Hur kontrollerar man att ett företag som köpt ett patent redovisar korrekt försäljning? Finns det någon anledning att ett företag köper ett patent och inte använder det?

2020-02-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Detta rör sig om en patent fråga. Min far sålde ett patent till ett företag för runt 10 år sedan. Det finns ett kontrakt skrivet som gav min far royalty i 10 år för delar some sålts vidare. Han fick en lump summa då han sålde patentet och royalties ett par år efter. Pappa gick sedan i pension och har inte haft kontakt med företaget till nyligen då dom 10 åren gått ut. Dom ursäktade sig för att inte hållit kontakten och "bevisade" att dom sålt ytterligare produkter under den tiden. Ersättningen var väldigt liten. För att komplicera det hela så har företaget också blivit uppköpt av ett mycket större företag under tiden. Min fråga är: Hur kan man lita på att dom har redovisat korrekt till min pappa? Finns det ett sätt att kontrollera om dom har sålt mer än dom anger? Eller på annat vis försökt dölja försäljning. Det känns lustigt att ett företag spenderar väldigt mycket pengar på ett patent som man sedan inte nyttjar speciellt och sedan glömmer redovisa någon försäljning på 8 år.Om det finns ett sätt, hur går man vidare?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din far för cirka tio år sedan sålt ett patent till ett företag. Enligt kontraktet skulle din far få royalties i tio år för delar som sålts vidare. Han erhöll en klumpsumma initialt och därefter royalties ett par år efter. Därefter uteblev utbetalning av royalties. När de tio åren nu gått har företaget kontaktat honom och utbetalt en blygsam summa i royalties. Din undran är om det är möjligt att kontrollera om företaget sålt mer än det uppgett och om de försökt dölja någon försäljning. Din uppfattning är att det känns lustigt att ett företag spenderar mycket pengar på ett patent som man sedan inte nyttjar.Den som gjort en uppfinning kan efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen (1 kap. 1 § patentlagen). Den ensamrätt ett patent ger innebär som utgångspunkt att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att (1) tillverka bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål, (2) använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige, (3) bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål (1 kap. 3 § patentlagen). Ett patent är en immateriell rättighet som det är möjligt att överlåta, genom att sälja patentet eller genom att licensiera ut rätten att nyttja det. Som jag tolkar det har din far sålt patentet och för det har han fått dels en klumpsumma, dels ett avtal om royalties.Din fars möjligheter är helt beroende på vad som avtalats mellan parterna. Om det av avtalet exempelvis framgår att försäljningen ska redovisas på något speciellt sätt ska det givetvis ske. Utgångspunkten är att avtal ska hållas. Om det inte framgår närmre får din far i princip lita på att den redovisning som skett av köparen är riktig. Om din far inte anser den riktig finns det en möjlighet att han stämmer företaget för uteblivna royalties. Vid en stämning måste det åberopas bevisning, i din fars fall vet jag dessvärre inte vilken bevisning som är aktuell. Det går exempelvis att åberopa vittnen som vittnar under sanningsförsäkran. Jag vill dock uppmärksamma dig/er på att det kan bli kostsamt att stämma någon för det fall att man förlorar. I regel får tappande part betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader.Att företag köper upp patent och sedan inte nyttjar det är i sig inte anmärkningsvärt. Det kan finnas skäl till att ett företag köper upp ett patent för att det inte ska användas. Det kan tänkas att företaget har andra lösningar som är mer fördelaktiga för företaget, rent ekonomiskt, och att det tjänar på att patentet inte nyttjas. Patentet ger en rätt att ensam nyttja patentet, men även en rätt att inte nyttja det. Uppköp av patent kan helt enkelt ske för att ingen ska använda den lösning som patenterats.Min rekommendation är att din far försöker föra en dialog med företaget som innehar patentet och ber om kompletterande redovisning om möjligt. Det kan givetvis vara så att företaget försökt "mörka" försäljning, likväl som det kan finnas anledningar till att patentet inte använts. Om din far anser sig ha bevisning för att det skett en mer omfattande försäljning än vad som redovisats är alternativet att stämma företaget. Om så blir aktuellt och för genomgång av kontraktet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. För vidare kontakt med en av våra jurister och ett kostnadsförslag är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Förtal när arbetsgivare påstår något som inte stämmer?

