Laglott eller legat - vad går först?

2018-11-20 i Laglott
FRÅGA |Hej!När min far dog i höstas ville han att hans sambo skulle erhålla 50 000:- i arv. Min syster och jag får varsin laglott. Resten ska mina två barn ärva enligt hans testamente. Låt oss nu säga att totala värdet från arvet är 1 000 000. Går då 250 000 till mig och min syster vardera och från de 500 000 som finns kvar utanför laglotten till sambon och mina barn? Dvs 225 000 till mina resp barn och 50 000 till sambon. Eller dras legatet till sambon av först? Dvs 1 000 000 minus 50 0000. 950 000 delat på 4 blir då 237 500 per mig, syster och mina två barn. Vilket alternativ är rätt?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först att redogöra för bestämmelserna kring vem som ärver först och sedan förklara hur arvet kommer fördelas ifall det rör sig om 1 000 000 kr. På slutet kommer jag skriva en kortare sammanfattning av mitt svar på din fråga. Eftersom din fråga handlar om ett arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vem ärver först?Både du och din syster är bröstarvingar till din far vilket innebär att ni har rätt att få ut varsin laglott, se ÄB 7 kap. 1 §. Laglotten utgör hälften av vad ni hade fått om det inte hade funnits något testamente, se ÄB 7 kap. 1 § och 2 kap 1 §. Efter att ni båda fått ut varsin laglott fördelas resten av arvet utifrån er fars testamente. Kom ihåg att om det inte står inskrivet i testamentet att du och din syster ska få varsin laglott så måste ni påkalla jämkning i testamentet för att få ut er laglott, se ÄB 7 kap. 3 §. Jämkningen måste göras inom 6 månader från att ni delgavs testamentet, se ÄB 7 kap. 3 § 3 st. Hur fördelas arvet om det rör sig om 1 000 000 kr?Om arvet är på 1 000 000 kr har du och din syster rätt till varsin laglott, d.v.s. 250 000 kr (1/4) var. Efter att du och din syster fått 250 000 kr ska din fars sambo få 50 000 kr i enlighet med testamentet. Sedan ska resterande summa delas upp mellan dina två barn vilket då blir 225 000 kr till vardera barn. SammanfattningDu och din syster har båda rätt till varsin laglott vilket är en 1/4 av arvet, förutsatt att er far inte hade fler barn. Kom dock ihåg att ni kan behöva påkalla jämkning av testamentet för att få ut er laglott. Om arvet är på 1 000 000 kr kommer alltså du och din syster få 250 000 kr var. Sedan kommer din fars sambo få 50 000 och dina två barn 225 000 kr var. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har övriga frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar

