Beräkning av laglott

2018-07-17 i Laglott
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har ett inbördes testamente där det framgår att den som först avlider ärver den andre och att först efter bådas död skall kvarlåtenskapen delas lika mellan hans två barn och mina två barn. Min sambo har avlidit, bouppteckning är godkänd liksom testamentet. Hans kvarlåtenskap är beräknad till 61.260:-kronor. Ett av hans barn har begärt ut sin laglott. Jag vill då även lämna ut det andra barnets laglott och därmed avsluta arvskiftet. Hur mycket blir det då som tillkommer varje barn? Mina två barn motsätter sig inte detta.Nybliven änka
Fredrik Wållberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna som reglerar arv finns bl.a. i ärvdabalken. Den avlidnes barn är närmaste arvingar och kallas bröstarvingar (2 kap. 1 §). En arvslott är den andel av kvarlåtenskapen som tillkommer en arvinge i det fall inget annat bestäms genom testamente. Bröstarvingar har mellan sig lika stor arvslott. Det som kallas laglott utgör sedan hälften av den arvslott som en bröstarvinge har (7 kap. 1 §). Det vill säga att utan testamente skulle din sambos barn fått hälften var av kvarlåtenskapen efter din sambo. Hälften av denna arvslott är sedan det som kallas för laglott, i ditt fall ¼ var för din sambos barn. Din sambos barn borde då få ut ¼ var av 61.260 kr som laglott efter din sambo.Jag hoppas det besvarade din fråga. Är det något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga!

Kan man testamentera bort laglotten?

2018-07-16 i Laglott
FRÅGA |Hej,Min far efterlämnade ett inbördes testamente tillsammans med sin sambo. Där uttrycker han en önskan att en av de tre bröstarvingarna avstår sin laglott till förmån för dennes två barn. Han har tidigare gett bort halva sin bostadsrätt i gåva till sin sambo som fortfarande är i livet. Det står även i testamentet att om hans sambo säljer lägenheten för billigare boende så ska bröstarvingarna ha ut sin laglott men då ska de två barnbarnen ha ovillkorlig arvsrätt istället för den tredje bröstarvingen. Kan han testamentera bort laglotten på något sätt överhuvudtaget?Mvh
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om din far kan testamentera bort din laglott. Regler om arv finns i ärvdabalken.Man kan inte testamentera bort sina barns laglott. Laglotten utgör halva arvslotten, alltså hälften av de arv som barnet skulle få om inget testamente fanns (7 kap 1 § ärvdabalken). Om det ändå skrivs ett testamente som undantar barnens arvsrätt kan barnen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (7 kap 3 § ärvdabalken). Jämkning måste påkallas sex månader efter det att barnen erhöll testamentet.Svaret på din fråga är alltså nej, din far kan inte testamentera bort laglotten. Om han ändå gör det kan du begära jämkning av testamentet. Det är viktigt att du begär jämkning inom 6 månader från att du fick ta del av testamentet annars förlorar du din rätt.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Testamente och laglott

