Laglottskränkning och rätt till avkastning av bortgiven egendom

2019-05-26 i Laglott
FRÅGA |Hej. Vart står det om att vid kränkning av laglott, enligt 7:4, att man även har rätt till avkastning av den bortgivna egendomen med start vid gåvans datum? Kan tex. gälla aktieutdelning genom åren från ett bortgivet företag. Även att värdet på bolaget ska gälla vid bortgivarens död och inte vid gåvotillfället.
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv och dess fördelning finns i Ärvdabalken (1958:673).Till att börja med kan konstateras att bröstarvingar, dvs arvlåtarens barn är de som har rätt till laglott (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Laglotten utgör hälften av ens arvslott (7 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Det förstärkta laglottsskyddet och förskott på arvFör att det förstärkta laglottsskyddet ska bli tillämpligt, ska gåvan ha getts under sådana omständigheter att den är att likställa med testamente (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Här åsyftas främst två situationer då det antingen kan röra sig om att givaren medan han finns vid liv tänker förbehålla sig nyttjanderätten till egendomen som han givit bort till en bröstarvinge, eller att givaren på sin dödsbädd ger bort egendomen. Dessa gåvor fyller samma syfte som ett testamente och det är fråga om en gåva med anknytning till givarens död. Det innebär alltså inte någon större uppoffring under givarens livstid och bröstarvingar är då skyldiga att avräkna vad denne mottagit pga gåvan som därmed är att likställa med ett testamente. I ditt fall skulle detta kunna jämföras med att givaren förbehåller sig nyttjanderätten till företaget som givits bort tidigare i livet, t ex genom att ge bort företaget men fortfarande får ta del av aktieutdelningen. Att utläsa av din fråga stämmer situationen i övrigt inte in under laglottskränkning. Jag skulle snarare tro att din situation är en typ av förskott på arv. Det innebär att det som arvlåtaren under sin livstid gett bort till en bröstarvinge, ska räknas som förskott på arv om inget annat har angivits eller tydligt framgår med hänsyn till omständigheterna (6 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Förskott på arv medför till skillnad från laglottskränkning inte någon återbäringsskyldighet. Viktigt att notera är att det förstärkta laglottsskyddet inte blir tillämpligt om det inte rör sig om något av de två ovan nämnda fallen. Både förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet kan endast tillämpas när något givits bort till bröstarvingar. Gäller det en annan arvinge än en bröstarvinge, kan det i vissa fall avräknas som förskott på arv om det måste antas ha varit avsett då egendomen gavs bort, eller om det framgår av omständigheterna (6 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Bestämning av gåvans värde och rätt till avkastning av den bortgivna egendomenOm laglottskränkning är aktuellt och gåvan ska nedsättas, ska motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller ersättning utgivas för dess värde (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Detta görs genom att värdet av den egendom som getts bort läggs till kvarlåtenskapen. Värdet bestäms efter den tidpunkt då nedsättning sker och inte det värde som förelåg vid mottagandet av gåvan (Walin-Lind I, s 226 och Anders Eriksson, arv och testamente, s 115 ff). Det innebär att det är värdet vid givarens död och inte det värdet vid gåvotillfället som räknas. Således räknas avkastningen in. Vid beräkningen beaktas även 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken. Vid förskott på arv används värdet vid mottagandet om inte annat framgår av omständigheterna (6 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Detta innebär att hänsyn inte tas till eventuella värdeförändringar som kan uppstå till följd av förvaltningen eller penningvärdeförsämring efter gåvomottagandet. Ibland kan omständigheterna dock vara sådana att denna huvudprincip frångås (Håkansson, Ärvdabalk (1958:63), 6 kap 3 §, Lexino 2017.06.01). Denna fråga har dock varit mycket omdiskuterad i litteraturen så något tydligt svar finns inte ännu. Omständigheterna i det enskilda fallet får avgöra. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kan den avlidna ta bort sina barn genom testamente?

