Laglott och testamente

2020-04-05 i Laglott
FRÅGA |Jag och min systerson kommer att ärva mina föräldrar då min syster gick bort för 15 år sedan. Vi har inte haft kontakt på 5 år. Han vill inte ha kontakt med oss och vi vet inte varför. Jag tycker det är fel att hans ska ärva 50 % bara så där. Jag har hört att om mina föräldrar testamenterar mina 50 % så den dagen de går bort, så får han och jag dela på de resterande 50 % men han måste ansöka för att få ut sin del, stämmer det? Kan man göra på något annat sätt? Med vänlig hälsning, Sara
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga så att du undrar hur ni kan göra så att systersonen får en så liten del av arvet som möjligt. Regler om arv hittas i ärvdabalken.Om barnbarns rätt till arvBröstarvingar har alltid rätt till arv då de har rätt till sin laglott. I första hand är bröstarvingar den avlidnes barn. Om den avlidnes barn inte längre är i livet ärver istället detta barns avkomlingar i sin avlidna förälders ställe. Detta innebär att när din syster gick bort trädde sonen in i hennes ställe. Om inget testamente skrivs är regeln att bröstarvingar delar lika på arvet.Det går inte att göra systersonen arvslös men det går att till viss del begränsa hur mycket arv han har rätt till genom att skriva ett testamente. Jag tänkte här först skriva utfallet om testamente inte skrivs och sedan hur utfallet kan bli om testamente upprättas.Inget testamenteOm dina föräldrar väljer att inte skriva ett testamente så kommer du och systersonen att dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken) då får ni 50 % var (arvslotten).TestamenteVäljer dina föräldrar att skriva ett testamente så kan dom undanta en del av arvet från systersonen. Han kommer alltid att ha rätt till sin laglott och den kan inte testamenteras bort (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten. I systersonens fall blir det 25 % av arvet och resterande 75 % av arvet kan föräldrarna testamentera bort hur dom vill (med begränsningen att din laglott på 25 % inte heller får testamenteras bort). Dina föräldrar kan alltså testamentera på så sätt att systersonen endast har rätt till 25 % av arvet.För att systersonen ska kunna få ut sin laglott behöver han begära jämkning av testamentet (7 kap 3 § ärvdabalken). Begära av jämkning ska framföras inom sex månader från det att systersonen blivit delgiven testamentet. Jämkningen sker antingen genom att han riktar sitt anspråk direkt till testamentstagaren eller genom att väcka talan in domstol. Om han inte begär jämkning inom jämkningsfristen förlorar han sit rätt att få ut laglotten.SammanfattningsvisDina föräldrar kan testamentera 75 % till dig. De kan också testamentera 50 % till dig och sedan får ni dela lika på resterande 50 % (då blir det fortfarande så att systersonen får 25 % som motsvarar hans laglott och du får 75 %). Föräldrarna måste dock vara tydliga i testamentet med att de endast vill att systersonen ska få sin laglott(!) och inte sin arvslott.Du har också rätt i att han sedan måste ansöka om att få ut sin del. Han har 6 månader på sig från att han fått testamentet.Frågan om man kan göra på något annat vis så är svaret nej. Det minsta systersonen kan få är 25 %. Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur mycket kan man inskränka ett barns rätt till arv?

2020-03-31 i Laglott
FRÅGA |Min mor har tre barn (inkl. frågeställaren), barn P, A och D. Barn A har helt brutit kontakten med övrig familj, varför mor i sitt testamente vill följande (kan tilläggas att vår far är avliden). Mor vill att Laglotten, hälften av hennes tillgångar, fördelas lika mellan hennes tre barn. Däremot vill hon att resterande halva av allt, det vill säga Arvslotten skall tillfalla och delas lika enbart mellan P och D. Återstår att skriva ett testamente med en formulering som ej kan misstolkas. Jag gör själv ett försök, och hoppas på återkoppling från er! "Undertecknad XX förordnar härmed såsom min yttersta vilja och testamente följande angående min kvarlåtenskap; Att Laglotten, d.v.s. hälften av alla mina tillgångar skall delas lika mellan mina bröstarvingar/barn enligt lag. Resterande del av min Arvslott, d.v.s. den andra hälften av mina tillgångar skall delas lika mellan P och D". // Mvh "P"
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att bröstarvingarna, delvis föräldrarnas barn ärver sina föräldrar och delar lika på kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Var och en av barnen får då ur sin arvslott. Det är möjligt att inskränka en arvslott till hälften genom ett testamente, detta är vad man kallar för laglott och går inte att testamentera bort (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om din mor vill att A endast ska få sin laglott kan hon skriva detta i sitt testamente och sen ge P och D resten av kvarlåtenskapen. Jag förtydligar nedan med ett exempel: P, A och D ärver en kvarlåtenskap på 150.000 kr. Skulle var och en av barnen få sin arvslott hade summan blivit 150.000/3 = 50.000 kr vardera. A har dock fått sitt arv inskränkt genom ett testamente till att enbart avse laglotten. Detta betyder att A ska få hälften av sin arvslott, delvis 25.000 kr. Det går inte att minska den summa A ska få till mindre än 25.000 kr. Laglotten är en lagstadgad rättighet för bröstarvingen vilket betyder att A kan jämka testamentet om det inskränker As rätt till sin laglott (7 kap. 3 § ärvdabalken).Det din mor kan göra är att minska As arv till att enbart avse laglotten. Det som sedan blir över kan hon dela mellan P och D. Utgår vi från exemplet ovan får A 25.000 kr vilket motsvarar laglotten och P och D 62.500 kr vardera. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Jämkning i testamente för att få laglott