2020-02-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag och min närmsta kollega har mot vår vilja blivit förflyttade till andra platser och med andra arbetsuppgifter. Vi arbetar i offentlig sektor. Jag vet att kollegor till oss fått höra att anledningen till förflyttningen av oss två är att någon av oss begått tjänstefel och fått en reprimand. Kollegorna har fått höra detta i samband med att de tillfrågats om att "ta över" efter oss.Ingen av oss har hört att någon av oss begått tjänstefel eller fått en reprimand.Att vår arbetsgivare sitter och påstår sådant här inför kollegor om oss - är det förtal? Det skapar ju onekligen fantasier hos våra kollegor om vad vi gjort för ev. fel.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt lagtexten ska den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömas för förtal (5 kap 1 § Brottsbalken). Det skulle här vara möjligt att i en domstol argumentera för du blir anklagad såsom brottslig i ditt levnadssätt då arbetsgivaren de facto anklagar dig för tjänstefel (utan att egentligen lägga fram någon direkt bevisning för det). Svaret på din fråga är alltså att det mycket väl kan röra sig om ett förtal med anledning av arbetsgivarens mycket "luddiga" uppgift kring att du skulle begått tjänstefel. Du kan således inleda en förtalsprocess (målsägandeåtal) i domstol. Dock är det mycket viktigt att påpeka att är svårt och kräver mycket energi från dig att verkligen bevisa att ett förtalsbrott ägt rum då du kommer vara din egen åklagare i processen. Detta bör man ha i åtanke innan man inleder en process i domstol kring ett eventuellt förtalsbrott.Hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!

Hur kan jag kräva in en obetalad skuld

2020-02-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har jobbat som konsult åt ett företag i ett och ett halvt år som är skyldig mig strax över 200 000kr. De har haft det lite tajt ekonomiskt ett tag, men eftersom jag har en personlig relation med ägaren och fått ungefär varannan faktura betald i tid, så har jag fortsatt arbetet trots uteblivna betalningar. Jag har precis avslutat vårt samarbete eftersom deras skulder till mig blivit för höga.Min fråga är nu, går det att säkerställa att jag får in de pengar som företaget är skyldig mig? Vad händer om företaget går i konkurs och/eller låter mina fakturor förbli obetalda?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga så har du utställt kundfordringar till en kund som inte har betalat dessa fordringar (vilket är en sorts skuld kan man säga). Du vill då veta vilka åtgärder du kan vidta mot denna kund för att få betalt. Betalningsföreläggande:Du kan under vissa förutsättningar ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten enligt 1 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL) (här). Enligt 2 § samma lag är en förutsättning att fordran är förfallen till betalning. Enligt 5 § skuldebrevslagen är tidpunkten för betalning antingen den ni avtalat om, eller när du kräver återbetalning ifall ingen tid avtalats. Ansökan ska göras skriftligen, du måste ange yrkande och grund för betalningsföreläggandet, fordringarnas belopp, förfallodagen för fordringarna samt vilken ränta som begärs (9-11 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Om kronofogdemyndigheten godtar ansökan, så kommer din kund att delges och föreläggas att yttra sig angående ansökan inom högst två veckor (25 & 29 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Där kommer din kund erbjudas möjlighet att bestrida ansökan om de tycker att den är felaktig (31 §lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Om din kund bestrider fordran kan du begära att målet överlämnas till tingsrätten (33-35 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Annars så kan kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med ansökan (42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Utmätning:Beslutet om betalningsföreläggande är en exekutionstitel, och denna kan användas för att driva in skulden (1 § utsökningsbalken) (UB) (här). Då ansöker du hos kronofogdemyndigheten att de verkställer den exekutionstitel du fått (2 kap 1 § utsökningsbalken). Verkställighet får göras med grund i ett betalningsföreläggande som du i detta scenario beviljats (3 kap. 1 § 1 stycket 8 punkten utsökningsbalken). Denna utmätning kan då ske på olika sätt, t.ex. genom exekutiv försäljning (8 kap. utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten kommer då utreda vilka tillgångar som är utmätningsbara (4 kap 9 § utsökningsbalken) och med vissa begränsningar som hittas i utsökningsbalken utmäta de tillgångarna. Eftersom jag inte har så mycket uppgifter om hur företaget ser ut så blir det svårt för mig att bedöma vilka tillgångar som kan komma att utmätas. Några begränsningar är: Egendomen ska tillhöra bolaget (4 kap 17-8 § utsökningsbalken).Ekonomiska enheter får inte separeras (4 kap 6 § utsökningsbalken). Utmätningen ska ge ett försvarligt överskott vid försäljning (4 kap 3 § utsökningsbalken). Konkurs:Går företaget i konkurs så blir du en borgenär i konkursboet. Det innebär att du tävlar med andra borgenärers rätt till ekonomisk kompensation ur boet. Då upphör utmätningsförfarandet och konkursförfarandet tar vid (4 kap. 9 b § UB). Då blir istället konkurslagen tillämplig (KonkL) (här). Till konkursboet kommer då företagets all utmätningsbar egendom att höra (3 kap. 3 § konkurslagen). Vem som har bäst rätt till egendomen i konkursboet bestäms av förmånsrättslagen (här). Enkelt uttryckt så har du en oprioriterad fordran, förutsatt att du inte har begärt pant eller liknande säkerställande av betalning av din kund (18 § förmånsrättslagen). De som har förmånsrätt har således rätt till egendomen i konkursboet före dig, och du med alla andra borgenärer som är oprioriterade delar på resten i förhållande till hur stor fordran var. I många konkurser brukar det kunna sluta så att de oprioriterade borgenärerna får tillbaka en liten del om någon alls av sina fordringar. I ett pågående mål så kan man även begära kvarstad ifall det finns risk att motparten kan komma undandra sig från att betala skulden (15 kap 1 § brottsbalken). Huruvida så är fallet här har jag svårt att bedöma utifrån den information jag har. Sammanfattningsvis finns det rätt många olika scenarion som kan spela ut här, men jag hoppas att detta gav dig lite vägledning angående vad som kan komma att hända!

