behöver man definiera en gåva som härrör från avkastning?

2021-01-19 i Gåva
FRÅGA |Hej o jag gör ett Nytt försök ang. den "besvarade frågan"-utan svar?Det gäller enskild gåva; mark som säljes o bilar köps. Resterande pengar sätts in på vederbörandes konto. Är då pengarna som finns där att ff att betrakta som "enskild gåva" eller som "avkastning" från marken, dvs försäljningen? Jag Uppskattar svar & Önskar Er Alla en Fin Dag ☮️
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstår din fråga rätt så har den som vill avge gåvan sålt mark och köpt bilar. Det belopp som kvarstod har sedan förts över till gåvomottagaren. Den so mottar en gåva behöver inte skatta för denna, detsamma gäller den som avger en gåva. Således spelar det ingen roll hur man betecknar pengarna. Däremot behöver den som säljer marken betala rea-vinstskatt på den affären. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Fråga om prövningstillstånd avseende 3 kap. 1 § BrB med anledning av ikraftträdande lagändring 1 januari 2020 medför för betydelse gällande tidsbestämt straff

2021-01-19 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Har en fråga kring ett beviljat prövningstillstånd i HD där GM är dömd till mord i tingsrätt och hovrätt.Vad innebär detta nu när HD beviljat PT?Kan rubriceringen komma att ändras eller är det enbart påföljden som kan ändras?Straff för mord är 10-18 år och Hovrätten har dömt till 16 år. Brottet har begåtts efter de nya lagarna som infördes 2020-01-01.Kan förmildrande omständigheter tas i beaktning?Vad är tidsaspekt från det att HD meddelade pt till parterna eventuellt får förändring av påföljden?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Min gissning är att din fråga tar sikte på nyligen prövningstillstånds beviljade mål: B 6041-20. Analysen nedan utgår från det.Den aktuella straffbestämmelsen finns i 3 kap. 1 § BrB. Regeln har föregåtts av en politisk debatt och ändrats ett flertal gånger, senast 1 januari 2020 (prop. 2018/19:138). Att flera ändringar företagits på kort tid har sin anledning i att man inte uppnådde önskad effekt, vad som framhölls i lagmotiven blev inte verklighet vid rättstillämpningen i praktiken. Lagtexten var helt enkelt undermålig; den stämde inte överens med lagstiftarens vilja. I konflikt mellan förarbeten och lagtext går lagtextens ordalydelsen enligt rättskällehierarkin före, särskilt i brottmål där legalitetsprincipen och förutsägbarhet för den enskilde är av yttersta vikt. Den övergripande tanken med den senaste ändringen och tidigare ändringar är att livstidsstraff ska utdömas i allt högre utsträckning vid fällande dom för mord.I händelse av lagändringar blir rättsläget ibland lite oklart. Vad händer med prejudicerande rättsfall från tiden före ändringen? Vilken betydelse tillmäts doktrin tiden före? Också rena tolkningsfrågor av ordalydelsen kan ge upphov till huvudvärk. Där befinner vi oss nu i och med ändringen. Högsta domstolen har därför nu i egenskap av vägledande instans, anledning att visa vägen för landets jurister och underinstanser vad ändringen innebär i ett specifikt, avgränsat fall. Vari består osäkerheten?Utgångspunkten för straffmätningen före 2020, var att straffvärdet för ett mord motsvarar 14 års fängelse. För att straffet som i B 6041-20, ska bestämmas till 16 års fängelse bör omständigheterna sammantaget tydligt tala för ett högre straff. Som nämnt finns det en politisk önskan om att betydligt fler mord ska resultera i livstids fängelse. Avsikten syns i lagens förarbeten (prop. 2018/19:138) i det att mord där straffvärdet legat på 15-18 års fängelse i stället ska föranleda livstids fängelse. Tydligen skulle straffet i föreliggande fall då normalmässigt bestämmas till livstids fängelse då brottet begicks efter ändringen. I åtanke måste man likväl ha lagtextens uppbyggnad. Den räknar upp ett antal