Förlorar jag rätten till min laglott om jag inte väcker talan inom rätt tid?

2021-04-10 i Laglott
FRÅGA |HejDet står att man som bröstarvinge kan Väcka talan i tingsrätt inom ett år från att en bouppteckning avslutats. Om man nu inte väckte talan inom denna tid, är det helt kört då? Eller finns det något man kan göra?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det framgår inte riktigt i din fråga varför du vill väcka talan men utifrån den tidsfrist som du angett tolkar jag det som att det handlar om det s.k. förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ärvdabalken). Det förstärkta laglottsskyddet är en möjlighet för bröstarvingar att begära ersättning eller återbäring av gåvor som till syftet varit att likställa med testamente.Oavsett varför du vill väcka talan så är det tyvärr de i ärvdabalken angivna tidsfristerna som gäller, sedan går rätten helt förlorad. Det du kan göra är att undersöka om bouppteckningen har gått rätt till. Har bouppteckningen inte upprättats i laga ordning anses den nämligen inte avslutad och då har ju tidsfristen inte löpt ut. Jag saknar tyvärr information för att kunna göra en sådan utredning men du är välkommen att föra en dialog med våra jurister här: https://lawline.se/boka Hoppas att svaret har varit till din hjälp!Med vänlig hälsning

Det förstärkta laglottsskyddet

2021-03-31 i Laglott
FRÅGA |Min make har ev en dotter som han inte vetat om. Vi är gifta, med 2 vuxna barn. Min make har, via Gåvobrev, överlåtit sin del av vår gemensamma bostad, åt mig. I gåvobrevet står att jag ska stå som arvtagare av alla hans tillgångar vid ev dödsfall. Om min make avlider, kan hans ev dotter, trots gåvobrevet, göra anspråk på arv?Kan kanske anses som dåligt av oss tänka som vi gör. Men denna dotter har redan ärvt en hel del, av den man som varit hennes far hela hennes uppväxt. Kan informera om att gåvobrevet "godkänts" av Skatteverket.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det endast handlar om ett gåvobrev som föreskriver egendomsförhållandet vid din makes död, alltså inte ett testamente. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Generellt är det fritt för föräldrar att ge bort gåvor och förfoga över sin egendom som de vill men det finns dock en regel som säkerställer att en bröstarvinge som ej fått ta del av sin laglott (halva arvslotten) kan kräva ut den, ett så kallat förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ÄB). Enligt bestämmelsen ska gåvor som är att likställa med testamente återbäras ifall dem inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet, alltså givit den i gåvan men använder den fortfarande. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan framgår det att det är er gemensamma bostad, som jag antar att ni lever i. Således har din make en nyttjanderätt till den och det kan då likställas med ett testamente. Vidare är även gåvobrevet väldigt "testamente liknande" då det förskriver att du ärver alla tillgångar vid din makes bortgång. Av den juridiska doktrin framgår det att om ändamålet med gåvan kan antas ha varit att ordna successionen efter gåvogivarens död, kan bestämmelsen tillämpas. Det finns dock inte uttryckliga regler om vad som anses likställas med testamente utan detta är bara utgångspunkter och bedömningen ligger hos en potentiell domstol. Min personliga åsikt är att det finns väldigt mycket som talar för att det ska likställas med ett testamente och om så är fallet har bröstarvingen rätt att jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen varav personen sen får ut sin laglott (7 kap. 4 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten (arvslotten utgör den totala kvarlåtenskapen delat på antalet barn) detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Har särkullbarnen rätt till arv när ett testamente uppger att makar ärver varandra?