2018-07-14 i Laglott
FRÅGA |Hej. min styvfar har gått bort. efterlämnar fru(min mor) och en halvsyster, bröstarvinge till fadern och min mor. Hur mycket ska min syster ärva? och får jag ta del av något arv efter styvfadern. Testamente finns där det framgår att modern ska ärva alla hans tillgångar. Men min syster ska väl ha ut sin arvslott, 50% av allt den avlidnes tillgångar. Jag som inte är den personens son får väl inte ärva något efter honom?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta hur mycket din halvsyster ska ärva efter din styvfar (din halvsysters far) då det av testamente framgår att modern ska ärva allt. Du vill också veta huruvida du kommer att ärva något efter din styvfar. Jag kommer i mitt svar utgå från att testamentet är giltigt och uppfyller alla de formkrav som finns på ett sådant. Jag kommer också utgå från att er familjekonstellation inte kommer ändras längre fram i tiden (jag med andra ord bortse från möjligheten att din mor gifter om sig och/eller får fler barn). Vad säger lagen? Till att börja med bör konstateras att när en make avlider upplöses äktenskapet, detta framgår i 1:5 Äktenskapsbalken (ÄktB). När äktenskapet blir upplöst ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom en bodelning enligt 9:1 ÄktB. Utgångspunkten är likadelning dvs hälften vardera till varje make. I bodelningen ingår giftorättsgods (dvs inte sådant som inte är enskild egendom) detta framgår av 10:1 ÄktB. Den del som blir aktuell för arv är alltså den avlidne makens del av bodelningen, då den andra delen tillhör den efterlevande maken. Effekten av testamentet Av 2:1 Ärvdabalken (ÄB) framkommer att närmaste arvingar är arvlåtarens bröstarvingar (I detta fall din halvsyster). Omständigheten att det finns ett testamente innebärande att den efterlevande maken ska ärva samtliga tillgångar gör situationen något mer komplicerad. Om ett testamente inte funnits skulle hela kvarlåtenskapen ändå ha tillfallit den efterlevande maken enligt 3:1 ÄB. Den del som i bodelningen varit den avlidnes skulle tillfallit den efterlevande maken med så kallad "fri förfoganderätt" innebärande att vederbörande kan investera, spendera eller på andra sätt förfoga över egendomen hur som helst, med undantaget att vederbörande inte får testamentera bort egendomen som ärvts med fri förfoganderätt, detta framkommer i 3:2 ÄB. När den efterlevande maken sedan avlider har den gemensamma bröstarvingen rätt till efterarv från den först avlidne maken utöver arvet från den sist avlidne föräldern. Den efterlevande makens särkullbarn ärver i vanliga fall inte sina styvföräldrar. Testamentet förskjuter dock de vanliga reglerna om arv. Enligt 9:1 ÄB får den som fyllt 18 år förordna om sin kvarlåtenskap. Om man gick helt på testamentets ordalydelse skulle detta innebära att din mor skulle överta hela kvarlåtenskapen med full äganderätt och när hon avled skulle du och din halvsyster dela lika på hennes samtliga tillgångar. Din halvsyster skulle alltså i det läget inte ha någon rätt till efterarv från sin far. Det finns emellertid regler om laglott, som en bröstarvinge i princip alltid oavsett testamente och den efterlevandes vilja har rätt till, detta framgår av 7:1 ÄB. Laglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer en bröstarvinge. I detta fall innebär det att din halvsyster oavsett testamentets ordalydelse har rätt till hälften av den avlidne makens del av bodelningen. Viktigt i sammanhanget är att laglotten inte utfaller av sig själv. Om din syster vill få ut laglotten måste hon enligt 7:3 ÄB begära jämkning av testamentet. Om hon inte gör detta kommer er gemensamma mor ärva allt med full äganderätt varpå allt sedan delas lika mellan er vid hennes bortgång. Om jämkning begärs enligt 7:3 ÄB ingår inte det som jämkningen avser i det som omfattas av den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen enligt 3:1 ÄB. Din halvsyster skulle med andra ord få ut sin del av arvet direkt. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att testamentet innebär att din halvsyster kommer ärva hälften av din styvfars kvarlåtenskap som den ser ut efter att bodelning fullgjorts. Andra halvan kommer din mor att ärva med full äganderätt innebärande att den andel som tillhörde till styvfar kommer ingå som din mors kvarlåtenskap vid hennes bortgång, denna ska delas lika mellan dig och din halvsyster enligt 2:1 ÄB. Formellt sett ärver du alltså inget av din styvfar, men i praktiken kan delar av det som tillhört honom komma att ärvas av dig genom din mor. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga, om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Vad innebär särkullbarns rätt till laglott?

