Rätt laglott trots att föräldern bor utomlands och har skrivit över allt på ny make?

2019-03-14 i Laglott
FRÅGA |Hej,Min mor har avlidit i Skottland. Hon har varit bosatt där i 30 år och gift sig med en man.Hon var Svensk medborgare men skriven I Skottland. Vad har jag och min bror för rättigheter när det gäller arvet ?Vi har en annan far. Enligt Mannen så har hon skrivit över allt på honom? Kan man det?
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att din mor har skrivit ett testamente på så sätt fört över sin egendom på sin man.Som bröstarvingar har ni minst rätt till er laglott. Trots att er mamma är bosatt i Skottland har ni fortfarande rätt till er arvslott precis som om er mor hade bott kvar i Sverige. Det framgår av 1 § första stycket Lag (2015:417) om arv i internationella situationer att så länge en person är svensk medborgare tillämpas de svenska reglerna i ärvdabalken (ÄB)Eftersom mannen er mamma var gift med inte är er pappa så har ni rätt att få ut laglotten direkt, ni behöver alltså inte vänta på att er mammas man ska avlida. Det är däremot viktigt att ni, om er mamma har skrivit ett giltigt testamente, inom sex månader från det att ni fick del av testamentet kräver ut er del av laglotten. Om ni som bröstarvingar inte agerar kommer viljan i er mors testamente att verkställas oavsett om det kränker er rätt till laglott. Tips på vad ni kan göraMitt förslag är att ni bör ta kontakt med maken och förklara ärendet. Får ni inget gensvar kan ni kontakta de lokala myndigheterna och undersöka om de kan hjälpa er på något sätt. Tack för din frågaMed vänliga hälsningar

Har arvingar i andra arvsklassen rätt till laglott?

2019-02-27 i Laglott
FRÅGA |Hej!Undrar om arvsgrupp två också kallas bröstarvingar? Har de rätt att bestrida ett testamente och få ut sin laglott?Mvh
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Fråga besvaras med regler som finns i ärvdabalken (ÄB). Vem räknas som bröstarvinge? Som bröstarvingar räknas den avlidnes avkomlingar i den första arvsklassen. Detta innebär att endast barn, barnbarn osv., är bröstarvingar, 2 kap. 1 § ÄB. Svaret på din första fråga är därför nej. Personer i den andra arvsklassen (som innefattar den avlidnes föräldrar och syskon) är inte bröstarvingar. Har arvingar i andra arvsklassen rätt att bestrida ett testamente och begära ut laglott? Det är endast bröstarvingar som har rätt till laglott, 7 kap. 1 § ÄB. Svaret på din andra fråga är därför nej, arvingar i den andra arvsklassen har inte rätt att bestrida ett testamente och begära ut laglott. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Rätt att ta del av arv när arvlåtaren upprättat testamente

