Obehörig vinst och ersättningsberäkning inom skadeståndsrätten

2020-09-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag undrar lite över rättsfiguren "obehörig vinst". Hur kan resonemang om obehörig vinst användas vid ersättningsberäkning inom skadeståndsrätten? Kan det användas vid alla typer av skador?
Ellen Lagnéus |Hej, Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Allmänt om obehörig vinstObehörig vinst är när man gjort en vinst på en annan parts bekostnad. Saknar man rättsgrund för vinsten ska den återgå. Kortfattat innebär det att den obehöriga vinsten grundar en rätt till ersättning för den andra parten, som ska motsvara vinstens storlek. Principen om obehörig vinst kallas också ofta för "vinstregeln".Obehörig vinst inom det svenska rättssystemetInom det svenska rättssystemet finns ingen lag eller allmän bestämmelse som uttrycker att ersättning ska utgå om någon gör en obehörig vinst, vilket kan göra det oklart om eller när sådan ersättning ska utgå. I praxis finns dock flera olika rättsfall som bygger på principen om obehörig vinst, men det finns en viss svårighet i att hitta en gemensam nämnare för de situationer i vilka principen om obehörig vinst förekommer.Skyldigheten att utge vinstersättning vid obehörig vinst är också subsidiär till reglerna om skadestånd. Det innebär att reglerna i sakdeståndslagen har företräde framför principen om obehörig vinst, och ska därför tillämpas i första hand. Däremot finns det ingen begränsning på vilka typer av skador principen kan förekomma inom, utan den går att använda både i inom- och utomkontraktsförhållanden.Hoppas att du svaret varit till nytta, och glöm inte att du är varmt välkommen att återkomma med nya frågor till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Hur lång uppsägningsstid har man när man hyr lokal på obestömd tid?

2020-09-21 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Om en ideell förening har ett hyresavtal på obestämd tid, hur många månader i förväg måste hyresvärden säga upp detta?Om man inte kommer överens om ett nytt avtal, hur många månader ha hyresgästen då på sig att flytta ut?Hälsningar
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Reglerna kring hyra regleras i 12 kapitlet jordabalken (JB) även kallad hyreslagen. I mitt svar så utgår jag ifrån att ni hyr en lokal.och inte en bostadslägenhet. För att det ska vara en bostadslägenhet måste den användas för att bo i.Det som gäller när ni hyr en lokal på obestämd tid är att uppsägningstiden ser ut som följande:-vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen (12 kap. 4§ JB)Det innebär att om ni blir uppsagda till exempel den 17 juni så innebär det att eran uppsägningstid löper ut vid månadsskiftet i mars.Däremot så kan ni ha avtalat om en längre uppsägningstid med hyresvärden, då är det den som gäller.Jag hoppas att ni känner att ni har fått svar på eran fråga, annars är ni varmt välkommen att ställa en ny fråga eller att ringa våran gratis telefonrådgivning!med vänlig hälsning

