VBK
Min frus far gick bort förra våren. Pga oenighet mellan änkan och de tre barnen vilka alla från hans första äktenskap (inga barn finns i det andra äktenskapet) har bouppteckningen dragit ut på tiden och är ännu ej gjord trots att ärendet nu via TR hamnat hos en bouppteckningsman. I dödsboet ingår en jordbruksfastighet med 2 boningshus + ekonomibyggnader samt en hyresfastighet med flera lägenheter. Änkan är skriven i ett av boningshusen på jordbruksfastigheten men har motsatt sig att barnen fått tillgång till ngn av fastigheterna vilket de måna om att få för att bla kunna inventera gammalt släktgods (till största delen enbart av affektionsvärde). Till saken hör att jordbruksfastigheten är syskonens ursprungliga barndomshem. Kan änkan verkligen neka dem tillträde till båda fastigheterna och samtliga byggnader/lägenheter? Kan hon förhindra barnen att få "gå igenom" gamla släktföremål och papper? Syskonen på goda grunder oroliga att änkan saklöst just nu rensar ut och slänger stora delar av deras släkts och barndoms historia vilka av naturliga skäl för änkan möjligen enbart framstår som "skräp". Om jag fattat rätt anser av TR utsedd boutredningsman att det räcker att han går igenom lösöret tillsammans med änkan men han har ju ingen aning om vilka föremål och papper etc som av affektionsvärde för de tre syskonen. Handlar alltså för dem inte om det ekonomiska värdet utan om att lösöre, handlingar mm av rent affektionsvärde inte skall förkomma.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB). Och det korta svaret på din huvudsakliga fråga lyder nej, änkan kan enligt min mening inte neka dödsbodelägarna tillträde till egendom som utgör en del av dödsboets förmögenhetsmassa.
En för det här ärendet central bestämmelse återfinns i 18 kap. 1 § 1 st. ÄB. Däri sägs att om inte särskild dödsboförvaltning har anordnats enligt 19 kap. ska efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägarna) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Vidare anges, i samma bestämmelse, att åtgärder som inte tål att uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan inhämtas.
I 3 kap. 1 § 1 st. ÄB sägs att om arvlåtaren var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Vidare anges att om arvlåtaren efterlämnar någon bröstarvinge (barn) som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 § (i samma kapitel).
I 3 kap. 1 § 2 st. ÄB återfinns en skyddsregel vari uttalas att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente är exempelvis utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt den efterlevande maken har enligt detta stycke.
Oavsett vilket innebär ovanstående att efterlevande make ärver före gemensamma barn och om inga barn finns överhuvudtaget, men vid förekomst av särkullbarn, vilket är fallet här, ärver inte makarna varandra. Personer tillhöriga den s.k. första arvsklassen, dvs. bröstarvingarna (barnen), tar hela arvet efter sin förälder. Annorlunda uttryckt: Arvet efter din svärfar tillfaller din hustru och hennes två syskon. För det fall en annan fördelning hade önskats och/eller om makarna hade velat skydda varandra hade de behövt upprätta ett testamente, vilket de inte verkar ha gjort i det här fallet.
Ovan uppger du följande: I dödsboet ingår en jordbruksfastighet med 2 boningshus + ekonomibyggnader samt en hyresfastighet med flera lägenheter. Änkan är skriven i ett av boningshusen på jordbruksfastigheten. Exakt hur äganderättsförhållandena ser ut framgår dock inte, men givet nyssnämnda formulering kan jag inte göra mycket annat än att utgå ifrån att all den här egendomen ägdes av din svärfar. Det finns i vart fall ingenting som tyder på att även änkan skulle vara lagfaren ägare av fastigheterna. Det innebär i sin tur att båda fastigheterna fullt ut ingår i dödsboets förmögenhetsmassa, dvs. i kvarlåtenskapen efter din svärfar. Ett dödsbo utgör för övrigt en egen juridisk person och företräds som sagt ytterst av dödsbodelägarna.
Mot den bakgrunden har jag utomordentligt svårt att se att änkan skulle kunna neka syskonen åtkomst till fastigheterna. Jag kan åtminstone inte finna något rättsligt stöd för detta. Värt att nämna i det här sammanhanget är att änkan, förutom att dra på sig en eventuell skadeståndsskyldighet, faktiskt kan göra sig skyldig till brott om hon avhänder sig egendom som tillhör dödsboet.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
