Servitut som missbrukas

2022-01-19 i Servitut
FRÅGA |HejHar ca 140m servitusväg som är uttagen till 4m bredd och inget annat är skrivitGranne A som inte belastas av servitutet lämnar ca 3m vägren innan odling som jag klipper och håller snyggt Granne B som servitutet ligger på lämnar 1dm tillgodo från vägens mitt som minsta avståndVägen är ca 3m bred som är belagd med grus och asfalterad i höstas senare på hösten plöjde granne Bca 25cm djupt 1 dm från 4m gränsen Detta har hänt tidigare men då har jag meddelat att dom skall plöja tillbaka jorden så inte vägkanten ger vika vilket även detta har hänt några ggr sen vi flyttade hit 1997Och i år ville granne B inte göra detta då han har plöjt än närmreDet hör till saken att brukaren av jorden granne B är arrendatorDet skall tilläggas att bara jag har hållit vägen i ordning sen 1997 inte en krona från någon annanTycker bara detta är idiotiskt att behöva lägga energi på Hur göra ?Tips Kan man kräva någon form av vägren?mvh
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Det finns två sorters servitut; officialservitut som bildas genom ett beslut från en myndighet och avtalsservitut som bildas genom ett avtal mellan fastighetsägarna. Eftersom inget annat framgår av frågan utgår jag ifrån att det är ett avtalsservitut. Därmed är jordabalken (JB) tillämplig. Om detta skulle vara en felaktig tolkning så får du gärna höra av dig till mig så ska jag förtydliga vad som gäller istället. Servitut Jag tolkar din fråga som att det är du som äger den tjänande fastigheten, det vill säga den fastighet som nyttjas av en annan fastighet (den härskande) (14 kap. 1 § JB). Därtill tolkar jag det som att "granne B" är innehavare av den härskande fastigheten. Som innehavare av en tjänande fastighet ska man aldrig belastas i högre grad än att behöva underhålla servitutet sedvanligt (14 kap. 1 § JB). Som innehavare av en härskande fastighet har man en skyldighet att inte belasta den härskande fastigheten mer än nödvändigt (14 kap. 6 § JB). Om granne B är innehavare av den härskande fastigheten så är det därför denne som måste ersätta den skada som uppstår på vägen till följd av hans plogning (14 kap. 6 och 7 § JB). Eftersom det är ägaren till fastigheten som egentligen är innehavare av servitutet så är det dock fastighetsägaren som du måste vända dig till. I praktiken kommer det dock slutligen att belasta arrendatorn som har orsakat skadan (enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler), eftersom fastighetsägaren kommer kunna kräva ersättning från denne för skadan. Om överträdelserna av servitutsrätten fortsätter trots tillsägelse så föreligger det därtill en rätt för dig att häva servitutet (14 kap. 8 § JB). Sammanfattning och råd Granne B ska ersätta den skada som han orsakar genom sin plogning. Om han inte upphör med detta och vidtar rättelse trots tillsägelse så har du rätt att säga upp servitutet. Däremot kan du inte kräva att denne ska ordna en vägren. Mitt råd är trots detta att du försöker att nå en frivillig överenskommelse med innehavaren av den härskande fastigheten om att ordna en sådan. Därtill kan du kräva att han åtgärdar den skada som han har orsakat samt påtala att flera överträdelser kan leda till en hävning av servitutet. Om du har några frågor om mitt svar så får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan en make kompensera den andra maken med annan egendom än pengar vid bodelning?

2022-01-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Min man och jag har skilt oss och skillsmässan har gått igenom.Vi håller på att sälja vårat hus, har tänkt att dela lika på vinst osv.Vi har en bil som står på mig som jag har köpt.Har jag rätt att byta värdet (hälften) som han har rätt till mot andra saker ex möbler osv.Eller måste jag ge honom pengar?