2018-07-11 i Laglott
FRÅGA |HejJag och min make är en bostadsrätt . Jag har ett särkullbarn och vi har ett barn tillsammans .Min fråga - Om jag skulle avlida före min make - kan då mitt särkullbarn kräva ut sin arvsrätt ur bostaden då?vi har ett testamente där mitt särkullbarn får ut sin laglott 25 % av mitt arv men i det står ingenting om bostaden . Vår bostad är värd 3 miljoner - hur stor del går då till mitt särkullbarn ? Måste vi skriva in bostaden i ett nytt testamente ?tack för svar
Frida Sundin |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Laglottsrätten innebär inte en rätt till en viss egendom, utan endast egendom till värdet av laglotten. I ditt fall innebär detta att ditt särkullbarn har rätt till 25% av kvarlåtenskapen efter dig, men inte till 25% av lägenheten. Detta fordrar dock att det finns annan egendom, alternativt kontanta medel som täcker dessa 25% utöver lägenheten. Finns inte annan egendom som täcker värdet av laglotten har ditt särkullbarn rätt att kräva resterande värde ur lägenheten. Dock kan ditt särkullbarn även välja att avstå sitt arv tills dess att både du och din make.Angående frågan om att skriva in bostadsrätten i ett nytt testamente kommer detta bli ogiltigt till den del det kränker ditt särkullbarns rätt till laglotten. Önskar ni däremot reglera något annat angående bostadsrätten, so m hur ni önskar ägarförhållandet se ut efter er bortgång går detta att reglera i testamente.Hoppas svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Mvh,

Rätt till laglott i arv efter farbror?

2018-07-16 i Laglott
FRÅGA |Hejsan, Det damp ner ett testamente i brevlådan, min farbror i finland hade dött,vi fick veta det genom omvägar, hans fru ville inte att släkten skulle veta nått, vi förstod inget vad som stod i testamentet, tog en vecka att översätta genom datorn, testamentet var skrivet 2011 efter hans stoke, dom kom överens om att testamentera bort allt till föreningar, dom har inga barn, vi är närmast på hans sida, bodelningen har redan varit, vi vet inte hur det gick, har inte fått dokument om det,undrar bara om vi har någon laglott, allt gick så fort, vi hade typ bara 1 och en halv vecka på att skriva under och sen bodelning, jag har inte skrivit under något än, vet inte hur jag ska göra, mvh Leena
Matilde Kyrö |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av 7 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) framgår att endast bröstarvingar till den avlidne har rätt till sin "laglott". Har din farbror valt att testamentera bort alla sina tillgångar har du alltså inte rätt till något arv.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning

Förhindra särkullbarn från att ärva annat än laglotten

2018-07-16 i Laglott
FRÅGA |Undrar hur man gör för att särkullbarn endast ska kunna kräva ut sin laglott?
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur man förhindrar ett särkullbarn från att ärva mer än den laglott barnet enligt lag har rätt till. Regler om detta finns i Ärvdabalken. Om ett testamente saknas ärver barnen sina föräldrar rakt av, det vill säga hälften av kvarlåtenskapen var om det finns två barn exempelvis. Denna del kallas för arvslott. Med laglott menas hälften av denna arvslott, alltså en fjärdedel av kvarlåtenskapen var efter föräldern om det finns två barn. För att endast ge barnet rätt att ärva sin laglott måste ett testamente upprättas. Formkrav för ett testamente finns i 10 kap. ÄB. I testamentet kan anges att barnet endast ska ärva sin laglott, och sedan testamentera den återstående kvarlåtenskapen till någon eller något annat. Om all kvarlåtenskap testamenteras bort och barnet inte får någonting kan barnet påkalla jämkning av testamentet för att på den vägen få ut sin laglott. Det går alltså inte att hindra barnet från att utfå laglott om hen själv vill ha del av arvet. Sammanfattningsvis måste alltså ett testamente skrivas för att förhindra barnet att få ut mer arv än laglotten. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Hur gör jag för att ta del av det arv jag har rätt till?