Begränsa sitt barns arv genom testamente

2018-11-19 i Laglott
FRÅGA |Jag och min fru är gifta och har inget äktenskapsförord, min fru har en vuxen son från en tidigare relation. Min uppfattning är nu att att om min fru skulle avlida före mig så ärver hennes son hennes kvarlåtenskap dvs 50% av min och min frus gemensamma kvarlåtenskaper.Vi är båda överens om i ett testamente ändra så att sonen endast ärver 1/3 av hennes kvarlåtenskaper och jag (hennes man) resterande 2/3-delar.Är detta genomförbart och i enlighet med regler och lagar?
Ellen Johansson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i Ärvdabalken.Vad händer om det inte finns något testamente?Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver den efterlevande maken/makan kvarlåtenskapen efter den först avlidna vid äktenskap. Detta gäller dock inte om det finns ett särkullbarn med i bilden, 3 kap. 1 § ÄB. Din frus son från ett tidigare äktenskap är ett särkullbarn eftersom det inte är ert gemensamma barn.När den efterlevande (alltså du) inte är förälder till sonen har sonen rätt att få ut arvet efter sin mor direkt, om han själv inte väljer att vänta på att få ut sitt arv tills du dör, 3 kap. 9 § ÄB. Detta innebär, precis som du säger, att din frus son ärver hela hennes kvarlåtenskap om det inte finns något testamente. Vidare är detta då 50 % av era gemensamma kvarlåtenskaper om ni inte har någon enskild egendom. Detta eftersom makars gemensamma giftorättsgods delas lika vid bodelning, 11 kap. 3 § Äktenskapsbalken.Kan man i ett testamente begränsa sitt barns arvsrätt till 1/3 av kvarlåtenskapen efter sig själv?Nej, inte om barnet begär jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. En bröstarvinge, din frus son, har en oinskränkt rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (alltså hälften av kvarlåtenskapen efter din fru), 7 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om din fru i ett testamente testamenterar 2/3 av kvarlåtenskapen till dig kan hennes son vid hennes död begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och få ut hälften av hennes kvarlåtenskap direkt. Detta förutsätter att sonen inom sex månader från det att han tagit del av testamentet begär att få ut sin laglott.Sammanfattningsvis innebär detta att med ett testamente kan din fru begränsa sin sons arv till hälften av kvarlåtenskapen efter henne (Dvs 1/4 av er gemensamma kvarlåtenskap). Skulle din fru testamentera bort mer än hälften till dig kan alltså sonen begära att få ut hälften av det som han skulle ha ärvt om inget testamente fanns.Jag hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan en gift man ge bort sitt hus och pengar till sin maka för att hans barn inte ska ärva?

2018-11-18 i Laglott
FRÅGA |Hej och tack för en fantastisk sida!Jag undrar om en gift man kan skriva över HELA sitt hus som han är ensam ägare till, samt sparade pengar, som gåva till sin fru som enskild egendom för att han inte vill att hans egna biologiska barn ska ärva? Barnen är alltså inte gemensamma utan mannens barn från ett tidigare förhållande. Om sedan mannen går bort (före frun), kan barnen då göra anspråk på huset och pengarna?Tacksam för svar!
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är möjligt för en gift man att ge en gåva till sin maka men det krävs att gåvan registreras enligt 16 kap. äktenskapsbalken för att den ska bli giltig (8 kap. 1 § äktenskapsbalken). En följd av att makan får huset i gåva som enskild egendom skulle vara att huset och pengarna inte skulle ingå i en bodelning om maken avlider (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). För att egendom som getts i gåva till maka från make ska kunna utgöra enskild egendom krävs dock även att man skriver äktenskapsförord om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Äktenskapsförord ska upprättas skriftligen och skrivas under av båda makarna, det ska även registreras hos skatteverket (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). Om huset och pengarna är enskild egendom kommer de alltså inte ingå i bodelning mellan makan och barnen och barnen kan då alltså inte göra anspråk på huset och pengarna. Även om maken ger fastigheten och pengarna i gåva till sin maka finns det något som kallas förstärkt laglottsskydd som ska förhindra arvlåtaren från att ge bort egendom i den mån att det påverkar bröstarvingarnas rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av den totala kvarlåtenskapen. Om arvlåtaren under sin livstid ger bort en gåva under sådana omständigheter att gåvan kan likställas med testamente ska gåvan återbäras till dödsboet (7 kap. 4 § ärvdabalken). Regeln skulle kunna vara tillämplig i fallet eftersom makens syfte med gåvan är att ordna med arvet och göra så att bröstarvingarna inte ärver något. Om en bröstarvinge vill göra sin rätt enligt det förstärkta laglottsskyddet gällande ska denne väcka talan inom ett år från att bouppteckningen avslutades. Sammanfattningsvis är det alltså möjligt att barnen kan ha rätt att göra anspråk på huset och pengarna även om maken ger bort egendomen till makan och de skriver äktenskapsförord om att den ska vara enskild egendom. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad gäller då en förälder testamenterat eller givit bort all sin egendom till endast en av flera bröstarvingar?