Linnea Thelander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Jag tolkar det som att du och din man genomgår en skilsmässa och att du nu undrar över hur era tillgångar ska fördelas. Utifrån hur du beskriver situationen låter det som att en bodelning håller på att förrättas mellan dig och din ex-man. Detta är också det normala vid skilsmässa, förutsatt att ni inte har ett äktenskapsförord eller att er egendom inte gjorts till så kallad enskild egendom på annat sätt, jfr 7 kap. 2-3 § ÄktB. Jag kommer i mitt svar utgå från att en bodelning pågår mellan er.Frågor som rör fördelning av tillgångar mellan makar regleras i äktenskapsbalken. Det är denna lagstiftning jag kommer utgå från i mitt svar.Värdet kan föras över i annan egendom än pengarOm det är så att du totalt sett äger mer egendom (pengar och saker) än vad din ex-man gör, kommer det resultera i att du får föra över egendom till honom, 11 kap. 3 § och 11 kap. 6-7 § ÄktB. Detta kan göras genom att du ger din ex-man saker (dessa måste dock ha ett verkligt värde för honom) eller genom att du för över värdet till honom i pengar, 11 kap. 9 § ÄktB. Du måste alltså inte föra över pengar om det finns andra saker du kan kompensera din ex-man med. Avgörande är vem som totalt sett har mest egendomJag vill särskilt uppmärksamma att bara det faktum att du äger bilen inte medför att du måste föra över egendom till din ex-man, om han i övrigt har mer egendom än vad du har. Det som har betydelse är alltså vem som totalt har mest egendom och det är den maken som ska kompensera den andra maken. Om bilen är samägd av er tillsammans ska dess värde tas upp med lika belopp för er vardera vid bodelningen och det är därefter den som sammanlagt har mest egendom som ska kompensera den andre. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att lämna en kommentar om du vill att jag förtydligar någonting.Med vänliga hälsningar

Meddelanderisken vid reklamation vid sen accept

2022-01-19 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej hade gärna velat ha hjälp med en intressant fråga. Det handlar om ett s.k. sen accept av 4§ 2st framgår det att om motparten inser att anbudsmottagaren måste tro att hen skickat accepten inom acceptfristen så skall han meddela anbudsmottagaren utan oskäligt uppehåll att accepten inkommit för sent och att han inte vill acceptera det nya anbudet. nu är min fråga, vad händer om mottagaren väljer att posta ett brev samma dag för att meddela anbudsmottagaren om att dennes accept inkommit efter acceptfristen och är såldes nu avslag i förening med nytt anbud, men att hen då inte vill acceptera den s.k. sena accepten. Och detta brev kommer bort och ankommer aldrig till mottagaren. Och nu vill mottagaren att avtalet skall fullföljas då han aldrig fick något meddelande enligt 4§ 2st. han trodde att han hade accepteras i tid Hur blir det i detta fallet? måste anbudsgivaren stå sitt kasst för att han inte valde en bättre metod än (brev) för att utan oskälig uppehåll kontakta sin motpart att det således blivit en sen accept. Eller det spelar ingen roll att reklamationen enligt 4§ 2st AvtlL inte kommit fram? bär anbusmottagaren risken och ansvaret för att detta meddelande enligt 2 st skall komma fram
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Meddelanderisken regleras i 40 § avtalslagen. Huvudregeln är att meddelanden skickas på avsändarens risk. Meddelanden som innehåller reklamationer sänds dock på mottagarens risk. När anbudsgivaren ska informera anbudstagaren om att accepten är sen, är det fråga om en reklamation. Det innebär att sådana meddelanden skickas på mottagarens risk. En förutsättning för att risken ska övergå på mottagaren är att avsändaren har skickat meddelandet på ett ändamålsenligt sätt, vilket innebär att ett försvarligt befordringssätt ska väljas. Om meddelandet har sänts på ett ändamålsenligt sätt är anbudsgivaren alltså inte bunden till den sena accepten, även om meddelandet skulle försvinna eller komma fram för sent. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Höjning av lokalhyra och det indirekta besittningsskyddet - Vad gäller?

