Laglottens storlek och egendomsfördelning

2018-09-21 i Laglott
FRÅGA |Arvslott, laglott ?Min far har gått bort. Han var gift (ej med min mor). Det finns inga gemensamma barn. Jag är min fars enda bröstarvinge. Testamente fanns med lydelsen "den som av oss överlever dens andra skall med fri förfoganderätt erhålla all den först avlidnas kvarlåtenskap". Jag har begärt min laglott (och har alltså inte rätt till efterarv)Nu till konkret fråga: hur stor är min arvslott (varav hälften då utgör laglotten)?Boets nettotillgångar ca 5 MSK, Min fars "skiftestillgångar" är på 2,5 MSEK. Vem ska få vad i arvsskiftet?I Bankens förslag till arvsskifte får jag 0,7 MSEK. Är detta riktigt & rimligt ?På förhand tack//
Soroosh Parsa |Arvslott = 100 % av din fars kvarlåtenskap. Laglott = 50 % av din fars kvarlåtenskap.Boets nettotillgångar = din fars och hans makas samlade förmögenhet.Skiftestillgångar = din fars samlade förmögenhet.Dubbelkolla så att skiftestillgångarna inte innefattar några skulder. Undersök också om dödsboet har haft kostnader som dras av från skiftestillgångarna, t.ex. kostnader för förvaltning och jurist. Om inga skulder finns så ska din laglott uppgå till hälften av hans förmögenhet, dvs. 1,25 MSEK. Vem som får vad bestäms av dödsbodelägarna, vilka verkar vara du och din fars fru. Om inget framgår av testamente, så har ni inte rätt till specifik egendom; ni har rätt till ett visst värde. Ni får själva föreslå fördelning. Hör gärna av dig till mig enligt kontaktuppgifter nedan om du upptäcker att 0,7 MSEK fortfarande inte stämmer efter eventuella avdrag.Soroosh Parsa / soroosh.parsa@lawline.se

Är det möjligt för en bröstarvinge att begära jämkning av en gåva och därigenom få ut sin laglott?

2018-09-15 i Laglott
FRÅGA |När pappa avled fanns inga tillgångar i boet. Den fastighet vi trodde han ägde hade han gett två av sina barn i gåva. Fastigheten var vid gåvotillfället värd 1 500 000,-. Vi är totalt fem bröstarvingar till pappa. I gåvobrevet står inget om om gåvan ska räknas som förskott på arv eller inte. Kan vi begära jämkning av gåvan och på så vis få vår laglott? Hur räknas den i så fall? När mor avled fanns inga tillgångar i hennes bo, om det har någon betydelse.
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan besvaras med regler som finns i ärvdabalken (ÄB). Är det möjligt att begära jämkning av gåvan? Jämkning är enligt 7 kap. 4 § ÄB möjligt om en gåva leder till att en eller flera bröstarvingar inte får ut sin laglott. Detta gäller under förutsättning att gåvan kan liknas vid ett testamente. Följande två exempel visar vilka typer av gåvor som kan jämkas. Exempel ett: En person ger bort sin fastighet som gåva till en av sina arvingar. Personen bor emellertid kvar i fastigheten fram till sin död. Det verkliga syftet med gåvan var alltså inte att arvingen skulle ta över fastigheten vid gåvotillfället utan först vid givarens död. Detta innebär att gåvan egentligen fyllde samma funktion som ett testamente. Om det finns ytterligare arvingar som på grund av gåvan inte har fått ut sin laglott så kan de vända sig till tingsrätten och begära att gåvan jämkas enligt 7 kap. 4 § ÄB. Exempel två: En person är döende och väljer därför att ge bort sin fastighet i gåva till en av sina arvingar. Gåvan är motiverad av att personen ligger på sin dödsbädd och fyller därför samma syfte som ett testamente. Det är då möjligt att begära jämkning enligt 7 kap. 4 § ÄB om gåvan leder till att en eller flera arvingar inte får ut sin laglott. Jämkning av gåva måste begäras inom ett år ifrån att bouppteckningen efter den avlidne har avslutats. Hur beräknas laglotten? Laglotten beräknas som hälften av din ursprungliga arvslott. Beräkningen sker egentligen utifrån fastighetens värde vid dödsfallet. Eftersom din fråga inte innehåller någon information om detta så kommer jag istället att illustrera beräkningen genom att använda fastighetens värde vid gåvotillfället. Exempel: Om din far inte hade gett bort sin fastighet i gåva så hade du och resterande bröstarvingar fått var sin arvslott till ett värde motsvarande 1/5 av fastighetens värde vid dödsfallet. Din arvslott hade alltså uppgått till 1 500 000 * (1/5) = 300 000 kr. Laglotten uppgår till hälften av din arvslott, alltså: 300 000/2 = 150 000 kr. Sammanfattningsvis 1. Du kan vända dig till tingsrätten och begära jämkning under förutsättning att gåvan kan liknas vid ett testamente. Du måste begära jämkning inom ett år från den tidpunkt då bouppteckningen efter din far avslutades. 2. En jämkning av gåvan ger dig rätt till din laglott. Laglottens värde uppgår till hälften av din arvslott. Arvslotten beräknas som fastighetens värde vid dödsfallet delat på antalet bröstarvingar. Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan min förälder testamentera min del av arvet till mitt barn?

