Äganderättsövergång av lösöre

2020-02-26 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Jag och min fd Särbo grälar ang Min hund. Denna hund som min syster räddade från en missbrukare 2012, bodde tillsammans med henne under ca ett halvårs tid (hon bodde då på internat jordbruksgymnasium), därefter kunde hon ej ha kvar henne pga skolan. Då jag redan passat hunden myclet under denna tid så beslutades att Jag skulle ta över henne och hon skulle bo med mig. Under den tiden va jag och min fd tillsammans. Hon har alltid bott med mig, dvs där jag har varit. Hemma hos mig och även hos honom när jag vistats där. Han har givetvis under dessa 7 år också köpt saker till henne såsom leksaker, mat ect som funnits hemma hos honom. Vi har aldrig varit sambo, hunden införskaffades/överlåtes till mig av min syster. Nu efter vår separation för snart 1år sedan så bråkar han ang vårdnad. Ska tilläggas att han från början inte ville ha med varken hund eller mig att göra. Jag har varit extremt tålmodig och snäll och försökt lösa det bra genom att han fått träffa henne tillochfrån när jag jobbat tex. Men har fått utstå mycket glåpord, tjaffs och påhopp däremellan. Dessutom upplevt att hunden är extremt stressad i flera dagar efter hon varlt där, vilket jag även uttryclt. Har nu sagt ifrån att det inte fungerar och att de ej kommer ses mer. Nu hotar han med att dra detta till en rättsprocess, har han verkligen något att vinna i det här? Har läst på gällande samäganderätt, och kan inte på något vis se att de skulle gälla i detta fallet.
Erik Hellem Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Oavsett om du har köpt hunden av din syster eller fått den genom en gåva så är du att betrakta som ägare av hunden. I och med att du får hunden i din besittning blir du sakrättslig ägare. Ägarövergången från din syster till dig skedde då alltså när hunden överlämnades till dig. Det enda din tidigare partner skulle kunna hävda med framgång är att han har erhållit så kallad dold samäganderätt. Det förutsätter att tre kriterium är uppfyllda: 1. Hunden ska ha införskaffats för gemensamt bruk. 2. är att den make som inte utåt framträder som ägare (den påstått dolde ägaren) har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet vid köpetillfället. Om dessa två kriterier är uppfyllda, inträder följden (kriterium tre) att man antar att egendomen skulle ägas gemensamt. Detta innebär att om de två första kriterierna är uppfyllda, blir utgångspunkten att det tredje också är uppfyllt, att äganderätten är gemensam. Sammanfattningsvis blir det väldigt svårt för din tidigare partner att hävda dold samäganderätt. Det faller mest troligt redan på första kriteriet då han behöver bevisa att din syster haft som avsikt att tilldela hunden till er gemensamt. Det har inte någon betydelse att han till exempel köpt hundmat; då dold samäganderätt endast kan uppkomma genom ekonomiskt bidrag vid överlåtelsetillfället (när du får/köper hunden av din syster och den överlämnas till dig). Hoppas att detta besvarade din fråga! Med vänlig hälsning

Kan jag som ensamstående adoptera en myndig person?