2022-01-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Höjning av hyran med 62%. Jag är fotograf och har en fotostudio på 259 kvadratmeter. Jag betalar en hyra på 414 000 kr per år plus fastighetsskatt, vilket är ca 35 000 kr per månad. Styrelsen vill att jag nu ska skriva under en "uppsägning för villkorsändring" och höja hyran till 673'400kr per månad, plus fastighetsskatt, vilket blir ca 61'000kr per månad. En höjning från 35 000 till 61 000 kr per månad verkar vara vansinnigt mycket. De säger att den nya hyran är skälig och att jag betalat alldeles för lite hittills. De har en fastighetsjurist från Fastighetsägarna som gjort ett granskningsarbete för att bevisa att hyran är för låg i vårt område. Men ändå, kan de gå upp så mycket på en gång? Tack så mycket.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är jordabalken (JB). Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Därför kommer den här utredningen att bli något generell till sin karaktär.Till skillnad från en bostadshyresgäst har den som hyr en lokal endast ett indirekt besittningsskydd, vilket endast innebär att lokalhyresgästen i vissa fall kan få ersättning av hyresvärden motsvarande en årshyra samt täckning för den ekonomiska förlust som eventuellt uppstår för hyresgästen när hyresförhållandet upphör, 12 kap. 58 b § JB. Men någon absolut rätt att sitta kvar finns inte. I 12 kap. 57 § 1 st. 5 p. JB sägs att om hyresvärden sagt upp hyresavtalet och vägrar han att förlänga hyresförhållandet eller kommer förlängning i annat fall inte till stånd på grund av att hyresgästen inte godtar de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning, har hyresgästen rätt till ersättning förutom om de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängningen är skäliga och överensstämmer med god sed i hyresförhållanden. Och i 12 kap. 57 a § 1 st. JB anges att vid tillämpningen av den ovannämnda lagparagrafen ska en krävd hyra inte anses som skälig om den överstiger den hyra som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas betinga på öppna marknaden (marknadshyra). Marknadshyran ska i första hand bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten och bara om det finns särskilda skäl får hänsyn tas till ökning av lokalens värde som en hyresgäst har åstadkommit.För att kunna avgöra om den begärda hyran är skälig måste en som sagt en jämförelse göras och den bör ske mot hyror för sådana lokaler som i grova drag är jämförbara i fråga om lokaltyp, läge, storlek och standard. I lagtexten sägs "vid hyrestidens utgång" varför äldre avtal som inte nyligen har förlängts bör tillmätas mindre betydelse vid värderingen avseende marknadshyran. Vid avsaknad av jämförbara lokaler på orten kan istället hyror för andra lokaler i andra kommuner användas eller så kan hyresnivån bestämmas genom en mer fri (allmän) värdering, se prop. 2001/02:41 s. 53 f. Kraven på likvärdighet ska dock inte sättas alltför högt. Prövningen ska göras utifrån de lokaler på orten som kan ge vägledning gällande den tvistiga marknadshyran, se prop. 2001/02:41 s. 76. Av lagtexten framgår att marknadshyran i första hand ska bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten (min kursivering). Med begreppet "liknande" menas liknande typ av lokal varför butik ska jämföras med butik, restaurang med restaurang, industrilokal med industrilokal osv. Däremot uppställs egentligen inte något krav på exakt likvärdighet varför det är oväsentligt vilken slags verksamhet som bedrivs i de aktuella lokalerna. Det ska också noteras att bara för att en lokal är sämre i visst hänseende kan den fortfarande vara jämförbar. I synnerhet om den är bättre i något annat avseende. Därutöver kan, förutom de fysiska faktorerna, även andra avtalsvillkor än hyran påverka bedömningen. Exempel på det sistnämnda kan vara vem som ska svara för underhållet, avtalstidens längd, om hyran är fast eller indexreglerad, eventuella tillägg utöver den egentliga hyran och/eller andra förpliktelser som åvilar hyresgästen.Värt att nämna är även följande. Av 12 kap. 58 § JB följer att om hyresvärden vill säga upp avtalet ska han eller hon i uppsägningen underrätta hyresgästen om de villkor som han eller hon kräver för att förlänga hyresförhållandet eller om orsaken till att han eller hon vägrar medge förlängning. Uppsägningen ska dessutom innehålla underrättelse att hyresgästen, om denne inte går med på att flytta utan att få ersättning enligt 58 b § (se ovan), har att inom två månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling. Underlåter