omständigheter som talar i riktning för livstids fängelse, bland annat om gärningen inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös.PrövningstillståndetNär Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd brukar prejudikatsfrågan avgränsa vad som ska prövas i målet. Det är nämligen inte alltid så att målet prövas in sin helhet igen, utan kan t.ex. antingen avse själva skuldfrågan; frias eller fällas. Eller liksom här, riktas in på straffmätningen dvs. påföljdsdelen. Särskilt, anger HD, gäller fråga om längden på ett tidsbestämt straff (jfr NJA 2013 s. 376). Alltså bör det röra sig om ett tidsbestämt straff och inte livstids fängelse som 16 års fängelse skulle resultera i enligt lagmotiven. Frågan är bara hur långt det tidsbestämda straffet ska vara. När normalpåföljden som förutsätter att varken förmildrande eller försvårande omständigheter var 14 år innan lagändringen, ska då lagändringen som i sig syftar till att resultera i fler livstidsstraff medföra att normalpåföljden höjs? Min gissning är att det är denna fråga HD ska ta ställning till. Hovrätten har mot bakgrund att enligt deras mening varken försvårande eller förmildrande omständigheter fanns, uppenbarligen utgått från att ändringen innebär höjning av normalpåföljden då den bestämdes inte till 14 år utan till 16 år.Förmildrande/försvårande omständigheter?GM har i sitt överklagande till HD framhållit att förmildrande omständigheter inte beaktats vid straffmätningen. Detta kan även föranleda en ändring av rubriceringen från mord till dråp, gränsdragningen därimellan är mycket svår och det finns en uppsjö rättsfall om den problematiken. Någon annan rubricering än mord är av att allt att döma emellertid inte aktuellt. Kopplade till straffmätningen finns specialbestämmelser i 29 kap. BrB. Portalstadgande finns i 29 kap. 1 § BrB. GM har särskilt åberopat 29 kap. 5 § p.9 BrB "om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar". Punkten är en slags generalklausul eller s.k "slasktratt" som kan sägas sätta en skälighetsgräns och där allt som inte passar in under de andra punkterna, men är likvärdigt faller in under.Å andra sidan menar åklagaren att det finns försvårande omständigheter. Hon menar att GM med en inte obetydlig kraft orsakat skadorna och att dessa inneburit lidande, jfr påståendet med ovannämnda rekvisit i 3 kap. 1 § BrB som talar för livstids fängelse. Till stöd för sin argumentation åberopar åklagaren det i prövningstillståndet nämnda rättsfall NJA 2013 s. 376. Med hänsyn till att samma mål tas upp i HDs skrivelse, kan det tänkas att HD landar i samma straffvärde som tingsrätt och hovrätt men med anledning av försvårande omständighet. Varken kortare eller längre fängelsestraff än 16 års fängelse kan således uteslutas.SammanfattningDet finns ett antal olika tänkbara hypotetiska alternativ till hur HDs dom slutligen utfaller av vilka alla påverkar rättstillämpningen framgent.1.HD anser att varken försvårande eller förmildrande omständigheter har påvisats och normalpåföljden för mord ska vara densamma som innan lagändringen och sänker därför straffet (14 år fängelse)2.HD anser att varken försvårande eller förmildrande omständigheter har påvisats, men normalpåföljden för mord ska skärpas i ljuset av att fler ska dömas till livstids fängelse, domen står sig (15-18 år fängelse, troligen 16 år)3.HD finner omständigheterna försvårande, normalpåföljden för mord står sig (14-18 års fängelse, troligen 15 år och uppåt)4.HD finner omständigheterna försvårande, normalpåföljden för mord skärps (15-18 års fängelse, troligen 16 år och uppåt)5.HD finner omständigheterna förmildrande, normalpåföljden står sig (12-14 år fängelse)6.HD finner omständigheterna förmildrande, normalpåföljden skärps (12-16 år fängelse) Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Får en inneboende kvitta hyresbetalningar?