2021-03-26 i Laglott
FRÅGA |Min man har avlidit, vi har två gemensamma barn. Min man har en son sedan tidigare, ett särkullbarn alltså, som vi inte haft någon kontakt med. Vi har skrivit testamente där det står att vi makar ska ärva varandra och att våra gemensamma barn ska ärva när vi bägge är döda. Vi har gjort min egendom till enskild egendom. Nu ska vi ha bouppteckning och arvsskifte snart. Jag antar att sonen, särkullbarnet, ska ha sin laglott? Hur stor del av min mans tillgångar ska sonen ha?
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arvsrätten finns i Ärvdabalken (ÄB). Särkullbarns rätt till laglott Huvudregeln är att en efterlevande make ärver före bröstarvingar (3 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Särkullbarnen kan dock välja att ta ut sitt arv direkt (3 kap. 9 § ÄB). En bröstarvinge har rätt till laglott som består av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Den innebär att endast halva arvslotten kan testamenteras bort. Ett testamente som inskränker denna rätt är dock inte automatiskt ogiltigt. En bröstarvinge måste inom sex månader från delgivandet av testamentet begära jämkning för att få rätt till sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). En bröstarvinge som inte begär jämkning inom sexmånadersfristen förlorar sin rätt till laglott och testamentet blir giltigt gentemot denne. Detta gäller i ditt fallDet stämmer att din mans son som är ett särkullbarn har rätt till laglott. Som det nämns ovan består laglotten av halva arvslotten som din make efterlämnat. Särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt oberoende av vad som står i testamentet. Däremot, som jag tolkar din fråga, inskränker testamentet i fråga hans rätt till laglott. Det innebär att sonen måste jämka testamentet inom sex månader från delgivningen för att kunna göra sin rätt gällande. I annat fall kan hans rätt till laglotten gå förlorad och testamentet kan därmed anses giltigt. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor. Vänligen,

Kan någon som är arvsberättigad kräva att en gåva ska betalas tillbaka?

2021-03-22 i Laglott
FRÅGA |Om jag säljer fast egendom och vill skänka en stor del till välgörande ändamålFinns det några förbehåll för detta Har fått påtalat att man inte kan göra det tio år före sin död.Då skulle arvingar kunna begära att t.ex barncancerfonden betalar tillbaka
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som huvudregel så har du rätt att själv bestämma vad du vill göra med din egendom. Det finns dock vissa undantag som aktualiseras, i förhållande till denna rättighet, när en person avlider. Barn till en avliden person har rätt till sin laglott (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Laglotten motsvarar hälften av vad arvingen skulle ha fått ärva om det inte hade funnits några begränsningar vid fördelningen av kvarlåtenskapen, sådana begränsningar kan tex vara att arvlåtaren angett att dennes barn inte ska få ärva något. Om en person som avlider hade två barn så ska alltså dessa barn, som utgångspunkt, dela lika på arvet. Barnen får då 50 % vardera av kvarlåtenskapen. Laglotten motsvarar hälften av vad barnen skulle ha fått ärva. Laglotten skulle i detta exempel alltså bli 25 % vardera till barnen. Laglottsskyddet kan även bli aktuellt när en arvlåtare ger bort egendom när han eller hon fortfarande lever (7 kap. 4 § Ärvdabalken). För att laglottsskyddet ska aktualiseras i en sådan situation så krävs det att gåvan kan likställas med ett testamente. Ett exempel på en sådan situation skulle kunna vara att arvlåtaren ger bort ett hus i gåva till en annan person även om arvlåtaren fortsätter att bo kvar i huset fram till arvlåtarens död. I praktiken så blir då denna gåva att likställa med ett testamente eftersom "gåvotagaren" inte får tillgång till huset innan arvlåtaren dör. Ett annat exempel på en situation då bestämmelsen kan aktualiseras är när en person ger bort en gåva på sin dödsbädd. Om en sådan situation, som beskrivs ovan, blir aktuell och det inte finns särskilda skäl som talar däremot så kan bröstarvingar väcka talan om att de ska få ut sin laglott. Bröstarvingarna måste då väcka talan inom ett år från det att bouppteckningen avslutdes (7 kap. 4 § 2 st. Ärvdabalken). Detta skulle få som konsekvens att gåvotagaren får lämna tillbaka en del av gåvan. Det skulle förmodligen vara svårt för bröstarvingarna, i det fall som beskrivs i frågan, att likställa en gåva till bröstcancerfonden med ett testamente då du inte skulle behålla nyttjanderätten över pengarna och eftersom du inte skulle ge bort gåvan på din dödsbädd. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar.

