Särkullbarns rätt till arv

2020-04-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är tre syskon varav två med samma föräldrar.Mamma var omgift och fick vår yngre bror med denne man.Tillsammans hade de en bostadsrätt.Nu är mamma avliden.Vad gäller?Vi tre syskon delar mammas halva på treoch vår bror får hela halvan av sin far sedan?Är det rätt eller ärver vi också honom då de var gifta?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler för att besvara dina frågor finns i Ärvdabalken(ÄB) samt i Äktenskapsbalken(ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller vid äktenskapsskillnad, 1 kap 5 § ÄktB. För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas när den ena maken avlider, 9 kap. 1 § Äktb. När ett äktenskap upplöses ska makarna dela på all egendom som är giftorättsgods. Egendom som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Allt som tillhör en make är dennes giftorättsgods om det inte har gjorts till enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. Vad som enligt äktenskapsförord är enskild egendom eller vad en make erhållit som enskild egendom genom gåva, arv eller testamente, anses vara enskild egendom mellan makar. Observera att avkastning av enskild egendom anses vara giftorättsgods om det inte föreskrivits annat i ett testamente 11 kap. 3 § ÄktB. Vid bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits av delas värdet lika mellan makarna. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma barn 3 kap. 1 § ÄB. Det framgår inte av din fråga om din mamma och hennes nya man har ett äktenskapsförord, men om så är fallet och din mamma exempelvis undantaget bostadsrätten som enskild egendom, kommer denna inte att ingå i bodelningen. Om makarna inte har upprättat ett äktenskapsförord kommer bostadsrätten däremot att ingå i bodelning, förutsatt att din mamma inte tagit emot bostadsrätten som gåva eller arv med villkoret att den ska förbli hennes enskilda, 7 kap. 2 § ÄktB.Särkullbarns rätt till arv Ett särkullbarn är ett barn som inte är makarnas gemensamma. Huvudregeln är att arvet efter din mor tillfaller hennes efterlevande make, din styvfar, efter att hon gått bort. Eftersom att vissa av er syskon inte är barn till styvpappan, s.k. bröstarvingar, så har ni dock rätt att få ut arvslotten från er mamma direkt efter hennes död, 3 kap. 1 § ÄB. Ni alla barn är bröstarvingar till er mamma och kommer som huvudregel dela lika på hennes arv. Det barnet som makarna hade gemensamt kommer att få sitt arv av mamman efter att pappan har gått bort. Rätt att taga arv efter sin styvfarDet finns ingen lagstadgad rätt att ärva sin styvfar eftersom man då inte är någon bröstarvinge till honom. Det går att avstå från rätten att få ut sin laglott efter att er mamma har gått bort. Då får man istället ut arvslotten från mamman när styvpappan har gått bort 3 kap. 9 § ÄB. I övrigt finns det ingen rätt att ärva sin styvfar.

Får jag behålla det jag köpt om min man dör?

2020-04-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är gift med en man som har 3 barn sedan ett tidigare äktenskap, själv har jag inga barn. Min man äger villan vi bor i och jag äger en lägenhet i Spanien, både dessa köptes innan vi gifte oss.Min fråga är vad som gäller om min man skulle gå bort och vad hans barn då ärver? Kan de kräva en del av lägenheten jag köpt i Spanien och ärver de villan vi nu bor i?Vad och hur kan jag i så fall skydda mig och ev tillgångar jag har och anser mig vara "mina" som tex lägenhet och arv?Tack på förhand!Vänliga hälsningar