Giltighet för uppsägning av hyreskontrakt via Messenger

2020-02-26 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej. Jag undrar om min hyresgäst som har sagt upp rummet hen hyr hos kan ångra sig och kräva att få bo kvar? Uppsägningen skedde skriftligt på Messenger, gäller det?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du är hyresvärd, att du har hyrt ut ett rum i din bostad och nu undrar vad som gäller vid en uppsägning.Regler om uppsägning av hyresavtal finns i 12 kap. jordabalken som också kallas hyreslagen. Jag kommer att dela upp mitt svar i två frågor.Är en uppsägning av ett hyreskontrakt via Messenger giltig?Huvudregeln är att ett hyresavtal som varat längre än 3 månader i följd ska sägas upp skriftligen. Om hyresförhållandet varat mindre än 3 månader så finns inget formkrav (12 kap. 8 § jordabalken). Frågan är dock om ett meddelande på Messenger kan anses vara en giltig skriftlig uppsägning. I praxis så har e-postmeddelanden ansetts uppfylla det skriftliga formkravet. Därför bör din hyresgästs uppsägning via Messenger även uppfylla kravet på skriftlighet. För att uppsägningen ska vara giltig så krävs också att det framgått en tydlig viljeförklaring i din hyresgästs meddelande. En viljeförklaring finns om din hyresgäst förklarat i sitt meddelande att hen vill säga upp hyresavtalet för rummet och vilket datum uppsägningen ska ske.Sammanfattningsvis så är en uppsägning av ett hyresavtal på Messenger giltig om det framgår en tydlig viljeförklaring.Kan hyresgästen kräva att få bo kvar?En hyresgäst som sagt upp ett hyreskontrakt och ångrar sig har ingen rätt att få kontraktet förlängt om uppsägningen nått fram till dig som är hyresvärd. Eftersom du tagit del av uppsägningen så kan din hyresgäst inte kräva att få bo kvar.Med vänlig hälsning,

Övningstentor utan lösningsförslag – Okej?