Kan bröstarvinges barn ärva hela kvarlåtenskapen genom testamente

2021-04-07 i Laglott
FRÅGA |I ett testamente som jag är del i står det att mina och mina syskons barn ska ärva en specificerad summa pengar från dödsboet. Längre ned i testamentet står det även att övrig kvarlåtenskap ska till lika delar tillfalla mig och mina syskon och att det som i arv efter den avlidne kontant tillfaller den avlidnes barn, av dem, avstås till förmån för den avlidnes barnbarn.Vad innebär det sista stycket konkret? Ska arvslott/laglott tillfalla bröstarvingarnas barn (den avlidnes barnbarn)?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att det är din sist levande förälders testamente du syftar på.Grundregeln är att barnen (bröstarvingar) ärver sina föräldrar med lika del enligt 2:1 ärvdabalken. Genom testamente är det möjligt att fördela arvet till barnbarnen. Som bröstarvinge har du och dina syskon laglig rätt till hälften av er del av arvet. Den så kallade laglotten, se 7:1 ärvdabalken. Om ni nu vill göra anspråk på er laglott måste ni klandra testamentet inom sex månader från det ni fick del av det enligt 7:3 ärvdabalken. Annars anses ni ha försuttit er rätt till laglotten. Det är också viktigt att varje syskon klandrar testamentet. Annars blir det giltigt mot den som inte har klandrat.SammanfattningDet är fullt möjligt att testamentera kvarlåtenskapen till barnbarnen. Ni syskon har dock rätt till hälften av arvet, förutsatt att ni klandrar testamentet inom sex månader. Om ni behöver hjälp med att tolka testamentet mer ingående är ni varmt välkomna att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Kan jag förhindra att min mamma skänker två fastigheter till min bror alternativt till hans barn?