2018-09-14 i Laglott
FRÅGA |Jag undrar om det är giltigt när min avlidna förälder har skrivit i sitt testamente att min del av arvet ska gå till min dotter i stället för till mig? (Vi är flera andra dödsbodelägare förutom oss två). Mvh
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).En arvlåtare har möjlighet att själv bestämma vad som ska hända med sin kvarlåtenskap efter denne har avlidit. Detta gör arvlåtaren i ett giltigt testamente. Ett giltigt testamente ska vara skriftligt och bevittnas av två personer (10 kap. 1 § ÄB). Är ett testamente giltigt, ska alltså den kvarlåtenskap som arvlåtaren lämnar efter sig fördelas i enlighet med dess vilja i testamentet. Om det är något som är otydligt i testamentet ska tolkning av testamentet i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med testatorns vilja (11 kap. 1 § ÄB).Bröstarvingars rätt till laglott inskränker dock arvlåtarens rätt till att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap. Detta innebär att arvlåtarens barn alltid har rätt att få ut sin laglott trots att arvlåtaren vill något annat i sitt testamente. Laglotten utgör hälften av arvslotten och fås ut genom att bröstarvingen begär jämkning av testamentet (7 kap. 1, 3 §§ ÄB). Dina föräldrar har alltså möjlighet att testamentera bort din arvslott till vem de vill eftersom de själva har rätt att bestämma vad som ska hända med sin kvarlåtenskap. Du har dock alltid rätt att få ut din laglott, alltså hälften så mycket som du skulle fått ut om det inte funnits något testamente. Denna del får du ut genom att begära jämkning av testamentet.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Avsägning av laglotten till förmån för barn

2018-09-12 i Laglott
FRÅGA |Kan man,och hur går det till om man vill avsäga sej sin laglott till förmån för sina barn?
Hashim Mohammed Ritha |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall en bröstarvinge (du i detta fall) kan avsäga sig sin laglott.Svaret på frågan finner vi i Ärvdabalken(ÄB). I 17 kap. 2§ ÄB framgår att en bröstarvinge kan göra en arvsavsägelse. Det ska vara skriftligt och ske hos arvlåtaren. I fråga om laglott krävs att bröstarvingen får skälig kompensation för att avsäga sig sin laglott, dvs ersättning som ungefär motsvarar laglottens storlek. I lagen nämns dock även att det är möjligt att avsäga sig sin laglott utan att få skälig kompensation, nämligen genom att egendom som motsvarar laglottens värde tillfaller dina barn genom arv.Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att en bröstarvinge kan avtala bort både sin arvslott och laglott under förutsättningen att skälig kompensation betalas ut till arvingen(du) eller arvingens barn.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Ha en bra dag!

Förstärkt laglottsskydd: när kan en gåva likställas med ett testamente?

