Förstärkt laglottsskydd vid arvlåtares gåva till maka
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att använda mig av Äktenskapsbalken (ÄktB) samt Ärvdabalken (ÄB) för att besvara din fråga.
Allmänt om situationen
Syftet med ett äktenskapsförord är för makar att avtala sinsimellan om egendomsförhållande som gäller nu, eller ska gälla framtida förvärv (7 kap. 3 § ÄktB). Din pappa och hans fru kan fritt upprätta äktenskapsförord där fruns tillgångar ska vara enskild egendom, dvs egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Du skriver däremot att din pappa på sin dödsbädd via ett äktenskapsförord gav sin fru två miljoner kronor. Om din pappa skrev över tillgångar till sin fru på sådant sätt så var det troligast ett gåvobrev och inte ett äktenskapsförord. Detta är såklart beroende av att jag tolkat din fråga rätt. Jag kommer fortsättningsvis utgå från att din pappa via ett gåvobrev gav sin fru två miljoner kronor och att dessa via äktenskapsförord blev fruns enskilda egendom.
Din pappa har rätt att testamentera sin egendom hur han vill. För det fall att testamentet skulle inskränka på din laglott har du rätt att påkalla jämkning av testamentet för att få ut din laglott (7 kap. 3 § ÄB).
Som du skriver blir den centrala frågan vare sig din pappa har minimerat ditt arv på ett lagligt sätt, eller om du kan åberopa det förstärkta laglottsskyddet.
Förstärkt laglottsskydd
Det försärkta laglottsskyddet gällande gåvor hittas i 7 kap. 4 § ÄB. För att det förstärkta laglottsskyddet ska vara tillämpligt, krävs att gåvan givits i samband och anledning av gåvogivarens dödsfall. Gåvans syfte ska kunna jämställas med testamente.
Det kan sägas att det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt i två olika typer av situationer när arvlåtaren har gett gåvor:
- När arvlåtaren vet att denne snart ska dö och därför väljer att ge bort sin kvarlåtenskap genom gåvor och på så sätt minskar de tillgångar som finns kvar att senare fördela genom arv.
- När arvlåtaren ger bort en gåva, men med villkor om att denna får fortsätta nyttja egendomen så länge den lever. Exempelvis att arvlåtaren ger bort sitt bostadshus till någon annan, men bor sedan kvar där fram till sin död.
Arvlåtaren syfte ska på något sätt vara att försöka ordna arvet efter sig. Vill bröstarvinge mot gåvotagare göra gällande denna rätt, skall han väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. Vid laglottens beräkning skall värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen.
Ett exempel följer.
En arvlåtare har efterlämnat tre barn A, B och C samt en kvarlåtenskap på 120 000 kr. Han har under livstiden till en person X gett 180 000 kr under sådana omständigheter, att 7 kap. 4 § ÄB blir tillämplig. För laglottens beräkning ska kvarlåtenskapen och gåvan sammanräknas, därvid summan blir 300 000 kr. Arvslotten för varje barn blir då 1/3 därav eller 100 000 kr (2 kap. 1 § ÄB) och laglotten hälften av arvslotten eller 50 000 kr (7 kap. 1 § ÄB). Summan av laglotterna är 150 000 kr och kvarlåtenskapen endast 120 000 kr. Följaktligen ska X återbära sammanlagt 30 000 kr, dvs. 10 000 kr till vart barn.
Det förstärkta laglottsskyddet är alltså beroende av att laglotten faktiskt blir inskränkt på grund av gåvan.
Sammanfattning
Jag kan inte ge dig några specifika beräkningar, men det är fullt möjligt att du kan nyttja dig av det förstärkta laglottskyddet. Jag råder dig till att göra några beräkningar med ovan exempel som mall för att se om det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt, och isåfall hur stor summa som ska återbäras.
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning,