2018-11-07 i Laglott
FRÅGA |Hej. Vi är en syskonskara på tre barn med samma far. Kan vår ogifta far testamentera bort, eller ge bort innan sin död, sitt hus med tillhörande mark till enbart en av oss? Eller har vi alla rätt till lika delar av huset oavsett vår fars vilja? Det finns inga andra tillgångar, varken ekonomiska eller i form av andra fastigheter, än detta hus med tillhörande mark.
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar hur arvsskiftet påverkas av att föräldrar under sin livstid ger bort egendom eller testamenterar bort den till endast ett av flera syskon. Regler om arv och dess fördelning finns i Ärvdabalken (1958:673). De allmänna arvsreglerna och testamentsrättenTill att börja med kan konstateras att du och dina syskon räknas som bröstarvingar, vilket enligt huvudregeln innebär att arvet efter din far ska delas lika mellan er (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Finns däremot testamente kommer det att gälla till den del det inte inskränker en bröstarvinges rätt till laglott. Som bröstarvinge har man alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av ens arvslott, dvs. hälften av tillgångarna delat på antalet bröstarvingar (syskon) (7 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Exempel:Om hus med tillhörande mark skulle vara värt 12 mkr. 12 mkr / antalet syskon / 2 = respektive syskons laglott. I övrigt är föräldrar fria att testamentera bort sin egendom som de vill, alternativt ge bort den i gåva. Hur får en bröstarvinge ut sin laglott?a) När egendom testamenterats bort: Väljer er far väljer att testamentera bort egendomen till en av er, kan du eller någon av dina syskon angripa testamentet. Detta görs genom att: ni syskon tillsammans eller någon av er, inom sex månader efter det att ni erhållit testamentet påkallar jämkning av testamentet genom att meddela testamentstagaren om ert anspråk på laglott, eller genom att väcka talan mot denne (Ärvdabalken 7 kapitlet 3 §) Detta innebär att det sker en proportionell nedsättning av testamentstagarens del.b) När egendom givits bort under arvlåtarens livstid Väljer er far att ge bort egendomen medan han är i livet kan gåvan, om det inte föreligger särskilda skäl emot, anses kunna utgöra en gåva likställd med testamente (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Här åsyftas främst två situationer då det antingen kan röra sig om att din far, medan han finns vid liv tänker förbehålla sig nyttjanderätten till egendomen som han givit bort till en av er, eller att din far på sin dödsbädd ger bort egendomen till någon av er (vilket skulle kunna vara fallet utifrån omständigheterna i din fråga)? Här krävs det att: ni inom ett år från det att bouppteckningen efter er far är avslutad väcker talan mot gåvotagaren (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Baseras laglotten på hela kvarlåtenskapen eller bara den del som inte har testamenterats bort?

2018-11-19 i Laglott
FRÅGA |Baseras laglott på hela arvsbeloppet oasvett om testamentet säger att hälften av kvarlåtenskapen skall tillfalla annan bröstarvinge eller laglotten en baseras på andra hälften av kvarlåtenskapen ?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det är din fråga hur en laglott ska beräknas, och mer specifikt om laglotten ska beräknas på hela kvarlåtenskapen eller bara på den delen som inte har testamenterats bort. Jag kommer börja med att förklara lite kring arvslott och laglott så om du bara vill ha ett kort svar på din fråga så finns det längre ner. De regler som rör arv och laglotter finns i ärvdabalken (ÄB).Vad är en arvslott och hur ska laglotten beräknas? Huvudregeln när det kommer till arv är att bröstarvingarna ärver och att de ska dela lika på arvet (ÄB 2 kap. 1 §). Den del varje bröstarvinge får i arv kallas arvslott. Om det skulle finnas ett testamente som testamenterar bort hälften eller till och med hela kvarlåtenskapen så kommer bröstarvingarnas arvslott påverkas men de blir inte helt utan arv. Laglott innebär en rätt för bröstarvingarna att åtminstone få hälften av vad de skulle fått enligt lag, oberoende av testamentet. Laglotten är alltså lika med hälften av arvslotten (ÄB 7 kap. 1 §). Även om halva kvarlåtenskapen är borttestamenterad så har de andra bröstarvingarna fortfarande rätt till sin laglott och beräkningen av denna baseras på kvarlåtenskapen i sin helhet. Något som är viktigt att komma ihåg är att bröstarvingen måste jämka testamentet för att få ut sin laglott. Detta måste göras inom sex månader efter att du tagit del av testamentet (ÄB 7 kap. 3 §). Ett exempelOm en kvarlåtenskap har ett värde på 12 000 kr och det finns fyra bröstarvingar så kommer deras arv, eller arvslott, vara 3000 kr var. Om det finns ett testamente som säger att halva kvarlåtenskapen (6000 kr) ska ges till bröstarvinge A så kommer bröstarvinge B, C och D antingen få dela lika på det som finns kvar eller jämka testamentet för att få ut sina laglotter. Bröstarvingar har ju rätt till ett arv som minst motsvarar deras laglotter. I detta fallet skulle B, C och D:s laglotter vara 1500 kr var. Detta innebär att B, C och D får ut 1500 kr var medan A får ut 5500 kr. A får alltså avstå 500 kr för att de tre andra bröstarvingarna ska kunna få ut sin laglott. Sammanfattning Laglotten ska beräknas på hela kvarlåtenskapen, oavsett testamente. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du undrar något mer får du mer än gärna ställa en till fråga eller höra av dig till Lawlines telefontjänst. Med vänlig hälsning,