2018-09-17 i Laglott
FRÅGA |Jag har en fråga om förstärkt laglottsskydd. Min farfar och farmor ägde en sommarstuga, som min farfar och pappa byggde tillsammans. Farfar uttryckte ofta att hans vilja var att stugan skulle gå i arv i generationer. Farfar dog 1988 och farmor ägde då stugan själv. Dock så delades somrarna alltid upp mellan min pappa och hans syster (bröstarvingarna). Inga bekymmer så långt alltså! 1998 fick min pappa en svår demensdiagnos som präglade hela hans liv fram till hans död 2011, och från det året var vi inte välkomna att disponera stugan längre. Min farmor dog i år och det framkom då att hon gett stugan som gåva till min faster strax efter att pappa fick sin diagnos. I gåvobrevet står det att gåvan ej ska ses som förskott på arv. Men med tanke på när gåvan ägde rum, är det enligt mig ett solklart sätt att se till att "tömma" min pappas arvslott. Frågan är då följande; kan jag hävda min pappas rätt på något sätt? Är det ens lönt att försöka dra detta i domstol?
Simon Wikström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regeln om förstärkt laglottsskydd återfinns i 7 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB) och syftar till att hindra att laglottsskyddet kringgås genom att en gåva i vissa fall kan likställas med ett testamente.När används det förstärkta laglottsskyddet?Bestämmelsen blir aktuell i i två typfall:1) Den första situationen är när en gåva sker på ett sådant sätt att syftet med gåvan får anses vara att fördela kvarlåtenskapen (dvs att ordna successionen). För detta krävs antingen att gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förestående. För att en gåva i en sådan situation ska likställas med testamente krävs att det inte gått för lång tid mellan gåvan och dödsfallet. 2) Den andra situationen tar sikte på gåvor där gåvogivaren behållit den huvudsakligen nyttan av den bortgivna egendomen, t ex om denne förbehåller sig nyttjanderätten eller avkastningen till en bortgiven fastighet fram till sin död.Hur går man vidare?För att göra gällande din rätt måste du väcka talan mot gåvotagaren inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades, annars går rätten till talan förlorad.SammanfattningEftersom fastigheten gavs bort till din syster redan 1998, medan din farmor dog i år, kan en situation som i exempel 1 inte anses vara för handen. Det verkar inte heller som att din farmor behållit den huvudsakliga nyttan av fastigheten fram till hennes död (se exempel 2). Utifrån det du skrivit i din fråga har jag därför svårt att tro att du med framgång kan åberopa regeln om förstärkt laglottskydd.Med vänlig hälsning,

Om jag testamenterar bort mina tillgångar till enbart den ena av två bröstarvingar, måste den andre bröstarvingen acceptera detta?

2018-09-15 i Laglott
FRÅGA |Vad händer. Jag har 2 bröstarvingar. Om jag i mitt testamente skriver att jag från och med angivet datum skänker delar av/hela mitt bohag till den ena bröstarvingen med flera (barnbarn, barnbarnsbarn med flera)att disponeras först efter min bortgång. Måste den andre bröstarvingen acceptera detta eller ?
Beatrice Krig |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Tvingande regler om bröstarvinges rätt till sin laglottUtgångspunkten är att en testators (den som skrivit testamentet) vilja ska respekteras och att det som står i testamentet ska följas. Normalt sett ska de lagregler om arv som finns i ärvdabalken (ÄB) bara aktualiseras när en person inte lämnat ett testamente efter sig. Det finns dock vissa tvingande regler som ska gälla även då det finns ett upprättat testamente. Ett exempel på sådana tvingande regler är de som gäller bröstarvingars rätt till laglott. Bröstarvingar är de närmsta arvingarna och deras arvslotter är lika stora, ÄB 2 kap. 1 §. Detta innebär att om det finns två bröstarvingar ska de dela lika. Detta är utgångspunkten. En bröstarvinge har enligt lag rätt till åtminstone halva sin arvslott, och det kallas laglott, ÄB 7 kap. 1 §.Det innebär att även om du som testator skulle vilja att hela arvet enbart tillfaller den ena av dina bröstarvingar kommer alltså den andra bröstarvingen att kunna begära att få sin laglott. Detta görs genom att denne begär jämkning av testamentet inom 6 månader efter att hen delgivits om testamentets innehåll, ÄB 7 kap. 3 § 1 st och 3 st.Sammanfattningsvis är svaret på din fråga nej. Den andra bröstarvingen behöver inte acceptera att bli helt utan arv, då denne har en lagstadgad rätt till sin laglott (halva arvslotten), ÄB 2 kap. 1 § och ÄB 7 kap. 1 §. Med vänlig hälsning,

Min pappa vill att bara jag ska ärva huset, är det möjligt?

