Hur gör jag för att få ut min laglott?

2021-06-22 i Laglott
FRÅGA |Min pappa har gått bort. Han var sambo med en annan kvinna som inte är min mor.Pappa har testamenterat allt till henne.Ska det arvet automatiskt dras ner till 50% och 50% till mig?Måste det avgöras i domstol? Eller blir testamentet ogiltigförklarat och det blir till att komma överens?De hade också en bostadsrätt som hon vill bo kvar i. Kan vi komma överens om värdering Eller måste den utföras skriftligt?
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du anger att din pappa, i ett testamente, har angett att hans sambo ska ärva allt han ägde. Som utgångspunkt har man rätt att förfoga över sin egendom på så sätt att man kan testamentera bort sin egendom till någon annan, även om man har barn. Som barn till en avliden har man dock, trots att det i testamente anges att all egendom ska gå till någon annan, rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av vad man som barn till den avlidne skulle ha ärvt om det inte hade funnits ett testamente (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om din pappa enbart hade ett barn så innebär det att du, om det inte hade funnits ett testamente, skulle ha fått ärva 100 % av din pappas tillgångar. Din laglott utgör därför 50 % av arvet. För att du ska ha rätt till din laglott så måste du påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken). Detta måste göras inom sex månader från det att du delgivits testamentet (7 kap. 3 § 3 st. ärvdabalken). Du kan göra detta genom att du antingen väcker talan mot testamentstagaren eller genom att du informerar testamentstagaren om att du vill ha ut din laglott (observera att det kan vara bra att göra detta skriftligt då tidpunkten kan bli av betydelse om det i framtiden skulle leda till en process i domstol). Om detta inte görs inom tidsfristen så går rätten till laglotten förlorad. Det kan således konstateras att testamentet inte blir ogiltigförklarat bara för att din pappa har testamenterat bort sin egendom till sin sambo. Vad gäller bostadsrätten så finns det inga regler som anger vilken typ av egendom som ska ingå i laglotten. Testamentstagaren och arvingen kan gemensamt komma överens om hur de vill att tillgångarna ska fördelas (23 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom sin pappa bodde tillsammans med testamentstagaren så kan en bodelning enligt sambolagen göras om så önskas. Denna bodelning ska i så fall genomföras innan tillgångarna fördelas (23 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Du kan boka tid på Lawlines hemsida (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar

Förstärkt laglottsskydd gåva

2021-06-10 i Laglott
FRÅGA |Hej, Min vän har en villa som han vill ge bort till mig.Eftersom hans 3 barn har inget intresse för honom och ingen kontakt med honomså vill han inte att barnen ska ärva huset utan han vill att jag ska få den.Som jag har förstått det så är det enklare att göra det innan han dör.Hur skall han göra så att jag kan få villan och att barnen inte har en del av det.Han har banklån på 1.2 miljoner på den.Skulle Ni kunna hjälpa mig hur han skall gå tillvägaTack för svarV
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Var och en har rådighet att förvalta sin egendom på det sätt denne öskar. I 7 kap. Ärvdabalken (ÄB) finns dock regler som reglerar bröstarvingars (den avlidnes barn) rätt till arv genom laglott. Laglotten innebär att ett eventuellt testamente efter den avlidna inte är giltigt i den mån testamentet påverkar bröstarvingens rätt till sin laglott. Storleken på laglotten beräknas genom att halvera det arv bröstarvingen hade varit berättigad om inget testamente funnits. Då det inte är fråga om testamente utan gåva krävs, för att gåvan skall likställas med testamente, att syftet skall vara detsamma som om egendomen istället hade testamenterats, 7:4 ÄB. Två sorters gåvor har ansetts kunna uppfylla detta syfte; gåvor som arvlåtaren skänker bort på sin dödsbädd och gåvor som arvlåtaren kan tänkas ha nytta av fram till sin död trots att den är bortskänkt. Till den senare sortens gåvor har exempelvis räknats fastigheter med villkoret att gåvogivaren utan kostnad kunnat fortsätta bo på fastigheten resten av livet. Vid bedömningen om värdet av en gåva skall ingå vid beräknande av laglott måste således bedömas av vilken karaktär gåvan varit. Om gåvan varit av någon av de ovannämnda sorterna då ska värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen för att beräkna laglottens värde. Regeln i 7:4 BrB finns i syfte att förhindra att en arvlåtare kringgår laglottsreglerna genom att i stället för att upprätta testamente skänker bort sina tillgångar. Detta är s.a.s. ett förstärkt laglottsskydd, vilket ger ett laglottskydd även mot gåvor, dvs. gåvor som till syftet är att likställa med testamente. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Med vänlig hälsning,

