Har jag någon uppsägningstid vid en provanställning?

2020-07-31 i Anställningsformer
FRÅGA |Hejsan, jag går på en provanställning med en anställningsform ( tidsbegränsad) på 6 månader med vad är tidsbegränsad? Vad gäller för mig som arbetstagare om jag säger upp mig nu , måste jobba en månad eller tre månader ? Eller bara 14 dagar? Tack för svaret.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En provanställning är en tidsbegränsad anställningsform som regleras i 6 § LAS. Där framgår att prövotiden för en provanställning får vara maximalt 6 månader, det är detta som gör anställningsformen tidsbegränsad.Vid en provanställning är utgångspunkten att både arbetsgivaren och arbetstagaren när som helst kan avbryta provanställningen utan föregående uppsägningstid. Detta gäller så länge inte annat avtalats mellan parterna (se 6 § tredje stycket LAS).Svaret på din fråga är således att du inte har någon uppsägningstid alls om du säger upp dig från din provanställning. Om du dock har avtalat om uppsägningstid med din arbetsgivare, gäller den uppsägningstiden.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag få veta om jag är polisanmäld?

2020-07-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Har fått till mig att min arbetsgivare i Mars månad gjort en polisanmälan. Det är nu juli månad och jag har inte hört något alls av polisen. Hur kan jag veta att där ligger en anmälan? Förstår att saker kan dröja pga pandemin men borde jag inte få en invit om att en utredning skall komma ske? Svårt för mig att söka arbete då jag inte vet vad belastningsregister säger.Vill gärna kunna ställa min in mentalt om det är så att en rättegång kommer komma. Tacksam för svar
Sofia Edvardsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du fått kännedom om att en polisanmälan gjorts gällande dig, men att du inte hört något från polisen ännu och att du undrar om hur och när du kommer få information om utredningen.När berättar polisen för mig att jag är misstänkt för brott?När polisen får in en polisanmälan tas först beslut om en förundersökning ska inledas, det gör man om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. I detta skede görs ofta en hel del utredning, innan polisen kan finna om en person - du i detta fall - är att anse som skäligen misstänkt. Skäligen misstänkt är ett visst beviskrav, vilket innebär att det måste finnas viss bevisning mot dig för att du ska anses skäligen misstänkt. I detta skede får du kännedom om misstanken, då polisen enligt lag är skyldig att underrätta dig, som skäligen misstänkt, om misstanken vid förhör.Om det inte finns tillräckliga bevis för åtalDet kan också vara så att polisen finner att det inte finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal i fallet, då kommer inget att hända. Du kommer alltså inte få något besked om att förundersökningen lagts ned i ditt fall. Sammanfattningsvis- Det finns tyvärr inget sätt för dig att få reda på om du blivit polisanmäld för något.- Om förundersökningen läggs ner kommer du inte få reda på att du blivit polisanmäld.- Om du anses vara skäligen misstänkt för brott kommer du få reda på det. Som det ser ut för dig så finns det tyvärr ingen du kan vända dig till för att få reda på att du har blivit polisanmäld. Skälet till att man inte kan vända sig till polisen för att få reda på om du har blivit polisanmäld är för att den som anmälde ska skyddas och fortsätta vara anonym. Du kan alltså inte dubbelkolla om det är så att du har blivit polisanmäld. Förundersökningar kan ibland ta lång tid och det beror på de handläggningstider som råder, vilket såklart kan bero på den rådande pandemin just nu. Det jag kan ge dig besked om är att om du är skäligen misstänkt så kommer du att få veta det vid förhör, beroende på vilket brott det rör kan det också vara så att du har rätt till en offentlig försvarare i det skedet.Du är varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline om du har ytterligare frågor! Vänligen,

Kan man trots ett överlåtelseförbud testamentera fritt?