2020-02-26 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Jag har snart tenta och jag har gott om gamla tentor i kursen att plugga på. Kursansvarig hävdar dock att det inte finns några svar/lösningsförslag till någon av tentorna.Vad säger lagen? Är det okej att bara lämna ut gamla tentor utan svar? Eller måste svar finnas som en allmän handling?Mvh
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svarDet finns ingen allmän skyldighet för en högskola att tillhandahålla lösningsförslag. Om det finns ett upprättat förslag kan du dock begära ut det. Finns inget lösningsförslag kan du till exempel istället begära ut gamla tentasvar för att bilda dig en uppfattning om rätt svar på respektive fråga. För utförligt resonemang, se nedan.Allmänt om allmänna handlingarRätten att få ta del av allmänna handlingar regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF). 1 § ger var och en rätt att del av allmänna handlingar. Denna rätt får begränsas i en särskild lag (offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL)) för att skydda de intressen som anges i 2 §.En handling är allmän om den förvaras hos och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet (4 §). En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningsman till handa (9 §). En handling anses upprättad när den har expedierats (avsänts till enskild eller annan myndighet) eller, om den inte ska expedieras, när ärendet den hänför sig till slutbehandlats (10 § 1 st.). Om handlingen inte hänförs till särskilt ärende är den upprättad när den justerats eller på annat sätt färdigställts (10 § 1 st.).En allmän handling kan begäras ut i original eller som kopia (15 och 16 §§). Myndigheten har alltid rätt att ta ut en avgift för papperskopior (2 kap. 16 § TF och 15–22 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Avgift för digitala kopior får tas ut endast om myndigheten har en på förväg bestämd taxa (3 § och 4 § 1 st. 8 p. avgiftsförordningen).Ett tentasvar (från en student) och ett lösningsförslag utgör således allmänna handlingar eftersom de är inkomna till, respektive upprättade hos, en myndighet och kan därmed begäras ut. Sekretess inom högskolanSekretess för uppgifter om enskilda som gäller för alla myndigheter regleras i 21 kap. OSL gäller (ex. hälsa och sexualliv, skyddad identitet, etc.). För högskolans verksamhet gäller även 23 kap. 5 § som anger att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller hos studie- och yrkesvägledningen.Därutöver kan nämnas att enligt 17 kap. 4 § gäller sekretess för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Som du ser torde ingen av dessa sekretessbestämmelser utgöra något hinder för att lämna ut ett gammalt tentasvar eller lösningsförslag i sin helhet.Måste det finnas lösningsförslag?I varken högskolelagen (1992:1434) eller högskoleförordningen (1993:100) finns någon reglering som innebär en skyldighet för en högskola/universitet att tillhandahålla eller upprätta lösningsförslag. Möjligtvis skulle det kunna regleras i en föreskrift från din högskola, men troligtvis inte.Om ett lösningsförslag inte finns upprättat finns det alltså troligtvis ingen möjlighet att tvinga fram ett.Slutsats och rådSom framgår ovan är du berättigad att begära ut tentasvar från tidigare elever samt eventuellt lösningsförslag, om det finns upprättat.Om lösningsförslag inte finns upprättat kan du till exempel begära ut de tentasvar som fått bäst resultat på respektive fråga för att bilda dig en uppfattning om vad rätt svar på respektive fråga var. Du behöver inte veta vilka tentor dessa skulle vara utan det ligger inom ramen för myndighetens serviceskyldighet (6 § förvaltningslagen (2017:900)) att ta reda på.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Kan man anmäla en kollega för förtal?

2020-02-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag arbetar på en skola o där har min kollega fått klagomål på sig från föräldrar o hon skyller ifrån sig på mig o säger t ledningen att det är jag som retar föräldrarnas barn o att jag ljuger o hon går runt o säger t andra kollegor på jobbet att jag ljuger o alla undviker mig o jag känner mig utfryst o gjort det nu i 7 veckor. Kan man anmäla min kollega för förtal/ kränkning ? Jag har försökt att prata med ledningen men de säger att de mer tror på min kollega o om jag nu känner mig utfryst o ingen pratar med mig fick jag som svar: varför är du kvar då? Vad gör du här? Känner mig påhoppad o nedtryckt, både av kollega o ledningen. Speciellt från kollegan som varje dag trycker ner mig o pikar och säger emot mig inför barn/föräldrar/kollegor och visar hela tiden att jag inte är värd någonting. Jag har pratat med ledningen flera gånger och sagt att jag inte förstår hur ett klagomål på kollegan kan handla om mig ist o får bara svaret att det är synd om min kollega o jag bör visa hänsyn t kollegan. Jag har pratat med facket som ska ta tag i det men det går sakta för de säger att det är svårt att prata med ledningen.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är fullt möjligt att det kan vara frågan om ett förtalsbrott från kollegans sida i din fråga. Därmed är en förtalsanmälan också fullt möjlig. Enligt lagtexten ska den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömas för förtal (5 kap 1 § Brottsbalken). Det skulle här vara möjligt att i en domstol argumentera för du (pga. dessa uppgifter att du retar föräldrars barn mm.) blivit utsatt för andras missaktning (från tex. ledningen) i och med det du blir anklagad för av din kollega. Svaret på din fråga är alltså att det mycket väl kan röra sig om ett förtalsbrott från kollegan. Du kan därmed inleda en förtalsprocess (målsägandeåtal) i domstol. Dock är det här mycket viktigt att påpeka att det alltid är svårt och kräver mycket energi från dig att verkligen bevisa att ett förtalsbrott ägt rum då du kommer vara din egen åklagare. Förlorar du processen i domstol riskerar du även att få betala rättegångskostnaderna helt själv. Detta bör man ha i åtanke innan man inleder en process kring ett eventuellt förtalsbrott. Hoppas du känner att du fått ett bra och tydligt svar på din fråga!