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Huvudregeln när man är gifta är att man vid makes bortgång har rätt till en bodelning 9 kap. 1 § Äktenskapsbalk. Då läggs allting du äger och allting han äger samman, och ni har sedan rätt att få lika mycket var 11 kap. 3 § Äktenskapsbalk. Det som tilldelas honom kommer hans barn att ärva 2 kap. 1 § Ärvdabalk. Den av er som överlever den andre har rätt att välja att istället för bodelning behålla vad denne äger 12 kap. 2 § Äktenskapsbalk. Så om din man skulle dö före dig har du rätt att istället för bodelning behålla vad du äger i ditt namn, och låta hans arvingar (barnen) dela på vad han ägde. Är ni inte nöjda med denna uppdelning kan ni upprätta ett testamente 9 kap. 1 § Ärvdabalk. Hans barn har rätt att få ut sin laglott efter honom, laglotterna är hälften av vad din man äger 7 kap. 1 § Ärvdabalk. Resten kan han testamentera som han vill över. Eftersom du inte har några barn har du rätt att testamentera hur du vill med din egendom.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Hur får jag ut mitt arv som särkullbarn när det enda av värde som finns är en fastighet som min svärmor inte vill sälja? Även andra frågor knutna till den legala arvsordningen

2020-04-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Om en boutredningsman har kommit med sitt utlåtande och alla parter godkänner denna, hur lång tid kan det då ta innan jag har mitt arv på mitt konto? Min far har avlidit och lämnat fru samt särkullebarn (jag och ett par syskon) efter sig. Frun bor kvar i huset och några övriga tillgångar finns inte i större utsträckning. För att särkullebarnen ska få sin laglott vilket står i boutredningmannens beslut, tolkar jag det att frun måste sälja huset då det inte går att belåna mer, för att laglotterna ska kunna regleras till barnen. Det kan antas att änkan inte vill flytta och inte vill lösa situationen så att barnen får sin andel av arvet. Frågan är då, hur kan barnen agera för att få sin andel så fort som möjligt på sina respektive konton och hur lång tid kan denna process ta? i boutredningsmannens beslut framgår att änkan kan bo kvar i huset men att barnen ska ha sin laglott (och boutredningsmannen har skrivit att samägande till fastigheten inte är aktuellt) vilket gör att änkan fått huset men måste lösa ut barnens laglotter. Barnen ska efter änkans död erhålla resten av sin arvslott från fadern. Änkan har i resten av sitt liv fri förfoganderätt över barnens resterande del av arvet. Kan änkan bränna alla tillgångar (utom laglotten)? Är man säker på att man blir kontaktad (av vem i så fall) och får tillgång till ev resterande arv vid änkans frånfälle eller måste vi på något sätt bevaka detta? om jag dör före änkan ärver då mina barn rest del fr änkan? jag är ej gift idag.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar din fråga enligt följande. Du och dina syskon har en svärmor i livet (nedan kallad änkan) och en nyligen avliden far. I egenskap av särkullbarn undrar du vad som gäller kring utbetalning av arvet. Änkan bor kvar i huset och har i dagsläget inte för avsikt att flytta. Men en avyttring utgör såvitt jag förstår en förutsättning för att du och dina syskon ska kunna få ut era respektive laglotter. Övrig egendom av värde saknas och ett upplägg i vilket ett samägande av fastigheten skulle uppstå är inte heller aktuellt. Vidare funderar du på den fria förfoganderättens verkan, eventuell bevakning och dina barns arvsrätt. Tillämplig lagstiftning blir främst ärvdabalken (ÄB), men även i viss mån äktenskapsbalken (ÄktB). Ett av regelverken är ålderdomligt till sin karaktär och många upplever ofta lagtexten som ganska svårbegriplig, vilket inte direkt underlättar problemlösningen. Jag ska därför i lättläst och komprimerad form bena ut frågorna. Till att börja med, vad är ett dödsbo? Och vad måste inledningsvis göras?Ett dödsbo är en egen juridisk person vilken uppstår efter den avlidne och inkluderar då dennes samtliga tillgångar och skulder. Dödsboet är alltså formellt sett ägare till hela den avlidnes kvarlåtenskap och förvaltningen av egendomen svarar delägarna (arvingarna) gemensamt för. En bouppteckning ska komma till stånd inom tre månader från arvlåtarens frånfälle (20 kap. 1 § ÄB) och boet upplöses först genom ett arvsskifte (18 kap. 1 § ÄB). Men innan dess ska en av dödsbodelägarna utses till bouppgivare vars uppgift är att skriva under bouppteckningen och genom underskriften på heder och samvete intyga att lämnade uppgifter är korrekta (20 kap. 6 § ÄB). Därefter ska handlingen jämte en bestyrkt kopia ges in till Skatteverket och detta ska ske inom en månad från bouppteckningens upprättande (20 kap. 8 § ÄB). Kvarlåtenskapen efter din far, vad gäller? Och hur hanteras denna i förhållande din svärmor?Om den avlidne var gift vid tidpunkten för sitt frånfälle stadgar grundregeln i ÄB att efterlevande make ärver kvarlåtenskapen efter den andre. Det nu sagda förutsätter dock att makarna har gemensamma barn. Om så inte skulle fallet och det finns särkullbarn till den först avlidne maken tillfaller istället hela kvarlåtenskapen särkullbarnet (3 kap. 1 § ÄB). Märk väl att om testamente saknas i en sådan situation ärver alltså inte makarna varandra. Av det ovan anförda kan det konstateras att du jämte dina syskon i enlighet med 3 kap. i ÄB ärver hela er fars kvarlåtenskap i den mån något testamente inte föreskriver annat. Du nämner själv inget testamente varför avsaknaden av ett sådant får presumeras i den fortsatta framställningen. Av din ärendebeskrivning framgår det inte heller huruvida den ifrågavarande fastigheten utgör giftorättsgods, men en rimlig utgångspunkt torde vara att det inte förhåller sig på något annat vis. Innan arvsskiftet äger rum måste dock en bodelning göras mellan änkan och dödsboet efter er far (23 kap. 1 § 1 st. ÄB) och detta ska ske enligt de regler för bodelning som kommer till uttryck i ÄktB. All egendom som är att betrakta som giftorättsgods ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB) förutom sådant som uteslutande är avsett för personligt bruk (typ kläder), vilket får undantas i skälig omfattning (10 kap. 2 § ÄktB). Fastigheten, kan denna avyttras? Och den fria förfoganderätten, vad gäller?Följande går att utläsa av ditt inskickade ärende:"I boutredningsmannens beslut framgår att änkan kan bo kvar i huset men att barnen ska ha sin laglott (och boutredningsmannen har skrivit att samägande till fastigheten inte är aktuellt) vilket gör att änkan fått huset men måste lösa ut barnens laglotter"Det nu sagda bereder vissa betänkligheter avseende den praktiska lösningen i din strävan efter att kunna få ut din del av arvet. Att barnen (ni) äger rätt till era respektive laglotter och att änkan måste lösa ut era andelar är ostridigt. Men vad jag inte riktigt förstår är hur detta de facto ska gå till när ingen ytterligare belåning av fastigheten är möjlig, när övrig egendom av värde i princip saknas och när änkans ekonomiska spelutrymme enligt uppgift inte räcker till. Givet att hon efter bodelningen (mellan henne och dödsboet) äger hälften av fastigheten så sitter du och dina syskon i förening med varandra genom dödsboets försorg på den resterande ägarandelen. Notera här att änkan inte är att betrakta som dödsbodelägare (18 kap 1 § 2 st. ÄB). Jag inser givetvis att boutredningsmannen har kommit fram till att ett samägande inte är aktuellt och vad denne lite mer konkret menar med det är för mig ovisst. Men min bedömning är att detta i praktiken är oundvikligt mot bakgrund av förutsättningarna enligt ovan. Och för det fall ett samägande skulle bli ett faktum torde en tvångsförsäljning vara möjlig att få till stånd. Den fria förfoganderätten utgör det som den efterlevande maken erhåller i arv efter den andra maken och innebär att denne (änkan) fritt får förfoga över egendomen genom exempelvis konsumtion eller försäljning, men inte godtyckligt disponera över densamma via ett testamente. I förevarande fall saknas dock gemensamma barn varför detta enligt min mening inte blir något större problem eftersom änkan inte ärver efter er far (se ovan). Om du skulle avlida innan din svärmor går bort, vad händer då? Den så kallade första arvsklassen består av arvlåtarens avkomlingar (barnen), vilka för övrigt brukar kallas bröstarvingar. Dessa ärver först enligt ärvdabalken och varje barn äger lika stor del i kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Om en bröstarvinge inte skulle vara vid liv träder dennes barn i bröstarvingens ställe (istadarätt). Annorlunda uttryckt: Arvlåtarens barnbarn (alltså dina barn) ärver i så fall. I den andra arvsklassen finns arvlåtarens föräldrar. Om det inte finns några bröstarvingar tillfaller arvet föräldrarna (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna inte