Ska en livförsäkring som tillhör efterlevande make ingå i avlidne makes bröstarvinges laglott

2019-01-19 i Laglott
FRÅGA |Hej !ARVSSKIFTEMin man avled 2017 vi har testamente, äktenskapsförord, giftorätt, ingen enskild egendom.Bouppteckning är gjord 2018 01, arvsskifte är inte gjort. Vi har tre gemensamma barn och min man har ett barn som begärt att få ut sin laglott. Som jag godkänt. Nu till min fråga :Jag har en livförsäkring på ca 400 000 kr, min barn är förmånstagare. Är upptagen i bouppteckningen som tillgång.Ska den ingå i särkullbarnets laglott ?SÄRKULLBARNET ÄRVER INTE MIGMycket tacksam för svar Med vänlig hälsning
Emilia Skantsi Flood |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar om en livförsäkring som du har tecknat och som dina barn är förmånstagare till ska ingå i din avlidne makes särkullbarns laglott. Innan arvet kan skiftas ska en bodelning förrättas mellan dig och din avliden make/hans dödsbo ( 23 kap 1 § andra stycket ÄB) Vanligtvis kan en livförsäkring undantas från bodelningen som rättighet av personlig art (10 kap 3 § ÄktB). Om livförsäkringen ändå ska ingå i bodelningen kan det istället lösas genom att den vid lottläggningen (11 kap 7 § ÄktB) placeras på "din lott." Så länge inte livförsäkringen hamnar på din makes/dödsboets "lott" ingår den inte i kvarlåtenskapen och då kan den inte heller ingå i särkullbarnets laglott.Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Mvh,

Är det möjligt att köpa ut särkullbarn för några tusenlappar medan man lever och få dem att avstå sin laglott genom att de skriver under ett avtal?

2019-01-08 i Laglott
FRÅGA |Är det möjligt att köpa ut särkullbarn för några tusenlappar medan man lever och få dem att avstå sin laglott genom att de skriver under ett avtal?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Huvudregeln är att arvet faller vid arvlåtarens död (1 kap 1§ ärvdabalken, ÄB). Särkullbarnet har rätt till laglott och har rätt att få ut den direkt. Avtal om ens arv är ogiltiga (17 kap 1§ ÄB). Det finns dock tre andra möjligheter i några olika situationer: 1. Särkullbarnet kan avstå sin rätt till arv enligt 3 kap 9§ ÄB. Dock handlar inte detta om arvsavstående så som ordalydelsen kan ge sken av. Det handlar om att särkullbarnet avstår till förmån för efterlevande make t.ex. om särkullbarnet är det enda barnet (inga bröstarvingar finns) eller för att jämställas med bröstarvingar (om makarna har gemensamma barn). Då blir det snarare en situation om en uppskjutning av arvet. 2. I annat fall finns en möjlighet till avstående enligt 17 kap 2§ ÄB. Här är det t.ex. fråga om ett avstående till förmån för testamente. Arvtagarens avstående innebär dock inte att hens avkomlingar blir utan (mot bakgrund av istadarätten). Särkullbarn enligt ovan nämnda situation och 3 kap 9§ ÄB verkar inte omfattas av denna bestämmelse. 3. Den avslutande situationen är arvsavsägelse, också enligt 17 kap 2§ ÄB (dock ej uttryckligt), innebär att man helt mister rätten till arvs- och laglott. Liksom ens avkomlingar mister istadarätten (jämför punkt 2 ovan). Observera att den som är underårig inte får avsäga sig arv (inte heller den underåriges ställföreträdare – som oftast är föräldrarna i egenskap av förmyndare) enligt 11 kap 7§ föräldrabalken, FB.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Minska kvarlåtenskap genom gåva?