2020-03-31 i Laglott
FRÅGA |jämkning av testamentet för utfåedet av din laglott, men att testamentet i övrigtska bli juridisktgällande i förhållandetill di
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att du vill veta huruvida det är möjligt att kräva jämkning av ett testamente endast för utfående av laglotten och i övrigt acceptera testamentet.Din fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB). I svensk rätt har vi en legal arvsordning och arvingarna delas enligt denna in i tre arvsklasser (2 kap ÄB). Den första arvsklassen omfattar arvlåtarens barn. Dessa kallas bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB).En bröstarvinge har alltid rätt att få sin laglott (7 kap 1 § ÄB). För att få ut laglotten krävs dock att bröstarvingen påkallar jämkning i ett testamente. Om bröstarvingen inte inom sex månader efter att denne erhöll del av testamentet påkallat jämkning genom att ge testamentstagaren sitt anspråk tillkänna eller genom att väcka talan mot honom, har bröstarvingen förlorat sin rätt (7 kap 3 § ÄB).Ett testamente ska delges en arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift eller, ifråga om muntligt testamente, protokoll över förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets innehåll. Delgivning behövs dock inte med en arvinge som har godkänt testamentet (14 kap 4 § ÄB).Det är alltså möjligt som bröstarvinge att påkalla jämkning i ett testamente endast för att få ut sin laglott. Övriga delar av testamentet kommer i så fall vara gällande. I 14 kap 5 § ÄB föreskrivs en möjlighet att föra ogiltighetstalan mot ett testamente i sin helhet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag fördela arvet till mina barn?

2020-03-30 i Laglott
FRÅGA |Hej, Undrar om man kan bestämma (via testamente) att fördela arvet (all min egendom) olika efter min bortgång?Till exempel att arvet skall fördelas 60% och 40% mellan mina två barn! Notera att jag är inte gift.
Andreas Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det inget testamente skrivet, kommer dina tillgångar att fördelas lika mellan dina två barn (bröstarvingar). Skriver du däremot ett giltigt testamente så kan du i viss mån reglera hur arvet ska fördelas, även dina barn emellan.Huvudregeln är att dina barn alltid har rätt till sin så kallade laglott. Laglotten är hälften av ditt arv, så eftersom du har två barn kommer barnen alltid ha rätt till en fjärdedel var av ditt arv. Laglotten utgör då hälften av ditt totala arv. Se 7:1 Ärvdabalken. Den andra hälften av arvet kan då fördelas som du själv önskar med ett testamente. Fördelningen skulle i sådana fall kunna vara 25% till Barn X och 75 % till barn Y genom testamentet.Exempel: Anta att en förälder efterlämnar ett arv på 100 000 kr och har två barn. Dessa barn har enligt lag, laglotten rätt till 25 000 kr vardera. Men genom testamentet så kan det ena barnet få 50 000 + 25 000 från sin laglott vilket blir 75 000 kr. Och det andra barnet får då sin laglott på 25 000 kr.Observera att testamentet aldrig kan göra så att ett barn får mindre än 25 000 kr i exemplet. Resterande 50 000 kr kan fördelas hur du vill genom ett testamente.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man upprätta ett testamente som gör att arv undantas från en bröstarvinge?