Efterlevande makes arvsrätt och bröstarvingars efterarvsrätt

2020-09-21 i Efterarv
FRÅGA |Min mor och far är gifta. Mor har 2 äldre barn sen ett tidigare förhållande och min mor och far har 2 gemensamma barn. Om min far går bort först, vad händer då med deras gemensamma hus? Har min mors äldre barn rätt till lika stor del som mig och mitt syskon? Jag tänker så här: jag och mitt syskon som är deras gemensamma barn ärver 50% var av fars del samt 25% av mors del. Vad gäller?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ärvdabalken (ÄB) regleras hur den bortgångnes arv ska fördelas om inte frågan har reglerats i ett testamente. Av din fråga framgår inte att din far har skrivit ett testamente, därmed kommer mitt svar utgå från att ett sådant inte finns.Efterlevande makes arvI ärvdabalken finns regler om efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Din mor blir efterlevande make om din far går bort. Denna regel innebär att din fars kvarlåtenskap kommer att tillfalla din mor vid hans bortgång. Det finns dock ett undantag till denna regel och det är om den bortgångne maken har särkullbarn. I en sådan situation har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt, denna rätt kan dock särkullbarnet välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Av frågan framgår att din mor har två särkullbarn men att din far enbart har två gemensamma barn tillsammans med din mor, regeln om särkullbarn är därmed inte tillämplig vid bortgången av din far. Om din far går bort kommer alltså din mor att ärva all din fars kvarlåtenskap.Efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderättEfterlevande make kommer att ärva egendomen med så kallad "fri förfoganderätt". Detta innebär att din mor har rätt att fritt bestämma över egendomen, dock med undantaget att hon inte får testamentera bort den (3 kap. 2 § första stycket ÄB).Gemensamma bröstarvingar får vänta på sin "tur"Gemensamma barn har en så kallad efterarvsrätt på den levande makens kvarlåtenskap, vilket innebär att du och ditt syskon har rätt att få ut arvet efter er far efter att er mor går bort (3 kap. 2 § ÄB). Er mors särkullbarn har inte någon rätt att få ut arv från er far. För att veta hur stort arvet är efter er far är det lämpligt att göra en kvotdelsberäkning (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Jag ska nu ge ett exempel på hur en sådan beräkning går till.BeräkningsexempelFaderns kvarlåtenskap 1000 000 krModerns egendom 2000 000 krNär fadern går bort ärver modern 1000 000 kr med fri förfoganderätt, hon har nu en egendom på totalt 3 000 000 kr som hon kan göra vad hon vill med. Faderns kvarlåtenskap utgör 1/3 av moderns egendom och denna kvotdel ska vid moderns bortgång tillfalla faderns bröstarvingar. När modern går bort efterlämnar hon 4 500 000 kr. Faderns bröstarvingar har rätt till 1/3 av denna kvarlåtenskap, dvs. 1500 000 kr. Eftersom det är en andelsrätt kan arvet från fadern både öka och minska beroende på hur mycket modern efterlämnar vid hennes bortgång.Moderns arv beräknas för sig. De resterande 2/3 av moderns kvarlåtenskap (den del som inte utgör faderns kvarlåtenskap) kommer att delas mellan moderns bröstarvingar, dvs. i er situation mellan både särkullbarn och gemensamma barn.SammanfattningsvisOm det inte finns ett testamente gäller följande. Vid din fars bortgång kommer din mor att ärva din fars kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär exempelvis att din mor kommer att ärva din fars andel av huset. När din mor går bort kommer du och ditt syskon (gemensamma bröstarvingar) dela lika på den andel av din fars kvarlåtenskap som finns kvar. Du, ditt syskon och din mors två särkullbarn kommer vidare att dela på er mors kvarlåtenskap (den del som finns kvar bortsett från er fars kvarlåtenskap).Med vänlig hälsning,

