Måste jag anlita en jurist i arvstvist?

2019-07-09 i Laglott
FRÅGA |Make avled. Vi har testamente. Hans särkullbarn kan väcka talan angående kränkning av deras laglott. Dödsboet har skulder. Måste jag anlita jurist?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Av din fråga framgår inte riktigt om särkullbarnen har väckt talan angående kränkning av laglotten eller att du är orolig för att så kommer att ske. Det finns ingen skyldighet att anlita en jurist. Däremot kan det vara en god idé att göra så, dels för att få hjälp med bodelning m.m., dels för det fall att särkullbarnen anser att deras laglott kränkts.En jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa er om det blir aktuellt. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommmen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Syskonbarns arvsrätt

2019-06-30 i Laglott
FRÅGA |Min morbror och hans fru är båda döda.Dom har testamenterat allt dom äger till Individuell människohjälpVi är två syskonbarn.Några andra släktingar finns inte.Har vi rätt till något arv,laglott,trots testamentet?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) har endast bröstarvingar ett laglottsskydd. Laglottsskyddet innebär att bröstarvingarna alltid har rätt till minst hälften av sin arvslott oavsett om all egendom har testamenterats bort. En bröstarvinge är den avlidnes barn (alternativt dennes barn och barnbarn), enligt 2 kap 1 § ÄB. Syskonbarn har med andra ord tyvärr inte något laglottsskydd. Var och en har alltså rätt att testamentera bort sin egendom som den vill, förutom om det finns bröstarvingar. För vidare rådgivning rekommenderar jag Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå. Hoppas du haft en trevlig helg!

Laglott och arv

2019-06-27 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min faster avlidit. Hon har inga barn och hon har bott kvar i föräldrahemmet tills hon avled. Det finns 3 syskon till henne. En är i livet och två är avlidna. Jag är ett barn till en avliden bror. Det finns ett testamente som går ut på att alla tillgångar, den fasta egendomen, lösöre och besparingar ska tillfalla en kyrklig Lägergård. Jag vill inte godkänna detta. Hur många prosektorn har jag rätt till? VH
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB) som du hittar här. Nedan kommer jag redogöra för den legala arvsrätten dvs. den som gäller om inte ett testamente finns. Av 2 kap 1 § ÄB framgår att det fört är arvingar som ska ärva. Eftersom inga arvingar (barn) finns ska enligt 2 kap. 2 § ÄB föräldrarna ärva. Om någon av föräldrarna är död ska arvingarna till föräldern ärva i dess ställe. Vidare framgår att ett syskons arvingar träder i dess ställe om syskonet är avlidet. Detta innebär att syskonen och syskonbarnen till de avlidna syskonen har en arvsrätt. Av 2 kap. 1 § 2 st. ÄB framgår att arvingarna ska taga lika lott. Detta innebär att alla tre syskonen har en arvsrätt om 1/3-del. Barnen till de avlidna syskonen delar således lika på syskonets del (t.ex. om ett avlidet syskon har två barn delar de på 1/3-del dvs. de får 1/6-del var av den totala kvarlåtenskapen). I detta fallet finns det ett testamente som anger att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla en kyrklig Lägergård. En arvinge har däremot rätt att få ut sin laglott som är hälften av arvslotten. För att få ut laglotten måste dock arvingen påkalla jämkning i testamentet, enligt 7 kap. 3 § ÄB. Detta innebär att du vid t.ex. bouppteckningen anger att du jämkar testamentet med anledning av att du vill få ut din laglott. Syskonens arvslott var på 1/3-del vilket innebär att varje syskons laglott utgör 1/6-del av kvarlåtenskapen. Är du ensam barn till ett av de avlidna syskonen övertar du hela dennes del dvs. 1/6-del. Är ni däremot flera barn delar barnen lika på syskonets (deras föräldrars) del. T.ex. om 2 barn blir varje barns del 1/12-del av den totala kvarlåtenskapen (1/6-del delar i 2). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsingar

En bröstarvinge har ju alltid rätt till sin laglott men hur är det med föräldrar?

