Arvskifte och efterarv
Arvskifte. Båda hade enskild egendom enligt testamente. Maken efterlämnade värdepapper, uppgående till 7 339 677,38 kr varav makan, genom fri förfoganderätt, har tillgång till 40 %, 2 959 870,95 kr. Vi äger 50 % var av bostadsrätten. A Bor kvar i lägenheten.Kan vi då reglera ett skuldebrev, på värdet av halva bostadsrätten, med hjälp av 2 959 870,95 kr? Men om skuldebrevet ställs för högt genom särkullebarnens krav, lägenheten värderad till 7.500 milj. och försäljningen blir lägre får jag betala mellanskillnaden. Särkullebarnen får ta del av 50 % av vinsten om lägenheten säljs för mer än det överenskomna värdet. En skuld som löper utan ränta. Inga likvida medel vilket kan bli ekonomiskt kännbart. Inget efterarv. B Erhåller likvida medel. Enligt testamentet 40 %. Bor kvar med nyttjanderätt och ett samäganderättsavtal. Bostadsrätten säljs till marknadsvärde om jag väljer att flytta. Vinsten delas. Efterarv. C Kan jag använda t. ex. 500 000 kr ur fri förfoganderätt utan att särkullebarnen kväver det åter efter min bortgång? Är det ett skäligt belopp? Eller annat belopp? D. Blir det efterarv på hela beloppet 40 %? Hur stort, ungefär? I siffror, helst ej procentsats? Uppgifter från arvskiftet kan ligga till grund. Kan skickas. E. Går det att bryta ut en viss summa ur fri förfoganderätt, och göra som enskild egendom, och skriva över resten direkt till särkullebarnen?Är det juridiskt möjligt? Vem av parterna gynnas eller missgynnas i så fall av detta?
Lawline svarar
Inledande bedömning
Utifrån den information som finns i er fråga går det att göra en övergripande bedömning, men några delar är oklara eller ofullständiga och därför kan svaren inte heller förväntas bli helt fullständiga eller skräddarsydda efter era exakta förutsättningar. Även bostadsrättens marknadsvärde och särkullbarnens inställning till olika lösningar påverkar utfallet.
A. Att lösa ut särkullbarnen genom skuldebrev kan vara praktiskt, men innebär risker eftersom bostadsrättens framtida värde kan utvecklas annorlunda än det man först beräknar. Om marknadsvärdet sjunker kan du bli skyldig att betala mellanskillnaden, och om det stiger kan barnen kräva del av den vinsten. En sådan konstruktion måste därför skrivas mycket noggrant och slutligen godkännas av särkullbarnen.
B. En lösning med nyttjanderätt och samäganderättsavtal är ofta mer stabil, eftersom vinsten eller förlusten vid en framtida försäljning delas utifrån faktiska marknadsförhållanden. Nackdelen är att samägande ibland leder till konflikter, och vid oenighet kan frågan behöva lösas i domstol. Om ni kan komma överens om en samägandelösning baserat på tydliga villkor, så kan detta vara en bra lösning.
C. Fri förfoganderätt innebär att du i princip får använda pengarna, men inte i syfte att kringgå efterarvsrätten. Normala uttag till konsumtion eller boendekostnader är sällan problematiska. Större uttag eller gåvor kan däremot ifrågasättas. Vad som är ett “skäligt belopp” är en flytande bedömning och för en mer skräddarsydd bedömning behöver din ekonomiska situation och livsförutsättningar i övrigt närmare granskas. Det är inte möjligt att utgå från någon schablon.
D. Efterarvet beräknas i regel på det som återstår av de 40% du förfogar över vid din bortgång. Utgångspunkten är ca 2 959 870,95 kr som fördelas till de efterarvsberättigade, men eftersom värdet både kan minska och öka genom uttag eller värdeutveckling, kan ingen exakt siffra anges nu.
E. Det är möjligt att genom arvskifte eller gåva avstå en del till särkullbarnen direkt. Det gynnar generellt sett barnen eftersom deras rätt säkras tidigare, men innebär att du själv får mindre flexibilitet. Vem som gynnas eller missgynnas beror alltså på vilket värde du sätter på din egen ekonomiska trygghet jämfört med att undvika framtida konflikter. Du kan dock inte ensidigt själv omvandla en viss summa till enskild egendom.
Rekommendationer
- Låt jurist vid tillfälle granska arvskifteshandlingen och testamentet så att en mer exakt juridisk bedömning kan göras.
- Om lösningen med skuldebrev väljs bör ett ordentligt avtal upprättas där riskerna med värdeförändringar tydligt regleras.
- Ett samäganderättsavtal med nyttjanderätt kan vara en tryggare lösning för att undvika att du belastas av värdeförändringar, men avtalet måste vara välformulerat för att undvika framtida tvister mellan samägarna.
- Användning av fri förfoganderätt bör ske i måttlig omfattning och för rimliga behov. Större uttag eller gåvor riskerar att ifrågasättas.
- Överväg noga innan du avstår delar till barnen direkt. Det kan ge dem trygghet men innebär samtidigt minskad ekonomisk frihet för dig.
Återkom gärna om något i svaret är oklart eller otydligt.