2020-07-31 i Utmätning
FRÅGA |Hej,Vad händer med min bostadsrätt som jag fick i gåva från min mamma med särskild villkor att denna inte får utmätas, överlåtas eller säljas efter att jag har dött? I fall jag har skulder skall bostadsrätten kunna utmätas efter min död? Kan jag testamentera bostadsrätten fritt?
Angelica Kaijser |Hej!Ett överlåtelseförbud som villkor är en inskränkning i gåvomottagarens rätt att överlåta egendomen. Förbud mot överlåtelse (det vill säga gåva eller försäljning) och utmätning behandlas i stort på samma sätt. I allmänhet är överlåtelse- och utmätningsförbud giltiga mellan avtalsparterna. Sådana förbud är även giltiga gentemot mottagarens borgenärer (det vill säga sådana som mottagaren har en skuld till), under förutsättning att egendomen överläts genom en gåva (5 kap. 5 § utsökningsbalken (UB), se även NJA 1993 s. 468 och NJA 2017 s. 289). För att överlåtelseförbudet ska vara giltigt krävs det att det rör sig om en klar gåvotransaktion, det vill säga att egendomen gavs med gåvoavsikt i utbyte mot inget eller ett mindre vederlag (se NJA 2010 s. 390 och NJA 2008 s. 457). Under förutsättning att du förvärvade bostadsrätten genom en klar gåvotransaktion, innebär alltså förbudet att du inte får överlåta bostadsrätten och den kan inte heller utmätas för dina skulder. Detta gäller alltså också efter din död (5 kap. 5 § UB).Ett överlåtelseförbud begränsar inte din rätt att genom testamente förordna över bostadsrätten. Ett överlåtelseförbud är som sagt endast ett hinder mot att du under din livstid förfogar över egendomen genom försäljning, gåva, byte eller pantsättning. Inom familjerätten finns ett förbud mot fideikommiss, alltså ett förordnade som ser till att egendom stannar inom t.ex, viss släkt. Enligt regeln kan man därför endast testamentera till den som vid testatorns död är levande (9 kap. 2 § ÄB). Det gör att vid ett överlåtelseförbud är man endast hindrat att överlåta egendomen under sin livstid, förbudet inte kan gå i arv. Sammanfattningsvis kan du alltså testamentera bostadsrätten till vem du vill. Hoppas du fick svar på din fråga!

Att bjuda personer under 20 års åldern?

2020-07-31 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag undrar, vad säger alkohollagen om att bjuda personer under 20 år på en studentfest. Är jag personligt ansvarig för vad som kan hända?Mvh/T
Arman Mohajeri Falah |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Idag är det förbjudet att lämna ut, sälja eller anskaffa en alkoholhaltig dryck, förutom folköl, till någon som inte uppnår 20 års ålder, 3 kap. 7§-8§ Alkohollagen. Det finns dock ett undantag då det kan vara tillåtet att bjuda på en mindre mängd alkohol även om den du bjuder inte har uppnått 20 års ålder. För att det ska vara tillåtet att bjuda på alkohol så måste drycken förtäras på plats där den bjuds, det måste ske under ordnade förhållanden, det ska med hänsyn till åldern och mognaden hos den som blir bjuden anses försvarbart att bjuda på drycken samt att omständigheterna i övrigt måste vara lämpliga, 3 kap. 9 § 2st alkohollagen. Om undantaget överträds kan den personen som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar, överlämnar eller bjuder på alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat döms för olovligt anskaffande av alkohol till böter eller upp till 4 års fängelse beroende på hur grov överträdelsen anses, 11 kap 7 § alkohollagen. Enligt min bedömning, att bjuda personer under 20 år på en studentfest i sig är inte olagligt då endast för att du bjuder någon på en studentfest innebär det inte att de ska få dricka alkoholhaltiga drycker. Jag skulle svara på den frågan att om du tänker bjuda dessa ungdomar som är under 20 år på alkoholhaltiga drycker, kommer det som jag skrev här uppe gälla och du blir ansvarig. I annat fall så är du ansvarig för att alkoholen inte ska vara lättkomligt för de då annars kan det tolkas som att du har bjudit de på alkoholhaltiga drycker.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning/

Hur bestämmer jag över mitt arv?