2019-02-24 i Laglott
FRÅGA |Min biologiska morfar har gått bort. Jag och min bror är dödsbodelägare på grund av att vår mamma redan gått bort. Vet att det finns ett testamente vi kommer få tillgång till men vad har vi som dödsbodelägare rätt till? Har vi något att säga till om alls? Hur brukar det funka? Vi visste inte förrän i vuxen ålder att det var vår morfar och blev berövade på en hel uppväxt med vår morfar, och vi känner att någon form av minnessak skulle vi gärna vilja ha från honom. Kan man begära det?
Jenny Räf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB). Såsom närmast avkomling till avliden har man rätt att ta del av arv. Denna rättighet är så gott som okränkbar, vilket innebär att en arvlåtare inte genom testamente kan göra sina avkomlingar arvslösa. Jag kommer att återkomma till detta efter en kort redogörelse av reglerna om testamente.Ett testamente ska som huvudregel respekteras men man har rätt att få ut sin laglottEtt testamente kan delvis sätta arvsrätten ur spel eftersom testators (den avlidnes) vilja i regel ska respekteras, 11 kap. 1 § ÄB. Däremot kan testator inte testamentera bort all sin kvarlåtenskap. Genom att påkalla jämkning av ett testamente har du såsom närmast avkomling rätt att få ut din laglott, 7 kap. 3 § ÄB. Detsamma gäller givetvis din bror.Laglotten består av halva arvslottenDu har alltså rätt att få ut din laglott, som består av halva din arvslott, 7 kap. 1 § ÄB. Arvslottens storlek beror på hur många andra arvingar din morfar lämnat efter sig. Om din morfar hade andra barn än din mor har de – eller deras avkomlingar – också rätt att ta del av din morfars kvarlåtenskap. Reglerna om hur arvet fördelas baserat på släktförhållanden finns i 2 kap. ÄB.Ovisst vilken egendom som kommer att tillfalla er Det finns ingen lagstadgad ordning som bestämmer hur kvarlåtenskapen mer specifikt ska fördelas, om inte den avlidne har reglerat fördelningen av sin kvarlåtenskap i ett testamente. Egendom som enligt testamente ska tillfalla en viss person kallas för legat, se 11 kap. 10 § ÄB. Rätten att få ut sitt legat stadgas i 22 kap. 1 § ÄB. I övrigt är det upp till dödsbodelägarna och eventuellt testamentestagarna att dela upp kvarlåtenskapen. Om ni är oense om fördelningen kan det bli aktuellt att utse en skiftesman, vars uppgift är att få arvtagare att komma överens, 23 kap. 5 § ÄB. Om du vill ha något särskilt föremål från din morfar skulle jag råda dig att framföra dina önskemål till de övriga dödsbodelägarna.De rättigheter som garanterar dig arv kan likväl tillkomma andra och påverka dig negativt Eftersom det är ovisst om du kommer att gynnas eller missgynnas av testamentet, bör det noteras att de rättigheter som jag beskrivit ovan även kan tillkomma andra. Därmed finns det en möjlighet att du går miste om kvarlåtenskap som enligt din morfars testamente ska tillfalla till dig, om testamentet skulle inkräkta på andras arvsrätt.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Jämkning till förmån för överlevande make 12:2 Äktenskapsbalk

2019-02-08 i Laglott
FRÅGA |När det gäller alla råd som nämns hur ett särkullebarns arv kan påverkas så nämns ord som äktenskapsförord, testamente, laglott och arvslott. Ingenstans nämns det som jag råkade ut för när min far dog. De hade inget äktenskapsförord och inget testamente. Utan det hänvisades till en paragraf i lagtexten som gick ut på att pappas fru behöll det hon ägde och pappa han ägde. Frun ägde allt och pappa ägde ingenting så därför blev det inte en krona till mig. Fortfarande förstår jag inte hur det kunde vara så enkelt att göra mig arvslös trots att de inte skrivit några papper överhuvudtaget? Kan någon förklara och varför nämns inte detta någonstans? Jag har aldrig hört talas om den varken förr eller senare och ingen som jag pratar med detta om heller.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Jämkning vid bodelningRegeln du nämner är 12:2 Äktenskapsbalk, det är en jämkningsregel till förmån för den överlevande maken vid dödsfall. Regeln innebär att någon bodelning inte görs, utan att var och en behåller det giftorättsgods som denne ägde. Det är vanligt att gifta personer äger egendom gemensamt, eller har liknande ekonomiska förhållanden, då brukar regeln inte tillämpas. Det är den överlevande maken som kan välja att tillämpa regeln.LaglottÄr inget skrivet ärver barnen allt efter en förälder (2:1 Ärvdabalk). Om föräldern har skrivit testamente har barnen ändå rätt till hälften (7:1 Ärvdabalk), detta är barnens laglott. Det finns också ett förstärkt laglottsskydd som innebär att om någon försöker kringgå laglotten genom en rättshandling, så kan detta vinnas tillbaka (7:4 Ärvdabalk).I ditt fallOm det var så att din far inte ägde något av värde, och sedan gifte sig med en förmögen kvinna, finns det inte mycket du kan göra. Det finns inte heller något att göra om din far levde upp sina tillgångar. Om det däremot var så att din far hade tillgångar, men skänkte dessa till sin fru eller andra som gåvor för att kringgå laglotten, och han därför saknade tillgångar, då kan det förstärkta laglottsskyddet bli aktuellt (7:4 Ärvdabalk). Om din far har gett bort sin egendom för att kringgå laglotten måste du väcka talan inom ett år från det att bouppteckningen avslutades. Funderar du på att väcka talan om förstärkt laglottsskydd rekommenderar jag dig att anlita en jurist. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04

Har syskonbarn rätt att ärva?

