Arvslösa särkullbarn?

2019-04-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullbarn. Min pappa har två barn med sin nya fru. Jag har även en äldre halvbror som jag aldrig träffat, även han är särkullbarn. För att förhindra att min äldre bror ska kunna kräva ut arv har min pappa skrivit över alla sina egendomar på sin fru. Det är bland annat 2 fastigheter. Betyder det här att jag kommer att bli arvslös när pappa dör? Han är nu sjuk i lungcancer.
Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom din far är gift är huvudregeln, enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), att hans kvarlåtenskap tillfaller hans fru. Särkullbarn ska dock få ut sina arvslotter direkt om de inte väljer att avstå den rätten till förmån för efterlevande make, enligt 3 kap. 9 § ÄB.Enligt 7 kap. 3 § ÄB har bröstarvingar alltid rätt att få ut sin laglott (hälften av arvslotten). Om din far skrivit över alla sina tillgångar på sin fru, så att allt är hennes enskilda egendom nu, spelar det tyvärr ingen roll att ni syskon har rätt till er laglott, eftersom det i så fall inte finns någon kvarlåtenskap att fördela. Om egendomen inte har gjorts till din fars frus enskilda egendom genom ett äktenskapsförord, ska den fördelas mellan din fars dödsbo och din fars fru, enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken, eftersom egendomen i så fall utgör giftorättsgods. Troligtvis har din far och hans fru sett till att egendomen blev hennes enskilda, eftersom det annars inte blir någon skillnad i arvshänseende.Bodelning förrättas innan ett arvskifte kan ske enligt 9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB. Avgörande för vilken egendom som ingår i bodelningen är makarnas egendomsförhållanden dagen för makens död enligt 9 kap. 2 § ÄktB. Som svar på din fråga så kan man göra särkullbarn arvlösa genom att skriva över allt man äger på sin maka/make samt upprätta äktenskapsförord där man anger att all egendom ska vara enskild. Om ingen egendom finns kvar att ärva/fördela på grund av att egendomen har skrivits över på frun så är det dessvärre inte så mycket att göra åt. Däremot skulle du kunna prata med din pappa innan han dör och ifrågasätta hans handling om du vill påtala för honom att även du kommer bli arvlös på grund av att han skrivit över alla sina tillgångar på sin fru. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arv: Efterlevande makes förtur framför gemensamma bröstarvingar

2019-04-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Min hustru har avlidit. Hon har en dotter sedan tidigare. Vi har en gemensam son. Vår gemensamma son hävdar att han vill få ut sitt arv efter min hustru. Vi har inte någon enskild egendom. Jag trodde att han måste vänta tills även jag avlidit. Min hustru har, vad jag förstår ett särkullsbarn, som har rätt att få ut sin laglott (50% av en arvslott ??) Vad kan jag säga till vår gemensamma son.
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I mitt svar kommer jag utgå ifrån att det inte fanns något testamente efter din avlidna hustru eftersom du inte nämnde någonting om det i din fråga.Enligt svensk arvsrättslagstiftning har en efterlevande make en slags förtur till arvet framför makarnas gemensamma bröstarvingar, 3 kap 1 § Ärvdabalken. Det innebär att du som efterlevande make ärver din avlidna hustrus kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och det är först när du avlider som er gemensamma son kommer få rätt till sitt arv, 3 kap 2 § Ärvdabalken. Du har alltså rätt i att er gemensamma son måste vänta med arvet efter den först avlidna maken tills även du har avlidit. Jag nämnde det arvsrättsliga begreppet fri förfoganderätt vilket för tydlighetens skull kan förklarar lite kort. Att ärva kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt innebär att du som efterlevande make i princip får göra vad du vill med egendomen under din livstid förutom att testamentera bort hela eller delar av den. Du är, som man hör på begreppet, fri att förfoga över kvarlåtenskapen men med ett förbehåll, förbud mot att testamentera bort det som du ärvde av din avlidna hustru. Vad gäller din hustrus särkullbarn återfinns regler för dennes rätt till arv också i 3 kap 1 § Ärvdabalken. En arvtagare som endast är bröstarvinge till den avlidne och inte till den efterlevande har rätt att direkt efter sin förälders död utfå hela sin arvslott. Det stämmer alltså inte att särkullbarn enbart har rätt till sin laglott. Om din hustru hade två bröstarvingar, särkullbarnet och er gemensamma son, ska kvarlåtenskapen delas på hälften där den ena hälften går till särkullbarnet och den andra går till dig i egenskap av efterlevande make. Som jag nämnde inledningsvis har efterlevande makar förtur framför gemensamma barn så den del som egentligen är er sons kommer han få vänta med tills efter din död. Det bör nämnas att särkullbarn har en möjlighet att avstå från sitt arv fram tills att den andra maken avlider, 3 kap 9 § Ärvdabalken. Om din hustrus dotter väljer att avstå från att direkt få ut sitt arv kommer hon precis som er son att få ut sitt arv efter sin mamma när du har avlidit. Hoppas mitt svar kan hjälpa dig att prata med er gemensamma son angående arvet.Vänligen,