hyresvärden att fullgöra detta är uppsägningen utan verkan, dvs. ogiltig. Men om hyresvärden har fullgjort ovanstående och hyresgästen inte vill lämna lägenheten utan att få ersättning enligt 58 b § måste hyresgästen hänskjuta tvisten till hyresnämnden inom den ovan angivna tiden om två månader. Görs inte detta förfaller rätten till ersättning. Notera för övrigt att innebörden av begreppet lägenhet skiljer sig något från det vardagliga språkbruket och innefattar på hyresrättens område även hus eller delar av ett sådant, se definitionen i 12 kap. 1 § 1 och 3 st. JB.Avslutande ord och ytterligare rådgivningUtan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal. Men spontant verkar naturligtvis en omgående höjning med 62 % ganska uppseendeväckande. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan imorgon torsdag den 20/1 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur ska ett inbördes testamente som föreskriver fri förfoganderätt för efterlevande sambo tolkas i relation till särkullbarn?

2022-01-19 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort och jag är ett av fyra särkullebarn. Inbördes testamente med sambon.Oklart om: 1) Vi bara ärver laglotten (1/2 arv) och resten ärvs av fars sambo eller2) Vi ärver laglotten (1/2) nu och att resten ärvs när sambon går bort. Det viktiga texten i dokumentet är:a) Sambon "skall med fri förfogandeträtt erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap"... "äga fri rätt att lösa ut mina särkullsbarn laglottsrätt"... b) "Efter bådas vår död skall hela arvet efter envar av oss tillfalla våra respektive arvingar enligt lag"Det är framförallt punkt b) som jag funderar över. Efter bådas dör, tillfaller del 2 av pappar arv oss särkullebarn eller sambons arvingar?Tack!
Linnea Thelander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor som rör arv regleras i ärvdabalken. Det är denna lagstiftning jag kommer utgå från när jag svarar på din fråga.Vad är problemet?Som jag förstår det har din pappa och hans sambo upprättat ett inbördes testamente, det vill säga ett testamente där de gemensamt förordnar om sin kvarlåtenskap. Din fundering nu är huruvida ni särkullbarn enbart kommer ärva er laglott eller om ni kommer ärva er laglott nu och vid sambons död även det återstående arvet från er pappa.Rätten till laglottSom du säger är laglotten hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, även om den avlidne testamenterat bort sin kvarlåtenskap. För det första har ni bröstarvingar alltså rätt att få ut er laglott direkt – det är inte möjligt för er pappa att inskränka denna rätt. För att få ut laglotten måste ni påkalla jämkning av testamentet inom sex månader, 7 kap. 3 § ÄB.Punkt a) – innebörden av att sambon ärver med fri förfoganderättEr pappa har skrivit i punkt a) att hans sambo ska erhålla hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att sambon ärver kvarlåtenskapen men att hans egna bröstarvingar har rätt till så kallat efterarv vid sambons bortgång. Sambon får som utgångspunkt göra vad hen vill med kvarlåtenskapen under sin livstid, men hen får inte testamentera bort den. När sambon dör ska nämligen de som är arvsberättigade efter din pappa – det vill säga ni bröstarvingar – få ut den andel av sambons kvarlåtenskap som utgjordes av arvet efter er pappa vid hans död, 3 kap. 2 § 1 st ÄB. Detta innebär alltså att när sambon dör har ni bröstarvingar rätt att få ut den andra delen av er pappas arv. Det är dock inte säkert att arvet kommer vara exakt lika stort som det var vid tidpunkten för er pappas död – det ni har rätt till är den andel av sambons kvarlåtenskap som motsvaras av er pappas arv, oavsett hur stor denna är vid sambons bortgång.Punkt b) – arvingar enligt lagPunkt b) säger i princip samma sak som punkt a). Som jag läser punkten innebär den att kvarlåtenskapen som finns i boet efter sambons död kommer tillfalla dels er och dels sambons arvingar. "Respektive arvingar enligt lag" innebär å ena sidan din pappas arvingar enligt lag (dig och dina syskon, 2:1 ÄB) och å andra sidan sambons arvingar enligt lag.Sammanfattningsvis tolkar jag förordnandet som att sambon i nuläget kommer ärva er pappa, med undantag för er lagstadgade laglottsrätt, och att ni vid sambons död kommer få återstående del av er pappas kvarlåtenskap.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Du är varmt välkommen att lämna en kommentar om du vill att jag förtydligar någonting.Med vänliga hälsningar

Ersättningsskyldig om man råkar ha sönder annans egendom?