Vilket ansvar har en agent för försäljning av byggsats för de fel en entreprenör gör?

2020-02-26 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |HejJag har haft säljaren / agenten att ordna generalentreprenad , har säljaren /agenten något ansvar vilken entreprenör har ger mej för att uppföra mitt hus , i mitt fall så har jag haft enorma problem under byggtiden och även efter , senast kom det fram att entreprenören ej var GVK auktoriserad och ändå utfört våtutrymmen med följd att vid 2 års besiktningen kom detta fram samt entreprenören tar ej ansvar och rättar till felen , till saken -har säljaren /agenten som sålde huset till oss och ordna fram denna entreprenör åt oss " något ansvar "
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du och din fru år 2016 besökt en agent/säljare för hus i byggsats. Agenten erbjuder sig att föreslå ett företag för generalentreprenad och att upprätta de dokument och kontrakt som behövs för ändamålet. Den valda entreprenören drar sig ur innan ni tecknat kontrakt och agenten föreslår annan entreprenör. Ni träffas och skriver dels på köpeavtal för byggsatsen (med agenten), dels ingår ni ett avtal om generalentreprenad med ett byggföretag (entreprenören). Agenten går igenom kontraktet med er men det undertecknas av byggföretaget och er. När entreprenadkontraktet (ABS 09) väl är undertecknat visar det sig att agenten gjort sitt och att allt ansvar, kommunikation m.m. vilar på byggföretaget (entreprenören) och er (kund/beställare). Agenten är inte längre behjälplig. Då det uppstått komplikationer mellan er och entreprenören undrar du nu vilket ansvar agenten har i det hela.Vad är generalentreprenad?Generalentreprenad är en av de så kallade upphandlingsformerna inom entreprenad. Generalentreprenad innebär att en enda entreprenör har ett direkt avtalsförhållande till beställaren (er). Det är en entreprenad som innebär att generalentreprenören samordnar ett antal underliggande delentreprenader.I en generalentreprenad handlar ni upp en entreprenör (generalentreprenören) som sedan i sin tur handlar upp ett antal underentreprenörer. Er kontroll blir därmed mindre (eftersom ni inte sköter all upphandling själv). Generalentreprenad är den vanligaste formen av utförandeentreprenad. Avtalet baseras på färdiga bygghandlingar som kan justeras för att ta i beaktning vad som anges i entreprenörens anbud. När avtalet är undertecknat blir det kostnadstillägg eller avdrag för alla ändringar som sedan tillkommer eller avgår. Därför måste man som beställare hålla reda på vad som ingår och inte ingår i kontraktet, liksom på vilka ändringar som sker och varför, och som därför alltid ska dokumenteras. Rent juridiskt är du/ni att anse som byggherre medan generalentreprenören ses som beställare av underentrepenörerna.Vem har ansvaret?I ditt/ert fall är det något oklart vilken form av entreprenad det rör sig om (då begreppen blandas något i den komplettering du sänt per e-post). Det är dock egalt exakt vilken entreprenadform det rör sig om då din fråga avser agentens ansvar.Vem som har ansvar är helt beroende av vem som ingått avtal med vem. I en totalentreprenad har byggföretaget (totalentreprenören) helhetsansvaret för projektet gentemot sin beställare (byggherren, ni) medan underentreprenören har totalentreprenören som sin beställare och ansvarar mot den. I en utförandeentreprenad i form av en generalentreprenad har generalentreprenören ansvar mot byggherren för genomförandet under byggskedet, medan byggherren har ansvar för att ta fram ritningar och andra bygghandlingar samt för att samordna projektörernas arbeten.I ert fall har ni inget avtal med agenten avseende entreprenaden. Med agenten har ni ingått ett avtal avseende byggsatsen för villan. För fel i den går det att vända sig mot agenten och det företag den företräder. Utifrån hur du ställt din fråga har agenten däremot inte något ansvar när det gäller entreprenaden. Agenten har gett förslag på entreprenörer, däremot har ni varit fria att själva välja en entreprenör. Kontraktet har efter genomgång undertecknats av er och entreprenören. Agenten är således inte avtalspart vad gäller entreprenaden och inte den ni kan vända er till med anspråk. Den ni ska vända er mot för eventuella skadeståndsanspråk är entreprenören.Om ni önskar ytterligare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. En av våra jurister kan gå igenom de avtal ni ingått och även hjälpa er att begära skadestånd av entreprenören i det fall det är aktuellt. Om så är intressant nås jag för begäran om kostnadsförslag och vidare kontakt på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Överklagan enligt förvaltningslagen vs. kommunallagen