När används det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ärvdabalken?

2021-06-09 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag fick under år 2019 en bostadsrätt av min mor i gåva. I gåvobrevet är det angivet att hennes uttryckliga vilja att gåvans värde, vid bortgång hennes och efterföljande arvskifte efter givaren, inte ska avräknas såsom förskott på arv. I gåvobrevet är det angivet att jag har fri förfoganderätt att bestämma överbostadsrätten. Min mamma var då på väg att flytta därifrån för att jag skulle kunna sälja den, men jag tyckte på att hon kunde få bo kvar i avvaktan på ett annat boende för henne. Hon har därefter bott kvar i lägenheten fram tills februari i år 2021, då hon flyttade till ett äldreboende. Hon har fram till hennes flytt hyrt lägenheten av mig till självkostnads pris, enligt ett andrahandshyresavtal. Jag sålde lägenheten maj i år 2021 för 1 550 000 kr och min reavinstskatt blir 320 000 kr, dvs jag har kommer fått en nettovinst om 1 230 000 kr. Min bror avled för ett under 2018 och har en dotter (min mors barnbarn) som min mor haft någon bra relation med , men hon har ju uppenbarligen arvsrätt när min mor avlider. Vad jag kan förstå så kan hon åberopa det sk. förstärkta laglottsskyddet enligt ärvdabalken 7:4 och kräva ut sin laglott efter bostadsrätten när min mor avlider. Min fråga är hur beräknas då värdet i mitt fall av bostadsrätten? Är det efter det att min reavinst betald utifrån försäljningspriset år 2021. Eller är det värdet vid gåvan år 2019 minus reavinstskatt? Eller sker beräkningen på något annat sätt och kan hon kräva detta enligt Ärvdabalk 7:4?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Mitt snabba svar till dig inledningsvis blir att min bedömning är att det förstärkta laglottsskyddet inte kommer att bli aktuellt i ditt fall. Jag kommer nedan att ge en förklaring till varför. Förskott på arv regleras i 6 kap. Ärvdabalken (ÄB). Enligt ÄB 6 kap. 1 § så finns en presumtion, alltså att man förutsätter, att alla gåvor som ges en bröstarvinge under arvlåtarens livstid ska räknas som förskott på arv om inget annat sägs. Ett sätt att reglera detta är exempelvis genom att arvlåtaren i ett gåvobrev låter sin vilja att något ska vara annorlunda framträda genom gåvobrevet. Skälet till varför det ser ut på detta vis är att lagstiftaren utgick ifrån att en förälder skulle vilja fördela sina tillgångar lika mellan sina barn. Det finns såklart all rätt för en förälder att ge vad de vill till ett barn och att faktiskt behandla barnen olika eftersom det är deras liv och deras tillgångar. Men eftersom detta går emot vad lagstiftaren antog som huvudregel så måste man göra situationen klar för den som ska förstå sig på hur arvet efter någon ska fördelas, att man önskat att göra annorlunda än huvudregeln. Det är det jag uppfattar att din mor gjort i gåvobrevet som hanterar bostadsrätten. Din mor var betänksam nog att skriva ett gåvobrev och i det brevet berätta att hon ville ge bostadsrätten till dig och att det inte skulle räknas av som förskott på arv utan var rätt och slätt