Bodelning mellan sambor med gemensam bostad

2020-09-21 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo ska separera, hon har flyttat ut från vår gemensamma bostad. hon tycker nu att jag ska betala för halva huset vilket i mina ögon blir lite galet.Min ex- sambo tjänar nämligen betydligt med pengar än jag så känns det inte riktigt rätt att drygt 50% av min lön ska försvinna när endast 25% av hennes lön försvinner om vi delar huskostnaderna rakt av.Vad gäller i detta scenario?Tacksam för svar! :)
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är möjligt för parter i ett samboförhållande att avtala om hur fördelningen ska se ut vid en eventuell separation, detta kan göras genom att skriva ett samboavtal (9 § sambolagen). Av din fråga framgår det inte om ni har något samboavtal, jag utgår därmed från att ett sådant avtal inte finns och då gäller sambolagens regler. Jag utgår även ifrån att ni äger 50 % var av den gemensamma bostaden.Samboegendomen ska delas lika vid separationNär ett sambopar separerar ska en bodelning göras och samboegendomen delas lika mellan parterna (8 § och 14 § sambolagen). Vad som anses med samboegendom är bostad och bohag (3 § sambolagen), resterande egendom som exempelvis bil och fritidshus faller utanför och ska inte delas lika. Den sambo som behöver bostaden mest är den som får ta över bostaden vid en bodelning, om det anses lämpligt. Denne sambo har då rätt att få egendomen, dvs. bostaden, avräknad på sin andel av den totala samboegendomen (16 § andra stycket sambolagen). Den som övertar bostaden kan även välja att lämna motsvarande belopp i pengar till den andra sambon (17 § sambolagen).Sambor som äger en fastighet tillsammansNär en bodelning ska göras utan samboavtal räknas inte uppdelningen av fastigheten som en försäljning, utan den är "fiktiv". På grund av detta kommer inte heller någon kapitalvinstskatt att betalas av den sambo som blir utköpt, det vill säga din sambo. Det är därmed viktigt att ni tar hänsyn till detta vid beräkningen av värdet som ska delas lika mellan er. Beräkningen ska se ut såhär:Bostadens marknadsvärde - latent skatt på kapitalvinsten - mäklarkostnaderSammanfattningsvisEr fastighet utgör samboegendom och ska enligt sambolagen delas lika, att ni har olika ekonomisk situation påverkar inte uppdelningen. Eftersom ni inte har ett samboavtal som reglerar annat gäller dock att ni ska dra av den latenta skatten på kapitalvinsten och andra kostnader (exempelvis mäklarkostnader) som kan uppstå vid försäljning. Eftersom det inte finns tillräckligt med information i din fråga kan jag inte göra någon vidare uträkning.Med vänlig hälsning,

Kan man anmäla socialtjänsten för att ha skrämt ett barn?

2020-09-21 i Barnrätt
FRÅGA |Får socialen skrämma min femåriga dotter med att ta henne från hennes föräldrar? All oro är obefogad, de har varken i egna förhör med henne eller genom polisens förhör med henne fått någon anledning över huvudet taget att fortsätta utreda, allt de har är en orosanmälares lögner om oss att gå på. Min dotter kommer orolig till mig efter att de har pratar med henne bakom min rygg, jag är inte anklagad för något, och säger att de kan ta henne från mig och att det är socialtanten som har skrämt henne med detta. Kan jag göra en Jo anmälan på detta? Hon har nu seperationsångest till mig och vågar inte ens låta mig åka och handla själv, och hon kommer till mig på nätterna, så hon har märkbart blivit mycket oroad och skrämd av socialtanten. Hur är detta att se till barnets bästa? Vad kan jag göra? Mvh
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Får socialtjänsten skrämmas?Av förvaltningslagen framgår regler om god förvaltning som gäller för förvaltningsmyndigheter. (1 § andra stycket förvaltningslagen) Socialtjänsten är en sådan myndighet. En myndighet får bara vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. En myndighet ska vara saklig och opartisk. (5 § förvaltningslagen).När socialtjänsten utför åtgärder som rör barn ska barnets bästa alltid beaktas. (1 kap. 2 § socialtjänstlagen) Efter att socialtjänsten fått in en orosanmälan ska de göra en förhandsbedömning och besluta om de ska inleda en utredning eller ej. Socialtjänsten har ett långtgående utredningsansvar och behöver inte vårdnadshavarnas samtycke för att göra sin utredning. (Prop. 2012/13:10, s. 55) Samma dag som orosanmälan kommer in ska Socialtjänsten också göra en skyddsbedömning. (11 kap. 1a § socialtjänstlagen)Om socialnämnden utreder ett barns behov av skydd eller stöd ska den ske så att ingen i onödan utsätts för skada eller olägenhet. (11 kap. 2 § socialtjänstlagen) Utredningen ska ske snabbt och vara klar inom 4 månader om inte särskilda skäl föreligger. (11 kap. 2 § andra stycket socialtjänstlagen) Den som blir utredd ska få veta det, om det inte finns särskilda skäl som talar emot det. (11 kap. 2 § tredje stycket socialtjänstlagen) Exempel på särskilda skäl kan vara om man misstänker att brott mot barnet har begåtts eller att barnet uttryckligen önskat en viss åtgärd. JO har dock kommenterat att det inte får röra sig om någon längre tid. (Prop. 2012/13:10, s. 61) Vid en sådan utredning om ett barns behov av skydd eller stöd får ett barn höras utan att vårdnadshavaren är närvarande eller har gett sitt samtyckande till det. (11 kap. 10 § tredje stycket socialtjänstlagen) Att göra en JO-anmälanJO har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och författningar samt fullgör sina uppgifter i övrigt. (1 § andra stycket lag med instruktion för riksdagens ombudsmän). Både statliga och kommunala myndigheter räknas dit. (2 § lag med instruktion för riksdagens ombudsmän) Socialtjänsten är alltså en av de som JO kan granska. Alla som upplever att de har blivit felaktigt behandlade av en myndighet eller en tjänsteman på en myndighet har rätt att göra en JO-anmälan. Det gör man enklast genom att fylla i en blankett på deras hemsida. Vad kan du mer göra?Ett lämpligt första steg kan vara att göra en anmälan hos inspektionen för vård och omsorg, IVO. De utövar också tillsyn mot myndigheter men är inriktade specifikt på vård- och omsorgssektorn. Är man missnöjd med socialtjänstens insatser kan man fylla i en blankett på IVOs hemsida. IVO är inte skyldiga att starta en utredning efter en anmälan utan prövar behovet utifrån framkomna omständigheter. Sammanfattning och råd Socialtjänsten har medan de utreder ett barns behov av skydd och stöd rätt att prata med barn utan deras vårdnadshavares vetenskap. De är dock bundna av reglerna om god förvaltning och ska ha lagstöd för sina ageranden samt agera sakligt och opartiskt. De ska även agera med hänsyn till barnets bästa. Att skrämma ett barn med att ta det från sina föräldrar låter inte i linje med de principerna. Du kan göra en anmälan både hos IVO och JO. Du kan även kontakta Lawlines duktiga jurister om du vill ha individuell rådgivning i samband med det.Med vänliga hälsningar,