Dina särkullbarn barn ärver inte din make

2019-04-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan har en fundering,Min man ska sälja sitt hus som han hade innan vi träffades till sin son. Min fundering kan det komma något den dagen vi är borta då jag har 4 egna barn, det som sonen är rädd för är att mina barn ska komma den dagen vi är borta och mena att han redan fått en del av ev. arv. Vi är gifta och har varsitt hus innan vi träffades och barn på var sitt håll. Tack på förhand
Cornelia Hansen |Hej och tack för din fråga!Du hittar reglerna som rör din fråga i ärvdabalken och äktenskapsbalken.Jag förstår det som att ni inte har några gemensamma barn, utan endast så kallade särkullbarn. Vem ärver vem?I första hand ärver bröstarvingar, vilket är en persons barn eller barnets avkomlingar (2 kap. 1 § ÄB). I ert fall kommer dina fyra barn att ärva dig och din makes son att ärva honom, dina fyra barn kan inte göra anspråk på din styvsons arv eftersom de inte har arvsrätt efter din make. När en make avlider ska en bodelning göras mellan den avlidnas arvingar och den kvarlevande maken (9 kap. 1 och 5 § ÄktB). Makar ärver inte varandra per automatik (utan testamente), men får ta över det arv som gemensamma barn senare ska få när båda är avlidna (3 kap. 1 § ÄB). Eftersom ni endast har barn på varsitt håll kommer barnen att få ut sitt arv direkt efter att deras förälder avlidit (3 kap. 1 § ÄB). Förskott på arvOm din make har flera bröstarvingar än sonen som du nämner, finns det däremot en möjlighet att de andra menar att gåvan är ett förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Om huset säljs för ett rimligt pris är det inte en gåva, men om det exempelvis säljs för en symbolisk summa skulle det kunna ses som en gåva. Om din make inte vill att huset ska ses som ett förskott på arv, kan han skriva en handling över det i samband med att huset säljs/ges till sonen (6 kap. 1 § ÄB). Alltså, dina barn kommer inte att ärva din make och kan därför inte klandra försäljningen av huset till makens son. Om din make har flera barn kan han skriva att huset inte ska ses som förskott på arv till sonen.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Särkullbarns arvsrätt

2019-03-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min sambo, vi har tänkt gifta oss, vill köpa ett gemensamt fritidshus. Hur ska vi skriva till fördel för den andre då vi har barn på varsitt håll men inga gemensamma om någon av oss avlider?
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I din fråga nämner du att ni har tänkt gifta er, därför redovisar jag i mitt svar hur makarnas arvsrätt ser ut. Först när ena maken dör måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken). Detta innebär att om fritidshuset skulle vara det ända giftorättsgodset, efter bodelningen skulle hälften av huset tillfalla den efterlevande maken och hälften skulle tillfalla den avlidne. Den avlidnes andel av huset plus dennes enskild egenom, om sådan fanns, skulle utgöra den avlidnes kvarlåtenskap. Som utgångspunkt tillfaller kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken den efterlevande maken. Detta gäller dock inte när den först avlidne maken har särkullbarn, för att särkullsbarnen har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § Ärvdabalken).Särkullbarnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket innebär att maken skulle ärva allt med fri förfoganderätt och särkullbarnen skulle då ha rätt till efterarv när maken går bort (3 kap. 1,2 och 9 § Ärvdabalken). Det går inte att inskränka bröstarvingarnas rätt till deras laglott.Man kan dock upprätta ett testamente, och testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen till förmån för den efterlevande maken. Testamentet skulle innebära att den efterlevande maken skulle bli ägare till ¾ av fritidshuset medan den avlidnes särkullbarn skulle vara ägare till ¼ av huset. Anledningen till varför man inte kan testamentera bort hela kvarlåtenskapen till förmån för den efterlevande maken är att man inte kan inskränka särkullbarnens rätt att få ut deras laglotter (bröstarvingarnas laglott utgörs av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap). Den enda möjligheten för den efterlevande maken att förfoga över hela fritidshuset skulle vara om särkullbarnen väljer att vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns efterarvsrätt på grund av basbeloppsregeln