2020-04-01 i Laglott
FRÅGA |HejVi är gifta föräldrar till två gemensamma barn var av den ena sonen har en CP-skada och utvecklingsstörning och har därför en godman (en av oss föräldrar och senare är vår önska att hans bror ska ta över denna uppgift). Vi vill nu upprätta testamente där sonen med funktionshinder ska undantas i så stor utsträckning som möjligt från arvet efter oss. Är detta möjligt, hur ska vi formulera oss?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagEftersom din fråga berör arvsrätt så är ärvadabalken, härefter förkortad som ÄB, tillämplig. Vem/vilka ärver er? Precis som ni verkar veta innebär den legala arvsordningen att era gemensamma barn kommer att ärva lika efter er båda eftersom de är era bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, och i deras samtidiga närvaro ska testatorn underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift, och därefter ska vittnena bestyrka handlingen med sina namn (10 kap. 1 § ÄB). Det är möjligt att testamentera bort all sin egendom, men en bröstarvinge har alltid rätt till sin så kallade laglott, vilken utgörs av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer honom eller henne (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär i ert fall, om ni har två barn, att en fjärdedel av arvet efter er tillkommer er son. Det krävs dock att bröstarvingen påkallar jämkning i testamentet inom sex månader från det att denne fick del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Förskott på arv och förstärkt laglottsskyddDet finns en möjlighet att ge bort egendom till en bröstarvinge medan man fortfarande är i livet, utan att detta ska räknas till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som har gett gåvan ska fördelas. I praktiken går det till så att värdet av gåvan vid gåvotillfället adderas till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Därefter räknas barnens arvslotter fram. Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet att kompensera för gåvan, får de övriga bröstarvingarna nöja sig med att dela på det som finns i boet. Gåvotagaren har alltså ingen skyldighet att ge tillbaka del av gåvan eller värdet av gåvan för att kompensera sina syskon fullt ut (6:1 – 4 ÄB).Är man osäker på hur den avlidne föräldern tänkte när han eller hon gav gåvan ska den ses som förskott på arv (6:1 ÄB). Om man som förälder inte vill att gåvan ska betraktas som förskottsarv måste man alltså uttryckligen förklara detta, vanligtvis i ett gåvobrev. Det är alltså möjligt för en förälder att i ett gåvobrev ange att gåvan som barnet ska få inte ska ses som ett förtida arv och således inte heller beaktas vid ett arvskifte. Det finns dock en begränsning av ovanstående, och det är det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ÄB). Det förstärkta laglottsskyddet blir tillämpligt om en förälder ger egendom till någon (i ert fall ert andra barn) under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till sitt syfte är att likställa med arv genom testamente. Regeln finns för att förhindra att arvlåtaren kringgår laglottsreglerna genom att ge bort sin egendom innan bortgång istället för att testamentera den. Vid beräkningen av laglotten ska då värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen (7 kap. 4 § ÄB). Detta är ett komplext område med mycket praxis, men det handlar i synnerhet om fall då gåvogivaren väntar döden inom en relativt kort tid och/eller kan väntas behålla nyttan av egendomen fram till dennes bortgång, exempelvis genom att denne får bo kvar på fastigheten. SammanfattningDet är möjligt att testamentera bort all sin egendom. Dock har ens bröstarvingar alltid rätt till sin så kallade laglott, vilket utgörs av hälften av den arvslott som de enligt lag har rätt till. Det går att ge gåvor utan att de ska räknas som förskott på arv, och på så vis justera sin kvarlåtenskap. Man bör dock vara observant på att det under vissa förhållanden kan betraktas som förskott på arv. Är detta något ni funderar på rekommenderar jag er därför att boka tid med en av våra jurister på https://lawline.se/contact. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Hur lång i efterhand kan man få ut sin laglott?

2020-03-31 i Laglott
FRÅGA |Hej, Min far dog för sex år sedan och skrev då i sitt testamente att hans sambo skulle få bo kvar i huset så länge hon önskar och att hans likvida tillgångar skulle användas för bekostande av reparationer och nyanskaffningar. När hon ej längre ville bo kvar i huset skulle det säljas varvid hon och vi fem syskon skulle få 1/6 vardera. Hon bor dock fortfarande kvar och nu är hans tillgångar slut. Hon önskar nu göra ett ganska omfattande underhåll av huset. Hur ska vi lösa detta? Går det att få ut sin laglott såhär långt efteråt?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bröstarvinge som vill ha sin laglott måste jämka testamentet inom sex månader från det att man blivit delgiven testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Delgivning av ett testamente innebär att en kopia av testamentet ges ut till arvingarna efter testators bortgång. Jämkar man inte testamentet inom sexmånadersfristen är det inte längre möjligt att begära ut sin laglott, då blir testamentet gällande så som det är skrivet. Du kan således inte begära ut din laglott flera år efter att testamentet har delgivits. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan jag testamentera bort min dotters laglott?