2019-06-22 i Laglott
FRÅGA |Om man är singel och barnlös ärver ju föräldrar om dessa är i livet. Kan man via testamente i stället testamentera allt till tex en syster? En bröstarvinge har ju alltid rätt till sin laglott men hur är det med föräldrar?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom din fråga handlar om arvsrätt så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB) för att svara på din fråga. Precis som du skriver är det föräldrar som i första hand ärver om en inte har några egna barn (ÄB 2 kap. 2 § första stycket). En kan dock alltid välja att testamentera bort sin egendom om en vill (ÄB 9 kap. 1 §) men med det undantaget att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott om de kräver ut den (ÄB 7 kap. 1 §). Det är bara bröstarvingar som har rätt till sin laglott och föräldrarna i det här fallet har alltså inte rätt att ta ut någon laglott om personen skulle välja att testamentera bort sin egendom. Detta innebär i sin tur att personen i fråga kan göra sina föräldrar arvlösa. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga men om du funderar på något mer får du gärna återkomma. Vänligen,

Bröstarvinges laglott

2019-06-30 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag är bröstarvinge och vill avsäga mig min arvsrätt för att få ut min laglott. Så kan man göra om jag förstått det rätt?Min ena förälder har dött och det har gått mycket pengar till ett av mina syskon från båda mina föräldrar. Summorna är stora men det mesta är för oss andra barn höljt i dunkel. Jag vill nu bli fri från allt framtida tjafs.Vad gör jag om jag inte kommer överens med arvlåtaren om storleken på arvslotten.Kan jag ansöka om en boutredningsman? Eller finns det någon annan möjlighet?
Lars Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den här typen av frågor regleras i ärvdabalken (ÄB).Om jag förstår det rätt så har din avlidna förälder testamenterat bort en stor del av dennes kvarlåtenskap till ett av dina syskon och du undrar nu vad du kan göra för att få ut din del av kvarlåtenskapen.Testamente och laglottGenom testamente kan en arvlåtare sätta den legala arvsordningen åt sidan. Detta betyder att den arvslott som en bröstarvinge i normala fall har rätt till inte kan utkrävas. Testatorns rätt att förordna över sin kvarlåtenskap begränsas däremot av bröstarvingarnas rätt till laglott. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som hade tillfallit dig som bröstarvinge om testamente inte hade upprättats (7 kap 1 § ÄB).Laglotten utfaller inte automatiskt utan du som bröstarvinge måste begära jämkning av testamentet (7 kap 3 § ÄB). För att få rätt till laglott måste jämkning begäras inom sex månader från det att du som bröstarvinge blivit delgiven testamentet. Gör du inte detta förlorar du din rätt till laglott. En sådan begäran om jämkning kan ske antingen direkt till testamentstagaren eller genom att du väcker talan mot denne (7 kap 3 § tredje stycket ÄB).SammanfattningBröstarvingarna ska dela lika på arvlåtarens kvarlåtenskap, dessa delar kallas för arvslotter (2 kap 1 § ÄB). Genom att upprätta testamente kan arvlåtaren sätta denna ordning åt sidan, dock med vissa begränsningar. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott vilken motsvarar halva arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Detta gör att en bröstarvinge inte kan göras helt arvslös genom testamente. För att få ut laglotten måste du som bröstarvinge begära jämkning inom sex månader, antingen genom att vända dig direkt till testamentstagaren (ditt syskon i detta fall) eller genom att väcka talan mot denne (7 kap 3 § tredje stycket ÄB). Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Om inte så är du välkommen att ställa en ny fråga.Vänligen,