2020-02-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Jag skulle vilja veta om likheter/skillnaderna mellan bestämmelserna i kommunallagen och förvaltningslagen när det gäller regler om överklagande?
Sanna Wall |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga har jag valt att jämföra förvaltningslagen (FL) och kommunallagen (KomL) utifrån fyra frågor.Vem får överklaga?Förvaltningslagen: Rätt att överklaga enligt förvaltningslagen tillfaller den som beslutet angår om beslutet har gått honom eller henne emot (42 § FL). Detta är dock en ganska vag formulering, varför det kan vara svårt att bestämma vem som ska ha rätt att överklaga. En huvudregel är dock att den som är part i ett ärende har rätt att överklaga. Det kan t.ex. vara en sökande som har fått en ansökan avslagen eller en person som fått ett förbud riktat mot sig från en myndighet. Endast den som ansökt om förmånen kan överklaga avslaget, ingen annan. Exempel på när en person inte räknas som part i ett ärende är då en person anmäler till en myndighet att myndigheten bör ingripa mot en annan person. Det beslut som fattats av myndigheten kan då inte överklagas av personen som gjorde anmälan till myndigheten från början.Kommunallagen: Rätt att överklaga enligt kommunallagen tillfaller varje medlem i kommunen (13 kap 1 § KomL). Den som vill överklaga ett beslut behöver alltså inte beröras av beslutet för att ha rätt att överklaga. Samtidigt finns det ingen möjlighet för någon som inte är medlem i kommunen att överklaga beslutet.Vilka beslut får överklagas?Förvaltningslagen: Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt (41 § FL). Kommunallagen: De beslut som får överklagas är beslut som fattats av: - Kommunfullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund- Beslut som fattats av en nämnd eller partssammansatt organ om beslutet inte är av rent förberedande eller verkställande art- Beslut av förbundsstyrelsen om beslutet inte är av rent förberedande eller verkställande art- Beslut som revisorer fattar gällande sin förvaltning och jäv (13 kap 2 § KomL).Hur ska beslut överklagas? Förvaltningslagen: Ett överklagande enligt förvaltningslagen ska ske skriftligen och lämnas in till den myndighet som beslutat i ärendet. Myndigheten lämnar sedan in överklagandet till högre instans. I överklagandet ska det stå vilket beslut som personen vill överklaga och på vilket sätt hen vill att beslutet ändras (43 § FL). I 3-4 § förvaltningsprocesslagen finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande ska innehålla så gå gärna dit och läs. Kommunallagen: Ett överklagande enligt kommunallagen ska ske skriftligen och lämnas in till förvaltningsrätten. I överklagandet ska det stå vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundar sig på (13 kap 4 § KomL). När ska beslut överklagas?Förvaltningslagen: Överklagandet ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag som den som överklagar fick del av beslutet genom myndigheten (44 § FL). Kommunallagen: Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla (13 kap 5 § KomL). Hoppas du fått svar på din fråga!