Vad innebär kräkning av laglott?

2018-11-19 i Laglott
FRÅGA |Vad innebär kräkning av laglott?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som bröstarvinge har man alltid rätt till sin så kallade laglott. Laglotten är hälften av det man skulle ärvt om det inte fanns något testamente (7 kap.1 § ärvdabalken). För att exemplifiera; vore du ensam arvinge och den du ärver av kvarlämnar 100 000 SEK, är din laglott 50 000 SEK. Arvlåtaren får alltså fritt testamentera bort de andra 50 000 SEK. Skulle denne testamentera bort 100 000 eller 75 000 SEK, har alltså laglotten kränkts. I sådana fall kan testamentet jämkas (7 kap. 3 § ärvdabalken).Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Kan man göra barn arvslösa?

2018-11-10 i Laglott
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående arv.Jag har en dotter som av olika anledningar inte vill ha kontakt med mig och vise versa. Min fru och jag har hus och om jag skulle avlida så är jag inte intresserad av att min dotter tar del av detta hus och andra tillgångar för att jag vill att min fru skall kunna bo kvar. Finns det något sätt att göra så hon inte får det?Skilja sig, skriva testamente eller skriva över allt på min fru?Mvh M
Viktoria Wnuk |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver först?När en person avlider, är hans eller hennes barn första klassens arvingar (2 kap. 1 § ÄB), i det här fallet din dotter och dina eventuella andra barn. Huvudregeln är dock att i fall då man är gift, så ska den efterlevande maken ärva först, vilket gör att de gemensamma barnen måste vänta med att få ut sitt arv tills båda deras föräldrar har avlidit (3 kap. 1 § ÄB). Denna regel gäller dock inte, om man har så kallade särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma. Jag förstår din fråga som att så är fallet, att din dotter enbart är din dotter och inte din och din frus gemensamma barn. I sådana fall är hon ett så kallat särkullbarn, och särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider (3 kap. 2 § ÄB). Detta kan leda till, precis som du säger, att din fru skulle behöva sälja ert hus för att dottern ska få ut sitt arv efter dig.Kan man tvinga din dotter att vänta med att få ut sitt arv?Det finns en bestämmelse i ärvdabalken enligt vilken din dotter skulle kunna godkänna att hon väntar med sitt arv till förmån för din efterlevande fru, för att hon exempelvis ska kunna bo kvar i erat hus. Om din dotter gör det, har hon rätt att få ut arvet efter dig först när din fru har avlidit. Oftast är det särkullbarn som har god relation till sina föräldrar och deras nya makar som väljer att vänta med att ta ut sitt arv. Detta eftersom det finns en risk med att vänta med arvet. Om din fru ärver dig, kan hon i stort sett kan helt göra sig av med alla tillgångar och lämna din dotter arvslös. Jag förstår utifrån din fråga att ni inte har särskilt god kontakt med din dotter, och därför är det kanske inte så sannolikt att hon skulle vilja ta denna risk (ÄB 3 kap. 9 §).Det du kan göra är att skriva ett testamente i vilket det framgår att din sista vilja är just att din dotter väntar med att få ut sitt arv tills att din fru har avlidit. Det "skadar inte" att i ditt fall skriva detta i ett testamente, i värsta fall respekterar din dotter inte det och kräver att få ut sitt arv direkt ändå.Nu har vi utrett att det finns en chans att få din dotter att vänta med sitt arv till förmån för din fru, men det är inte säkert att hon kommer att respektera ditt testamente och vänta med arvet, eftersom hon inte har någon sådan skyldighet. Nästa fråga du ställer är om man på något sätt kan reducera din dotters arv, eller göra henne helt arvslös.Kan man göra sitt barn arvslös?Nej, enligt svensk rätt kan man inte göra sitt barn arvlöst i den bemärkelsen att barnet inte ärver någonting alls. Det finns två juridiska termer för arv som används, "arvslott" och "laglott". Arvslotten är det man enligt de vanliga arvsreglerna har rätt till. Har du en