2019-01-06 i Laglott
FRÅGA |Mina barn vill inte ha någon kontakt med mig och ser mig som en främling. Därför gör jag allt för att de ska ärva så lite som möjligt efter min bortgång. Frågan är om min strategi fungerar. Jag bildar en stiftelse där jag överlåter min fastighet och min konstsamling till. Fram till min död förvaltar jag fastigheten och konstsamlingen. Syftet är att minimera värde på min kvarlåtenskap..
Alexander Ekegård Ballin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att dina barn har rätt att ärva hela din kvarlåtenskap vilket kallas för deras arvslott men denna rätt kan begränsas ned till deras laglott (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dina barns laglotter är hälften av arvslotten, alltså uppgår dina barns laglotter tillsammans till hälften av hela kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om du till exempel testamenterar bort hela kvarlåtenskapen kan dina barn påkalla jämkning i testamentet för att få ut sina laglotter (7 kap. 3 § ärvdabalken).Minska kvarlåtenskapen genom att ge bort denOm du ger bort fastigheten och konstverken till stiftelsen och fortsätter att nyttja egendomen tills du dör är gåvan att likställa med testamente eftersom effekten av gåvan är densamma som ett testamente. Eftersom gåvan jämställs med ett testamente tillämpas motsvarande regler vilket innebär att dina barn har rätt att kräva att egendomen återbärs till kvarlåtenskapen så att de får deras laglott (7 kap. 4 § 1 stycket ärvdabalken). Dina barn har ett år på sig från och med bouppteckningen efter dig att väcka talan. Efter tidsfristen förloras rätten till ersättning (7 kap. 4 § 2 stycket ärvdabalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Det förstärkta laglottsskyddet

2018-12-29 i Laglott
FRÅGA |Omgift pappa skriver över bostad medför 0 kr laglott.Hej. Min pappa gick nyligen bort, han har tre barn. I drygt 20 år var han sambo med en kvinna som har två barn. Inga gemensamma barn. I våras fick de beskedet om hans potentiellt obotliga sjukdom, de skrev då ett nytt testamente som ger den efterlevande fri förfoganderätt med rätt till efterarv för bröstarvingar. Under sommaren gifte de sig, han skrev tillbaka sin del av bostaden till henne och de skrev ett äktenskapsförord att bla bostaden är hennes enskilda egendom som min pappa inte har någon giftorätt på.Vid bouppteckningen blev vi meddelade att eftersom bostaden inte räknas med i min pappas tillgångar blir summan av hans giftorättsgods negativ, en överväldigande majoriteten av tillgångarna är fruns egendom. Eftersom han avled med en skuld finns inget arv varken nu eller i framtiden. De har inte försökt testamentera bort laglotten men har i praktiken sett till att både laglott och efterarv blir 0 kr för oss tre och samtliga tillgångar kommer tillfalla fruns två barn vid hennes bortgång.Är detta juridiskt ok?
Johanna Ambjörn |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Som huvudregel gäller att man får fritt förfoga över sin egendom, men det finns ett undantag från denna regel som kallas det förstärkta laglottsskyddet (7:4 ÄB). Undantaget innebär att gåvomottagaren kan bli återbäringsskyldig till ett belopp som motsvarar bröstarvinges laglott, om inte särskilda skäl talar emot det. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7:1 ÄB). För att regeln ska bli aktuell krävs att gåvan ska ha haft till syfte att likställas med ett testamente, vilket innebär att gåvogivaren ska ha haft för avsikt att reglera hur egendomen ska fördelas vid sin bortgång. Det är främst i situationer som när gåvogivaren väntar döden inom en snar framtid eller när gåvan ges bort under villkor som medför att gåvogivaren till sin död fortfarande kan dra nytta av egendomen. Bestämmelsen har till syftet att förhindra att man kringgår laglottsskyddet. Om man känner att sin laglott inskränks på det här sättet gäller att man måste väcka talan i tingsrätten inom ett år från det att bouppteckningen efter den avlidne avslutades, annars går rätten till talan förlorad (7:4 st. 2 ÄB). Sammanfattningsvis skulle det förstärkta laglottsskyddet kunna vara tillämplig i ditt fall, eftersom gåvan har getts kort inpå dödsfallet när gåvogivaren visste om att denne hade en obotlig sjukdom. Det som krävs är att gåvan kan likställas med ett testamente, dvs. att din pappa genom gåvan till frun har velat fördela sin kvarlåtenskap. Om detta inte varit syftet är regeln inte tillämplig. Om du vill hävda att din laglott inskränks måste du väcka talan i tingsrätten inom ett år från att bouppteckningen avslutades. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Beräkning av laglott