en gåva under hennes livstid. Det finns dock ett undantag från undantaget vilket är det lagrum du nämner, alltså 7 kap. 4 § ÄB, det s.k. förstärkta laglottsskyddet. Bestämmelsen syftar till att kunna återföra det som en arvlåtare har givit i gåva om givarens avsikt med gåvan kan antas ha varit att ordna successionen för att gåvogivaren inser att hen kommer att dö. Förutsättningen är även att gåvogivaren faktiskt dör inom en snar framtid. Gåvan behandlas alltså som om den vore ett testamente för vilken jämkningsregler då blir möjliga. Det finns två situationer där bestämmelsen kommer i fråga: 1.Gåvor som ges när givaren ligger för döden. 2.Gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. I båda fallen uteblir den ekonomiska konsekvensen eftersom det i fallet 1 är så nära döden att givaren ändå inte har någon användning för egendomen och i fallet 2 innebär att givaren kan fortsätta nyttja egendomen oförändrat. Frågan uppkom i ett rättsfall från Högsta domstolen (HD) i NJA 1998 s. 534. HD tar upp att ett krav för att bestämmelsen ska bli tillämplig är att man kan anta att gåvogivaren haft en avsikt att ordna successionen genom sin gåva, alltså att påverka hur arvet fördelas. Om gåvogivaren däremot haft ett under livstiden riktat intresse av att företa rättshandlingen så kommer bestämmelsen inte i fråga. Om båda delar på något sätt kan utläsas så görs en samlad bedömning av om gåvan till sitt syfte är att jämställa med testamente. Till exempel så kan man ta hänsyn till hur nära förestående döden varit. En gåva som ges förefallande nära en persons bortgång med dennes vetskap om att hen snart kommer att avlida kommer som tidigare nämnts att tala för att personen försökt att påverka hur arvet ska fördelas eller kringgå laglottsreglerna. I det nämnda fallet fortsatte gåvogivaren att nyttja fastigheten som skänkts men gåvotagaren uppbar avkastningen och hade full förfoganderätt under 10 år mellan gåvans fullbordande och gåvogivarens död vilket resulterade i att HD ansåg att gåvan inte skulle återbäras. Den viktiga delen i HD:s domskäl var alltså den fulla förfoganderätt som fanns hos gåvotagaren. När givaren har nytta av egendomen efter det att gåvan fullbordats blir alltså bestämmelsen tillämplig om de fördelar givaren bibehåller är större än den uppoffring som överlåtelsen av äganderätten till egendomen innebär. Bestämmelsen om det förstärkta laglottsskyddet kommer alltså inte att bli aktuellt i ditt fall eftersom din mor fortfarande lever! Hon har inte kvar någon nyttjanderätt eller kontroll över egendomen och därför kan inte bestämmelsen tillämpas. Det spelar därför heller ingen roll hur beräkningen skulle gå till, men för att stilla din nyfikenhet angående beräkningen av värdet så gäller följande: Om en arvsberättigad begär en återföring med stöd av det förstärkta laglottsskyddet så beräknas laglottens storlek som om gåvan aldrig getts utan att den finns kvar som en tillgång. Därför beräknas värdet av gåvan utefter värdet vid dödsfallet och inte vid gåvotillfället. Hoppas du fått svar på din fråga och ha en glad sommar!