2020-02-26 i Adoption
FRÅGA |Hej, jag undrar om jag som ensam kan adoptera min myndiga dotter, hon är 33 år. Både hon och jag vill att det blir så.Hennes biologiska föräldrar har uteslutit henne från familj o gemenskap pg a. de är Jehovas vittne vilket hon tar kraftfullt avstånd ifrån. Hon mår väldigt dåligt av att inte ha någon pappa. Hennes barn kallar mig morfar o för henne så ÄR jag pappa.Tack MVH
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?Av din fråga framgår att du ensam vill adoptera en person som är 33 år och att hon samtycker till detta. Hon har även blivit utesluten från hennes biologiska familj. Reglerna kring adoption regleras i föräldrabalkens (FB) fjärde kapitel. Vem får adopteras?Den som har fyllt 18 år får adopteras endast om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökandes vill adoptera och om adoptionen även i övrigt är lämplig (4 § första stycket FB). Vid bedömningen om det finns särskild anledning till en adoption så ska man särskilt ta hänsyn till om du har uppfostrat hon som du vill adoptera eller om adoptionen annars avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder (4 § andra stycket FB). För att adoptera en person över 12 år måste dennes samtycke inhämtas (7 § första stycket FB). Det framgår av din fråga att ett sådant samtycke till adoptionen finns. Vem får adoptera?Den som har fyllt 18 år får adoptera (5 § FB). Ensamstående får adoptera ensamma, men inte med någon annan (6 § tredje stycket FB). Detta för att huvudregeln är att endast makar och sambos får adoptera gemensamt (6 § första stycket FB). Hur ser processen ut? En ansökan om adoption får göras av dig som vill adoptera (11 § FB). En ansökan om adoption görs till tingsrätten i den ort där den som du vill adoptera har sin hemvist (12 § FB). Rättsverkningen av adoptionen blir att den som adopterats anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar (21 § FB). SammanfattningDu är över 18 år och får därmed adoptera en myndig person om det finns särskild anledning till detta med hänsyn till ert personliga förhållande. Jag rekommenderar att du lämnar in en ansökan om adoption till tingsrätten i den ort där den som du vill adoptera bor. Skulle du vilja ha ett juridiskt ombud som hjälper dig i processen så kan du kontakta mig på emil.bengtsson@lawline.se så återkommer jag med en offert. Hoppas du fått svar på din fråga!

Gallring från belastningsregistret vid ungdomsvård som påföljd

2020-02-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan,Min dotter blev dömd för ringa narkotikabrott då hon var 16 år gammal. Påföljd: Ungdomsvård. Är det från det att domen vunnit laga kraft som tiden räknas fram till att anmärkningen ska försvinna ur belastningsregistret?Om påföljden varken blev böter eller fängelse, hur länge finns då anmärkningen kvar i registret?
Carl Oscarsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 17 § lagen om belastningsregister (se här) står det i punkt 6 att ungdomsvård gallras fem år efter domen, om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten. Tiden ska alltså räknas från det datum domen meddelades eller avkunnades.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen

Hur länge är en dom synlig i belastningsregistret?

2020-02-26 i Påföljder
FRÅGA |Hej, Jag blev dömd för utpressning för cirka 1,5 år sedan, vilket slutade med rättegång och 5 000 kr i böter. Nu är jag i behov av jobb och har ett på gång inom skola. Detta medför att jag behöver begära ett utdrag ur belastningsregistret.Min fråga är således: kommer min dom synas i detta utdrag?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur länge en dom är synlig i belastningsregistret.Detta regleras i Lag (1998:620) om belastningsregister.Vad innehåller belastningsregistret?Belastningsregistret innehåller alla domar som en person har dömts till men även strafförelägganden från åklagaren eller en ordningsbot utfärdad av polisen. Utöver det registreras även en del andra uppgifter, t.ex. meddelande av kontaktförbud eller tillträdesförbud vid idrottsevenemang, 3 § Lag (1998:620) om belastningsregister.Vem har tillgång till belastningsregistret?Av 6 § Lag (1998:620) om belastningsregister framgår det vilka som har rätt att få uppgifter från registret. Det är endast vissa myndigheter som har möjlighet att få uppgifter från registret, t.ex. Säkerhetspolisen och åklagarmyndigheten. Allmänheten har ingen möjlighet att ta del av andras belastningsregister. Varje person har dock rätt att begära ut uppgifter om sig själv ur registret, 9 § Lag (1998:620) om belastningsregister. Det är inte ovanligt att en potentiell arbetsgivare ber en enskild om att begära ut uppgifter om sitt belastningsregister, för att sedan lämna det till arbetsgivaren.Hur länge är en dom synlig? 17 § Lag (1998:620) om belastningsregister innehåller bestämmelser om när en uppgift "gallras", dvs försvinner från belastningsregistret och inte längre blir synlig. Hur länge en dom eller uppgift i belastningsregistret står kvar beror på vilket straff man fått samt ens ålder vid tidpunkten för brottet. Är man under 18 år vid tidpunkten för brottet så gallras uppgiften tidigare än för någon som var över 18 år. Exempelvis ska en skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras ut tio år efter domen eller beslutet, om man var under 18 år då brottet begicks ska det gallras efter fem år.Av 17 § p 9 Lag (1998:620) om belastningsregister framgår det att böter gallras fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av strafföreläggandet av ordningsbot. SammanfattningEftersom din dom var förenad med en bötespåföljd innebär det att domen syns i fem år efter dagen för domen. Om du dömdes för 1,5 år sedan kommer domen därmed vara synlig i belastningsregistret i ytterligare 3,5 år. En viktig sak att poängtera i sammanhanget är att om man döms till någon ny påföljd medan man fortfarande står i registret kommer den gamla domen vara synlig fram till det att den nyaste gallras ut, det gäller dock inte penningböter. (18 § Lag (1998:620) om belastningsregister).Med vänliga hälsningar,