miljon kronor i tillgångar som du efterlämnar vid din död, och bara ett barn, ska barnet få en miljon kronor.Det man kan göra är att reducera barnets arv, genom att enbart ge de rätt till laglott, och inte arvslott. Laglotten är hälften av arvslotten. Om du skriver ett testamente av vilket det framgår att din dotter bara ges rätt till sin laglott, kommer hon enligt ovan exempel bara få ut en halv miljon, det vill säga hälften av det hon faktiskt har rätt till (7 kap. 1 § ÄB). Samma kommer att ske om du i testamentet föreskriver att "min dotter ska inte ärva någonting efter mig", hon kommer då ändå ha rätt till sin laglott, det vill säga hälften av det hon egentligen hade rätt till.Vad händer om du ger huset till din fru som gåva?Under din livstid har du rätt att förfoga över dina tillgångar själv och som utgångspunkt skulle du kunna göra slut på allt du har så att din dotter teoretiskt sett inte skulle kunna ärva något efter dig. Ett exempel är om du skriver över huset så att din fru står som enda ägare till hela huset, och på det sättet betraktas detta som en gåva mellan er makar. Detta skulle kunna vara en väg att gå för att minska egendom som du äger, och som därmed tas med i fördelningen av arvet. Det finns dock en regel som skyddar arvingar så att de faktiskt får ut sin laglott som de har rätt till, i det här fallet din dotter. Regeln skulle kunna tillämpas om du ger din fru en gåva i form av att du skriver över hela huset på henne, och syftet med gåvan är att likställa med testamente, vilket är fallet i din situation eftersom du vill att din fru får huset efter din död (7 kap. 4 § 1 st. ÄB).Denna regel är inget förbud mot att du ger din fru eller andra personer saker som gåvor, utan det är en regel som skyddar barnets rätt till att åtminstone få ut sin laglott. För att denna regel ska tillämpas, behöver din dotter klandra ditt testamente. Hon måste alltså göra gällande i domstol inom ett år efter bouppteckningen efter att du avlidit att hon har rätt till ett större arv, eftersom du "med mening gjorde dig av med huset" i syfte att minska hennes arv (7 kap. 4 § 2 st. ÄB). Det är alltså inte säkert att hon kommer att göra detta, och klandrar hon inte testamentet, så händer ingenting.Vad händer om ni skiljer er?Du föreslår en skilsmässa för att reducera din dotters arvsrätt. Din dotter är fortfarande din arvinge, vare sig du är gift eller inte, och kommer alltid att ha rätt till sin laglott. Ditt äktenskap påverkar inte din dotters rätt till arv, och därför är det meningslöst i det här fallet att du skiljer dig med din fru.Sammanfattning och rådgivningSammanfattningvis kan man säga att det alltså inte går att göra din dotter helt arvslös, men det finns möjligheter att reducera hennes arv till hälften av det hon egentligen har rätt till. Mitt råd till dig är att du skriver ett testamente, i vilket du dels föreskriver att du önskar att din dotter avstår sitt arv till förmån för din fru (innebär inte att hon avstår helt och hållet, det innebär bara att hon väntar med det), samt att du föreskriver att hon endast ska ha rätt till sin laglott. Det är inte säkert att hon väljer att vänta med sitt arv, men det är säkert att hon bara får ut laglotten om du skriver det i testamentet. Om du skriver över huset på din fru finns en risk att dottern klandrar testamentet och kräver att få ut sin del som "försvann" i samband med att huset skrevs över, men det finns också en chans att hon inte gör det.Eftersom ett testamente är ett viktigt dokument som kan ge upphov till missförstånd och liknande i framtiden, rekommenderar jag att ta hjälp av en jurist med detta, för att vara helt säker på att allting blir som man vill. Lawlines jurister har stor erfarenhet med att skriva testamenten, gåvobrev och liknande. Du kan ta kontakt med dem här.Har du ytterligare frågor kring detta, är du välkommen att ställa en ny fråga eller skriva en kommentar här nedan, så besvarar jag den så snart jag kan!Vänliga hälsningar,

