Hur mycket får särkullbarnen om de begär sin laglott?

2020-07-13 i Laglott
FRÅGA |Min make har avlidit. Han har 3 barn, särkullbarn . Jag har inga.Det finns ett testamente att jag ska sitta i orubbat bo. Hans barn har skrivit på om arvsavstående. Jag vet att det inte gäller juridiskt och att de har rätt att få ut sin laglott om de önskar det.Om de vill ha sin del nu så tror Jag att jag får 75% av boet och att hans barn får dela på resterande 25%. Tänker jag rätt då ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Den del som tillfaller den avlidne maken i bodelningen utgör vederbörandes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen ligger till grund för arvet. Om arvlåtaren var gift är utgångspunkten att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver sin förälder först när den efterlevande maken avlider. Om det finns särkullbarn har dessa däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Basbeloppsregeln går före eventuellt testamente och särkullbarn. Även om den avlidne testamenterat bort sin egendom till annan har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I det fall du beskriver skulle de tre särkullbarnen ärvt kvarlåtenskapen efter sin far, om det inte fanns testamente. Eftersom det finns ett testamente måste särkullbarnen påkalla jämkning av testamentet för utfående av sin laglott. Jämkning måste påkallas inom sex månader efter att särkullbarnet tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Påkallas jämkning har särkullbarnet rätt att få ut hälften av det den skulle ärvt. Eftersom det finns tre särkullbarn skulle de utan testamente haft rätt till 1/3 av sin fars kvarlåtenskap, laglotten är 1/6 av detta. I ditt fall kan det innebära att du får 75% av allt och särkullbarnen 25% vid begäran om laglott. Det blir dock något missvisande med sådan beräkning då det dels är beroende av om alla särkullbarnen påkallar jämkning (vart och ett måste själv påkalla jämkning), dels om det finns någon enskild egendom. Som synes enligt inledningen ska inte enskild egendom ingå i bodelningen. Det kan innebära att om din make hade sådant som var enskild egendom ingår det inte och hans kvarlåtenskap kan vara större än din, likväl som att du kan ha enskild egendom innebärande att din del efter bodelningen är större än din avlidne makes. Det mest korrekta svaret är att utan testamente har särkullbarnen rätt till 1/3 av kvarlåtenskapen efter sin far (din makes andel i bodelningen) och att laglotten utgör 1/6 av kvarlåtenskapen.Vid uppdelning av arv, och eventuella tvister därom, kan det alltid vara en god idé att anlita en jurist som företräder en och är behjälplig. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att ärva min portugisiska far?

2020-06-30 i Laglott
FRÅGA |Hej!Jag är född och uppvuxen i Sverige med svenskt medborgarskap. Min mamma som var svensk dog tidigt. Jag växte upp hos mina morföräldrar.Min portugisiska pappa flyttade när jag var barn tillbaka till sitt hemland Portugal.Han har två ytterligare barn i Portugal som alltså är mina halvsyskon i senare äktenskap.Min far dog för flera år sedan. Jag har kontaktat min styvmor.Men jag har inte fått ärva någonting. Kan detta vara i sin ordning? Borde jag inte få ärva min pappa även om jag vuxit upp utan honom i Sverige?Vänlige
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline,För att besvara din fråga kort: så länge din far hade svenskt medborgarskap, har du rätt att ärva honom även om du ej vuxit upp med honom eller övriga omständigheter. Detta i och med att svenska arvsregler faller in så länge som svenskt medborgarskap finns. I sådant fall har du rätt till 50 % av arvet från hans tillgångar genom din så kallade laglott som faller in i egenskap av hans barn. Du bör därmed kontakta de portugisiska myndigheterna för att få mer klarhet. /Vänligen,

Kan man göra sina barn arvslösa?

