Laglott och Testamente

2020-10-22 i Laglott
FRÅGA |Om en maka dör och testamenterar allt till ett särkullbarn trots att hon har 3 gemensamma barn med sin make, har ju de gemensamma barnen rätt till sin laglott som jag uppfattat är 50% av arvslotten och bröstarvingarna kan kräva jämkning så de får ut sin laglott. Testamentet är väl inte ogiltigt om alla formkrav följts? Kan bröstarvingarna kräva jämknig trots att det är omyndiga?Går de gemensamma barnens laglotter då till maken eftersom han har förtur till makans arv före de gemensamma barnen, eller får barnen arvet direkt då det motsatsvis står i testamentet att hon inte vill att sin make ska ärva, om jag tolkat det rätt. Jag vet att särkullbarnet kan kräva sitt arv direkt men andra regler gäller för gemensamma barn. Makan har 900 000 kr giftogodsrättMaken har 400 000 kr giftogodsrätt All egendom är giftogodsrätt och inga enskild egendom. 900.000+400 0000/2= 650 000 kr/varKan makan göra så att maken endast får 4*basbeloppet av makens andel och ta resten till sig själv för att sedan dela upp för sina 4 barn? Maken skulle då få basbelopp*4 och resten som blir över av 650 000 gå till makan och fördelas på barnen.Eftersom hon ville att särkullbarnet skulle ärva mer, går det? Eller hur ska arvet fördelas?
Ranya Eliassi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du vill veta om det är riktigt att de gemensamma barnen har rätt till sin laglott trots testamentet, att laglotten är 50% av arvslotten och om de kan få ta del av denna genom att begära jämkning av testamentet. För att du ska få en tydlig bild av vad som gäller gällande laglotten och testamete kommer jag att dela upp det i rubriker här nedanför. Hur stor är laglottenLaglotten är bröstarvingars (den avlidnas barn) rätt till att få hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § Ärvdabalken) (ÄB). Som förälder kan man därmed inskränka sina barns arvsrätt till hälften. Arvslotten är den del som arvingar har rätt att ärva om det inte skulle finnas något testamente. Storleken på arvslotten beror på antalet arvingar.Laglott och testamenteLaglotten går inte att testamentera bort och den delen av testamentet som inskränker laglotten är ogiltig. Om du och din fru har gemensamma barn har de rätt till varsin laglott. Om din fru har barn som inte är era gemensamma (så kallade särkullbarn) så har de också rätt till sin laglott från din fru, oavsett vad som står i testamentet. Bröstarvingar måste påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från då de blev delgivna testamentet (7 kap. 3 § ÄB) för att behålla sin rätt till laglott. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Hur långt sträcker sig rätten till laglott?