skulle vara i livet delar eventuella syskon till arvlåtaren på den avlidne förälderns del av arvet (2 kap. 2 § 2 st. ÄB). Om något syskon är avlidet ger istadarätten istället dennes barn arvsrätt. I den tredje arvsklassen finns arvlåtarens far- och morföräldrar vilka ärver om varken föräldrar syskon eller syskonbarn finns i livet (2 kap. 3 § ÄB). Om en far- eller morförälder är död så delar dennes övriga barn på arvet. Med andra ord arvlåtarens eventuella farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Längre än så sträcker sig inte arvsrätten i Sverige (2 kap. 4 § ÄB), vilket innebär att kusiner inte ärver.Det kan med andra ord fastställas att dina barn, genom istadarätten, tillhör den första arvsklassen och således ärver dig. Om det finns några legala arvingar på änkans sida tydliggörs inte i din ärendebeskrivning men jag har tolkat det som att så inte är fallet. Normalt sett skulle änkans arv i det här läget gå till Allmänna arvsfonden, men enligt en specialregel i ÄB stadgas att hela arvet istället ska gå till den först avlidne makens (din fars) efterarvingar (du och dina syskon) om några sådan finns (3 kap. 8 § ÄB). SAMMANFATTNINGEtt dödsbo är en egen juridisk person i vilken du och dina syskon är dödsbodelägare. Avsaknaden av gemensamma barn gör att änkan endast ärver det som framgår av ett eventuellt testamente. Men märk väl, vilket jag inte har redogjort för ovan, att ÄB innehåller en skyddsregel till förmån för efterlevande make (även kallad basbeloppsregeln) i vilken stipuleras att denne genom bodelning och arvsskifte alltid har rätt till minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Vidare menar jag att ni egentligen är berättigade till att direkt få ut era respektive arvslotter och inte bara laglotterna. Oaktat boutredningsmannens inställning är det i vart fall enligt mitt förmenande i praktiken svårt att lösa den uppkomna situationen utan att en avyttring sker av den enda egendom som finns av värde, nämligen fastigheten. Den fria förfoganderätten liksom dina barns möjlighet att träda i ditt ställe (genom istadarätten) och sedermera överta dina fordringar om du skulle gå bort är spörsmål som enligt mig förefaller vara relativt oproblematiska här. Slutligen ska tilläggas att en bevakning bör ske från er sida beträffande alla ersättningsanspråk framgent. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme. Vänligen,

Vad gäller vid gåva till make som påverkar efterarvet för särkullbarn?

2020-03-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Om man har givit sin del, 50% i gåva som enskild egendom till makan/maken och har särkullbarn, hur blir det vid ett arvskifte om den som givit bort sin del dör, gentemot dennes barn? Huset ska väl i så fall inte ingå i giftorättsgodset?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsfrågor regleras i ärvdabalken (ÄB) samt om den avlidne var gift i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar din fråga som att du givit din del (50 %) av din och din make/makas hus till honom/henne, som nu äger 100 % av huset.Grundläggande vid arv efter make:Enligt ÄB 3 kap. 1 § så ärver efterlevande make kvarlåtenskapen. Detta ärvs med fri förfoganderätt, vilket betyder att den avlidne makens kvarlåtenskap får disponeras men inte testamenteras bort vilket framgår av ÄB 3 kap. 2 §. ÄB 23 kap. 1 § stadgar att bodelning ska ske enligt ÄktB:s regler. Där kan man till exempel begära jämkning enligt ÄktB 12 kap. 2 §, så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods.Grundläggande vid arv när det finns särkullbarn: Särkullbarn har rätt till sin arvslott direkt från sin förälders del av bodelningen enligt ÄB 3 kap. 1 §. Arvslotten är hälften av kvarlåtenskapen dividerat med antal barn. Särkullbarn kan dock välja att avstå från arvslotten till förmån för den efterlevande maken enligt ÄB 3 kap. 9 §. En bröstarvinge har alltid rätt till den legala laglotten, som är hälften av arvslotten, vilket stadgas i ÄB 7 kap. 1 §.Vid gåvor som påverkar efterarvet:I ÄB 7 kap. 4 § finns en bestämmelse som syftar på gåvor som är att jämställa med testamenten. Exempel