2020-06-25 i Laglott
FRÅGA |Min farfar vill göra min pappa arvslös. Min farfar har två barn, min pappa och en till son.Min farfar har uttryckt att han vill göra min pappa arvslös och har skrivit något typ av dokument (kanske testamente) för två år sedan. Har min farfar rätt att göra detta? Det gäller både en stor mängd skog och hus + tomt. Vad har min pappa rätt till? Och kan man bestrida detta?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan man göra sina barn arvslösa?I svensk rätt kan man inte göra sina bröstarvingar (barn) arvslösa. Bröstarvingarna har alltid rätt till minst sin laglott vilket motsvarar hälften av det de skulle varit berättigade till enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Om din farfar inte upprättat testamente tillämpas den legala arvsordningen på hans kvarlåtenskap. Har han två barn fördelas det lika mellan dem och barnen ärver således 50 % vardera (2 kap. 1 § ÄB). Hur kan arvsrätten påverkas av ett testamente?Arvsrätten kan inte skrivas bort från din farfars sida, men han kan begränsa den för exempelvis din pappa genom ett testamente. Genom ett testamente kan din farfar föreskriva att han inte vill att den legala arvsordningen ska tillämpas på hans kvarlåtenskap och att han exempelvis vill att din pappa bara ärver sin laglott eller att han inte ärver alls. Eftersom de är två barn motsvarar deras respektive laglott 25 % av hela kvarlåtenskapen som de alltid har rätt till som minsta arv enligt lag. Om din farfar skulle skriva att han inte vill att din pappa ärver alls kan din pappa ändå utkräva sin laglott genom att påkalla jämkning av testamentet och på så sätt få ut sin laglott. Din pappas lagliga rätt till sin laglott går alltså före din farfars vilja att göra din pappa arvslös. Om din farfar upprättat ett testamente som föreskriver att din pappa inte ska ärva något kan han påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att han delgavs testamente. På så sätt kan han ändå få ut sin lagstadgade laglott som han har rätt till (7 kap. 3 § ÄB). Det finns inget formellt som hindrar din farfar från att upprätta ett testamente som säger att din pappa inte ska ärva något, men om han gör det kan alltså din pappa påkalla jämkning av testamentet och ändå få ut arv trots testamentet. SammanfattningEnligt svensk lag kan man inte göra sina barn arvslösa, så din farfar kan inte undgå att din pappa har rätt att ärva honom. Även om din farfar upprättar ett testamente till din pappas nackdel kan din pappa påkalla jämkning av testamentet och på så sätt få ut sin laglott vilket är det minsta arvet man har rätt till enligt svensk lag. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Får barnbarnens laglott kränkas genom gåva eller testamente?

2020-06-03 i Laglott
FRÅGA |Makar avlider samma dygn, deras son dog 2015 medan dottern lever. Sonen har 3 barn.När sonen dog skrev föräldrarna över allt på dottern.Hur blir det då vid bouppteckningen? Har inte sonens barn arvsrätt? Det finns ett hus i en liten by och bankmedel.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Jag är osäker på om du menar att makarna har skrivit ett testamente där dottern ska ärva allt, eller om de har givit bort all sin egendom till henne i gåva. Därför ska jag nedan besvara båda dessa fråga.Tillämpliga lagrumFör att besvara din fråga måste vi använda oss av Ärvdabalkens (ÄB) bestämmelser.Barnbarnen har arvsrätt i sonens ställeNär makarna dör lyder lagen att det är deras barn (bröstarvingar) som ska dela lika på arvet. Om något av barnen är avlidet ska dennes barn träda in i sin förälders ställe, vilket innebär att de tre barnbarnen har rätt till sonens arv, 2 kap. 1 § ÄB.Om inget testamente finns ska alltså dottern få hälften och de tre barnbarnen dela på den andra häften av arvet efter makarna. Barnbarnens rätt till laglott vid ett eventuellt testamenteOm det däremot finns ett testamente måste man förhålla sig till detta, såvida inte testamentet kränker något av barnens (eller barnbarnens) rätt till laglott. Om testamentet exempelvis skulle säga att dottern ensamt ska ärva allting har barnbarnen rätt att påkalla jämkning inom sex månader från delgivandet av testamentet för att få ta del av sin laglott. Laglotten består av halva arvet som makarna lämnar efter sig, vilket innebär barnbarnens laglott är häften av denna laglott, medan den andra hälften av laglotten är dotterns laglott. Detta innebär alltså att ett testamente i detta fall där makarna väljer att fördela sitt arv till dottern, endast kan innefatta 75 % av deras totala kvarlåtenskap. De övriga 25 % tillhör barnbarnen såsom laglott om de påkallar jämkning, 7 kap. 1-3 §§ ÄB.Barnbarnens rätt till laglott om dottern har fått kvarlåtenskapen i gåva/förskott på arvOm det istället är så att makarna har gett bort all sin egendom till dottern skulle det innebära att det inte finns något arv kvar till barnbarnen. Detta skulle räknas som ett förskott på arvet till dottern alternativt gåva, 6 kap. 1 § ÄB. Barnbarnen har även här en skyddad rätt till sin laglott, vilket innebär att det som dottern har fått i gåva ska räknas samman med kvarlåtenskapen för att kunna fastställa hur stor laglotten blir. Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet för att betala ut deras laglott kan de begära att få ut denna genom att väcka talan i den domstol som makarna tillhörde genom sin hemvist. Detta måste göras inom ett år från bouppteckningens avslutande. Gåvan (eller gåvorna) som dottern erhållit kommer då att återföras till dödsboet i den utsträckning som behövs för att kunna betala ut barnbarnens laglott på 25 % av den totala kvarlåtenskapen (gåvor inräknade), 7 kap. 4 § ÄB.SammanfattningSammanfattningsvis har barnbarnen rätt till att ärva makarna i sonens ställe. Detta innebär att de har rätt till sin laglott, det vill säga 25 % av den totala kvarlåtenskapen. Har makarna kränkt denna laglott genom antingen testamente eller gåva till dottern kan de påkalla antingen jämkning vid testamente eller talan i domstol för att få ut sin laglott. Detta måste göras inom sex månader efter delgivande av testamente respektive ett år efter bouppteckningen avslutats. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp i ärendet är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Är ett testamente som ger ensambarn 25 % av arvet giltigt?