Barns arvsrätt och närvaro vid bouppteckning

2019-06-30 i Laglott
FRÅGA |Hej!! Min svärfar har en styck stuga som han gett som gåva till sitt barnbarn, Samt ett hus som han gett som gåva till sin andra dotter, min fru får ingenting.. har min fru rätt till något arv överhuvudtaget??? Hon fick ingenting efter sin mammas bortgång heller?? Och på bouppteckningen så står det att min fru var närvarande men det var hon inte, är detta lagligt??
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill få reda på följande: 1) Vad barn har för arvsrätt gentemot sina föräldrar; 2) Vad det finns för regler gällande närvaro vid bouppteckning. För att svara på din fråga kommer ärvdabalken (ÄB) vara den lag vi tittar i.Barn till den avlidne är som huvudregel de första att ärva, de utgör den så kallade första arvsklassen. I denna huvudregel anges även att likadelning mellan barnen ska ske om det finns flera barn till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Detta är som sagt bara en huvudregel och det finns således en rad undantag från den. Det är nämligen så att om den avlidna var gift så ska den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Vad som sedan sker är att barnen till det gifta paret ärver sin först avlidna förälder och den sist avlidna föräldern först efter den sist avlidnes död (3 kap. 2 § ÄB). Vidare får föräldrar inte testamentera bort sina barn helt och hållet. Det är nämligen så att barn till avlidna alltid har rätt att få sin laglott. Denna laglott utgörs av hälften av det värde som barnet annars genom lag skulle haft rätt till, som beskrivits ovan, den så kallade arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Vad som ges till ett barn under förälderns livstid ska räknas som förskott av arv, om det inte uttryckligen i gåvobrev eller liknande framgår att gåvan inte ska utgöra ett förskott. Detta förskott ska avräknas vid arvsdelningen (6 kap. 1 § ÄB). Vad gäller bouppteckningen ska alla arvsberättigade kallas till möte i god tid (20 kap. 2 § ÄB). Alla som närvarar ska skrivas ner i protokoll och om det är någon som inte närvarar ska det finnas bevis på att en kallelse skickats ut till denna dödsbodelägare i god tid inför mötet (20 kap. 3 § ÄB). Görs inte detta är bouppteckningen inte giltig och får göras om. Sammanfattning För det första har din fru rätt till arv efter sin mor, men det finns inget krav på att hon ska få ut det direkt. Istället är det så att din fru har rätt att få ut sitt arv efter sin mor och sin far först efter sin fars bortgång. Dock gäller, om testamente inskränkt din frus arvslott, att hon bara ska få sin laglott från sin mor respektive sin far. Detta har hon enligt lag rätt till. För det andra ska din frus syster avräkna huset från sin arvslott vid deras fars bortgång. Vad gäller barnbarnens rätt till stugan är det så att de ska avräkna värdet på denna vid arv om de blir arvsberättigade vid din frus fars bortgång. Din frus far har rätt att testamentera bort så mycket av sin egendom att bara barnens laglotter, hälften av vad de annars hade haft rätt till, finns kvar i dödsboet. Bouppteckningen är att anse som ogiltig om det är så att din fru inte blev kallad och inte valde att självmant avstå från att närvara. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Föräldrarna ger bort allt till syskonet - arvslös?

2019-06-22 i Laglott
FRÅGA |Jag har nyligen upptäckt att mina gamla föräldrar systematiskt under en 15-årsperiod överfört stora summor pengar, samt äganderätten till sin egen villa, motorbåt, 2 bilar, sommarstuga, och andra värdefulla tillgångar till min bror (helsyskon), och även till hans 2 minderåriga barn, som får egna stora återkommande pengagåvor insatta på sparkonton. Jag uppskattar att mina föräldrar redan överfört över 10 miljoner, då särskilt fastigheterna är värda mycket.I de flesta fall har de upprättat gåvobrev för den fasta egendomen som specifikt anger att gåvan ej skall ses som förskott på arv (trots att mina föräldrar fortfarande nyttjar egendomen som de skrivit över).Vad göra?
Cornelia Hansen |Hej och tack för din fråga!De regler som rör din fråga finns i ärvdabalken. Huvudregeln är att en person får ge bort sin egendom under sin livstid som den vill, men genom reglerna om förskott på arv, jämkning av testamente och förstärkt laglottsskydd har en bröstarvinge ett visst skydd.Just nu kan du inte göra något men vid en förälders bortgång finns flera skyddsregler. Förskott på arv Förskott på arv innebär att en gåva från en förälder till en bröstarvinge ska avräknas från den bröstarvingens arv vid förälderns död. Man utgår från att en gåva ska ses som ett förskott, men ett gåvobrev med föreskrift om motsatsen eller andra omständigheter kan medföra att det inte ses som ett förskott (6 kap. 1 § ÄB). Du skriver att den fasta egendomen har haft föreskrift i gåvobrev om att det inte ska vara förskott på arv, det innebär alltså att regeln inte kan tillämpas i de fallen. Om det finns egendom som dina föräldrar givit bort utan en sådan föreskrift kan det ses som förskott på arv och då kan du vid den första förälderns dödsfall begära avräkning av de gåvornas värde (6 kap. 1 § andra stycket ÄB). Om det inte kan avräknas helt från den första förälderns arv får gåvorna också avräknas från din brors arv när den andra föräldern går bort. Avräkning innebär att om t.ex. den avlidne förälderns egendom är värd 1 miljon kr, men 500 000 kr givits bort under livstiden, ska man låtsas som att förälderns egendom var värd 1,5 miljoner kr och därefter dela den. Om ni är två bröstarvingar och föräldern inte har testamente ska ni dela hälften, vilket innebär att du får 750 000kr (1,5 miljoner/2) medan din bror bara får 250 000kr (1 miljon – 750 000) eftersom det egentligen bara finns 1 miljoner i dödsboet (2 kap. 1 § ÄB). Jämkning av testamente Som du säkert vet har en bröstarvinge rätt att få ut sin laglott som är hälften av dennes arvslott, i ditt fall ¼ av en förälders egendom om ni är två bröstarvingar (7 kap. 1 § ÄB). Om någon med en bröstarvinge testamenterar bort sin egendom så att bröstarvingen får för lite kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, vilket kan bli aktuellt i ditt fall om dina föräldrar vill göra dig arvlös. Du måste påkalla jämkningen inom 6 månader från att du delgivits testamentet (7 kap. 3 § och 14 kap. 4 § ÄB).Förstärkt laglottsskydd Även om fastigheterna eller annat inte kan ses som förskott på arv kan värdena av gåvorna ev. läggas tillbaka ändå. För det krävs att en gåva skett på ett sätt som kan jämföras med ett testamente, antingen genom att givaren (dina föräldrar) behåller den största nyttan av egendomen eller genom att givaren trodde att den låg för döden (7 kap. 4 § ÄB). Om de till exempel bor kvar i en fastighet så det finns det en chans att regeln är tillämplig. Det spelar alltså ingen roll för just den är regeln om det finns en föreskrift om inget förskott på arv. För att göra den här regeln gällande kan du jämka (7 kap. 3 § ÄB) och du har ett år på dig från dödsboets bouppteckning (7 kap. 4 § ÄB). Regeln innebär att när din laglott beräknas ska värdet av gåvorna som träffas av regeln läggas tillbaka till dödsboet. Om en förälder givit bort totalt fem miljoner av gåvor som de behållit nyttan av, blir beräkningen av din laglott: (förälderns egendom som den faktiskt har kvar + fem miljoner från mitt exempel) / 4 = din laglott. Jag dividerar på fyra då jag utgår från att det finns två bröstarvingar (laglotten är hälften av arvslotten).Hoppas att du fick svar på din fråga!