2019-05-24 i Laglott
FRÅGA |Hur fungerar det om tre bröstarvingar finns men så har den bortgångne testamenterat något, en del eller allt till utomstående. Vad gäller här?
Mathilda Ekdahl |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad som gäller kring arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB). Barn till den avlidne betraktas enligt 2 kap. 1 § ÄB som bröstarvingar. Dessa utgör den första arvsklassen, som alltså är de som först och främst ärver den avlidne. Som bröstarvinge har man en lagstadgad rätt att få ut sin så kallade laglott, det vill säga hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB. I situationen du beskriver finns tre bröstarvingar och dessa har tillsammans rätt till minst hälften av kvarlåtenskapen, det vill säga det arv som skulle gått till barnen om inget testamente hade upprättats. Dessa har rätt till en tredjedel var av laglotten. Om det skrivs ett testamente som ändå undantar barnen deras arvsrätt, så kan de enligt 7 kap. 3 § ÄB påkalla jämkning för att få ut sin laglott. Som svar på din fråga kan den avlidna testamentera bort en del av sin kvarlåtenskap, men maximalt hälften av den. Resten är bröstarvingarna berättigade. Hoppas att detta besvarade din fråga! Med vänliga hälsningar,

Måste jämkning av testamente ske inom en viss tid?

2019-05-24 i Laglott
FRÅGA |Hej. jag har läst att lagen säger , att en bröstarvinge alltid har rätt att få ut sin laglott när ena föräldren avlider oavsett vad deras gemensamma testamente säger. Men man ska påkalla jämkning av testamentet inom en viss tid .Stämmer detta?
Elina Bergstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger har bröstarvingar rätt att få ut sin laglott när en förälder avlider, oavsett vad testamentet säger. För att få ut sin laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, enligt 7 kap. 3 § 1 st Ärvdabalken.Laglotten är den del som en bröstarvinge har rätt att ärva och utgör hälften av ens arvslott, 7 kap. 1 § Ärvdabalken.Vad som menas med att påkalla jämkning av testamentet, är att man säger till testamentstagarna att man vill ha ut sin laglott. Jämkningen av ett testamente måste göras inom sex månader från att man blivit delgiven testamentet, 7 kap. 3 § 3 st och 14 kap. Ärvdabalken. Om jämkningen framförs efter sex månader från att bröstarvingen blivit delgiven testamentet, är testamentet gällande trots att det kränker bröstarvingens laglott.En delgivning av testamentet sker genom att testamentet överlämnas till arvingen, 14 kap. 4 § Ärvdabalken. Om det är två arvingar som ska delges, räcker det att en av dem delges för att tiden på 6 månader ska börja gälla, 14 kap. 4 § 3 st. Ärvdabalken.En slutanmärkning som kan göras är att bröstarvingar bara kan få ut sin laglott direkt om de är särkullsbarn till den avlidne. Om den avlidnes efterlevande make är förälder till bröstarvingarna, har denne förmånsrätt och då kommer bröstarvingarna få ut sitt arv efter båda föräldrarna när den efterlevande maken också dött, se 3 kap. 1 § ÄrvdabalkenHoppas att detta besvarade din fråga!

Kan man göra en bröstarvinge arvlös?

2019-05-16 i Laglott
FRÅGA |Kan en man göra ett särkullbarn avlöst genom att skriva all gemensam egendom på sin nya maka?
Isabelle Nordin |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Svaret på din fråga är att det i Sverige inte går att göra en bröstarvinge arvlös. Enligt bestämmelsen i 7 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) stadgas att en bröstarvinge alltid har rätt till hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten. Med arvslott menas den del bröstarvingen skulle utfå om arvlåtarens kvarlåtenskap delades på antalet bröstarvingar, exempelvis om arvlåtaren vid sin bortgång hade en kvarlåtenskap på 100 000 och två barn. Beräkningen för att få fram arvslotten skulle då se ut som följande; 100 000/2=50 000.Skulle det vara så att arvlåtaren genom ett testamente testamenterar bort all sin egendom till sin nya make/maka har bröstarvingarna en rätt genom bestämmelsen i 7 kap 3 § ÄB att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, vilket om vi fortsätter i ovanstående exempel är 50 000/2=25 000. Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Gäller testamente där man ber bröstarvinge att avstå från laglott juridiskt?