2020-10-18 i Laglott
FRÅGA |Min sambos far har nyss gått bort. Han var gift med en annan kvinna och de har skrivit testamente. De är 3 barn och kvinnan är inte biologisk mor till någon av dem. Min sambo är lite rädd för att hon skall bli helt lottlös pga testamente, men laglotten har hon väl rätt till oavsett? Och kan hon då ta laglotten nu direkt efter hennes pappas bortgång? Hur funkar det och vad bör man göra om man känner som hon gör. Hon känner att kvinnan favoritiser de andra två.Tacksam för svar
Izel Ilyaz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga berör främst arv och Ärvdabalken (ÄB) blir därmed aktuell. Jag uppfattar det som att testamentet är till förmån för din sambos fars efterlevande maka.Din sambo är inte biologiskt barn till din fars fru och blir därmed att betrakta som ett sk. särkullbarn. Rätten till laglott tillfaller endast bröstarvingar, andra arvingar kan göras helt arvslösa genom testamente. Laglotten motsvarar halva arvslotten, alltså hälften av det bröstarvingarna hade ärvt om det inte fanns ett testamente (7 kap. 1 § ÄB). Notera dock att att din sambos laglott räknas på hennes fars kvarlåtenskap (det hans dödsbo hade varit värt efter en bodelning mellan hennes far och hans fru), och inte fruns totala egendom efter testamentet (3 kap. 1 § ÄB).I din sambos fall skulle hon egentligen ha ärvt 1/3 (tre bröstarvingar) av sin fars kvarlåtenskap. Laglotten motsvarar alltså 50 % av 1/3, med andra ord, ca 16,67 %.Vanligtvis får barn till den avlidne vänta med att ta ut sin laglott om testamentet är till förmån för hens efterlevande make, detta gäller dock inte särkullbarn (7 kap. 3 § ÄB). För att få ut sin laglott ska din sambo begära jämkning av testamentet. Denna begäran ska framföras inom sex månader från det att hon blivit delgiven testamentet. Det räcker med att att din sambo talar om sitt anspråk för sin fars efterlevande maka. Skulle hon inte gå med på att ge din sambo hennes laglott måste talan väckas i tingsrätten. Gör hon inte detta inom sex månader förlorar hon sin rätt till laglotten (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).SammanfattningsvisDin sambo har rätt till sin laglott även om hennes far testamenterat bort allt. Hennes laglott kommer att motsvara ca 16,67 % av hennes fars kvarlåtenskap och hon har sex månader på sig från att hon blivit delgiven testamentet.Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan en förälder göra sin avlidna sons barn arvlösa?

2020-10-07 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min pappa är kvar i livet och bor ensam och vill skriva över allt till mig i testamentet kan han det?Min enda bror tog livet av sig för 3 år sedan och han var i ett samboförhållande och har 2 barn efter sig och min pappa vill inte att dom skall få något.
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring testamente och bröstarvingars arvsrätt hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Barn är så kallade bröstarvingar och befinner sig i den första arvsklassen befinner – vid en förälders död har de först rätt till den avlidnes egendom. Är den avlidnas barn inte längre i livet, träder deras barn i deras ställe genom s.k. istadarätt (2 kap. 1 § ÄB). Din brors barn kommer alltså i detta fall träda i hans ställe som bröstarvingar vid din fars bortgång.Arvsinskränkning genom testamenteEn bröstarvinges arv kan inskränkas genom ett testamente, men oavsett testamente så har en bröstarvinge alltid en lagstadgad rätt att få ut sin laglott som utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar och således även bröstarvingars barn kan alltså inte göras helt arvlösa.För att kunna få ut sin laglott krävs det dock att din brors barn påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från det att de har tagit del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB) – gör man inte detta så förlorar de sin rätt till laglotten.Om vi exempelvis låtsas att din far efterlämnar 100.000 kr vid hans död – arvet skulle således fördelas mellan dig och din brors barn som träder i hans ställe och arvslotten skulle således vara 50.000 kr vilket innebär att din brors barn skulle få 25.000 kr vardera. Detta betyder att laglotten är 25.000 kr (50.000/2). Din brors barn har i detta exempel således rätt till 25.000 kr som de kommer dela på.Din far kan alltså inte göra så att din brors barn inte får något ifall barnen påkallar jämkning av testamentet utan han kan endast begränsa arvet till laglotten. Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Ärver man en förälder trots ingen kontakt?

