Bröstarvinges rätt till sin laglott

2021-11-30 i Laglott
FRÅGA |Hej.Min mamma har dött och efterlämnar make och två barn. Maken är inte far till barnen utan sk särkullbarn. Testamentet har vunnit laga kraft och där ärver maken allt. Vid makens bortgång ärver endast ett av barnen.Barnet som ej finns med i testamentet har begärt sin laglott. Giftorättsgods behållning enligt bouppteckning uppgår till 1 000 000 kr.Hur stor andel ska då betalas till barnet som är bortskriver från testamentet?
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer jag använda reglerna i Ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingars arvslottNär en person avlider och det inte finns något testamente är det bröstarvingar som först och främst ärver. Med bröstarvingar menas släktingar i rakt nedstigande led från den avlidne alltså barn eller ifall barnen inte lever barnbarn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). I ditt fall finns det ett testamente där den ena bröstarvingen är arvlös. I svensk rätt är dock huvudregeln att bröstarvingarna alltid har rätt till sin laglott (hälften av arvslotten). Testamentets innehåll påverkar alltså inte bröstarvingarnas rätt till sin laglott. Utifrån frågan förstår jag det som att bröstarvingen har valt att jämka testamentet för få ut sin laglott (7 kap. 3 § första stycket ÄB).Beräkning av laglottBeräkningen av laglotten baseras på hur mycket giftorättsgods det finns vid bouppteckningen. I ditt fall rör det sig om ett giftorättsgods på 1 000 000 kr vilket skulle betyda att laglotten är 250 000kr. Detta då jag tolkar frågan som att det finns två bröstarvingar och laglotten är hälften av arvslotten (i detta fall är arvslotten 1 000 000/2= 500 000kr) (7 kap. 1 § första stycket ÄB). Bröstarvingen har alltså rätt till till laglott på 250 000 kr. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Hur kan barnen få ut sin laglott om ens far bor utomlands, men har svenskt medborgarskap, och skulle gifta om sig innan sin bortgång?

2021-11-18 i Laglott
FRÅGA |hejSjälv var jag gift 8 år och lider efter det av complext posttraumatiskt stressstyndrom men jobbat ändå inom UDoch där jag tyvärr träffade en narciccictiskt man o lurades in i en mardröm.Drabbades avv äggstockscancer och lämnade då mannen med min son. Min mor avled i cancer. Vi sysskon försökte få vårlaglott men Vår pappa hade redan inbördestestamemente så vi avstod. Min lillebror hadetidigt börjat med aktier för veckopengen och blev förmögen. Men tyvärr avled av en hjärtinfart 2017 änka två pojkar. I slutet förra året drabbades jag av canceråterfalll efter 27 år. Och nu genomgåt operation o cytostatikabeh o ska på första kontroll 19 nov. Idag blev jag upprindg facetime av min far, att han träffat en ny kvinna, amerikanska. Själv bor han i Monaco och har tagit ut hela familjens pengar till ett SEB Konto i Luxembourg. Jag är jätterädd att den nya kvinnan ska insistera på marriage och sedan ta våra arvspengar. Då jag insett att både pappa och min fd man har narcissistiaka drag o är mkt elaka mot oss psykisj misshandel, och jag kämpar m näbbar o klor att överleva behöver jag HJÄLP, hur bröstarvinge ärver åtminstone laglott,om nya kvinnan skulle vara ute efter……………..hans pengar. Han är SVENSKMEDBORGARE, ursäkta några stavningsfel, men är så uppskakad.
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att den främst rör arvsrätten och arvsordningen efter din far när han avlider. Du nämner att din far har svenskt medborgarskap men bor för närvarande i Monaco, och att han har träffat en kvinna som jag förstår är amerikansk medborgare. Jag förstår även det som att du är rädd för vad som kommer hända med din och dina syskons arvsrätt som bröstarvingar om din far och kvinnan gifter sig. Det är utifrån dessa omständigheter och denna tolkning som jag kommer besvara din fråga.Arvsordning enligt svensk lagstiftningArv regleras i svensk lagstiftning genom Ärvdabalken. Utgångspunkten är att den avlidnes bröstarvingar, med andra ord barn, ärver i första hand den avlidne vilket framgår av 2 kap. 1 § första stycket Ärvdabalken. Om den avlidne har flera bröstarvingar, så delas arvet lika mellan dem enligt 2 kap. 1 § andra stycket Ärvdabalken. Det betyder att när din far går bort så är det i första hand du och dina syskon som ska ärva din fars egendom och ärver då lika stor del vardera.Regeln ovan om bröstarvingar ska ärva i första hand gäller inte om arvlåtaren var gift vid sin bortgång. Var den avlidne gift är det nämligen efterlevande maka eller make som ärver före bröstarvingarna, vilket framgår av 3 kap. 1 § första stycket Ärvdabalken. Bröstarvingarna ärver då först när den efterlevande makan eller maken avlider enligt 3 kap. 2 § första stycket Ärvdabalken, vilket också kallas för efterarv. Det betyder att om din far och kvinnan som han nu har träffat gifter sig, så har hon rätt att ärva hans tillgångar och ni får ut er laglott först när hon sedan avlider.Det finns dock ett undantag även till regeln om att efterlevande maka eller make ärver före bröstarvingar, och det är om den avlidne