2018-07-13 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag har sedan 10 år tillbaka ett infekterat bråk med min far. Han har gång på gång påpekat att han skrivit ut mig ur testamentet. Hur gör jag för att ta del av det arv jag har rätt till när han går bort?Min far har 3 barn tillsammans med vår mor, men har gift om sig efter att de separerade. Han och hans nya fru har inga barn, men hon har två barn från ett tidigare förhållande.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för hur arvsordningen fungerar samt vilka möjligheter du har att ta del av arv trots att din far påpekat att han skrivit ut dig ur testamentet.Du räknas som bröstarvinge men särkullbarn eftersom din far är omgiftNi tre barn som har din far och er mor som föräldrar räknas som bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln vid äktenskap är att den efterlevande maken ärver allt och att bröstarvingarna ärver den dagen maken går bort (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om er mor fortfarande varit gift med er far och han hade avlidit, då hade ni varit tvungna att vänta på ert arv till den dag även hon går bort. Eftersom din far numera ingått ett nytt äktenskap räknas ni tre barn som särkullbarn. Som särkullbarn har ni vid din fars bortgång rätt att ta ut ert arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Det finns även en möjlighet att ni som särkullbarn väntar med att ta ut ert arv tills den dag hans hustru går bort (3 kap. 9 § ÄB). Jag går dock inte in på det närmre i mitt svar till dig då jag inte bedömer det som aktuellt i ditt fall. Bröstarvinge kan inte göras arvlös, du har rätt till din laglottNär din far avlider kommer det att göras en bodelning och tillgångarna kommer fördelas mellan hans dödsbo och hans hustru. Eftersom ni är tre barn är er arvslott 1/3 var av kvarlåtenskapen. För att exemplifiera det med siffror antar vi att det på din fars sida finns 90.000 kvar efter bodelningen. Ni tre barn har då rätt till 30.000 kr var, det kallas för er arvslott.Eftersom din far har för avsikt att göra dig arvslös utgår jag från att han testamenterat sin egendom till någon/några andra. Trots det kan du som bröstarvinge inte göras arvslös. Som bröstarvinge har du rätt till din laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I exemplet ovan skulle det innebära att du som bröstarvinge har rätt till hälften av 30.000 kr, dvs. 15.000 kr. I fallet innebär det att om arvslotten är 1/3 så är laglotten 1/6. Eftersom du räknas som särkullbarn har du rätt att få ut laglotten direkt och behöver inte vänta tills den dagen din fars hustru går bort.För att få ut din laglott krävs det att du begär jämkning av testamentet när din far går bort. Jämkning måste ske inom sex månader från att du tagit del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Jämkning kan ske antingen genom att du riktar ditt anspråk direkt mot testamentstagarna eller att du väcker talan mot dem. Mest praktiskt brukar vara att framställa ditt anspråk på laglotten i samband med bouppteckningssammanträdet. Då antecknas anspråket i bouppteckningen.De barn din fars nuvarande hustru har sedan tidigare äktenskap har ingen arvsrättEftersom att du i din fråga nämner att din fars nuvarande hustru har två barn sedan tidigare äktenskap väljer att kommentera det för att vara tydlig. De barnen har ingen legal arvsrätt, dvs. de har ingen rätt enligt ärvdabalken att ärva honom. Barn ärver bara sina föräldrar och de kommer att ärva sin mor den dag hon går bort (och sin biologiska far när han går bort). Enda möjligheten för dessa barnen att ärva din far är om han skrivit det i sitt testamente. Även om han skrivit så i sitt testamente har du ändock rätt till din laglott.Sammanfattningsvis innebär det att din far inte kan göra dig arvslös genom att skriva ut dig ur sitt testamente. Den dagen din far avlider kommer det att göras en bodelning. Då er far har tre barn är deras arvslott 1/3 var av hans kvarlåtenskap. Har han skrivit ett testamente som gör dig arvslös har du ändå rätt till hälften av arvslotten, din laglott. För att ta del av laglotten måste du begära jämkning av testamentet när din far gått bort. Begäran om jämkning måste ske inom sex månader från att du delgavs testamentet och kan ske vid t.ex. bouppteckningssammanträdet. Eftersom din far är omgift och du räknas som särkullbarn har du rätt att få ut din laglott direkt, du behöver inte vänta tills hans hustru går bort.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får mina föräldrar ge bort min laglott till min son?