2020-09-21 i Laglott
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1Jag föddes för 60 år sedan och har inte träffat min far, dock har han erkänt faderskapet och betalat underhåll. Hade jag ingen rätt att bli kontaktad när han dog och ärva något?
Sazan Anwar |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som ansvarar över att kontakta anhöriga till en avliden och om du har rätt att ärva din far trots att ni inte har haft någon kontakt.Kontakt efter dödsfallNär en person dör övergår alla ägodelar, avtal och skulder till ett så kallat dödsbo. I samband med att din far gick bort blev du dödsbodelägare till hans dödsbo. Det framgår inte av din fråga om din far var gift, sambo, eller hade andra barn. Men, om så var fallet är partnern och övriga barn också dödsbodelägare. Det är vanligen dödsbodelägarna som ska kontakta dig.Ärver man en förälder trots ingen kontakt?Bestämmelser om arvsrätt regleras i Ärvdabalken [ÄB].Som bröstarvinge tillhör du den första arvsklassen och det är du som i första hand ska ärva efter din far, 2:1 ÄB. Enligt 7:1 ÄB har bröstarvingar en lagstadgad rätt till laglott, dvs. rätt att ärva hälften av sin arvslott. Genom denna bestämmelse anses att bröstarvinge fått skydd för åtminstone hälften av vad bröstarvingen skulle ha rätt till enligt lag. Med detta sagt har du som bröstarvinge alltid rätt till din laglott. Detta gäller trots att du inte haft någon kontakt med din far.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Vänligen,

Får man ge större gåvor och utbetalningar till sina barnbarn?

2020-10-22 i Laglott
FRÅGA |Hej Lawline,Jag har en fråga angående efterarv. En vän till mig var omgift och den fru som han var omgift med dog för en tid sedan. De hade Inga gemensamma barn utan maken hade två barn från tidigare äktenskap och frun, som han var omgift med, hade 2 barn från ett tidigare äktenskap. Enligt testamentet skulle maken ärva sin hustru med fri förfoganderätt. Särkullsbarnen ( Fruns barn ) fick enligt lag ut sin laglott vid arvsskiftet efter sin mamma och resterande del disponeras med fri förfoganderätt av maken. Efterarvskvoten sattes till 2/5.Nu till min fråga. Maken har en bra pension och vill nu under sin återstående livstid ta delar av pensionen och ge till sina egna barnbarn ( från första äktenskapet ), dels med en utbetalning månadsvis på ca 2000 kronor/ barnbarn samt ge generösa gåvor vid jul och födelsedagar ( ca 7000 kr per gång ).Får maken göra vad han vill med sin pension ( även ge bort till de egna barnbarnen ) eller kan efterarvingarna hävda att även de pengar som han gett bort av sin pension skall betalas tillbaka och räknas in vid efterarvet.
Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om maken får fritt förfoga över sin egendom och om bröstarvingarna kan hävda att de pengar som maken har gett bort skall räknas in vid efterarvet. Som huvudregel gäller att man är fri att förfoga över den egendom man äger på det sätt man önskar. Dock så får man inte lov att väsentligt minska sin egendom under sådana omständigheter att det är att likställa med testamente och därmed minska sin kvarlåtenskap vilket leder till en betydligt mindre laglott för barnet än vad denne egentligen skulle erhålla. Regeln om detta kallas för det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ÄB). 7:4 ÄB är alltså en skyddsregel endast för bröstarvingar som får ett laglottsskydd och gäller endast gåvor som givits under sådana omständigheter eller på sådana villkor att de till syftet är att jämställa med testamente. Regeln ger inte full kompensation utan hälften eftersom det är ett laglottsskydd, men regeln är ändå stark eftersom man beaktar värdet vid arvskiftet och det finns en återbäringsskyldighet. Om samtliga omständigheter ligger för handen enligt ovanstående ska de givna utbetalningarnas- och gåvornas värde räknas in i kvarlåtenskapen som fiktiva värde så att laglotten kan beräknas utifrån vad värdet på egendomen hade varit om utbetalningen/gåvan ej hade givits. Om man vill göra gällande att det skett gåvor som inskränkt laglotten och som är att likställa med testamente måste man väcka talan om det inom ett år från det att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB).Sammanfattningsvis: Under tiden man lever är huvudregeln att man är fri att förfoga över sin egendom på vilket sätt man vill. Man kan exempelvis sälja, köpa eller ge bort gåvor av det som man äger. Det finns dock undantag till det. Om man ger bort gåvor på ett sådant sätt att det är att likställa med testamente kan bröstarvingen som anser sig drabbad av att gåvorna givits väcka talan och åberopa det förstärkta laglottsskyddet. Det centrala för bedömningen om det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras är huruvida gåvorna varit att likställa med testamente eller ej och om man kan påvisa att givaren haft för avsikt att ordna successionen genom gåvorna.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur gör man för att begära ut sin laglott?