2020-07-31 i Testamente
FRÅGA |Jag har 3 bröstarvingar och jag har en summa pengar på mitt bankkonto som tillhör mitt ena barn. Hur kan jag säkra att det barnet får dessa pengar när jag dör?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är av arvsrättslig karaktär. Detta regleras i ärvdabalken (ÄB) och det är hit jag kommer att hänvisa mina svar. Vad kan jag testamentera?Som testator (den som skriver testamente) kan du endast bestämma över din egen kvarlåtenskap (9 kap. 1 §, första meningen ÄB). Detta innebär att om pengarna tillhör ditt ena barn så är det självklart bara det barnet som kan bestämma över sina pengar. Som jag förstår problemet är du dock orolig för att någon ska tro att pengarna tillhör dig och inte ditt barn och att pengarna således kan gå till någon annan än ditt barn. Hur bestämmer jag över min kvarlåtenskap?Om det skulle bli så att man tror att pengarna är dina efter din död så kommer de fördelas enligt reglerna i främst 1-3 kap. ÄB. Enda sättet att frångå dessa regler är genom testamente. Du kan alltså göra ett testamente där du testamenterar ditt barns pengar till just ditt barn för att säkerställa att pengarna går till henne. Det finns inga språkliga krav när det gäller testamente, utan det viktigaste är att du uttrycker din vilja så tydligt som möjligt och på ett lättbegripligt sätt. Formkraven för testamente är enbart formella. Dessa är att testamentet ska vara skriftligt och undertecknas tillsammans med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap (barn, mor/far, mor-/farföräldrar osv.) med dig eller din partner får inte utgöra vittne. Inte heller den som är under 15 år, lider av psykisk störning eller mottager någonting ur testamentet får utgöra vittne (10 kap. 4 § ÄB). Det bör här nämnas att du inte kan testamentera bort dina bröstarvingars laglott. Laglotten för dina bröstarvingar är i ditt fall: din kvarlåtenskap dividerat med 3 (antalet bröstarvingar), dividerat med 2. Du kan alltså inte göra dina andra två bröstarvingar arvlösa (7 kap. 1 § ÄB). Sammanfattningsvis är alltså min rekommendation att du upprättar ett testamente. Testamentet bör vara så tydligt utformat som möjligt för att undvika oklarheter och eventuella konflikter efter att du dör. Vill du ha hjälp med upprättande av testamente kan du vända dig till vår juristbyrå här eller ringa oss för mer informationKontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!

Preskriptionstider för misshandel och skadegörelse

2020-07-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag blev misstänkt för misshandel samt sladegöresle när jag var 17 år det är 1 år sedan nu ungefär. Jag var på polisförhör för andra grejer och då sa dom att jag var misstänkt för det men dom förhörde mig inte angående det. För de var bla olika län. Jag undrar om det kommer preskriberas snart har inte varit på något förhör eller så.
Sofia Edvardsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du för ett år sedan blev misstänkt för brotten misshandel samt skadegörelse, men att inget ytterligare förhör har hållits sedan dess och att du därför undrar när brotten preskriberas.Alla brott har preskriptionstider, det innebär att man inte kan döma någon för ett brott om det gått för lång tid efter brottet utan att personen har åtalats eller häktats. För ringa misshandel är preskriptionstiden två år, för misshandel av normalgraden gäller fem år och för brottet skadegörelse gäller två år. Det innebär att, om brottet gällde misshandel av normalgraden, preskriberas detta om ca fyra år och skadegörelsen preskriberas om ca ett år.Att du inte hört något från polis eller åklagare kan bero på långa handläggningstider, varför det är svårt för mig att uttala mig om anledningen till att du inte hört något ännu och vad ett tänkbart utfall blir. Du kommer dock att få besked både om förundersökningen läggs ned eller om det är så att åklagare väljer att väcka åtal.Du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen vid ytterligare frågor!Vänligen,

Har jag rätt till ett planerat umgänge med barnen?

2020-07-31 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,Jag och exet jag håller på att skiljas från har skrivit ett gemensamt avtal med ett schema där jag har mer umgänge en eftersom han reser så mycket i arbetet. Nu har han planerat längre resor ändå och kräver ett nytt avtal där jag anpassar mitt liv efter hans resor och han har umgänge när han är hemma. Jag tycker att barnen har rätt till tryggheten i ett planerat, regelbundet umgänge med båda föräldrarna, och att jag har rätt till att planera mitt liv, inte anpassa det efter hans resor (han bokar ständigt in nya och jobbar över hela världen). Har jag några lagliga rättigheter att planera regelbundet umgänge för barnen med båda föräldrarna med god framförhållning?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har du och dit ex skrivit ett så kallat umgängesavtal är det bindande om avtalet är skriftligt (underskrivet av er båda) och godkänt av socialnämden (6 kap. 15 a 3 st. § föräldrabalken). Avtalet får då samma rättsverkan som en dom, vilket betyder att det bland annat kan verkställas om en förälder frivilligt inte lämnar ifrån sig barnet. I umgängesavtalet kan ni bland annat komma överens om vilka dagar umgänget ska ske, tider och eventuella resekostnader. Är det så att ditt ex väljer att inte ha barnen hos sig under sina dagar kan du tyvärr inte tvinga honom. Det går inte att tvinga en förälder till umgänge med sitt barn, däremot får ditt ex inte ha kvar barnen på dagarna då ni har avtalat att barnen ska vara hos dig. Har ni inte skrivit ett giltigt umgängesavtal kan det underlätta om ni gör det. För att få hjälp att komma överens i frågan och komma fram till ett passande umgängesschema kan ni gå på samarbetssamtal hos familjerätten i er kommun. Där kan ni även få hjälp att skriva umgängesavtalet. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Bristfälligt golv i hyreslägenhet?