arvfördelning genom testamente

2021-05-31 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag skriver för en släktings räkning och hon undrar hur ett arv ska fördelas.Hennes make gick bort nyligen.De har inga gemensamma barn.Han har tre barn sedan ett tidigare äktenskap.Deras mor gick bort men de fick inget arv då.De ska få ut sitt morsarv nu när maken gått bort.Enligt ett testamente som min släkting och hennes make skrivit ska makens barn bara ha sin laglott samt sitt morsarv.Hur fördelas arvet?Hur stor del blir det till min släkting?Tack på förhand Martin
Doorsa Salehy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga rör sig om fördelning av arv hamnar vi i Ärvdabalk (1958:367) [ÄB]. För att på lättast sätt besvara frågan kommer vi använda oss av exempel bestående av påhittade summor. Vi utgår ifrån att din släktings avlidna make har 900 000 kr. i kvarlåtenskap och hans före detta maka hade 450 000 kr. i kvarlåtenskap. Om arvlåtaren var gift vid dödsfallet ska kvarlåtenskapen ärvas av den efterlevande makens med fri förfoganderätt (3:1 1 st. ÄB). Detta innebär att när hans före detta make avled, tillföll hennes kvarlåtenskap på din släktings make med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den egendom som efterlevande make får, inte får testamenteras bort eller ingå i ett förmånsförordnande. Sedan för att räkna ut hur mycket särkullbarnen har rätt till från mammans arv måste vi göra en kvotdelsberäkning. Pappans kvarlåtenskap består av hans enskild egendom + det han fått genom bodelning + det han ärvt från mamman med fri förfoganderätt. Barnen har rätt att ärva en kvotdel av pappans kvarlåtenskap enligt 3:2 ÄB. Detta får de i efterarv. beräkningen enligt vår exempel blir därmed: (mammans kvarlåtenskap 450 000 / pappans kvarlåtenskap 900 000 = 1/2 ) Detta innebär att särkullbarnen har rätt till 450 000 kr. av pappans kvarlåtenskap som efterarv från mamman. Detta kommer därmed delas lika mellan de 3 särkullbarnen vilket innebär att de kommer att ärva 150 000 var i efterarv. (3:2 ÄB) Därefter kvarstår 450 000 kr. i pappans nettovärde som kan sedan ärvas av arvingar. Vi utgår ifrån att testamentet är giltigt samt att det följer de formkrav som anges i 10:1–4 ÄB. Om testamente skulle vara ogiltigt hade detta belopp delats lika mellan de tre barnen dvs. 150 000 kr. vardera (3:2 ÄB). Däremot har barnen inte längre rätt till arvslotten som nyss benämnt pga testamentet. Enligt testamentet ska särkullbarnen endast ha rätt till deras laglott vilket utgör hälften av arvslotten (7:1 ÄB). Därav kommer de 150 000 kr delas på hälften och de särkullbarnen kommer att få 75 000 kr. vardera i arv efter pappan. Därefter kommer 225 000 kr återstå av pappans kvarlåtenskap. Dessa 225 000 kr. kommer enligt testamente tillfalla din släkting. Sammanfattningsvis, kommer vardera särkullbarnen få 225 000 kr totalt i arv (150 000 i efterarv + 75 000 arv från pappan) och släktingen kommer att få 225 000 i arv. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Går det att göra ett barnbarn arvslös?

2021-06-11 i Laglott
FRÅGA |Min mamma ställer denna fråga till er: Jag har två döttrar, varav den ena avlidit 2010. Hon efterlämnade två barn. Nu vill jag ändra i fördelning mellan dessa två barnbarn. Jag vill att mitt arv fördelas på följande sätt; 1. Min dotter som lever ska ärva 50% 2. Den del som tillfaller min döda dotter som ska fördelas på hennes två barn vill jag ska vara följande: barnbarn 1ska bara ha sin laglott, resten ska tillfalla barnbarn 2. Helst av allt vill jag att barnbarn 1 inte får ärva något alls. Kan jag skriva in det som en önskan att hon ska avstå till förmån för sin syster.
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Har barnbarn rätt till arv?En bröstarvinge har alltid rätt att få sin laglott, oavsett vad som står i ett testamente (7:1 ÄB). Om bröstarvingen har avlidit träder eventuella barn in i dennes ställe (2:1 ÄB). Rätten till laglotten övergår då till barnet/barnen. Kan man upprätta ett testamente som inskränker laglotten?Om någon skulle skriva ett testamente som inskränker annans rätt till arv blir det testamentet inte ogiltigt i sig, utan den som vill få ut sin laglott måste begära jämkning av testamentet. En sådan begäran om jämkning ska framföras inom sex månader, annars förlorar man rätten till laglotten (7:3 ÄB). SammanfattningDina två barnbarn har rätt till lika del av laglotten som din avlidna dotter annars skulle ha fått. Eftersom barnbarnen träder in i sin avlidne förälders ställe, har de samma rätt till laglotten. Du kan skriva en önskan om att det ena barnbarnet ska avstå och det finns inget hinder mot att inskränka rätten till laglotten i testamentet, men den som vill få ut sin laglott kan begära jämkning av testamentet. Det finns alltså ingen absolut möjlighet för dig att undgå att ena barnbarnet får sin del av arvet, eftersom det finns en lagstadgad rätt till laglott och en möjlighet att begära jämkning om testamentet skulle inskränka denna rätt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Kan man testamentera två olika tomter till vardera barn?