Är ett testamente giltigt om initialerna inte är egenhändigt skrivna?

2020-09-21 i Testamente
FRÅGA |HejJag undrar över ett testamente där signaturerna är korrekta men pagineringen/initialerna ser olika ut på alla på 4 sidor. Är testamentet juridiskt bindande om någon annan fyller i en annan persons initialer? Fältet för initialerna är ej bredvid signaturen utan längst ned till höger på dokumenten. Mvh
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga misstänker du inte att själva testamentet förfalskats, utan bara att någon annan fyllt i testatorn/testatrix initialer (dvs. den som upprättat testamentet). Du undrar därför huruvida testamentet är giltigt då initialerna förmodligen inte är egenhändigt skrivna men där signaturen är korrekt och egenhändigt skriven. Svaret på din fråga är att testamentet är juridiskt bindande, dvs. det har upprättats på korrekt sätt. Anledningen till detta är att ett av kraven som ställs vid upprättande av testamenten, s.k. formkrav, är att testamente skall upprättas skriftligen samt att testator/testatrix ska underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå, dvs. bekräfta att det är dennes underskrift, (se 10 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns alltså endast ett krav på en egenhändig signatur och inte ett krav på egenhändigt skriven initial eller ens ett krav på att det ska vara fråga om ett egenhändigt skrivet testamente. Testamentets giltighet är alltså inte beroende av om initialerna är egenhändigt skrivna eller inte.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Uppsägning av ett tidsbestämt hyresavtal