2020-10-14 i Laglott
FRÅGA |Till vem skall ett särkullbarn göra anspråk på sin laglott?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar hur en bröstarvinge ska göra för begära jämkning av ett testamente (dvs. göra anspråk på sin laglott). Jag förutsätter alltså att det finns ett testamente där särkullbarnets andel av arvet har testamenterats bort. Regler om laglotten hittar vi i 7 kap. Ärvdabalken (ÄB). Hur går man tillväga för att göra anspråk på sin laglott? Jag vill börja med att säga att ett särkullbarn i princip alltid har rätt att få ut sin laglott direkt vid förälderns död. Om ett testamente begränsar en bröstarvinges laglott måste denne begära jämkning av testamentet för att kunna få ut sin laglott (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Detta måste göras senast sex månader efter det att man fick del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). För att få ut sin laglott ska man i första hand meddela testamentstagaren (dvs. den som enligt testamentet har rätt till den avlidnes arv). Detta görs förslagsvis vid bouppteckningsförrättningen. Om testamentstagaren inte går med på att ge bröstarvingen sin laglott måste man istället väcka talan vid tingsrätten. Detta görs genom att skicka en stämningsansökan till tingsrätten. Information om hur du skickar in en stämningsansökan hittar du här. Sammanfattning Ett särkullbarn som vill få ut sin laglott ska alltså i första hand meddela detta till testamentstagaren. Om testamentstagaren inte vill lämna ut laglotten är nästa steg istället att väcka talan om stämning vid tingsrätten. Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss igen. Det är också möjligt att boka en tid med någon av våra jurister här. Vänligen,

Kan min mamma ge bort egendom utan att jag får skydd för min laglott?

2020-10-01 i Laglott
FRÅGA |Min adoptiv mamma lever.maken död.nu har hon gett bort sitt hus som gåva. Till mina tre barn.kan hon göra så? Jag har ju rätt till min laglott.50 procent kan dom ej testamentera bort? Undrar om hon även kan ge bort alla pengar till sina barnbarn? VH
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får man ge bort gåvor som man vill eller inskränker det på min laglott?Som huvudregel gäller att man är fri att förfoga över den egendom man äger på det sätt man önskar. Dock så får man inte lov att väsentligt minska sin egendom under sådana omständigheter att det är att likställa med testamente och därmed minska sin kvarlåtenskap vilket leder till en betydligt mindre laglott för barnet än vad denne egentligen skulle erhålla. Regeln om detta kallas för det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ÄB). Om samtliga omständigheter ligger för handen enligt ovanstående ska de givna gåvornas värde räknas in i kvarlåtenskapen som fiktiva värde så att laglotten kan beräknas utifrån vad värdet på egendomen hade varit om gåvan ej hade givits. Om man vill göra gällande att det skett gåvor som inskränkt laglotten och som är att likställa med testamente måste man väcka talan om det inom ett år från det att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Om arvlåtaren ger egendom eller pengar till sina bröstarvingar, dvs hennes närmsta avkomlingar i livet, presumeras det vara förskott på arv och ska då avräknas från deras respektive arv vid arvsskiftet (6 kap. 1 § ÄB).Vad innebär det att gåvan ska kunna likställas med testamente?Det centrala för bedömningen av om gåvorna från din adoptivmamma varit giltiga eller om de inskränkt på din laglott är huruvida omständigheterna är så att de är att likställa med testamente. Som exempel på när gåvor kan anses likställas med testamente är exempelvis gåvor som arvlåtaren gör när hen ligger för döden eller gåvor som inte ger några ekonomiska konsekvenser för givaren medan denne är i livet, exempelvis att arvlåtaren ger bort ett hus men behåller nyttjanderätten tills dess att hen avlider. Givaren ska haft som syfte att ordna med successionen. SammanfattningUnder tiden man lever är huvudregeln att man är fri att förfoga över sin egendom på vilket sätt man vill. Man kan exempelvis sälja, köpa eller ge bort gåvor av det som man äger. Det finns dock undantag till det. Om man ger bort gåvor på ett sådant sätt att det är att likställa med testamente kan bröstarvingen som anser sig drabbad av att gåvorna givits väcka talan och åberopa det förstärkta laglottsskyddet. Det centrala för bedömningen om det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras är huruvida gåvorna varit att likställa med testamente eller ej och om man kan påvisa att givaren haft för avsikt att ordna successionen genom gåvorna. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har bortadopterade barn kvar sin arvsrätt?

