avlider före han, men inte vill oroa dig för att hans barns anspråk på arv skulle påverka dina möjligheter att bo kvar är att ni förblir sambos. Giftorätten kommer då inte inträda. Sambos har ingen arvsrätt i den svenska rättsordningen, men det är möjligt att för dig testamentera fastigheten till honom ifall att du skulle avlida före honom. Om det skulle bli tvärtom - att han avled före dig så är huset ändå bara ditt och ingen annan kan göra anspråk på det. Sammanfattningsvis: Äganderätten påverkas inte direkt av giftermål, men det innebär att det inträder ett latent anspråk på egendom vid eventuell bodelning. Gällande situationen med särkullsbarnet så vet jag inte vad som är bäst för just dig. Om du vill ha mer specifik vägledning råder jag dig att vända dig till en jurist. Hoppas du fått svar på din fråga!

Särkullbarn efterarv

2019-06-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Om jag som särkullebarn tar ut min laglott har jag rätt till resten av min arvslott när min fars fru går bort? Eller vad händer?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för denna fråga är ärvdabalk (1958:637) (ÄB).Jag kommer först lite allmänt och översiktligt redogöra för arvsrätten. Om inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ärvdabalken, där den avlidnes bröstarvingar i första hand har rätt till hela arvet (arvslotten) (2:1 ÄB). Är den avlidna gift, men enbart har särkullbarn kommer särkullbarnet ärva hela kvarlåtenskapen från den avlidne (100%) om inget testamente är skrivet (3:1 ÄB). Hälften av kvarlåtenskapen har arvlåtaren rätt att testamentera till vem han vill, andra halvan utgör laglotten till barnen. Det går därmed inte att göra sina barn arvlösa genom testamente, de är alltid berättigad sin laglott. Laglotten är hälften av det som de hade rätt till enligt lag, det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen (7:1 ÄB). För att få ut sin laglott måste särkullbarnet begära jämkning (7:3 ÄB).Får särkullbarnet ut sin laglott vid arvlåtarens bortgång betyder detta att ett testamente har skrivits som förordnar hälften av kvarlåtenskapen till någon annan. Detta har alltså arvlåtaren all rätt att göra. Särkullbarnen har alltså rätt att få ut sin del av kvarlåtenskapen direkt. De kan dock välja att frivilligt avstå till förmån för efterlevande maka (3:9 ÄB) (exempelvis på grund av att arvlåtaren ber om detta i ett testamente). De får då (precis som ett eventuellt gemensamt barn) ut sitt arv i form av efterarv vid den efterlevande makans bortgång istället (3:2 ÄB). Efterlevande maka kommer då ärva barnets "del" med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär att arvtagaren får spendera egendomen precis som denna vill, dock inte testamentera bort den eller ge bort egendomen i gåva. Detta för att arvet efter den först avlidna maken ska fördelas till dess arvingar när den som ärvde med fri förfoganderätt också avlider. Svaret på din fråga beror på vad som framgår i din fars testamente. Är inget testamente skrivet har du rätt till hela arvslotten. Laglotten inträder då arvlåtaren genom testamente har testamenterat bort kvarlåtenskap. Framgår det i din fars testamente att din far testamenterar halva sin kvarlåtenskap till makan med fri förfoganderätt, och att du därefter har rätt till efterarv vid hennes bortgång gäller det. Storleken av efterarvet utgör en kvotdel av efterlevande makens kvarlåtenskap när denna avlider. Har din far dock testamenterat bort halva sin kvarlåtenskap till sin fru med full äganderätt, har du enbart har rätt till din laglott och du har inte rätt till efterarv efter din fars fru. Sammanfattningsvis, beroende på vad som framgår i testamentet är svaret på din fråga olika. Har din far med full äganderätt testamenterat bort halva kvarlåtenskapen (eller mindre) till någon annan har du enbart rätt till din laglott. Har han istället testamenterat bort den med fri förfoganderätt till efterlevande maka har du även rätt till ett efterarv när makan avlider. Jag hoppas detta var svar på din fråga! Tveka annars inte att höra av dig till Lawline igen.Med vänliga hälsningar,