2018-07-09 i Laglott
FRÅGA |HejJag är enda barnet till mina biologiska föräldrar.Nu har de skrivit ett testamente och de skriver halva deras förmögenhet på min son.Detta är helt ok för mig, men nu vet jag att de hela tiden skänker honom pengar betalar utbildningar mm, han har duperat dem ganska hårt.Min son är 25 år gammal och har fortfarande ej skaffat sig ett arbete, och de pengar vi (min man hans far), hade sparat till han ca 350.000 kr har han satt sprätt på.Och nu undrar jag om de ger bort även min laglott till honom, kan de göra det, och vad skall jag göra för att förhindra detta, eller göra efteråt.Har i dagsläget mycket dålig relation till mina föräldrar och min son.Båda mina föräldrar är cancer sjuka.Tillgångarna jag vet att de har är bostadsrätt värd ca 2.500.000:- inga lån, och ca 1.000.000:- på banken.Tacksam för svar
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom att din fråga handlar om arv och testamente, så är Ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Laglotten får inte testamenteras bortDu är en s.k. "bröstarvinge" till dina föräldrar i egenskap ut av att vara deras barn. Detta innebär att det är du som ska ärva allt dina föräldrar lämnar efter sig när de båda har dött, såvida det inte finns ett testamente som säger något annat. I ditt fall skulle det då vara ca 3 500 000 kr (ÄB 2 kap 1 §). Laglotten är halva arvslotten, alltså hälften av det du skulle ha ärvt om du hade fått ärva all egendom som dina föräldrar lämnade efter sig. Laglotten blir 1 750 000 kr, om tillgångarna är desamma vid tidpunkten då dina föräldrar går bort. Alltså hälften av 3 500 000 kr (ÄB 7 kap 1 §). Denna del får inte testamenteras bort. Bröstarvingar kan begära jämkning av laglott inom sex månader, om det skulle ske. Detta innebär att du har rätt att begära ut hälften av det du annars skulle ha fått (ÄB 7 kap 3 §). Dock uppfattar jag det som att det i ditt fall främst handlar om gåvor, och inte testamente. Var och en är fri att göra som den vill med sin egendomFörst och främst vill jag nämna att var och en är fri att göra som den vill med sin egendom. Dina föräldrar har alltså rätt att ge bort sin egendom i gåva. Det finns dock vissa situationer där detta kan påverka ett framtida arvskifte. Ett exempel på detta är när personen, som efterlämnar arv, ger gåvor till sina bröstarvingar. Dessa antas vara förskott på arv (ÄB 6 kap 1 §). Detta exempel är dock inte relevant i ditt fall, då din son anses vara bröstarvinge till dig och inte till dina föräldrar. Dina föräldrars gåvor till din son räknas därför inte som förskott på arv. Det finns dock en annan situation där dina föräldrars gåvor till din son kan få betydelse vid ett framtida arvskifte. Laglottsskyddet kan användas när gåvor jämställs med testamenteDet s.k. laglottsskyddet kan bli aktuellt vid händelse av att dina föräldrar ger din son gåvor som gör att det inte finns tillräckligt med egendom kvar för att du ska kunna få ut din laglott. Dessa gåvor ska dock kunna likställas med testamente i det hänseendet deras att syftet är att påverka arvet (ÄB 7 kap 4 §). För att kunna använda regeln krävs att:1. Dina föräldrar har givit egendom till din son, t.ex. pengar, genom gåva.2. Gåvan kan jämställas med testamente. Dina föräldrars syfte med gåvan är att påverka det framtida arvet.3. Det inte finns några särskilda skäl som talar mot detta. Två sorters gåvor faller under laglottsskyddetDet