2020-07-03 i Laglott
FRÅGA |Hej, min mormor har gått bort och hon lämnade efter sig 2 miljoner kronor, i sitt testamente har hon skrivit att min mamma alltså mormors enda barn ska ärva 25% och att resterande ska delas lika på barnbarnen.Vi är 4st barnbarn jag och mina 3 syskon. Vilket skulle resultera i 25% till Mamma och 18,775% vardera till oss barnbarn.Är detta juridiskt rätt? har inte min mamma som ensambarn rätt till 50% som bröst arvinge?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som barn har man alltid rätt till sin laglott (7 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Precis som du skriver är din mammas laglott hälften av den summan din mormor efterlämnat i arv, dvs en miljon kronor. Din mormor har dock rätt att utforma sitt testamente som hon vill, för att uttrycka hur hon önskar fördela sina tillgångar efter sin död (9 kapitlet 1 § ärvdabalken). Rätten till sin laglott väger tyngre än rätten att utforma sitt testamente hur man vill. Man får säga att testamentet i sig inte är juridiskt fel, däremot har din mamma rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott (7 kapitlet 3 § ärvdabalken). Slutsatsen blir att din mamma själv kan välja om hon vill följa din mormors önskan om hur arvet skulle fördelas eller så kan hon välja att jämka testamentet för att få ut de pengar som hon är lagligen berättigad. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Kan man testamentera en större del av sina tillgångar till ett av sina barn?