2019-05-25 i Laglott
FRÅGA |Vi har med hjälp av jurist upprättat ett testamente där min makes vilja är att hans barn, vid hans ev frånfälle, ska vänta med att få ut sin laglott tills att även jag, hans fru, avlidit. Som kompensation för denna "väntan" kommer barnen att ärva oss båda när även jag gått bort. Avsikten med testamentet är att jag ska kunna sitta i "orubbat" bo och inte vara tvungen att flytta pga att barnen ska köpas ut ur vårt gemensamma hem. Gäller detta testamente juridiskt eller bara om min mans barn går med på det frivilligt? Om de redan nu godkänner testamentet, går det att formulera det så att det är juridiskt bindande?
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag kommer i i mitt svar att utgå ifrån att du och din make upprättat ett testamente, där ni ber makens särkullbarn att avstå från att kräva ut sin laglott. Såsom jag förstår din fråga undrar du om testamente gäller mot barnen, eller om dessa måste gå med på det frivilligt. Du undrar också om det är möjligt att genom någon form av avtal redan nu få barnen att tillfälligt avstå från sin laglott.Testamentet gäller i nuläget inte mot din makes barn, utan dessa måste om ni inte träffar ett avtal gå med på testamente frivilligt vid din makes dödRegler om arvsrätt finns i ärvdabalken (hädanefter ÄB). Rätten till laglott regleras i lagens 7 kap. Av 7 kap. 3 § ÄB framgår att en bröstarvinge (d.v.s barn) har rätt att påkalla jämkning av testamente för att utfå sin laglott. Detta måste ske inom 6 månader från det att barnet delgavs testamentet, annars förlorar barnet rätten att påkalla jämkning. Laglotten är vidare halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär med andra ord att testamentet inte gäller mot barnen, om de inte godkänner det frivilligt. Om de väljer att påkalla jämkning för att få ut sin laglott, kommer de alltså att få det. Det finns möjlighet för arvlåtare och arvtagare att avtala om arv; men även här finns skydd för laglottenRegler om arvsavtal finns i 17 kap. ÄB.17 kap. 2 § ÄB stadgar att ett skriftligt avtal om tillfälligt eller permanent arvsavsägelse (t.ex genom godkännande av testamente), som träffas mellan arvlåtare (d.v.s den som kommer att ge arvet) och arvtagare är giltigt. Även här finns dock speciella skydd för laglotten. För att en avsägelse av rätten till laglott skall vara giltig, krävs enligt 17 kap. 2 § första stycket andra mening ÄB att bröstarvingen (bröstarvingarna) erhållit skäligt vederlag för avståendet, eller att arvingens make eller avkomlingar erhållit egendom som svarar mot laglotten.Med andra ord, så är det rättsligt möjligt att i förhand avtala bort rätten till laglott mot bröstarvingarna; i så fall måste ni emellertid ge dem skäligt vederlag (som i princip ungefär torde svara mot laglotten), och då finns det en stor risk att själva poängen med ett sådant avtal (att du ska kunna sitta i orubbat bo) i praktiken går förlorad. Det skall dock sägas att ett sådant avtal är rättsligt bindande - men som sagt måste skäligt vederlag utgå. SammanfattningTestamentet ni upprättat, som ber bröstarvingarna att "vänta" med att få ut sitt arv, är inte gällande mot dem. De kan alltså trots testamentet begära att få ut sin laglott. Vidare är det inte möjligt för en bröstarvinge att genom godkännande av testamente avstå sin laglott, om han inte får skäligt vederlag för detta. Det är alltså möjligt att träffa bindande avtal om att för tillfället avstå arv; men eftersom ett sådant avtal skulle förta själva poängen med ert testamente, framstår det inte heller som helt lyckat.Det ovan anförda innebär att det inte finns något riktigt bra sätt för dig och din make att förhindra att barnen begär ut sin laglott. Jag beklagar detta.Om du har fler funderingar, eller om jag missförstått dig, får du gärna återkomma med fler frågor likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Kan en adoptivförälder ta bort en bröstarvinge från arvet, genom testamente?

2019-05-24 i Laglott
FRÅGA |hejJag är en svensk medborgare sedan liten och blev adopterad som liten när min mor gifte sig med en svensk. Idag är min mor skild från honom. Kan min adoptivfar ta bort mig från arvet genom testamente?
Mathilda Ekdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Regler om adoption finns i 4 kap. föräldrabalken (FB). Enligt 4 kap. 21 § FB ska den som adopteras anses som adoptivföräldrarnas barn och kopplingen till de biologiska föräldrarna upphör i och med adoptionen. Som adoptivbarn har man rätt att ärva efter sina adoptivföräldrar, man betraktas som en bröstarvinge, det vill säga barn, till den avlidne. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) ärver bröstarvingarna den avlidna. Enligt 3 kap. 1 § ska arvet tillfalla den avlidnes efterlevande make eller maka, men du skriver att din mor och din adoptivfar har skilt sig, och därför blir den bestämmelsen inte aktuell i detta fall. Du skriver ingenting om att din adoptivfar vidtagit några åtgärder för att adoptionen ska upphävas, förutom att dina föräldrar skilt sig. Om adoptionen inte har upphävts, t.ex. genom att du adopterats av någon annan, betraktas du som bröstarvinge och har därmed rätt att ärva din adoptivfar. Om han, rent hypotetiskt, skulle testamentera bort hela sitt arv, har du fortfarande en rätt till hälften av arvet, vilket utgör din laglott. Detta stadgas i 7 kap. 1 § ÄB. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad menas med att en på ett testamente skriver ”Jag godkänner ovanstående testamente utan förbehåll för min laglott?