2020-09-17 i Laglott
FRÅGA |Hej,Ska skriva ett testamente. har två gemensamma barn med min man.Min man har sen tidigare ett barn som han inte har kontakt med sen pojken va en liten bebis.Vi har precis upptäckt att pojken ej har kvar samma efternamn längre och är heller inte gift.Hur kan vi ta reda på om han har blivit adopterad utan att han blir iblandad i detta?ska tillägga att barnet nu är vuxen och är över 18år. om han är adopterad hur blir det med arv? Är min man fortfarande skyldig att ge honom laglott?Tacksam för svar.
Sazan Anwar |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du dels vill veta om barnet är adopterad, dels om barnet i sådana fall är berättigad till arv.Hur vet man om någon är adopterad?Huruvida sonen är adopterad framgår av folkbokföringsdatabasen, som förs av Skatteverket. I enlighet med offentlighetsprincipen har var och en rätt att begära ut en allmän handling hos våra myndigheter, 2:1 TF. Mot bakgrund härav är utgångspunkten att du har rätt att begära ut uppgifter ur folkbokföringsregistret. Dock finns vissa begräsningar av offentlighetsprincipen, 2:2 TF. Enligt 2:2 andra stycket TF ska en begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar noga anges i en bestämmelse i en särskild lag. Sekretessbestämmelserna återfinns i OSL.För folkbokföringsuppgifter finns det en sekretessbestämmelse som stadgar att dessa inte får lämnas ut "om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs", 22:1 OSL. I bestämmelsen uppställs ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. huvudregeln är offentlighet, men det föreligger en möjlighet till sekretess. En uppgift om någon är adopterad är en sådan uppgift som anses vara av känslig karaktär och kan beläggas med sekretess i särskilda fall. Intresset för andra att ta del av uppgifter vägs mot barnets intresse av personlig integritet gällande adoptionen. Handläggaren hos Skatteverket ska göra en sekretessprövning i syfte att bedöma om uppgiften kan lämnas ut. Vid en eventuell begäran av uppgifter har du rätt att vara anonym.Eftersom en bedömning görs i varje enskilt fall kan jag inte ge dig ett rakt svar på din fråga, men jag hoppas att ovanstående information ger dig en större förståelse för vilka intressen som ligger bakom ett beslut om utlämnande av känsliga personuppgifter.Har sonen rätt till arv?Bestämmelser om arvsrätt regleras i Ärvdabalken [ÄB] och bestämmelsen om adoption finns i 4 kap. Föräldrabalken [FB].Enligt 4:21 FB ska den som har adopterats anses vara barn till adoptivföräldern och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Det rättsliga bandet med de biologiska föräldrarna upphör alltså helt vid adoption. Det för med sig konsekvensen att barnet inte har någon arvsrätt till de biologiska föräldrarna vid deras bortfall. Det inkluderar även laglotten. Tvärtom gäller att barn, som inte är bortadopterade, har rätt till sin laglott, 7:1 ÄB.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,