på situationer när bestämmelsen är aktuell är egendom som arvlåtaren skänker på sin dödsbädd eller egendom som arvlåtaren kan tänkas ha nytta av fram till sin död trots att den är bortskänkt. För att regeln ska kunna tillämpas så krävs det att arvlåtarens avsikt med gåvan var att denne velat fördela sin kvarlåtenskap.Sammanfattning:Att ge 50 % av huset i gåva till sin make/maka är något som kan uppfylla kriterierna i ÄB 7 kap. 4 §. För att din gåva av huset ska läggas till kvarlåtenskapen för att beräkna laglotten så krävs det att bröstarvingen/bröstarvingarna väcker talan vid domstol inom ett år från bouppteckningens avslutande.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Särskullsbarns rätt till arv

2020-04-11 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Är särkullbarn och min mor har avlidit. Blir tvungen att klandra testamentet som min mor och hennes man skrev. I testamentet står det att jag skall få efterarv. Om jag stämmer och får laglotten nu. Får jag resterande hälft av min arvslott när min styvfar går bort, eller får jag nöja mig med laglotten?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat din fråga som att arvet efter din mor, enligt hennes testamente, ska tillfalla din styvfar och du därigenom måste vänta med att få ut ditt arv. Dock vill du få ut din laglott nu men undrar även om du är berättigad till att ärva efter din styvfar. Med denna tolkning som utgångspunkt så kommer jag att härefter att redogöra mitt svar och vad jag tror gäller i ditt fall. Rätt att taga arv efter din morReglerna som är relevanta i ditt fall finns i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att arvet efter din mor tillfaller hennes efterlevande make, din styvfar, efter att hon har gått bort. Eftersom du inte är barn till din styvfar, s.k. bröstarvinge, så har du dock rätt att få ut din arvslott från din mor direkt efter hennes död (3:1 ÄB). Om du är din mors enda bröstarvinge så är utgångspunkten att hela hennes kvarlåtenskap tillfaller dig (2:1 ÄB). Eftersom din mor har skrivit ett testamente som inskränker din rätt till arvet så gäller dock inte detta men trots testamentet så har du dock rätt att få ut din laglott, som minst. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7:1 ÄB). Låt mig ge ett exempel på detta: om din mor lämnar efter sig 400 000 kronor och du är hennes enda bröstarvinge så är din arvslott 400 000 kronor och din laglott 200 000 kronor. Du har alltså rätt att få ut din laglott, även om arvet egentligen ska tillfalla din styvfar enligt din mors testamente. Om du vill få ut din laglott direkt så ska du påkalla att testamentet jämkas. Detta måste du göra inom sex månader från det att du delgivits testamentet. Till skillnad från klander av testamente så behöver du som bröstarvinge inte väcka talan om jämkning. Det räcker att du tillkännager sitt anspråk till testamentstagaren, alltså din styvfar. Om du inte framställer ett sådant krav om jämkning inom sex månader så gäller testamentet även om det kränker din laglott (7:3 ÄB). Rätt att taga arv efter din styvfarEftersom du inte är din styvfars bröstarvinge så har du ingen lagstadgad rätt att taga arv. Du kan välja att avstå din rätt att direkt få ut din laglott efter din mor, till förmån för din styvfar. Då kan du istället få ut din arvslott efter din mor när din styvfar har gått bort (3:9 ÄB). I övrigt har du ingen rätt att ärva din styvfar. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Med vänliga hälsningar,

Hur stor andel har ett särkullbarn rätt till direkt efter förälderns bortgång respektive efter styvförälderns bortgång?

2020-04-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag är särkullbarns till min mamma.Min mamma och styvpappa är gifta och har två gemensamma barn.Om mamma dör först, hur fungerar det då?Jag vet att jag får ut min del direkt om jag vill eller får väntar tills min styvpappa avlidit också.Hur stor del tillfaller mig om jag som särkullbarns får ut min del direkt om min mamma dör?Om jag väntar med att ta ut mitt arv efter min mamma tills min styvpappa dör, hur stor del tillfaller mig då?