2019-01-10 i Laglott
FRÅGA |Hur skall arvet fördelas då min far testamenterat allt till en av barnen?Vi är 3 syskon och min far skrev ett testamente där han testamenterade allt till mig, då jag är medveten om att dom har rätt till sin arvslott så informerade jag mina syskon om detta och sa att dom får begära rätten till sin laglott, vilket dom gjorde.Nu när allt är klart med bouppteckningen så undrar jag hur självaste fördelningen skall ske. Enligt en jurist som jag pratade med sa att fördelningen är att 50% av arvet tillfaller mig sedan skall dom andra 50% fördelas på oss 3 och skulle man skriva in detta i ett arvsskifte så innebär det att mina syskon har rätt till 1/6 av arvet, stämmer detta?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalk (ÄB).Precis som du säger har barn till en testator rätt att påkalla jämkning av ett testamente och därigenom få ut sin laglott (se 7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1§ BrB). Eftersom arvslotten för respektive syskon bestod i 1/3 av arvet består därmed respektive syskons laglott nu av 1/6 av arvet. Detta innebär därmed att dina syskon som har påkallat jämkning av testamentet har rätt att få ut vardera 1/6 av arvet och de återstående 4/6 tillfaller dig. Detta går att uttrycka precis som den jurist du har pratat med gjorde, att du får 50 % och sedan ytterligare 1/3 av de återstående 50 %. Det som juristen sagt stämmer därmed. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Rätt till laglott

2019-01-07 i Laglott
FRÅGA |Min mor är gift och de har 1 son.Min mor hade mig före giftermålet.1989 skrev min mor under dokument där all egendom skulle tillfalla deras genensamma son.De har flyttat och sonen köpt ett radhus där de bor. Kan jag verkligen bli arvslös. Min mor har inga tillgångar själv ?Sonen påstår.. du har ju redan ärvt din pappa. Det har ej med verkligheten idag att göra. Sonen skötet all ekonomi. Pensioner osv.
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regleringen om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kommer ärva din mor trots att hon skrivit ett testamente där hon överlämnar all sin kvarlåtenskap till din bror. Det är idag inte möjligt att göra en bröstarvinge arvlös utan dennes samtycke. Trots att din mor har testamenterat sin egendom till din bror har du som hennes bröstarvinge fortfarande rätt till din laglott, och kan enligt 7 kap. 3 § ÄB välja att påkalla jämkning av testamentet efter din mors bortgång för att få ut din laglott. Laglotten är enligt 7 kap. 1 § ÄB hälften av den arvslott du skulle fått om din mor inte haft testamentet. Eftersom din mor har två barn är er arvslott hälften av hennes kvarlåtenskap vardera, medan din laglott istället då blir 1/4 av hennes kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis så kan du alltså inte bli helt arvslös efter din mor trots hennes testamente utan genom att påkalla jämkning kommer du kunna få ut din laglott, vilket är 1/4 av hennes kvarlåtenskap. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Hur begär jag utfående av laglott?