2019-03-04 i Laglott
FRÅGA |Min morbror har gått bort.Han har varit gift men är frånskild sedan mpnga år. Han har inga barn. Han har inga syskon i livet men däremot syskonbarn.Han har testementerat allt till sin före detta fru.Har vi som syskonbarn någon laglig rätt till arvslott/laglott?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I svensk rätt finns en långtgående rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap. Undantagen är den s.k. laglotten. Laglotten är hälften av den del av den avlidnes kvarlåtenskap som bröstarvinge har rätt till (7 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Som bröstarvinge räknas den avlidnes barn. Avlider ett barn har dess barn en arvsrätt enligt istadarätten (2 kap. 1 § ÄB). Det är bara barn (och dess avkomlingar för det fall att ett barn avlidit) som har rätt till laglotten. Det innebär att som syskonbarn har ni inte någon rätt till varken arvslott eller laglott.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan barnen bli arvslösa genom ett testamente?

2019-02-27 i Laglott
FRÅGA |Kan man genom testament göra ens barn arvslösa
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör arv och rätten till arv. Frågan regleras därför i Ärvdabalken (ÄB).Barn till den avlida är så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). För att bröstarvingar inte ska bli arvslösa föreligger det en rätt till vad som kallas laglotten. Laglotten är halva arvslotten. Barnen har alltid rätten att få ut sin laglott från den avlidna föräldern. Denna rättighet går inte att ta bort genom exempelvis ett testamente (7 kap. 1 § och 3 § ÄB). Vilket innebär att om det föreligger ett testamente där barnen/bröstarvingarna bli arvlösa kan barnen klandra testamentet. Klandrar barnet testamentet kommer barnen att få ut sin laglott, oavsett vad som står i testamentet (7 kap. 3 § ÄB). För att besvara din fråga så går det inte att göra barn arvslösa genom ett testamente. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!

Kan bröstarvinge utkräva laglott utifrån innan dödsfallet bortgiven egendom?