2020-03-30 i Laglott
FRÅGA |Måste jag skriva testamente om jag vill att min dotters sambo ska ärva hennes laglott efter mej? Hon har skrivit testamente till förmån för honom.
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad är problemet?Jag tolkar din fråga som att du vill testamentera bort din dotters laglott till din dotters sambo. Reglerna kring vad som gäller kring arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Vad säger ärvdabalken?Vem ärver om du går bort? Det finns tre olika arvsklasser som man ärver efter någon. För att kunna gå vidare till nästa arvsklass måste den föregående vara helt uttömd. I första hand ärver dina barn och om de har gått bort dina barnbarn eftersom de ingår i första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär alltså att det primärt är din dotter som ärver efter dig. Är du gift så ärver din make före din dotter om det är ert gemensamma barn och hon måste då vänta tills hennes pappa gått bort innan hon kan ta del av arvet. Är det bara ditt barn så är hon ett så kallat särkullbarn och har då rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 § ÄB).Kan du testamentera bort din dotters laglott? Föräldrars barn inom svensk arvsrätt kallas bröstarvingar. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott oavsett vad ett testamente säger (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgör i regel hälften av all din kvarlåtenskap, alltså hälften av all egendom du äger när du går bort. Det går att skriva en önskan om att bröstarvingar ska avstå från att kräva ut sin laglott, men om din dotter inte vill acceptera den önskan har hon rätt att få ut sin laglott ändå. Det innebär att om du skulle testamentera bort din dotters laglott skulle hon kunna ansöka om att jämka ditt testamente när du gått bort (7 kap. 3 § ÄB). Testamentet blir då ogiltigt i den mån som det inskränker på din dotters laglott. Din dotter måste ansöka om jämkning inom sex månader från det att hon delgivits testamentet, annars blir testamentet gällande trots att det kränker hennes laglott (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). SammanfattningDu kan inte testamentera bort din dotters laglott. Skulle du göra det så kan din dotter jämka testamentet för att få ut sin laglott, men om hon inte gör det inom sex månader så förlorar hon sin rätt till laglotten.Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan en bröstarvinge bli arvslös?

2020-03-27 i Laglott
FRÅGA |Ponera att en familj är i total osämja och alla hatar varandra.Scenariot lyder: En man på 70 år har 3 barn. Samtliga barn hatar honom och han hatar barnen. Barnen hatar varandra också. Ingen pratar med den andra. Mannen på 70 år vill inte att barnen ska få ett öre av honom, så han skriver ett testamente där han skriver att grannen ska få ärva samtliga 5 miljoner som han har på kontot. Mannen dör plötsligt i en hjärtinfarkt. Är testamentet giltigt? Vad gäller? Hur fördelas dessa 5 miljonerna enligt det som står i lag? Behöver hälp
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelser som ger svar på denna fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Vill du följa med i lagrummen medan du läser svaret får du gärna klicka på länkarna eller söka upp lagrummen via internet.Utgångspunkterna för arvFör att ge en kort bakgrund till hur arv regleras kan det vara bra att ha koll på utgångspunkterna för arv. Har ni redan koll på utgångspunkterna kan ni bortse från detta avsnitt.Alla barn till den som lämnar arv efter sig kallas för bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att alla bröstarvingar får en lika stor del av arvet. De här andelarna kallas för arvslotter. Huvudregeln kan dock undvikas om det skrivs i testamentet att alla bröstarvingar inte ska få lika mycket. Gränsen för hur mycket man kan förfördela en arvinge går vid hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Den juridiska termen för var gränsen går kallas för laglott. Det innebär att ni tre syskon som utgångspunkt ska få 1/3 av arvet var, för de fall där det står i testamentet att ni ska få mindre kan ni kräva att ni åtminstone får ut hälften av detta. Alltså kan inte föräldern göra någon bröstarvinge arvlös, och det finns dessutom en gräns för hur testatorn får fördela arvet mellan er.Vidare ska testamentet, enligt 10 kap. 1 § ÄB, upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena och testatorn ska närvara samtidigt när testamentet skrivs under. Det behöver inte vara så att testamentsvittnena känner till innehållet i testamentet, det enda som krävs är att de är medvetna om att det är ett testamente de skriver under.Hur appliceras det här på er situation?Ett testamente har alltså upprättats och testatorn har gått bort. Enligt testamentet som lämnats kvar ska barnen inte få något av arvet utan allt ska gå till grannen. Först och främst kan det vara bra att kontrollera om testamentet är underskrivet på det sätt som krävs enligt 10 kap. 1 § ÄB (annars är det inte giltigt). Är testamentet giltigt formellt sett har dock alla barnen rätt att få ut hela sin laglott ur arvet, det vill säga var sin sjättedel. Hur får man då ut sin laglott? Detta görs genom att man påkallar jämkning av testamentet. Enklast är nog att ni i samband med bouppteckningen meddelar testamentstagaren (grannen) att ni vill ha ut era laglotter. Enligt 7 kap. 3 § ÄB måste ni påkalla jämkning inom sex månader från det att ni delgivits testamentet. Sker inte detta har ni förlorat er rätt att få ut er laglott.Med vänliga hälsningar,