2021-01-19 i Fordringar
FRÅGA |Jag hyr ut ett rum i min lägenhet till min vän 2000 kr per månad. jag hade lie ekonomiska problem därför lånade jag 4000 kr av min vän som hyrde min lägenhet. Min vän sägar att vi kvittar hyresbetalningar för 2 månader, kan hon göra det?Hälsningar
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att din inneboende har lånat ut pengar till dig som motsvarar två hyresbetalningar. Din fråga är om din inneboende får lov att kvitta skulden hon har gentemot dig genom att kvitta två månadshyror. För att besvara frågan kommer jag inledningsvis att förklara vilka förutsättningar som krävs för att man ska kunna kvitta fordringar (skulder).Vilka förutsättningar krävs för kvittning?För att man ska kunna kvitta en fordran krävs det ett antal förutsättningar. Dels så ska motfordran (den skuld som personen vill kvitta med) vara mätbar med huvudfordran (den ursprungliga skulden) och avse samma myckenhet. Det betyder förenklat att skulderna måste avse samma sak, det vill säga pengar i ert fall. Dels ska motfordran vara förfallen till betalning och vara gällande, vilket betyder att datumet för när motfordran senast ska vara betald ska ha infunnit sig och fordran får ej vara preskriberad. Det krävs även att motfordran och huvudfordran ska gälla samma parter, det vill säga samma personer.SammanfattningDu har lånat 4000 kr av din inneboende, vilket innebär att din inneboende har en fordran på 4000 kr gentemot dig. Du har även fordringar gentemot din inneboende i form av månadshyror à 2000 kr. För att din inneboende ska kunna kvitta sin hyresskuld gentemot ditt lån på 4000 kr måste månadshyrorna uppfylla vissa krav. Det första kravet är att båda skulderna ska bestå av samma myckenhet, vilket uppfylls i detta fallet då båda skulderna avser pengar. Ett annat krav är att månadshyrorna måste vara förfallna till betalning. Det betyder att en "framtida" skuld där betalningsdagen inte har infallit inte kan användas till kvittning. Därför kan din inneboende inte använda framtida skulder till kvittning. Men i praktiken är det möjligt för din inneboende att kvitta en del av skulden varje månad, däremot inte hela skulden. Exempelvis kan din inneboende kvitta månadshyran på 2000 kr för X månad, vilket minskar din skuld med 2000 kr, och efterföljande månad kvitta ytterligare 2000 kr. Ett kortfattat och sammanfattande svar på din fråga är att det är möjligt för din inneboende att kvitta skulden mot hyresbetalningarna, men att kvittningen måste ske successivt.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Kan jag få hyresnedsättning för buller i samband med renovering?

2021-01-19 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag bor ien hyresrätt och det kommer att pågå en renovering av huset i 4 månader som innebär mycket buller och borrning på väldigt hör volym, Jag är friljansare och jobbar mycket hemifrån och pga av dessa störningar kan jag inte utföra arbete hemma Det betyder att min arbetsinkomst minskar kraftigtKan jag kräva en hyresnedsättning pga dessa omständigheter ?
Maya Hempel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår att din situation är mycket påfrestande och kan bli kostsam. Du bor i en hyresrätt vilket gör att din hyresvärd har skyldigheter gentemot dig som hyresgäst. En sådan är att tillhandahålla lägenheten i ett skick som anses fullt användbart (12 kap 9 § jordabalken - JB). Detta gäller såväl vid inflytt som fortsatt under hela den tiden du hyr lägenheten (12 kap 15 § JB).Störningar som uppkommer i form av buller och borrning kan omfattas av regeln i 12 kap 16 §. Där framgår att hinder och men att nyttja sin lägenhet så som avsett kan, om det sker utan ditt som hyresgäst orsakande, leda till att hyran ska sättas ned. Om bullret anses vara så pass störande att du inte kan använda lägenheten kan du alltså få rätt till en skälig ersättning för det (12 kap 11 § JB). SammanfattningsvisDu som hyresgäst har rätt till en nedsättning av hyran för den tid då lägenheten anses bristfällig (12 kap 11 § JB). För att få ta det av det krävs att du begär det av din hyresvärd. Vad du kan göraJag rekommenderar dig att först och främst prata med din hyresvärd och se hur denna föreslår att ni ska lösa problemet. I andra hand kan du kontakta hyresgästföreningen som kan hjälpa dig att få hyran sänkt eller titta på andra lösningar om hyresvärden själv inte har erbjudit någon sådan. I sista hand kan du vända dig till Hyresnämnden, de kan besluta om åtgärdsföreläggande, alltså en viss dag till vilken hyresvärden måste lösa bullerproblemet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga och att det löser sig till det bästa för dig! Vänligen,

Vad kan man göra för att driva in en skuld?