Josefine Bågholt |Hej!Först vill jag börja med att tacka för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Hur stor andel har du rätt till om din mor avlider först?Precis som du säger så kommer du att kunna få ut din andel av arvet direkt efter din mamma avlidit (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Med tanke på att din mamma har tre barn så kommer ni alla tre få dela lika på arvet. Därav är du berättigad 1/3 av arvet, där du får ut din del direkt vid din mammas bortgång.Vad sker om du väljer att kräva ut arvet efter din styvpappas bortgång?Om du väljer att kräva ut arvet efter att din styvpappa har gått bort (3 kap. 9 § Ärvdabalken), kommer du fortfarande endast vara berättigad samma andel som du vore efter din mamma. Därav kommer den tredjedelen av arvet du är berättigad av din mor följa med hela tiden. Däremot kommer den endast följa med i en procentsats. För att förklara detta på enklast sätt kommer jag nedan ge dig ett exempel. Exempel: Om din mor har 150 000 kronor när hon dör är du berättigad en tredjedel, vilket är 50 000 kronor. Som du antingen kan få ut direkt i arv eller avstå till dess att din styvpappa också har avlidit. Om du väljer att vänta med att få ut arvet till din styvpappas bortgång så kommer dessa 50 000 kronor räknas om till den andel du har i styvpappans egendom som kommer från din mamma. Alltså om din mamma hade 150 000 kronor och din styvpappa hade 150 000 kronor får styvpappan 300 000 kronor vid din mammas bortgång. Av dessa 300 000 kronor var du berättigad 50 000 kronor vilket är en andel på 50 000/300 000, vilket är 0,1666.. procent av hela summan. Dessa 0,16.. procent är vad du kommer att vara berättigad av det dödsbo som din styvpappa lämnar efter sig. Så om din styvpappa lämnar efter sig 400 000 kronor (100 000 kronor mer än han hade vid din mammas bortgång) efter hans bortgång kommer du då vara berättigad ungefär 67 000 kronor. Om han dock lämnar efter sig mindre pengar än vad han hade då han fick beloppet efter din mor kommer ditt arv att bli lägre. Just för att man hela tiden räknar i andelar då du har avböjt från arvet till fördel för din styvpappa. SlutsatsDu kommer att få ut en tredjedel av den summa som din mamma lämnar efter sig om du väljer att få ut arvet direkt. Väljer du att din styvpappa skall få arvet först, så kommer du istället få ut samma andel som du gav honom ur hans dödsbo. Jag hoppas nu att allt löser sig för dig och att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar så tveka inte på att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Arv efter förälder och styvförälder

2020-03-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag och min bror är uppvuxna med en styvfar som är gift med vår mor. Vår styvfar är enda barnet och har inga egna barn. Han är 88 år och bor idag på ett demenshem.Vad händer med arv efter våra föräldrar om mor dör före styvfar respektive om styvfar dör före mor?
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med min fråga! Baserat på informationen i frågan tolkar jag det som att inget testamente föreligger samt att din styvfar saknar nära släktingar vid liv, så som föräldrar, syskon och barn (med hänsyn till hans ålder och angiven information). Nedan redogör jag först lite kort om bestämmelserna för arv vad gäller äktenskap, arvingar och särkullbarn - för att sedan längst ner koppla till det som du beskriver i din fråga. Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Hur ser arvsordningen ut? Den legala arvsordningen i ärvdabalken är en "lista" över vilka som på grund av släktskap har rätt att ärva den avlidnes kvarlåtenskap.1. Den första arvsklassen består av barn till den avlidne (bröstarvingar). Bröstarvingar ska få ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Om en bröstarvinge har avlidit går dennes arvsrätt över till dennes barn ( = den avlidens barnbarn) (2 kap. 1 § ÄB). 2. Om den avlidne inte har några barn/barnbarn ska den andra arvsklassen få ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). 3. Om den avlidne inte har föräldrar, syskon eller syskonbarn ska den tredje arvsklassen få ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder. (2 kap. 3 § ÄB).Det finns dock en viktig regel för det fall som den avlidne är gift. Om den avlidna är gift, ska dennes kvarlåtenskap tillfalla efterlevande make. Efterlevande makes rätt till arv går därefter före alla arvingars rätt till arv, med undantag för särkullbarn (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn är barn från tidigare relationer. Särkullbarn har därmed rätt att få ut sitt arv direkt. Samtidigt bör reglerna om efterarv nämnas. Som det framgår ovan får arvsklasserna i den legala arvsordningen stå till sidan för efterlevande makes rätt till arv. Arvingarna i första respektive andra arvsklassen får då rätt till efterarv, vilket betyder