2018-09-13 i Laglott
FRÅGA |Hej, tacksam för råd i denna fråga. Jag har 2 systrar där vi har samma pappa. Varken jag eller pappa har kontakt med mina systrar. Min pappa äger ett hus där det inte finns några lån. Han vill att bara jag ska ärva huset, men vill bo där så länge han lever. Kan man lösa detta på något sätt?
Linn Gerhardsson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Frågor om arv och hur arv fördelas regleras i ärvdabalken., förkortat ÄB. Jag kommer nedan att göra en redogörelse för den reglering som är aktuell för din fråga. Längre ner finner du också ett sammanfattande svar.Som utgångspunkt gäller att en förälder inte kan göra något av sina barn arvslösa. En bröstarvinge har alltid rätt att vid sin förälders bortgång, ur hens kvarlåtenskap, få ut sin laglott. Laglottens storlek är halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. För ditt fall betyder det du och dina två systrars respektive laglotter utgör 1/6 av er pappas kvarlåtenskap. Ni har minst rätt till 1/6 vardera. Denna rätt som tillfaller bröstarvingar är absolut och kan inte undantas med ett testamente. Om din pappa skriver ett testamente om hur han vill att sin kvarlåtenskap ska fördelas, kommer testamentet att förlora sin giltighet till den del som någon bröstarvingarna inte skulle få ut sin laglott (på grund av att "för mycket" kvarlåtenskap är borttestamenterad). För att testamentet ska bli ogiltigt krävs dock att man som bröstarvinge bevakar sin rätt och jämkar testamentet inom sex månader från det att delgivningen av testamentet skett, 7 kap. 3 § ÄB. Vad som händer om jämkning sker är är att du som testamentstagare måste betala dina systrar så mycket som återstår för att de ska få ut sina laglotter. Om din pappa skulle välja att ge bort fastigheten till dig i gåva, men med förbehållet att han vill bo kvar där tills han dör, kommer denna gåva likställas med ett testamente från din pappa, 7 kap. 4 § ÄB.. Eftersom en sådan gåva likställs med testamente kan dina systrar begära jämkning även här (inom ett års tid från bouppteckningen). I det fallet kan du också bli skyldig att betala ersättning till dina systrar för det fall att de inte skulle få ut sina laglotter ur din pappas kvarlåtenskap. När denna regeln i ärvabalken blir tillämplig beräknas dock laglotten på ett annorlunda sätt, nämligen som om gåvan aldrig hade ägt rum. Laglottens storlek kan då uppgå till ett högre värde. Svar på din frågaDet är möjligt att göra så att bara du ärver fastigheten efter din pappa. Detta kan göras genom att din pappa skriver till testamente till förmån för dig. Genom att göra dig till testamentstagare blir enbart du berättigad att ärva huset. Detta möjliggör också att din pappa kan bo kvar i fastigheten under sin livstid. Denna lösningen aktualiserar inte heller regeln om förstärkt laglottsskydd. Dock kan du som testamentstagare bli skyldig att utge ersättning till dina systrar för det fall att de inte skulle få ut sina laglotter ur den kvarlåtenskap som återstår (alltså efter att huset räknats bort). Bröstarvingars rätt till sina laglotter är absolut. Som sagt, så till vida dina systrars laglotter inte äventyras genom testamentet är det inga problem att skriva ett sådant till förmån för dig. Skulle de inte få ut sina laglotter måste du betala så mycket som återstår för att de ska få ut de belopp de har rätt till. Hoppas att du fick svar på din fråga och annars är du varmt välkommen att ställa en ny!

Hur gör man för att få ut sin laglott?

2018-09-10 i Laglott
FRÅGA |Jag har för avsikt att föra klandran mot min mors testamente angående hennes önskan om att jag ska avstå av min laglott till min syster och att en gåva på 200 kkr ska avräknas mig vid arvsskifte. Min syster har genom testamentet erhållit halva kvarlåtenskapen samt ingen avräkning på sin laglott på liknande gåva om 200 kkr.Hur ska jag gå till väga med överklagande?
Simon Wikström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga hittar vi ärvdabalken (ÄB). Som jag förstår det undrar du hur du får ut din laglott då testamentet inskränker din laglott. Då blir det fråga om något som kallas jämkning. Ett Klander av testamente blir endast aktuellt om du ifrågasätter testamentets giltighet, t ex till följd av formfel, att det upprättats under tvång eller att testatorn inte varit behörig att förordna över kvarlåtenskapen.Jämkning av testamenteI de fall då ett testamente inskränker på en bröstarvinges laglott måste denne, för att få ut sin laglott, påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Det måste göras inom sex månader från att du blivit delgiven handlingen i en bestyrkt avskrift. Om jämkning inte påkallas före tidsfristens utgång blir testamentet gällande trots att det kränker din laglotten.Hur går du tillväga?För att få ut din laglott måste du alltså påkalla jämkning. Det kan ske genom att meddela din syster om anspråket. Om din syster inte vill acceptera din begäran kan du välja att väcka talan mot henne i domstol (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Talan väcks genom att du lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,