2019-04-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är två särkullebarn som inte fått ut vårt arv efter vår pappa pga basbeloppsregeln. Nu har hans maka (inte vår mamma) dött och vi undrar vad som gäller nu. Är vi inte dödsbodelägare i detta dödsbo och kan våra halvsyskon (totalt 4 st) göra som de vill med lösöret? Det halvsyskonet som är ansvarig för dödsbot hävdar att vi inte är dödsbodelägare och har således inget alls att säga till om - stämmer verkligen detta?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Detta är ett arvsrättsligt problem och det regleras i ärvdabalken (ÄB) och i eventuellt testamente. Eftersom det inte framgår något om det finns ett testamente utgår jag i mitt svar från att det inte finns något testamente. SammanfattningNi är inte dödsbodelägare (18 kap. 1 § ÄB) men har rätt att få ut efterarv efter er pappa (3 kap. 2 § ÄB) före arvingarna får ut sitt arv efter sin mamma. Är ni dödsbodelägare?Dödsbodelägare är (18 kap. 1 § ÄB):Efterlevande make eller sambo.Arvingar ochUniversella testamentstagare (man har rätt till en viss andel pengar ur boet enligt testamente.Av detta framgår att ni inte är dödsbodelägare i er pappas makas dödsbo. Detta betyder dock inte att ni inte har något att säga till om. Har ni rätt att få ut pengar ur er pappas makas bo?Ni är bröstarvingar efter er pappa och ska därmed ärva honom när han gick bort (2 kap. 1 § ÄB). Hade er styvmamma istället varit er mamma hade hon fått pengarna efter er pappa när han dog och sedan hade ni fått ut pengarna när hon dog i form av efterarvsrätt (3 kap. 1 § och 3 kap. 2 § ÄB). Ni har nu fått avstå en del av ert arv på grund av basbeloppsregeln, detta gör att ni är efterarvsberättigade även om det inte är er biologiska mamma. Om en bröstarvinge till den först avlidne maken lever när den andre maken dör ska en andel motsvarande del del man fick avstå vid första makens död ges ut vid andra makens död i form av efterarv (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Detta betyder att ni har rätt att få ut efterarv ur er pappas makas dödsbo. Efterarvet beräknas genom att man räknar ut en kvotdel som man sedan multiplicerar med behållningen i dödsboet efter den andra makens död. Kvotdelen beräknas genom att man tar det ni fick avstå i arv delat med värdet på boet efter er pappa. Efterarvet tas ur boet före arvingarna efter er pappas maka får sitt arv. ExempelOm ni fick avstå med 50 000 kr var pga. basbeloppsregeln och det i boet vid er pappas död fanns 200 000 kr är ni berättigade en kvotdel av boet på (50 000/200 000)=0,25. Om det i makans bo nu finns 300 000 kr är ni berättigade (300 000*0,25=75 000 kr) var.Avslutande rådJag hoppas detta var till hjälp. Om ni har ytterligare frågor rekommenderar jag att ni tar kontakt med vår juristbyrå för mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08 533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00.

När en make dör, hur fördelas arvet bestående i ägarskap i bolag om det finns särkullbarn?

2019-04-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make och jag äger hälften var i ett handelsbolag. När en part dör, hur fördelas arvet om det finns särkullbarn? Ärver den efterlevande maken 75% ( sin hälfte del + hälften av makens)? eller delas det 50/ 50?
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis är viktigt att påpeka att när en make går bort så sker först en bodelning. Är bolaget giftorättsgods kan det bli så att den efterlevande maken tilldelas hela bolaget, även om ni ägde hälften var tillsammans. Detta är eftersom man i princip ska dela lika på den förmögenhet som finns inom äktenskapet.Om vi förutsätter att en bodelning sker och bolaget fortfarande ägs till hälften mellan er kommer arvet fördelas olika beroende på om ni har gemensamma barn eller inte. Jag tolkar din fråga som att ni inte har gemensamma barn, utan enbart barn utanför äktenskapet. I sådana fall ärver den efterlevande maken ingenting från den andre maken, utan hela arvet går till särkullbarnen. Ett undantag till denna huvudregel är om särkullbarnet väljer att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken.Äger ni hälften var av handelsbolaget kommer alltså hälften av detta bolaget tillfalla särkullbarnen. Den efterlevande maken behåller sin andel av bolaget på 50 % och särkullbarnen får deras förälders halva på 50 %. Den efterlevande maken ärver inget från den avlidne partnern (som huvudregel). Det finns dock en möjlighet för er att lämna hela bolaget till den efterlevande maken genom testamente. Detta är under förutsättning att särkullbarnen får sin laglott (laglotten är hälften av det arv som särkullbarnet skulle ärva om inget testamente fanns).Hoppas detta var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Kan vi skriva ett äktenskapsförord för att den efterlevande ska få bo kvar i orubbat bo?