2022-01-19 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! En väninna till mig var på fest och satte sig hastigt i en annan persons säng. Sängen i fråga gick itu vid stommen. Ägaren av sängen såg inte händelsen men vill nu att hon betalar fullpris för sängen. Är hon skyldig att betala?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om skadestånd finns i skadeståndslagen (SKL). En skada på sängen är en s.k. sakskada. En person som har orsakat en sakskada är ersättningsskyldig om personen har agerat uppsåtligen eller vårdslöst (2 kap. 1 § SKL). Personen ska alltså ha vållat skadan avsiktligen eller genom att ha varit oaktsam. Om sängen gick sönder för att personen varit oförsiktig kan skadeståndsskyldighet inträda, men om det däremot är fråga om en ren olyckshändelse behöver personen inte betala. Skulle det vara så att personen har varit slarvig och därmed anses vara ansvarig för att ersätta skadan, ska skadeståndets storlek motsvara värdet på den förstörda egendomen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Dödsfall pga olyckshändelse i trafiken

2022-01-19 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo satt och diskuterade huruvida det juridiskt skulle se ut om man körde på en fotgängare med bilen. Jag tänker mig att det är en mörk kväll på en landsväg med 80 km/h och föraren håller hastighetsbegränsningarna. Föraren är fullt uppmärksam på trafiken. Men helt plötsligt springer en människa ut på vägen meter från bilen. Personen låg gömd i en buske helt omöjligt för föraren att upptäcka. Föraren hinner knappt reagera och personen avlider. Kan föraren bli dömd för något i detta fall och skulle det göra skillnad om föraren hade körkort med prövotid. Jag har googlat en del och hittar inget riktigt svar på denna fråga.
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Brottet som blir aktuellt i situationen som du beskriver är vållande till annans död (3 kap. 7 § brottsbalken). För att någon ska dömas till detta brott ska personen i fråga ha varit oaktsam. Det skulle kunna handla om att köra i för hög hastighet, inte ha uppsikt över vägen eller något annat oförsiktigt agerande. Denna bedömning är oberoende av om föraren har sitt körkort på prövotid eller inte. Om föraren har gjort allting rätt så kan han eller hon inte dömas för brott. Skulle det vara så att en fotgängare helt plötsligt springer ut på vägen och blir påkörd av bilen är föraren alltså inte ansvarig. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Laglott och återbäring av gåva

2022-01-18 i Laglott
FRÅGA |Min far skrev över 75% av sitt hus och lagfart på sin hustru (huset är värt ca 6 miljoner) och det är hustrun som har haft hand om ekonomin. Hans fru har antagligen rensat min fars konto då han varit sjuk i ryggärgs-cancer i ca 13 år och åkt in o ut på sjukhus sista året. Far skrev ett testamente för ca 20 år sedan ( har inte fått läst testamentet själv utan hans fru har läst det över telefon, vet ej vem som bevittnat testamentet). Vad har jag för rättigheter? Hörde av någon att man inte kan skriva över så mycket, utan att jag kan hänvisa till någon arvsbalk och åberopa att jag skall få ut restrerande arv när hon dör eller säljer huset? 2. Jag ägde en husvagn som blev förskingrad av ett företag som skulle sälja den för mig, han som förskingrade fick fängelse men har inga pengar. Jag hade husvagnen försäkrad den dagen brottet begicks. Kan jag kräva av mitt försäkringsbolag pengar för stöld?