har så kallade särkullbarn i livet vid sin bortgång. Med särkullbarn menas bröstarvingar, med andra ord barn, från ett tidigare äktenskap eller relation. Om särkullbarn finns så har dessa rätt att få ut hälften av avlidnes hela arv enligt 3 kap. 2 § första stycket Ärvdabalken. Efterlevande maka eller make har dock rätt att få ut arv upptill ett visst belopp, nämligen fyra gånger prisbasbeloppet enligt 3 kap. 1 § andra stycket Ärvdabalken. Prisbasbeloppet är ett belopp som fastställs varje år, och för år 2021 är prisbasbeloppet 47 600 kronor. Detta betyder att efterlevande maka eller make har rätt att få ut minst 190 400 kronor i arv efter den avlidne som är fyra gånger prisbasbeloppet. För att återkoppla dessa regler till din situation, så är du och dina syskon särkullbarn i förhållande till kvinnan som din far träffat, och kan tänkas gifta sig med, eftersom ni är barn inom ett tidigare äktenskap. Det betyder i sin tur att ni har rätt att få ut hälften av din fars arv direkt efter din fars bortgång, så länge det finns tillgångar kvar till ett värde av minst 190 400 kronor som hans efterlevande maka har rätt att ärva. Om det inte skulle finnas tillräckligt med tillgångar för att uppnå detta, kan ni i stället åtminstone få ut er laglott som då är hälften av det som ni egentligen skulle fått ut av arvet. När efterlevande maka sedan avlider, har ni rätt att få ut återstående del av arvet som ni inte tidigare fått ut, minskat med er laglott.Till detta ska nämnas att din far kan göra inskränkningar i dessa regler genom ett testamente. Din far kan exempelvis önska att ni avstår er laglott till fördel för efterlevande maka. Skulle ni godkänna detta, har ni rätt att få ut hela er arvslott som då är hälften av din fars totala tillgångar när efterlevande maka avlider. Godkänner ni inte detta, har ni rätt att få ut er laglott direkt när din far avlidit samt resterande del av arvslotten när efterlevande maka avlider. Skulle er far däremot skriva i ett testamente att han vill att ni avstår er laglott till förmån för sin efterlevande maka och resterande del av arvet är testamenterat bort till annan, så kan ni endast få ut er laglott antingen direkt genom att kräva ut denna genom att inte godkänna testamentet eller efter att efterlevande maka avlidit om ni godkänner testamentet.Jag tänker att jag ska förtydliga det jag gått igenom ovan med några exempel nedan.Exempel 1:Din far gifter sig med kvinnan, och avlider sedan strax därefter. Hans tillgångar räknas till 1000 000 kronor. Ni har då som särkullbarn rätt till hälften av detta som är er arvslott, alltså 500 000 kronor. Eftersom efterlevande maka också har rätt till ett arv av sin avlidne make med minst 4 gånger prisbasbeloppet, som utgör 190 400 kronor, så kommer ni få ut ert arv på 500 000 kronor, och efterlevande maka får ut resterande del av arvet. Då ni fått ut det ni ska få direkt vid er fars bortgång, så har ni inte rätt till något mer arv när efterlevande make sedan skulle avlida.Exempel 2:Din far gifter sig med kvinnan, och avlider sedan strax därefter. Hans tillgångar räknas till 300 000 kronor. Ni som särkullbarn har rätt till hälften, vilket blir 150 000 kronor totalt. Men då efterlevande maka har rätt till minst 190 400 kronor, så kommer inte detta gå ihop. Det innebär att ni får ut endast er laglott direkt, vilket är 75 000 kronor som är hälften av 150 000 kronor. Resterande summa av ert arv kommer ni i stället att få ut när efterlevande maka sedan avlider som ett efterarv.Exempel 3:Din far gifter sig med kvinnan, och avlider strax därefter. Hans tillgångar räknas till 1000 000 kronor, och er far skriver ett testamente att han önskar att ni avstår er laglott till förmån för efterlevande maka. Er laglott kommer att vara hälften av er arvslott, alltså hälften av 500 000 kronor som är 250 000 kronor. Om ni godkänner testamentet, kommer ni få ut både er laglott samt resterande del av arvslotten när efterlevande maka avlider. Skulle ni inte godkänna testamentet får ni ut er laglott direkt, och resterande del av arvslotten när efterlevande maka avlider.Exempel 4:Din far gifter sig med kvinnan, och avlider strax därefter. Hans tillgångar räknas till 1000 000 kronor, och er far skriver ett testamente att han önskar att ni avstår er laglott till förmån för efterlevande maka samt testamenterar bort övriga tillgångar till olika organisationer och välgörenhet. Om ni godkänner testamentet, kommer ni få ut er laglott när efterlevande maka avlider, vilket är 250 000 kronor, men ni kommer inte få ut resterande del av arvslotten eftersom denna del är testamenterad till organisationer och välgörenhet. Om ni inte godkänner testamentet, så kan ni få ut er laglott på 250 000 kronor direkt och har inte rätt att få ut resterande del av arvslotten eftersom denna del är testamenterad till organisationer och välgörenhet.Observera att beräkningarna ovan är för prisbasbeloppet för år 2021, och kan vara ett annat belopp för det år då din far avlider. Observera även att de två sistnämnda exemplen är beroende av om din far skriver ett testamente och i så fall vad som faktiskt står i detta.