2019-04-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag är gifta. Vi har tre barn vardera men inga gemensamma barn. Nu har vi tänkt bygga ett gemensamt hus och gå in med lika stor kontanta medel i nybyggnationen. Vad händer när en av oss dör? Blir den ena av oss tvungna att lösa ut den dödes barn för att kunna bo kvar eller kan vi skriva ett äktenskapsförord så att man kan bo kvar i "orubbat bo"?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att kort svara på din fråga så tror jag att den av er som överlever den andra kommer behöva lösa ut den andres barn för att kunna bo kvar i huset. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).ArvsordningPrecis som du skriver så kommer era barn ärva er (ÄB 2 kap. 1 §). Eftersom det inte är era gemensamma barn kallas det i detta sammanhanget för era särkullbarn. Det som skiljer särkullbarn från gemensamma barn är att särkullbarn har rätt att ta ut sitt arv direkt (ÄB 3 kap. 1 §). För er innebär det att den av er som dör först, hens barn kommer kunna kräva ut sitt arv efter sin förälder med en gång. Särkullbarnen kan däremot själva välja om de vill vänta med att ta ut sitt arv till dess att även den andra av er gått bort (ÄB 3 kap. 9 §).ÄktenskapsförordetOm ni skulle skriva ett äktenskapsord kan ni göra er respektive egendom enskild (ÄktB 7 kap. 2 § 1 pt). Det innebär att om någon av er dör och er egendom är enskild så kommer all den egendomen ärvas av den avlidnes särkullbarn. Det skulle alltså innebära att om ni till exempel skriver ett äktenskapsförord som gör er respektive del av huset till enskild så kommer den halvan ändå att ärvas av den dödes särkullbarn. På det sättet tror jag att den efterlevande ändå kommer bli tvungen att lösa ut särkullbarnen.Vad kan ni göra istället?Det första ni skulle kunna göra är att skriva varsitt testamente och där skriva att ni vill att särkullbarnen ska vänta med att ta ut sitt arv tills dess att er efterlevande make/maka har gått bort (ÄB 9 kap. 1 §). Detta är som sagt inte tvingande för särkullbarnen eftersom de har rätt att ta ut sitt arv direkt om de vill men det kan vara bra att göra er vilja tydlig. För det andra skulle ni kunna skriva ett testamente där ni testamenterar er egendom till varandra. På så sätt skulle särkullbarnen bara ha rätt till sin laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Laglott är hälften av vad barnen hade haft rätt till om det inte funnits något testamente och är en mindre del av arvet. Den efterlevande maken eller makan skulle fortfarande behöva lösa ut barnens arv men det skulle vara ett mindre värde. Sammanfattning och rådEftersom det inte är era gemensamma barn så kallas de för särkullbarn. Särkullbarnen har rätt att få ut sitt arv med en gång efter att deras förälder gått bort. Att skriva ett äktenskapsord skulle göra er egendom enskild, vilket innebär att ni gjort klart att er respektive enskild egendom kommer att gå till era arvingar. Det kommer däremot inte hindra dem från att ta ut sitt arv och på så sätt ändå påverka möjligheten för den efterlevande att bo kvar i huset. Det ni skulle kunna göra istället är att skriva ett testamente där ni skriver att ni önskar att era barn väntar med att ta ut sina arv tills dess att ni båda gått bort. Detta är inte tvingande för dem men det är bra att skriva ned ändå. Det andra ni skulle kunna göra är att skriva ett testamente där ni testamenterar er egendom till den andra. I fall ni gör det har barnen bara rätt till sin laglott. Den efterlevande kommer åndå behöva lösa ut barnens laglotter om hen vill vara säker på att få behålla huset men det är som sagt ett mindre värde. Med det sagt så kan barnen själva välja att ta ut sitt arv senare och då blir detta inte ett problem. Vad som gäller i just ert fall kan jag inte svara på eftersom det finns andra omständigheter som spelar in. Jag har varit ganska generell och om du vill att jag ska förtydliga något får du gärna återkomma. Om du skulle behöva hjälp med att upprätta ett testamente eller något annat kan du också boka en tid med någon av våra jurister. Jag hoppas att jag har kunnat vara till hjälp!Vänligen,

Vad ärver särkullbarnen när även den efterlevande makan har avlidit?