2020-06-30 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min mamma har nyligen meddelat att hon skrivit ett dokument med sin bostadsrättsförening om att när hon dör att hennes son ska få lägenheten som en gåva, dvs att han blir ägare. Vi är tre andra syskon som nu har fått veta detta och undrar vad detta kommer betyda för oss arvsmässigt. Vår mamma ville säkra att vår bror blir ägare till ett boende då han nu endast har en hyresrätt och alla vi andra tre syskon äger våra bostäder.Vad händer med vår arvslott vid mammas död. Med vänlig hälsning
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna kring arv och testamente finner du i ärvdabalken (ÄB). I din fråga så framgår det inte vad för typ av dokument som din mamma har skrivit tillsammans med bostadsrättsföreningen. Därmed utgår jag ifrån att det gäller ett testamente då det är vad som bör användas för att reglera vad som händer med ens tillgångar efter att man går bort. Jag utgår även ifrån att er mor är ogift, då det inte framgår att hon är gift i frågan. Om någon av dessa förutsättningar inte stämmer så påverkas svaret, då är ni välkomna att ställa en ny gratisfråga eller ringa oss för gratis rådgivning över telefon.TestamenteNär man vill bestämma vad som ska hända med ens tillgångar efter sin egen bortgång så är det som behöver skrivas ett testamente. För att någonting ska räknas som ett testamente så finns det formkrav, dessa återfinner du i 10 kap ärvdabalken, där det viktigaste framgår av 10 kap 1§ ÄB. Där framgår det att det krävs att testamentet ska vara skriftligt, samt att det ska finnas två vittnen. Samt att den vars testamente det är ska skriva under eller vidkänna sin underskrift på samtliga handlingar till testamentet i vittnenas närvaro. Vittnena måste även skriva under testamentet, samt veta att det är ett testamente som de skriver under. De behöver dock inte vara medvetna om innehållet i testamentet.Om det är ett testamente som din mamma upprättat med hjälp av 2 personer ur bostadsrättsföreningen som vittne så bör det därmed uppfylla kraven för att vara ett giltigt testamente enligt 10 kap 1§ ÄB.LaglottNär det kommer till hur detta skulle påverka er andra syskon så är det viktiga ur juridisk synvinkel huruvida detta påverkar er laglott eller ej. Enligt 7 kap 1§ ÄB så är ett barns laglott halva deras arvslott. Detta innebär att ni barn gemensamt har laglig rätt att ärva hälften er mors tillgångar om hon inte är gift. Denna laglott ska sedan delas lika mellan er syskon. Om ni är fyra syskon innebär detta att ni har rätt till 12,5 % var av tillgångarna som er mor lämnar efter sig. Om bostaden är testamenterad till en av er syskon och testamentet uppfyller kraven för att vara ett testamente enligt ärvdabalkens tionde kapitel så måste man även se till er andra syskons laglotter. Vilket innebär att om det inte finns andra tillgångar som er mor lämnar efter sig till ett värde som innebär att ni andra tre kan få ut era 12,5% av er mors totala tillgångar så kan ni andra begära jämkning av testamentet. Den del av er mors tillgångar som är utöver er barns laglott får hon testamentera till vem hon vill, till exempel er bror. Exempel 1:Om er mor totalt efterlämnar tillgångar på 2 miljoner kronor, varav bostaden är värd 1 miljon kronor och övriga tillgångar 1 miljon kronor. Då har er bror fått ärva 50 % av er mors tillgångar, men det finns fortfarande kvar tillräckligt mycket för att ni tre andra ska få era 12,5% om 250 000 kr var som ni har lagstadgad rätt till enligt 7 kap. 1 § ÄB. Då kan ni inte begära jämkning av testamentet även om ni upplever det som orättvist att er bror har fått ärva mer än er andra. För utöver den del som ni barn har laglig rätt att ärva så får er mor testamentera de andra tillgångarna till vem hon vill.Exempel 2:Även nu efterlämnar er mor 2 miljoner kronor, men denna gång är bostaden värd 1, 3 miljoner kronor och övriga tillgångar 700 000 kronor. Då finns det inte tillräckligt mycket pengar kvar efter att er bror har fått bostaden för att ni övriga tre syskon ska få er laglott om 250 000 kr var. Utan det saknas 50 000 kr för att täcka upp för eran lagstadgade arvsrätt. Då kan ni begära jämkning av testamentet för att få ut er laglott.Jämkning av testamenteFör att kräva sin laglott om det inte finns tillräckligt mycket tillgångar kvar efter att er bror har ärvt bostaden så behöver var och en av er tre andra syskon begära jämkning av testamentet enligt 7 kap 3§ ÄB. Detta behöver ni göra inom sex månader efter att ni fått testamentet. Därav är det viktigt att agera i tid, annars förlorar ni er rätt till att begära jämkningen. Det är även viktigt att förstå att det inte räcker med att en av er begär jämkning, för man begär enbart jämkning för sin del. Därav måste alla tre begära jämkning för att alla tre ska kunna få ut sin laglott. Ni begär jämkning genom att antingen berätta för er bror att ni kräver er laglott och hur mycket pengar som saknas för det eller genom att väcka talan mot honom genom en stämningsansökan.Mina råd till er:-Fråga er mor om det är ett testamente som hon skrivit, så ni är medvetna om vad det är för dokument som finns.-Om detta känns som något som kan skapa osämja bland er syskon så föreslår jag att ni alla försöker sätta er ned och prata med er mor medan hon fortfarande lever. Då kan frågetecken fortfarande rätas ut istället för att lämnas obesvarade. Samt att det finns möjlighet att komma fram till en lösning där bråk undvikes.-När er mor går bort var noga med att ha koll på vilka tillgångar som finns vid bouppteckningen och om eran laglott kränks så agera inom 6 månader och begär jämkning av testamentet.Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga och jag önskar er varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Kan jag åberopa det förstärkta laglottsskyddet?