2020-09-21 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Vi har skrivit en andrahandslägenhet på två år. Från och med 2020/08-01 till 2022/08-01. Vi har tre månaders uppsägning. Hyresvärden sade upp oss 2020/08-24 och nu har vi hittat en lägenhet som måste flytta in på första oktober men nuvarande hyresvärden säger nej ni kan flytta första december. Måste vi bryr oss om uppsägnings tiden och vänta tills december trots att han sade upp oss?Har vi inte rätt att bo i lägenheten till 2022/08-01 och bryr oss om inte hyresvärdens uppsägning?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av frågan vilken typ av boende som ni hyr. Reglerna om uppsägning skiljer sig beroende på om ni hyr en bostadsrätt eller en hyresrätt i andra hand, därmed kommer jag att dela upp mitt svar i två olika delar.Uppsägningstid för andrahandshyra av en hyresrättFrågan regleras i hyreslagen (12 kap jordabalken (JB)). Som framgår av frågan har ni ett tidsbestämt avtal (12 kap. 3 § andra stycket JB). Om hyrestiden är längre än tre månader gäller att uppsägning ska ske tre månader i förväg (12 kap. 4 § andra stycket p.3 JB). Det är dock möjligt att hyresvärd och hyresgäst avtalar om en annan uppsägningstid än den som gäller enligt hyreslagen, om det skulle vara till hyresgästens fördel. Det som gäller är alltså tre månaders uppsägningstid från båda parter. Om du som hyresgäst vill flytta tidigare än så kommer du ändå behöva betala hyran för denna period.Uppsägningstid för andrahandshyra av en bostadsrättOm det är uthyrning av en bostadsrätt gäller reglerna i lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen). I likhet med hyreslagen är det möjligt att avtala om annat om det är till hyresgästens fördel (2 § privatuthyrningslagen). Ett hyresavtal som gäller för bestämd tid upphör att gälla vid hyrestidens slut, dock kan ett sådant avtal även sägas upp före den bestämda tidpunkten. Oavsett vad som har avtalats mellan er har du som hyresgäst rätt till en månads uppsägningstid, medan din hyresvärd har tre månaders uppsägningstid (3 § privatuthyrningslagen).SammanfattningsvisOm ni hyr en hyresrätt gäller följandeOm ni hyr en hyresrätt i andra hand gäller tre månaders uppsägning på ett tidsbestämt hyresavtal (gäller för både hyresgäst och hyresvärd). Er hyresvärd har alltså rätt att säga upp erat avtal för upphörande och ni måste betala hyran för de tre månader som uppsägningen gäller.Om ni hyr en bostadsrätt gäller följandeOm ni hyr en bostadsrätt i andra hand gäller att er hyresvärd har tre månaders uppsägningstid och att ni som hyresgäster har en månads uppsägningstid. Det innebär i praktiken att ni kan säga upp erat avtal tidigare än vad hyresvärden kan. När ni säger upp hyresavtalet gäller att avtalet upphör vid det månadsskifte som inträffar tidigast en månad från uppsägning. Om ni exempelvis säger upp avtalet den 25 september upphör avtalet därmed att gälla vid månadsskiftet okt/nov. I en sådan situation behöver ni alltså bara betala hyran för oktober och inte för november.Med vänlig hälsning,

Ärver man en förälder trots ingen kontakt?

2020-09-21 i Laglott
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1Jag föddes för 60 år sedan och har inte träffat min far, dock har han erkänt faderskapet och betalat underhåll. Hade jag ingen rätt att bli kontaktad när han dog och ärva något?
Sazan Anwar |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som ansvarar över att kontakta anhöriga till en avliden och om du har rätt att ärva din far trots att ni inte har haft någon kontakt.Kontakt efter dödsfallNär en person dör övergår alla ägodelar, avtal och skulder till ett så kallat dödsbo. I samband med att din far gick bort blev du dödsbodelägare till hans dödsbo. Det framgår inte av din fråga om din far var gift, sambo, eller hade andra barn. Men, om så var fallet är partnern och övriga barn också dödsbodelägare. Det är vanligen dödsbodelägarna som ska kontakta dig.Ärver man en förälder trots ingen kontakt?Bestämmelser om arvsrätt regleras i Ärvdabalken [ÄB].Som bröstarvinge tillhör du den första arvsklassen och det är du som i första hand ska ärva efter din far, 2:1 ÄB. Enligt 7:1 ÄB har bröstarvingar en lagstadgad rätt till laglott, dvs. rätt att ärva hälften av sin arvslott. Genom denna bestämmelse anses att bröstarvinge fått skydd för åtminstone hälften av vad bröstarvingen skulle ha rätt till enligt lag. Med detta sagt har du som bröstarvinge alltid rätt till din laglott. Detta gäller trots att du inte haft någon kontakt med din far.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Vänligen,