Vem står för vatten och el om kallhyra är avtalat?

2020-02-26 i Hyresavtal
FRÅGA |Jag hyr en gammal och sliten villa för 5600 kr i månaden (kallhyra). Nu undrar jag om jag måste stå för dom fasta avgifterna som gäller villan nämligen vattnet och elen? Är det inte fastighetsägaren som ansvarar för det?
Fredrik Holmström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga så har du ingått ett hyresavtal med din hyrevärd om att hyra en villa för 5600 kr i månaden exklusive uppvärmning. Du vill nu veta ifall du är skyldig att stå kostnaderna för vatten och el som tillkommer. Jag utgår även ifrån att du hyr i första hand. Tillämpliga lagregler: Hyresavtal regleras i 12 kapitlet jordabalken. Lagen säger att hyresavtal ska upprättas skriftligen om du eller hyresvärden har begärt det (12 kapitlet 2 § jordabalken). Detta innebär att det inte i sig finns något absolut krav på skriftliga hyresavtal. Jag vet inte ifall ni tecknat ett skriftligt avtal eller inte. Ur en bevissynpunkt är det såklart bäst ifall det finns ett skriftligt avtal, men det är inte ett krav. I detta fall blir frågan främst att handla om vad ni har avtalat om. Beroende på hur avtalet är utformat så får man avgöra vad för hyra som har bestämts och vad denna innefattar. Enligt lagen ska hyran, och dess belopp, komma till uttryck i hyresavtalet (12 kapitlet 19 § jordabalken). Det finns dock vissa lägen då så inte är fallet för värme, vatten och el. Två av dessa tillfällen är ifall bostaden finns i ett en- eller tvåfamiljshus, eller ifall avgiften för värme vatten och el kan bestämmas utgående från de uppmätta kostnaderna för förbrukning. Dessa två fall kan hittas i 12 kapitlet 19 § 1 stycket respektive tredje stycket jordabalken. I dessa fall måste det dock framgå av avtalet att dessa kostnader kommer att tillkomma baserat på de beräkningsgrunder du och din hyresvärd avtalat om. Min bedömning:Så som jag tolkar de uppgifter som du har gett här så har ni avtalat om kallhyra, och detta får antagligen tolkas som att hyran inte innefattar kostnader för el, värme och vatten. Detta innebär alltså att du måste stå för dessa kostnader. Det är alltså inte hyresvärdens skyldighet att förse bostaden med dessa tjänster. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om du har ytterligare frågor är det bara att höra av sig via frågefunktionen.