är dock endast två olika sorters gåvor som faller under laglottsskyddet:1. Gåvor som dina föräldrar har givit till din son strax innan dödsfallet. För att laglottsskyddet ska kunna användas krävs det alltså att det inte har gått alltför lång tid mellan det att dina föräldrar gav din son gåvan till det att de gick bort. De gåvor som dina föräldrar ger till din son kan eventuellt falla under laglottsskyddet beroende på hur pass sjuka de är.2. Gåvor som dina föräldrar fortfarande kan använda och dra nytta av, t.ex. på grund av villkor i ett gåvobrev. Huruvida detta redan har skett eller kommer att ske vet jag givetvis inte.Din situation kan alltså hamna under första sortens gåvor: Gåvor som har givits strax före dödsfallet. Genom att de ges så nära inpå dödsfallet så blir effekten densamma som om ett testamente hade varit inblandat. Detta kan dock givetvis vara svårt att bevisa, och det är du som har bevisbördan. Detta innebär att du måste visa att syftet med gåvorna var att påverka arvet. Regeln används också sällan. Din son kan bli återbetalningsskyldig Laglottsskyddet ska tillämpas, om ovan nämnda omständigheter stämmer samman på situationen. Detta innebär isåfall att gåvornas värde ska läggas samman på det dina föräldrar lämnar efter sig när de avlider, som om din son aldrig hade fått gåvan. Detta för att kunna beräkna din laglott (ÄB 7 kap 2 §). Din son kan därefter behöva betala tillbaka en del av de gåvor som han fick, för att kunna täcka din laglott. Jag ska ge ett exempel: Om dina föräldrar gav din son 2 000 000 kr strax före deras död, så kan detta vara en gåva som faller in under regeln. Gåvan inkräktar på din laglott, eftersom att det då endast finns 1 500 000 kr kvar. Detta innebär att tillräckligt med egendom ska gå tillbaka för att täcka din laglott på 1 750 000 kr, vilket kan göra din son återbetalningsskyldig på 250 000 kr. Om du någon gång skulle behöva använda dig av laglottsskyddet så måste du anmäla detta inom ett år från det bouppteckningen avslutades (ÄB 7 kap 4 § andra stycket). Sammanfattning Med andra ord så är grundprincipen att dina föräldrar får göra som de vill med sin egendom. Vad du eventuellt kan göra när dina föräldrar har givit din son sådana gåvor att det påverkar din laglott, är att åberopa laglottsskyddet. För att regeln ska kunna användas krävs dock att din son har fått gåvor som kan jämställas med testamente av dina föräldrar och att det inte finns särskilda skäl som talar mot det. Två olika sorters gåvor omfattas av skyddet:1. Gåvor som dina föräldrar har givit din son strax före att de avlidit. Eftersom att dina föräldrar är sjuka så kan laglottsskyddet möjligtvis kunna användas på denna grund. Det är dock upp till dig att bevisa att syftet var att påverka arvet, vilket kan vara svårt.2. Gåvor som dina föräldrar har givit till din son, men som de fortfarande kan använda och ha nytta av. Om det skulle vara aktuellt att ta hjälp av laglottsskyddet, så måste man anmäla detta inom ett år från det att bouppteckningen efter den av dina föräldrar som gav din son gåvan är klar. Din son kan isåfall bli skyldig att betala tillbaka tillräckligt mycket för att din laglott ska täckas. Jag skulle råda dig att ta kontakt med våra jurister på info@lawline.se för att få ytterligare hjälp med vad du kan göra. Det går givetvis också bra att ställa en ny fråga. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,