2021-01-19 i Skuld
FRÅGA |Hej. Jag lånade 2000kr till en kompis för ca 3 månader, han lovade a betala tillbaka pengar, men just nu han vägrade att betala?, Vad kan jag göra via lag för att kravs till honom att betala?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du vill veta vad du kan göra för att få din vän att betala tillbaka de pengar som han har lånat av dig. Regler om fordringar finns i lag (1936:81) om skuldebrev och regler om betalningsföreläggande finns i lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.Vad händer när du lånar ut pengar till någon?När du lånade ut dina pengar till din vän fick du en fordran på honom. En fordran är en rätt för en person att få en viss prestation av en annan person. I ditt fall består din fordran av en förpliktelse för din vän att betala dig en summa pengar som motsvarar den summa som du har lånat ut. Detta innebär att du har en penningfordran på honom. Vad kan du göra för att få betalt?I det fall din vän inte kan eller vill betala din fordran, trots att du begär det, så kan du ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (2 § lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning). Ett betalningsföreläggande innebär att Kronofogdemyndigheten skickar ett kravbrev till din vän. Din vän kan då välja att betala eller bestrida kravet. Skulle kravet bestridas kan saken behöva lösas i domstol. I det fall din vän varken betalar eller bestrider kravet kan Kronofogdemyndigheten meddela utslag. Detta innebär att de fastställer skulden. Utslaget kan du sedan använda för att driva in dina pengar.När kan man ansöka om ett betalningsföreläggande?Observera dock att en ansökan om betalningsföreläggande endast kan göras för en penningfordran som har förfallit till betalning, det vill säga vars sista dag för betalning har passerat. I din fråga framgår det inte om du och din vän har bestämt när din fordran ska betalas. I det fall ni har bestämt när din fordran ska betalas och denna dag har passerat så kan du alltså ansöka om betalningsföreläggande. Har ni inte bestämt när den ska betalas så innebär det att den ska betalas när du begär det (1 kapitlet 5 § lag (1936:81) om skuldebrev). Har du då begärt att din vän ska betala utan att han har gjort det så har den förfallit till betalning och du har även då en möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande. Det är dessutom värt att nämna att en ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kr. Det är dock möjligt för dig att begära ersättning för denna kostnad i din ansökan. Mer information om betalningsföreläggande hittar du här. I det fall du bestämmer dig för att göra en ansökan om betalningsföreläggande så kan du göra det här. Slutligen hittar du exempel på hur man fyller i en ansökan om betalningsföreläggande här.Jag hoppas att du har fått ett svar på din fråga. I den mån något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Underhållsskyldighet i samkönad relation

2021-01-19 i Underhåll
FRÅGA |Jag (kvinna) och min fru är gifta och ska separera men jag har inte vårdnaden om någon av hennes barn. Kan hon kräva mig på underhållsstöd?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är endast föräldrar som har en underhållsskyldighet gentemot sina barn (7 kap. 1 § föräldrabalken). Svaret på din fråga beror därför på om du juridiskt sett är fastställd som förälder till barnen.Av din fråga framgår inte om du är förälder till någon av barnen. Enligt rättsliga principer fastställs en kvinna som föder ett barn direkt som förälder. Under vissa förutsättningar kan även en kvinna som lever i en samkönad relation, som inte föder barnet, juridiskt fastställas som förälder genom dom. Det gäller till exempel om den födande kvinnan genomgått en insemination, att du som maka samtycker till behandlingen och det är sannolikt att barnet tillkommit genom behandlingen (1 kap. 9 § föräldrabalken). Sammanfattningsvis innebär det att om du antingen genom att ha fött något av barnen eller genom dom står som förälder till barnen, så är du underhållsskyldig.Har du inte fött något av barnen eller fastställts som förälder till din frus barn genom dom, är du inte underhållsskyldig för barnen. Det innebär att din fru inte kan kräva dig på underhållsbidrag.Hoppas du fick svar på din fråga! Om mitt svar väckte andra funderingar, är du varmt välkommen att höra av dig till oss Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Kan Kronofogden utmäta lös egendom som har tillfallit ägaren genom gåva?