2021-03-30 i Laglott
FRÅGA |Hej! Skulle vilja ställa en fråga gällande arvsrätt. Min mor äger två tomter värderade till ca 2.000000:-/styck.Jag misstänker att hon planerar att ge bort tomterna till min bror innan sin bortgång. Tyvärr vet jag inte exakt beteckning på tomterna så jag har ingen möjlighet att titta om hon redan har gett bort dom till honom eller till hans barn. Så min fråga är. Har mamma laglig rätt att göra så mot mig? Finns det i så fall någon möjlighet för mig att ogiltigförklara detta.Vänliga hälsningar
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGGenerellt kan sägas att det i grunden står envar fritt att förfoga över tillgångar som man själv äger, vilket i klartext betyder att din mamma har rätt att överlåta eventuell fast egendom i hennes ägo genom avyttring, gåva eller byte. Däremot kan hänsyn behöva tas till vissa regler i ärvdabalken (ÄB) och det är således den lagen som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga.Gåvor till bröstarvingar, det vill säga barn, presumeras (antas, förutsätts) i ärvdabalken utgöra förskott på arv, vilket innebär att om en sådan gåva skulle överlämnas till en bröstarvinge utan några särskilt upptagna villkor ska gåvans värde vid arvskiftet avräknas från mottagarens laglott (6 kap. 1 och 4 §§ och 7 kap. 2 § ÄB). I praktiken görs detta genom att gåvans värde adderas till resten av kvarlåtenskapen efter din mamma innan delningen av arvet sker mellan dig och din bror (6 kap. 5 § ÄB). Det ska emellertid noteras att givaren, i det här fallet din mamma, har möjlighet att föreskriva att tomterna inte ska vara ett förskott. Det ska likaledes uppmärksammas att gåvor till annan arvinge, exempelvis dina syskonbarn, inte presumeras utgöra förskott på arv. Om så ska ske måste det särskilt anges. Märk väl att det också är gåvans värde vid tidpunkten för mottagandet som gäller varför en eventuell värdestegring, exempelvis ett högre marknadsvärde när arvlåtarens frånfälle inträffar, tillfaller mottagaren, din bror. Om inte hela förskottet skulle gå att räkna av från mottagarens arvslott ska avräkning ske så långt det är möjligt och under förutsättning att din mamma inte har bestämt någonting annat föreligger inte heller någon återbäringsplikt (6 kap. 4 § ÄB).Du har som bröstarvinge alltid rätt till din laglott, vilken motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Därför kan en arvlåtare genom ett testamentariskt förordnande endast inskränka sina bröstarvingars arvsrätt med hälften. Det ska dock noteras att ett testamente som gör en viss bröstarvinge arvlös inte automatiskt blir ogiltigt. Vederbörande måste, för att kunna bevaka och göra gällande sin rätt till laglotten, begära jämkning av testamentet genom en så kallad klandertalan som måste väckas i allmän domstol (i en tingsrätt som första instans) inom sex månader från delgivningen av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Trots det ovan redovisade laglottsskyddet är det fullt möjligt för en arvlåtare att under sin livstid kringgå laglottsreglerna och då exempelvis genom att i gåva överlåta diverse egendom. Det så kallade förstärkta laglottsskyddet syftar till att under vissa i lag angivna förutsättningar förhindra just detta och det handlar då om gåvor vars syfte kan likställas med ett testamente (7 kap 4 § ÄB). Det kan röra sig både om gåvor strax innan ett frånfälle, men även gåvor långt innan givaren avlider där denne har behållit nyttjanderätten till egendomen. Exakt vad eller om något av detta överhuvudtaget kan göras gällande i den nu uppkomna situationen är för mig ovisst. Men det kan sägas att om särskilda skäl kan anföras av din mamma kommer inte det förstärkta laglottsskyddet att gälla. Vad som menas med särskilda skäl anges dock inte i lagtexten varför det blir en enskild bedömning från fall till fall. Vidare ska tilläggas att om givaren har haft ett "ett på förhållandena under livstiden riktat intresse" ska regeln inte heller tillämpas. Som exempel på det sistnämnda är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1998 s. 534. I det här rättsfallet hade en kvinna tio år före sin död skänkt en större lantegendom till en skogs- och lantbruksakademi i syfte att bevara egendomen för forskning. Hennes bröstarvingar åberopade det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB, men deras talan ogillades eftersom det kunde fastställas att deras mamma hade haft ett riktat intresse av att genomföra rättshandlingen, alltså att överlåta lantegendomen kostnadsfritt.Huruvida överlåtelsen av tomterna utgör en laglottskränkande gåva ifrån din mamma har jag svårt att uttala mig om. Svaret är av förklarliga skäl avhängigt hur hennes förmögenhetsställning i övrigt ser ut, det vill säga värdet på hennes samlade tillgångar. Värt att nämna i det här sammanhanget är också att gåvan, till skillnad från fallet med förskott på arv, ska tas upp till nuvärdet, det vill säga det aktuella marknadsvärdet, när det är dags för arvsskifte och dödsboets upplösning. Och till skillnad från klander av testamente gäller här istället en tidsfrist på ett år från det att bouppteckningen avslutades när en bröstarvinge vill påtala en laglottskränkning (7 kap. 4 § 2 st. ÄB).Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningI dagsläget torde du inte kunna göra så mycket. Ovanstående kommer, vilket du säkert förstår, först att (eventuellt) aktualiseras efter att din mamma har avlidit.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Bröstarvinges rätt att få ut laglott från en bortgiven gåva (Det förstärkta laglottsskyddet)

2021-03-24 i Laglott
FRÅGA |Om två syskon tidigare fått pengar som "ej ska räknas som förskott av arv", och det i princip inte finns några pengar kvar vid bouppteckningen, blir de två syskonen då återbetalningsskyldiga till det tredje syskonet som motsvarar "Laglotten"?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga om gåvor och arv. Huvudregeln är att gåvor till barn räknas som förskott på arv ( 6 kap. 1 § ÄB). I ditt fall utgår jag från att föräldrarna på något sätt uttryckt att det inte ska betraktas som ett förskott vilket istället gör så att det betraktas som en gåva. Generellt är det fritt för föräldrar att ge bort gåvor och förfoga över sin egendom som de vill men det finns dock en regel som säkerställer att en bröstarvinge som ej fått ta del av sin laglott kan kräva ut den, ett så kallat förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ÄB). Enligt bestämmelsen ska gåvor som är att likställa med testamente återbäras ifall dem inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan är det svårt för mig att dra slutsatsen att pengarna är att likställas med ett testamente. Men om så är fallet kan en bröstarvinge jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen varav personen sen får ut sin laglott. Ifall personen nu vill göra gällande rätt till laglott mot gåvotagaren måste det göras inom 1 år efter bouppteckningen avslutats, annars är den rätten förlorad (7 kap. 4 § andra stycket ÄB) Sammanfattning För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras krävs först att en bröstarvinges rätt till laglott kränkts, alltså ska det inte finnas tillräckligt med medel i kvarlåtenskapen för att bröstarvingen ska få ut sin laglott. Senare måste gåvan likställas med ett testamente, exempel på vilka sorts gåvor som gör det finns ovan. Ifall rekvisiten är uppfyllda kan bröstarvingen göra gällande rätt till laglott. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Får min pappa testamentera bort egendom som annars skulle ha tillfallit mig?