Ärva med fri förfoganderätt eller full äganderättEnligt regleringen i Ärvdabalken ärver efterlevande maka eller make egendom och tillgångar med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande kan, med vissa begränsningar, fritt förfoga över arvet. Begränsningarna till detta är att efterlevande makan eller maken inte får ge bort större del av arvet som gåva eller testamentera bort det till någon annan, eftersom den först avlidne makans eller makens arv kan utgöra ett efterarv åt dennes arvingar. Det betyder att om din far skulle gifta sig med kvinnan han träffat, så kan hon inte göra sig av med hela hans arv så att i barn förlorar er del av arvet som ni fortfarande kan ha rätt till beroende på hur stor del ni får ut vid er fars bortgång och vad som står i ett eventuellt testamente.Ett arv kan även ärvas med full äganderätt. Full äganderätt innebär att den som ärver bestämmer helt och hållet över arvet, och behöver inte ta hänsyn till den först avlidne makens eller makans arvingar. För att kvinnan som din far träffar ska kunna göra precis vad hon vill med arvet måste din far dock uttryckligen skriva detta i ett testamente, att hans arv till henne är med full äganderätt. Hon behöver då inte ta hänsyn till ert efterarv efter er far. Skulle er far ha skrivit detta i ett testamente har ni dock fortfarande en möjlighet att få ut er laglott genom att begära jämkning av testamentet vilket framgår av 7 kap. 3 § Ärvdabalken. Jämkning sker hos testamentstagaren, som i ditt fall då kommer vara kvinnan som din far gift sig med. Skulle en tvist uppstå angående jämkningen, så kan denna tas och lösas i domstol. Jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott måste göras inom 6 månader från det att ni blivit informerade om testamentet enligt 14 kap. 5 § Ärvdabalken.Aktuell lagstiftning vid arv efter personer som bor utomlandsDet är inte ovanligt att en person som är svensk medborgare väljer att bosätta sig i något annat land, så som du skriver att din far har gjort. Detta är något som kan komma att påverka vilka regler gällande arv som ska tillämpas när personen i fråga går bort. Det är nämligen så att när en svensk medborgare bor i ett annat land så måste man avgöra vilket lands lagstiftning som ska tillämpas på arvet, eftersom lagstiftningarna i de olika länderna kan skilja sig åt vad gäller till exempel arvsordning.Vilket lands lagstiftning som ska gälla pekas ut genom så kallad internationell privaträtt, som ibland förkortas IP-rätt. EU har varit med och stiftat sådan IP-rätt, bland annat den så kallade Arvsförordningen. Arvsförordningen är en sådan IP-rättslig lagstiftning som reglerar vilket lands lagstiftning som ska användas vid just arv. Jag kommer därför nedan gå igenom de regler i denna förordning som blir aktuell för just din fråga.Av artikel 21 första punkten i Arvsförordningen framgår att utgångspunkten att det är det lands lagstiftning där personen har sin hemvist när denne går bort som blir tillämplig. Det betyder att om din far har sitt boende i ett annat land vid tidpunkten för sin bortgång, så är det det landets lagstiftning vad gäller arv som kommer att användas. Det kan innebära skillnader i hur arvet kommer att fördelas i jämförelse med den svenska lagstiftningen. Om din pappa skulle flytta hem till Sverige och ha sin bostad här när han avlider, så är det i stället den svenska lagstiftningen som gäller.Vid särskilda undantag så kan ett annat lands lagstiftning bli aktuell än där den avlidne hade sin hemvist. Sådana undantag är enligt artikel 21 andra punkten i Arvsförordningen om det är uppenbart att den avlidne hade en närmare anknytning till ett annat land. Exempel på detta skulle kunna vara om personen i fråga avlidit nära inpå flytten till landet. Detta är dock ett undantag till utgångspunkten om hemvist som ska användas med försiktighet, och är svår att tillämpa i praktiken. Därför är det troligen mer sannolikt att om din pappa fortfarande är bosatt i ett annat land vid sin vid sin bortgång så är det detta som kommer att vara avgörande.Det finns en möjlighet för personer med medborgarskap i ett land, men som bor i ett annat, att välja vilket lands lagstiftning som ska bli tillämplig. Detta stadgas i artikel 22 första punkten i Arvsförordningen. Detta val ska göras i ett testamente och uttryckligen framgå av testamentet, vilket stadgas i artikel 22 andra punkten i Arvsförordningen. Det betyder att om din pappa inte kommer flytta tillbaka till Sverige, så kan han i ett testamente skriva att han ändå vill att den svenska lagstiftningen ska gälla vid sin bortgång och för hans arv. Då är det den svenska regleringen, som jag gått igenom under föregående rubrik, som kommer att tillämpas.Sammanfattning och rådDu och dina syskon har enligt den svenska regleringen i Ärvdabalken rätt att som särkullbarn få ut arvslotten direkt när er far avlider. Denna regel är dock beroende av dels hur mycket tillgångar som finns i boet efter din far, dels vad som står i ett eventuellt testamente. Efterlevande