Vidar Wicklund |Hej och tack för att du vänder dit till Lawline med din fråga!Du har alltså två frågor. Jag kommer behandla dem separat.1. Fråga om arvDen första aktualiseras av att din far har gett sin hustru 75% av en fastighet och tillåtit henne att sköta hans ekonomi varpå hon tömt hans konto, jag antar att hon tömt det till sitt konto. Hon hävdar dessutom att det finns ett testamente efter honom.TestamentetNär det gäller testamenten måste de, precis som du påpekar, bevittnas av två personer enligt ärvdabalken (1958:637), ÄB, 10 kap 1 §. Om två personer inte undertecknat som vittnen är inte testamentet giltigt. Eftersom det inte framgår om det är bevittnat eller inte kommer jag utgå från att det är giltigt i resten av svaret.LaglottEtt testamente är det sätt en person kan välja vad som händer med dennes egendom efter att den går bort. Huvudregeln är att testamentet gäller, man ska få fördela det man lämnar efter sig på det sätt man önskar. För att skydda bröstarvingar (barn) finns dock en laglott stadgad i ÄB 7 kap. Sammanfattat kan man säga att du har rätt till halva din arvslott oavsett testamentet. Arvslotten beror på om du har syskon, men är du det enda barnet är arvslotten hela din fars förmögenhet, och laglotten alltså halva förmögenheten. Bestämmelsen om laglott har alltså företräde framför testamentet och innebär att du har rätt att ärva minst hälften av det din far lämnar efter sig.GåvanÅterigen är huvudregeln att man får fördela det man äger som man önskar, en gåva är alltså giltig oavsett vad som händer efter gåvogivandet. Det finns dock vissa fall där gåvor går tillbaka, ett av dessa kan vara vid dödsfall.Enligt ÄB 7 kap 4 § kan gåvor återbäras (gå tillbaka, i praktiken vara ogiltiga) om de är att likställa med testamente. Oftast avses situationen där en person nära innan den går bort ger bort egendom men på ett sätt som i praktiken inte åstadkommer någon förändring innan bortgången. Då jag inte vet något om omständigheterna för gåvan kan jag inte uttala mig om huruvida gåvan uppfyller de villkor som ställs för att den ska återbäras.Resultatet av en eventuell återvinning skulle bli att bouppteckningen omfattade hela fastigheten, vilket i praktiken skulle ge dig halva fastigheten (eller motsvarande värde i pengar) som laglott.Vad du kan göraInnan bodelningen finns det inte så mycket du kan göra rent juridiskt. Jag förutsätter att det inte är aktuellt att be din far justera testamentet, vilket annars är ett alternativ. Vid bodelningen kan Lawline hjälpa dig om du vill väcka talan.Den som vill aktualisera ett testamente (hustrun) måste åberopa det, varpå du kan väcka en klandertalan i domstol inom sex månader (ÄB 14 kap 4 och 5 §§).För att gåvan ska återbäras måste du väcka talan om det inom ett år efter bouppteckningen (ÄB 7 kap 4 §).2. FörsäkringenFörsäkringar täcker vanligen inte förskingring utan så kallade frånhändandebrott, vilket betyder att man ska ha blivit av med egendomen genom att någon tagit den. Utan att se försäkringsvillkoren kan jag dock inte uttala mig definitivt om detta. Vi kan diskutera det vidare per telefon eftersom du valt telefonuppföljning.Uppföljning Du har valt 30 minuters telefonuppföljning. Jag föreslår att jag ringer på fredag (21/1) kl 10.15. Jag ringer från dolt nummer. Om du har någon följdfråga eller om tiden inte passar nås jag på vidar.wicklund@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,