Fråga om anmälan för förtal och bevisning

2020-02-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Mitt ex anmälde mig för misshandel och förundersökningen lades ner, innan jag blev bevisad oskyldig har hon berättat muntligt för flera personer att jag misshandlat henne. Jag har mått väldigt dåligt över detta då jag blivit konfronterad av nära vänner om att dem hört andra föra vidare den här anklagelsen och blivit bemött på ett annat sätt av folk jag inte ens känner efter detta. Jag bor i en liten stad så ordet går runt väldigt snabbt här. Tanken på en motanmälan om förtal har jag haft redan sedan jag blev informerad om att anklagelserna. Hur ser det ut med bevisning och hur driver man ett sånt här åtal?
Carl Oscarsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Femte kapitlet i brottsbalken (se här) är tillämplig i ditt fall. Enligt 1 § ska den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Det framgår av din uppgift att ditt ex har trots att förundersökningen lagts ner spritt uppgifter om att du skulle vara brottslig i syfte att utsätta dig för andras missaktning. Brottet förtal kan därför vara tillämplig. Enligt 5 § får förtal inte åtalas av någon annan än målsäganden (du i det här fallet). Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt. Du har med andra ord primär åtalsrätt i det här fallet, men om du skulle meddela åklagarmyndigheten att du vill att de ska väcka åtal i frågan, får de efter en prövning om det är påkallat ur allmän synpunkt välja att väcka åtal. Två typsituationer anges i förarbetena för när åtal ska anses påkallat ur allmän synpunkt, nämligen om det finns ett klart samhällsintresse av att brottet beivras och om det finns starka skäl med hänsyn till målsäganden att det allmänna medverkar. I det sagda ligger också att skälen för allmänt åtal måste anses vara starkare ju allvarligare brottet är. En omständighet som talar för kan vara att uppgifterna fått stor spridning och drabbat dig särskilt hårt. Väcker åklagaren åtal blir åklagaren skyldig att sköta bevisföringen. Om du istället väcker enskilt åtal ska du enligt 47 kap 1 § rättegångsbalken (se här) vid tingsrätten lämna in din ansökan om stämning. I stämningsansökan ska du enligt 2 § (se här) ange de bevis som du tänker åberopa och vad du vill ska styrkas med varje bevis. En annan konsekvens av att väcka enskilt åtal blir enligt 31 kap 11 § (se här) och 18 kap 1 § rättegångsbalken (se här) att den förlorande parten blir ersättningsskyldig för den vinnande partens rättegångskostnader.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen

Brott begånget under tvång

2020-02-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |VIKTIG Om en person blivit dödshotad till att ex transportera Narkotika, från en stad i Sverige till en annan och kan bevisa detta med ex inspelat samtal sms och vittnen. Och denna person åker fast kommer tingsrätten frikänna denna person då eller iaf ge ett mycket lindrigare straff? Följd fråga om du tror du transporter ex Hash men du blivit lurad och det är Heroin i paketet tar de hänsyn till det oxå om man kan bevisa att avtalet gällde att transportera hash inte heroin. Tacksam för svar
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om en person som begått ett brott under tvång kan få lindrigare straff alternativt undvika åtal.Skulle någon bli tvingad att begå brottet under dödshot kan denne hävda att det förelegat en nödsituation enligt 24 kap. 4 § Brottsbalken. En gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. En nödsituation föreligger då någon riskerar dö, lida person- eller egendomsskada eller då något annat intresse föreligger som generellt sett anses vara skyddsvärt. Huvudsakligen ska det vara fråga om akut fara. Domstolen tillämpar dock denna regel restriktivt. Det finns många fall där personer har begått smugglings- eller narkotikabrott likt situationen du återspeglar i frågan och hävdat att de gjort detta under hot och begått brotten i nöd. Sådana fall bedöms sällan vara nödsituationer eftersom domstolen hävdat att faran inte var akut och överhängande, samt att det funnits andra möjligheter än att begå brottet för att avstyra hotet. Bevisningen är visserligen god i det här fallet, men hotet måste fortfarande vara av sådan natur att det föreligger akut fara för personens liv för att det ska anses vara en nödsituation och berättiga ansvarsfrihet.Svaret på den andra frågan är nej. Det är lika olagligt att transportera hasch som heroin eftersom båda är narkotika i lagens mening, en villfarelse om vilken typ av narkotika som transporteras har därmed ingen betydelse, däremot kan mängden ha en inverkan på bestämmandet av om det är ett grovt narkotikabrott eller narkotikabrott. Enligt rådande mängdresonemang är gränsen för grovt narkotikabrott vid hasch 5 kg medan det för heroin är 30-50 gram. Generellt ger hantering av heroin högre straff än droger som anses vara mindre riskfyllda, t.ex. cannabis, eftersom det anses vara en särskilt farlig drog.Med vänliga hälsningar,

Måste man samtycka till ett barns flytt om man inte vill och kan den ena föräldern själv bestämma om umgänge?