2021-01-19 i Utmätning
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga ångande gåvobrev Jag har två jakt gevär som jag fick som present från min sambo på två olika tillfällen 2018 / 2019 .. som det är vapen som gäller själv klart licens och inköp fakturan stor mitt namn ..men jag har gåvobrev från sambo på varje gevär.. nu jag hamnade i skuld och riskerar utmätning vid skuldsanering.. jag undrar om mina jakt gevär är fria från utmätning eller måste göra nånting annat.. vet inte sur ska jag bevisa att dem är present från sambo .. tack för hjälpen
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer jag hänvisa till Utsökningsbalk (UB).InledningDin fråga handlar om utmätning av jaktgevär som har tillfallit dig genom gåvobrev och om dessa jaktgevär går att utmäta. Därför kommer jag inledningsvis att förklara vilken typ av egendom som kan utmätas från en gäldenär (den som är skyldig någon pengar) och därefter besvara frågan om gåvor är undantagna från utmätning.Kan Kronofogden utmäta lös egendom som har tillfallit ägaren genom gåva?Huvudregeln är all lös egendom som en gäldenär äger eller anses äga kan utmätas (4 kapitlet 17 § UB). Lös egendom kan till exempel vara tavlor, elektronik, pengar, jaktgevär eller smycken.En person som får en gåva i form av lös egendom blir ägare till egendomen. Det innebär att gåvan kan komma att utmätas för ägarens skulder. Det finns dock ett undantag till denna huvudregel, och det är om gåvobrevet innehåller ett överlåtelseförbud. Ett sådant överlåtelseförbud innebär att personen som tar emot gåvan inte får lov att sälja, ge bort eller byta bort gåvan. Om ett gåvobrev har ett sådant förbud och det visas upp vid en eventuell utmätning får gåvan inte utmätas (5 kapitlet 5 § UB).SammanfattningHuvudregeln är att även gåvor kan utmätas för gäldenärens skulder. Däremot kan dina jaktgevär vara undantagna från utmätning om gåvobreven innehåller överlåtelseförbud. Gåvobrev som inte innehåller ett överlåtelseförbud hindrar inte utmätning. Viktigt att tänka på är att dessa överlåtelseförbud inte kan ändras i efterhand utan ska ha varit ett villkor vid gåvotillfället.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Arvsrätt vid adoption

2021-01-19 i Arvsordning
FRÅGA |Vi är fem biologiska syskon varav en av våra syskon blev bortadopterad som barn och är tyvärr inte i livet idag. Min fråga är när en av oss fyra syskon (som växt upp tillsammans med våra biologiska föräldrar ) avlider och inte har några arvingar utöver sina syskon, ärver då vår avlidne systers (som var bortadopterad) barn efter en av oss som inte har några egna arvingar mer än oss syskon?MVH/Ann-Britt Grimberg
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att hänvisa till Ärvdabalken (ÄB), som innehåller lagar om arvsrätt, och Föräldrabalken (FB), som bland annat innehåller lagar om adoption. I 4 kap 21 § FB stadgas att den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Detta innebär att de juridiska släktbanden till den biologiska familjen helt upphör och ersätts av adoptivfamiljen. Det finns alltså ingen arvsrätt mellan er syskon och er bortadopterade syster. Hon ärver alltså inte efter er, och ni ärver inte efter henne. Hon ärver och ärvs istället av sin adoptivfamilj. Detsamma gäller för hennes barn som nu träder i hennes ställe. Ni fyra syskon ärver varandra (om era föräldrar inte är i livet, och ni inte har andra arvingar), till lika del mellan de kvarvarande syskonen, enligt 2 kap 2 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!