2019-02-24 i Laglott
FRÅGA |Kan en förälder skriva över all egendom och tillgångar på endast ett barn i sitt ev testamente?Om allt ges bort / skrivs över till ett barn innan dödsfall och det handlar om mycket stora summor, går det andra syskonet helt lottlös då?Gäller inte 25 % i laglott till bröstarvinge?Har hört att man kan gå till rätten och överklaga och då alltid får sin laglott som bröstarvinge.Men hörde precis att så är det inte?Vem har rätt?
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Min utgångspunkt för svaretJag uppfattar det som att du har två barn, varav du vill att den ena får all din egendom efter ditt frånfälle respektive att den andre då inte får något. Frågan gäller laglott vid fall av överlåtelse av egendom innan dödsfallet. Arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När gäller laglotten?Ordinarie laglott och laglottsskyddLaglotten är en rätt som tillkommer bröstarvingar och innebär att dessa, var och en för sig, alltid har rätt till hälften av arvslotten (se 7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är kvarlåtenskapen dividerat på antalet arvtagare, i detta fall två bröstarvingar, varför laglotten mycket riktigt blir 25% (se 2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄB). kvarlåtenskapen är all den egendom som den avlidne hade med avdrag för skulder. Utgångspunkten är således att egendomstransaktioner som skett innan dödsfallet faller utom vad bröstarvingar kan åberopa till stöd för viss laglott, varför det i princip härav går att göra sina barn arvlösa genom att ge bort all egendom innan dödsinträdet. Förstärkt laglottsskyddSjälvfallet har lagstiftaren förutsett denna situation och det finns således ett undantag. I ärvdabalkens 7 kap. 4 §stadgas således följande: "Har arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i avseende å gåvan vad i 2 och 3 §§ är stadgat om testamente äga motsvarande tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot; och skall vid nedsättning av gåvan motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller, om det ej kan ske, ersättning utgivas för dess värde. Vid laglottens beräkning skall värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen." Vad detta innebär redogörs för nedan. Egendom som bortges under livstiden kan grunda laglottsanspråk om det utgör ett bortgivande vilket är att likställa med testamente. Detta innebär att handlingen för det första måste vara gåvolik, det vill säga till huvudsak ske utan någon motprestation från mottagaren. För det andra råder att det måste vara att likställa med testamente, vilket innebär att det ska finnas en avsikt att ordna successionen. "Att ordna successionen" kan uppfyllas av att gåvogivaren i tanke på sin död bortger egendom för att uppnå viss egendomsfördelning efter frånfället. Utifrån hur du beskriver omständigheterna framstår det uppenbart att bestämmelsen blir tillämplig. Innebörden av förstärkt laglottsskyddNär det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt ska laglottsberäkning ske utifrån ett till kvarlåtenskapen fiktivt tillfört belopp motsvarande gåvovärdet (7 kap. 4 § ÄB). Gåvovärdet beräknas vid dödstillfället och inte vid tiden för givandet och inkludera även eventuell avkastning från egendomen från dödsfallet till arvskiftet (jfr NJA 1940 s. 54). För att exemplifiera: om du hade 100 000 kronor och gav bort 50 000 kronor på ett testamentsliknande vis innan dödsfallet skulle således laglotten fortsatt beräknas utifrån 100 000 kronor och inte utifrån den faktiska kvarlåtenskapen om 50 000 kronor. Med återkoppling till ditt fall skulle laglotten (hälften av arvslotten) i detta fall bli 25 000 kronor. I ovanstående exempel är kvarlåtenskapen tillräckligt stor för att täcka laglotten enligt det förstärkta laglottsskyddet. I det fall den faktiska kvarlåtenskapen inte räcker för utgivande av laglotten råder däremot som huvudregel återbäringsskyldighet för mottagaren, oavsett om denne är ovetandes om gåvans olovliga karaktär. Återbäringsskyldigheten är inte ovillkorlig utan kan utebli vid särskilda skäl däremot (7 kap. 4 § första stycket ÄB). Vad som kan utgöra särskilda skäl är inte klart definierat. Ett exempel är att gåvomottagare mot ringa betalning arbetat åt gåvogivare under längre tid som med medfört nedsatt arbetsförmåga (NJA 1942 s. 609). Ett annat praktiskt exempel är att en syster givits gåva av moder då brodern dessförinnan, genom brottsligt förfarande, ekonomiskt utnyttjat modern på ett sätt som lett till förfång för dottern (NJA 1954 s. 517). Särskilda skäl kan således grundas i vad som framstår som moraliskt stötande. Bröstarvinge kan utnyttja sin rätt till laglott genom att påkalla jämkning av testamente/arvsdelningen inom 6 månader efter att bröstarvingen erhöll testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Jämkning påkallas genom att meddela dödsboet om viljan att utfå laglott. Beräkning av laglotten utifrån det förstärkta laglottsskyddet kan påkallas genom att väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Talan väcks i allmän domstol. Det råder ingen yttre tidsgräns för hur länge sedan den åberopade gåvohandlingen ska ha skett. SammanfattningNär bröstarvingarna är två stämmer det att laglotten är 25% av kvarlåtenskapen. I detta fall aktualiseras så kallat förstärkt laglottsskydd, vilket innebär att laglotten ska beräknas utifrån ett högre värde än den faktiska kvarlåtenskapen utifrån vad som ovan har redogjorts. Du kan således inte på redogjort vis göra det ena barnet arvlöst genom att ge det andra barnet all egendom innan dödsfallet. Undantag råder vid särskilda skäl såsom att det "arvlösa" barnet genom kriminellt agerande tidigare har bedragit dig på större pengasummor. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Hur stor procentsats kan mitt ena barn ärva som mest?

2019-01-30 i Laglott
FRÅGA |Har 2 barn, vill att den ena, dottern ska ärva mest. Hur mycket kan dottern ärva som mest i procent. Normalt är det ju 50% var. Men laglott och arvslott kan man ändra den, så dottern får 75%, och sonen 25%. Går ju inte att göra barn arvslösa helt.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv kan hittas i ärvdabalken (ÄB).Barns rätt till laglottDu har rätt i att du inte kan göra något av dina barn helt arvlösa. Din son kommer alltid att ha rätt till sin laglott, vilken utgörs av halva arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Arvslotten är det någon äger vid sin död delat på antal bröstarvingar. I ditt fall skulle din sons arvslott alltså utgöra 50% och laglotten, precis som du säger, 25%. En lägre procentsats än 25% är inte möjligt.Du kan testamentera bort alltDu kan testamentera bort allt du äger till din dotter om du vill och helt utelämna din son. I så fall måste din son klandra testamentet för att få ut sin laglott (7 kap 3 § ÄB). Gör han inte detta inom sex månader har han inte rätt till något arv alls. Då får din dotter behålla allt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,