Har barnbarn rätt till laglott om deras förälder avlidit?

2019-06-21 i Laglott
FRÅGA |Hej Jag har 2barn men en är avliden Den avlidna har 4 barn Tyvärr har kontakten blivit dålig med de 4barnen En av dem har lämnat landet Min fråga Kan jag testamentera min lägenhet till min son utan att de fyra kan ha synpunkter?
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline! För att kunna svara på din fråga måste vi kika på ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser. Det finns ingen bestämmelse som hindrar dig från att testamentera bort din egendom. Det enda hindret som finns är att dina barn alltid rätt till en del av sitt arv, detta kallas laglott (ÄB 7 kap 1 §). Laglotten utgör ½ av hela arvsrätten och inte ½ av någon specifik del av arvet. Eftersom ett av dina barn har avlidit men har efterlämnat 4 barn så träder dessa in i ditt barns ställe (ÄB 2 kap 1 §). Detta innebär att de 4 barnen har rätt att dela på den laglott som ditt barn hade rätt till. Alltså: din son, som är i livet, har rätt till sin laglott som är 25% av ditt arv och de 4 barnen har rätt till deras förälders laglott som också är 25 % av ditt arv (de delar alltså på 25%). För dig betyder detta att du kan testamentera lägenheten till din son men de 4 barnen kan ha synpunkter. Om lägenheten är så pass stor del av ditt arv att det skulle vara en del av deras laglott kan de jämka testamentet och då ha rätt till sin laglotts del, (ÄB 7 kap 3 §). Om de inte jämkar testamentet inom 6 månader så kommer de inte ha rätt till sin laglott, (ÄB 7 kap 3 § 3 st). Sammanfattningsvis så har de 4 barnen möjlighet att ha synpunkter på testamentet om det innebär att deras arv inte är så stor del som deras laglott skulle vara. Som sagt så skulle det krävas att de 4 barnen skulle jämka testamentet för att få ut sin laglott. Du kan såklart testamentera lägenheten till din son ändå. Det finns en chans att antingen de 4 barnen inte kommer jämka testamentet eller så finns det en möjlighet att ditt resterande arv skulle täcka deras laglott och din son skulle ärva lägenheten utan problem. Om det är så att de skulle jämka testamentet skulle din son eventuellt kunna köpa ut deras laglott och på så sätt behålla lägenheten, men det kan jag inte svara säkert på här och nu utan mer information. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Ställ gärna ytterligare en fråga eller hör av dig till vår telefonrådgivning om det är något mer du undrar! Allt gott