2020-02-26 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, jag har haft svårt att träffa min son eftersom min exfru vägra och gjort det svårt för mig att åka med honom på semester då jag hade pappa ledig, hon hade åkt med vår son till hemlandet för 2 månader och jag hade ingen anledning att vägra samtycke till att de åker tillsammans även om hade fått allvarliga brännskador hemma.... Jag låt bli och de reste i frihet. Hon plötsligt vägrade när det var min tur att åka med barnen. Hade betalat flyg ach trygg boende och pratat med henne angående denna resa. Nu när jag är tillbaka från semestern vägrar hon att svara på mina telefon samtal, och sist hon svarade sa hon att vår son är sjuk och måste vänta på att han återhämta sig från feber att träffa honom, nu ville hon att jag samtycker till vår sons flytt till nya address, utifrån dessa omständigheter väckte 2 frågor :01. Bestämmer bara mamman när pappan ska träffa barnen? Speciellt nu när han är sjuk och flyttat till ett nytt samhälle.02. Måste jag samtycka till barns flytt när jag har inte träffat min son eller kollat det nya hemmet?Jag har det svårt att leva utan att träffa min son och hon gör det svårare varje dag
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om vårdnad om barn regleras i 6 kap föräldrabalken (FB). Svaret kommer att bli olika beroende på om ni har gemensam vårdnad om er son eller om en av er ensam tilldömts vårdnaden sedan tidigare.Om ensam vårdnadOm någon förälder har ensam vårdnad om barnet så är det den personen som bestämmer i frågor om barnets fostran. Detta inkluderar flytt (6 kap 1-2 §§ FB). Dock innebär inte ensam vårdnad att den andra föräldern står utan rätt till umgänge. Barnets bästa ska avgöra hur det blir i dessa frågor, och barn har rätt till umgänge med sina föräldrar (6 kap 2a § FB). Om ni inte kan komma överens så kan domstol avgöra om umgänge för föräldern som inte har vårdnaden (6 kap 15a § FB). Beroende på hur gammal er son är kan hans åsikter betyda mycket. Typiskt sett så fungerar det så att ju äldre han är desto mer inflytande har han på vad domstolen dömer ut angående umgänge.Om din exfru ensam har vårdnaden kan hon alltså själv bestämma om flytt, men hon kan inte bestämma att du inte får träffa ditt barn.Om ni har gemensam vårdnadOm inte den gemensamma vårdnaden upplösts så har ni fortfarande gemensam vårdnad (6 kap 3 § FB). Det är inte tillåtet att flytta med ett barn utan att båda vårdnadshavarna samtycker till det. Om ni inte kan komma överens så får föräldern som vill flytta söka ensam vårdnad. En domstol bedömer då vem som är lämpligast för barnet att bo med (6 kap 14 § FB). Detta beror på var barnet själv vill bo, men också faktorer som ifall barnet kommer behöva byta skola. Det är betydligt vanligare att ensam vårdnad döms ut till föräldern som inte vill flytta, eftersom detta har mindre påverkan på barnet.Du måste alltså inte samtycka till ditt barns flytt om du inte vill det. Dock gäller fortfarande att om fallet tas upp i domstol och de dömer ut vårdnad till den ena föräldern så måste den andra acceptera beslutet.Din exfru kan heller inte vid gemensam vårdnad förhindra att du träffar din son. Din son har rätt till umgänge med dig och ni båda har ett ansvar för att se till att barnets behov till umgänge tillgodoses (6 kap 15 § FB). Om din exfru inte tillåter dig att träffa din son kan du ta upp det i domstolen där barnet har sin hemvist (6 kap 17 § FB).Om ni har gemensam vårdnad så blir alltså svaret på båda dina frågor nej. Du måste inte samtycka till en flytt om du inte vill göra det, och hon har inte heller rätt att vägra dig umgänge.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,