2019-05-18 i Laglott
FRÅGA |Hej.Vad menas med att man på ett testamente skriver: Jag godkänner ovanstående testamente UTAN förbehåll om laglott.??Mvh
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB). För att begära ut din laglott måste du klandra, eller jämka, testamentet (ÄB 7 kap. 3 §). Testamentet har delgetts dig som arvinge och du har nu alltså en möjlighet att godkänna det (ÄB 14 kap. 4 §). Att godkänna ett testamente utan förbehåll för din laglott innebär att du godkänner testamentet utan att begära ut din laglott. När du har godkänt testamentet har du inte längre rätt att klandra testamentet och du avsäger dig då rätten att få ut din laglott (ÄB 14 kap. 4 §). Allt gott!

Kan en "skriva bort" adoptivbarns arvsrätt?

2019-05-12 i Laglott
FRÅGA |Funderar på att Försöka att göra en vuxenadoption av en kille som varit i Sverige i 6 PR och hotas av utvisning. Jag har stöttat honom ekonomiskt och känslomässigt sedan han fyllde 18 år nu är han 21. Har kännt honom i 6 år.Undrar hur det blir med arvsrätten.Min man är inte riktigt med på detta om det inte går att han friskriver sig från arvsrätten eller delar av arvsrätten.Hur ser lagen ut omkring detta, är det möjligtTacksam för svar
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att utgå från föräldrabalken (FB) angående frågan om adoption och ärvdabalken (ÄB) angående frågan om arvsrätt.Svårigheten i att adoptera en vuxen person utan uppehållstillståndKraven för att ärva blir högre i och med att killen du avser adoptera är över 18 år. Adoption av en vuxen person får nämligen enbart göras om det finns särskild anledning till det med hänsyn till relationen mellan dig och den som du avser adoptera, FB 4 kap 4 §. En särskild anledning enligt lagens mening kan vara att den som vill adoptera har uppfostrat personen i fråga eller att adoptionen görs i syfte att bekräfta en relation som motsvarar den mellan förälder och barn. Detta är relativt höga krav – i princip så krävs det att den som adopterar har fungerat som en vårdnadshavare under större delen av den som adopteras liv.I förarbetena till lagen så beskrivs det dessutom att lagtexten är utformad som den är just för att förhindra att adoptioner görs i syfte att den som adopteras lättare ska få uppehållstillstånd i Sverige. I och med att lagen är skriven för att undvika just den situationen som du åsyftar att uppnå så är jag rädd att en adoption kan bli mycket svårt att genomföra över huvud taget.Kan din man förhindra att killen ärver honom?Om adoptionen mot all förmodan skulle gå igenom så gäller följande. Eftersom du är gift måste du och din man gemensamt adoptera killen, FB 4 kap 6 §. När adoptionen är genomförd ska killen ses som ert barn och får då samma rättigheter som biologiska barn, FB 4 kap 21 §. Det innebär att killen får precis samma arvsrätt i förhållande till både dig och din make som ett biologiskt barn. Enligt svensk lag kan en förälder inte helt och hållet försumma sitt barn dess arvsrätt. En arvinge har nämligen rätt till sin laglott och denna rätt kan inte skrivas bort, ÄB 7 kap 1 §. Laglotten utgör kvarlåtenskapen delat på antal barn delat på hälften. För att förtydliga ska jag exemplifiera nedan:Säg att din make lämnar 100 000 kr efter sig. Om ni inte har några gemensamma biologiska barn är ert presumtiva adoptivbarn ensam arvinge och ärver då allt. Om din make försöker undvika detta genom att exempelvis testamentera bort all sin kvarlåtenskap har adoptivbarnet ändå rätt till sin laglott, det vill säga 50 000 kr. SammanfattningI och med att det är en vuxen person som du vill adoptera och adoptionen dessutom är tänkt att göras i syfte att säkra ett uppehållstillstånd. Chansen för att en adoption ska gå igenom är på grund av dessa omständigheter, enligt min uppfattning, mycket små. Om adoptionen trots allt skulle godkännas så kommer killen att ha rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av vad han som adoptivbarn egentligen har rätt till. Det är alltså inte möjligt att helt och hållet försumma honom sin rätt att ärva.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,