2020-07-31 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag har flyttat in i en hyresrätt där parkettgolvet i köket är skadat från tidigare hyresgäster. Plankor sticker upp och vi skadar oss på de dagligen. Jag har två barn varav ett ska börja krypa snart. Är hyresvärden skyldig till att laga golvet?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i 12 kap jordabalken (JB).BakgrundUtgångspunkten är att hyresvärden på tillträdesdagen ska tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet (12 kap 9 § JB). Vidare ska hyresvärden under hyrestiden hålla lägenheten i sådant skick som anges i 12 kap 9 § jordabalken, om inte något annat avtalats. Hyresvärden ska bland annat med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk (12 kap 15 § JB).Uppkommer före hyrestidens början ringare skada på lägenheten och är skadan inte avhjälpt när lägenheten ska tillträdas eller är lägenheten i övrigt inte i det skick som hyresgästen har rätt att fordra gäller följande (12 kap 11 § JB):1. Hyresgästen får avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden underlåter att efter tillsägelse åtgärda problemet.2. Kan bristen inte avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter hyresvärden att efter tillsägelse åtgärda problemet, får hyresgästen säga upp avtalet. Uppsägning får endast ske om bristen är av väsentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhjälpt av hyresvärden får avtalet inte sägas upp.3. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har hyresgästen rätt till en viss nedsättning av hyran.4. Hyresgästen har rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar att bristen inte beror på dennes försummelse.5. Om hyresavtalet avser en bostadslägenhet får hyresvärden föreläggas att avhjälpa bristen. Ett sådant föreläggande meddelas av hyresnämnden efter ansökan av hyresgästen.Praxis om brister i lägenhetens skickDålig funktionalitet eller undermålig standard kan utgöra en brist. I ett rättsfall förekom fukt i en omfattning som översteg det normala och väggarna hade till följd av det blivit synnerligen fläckiga. Detta ansågs utgöra en brist. Vidare kan ett dåligt ytskikt utgöra en brist. Lägenhetens ytskikt ska svara mot det som kan kallas normal standard på orten för den aktuella typen av upplåtelse. I ett rättsfall var det fråga om en bostad vars underhåll eftersatts. Färgen var bortnött på snickerierna i flera rum, likaså på dörrarna och elementen. I tak och väggar i badrummet fanns det sprickor och färgavflagning. Hösta domstolen fann att en brist förelåg.Fullt brukbar för det avsedda ändamåletLägenheten ska vid tillträdet vara i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen på orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Av rättspraxis framgår att lägenhetens skick till exempel kan avse störande musik eller buller, dålig vattenförsörjning eller olämplig inomhustemperatur. Kravet på att en bostadslägenhet ska vara fullt brukbar för det avsedda ändamålet anses även innefatta ideella förhållanden. Vad som är ägnat att upplevas som obehagligt kan därför i vissa fall utgöra ett men i hyresrättslig mening. I ett rättsfall ansågs till exempel en förhöjd radonhalt medföra ett så allvarligt och befogat obehag att det utgjorde ett men i nyttjanderätten.I ditt fallAtt plankor sticker upp från parkettgolvet kan vara en omständighet som gör att lägenheten inte är i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen på orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Ett bristfälligt golv i den utsträckning du beskriver skulle kunna anses vara ett dåligt ytskikt i den bemärkelsen att det utgör en brist i nyttjanderätten. Att plankor sticker upp, med följd att ni skadar er dagligen kan aktualisera er rätt att vidta någon av de fem uppräknade åtgärderna.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,