2020-06-06 i Laglott
FRÅGA |Jag är ett särkullsbarn som anser att storleken på min laglott kränkts. Min far avled i januari 2020 och hade då enligt min mening, genom äktenskapsförord och gåvobrev ordnat successionen med avsikten minimera mitt arv. Jag vill därför gällande detta åberopa förstärkt laglott enligt ÄB 7:4. Vad tror ni om den möjligheten?När min far ingick sitt andra gifte om skrevs äktenskapsförord mellan honom och hans nya fru där det framgår att vars och ens egendom ska vara enskild. 1970 får min far hälften av en större gård som enskild egendom i ett gåvobrev. Dock får han rätt att genom äktenskapsförord göra om gåvan till giftorättsgods. 1995 i november görs detta, vilket innebär att hälften av det han äger övergår till hans hustru. I och med detta försvinner hälften av hans tillgångar från min laglott. 1999 skänks gården till mina halvsyskon. Då framgår bl a att om en gåvotagare skulle avlida utan bröstarvinge ska gåvan återgå till helsyskon. Denna skrivning upphör dock att gälla genom ett tillägg som skrivs 2009. 2016 avlider min fars hustru. I hennes bouppteckning står det att hennes tillgångar är enskild egendom medan det för min far står att hans del är giftorättsgods trots gåvobrevet från 1995.De bodde på gården hela sina liv. Min far var vid gåvotillfället 66 år och jordbruket var redan utarrenderat. De stora gåvor av konst och lösöre som sedan ägde rum 2011 tyder också på att gåvan av gården inte hade någon större betydelse för deras privatekonomi.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet förstärkta laglottsskyddet framkommer, precis som du själv anför, av 7 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Skyddet innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott.En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående) (2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. genom att behålla nyttjanderätten och bo kvar i en fastighet som bortskänkts)I ditt fall tolkar jag det som att eventuell kränkning av laglotten inte skett när din far legat för döden eller trott att den var förestående, utan eventuellt utifrån att han skänkt bort tillgångar och därefter ändå behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Om så är fallet, och det inkräktar på din laglott, kan gåvomottagaren vara skyldig att återbära så mycket av egendomen att du får ut din laglott. För det fall att du vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste du väcka talan därom inom ett år från att bouppteckningen avslutades.Tyvärr går det för min del, och utifrån den information du delgett oss i frågan, inte att göra någon bedömning om huruvida du har möjlighet att nå framgång med talan om kränkning av din laglott och ett åberopande av det förstärkta laglottsskyddet. För en sådan bedömning krävs att bouppteckningen gås igenom, hur stor din laglott är samt att det granskas vilka gåvor som skett och under vilka förutsättningar. Min rekommendation om du vill undersöka dina förutsättningar för att väcka talan är att du anlitar en jurist som går igenom allt detta och råder dig vidare. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Testamentera bort laglott och styra arv

2020-05-31 i Laglott
FRÅGA |Hej, kan man testamentera bort en laglott? T ex ett gift par, inga barn, båda har syskon eller syskonbarn i livet som närmaste. Maken dog för 40 år sedan, makan har upprättat ett testamente där hon vill att hennes sida(syskonbarn) ska få hela arvet. Kan man verkligen göra så? Maken som dog för 40 år sedan har syskon som har rätt till 50%. Hur fungerar det?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Lagen säger att bröstarvingar ärver i första hand och ska ha lika lott enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar är arvlåtarens avkomlingar i nedstigande led, alltså barn, barnbarn och så vidare. I lagens andra kapitel finns det fler regler om vem som ärver av arvlåtaren om det inte finns bröstarvingar. Det kommer inte att förklaras i detta svar eftersom frågan handlar om rätt att testamentera bort laglotten och hur regler om laglott och testamente förhåller sig till andra än bröstarvingar. För att frångå den legala arvsordningen kan man upprätta ett testamente och på så sätt lagligt styra arvet (10 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I princip kan man testamentera bort laglotten, men eftersom bröstarvingar alltid har rätt till laglotten, kan bröstarvingen få ut denna genom att påkalla jämkning i testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Jämkning ska framställas inom sex månader efter det att man fått ta del av testamentet. Svar på din frågaEtt testamente är alltså ett sätt att frångå den legala arvsordningen och styra arvet som man själv vill (med undantag från laglotten). I exemplet du skrev i frågan finns det inte bröstarvingar och därför kan personen testamentera arvet till sin egen sida (sina syskonbarn) eller på det sätt personen vill. Det är alltså endast bröstarvingar som har en lagstadgad rätt att ärva av arvlåtaren. Lagen ger bröstarvingar skydd för åtminstone hälften av vad bröstarvingen skulle ha rätt till enligt lag, alltså arvslotten. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,