2019-01-02 i Laglott
FRÅGA |Hej, Jag o mina brorsor 4st har några frågor. Vår far har gått bort och testamentet är skivigt så att vår halvsyster har fått arvet som ska utgöra hennes enskilda egendom.Nu har vi fått en kallelse till boupptäckningen. Vi önskar vår del i arvet. Och om jag förstår det korrekt så kan vi brödrar få 1/4 av halva arvet i laglott!? Men nu kommer frågan: Hur får vi den?Vi har fått 3 alt. att fylla i och skicka in. Alt1. Förestående testamente godkänns av mig till alla delar. Alt2. Förestående testamente godkännes av mig med förbehåll att laglott utgår. (Vad menas med utgår?)Alt.3 Ett av förestående testamente likalydande exemplar har jag denna dag emottagit. Jag bekräftar härmed att klanderfristen börjar löpa ut från denna dag jag delgavs testamentet. ( Är dessa 3 alternativ det som kallas för en jämkning?)Ska vi välja alt. för att få vår laglott? Behöver vi begära ngn speciell jämkning? rekomenderar ni ett ombud om vi inte kan närvara?Med Vänlig Hälsning
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Min utgångspunkt för svaret:Jag har förstått din fråga som att din far har gått bort och att han hade fem barn, dels du själv, dels halvsystern, dels dina tre bröder. Jag förstår det som att testamentet gäller hela kvarlåtenskapen och att allt har testamenterats till förmån för halvsystern. Jag kommer först beskriva vad laglott är, sedan hur denna begärs ut och slutligen mina rekommendationer avseende ombud. Vad är laglott?Laglott är en rätt som tillkommer bröstarvingar eller bröstarvingars avkomlingar i fall att bröstarvingen själv har avlidit. Laglotten utgör hälften av vad arvslotten hade utgjort om inget testamente utfärdats (7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Arvslotten utgör kvarlåtenskapen dividerat med antalet bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I detta fall är ni fem bröstarvingar, fyra bröder och halvsystern. Således utgör arvslotten en femtedel av kvarlåtenskapen och vardera persons laglott utgör en tiondel. Hur begärs laglotten? - I ditt fall genom alternativ 2Om ett testamente inskränker på laglotten måste vardera bröstarvinge som vill erhålla sin laglott begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Jämkning av testamentet innebär att personen i fråga framför viljan att erhålla laglotten, antingen direkt till testamentstagaren eller genom att väcka rättslig talan mot testamentstagaren. Jämkning måste begäras inom 6 månader från det att testamentet delgavs, det vill säga då testamentet mottogs (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). I detta fall framstår det enklaste vara att välja alternativ två om att testamentet godkänns med förbehåll om att laglott utgår. Med "utgår" får rimligen anses avses att laglotten utbetalas till den eller de laglottsberättigade som begär jämkning. Vad gäller övriga två alternativ (alternativ 1 och 3)Alternativ 1 innebär att testamentet i dess helhet godkänns, vilket kallas arvsavsägelse. För bröstarvingar gäller dock att rätt till laglott kvarstår även om testamentet i sin helhet godkänns, inklusive inskränkningen av laglotten. Såsom undantag kan visserligen även laglotten avstås men då mot skäligt vederlag. Vad som utgör skäligt vederlag får bedömas från fall till fall men kan förutsättas högst motsvara laglotten. (se 17 kap. 2 § ÄB) Alternativ 3 har ingen annan betydelse än att vara av bevisvärde vid eventuell tvist angående tidsfristen för jämkning eller klander av testamente (se 7 kap. 3 § tredje stycket samt 14 kap. ÄB). För enkelhet och trevnad bör detta alternativ således accepteras, liksom alternativ 2. Rekommenderas ombud om vi själva inte kan närvara vid förrättning av bouppteckning?Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen av bouppteckning (20 kap. 2 § ÄB), men måste inte närvara (jfr 20 kap. 3 § andra stycket ÄB). Det finns inget uttryckligt krav på fysisk närvaro och även annan form av närvaro såsom via telefonlänk accepteras således. Istället för att själv närvara kan ombud sändas, vilket jag rekommenderar av intresse att bevaka egna intressen. Bestämmelser om ombud regleras inte i lag och befogenheter till ombud torde ges genom utfärdande av en fullmakt (se 2 kap. Avtalslagen). I det fall dödsbodelägare inte närvarar ska detta antecknas samt till bouppteckningen fogas bevis om att delägaren i tid blivit kallad (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). SammanfattningLaglotten utgör i detta fall en tiondel av kvarlåtenskapen för er vardera. För att utfå laglotten måste var och en för sig, eller samtliga tillsammans, begära jämkning av testamentet. Jämkning begärs enklast genom att framföra viljan att utfå laglotten till testamentstagaren som i detta fall är halvsystern. Om ni inte närvarar själva rekommenderas närvaro genom ombud. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Hur stor är laglotten?

2018-12-26 i Laglott
FRÅGA |hur mycket har man rätt å ärva som bröstarvinge?? Bara far å två döttrar kvar..
Jenny Wärnerup |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvingar har en lagstadgad rätt till sin laglott. Om ett testamente omfattar denna del av arvet kan bröstarvingarna begära jämkning för att få ut sin laglott. Lika så om arvlåtaren tidigare givit bort all sin egendom kan bröstarvingarna åberopa det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § Ärvdabalken (ÄB), om på så vis få rätt till sin laglott. Den som har mottagit gåvan blir då skyldig att lämna tillbaka så mycket av gåvan att bröstarvingarna kan få sina laglotter, resterande del får gåvomottagaren behålla.Laglotten är halva arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB Detta innebär att om det finns två barn dvs. bröstarvingar och kvarlåtenskap uppgår till 500 000 kronor. Arvslotten är då 500 000/ 2= 250 000 kronor och laglotten blir 250 000/2 = 125 000 kronor. Bröstarvingar måste dock kräva jämkning av testamentet för att få ut sin del. Görs inte detta inom 6 månader, se 7 kap. 3 § ÄB, går bröstarvingen miste om sin rättighet. Vänligen,