Kan föräldrar välja att fördela sina tillgångar på vilket sätt de vill?

2018-11-04 i Laglott
FRÅGA |Hej. Kan föräldrar välja att ge bort sina tillgångar hur de vill? Vi är tre syskon och våra föräldrar vill dela upp tillgångarna (gård och marker för ca 5,4Msek) innan de går bort. Eftersom jag inte är intresserad av mark eller boningshus så borde min andel vara 5,4/3 tycker jag men de vill erbjuda mindre än 1Msek pga att de vill att så lite pengar som möjligt ska behöva lånas av den som vill ha mest. Känns fel men det är deras rätt säger de (föräldrarna).
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att den gäller huruvida föräldrar kan fördela sina tillgångar på vilket sätt de vill, t ex genom att ge ut gåvor medan de ännu är i livet och hur det påverkar den arvsrättsliga situationen.Regler om arv och dess fördelning finns i Ärvdabalken (1958:673). De allmänna arvsreglerna och testamentsrättenTill att börja med kan konstateras att du och dina syskon räknas som bröstarvingar, vilket innebär att om inget annat är föreskrivet så ska arvet efter era föräldrar delas lika mellan er (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Har det däremot t ex genom testamente föreskrivits annat, så gäller det, så till vida det inte inskränker en bröstarvinges rätt till laglott. Som bröstarvinge har man alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av ens arvslott (7 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Utifrån de siffror du angivit i frågan skulle laglotten i ditt fall vara 5,4 mkr / 3 / 2 = 900 000 kr. I övrigt kan föräldrar alltså fördela sin egendom hur de vill, vilket bl a inbegriper att testamentera bort sin egendom. Gåva till bröstarvingar kan likställas med testamenteJag tolkar det som att egendomen som dina föräldrar under sin livstid ger bort till dig och dina syskon, enligt ärvdabalkens regler bör kunna anses utgöra en gåva likställd med testamente (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Detta innebär att gåvornas värde räknas in i laglotten som beskrivet ovan. Som du beskriver har de tänkt att utge 1 mkr till dig, vilket därmed överstiger din lagstadgade minimumsumma – i ditt fall, 900 000 kr. Bestämmer sig dina föräldrar däremot för att ge ut mindre än 1 mkr till dig, kan du för att få ut din laglott, väcka talan mot gåvotagarna, dvs. dina syskon inom ett år från det att bouppteckningen avslutats (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Sammanfattningsvis så kan dina föräldrar välja att fördela sin egendom på vilket sätt de vill, så länge du och de andra bröstarvingarna får ut era laglotter. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,