en rätt till att få ut sin andel arv vid efterlevande makes bortgång. Vad händer om ens make avlider? Om den avlidne efterlämnar en make, upplöses äktenskapet och bodelning ska förrättas innan arvsskifte kan ske (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken + 23 kap. 1 § ÄB). Vid en bodelning ska det sammanlagda nettovärdet av makarnas giftorättsgods delas lika mellan efterlevande make och dödsboet. Efterlevande make tillskiftas genom bodelningen "sin" egendom med full äganderätt. Den egendom som den avlidne tilldelas genom bodelningen, samt dennes eventuella enskilda egendom, är det som ska fördelas och som räknas som kvarlåtenskap. Kvarlåtenskap är det som i sin tur sedan fördelas som arv. Särkullbarns rätt till arv Som särkullbarn har man rätt till att få ut sitt arv om ens omgifta förälder dör före dennes nya make. Särkullbarn kan dock också välja att avstå arvet fram till det att ens styvförälder avlider. Styvföräldern innehar då kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne till exempel inte får lov att testamentera bort egendomen, men inte heller behöver spara allt. För att ha rätt att få ut sitt arv när styvföräldern sedan avlider, krävs det att avstående är formulerat "till förmån för den efterlevande maken" (3 kap. 9 § ÄB). Formuleringen innebär att när efterlevande make till avlider, har särkullbarnet rätt till arv precis som andra arvingar (3 kap. 2 § ÄB). Som särkullbarn ärver man då en kvotdel av styvförälderns tillgångar, motsvarande arvet från ens avlidna förälder. Vad gäller därför i ditt fall? Du och din bror räknas som särkullbarn, eftersom ni är er mors barn från en tidigare relation. Om er styvfar avlider innan er mor, kommer hans kvarlåtenskap att tillfalla er mor efter en bodelning. Han saknar släktingar i första och andra arvsklassen, vilket innebär att ingen arvinge har rätt till efterarv. Hans kvarlåtenskap tillfaller därför er mor med full äganderätt. Om er mor avlider först, kommer ni ärva henne i egenskap av hennes bröstarvingar. Er rätt till arv går före hennes makes/er styvfar. Ni har dock möjlighet att avstå ert arv till förmån för hennes make, och istället ta del av ert arv när maken senare avlider. Hoppas att ni fick svar på er fråga! Varmt välkomna att återkomma vid eventuella funderingar!Vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt till arv efter att förälder gått i nytt gifte.

2020-03-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur skall jag kunna ge våra gemensamma barn min arvet efter min avlidna fru, så att inte mitt särkullbarn ärver av hennes tillgångar när jag dör?, villju att våra gemensamma barn skall ärva henne.
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan på ditt svar återfinns i Ärvdabalken (1958:637) (jag kommer nedan förkorta lagen som ÄB). Enligt 2 kap 1 § ÄB så har bröstarvingar rätt att först ärva. Eftersom en av dina bröstarvingar inte är din frus bröstarvinge så undrar du ifall du på något sätt kan undvika att ditt särkullbarn ärver efter din fru, till förmån för era gemensamma barn. Enligt 3 kap 1 § ÄB så har en arvlåtares (din fru i detta scenario) make rätt att först ta del av arvet som bröstarvingarna har rätt till, förutsatt att det inte finns någon bröstarvinge som är ett särkullbarn. Eftersom din fru, enligt vad som framgår av frågan, inte har några särkullbarn så innebär detta att du först kommer ta del av din frus kvarlåtenskap. Enligt 3 kap. 2 § ÄB så har sedan dessa bröstarvingar vid den efterlevande makens död rätt till den del av dennes kvarlåtenskap som består av den först avlidne arvlåtarens kvarlåtenskap. Vad detta innebär är följande: när din fru går bort så kommer det ske en bodelning enligt 9 kap 1 § äktenskapsbalken. Baserat på huruvida ni har ett äktenskapsförord och skulder eller inte så kommer er egendom antingen fördelas jämt eller ojämnt mellan er. Sedan så går man över till att fördela den avlidne makens kvarlåtenskap, som i ditt fall då tillfaller dig (då du får ta del av era gemensamma barns arv först). I detta läge kommer du alltså att ha en del av din egendom som du har sedan innan och en del som kommer ha tillförts dig från arvet. Den tillförda delen kommer ju då att vara en procentuell del av din totala förmögenhet. Denna procentuella del av din förmögenhet kommer inte ditt särkullbarn att ha någon rätt till, eftersom den delen är öronmärkt för din avlidne frus arvingar efter din död. Däremot kan denna del enligt 3 kap 4 § ÄB att minska procentuellt ifall du kan påvisa att kapital eller egendom som tillförts din förmögenhet har tillförts på grund av ditt förvärvsarbete från din sida eller från arv gåva eller testamente du erhållit. Vad man kan konstatera således är egentligen att ditt särkullbarn inte har rätt till den del av arvet som härrör från din avlidne fru. Hoppas detta svarade på din fråga!MVH