maka har nämligen rätt att få ut et belopp som utgör fyra gånger prisbasbeloppet, som för år 2021 är 190 400 kronor. Särkullbarn kan därmed i stället få ut åtminstone sin laglott direkt, och resterande del av arvslotten sedan när efterlevande maka avlider. Skulle dock er far testamentera bort sina tillgångar till annan, är det endast er laglott ni har rätt till och inte resterande del av arvslotten. I ett sådant fall är det viktigt att jämka testamentet så att ni kan få ut er laglott.Skulle er far testamentera arvet helt och hållet till efterlevande maka med full äganderätt, eller till någon annan för den delen, så har ni fortfarande möjlighet att påkalla jämkning av testamentet hos henne för att få ut er laglott. Skulle det uppstå en tvist gällande detta, så kan detta behöva utredas i domstol. Om så skulle ske, kan ni behöva hjälp av en professionell jurist som hjälper er med tvisten. Då är ni välkomna att återkomma till Lawline, så hjälper någon av våra jurister er med tvisten.Det jag sagt ovan gäller om det är den svenska lagstiftningen som ska tillämpas. Eftersom avgörande är var din far är bosatt någonstans när han avlider, så kan det i stället bli Monacos lagstiftning kring arv som blir aktuell enligt Arvsförordningen, om han fortfarande är bosatt där när han avlider. Det betyder att det inte är säkert att det är just de regler som jag gått igenom enligt Ärvdabalken som blir aktuella. Det finns dock en möjlighet för din far att välja att den svenska regleringen ska tillämpas i stället även om han är bosatt i Monaco vid sin bortgång, eftersom han har svenskt medborgarskap. För att detta ska vara möjligt behöver han uttryckligen skriva detta i ett testamente. Detta val är alltså upptill din far att göra.Vi ska inte gå händelserna i förväg, det kanske är så att din pappa inte alls tänker gifta sig med kvinnan han träffat. Men om så skulle ske, så är mitt råd till dig, och dina syskon, att ni vid er fars bortgång försöker ta reda på om det finns ett testamente och i så fall vad som står i detta. Det är viktigt först och främst för att veta vilket lands lagstiftning som blir aktuell för hans arv. Skulle det vara så att det inte står något om detta, är det nämligen Monacos lagstiftning som gäller om det är där han är bosatt vid sin bortgång. Detta kan då påverka hur arvet ska fördelas, och att ni eventuellt inte har samma rättigheter som i den svenska lagstiftningen. Så mycket beror på hur situationen ser ut när din far avlider, och det kan vi inte veta i nuläget.Med detta, hoppas jag att jag förstått din fråga rätt, och att jag kunnat hjälpa dig att få din fråga besvarad.Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig på tisdag den 23/11, klockan 11:00. När jag ringer upp dig kommer jag att ringa från dolt nummer. Om dagen eller tiden inte passar är du välkommen att maila mig på hilma.nilsson@lawline.seVänliga hälsningar,Hilma Nilsson.

Laglott vid testamente och särkullbarn

2021-10-31 i Laglott
FRÅGA |Mamma hade två barn sedan tidigare. Mor hade då ett hus.Mor o far gifte sig och jag kom till världen. Jag har fått min pappas tillgångar som han hade tidigare sparande och skogsfastighet . När jag läser testamente efter min fars bortgång så ger de båda bort hela huset till mina två halvsystrar . Kan de göra så eller kan jag kräva någon del i huset?Jag borde väl ha någon del i huset?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta om du har rätt till huset och eftersom det rör sig om arvsrätt kommer jag att använda mig av Ärvdabalken, ÄB, när jag besvarar din fråga.LaglottSom bröstarvinge har du alltid rätt till din laglott vilket är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Säg att du är den enda bröstarvingen och dina föräldrar inte har särkullbarn, då skulle din laglott vara ½ av kvarlåtenskapen. I ditt fall är det tre bröstarvingar som har rätt till laglott från din mamma. Däremot blir du den enda som har rätt till laglott från din pappa om han bara hade dig som barn.Föräldrar har laglig rätt att fritt testamentera kring egendomen så länge bröstarvingarna får sin laglott. Som bröstarvinge kan man inte kräva att man får viss storts egendom eller arvet i rena pengar etc. Det innebär att du inte kan kräva att få ta del av huset när arvet faller. Det du kan kräva är din laglott från båda föräldrarna, vilket beräknas på det sätt jag sa tidigare. Vad du behöver veta är alltså värdet av kvarlåtenskapen från din mamma och sen kvarlåtenskapen från din pappa, för i ditt fall är det viktigt att de ses separat då det finns särkullbarn inblandade. Om du genom arvet får ut din laglott från dina föräldrar på annat håll än genom huset ska testatorernas vilja, dina föräldrars, respekteras. SammanfattningDu kan bara kräva del i huset om du inte får ut din laglott genom kvarlåtenskapen som tillfaller dig. Får du inte ut laglotten och man måste se till huset kan särkullbarnen ena ersätta dig i form av pengar och kan de inte göra det blir du delägare till huset.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan biologiska barn göras arvlösa?

2021-10-15 i Laglott
FRÅGA |Kan min biologiska far göra mig arvslös? Han har nyligen gift om sig och jag har en halvsyster. Hur ska jag bevaka min rätt?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Alla förutom bröstarvingarna (ens barn) kan göras arvlösa genom ett testamente. Bröstarvingar däremot har ett skydd i form av laglotten. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Arvslotten utgör hälften av den bortgångnes kvarlåtenskap (se 7 kap. 1 § ÄB). Detta utgör ett hinder för arvlåtaren att lämna sina barn arvlösa. Exempel:A dör och lämnar 100 000 kronor i kvarlåtenskap. Om A har ett barn (B) så tillhör 50 000 kronor B:s arvslott. Utan testamente så får B de 50 000 kronorna. Om A istället har testamenterat bort sin egendom så är i varje fall laglotten skyddad. Laglotten är som ovan nämnt hälften av arvslotten, dvs 25 000 kronor. Dessa kan således inte testamenteras bort. Exempel när A försöker göra B arvlös genom testamente, och hur B kan bevaka sin rätt:A går bort och har testamenterat bort sin egendom (100 000 kronor) till välgörenhet. Men eftersom A har ett barn så har barnet i kraft av sin laglott rätt till "hälften av hälften" av egendomen (dvs Arvslotten = 100 000 / 2 = 50 000 kr. Laglotten = 50 000 kr / 2 = 25 000 kr) innan den skiftas ut till välgörenhet - förutsatt att barnet påkallar jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB. Påkallande av jämkning måste göras senast sex månader efter att bröstarvingen delgivits testamentet, annars förlorar hen sin rätt (se 7 kap 3 § 3 st ÄB). Testamentet ska delges arvinge i bestyrkt avskrift (se 14 kap 4 § ÄB). Vid jämkning av testamente behöver man inte väcka talan vid domstol, det räcker med att meddela testamentstagaren (välgörenheten) om sitt anspråk. Sammanfattning:En bröstarvinge (barn) kan inte göras arvlös. Bröstarvingar kan dock avsäga sig laglotten eller förlora rätten till den om bröstarvingen exempelvis skulle mörda arvlåtaren, se 15 kap. 1 § ÄB. Laglottsskyddet är med andra ord starkt i Sverige, och det finns inget sätt att testamentera bort laglotten. Jag hoppas att du känner att din fråga blivit besvarad. Tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om du kommer på fler frågor. Vänligen,

Kan jag lämna all min kvarlåtenskap till ett barn?

2021-11-29 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag har tre söner. Har bara mycket god kontakt med en av dom, mellan sonen tar hand om mig och hjälper mig med allt som jag frågar om,den äldsta har jag inte haft kontakt med de senaste 20 åren. Den yngste har bestulit mig på mycket och undviker mig när jag vill ha hjälp av honom. Min fråga är. Kan jag ge allt som jag äger som gåva till en av sönerna och det skall inte vara förskott på arv, bl a fyra fastigheter och ,bilar. Tillsammans värde ca 11 000 000 kr . Tacksam om ett svar och hjälp hur jag gör det rent juridiskt?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar om du på ett eller annat sätt kan lämna all din kvarlåtenskap till ett av dina barn.I svensk rätt är utgångspunkten att en person under sin livstid får göra vad den vill med sin egendom. Dock finns vissa begränsningar. Genom att skriva ett testamente kan du lämna all din egendom till en av dina söner, med undantag för den laglott som dina andra barn har rätt att få ut (7 kap 1 § ärvdabalken). Skulle du genom en gåva (förskott på arv) eller testamente ge bort så mycket egendom så att dina andra barn inte får ut sina laglotter kan de påkalla jämkning av testamentet och få ut sin del (7 kap 3 § ärvdabalken). Detta gäller oberoende av om du har upprättat ett gåvobrev som stadgar att gåvan eller gåvor inte ska ses som förskott på arv. Ger du bort en eller flera gåvor där syftet är att undanhålla laglotten så kan den gåvan förklaras ogiltig och gå åter (7 kap. 4 § ärvdabalken).Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur stora är bröstarvingars laglotter och hur ska en sambo kunna få överta en fastighet?

2021-11-13 i Laglott
FRÅGA |Jag är sambo med en kvinna av utländskt ursprung, av olika anledningar så vill jag att 2 av mina 3 barn ska få så lite som möjligt från arvet medan det tredje barnet ska få ut en sjättedel. Hälften har jag tänkt testamentera till min sambo. Vi har inget samboavtal, jag äger 2 hus varav ett är under uppförande och snart är inflyttningsklar.Jag hade tänkt testamentera så mycket som möjligt till min sambo, framförallt så vill jag att hon ska kunna sitta i orubbat bo i nuvarande fastighet och att ett förhållandevis mindre lån löses från fastigheten så att fastigheten blir skuldfri.Kan jag testamentera 50% + 1/12 av de vardera två barn som jag tänkt bara ska få ut sin arvsrätt till min sambo 50% + 8,33% + 8,33% och således 8,33% till barn 1, 8,33% till barn 2 och 16,67% till barn 3.En liten del består av pengar på banken och största delen består av fastighet 1 som är tänkt till min sambo att bo i orubbat bo med och fastighet 2 som börjar att bli klar (inga lån belastar den fastigheten) + 1 tomt som tillsammans med fastighet 2 i så fall får säljas för att bekosta uppdelningen av arvet. Fastigheterna och tomten står till 100% på mig. Har jag tänkt rätt att mina barns arvsrätt endast är hälften av hälften om jag upprättat ett testamente?Just nu är min sambo totalt oskyddad om något händer. Det här är tänkt som ett tillfälligt testamente och är tänkt att förändras när fastighet 2 är helt färdig. När jag är helt färdig så kommer en av fastigheterna att säljas.
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina barns laglotter och hur mycket du kan testamentera till din samboFörst och främst behöver vi reda ut hur stor vardera barns laglott är, det vill säga den del av din kvarlåtenskap dina barn har en tvingande rätt till i egenskap av bröstarvinge till dig i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Den arvslott som tillkommer dina barn enligt lag (alltså enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken, om ett testamente inte skulle finnas) är 1/3 vardera av din kvarlåtenskap, eftersom du har tre barn som delar lika, detta följer alltså av den legala arvsordningen i ärvdabalken. Men du kan som du är inne på begränsa dina barns arvsrätt genom ett testamente till förmån för din sambo. Dock behöver du förhålla dig till laglottsregeln, alltså att hälften av 1/3 av din kvarlåtenskap är vardera barns laglott, det vill säga 1/6 eller 16,66 %. Låt säga att din kvarlåtenskap är sex miljoner kronor, hälften av 1/3 är 1/6, dvs. 16,66 %, vilket innebär att vardera barns laglott blir en miljon kronor. Procentsatsen 8,33 % (1/12) som du vill att barn 1 och 2 ska ärva är alltså lägre än vad laglottsregeln tillåter (7 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom vardera barns laglott är 1/6 av din totala kvarlåtenskap, innebär det att du som maximalt kan testamentera 3/6, dvs. 50 % av din kvarlåtenskap till din sambo. Du kan alltså inte testamentera 50 % + 16,66 % = 66,66 % till din sambo, eftersom det skulle inskränka dina barns laglotter som tillsammans alltså motsvarar 50 %. Vad detta innebär är att din sambos andel kommer att behöva minskas och bli lägre än 50 % om du vill ge barn 3 mer än dennes laglott. Exempel:Barn 1: 1/6 (16,66 %) laglotten. Barn 2: 1/6 (16,66 %) laglotten. Barn 3: 2/6 (33,33 %) laglotten x2. Sambon: 2/6 (33,33 %) resterande andel.Vad kan hända om du ändå testamenterar som du villDet finns inget som hindrar dig från att ändå testamentera lägre andelar än laglotten till barn 1 och 2, men en överhängande risk blir då att barn 1 och 2 kommer begära jämkning av testamentet i domstol för att få ut sin laglott, dvs. 1/6 av din kvarlåtenskap (7 kap. 3 § första stycket ärvdabalken). Påkallar inte en barnen en sådan jämkning inom sex månader från att de blev delgivna ditt testamente förlorar de rätten till laglotten (7 kap. 3 § tredje stycket ärvdabalken). Det är att rekommendera att följa laglottsreglerna när du upprättar ditt testamente.Hur du upprättar ett testamente till förmån för din samboOm värdet av fastighet 1 (eller den senare fastighet 2 efter du har upprättat ett nytt testamente) som du vill ska tillfalla din sambo inte överstiger 50 % av din totala kvarlåtenskap (efter avdrag för dina skulder som ska betalas av dödsboet) finns inget problem för henne att bo kvar genom att du förordnar i ett testamente att sambon ska ärva fastigheten i fråga. Det rör sig då om ett s.k. legat, det vill säga viss utpekad egendom (11 kap. 10 § första stycket ärvdabalken). Ett annat alternativ är att du under din livstid överlåter fastigheten till din sambo. Observera att du inte med bindande verkan kan förordna om din kvarlåtenskap i ett samboavtal, endast ett testamente godkänns. Inte heller kan du genom ett samboavtal få egendom som inte är samboegendom att ingå i en bodelning (9 § sambolagen). Samboegendom är gemensam bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk (3 § sambolagen). När du upprättar ett testamente är det viktigt att du uppfyller formkraven (10 kap. 1 § ärvdabalken) annars är testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § ärvdabalken). Och barnen eller sambon får inte vara testamentsvittnen (10 kap. 4 § ärvdabalken), ett förordnande i ditt testamente till någon av dessa personer blir då ogiltigt (13 kap. 1 § ärvdabalken).Verkan av att samboförhållandet upplöses på grund av din dödJag vet inte om någon av dina fastigheter är köpta för gemensam användning och utgör er gemensamma bostad, det vill säga utgör samboegendom (3 § sambolagen). Det verkar ju dock som att fastighet 2 åtminstone kommer att klassificeras som eran gemensamma bostad (5 § första stycket punkt ett sambolagen). Samt att denna gemensamma bostad är förvärvad för gemensam användning (3 § sambolagen) och därmed verkar det som att den ska den ingå i en eventuell bodelning (8 § första stycket sambolagen), som din efterlevande sambo i så fall måste begära senast när bouppteckningen efter dig förrättas (8 § andra stycket sambolagen). Vad detta konkret innebär är att hälften av er samlade samboegendom genom en bodelning kan delas lika mellan din sambo och dödsboet efter skuldavräkning (14 § sambolagen). Denna hälft innehar får din sambo med full äganderätt utan rätt till efterarv för dina barn. Detta kräver alltså inget samboavtal (även fast det kan vara bra för tydlighetens skull) men en aktiv handling av din sambo för att få till stånd en bodelning. Det här hade varit ett bra sätt för din sambo att tillförsäkra sig mer värde efter dig än om enbart ett testamente skrivs där hon bara får 50 % av din kvarlåtenskap. Sambon har även som utgångspunkt rätt att överta den gemensamma bostaden efter din död, en efterlevande sambo anses normalt behöva bostaden. Detta ska då ske med avräkning på hennes lott i bodelningen (16 § andra stycket sambolagen). Om det inte räcker behöver sambon skjuta till pengar till dödsboet (17 § andra stycket sambolagen). Men har du här testamenterat din del av fastigheten till din sambo tillfaller fastigheten i sin helhet din sambo utan något behov för sambon att skjuta till några pengar. Detta förutsätter givetvis att barnen kan få ut sina laglotter ur annan egendom, annars kommer sambon ändå behöva "köpa ut dem" för att barnen ska kunna få ut sina laglotter och för att sambon ska kunna få behålla den gemensamma bostaden helt själv utan att den ska behövas säljas eller bli samägd. SlutsatsOm din sambo begär bodelning och om nu någon av dina fastigheter anses utgöra samboegendom, kan alltså din sambo få ut mer egendom än vad som är möjligt genom enbart ett testamente. Vilket i sin tur innebär att det är troligare att hon kan få överta en fastighet själv. Men du kan fortfarande bara testamentera bort 50 % av din kvarlåtenskap i ditt testamente, på grund av laglotterna. Men eftersom din sambo genom bodelningen kan få dela på värdet av samboegendomen kan hon totalt sett tilldelas en större procentsats än 50 %.På Lawline erbjuder vi bland annat upprättande av testamente till fast pris, som också inkluderar 30 minuters konsultation. Mer information om det hittar du här.Med vänliga hälsningar,

Kan man göra så att barnbarn inte ärver något?

2021-10-24 i Laglott
FRÅGA |Hej!Om min bror dör innan vår mamma ärver då hans dotter mamma som han ej har haft någon kontakt med och inte mamma heller på många år. Vet att mamma absolut ej skulle ha velat att hon ärver. Han vill även att jag ska ärva honom. Kan man på något sätt se till att hon inte får hans del av mamma. Mammas lägenhet blev en bostadsrätt för 10 år sedan och jag står på halva den. Nu bor min dotter i den då mamma bor på demensboende. Innan hon flyttade in där så har jag i många år hjälpt henne och betalat på hyran/avgiften varje månad då hon har en sådan liten pension. Både innan och efter att det blev bostadsrätt. Vet också att min brors dotter har det gott ställt liksom hennes mamma och mormor. Så det känns inte riktigt rättvist. Har även tänkt ge min dotter insatsen till en lägenhet en dag. Tacksam för svar!