2021-03-20 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag tänker ställa en fråga om arv. Jag är ensambarn o mina föräldrar är gifta. Min pappa äger skog. Nu säger han att han har skrivit i testamentet att mina barn, alltså hans barnbarn, ska ärva hans skog. Vi är inte osams o har aldrig varit, jag o min pappa. Men det här känns konstigt att det inte är jag som kommer att ärva den eftersom jag är hans dotter. Jag vet att min mamma såklart ärver pappa i första hand om han går bort först. Har han rätt att göra så?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tolkat din fråga som att du undrar ifall din pappa har rätt att testamentera bort hans skog till barnbarnen. Jag tänker utgå från att du är ett ensambarn samt att dina föräldrar inte har några barn sedan tidigare. För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Hur ser arvsrätten ut i Sverige? Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. I ditt fall så är du ensam bröstarvinge och enligt den gällande arvsklassen så ska du ärva all din faders kvarlåtenskap. Däremot så finns det en huvudregel, precis såsom du skriver, som medför att makar ärver varandra (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken (din moder) ärver all din faders egendom. Tanken är då att bröstarvingen (Du) kommer ärva både din moder såsom fader när den efterlevande maken har gått bort. Hur påverkar ett testamente arvsrätten? Man utgår alltså från den svenska arvsrätten vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar. Däremot så inskränks testatorns rätt att fördela sin kvarlåtenskap av den så kallade laglotten. Laglotten är en viss andel av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten uppgår till hälften av det arvet man skulle ha fått om testamentet inte fanns. I ditt fall så ska du utifrån den svenska arvsrätten ärva hela din faders kvarlåtenskap (arvslott), men om han testamenterar bort allt så kan du kräva ½ av arvslotten för att få ut din laglott.Med detta sagt så har du som utgångspunkt rätt till hela din faders kvarlåtenskap efter att den kvarlevande maken (din moder) har gått bort. Däremot så kan din far inskränka din arvslott, men som allra högst får han inskränka den till ½ (laglotten) av vad du annars skulle ha fått. Kan du, genom laglotten, kräva att få skogen? Även fast du har rätt till en stor del av din faders kvarlåtenskap så kan du däremot inte göra gällande att du ska få en specifik del av kvarlåtenskapen (ex. skogen). Ifall din pappa testamenterar bort skogen, men att det inte inskränker din laglott (1/2 av din arvslott) så kan du alltså inte klaga på testamentet. Det är upp till testatorn (din far) att reglera vilken egendom som ska tillfalla vem, förutsatt att din laglott förblir täckt. Om skogen överskrider 1/2 av kvarlåtenskapen så kan du däremot påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och framföra ett laglottsanspråk inom sex månader efter att du fått ta del av testamentet. Anspråket kan ske direkt till testamentstagaren (barnbarnen) alternativt genom att väcka talan hos tingsrätten. Slutsats Precis såsom du skriver i din fråga så kommer din mor i första hand ärva din far vid hans bortgång. När hon sedan går bort så kommer den första arvsklassen (bröstarvingar, det vill säga du) att ärva både din far och mor samtidigt. Däremot så kan din pappa sätta arvsrätten delvis ur spel genom att upprätta ett testamente. Då får han möjligheten att testamentera bort uppemot hälften av sin kvarlåtenskap till någon annan än du. Det bästa sättet att komma tillrätta med din önskan att få ärva skogen är nog att uttrycka den önskan till din far, eftersom det i slutändan är hans beslut att ta.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att mitt svar kan ge viss vägledning till dig.