2019-03-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta och har testamente i vilket den av oss som överlever den andra ärver allt. Vi har sju barn. Min man har tre, jag har två och vi har två barn gemensamma. I testamentet står att särkullbarnen endast ärver sin laglott.Om min man avlider först får hans särkullbarn sin laglott vid dödsfallet. Resten tillfaller mig. När jag dör får samtliga särkullbarn sina laglotter. Bröstarvingarna ärver resten. Om min mans särkullbarn avstår från sin laglott vid hans frånfälle - vad ärver de då när jag dör? Ärver de de endast den laglott, som de avstod ifrån vid sin fars död?
Jennie Nilsson |Hej, och tack för din frågaDen som väljer att avstå från sitt arv tillfälligt till fördel för den efterlevande har istället rätt till efterarv från dödsboet vid ett senare tillfälle. Din mans barn skulle i ert fall få ut sina laglotter efter din bortgång. Har du och din man skrivit testamente där ni ärver varandra med fri förfoganderätt, får din mans barn även tillbaka återstoden av den del de kunde ha ärvt om ni inte testamenterat, den del som du ärvde från din man vid hans bortgång. En sådan benämning innebär just att du fritt får förfoga över arvet efter din man tills du själv går bort och att det som finns kvar sedan återgår till alla hans barn och delas mellan dem.Har ni testamenterat med full äganderätt kommer det som du ärvt efter din man istället tillfalla dina bröstarvingar efter din bortgång, eftersom du då äger egendomen och arvsrätten till den hamnar hos dina bröstarvingar.Den laglott som ett särkullbarn har rätt till består av en viss del/procent av tillgångarna. Om man väljer att avstå sin del till förmån för efterlevande och senare få sin del i efterarv, så är den procentuella delen lika stor, vilket betyder att värde på arvet kan ha minskat eller ökat beroende på hur mycket som finns kvar i boet. Hur den totala fördelningen blir mellan alla era barn, särkullbarn och gemensamma, efter att ni båda gått bort, avgörs därför av hur ni valt att ärva varandra, med fri förfoganderätt eller med full äganderätt. FörtydligandeExempel vid testamente med fri förfoganderätt Din man dör först och hälften av hans egendom tillfaller dig genom testamentet. Den andra hälften delas i fem delar då han har fem bröstarvingar. Tre av dessa delar betalas ut omgående då dessa bröstarvingar är särkullbarn. Kan särkullbarnen tänka sig efterarv så ska dessa delar betalas ut omgående efter din död istället. De andra två delarna som tillhör era gemensamma barn tillfaller dig med fri förfoganderätt eftersom att du och din man var gifta. Allt som du tilldelats i bodelningen får du genom ert testamente fritt förfoga över tills den dagen du själv dör och boet återigen ska delas upp mellan alla barnen. När du sedan dör ska först efterarvet efter fadern delas upp för hans bröstarvingar, då den delen fortfarande finns kvar i boet. Har särkullbarn avstått sina laglotter ska dessa betalas ut till dem, precis som era gemensamma barn som också nu får sina fadersdelar. Då ni testamenterat med fri förfoganderätt ska allt det som återstår av arvsdelen efter din make delas lika mellan din mans bröstarvingar.Din del av boet delas sedan lika mellan dina bröstarvingar, och era gemensamma barn har därmed fått ut arvet efter både mamma och pappa. Pappans särkullbarn har fått lika del från sin pappa som sina halvsyskon, och dina särkullbarn har fått lika del från dig som deras halvsyskon. Fördelningen kan därefter kännas rättvis.Exempel vid testamente med full äganderätt Principen blir densamma när din man dör och visar skillnad först vid bodelningen efter att du dött. Då den efterlevande har full äganderätt över den först avlidnes tillgångar så saknas därmed rätt till efterarv. Efter att faderns bröstarvingar fått delat på fadersarvet som var 25% av ert gemensamma bo när han dog, så får dina bröstarvingar nu dela på resterande 75% av boet. För era gemensamma barn blir det ingen större skillnad utan skillnaden blir mellan era särkullbarn där din mans särkullbarn får en betydande mindre del av det totala arvet än vad dina särkullbarn får. Genom att skriva testamente med full äganderätt kan man flytta bort en stor del av arvsrätten för några av särkullbarnen men aldrig inskränka deras laglotter. Det som avgör i ert fall är därmed med vilken rätt till arvet som den efterlevande får genom det upprättade testamentet.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen med följdfrågor