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det, för det fallet att din bror skulle dö innan din mamma, går att göra så att din brors barn inte ärver något från din mamma. Med andra ord om det går att göra så att ett barnbarn inte ärver sin farförälder. Det korta svaret är att det i en sådan situation inte går att göra ett barnbarn helt arvlös. I det följande går jag lite mer utförligt igenom vad som gäller.Reglerna om arv återfinns i ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB). Barnbarns rätt att få arvNär din mamma dör är hennes barn (d.v.s. du och din bror) något som kallas för bröstarvingar. Det innebär att ni är hennes närmaste arvingar vilket medför att ni är de första som har rätt att ta del av hennes arv. Är det bara ni två syskon som är arvsberättigade efter eran mor kommer ni dela lika på hennes kvarlåtenskap och på så sätt utfå era respektive arvslotter. (2 kap. 1 § 1 st. ÄB)För det fallet att en bröstarvinge har avlidit innan arvlåtaren, kommer denna bröstarvinges barn träda i dess ställe. Det innebär att om din bror redan är avliden vid det tillfället eran mor avlider, så kommer din brors barn ta hans plats i arvsordningen och således få det arv som egentligen skulle ha tillfallit honom. (2 kap. 1 § 2 st. ÄB)Testamentera bort barnbarns arvDin mamma har dock en möjlighet att påverka hur hennes kvarlåtenskap ska fördelas efter det att hon har gått bort. Det kan hon göra genom att upprätta ett testamente. Som bröstarvinge har man emellertid alltid rätt att utfå något som kallas för en laglott. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som man är berättigad enligt vad jag beskrivit ovan. Denna laglott kan således inte testamenteras bort. (7 kap. 1 § ÄB) Ett enkelt exempel för att belysa hur stort arv din brorsdotter således alltid är berättigad till kan se ut på följande sätt:Låt säga att din mor efterlämnar en kvarlåtenskap om 100 kr. Du och din bror kommer då taga hälften, d.v.s. 50 kr, vardera (det är detta som är eran respektive arvslott). Av dessa 50 kr motsvarar hälften laglotten, d.v.s. 25 kr, och denna del kan din mor inte testamentera bort. För det fallet att din bror inte är vid liv kommer hans dotter då träda i hans ställe och ärva det som skulle ha tillfallit honom – vilket alltså i detta exempel motsvaras av minst 25 kr. Den andra halvan av din brors arvslott, d.v.s. de 25 kr som inte utgör laglott, kan hon dock testamentera bort på ett sådant sätt att de inte tillfaller din brorsdotter. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Förstärkta laglottsskyddet vid gåva

2021-10-15 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag lånade 10 000 kr av min mormor som jag sedan betalade tillbaka 5000kr av. De 5000 resterande kronorna sa min mormor till mig att jag inte behövde betala tillbaka. Min mormor har nu avlidit och nu kommer min mormors dotter och säger att jag ska betala tillbaka dom. Vad gäller?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du på begäran av din mormors dotter måste betala tillbaka 5000 kr som du fått av din nu avlidne mormor.Din fråga regleras i ärvdabalkenEn bröstarvinge har rätt till sin laglottDen som är bröstarvinge till en avliden person är berättigad till sin laglott. Värdet av laglotten motsvarar hälften av värdet av den arvslott som ska tillkomma bröstarvingen enligt vanliga arvsregler (7 kap 1 § ÄB).Det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras om syftet med gåvan är att likställa med testamenteDet förstärkta laglottsskyddet kan bli aktuellt om en avliden person någon gång under sin livstid skänkt bort en gåva under sådana omständigheter att gåvans syfte kan likställas med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet finns till för att tillförsäkra att bröstarvingar ska ha rätt till sin laglott. Om en gåvas syfte kan likställas med testamente ska värdet av gåvan räknas in bland den avlidnes tillgångar som om gåvan inte givits (7 kap. 4 § ÄB). Syftet är att hänsyn ska tas till värdet av den givna gåvan vid uträkning av storleken av den laglott som den avlidnes bröstarvingar har rätt till. Exempel på situationer då syftet med en gåva kan likställas med testamente är om den avlidne väldigt nära inpå sin död skänkt bort gåvan eller om det som skänkts bort är något som det kan antas att den avlidne hade kunnat ha nytta av fram till och med sin död.Vad innebär detta för digEftersom din mormor sagt att du kan behålla de 5000 kr som hon lånat ut till dig går det att se det som att din mormor skänkt dig 5000 kr som en gåva. Det framgår inte under vilka förutsättningar du fick pengarna och jag vet heller ingenting om din mormors ekonomiska situation. På grund av detta är det omöjligt för mig att ge ett definitivt svar på om du kan behålla pengarna eller om du måste betala tillbaka dessa till dödsboet.Det jag kan säga är att det förstärkta laglottsskyddet bara kan bli aktuellt om syftet med att din mormor låtit dig behålla pengarna hon givit dig kan likställas med ett testamente. Det förstärkta laglottsskyddet innebär att hänsyn måste tas till värdet av den givna gåvan vid bouppteckningen, genom att värdet av gåvan läggs till när bouppteckningen ska göras. Efter att bouppteckningen är klar måste det finnas tillräckligt mycket tillgångar kvar i dödsboet för att alla bröstarvingar ska kunna få ut sin laglott. Om det inte finns tillräckliga tillgångar kvar så kan du bli skyldig att betala tillbaka pengarna du fått. Om det i stället är så att det finns tillräckliga medel kvar för att din mormors bröstarvingar ska kunna få sin laglott så får du behålla pengarna du fått. Observera att det som ovan anförts förutsätter att omständigheterna när du fick behålla pengarna var sådana att gåvan till syftet var att likställa med testamente. Om ett sådant syfte saknades när du fick gåvan behöver du inte betala tillbaka något till dödsboet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,