2021-06-09 i Laglott
FRÅGA |Kan man testamentera 2 olika tomter till vardera barn? Den ena tomten är värd mer men har lån inkluderat. Vill skriva ena tomten till sonen och den andra på dottern, går det?
Minela Kurjakovic |Hej och tack för din fråga.Huvudregeln är att du är fri att testamentera bort din egendom hur du vill och till vem du vill. Det du dock inte får göra är att testamentera bort dina barns laglott. Dina barn är vad som kallas bröstarvingar och tillhör första arvsklassen vilket innebär att de har arvsrätt efter dig (ÄB 2 kap. 1 §). Trots att ett testamente upprättats finns det en skyddsregel som säger att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingarna (ÄB 7 kap. 1 §). Arvslotten är egendomen en avliden person lämnar efter sig. Med ett annat ord kallas detta kvarlåtenskap.Laglotten är som sagt hälften av arvslotten, vilket innebär att om arvlåtaren efterlämnar 1 000 000 kr och två barn så är laglotten 250 000 kr vardera (dvs. 250 000 kr per barn). Om t.ex. arvlåtaren har skrivit ett testamente där barnet A får 90 % av kvarlåtenskapen och barnet B endast får 10%, då kan barnet B påkalla jämkning av testamentet för att få sin laglott. Barnet A ärver då 75% och barnet B 25%. SammanfattningDu får testamentera bort din egendom hur du vill, så länge du inte inskränker en bröstarvinges rätt till sin laglott. Det vill säga, du får testamentera bort två olika tomter till vardera barn (det spelar ingen roll om den ena tomten är lite mer värd än den andra), men du får inte testamentera bort så mycket så att det inskränker en bröstarvinges rätt till sin laglott.Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen,

Vad avses med arvslott respektive laglott?

2021-06-03 i Laglott
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan laglott och arvslott och vad betyder det?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen som en arvinge har rätt till enligt lag. Laglotten utgör hälften av en bröstarvinges arvslott, vilket stadgas i 7 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilken inte får inskränkas genom ett testamente. Om ett testamente står i strid med detta kan bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Detta enligt 7 kap. 3 § ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur fungerar laglottsskyddet?

2021-05-24 i Laglott
FRÅGA |Kan jag bestämma i ett testamente vem som ska ärva efter mig? Jag har en dotter med två barn, och en bortgången son med två barn. Kan jag i ett testamente beskriva hur stor andel min dotter ska ärva, respektive hur stor andel mina fyra barnbarn ska ärva? Eller tar arvsrätten över?
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du kan, i ett testamente, bestämma vem som ska ärva och vad personen ska ärva. Utgångspunkten är att man har rätt att själv förfoga över sin egendom. Det finns dock en begränsning med avseende på bröstarvingar, dvs din dotter. Som barn till den avlidne har man rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av vad en person skulle få ärva om det inte hade funnits ett testamente (7 kap. 1 § ärvdabalken). Din dotter kommer med andra ord, även om ett testamente skulle ange motsatsen, att ha rätt till sin laglott. Utöver laglottsskyddet kan du själv välja hur du fördelar din förmögenhet. Det kan även vara bra att veta att det finns formkrav som måste vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. Testamentet ska vara skriftligt och det ska finnas två vittnen närvarande när testamentet undertecknas. Vittnena ska också underteckna. Ett vittne måste förstå att det rör sig om ett testamente men vittnen måste inte känna till testamentets innehåll (10 kap. 1 § ärvdabalken). Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Du kan boka tid på Lawlines hemsida (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar