Är det värt att undersöka om det finns tillgångar att ärva efter våra far trots testamente och äktenskapsförord?

2019-09-01 i Laglott
FRÅGA |Jag och min bror är s.k särkullbarn, vår far gick bort 27:e juni. Hans hustru har vid vårt första möte ang bouppteckning lagt fram ett testamente där vår far vill att hon skall vara kvar i orubbat bo och dessutom oxå tagit fram ett äktenskapsförord där det står att min far vill att allt hon äger el tillskaffat sig under deras äktenskap i hennes namn skall vara just hennes ägodelar. Nu visar det sig att hon står på allt, hus, bil allt av värde. Hon säger att lösöresvärde ej uppgår till mer än 10.000:- och när vi lämnat byrån efter mötet stannat kvar och uppgett en skatteskuld på ca 30.000:- på min far, hon har dessutom struntat i att betala hans räkningar vilket nu ligger hos kronofogden.Det finns ej några pengar på hans konton bara ca 62 öre. men hon visade inga kontoutdrag tillbaka i tiden.De har genom åren sålt och köpt hus, dyra bilar m.m.. med tanke på att hon glömde att uppge saker som fanns av värde ( hon sa att hon kom på dem när vi uppgav dem), det finns inga gåvobrev ang huset m.m.. så är min fråga, ska jag släppa detta och acceptera testamentet el är det värt att "rota" vidare i detta/ anlita jurist/advokat? Allt känns så luddigt. Kan även tillägga att vi sett att vår fars fru umgås med anställda på denna byrå privat vilket känns väldigt olustigt och partiskt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI samband med er fars bortgång är du och din bror arvsberättigade enligt den legala arvsordningen. Normalt sett ärver efterlevande make den bortgångne maken och gemensamma barn ärver först när efterlevande make avlider. Däremot har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Arvlåtaren kan dock påverka fördelningen vid sin bortgång med ett testamente. Om så sker har bröstarvingar (arvlåtarens barn) rätt att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut arvslotten måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att den tog del av testamentet.Du nämner i din fråga att det finns ett äktenskapsförord som gör all egendom till enskild, varvid merparten står på er fars hustru. Ett äktenskapsförord är giltigt om det är skriftligt, daterat och undertecknat av båda makarna, samt registrerat hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄB). Om all egendom av värde är i hans hustrus namn är utgångspunkten att den är hennes och inte ska ingå i en bodelning. Däremot nämner du även att din far och hans hustru genom åren gjort större transaktioner (hus, dyra bilar m.m.) varför det verkar ha funnits tillgångar. Det som bör undersökas är om det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras. Det förstärka laglottsskyddet framkommer i 7 kap. 4 § Ärvdabalken (ÄB) och har till syfte att förhindra att en arvlåtare kringgår laglottsreglerna genom att, istället för att upprätta testamente, skänker bort sina tillhörigheter. I praktiken innebär skyddet att gåvorna likställs med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt om din laglott kränkts vilket kan vara fallet för er. En grundförutsättning för en tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet är att arvlåtaren skänkt bort egendom. Det krävs dessutom att det rör sig om en gåva för dödsfalls skull, dvs. att den till syftet är att jämställa med testamente. Lagen skiljer mellan två grupper av fall; dels gåvor som givits under sådana omständigheter att den till syftet är att jämställa med testamente (t.ex. gåvor som ges på själva dödsbädden), dels då arvlåtaren givit bort egendom på sådana villkor att gåvan till syftet är att jämställa med testamente. Till denna grupp hör fall då arvlåtaren stipulerat sådana villkor för gåvan att han kan beräkna att få behålla nyttan av egendomen. Enligt lagkommentarerna till bestämmelsen bör till gruppen också räknas fall, då arvlåtaren rent faktiskt kan beräkna att få behålla nyttan av det bortgivna, t.ex. då gåvan ges till make eller annan med vilken givaren har gemensamt hem. Det kan således argumenteras för att det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras, om er far skänkt bort sin andel av fastigheten eller andra tillgångar, för att egendomen sedan ska ha blivit hans hustrus enskilda och ni inte får ärva. Bevisbördan för att eventuella gåvor har varit att likställa med testamente åligger dig som bröstarvinge, vid yrkande om laglott. För att yrka om laglott och åberopa det förstärkta laglottsskyddet måste du väcka talan inom ett år från bouppteckningen.Tyvärr kan jag inte ge ett mycket klarare svar än enligt ovan, däremot är min åsikt att det finns fog för att undersöka närmre om du och din bror kan vara arvsberättigade. Bland annat då det kan ha skett gåvor som är att likställa med testamente, innebärande att ni åtminstone ska ha rätt att få ut er laglott. Att er fars hustru umgås privat med anställda på byrån är i sig inget problem. Om de företräder kvinnan kommer de att vara partiska och se till hennes intressen, varför min rekommendation är att du och din bror anlitar en jurist som företräder era. Lawlines jurister har lång erfarenhet av tvister om testamente och arv varför en av våra jurister gärna företräder er och hjälper er vidare. Är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och eventuell tidsbokning. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket kan föräldrar testamentera bort till en annan bröstarvinge?

2019-08-31 i Laglott
FRÅGA |HejMina fräldrar har två barn mig o min bror min bror visar sig aldrig hemma. Och jag hjälper mina fräldrar mycket handlar lagar mat o städar ja allt som underlättar för dom. Nu har dom sagt att dom inte vill att min bror ska ärva lägenheten efter dom som är en bostadsrätt. Vad ska vi göra? Ska man skriva testamente och hur ska man i så fall formulera det .
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Dina föräldrar kan välja att skriva testamente och testamentera det mesta till dig. Det dina föräldrar inte kan testamentera bort är din brors laglott. Men något mer utöver laglotten behöver inte dina föräldrar ge din bror i arv. Laglotten utgörs av hälften av bröstarvingens arvslott, 7:1 ÄB. Hälsningar

Hur kan jag testamentera till mina barnbarn?

2019-08-29 i Laglott
FRÅGA |Vill att mina 4 barnbarn ska ärva mig vid mitt frånfälle.(maken är död).Tänker skriva att min innersta önskan är att mina 2 söner avsäger sig sin arvslott,1/4 vardera, till förmån för sina barn. Tänkte skriva att Testamentet ej får bestridas.Om de bestrider testamentet, vad händer då?
Sean Persson |Hej och tack för din fråga!När det gäller testamente finns det något som heter laglott. Det är ½ av arvslotten. Dvs att om din kvarlåtenskap uppgår till 100 000 kr och du har 2 söner så är vardera sons arvslott 50 000 kr. Laglotten skulle då vara 25 000 kr till varje son. Laglotten är lagstadgat (7 kap. 1§ Ärvdabalken) och arvingarna har alltid rätt till den. Skulle du alltså göra ett testamente där du ger allt till dina barnbarn att dela på så har dina söner en möjlighet att kräva att få ut sin laglott. Det är dock allt de kan få, resten skulle delas upp mellan dina barnbarn. Det är troligtvis det enda sättet de skulle bestrida ditt testamente på och det skulle bara innebära att de får sin laglott, medans resten går till barnbarnen.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!Mvh

Laglottsskydd

2019-08-19 i Laglott
FRÅGA |Min far har avlidit ( hans fru även hon avliden) jag är sk särkullebarn och har de senaste 17 åren tillbaka haft en nära relation med far min! Min far hade 2 gemensamma barn med sin avlidne fru och i samband med deras giftemål -06 skrevs ett testamente där det skrivs att deras gemensamma barn ska ärva efter dem! Vad kan jag göra för att få min sk laglott eller är jag helt "lottlös"?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvingars laglottsskydd Om det finns bröstarvingar (dvs. barn) efter den avlidne ärver dessa kvarlåtenskapen enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Kvarlåtenskapen delas då lika mellan bröstarvingarna. Varje bröstarvinges del av kvarlåtenskapen är dess arvslott. Hälften av arvslotten utgör bröstarvingens laglott, 7 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har enligt 7 kap. 3 § ÄB alltid rätt att få ut sin laglott oavsett vad som står stadgat i ett testamente. Ett barns laglott kan således aldrig med bindande verkan testamenteras bort. Detta kallas laglottsskyddet. Påkalla jämkning av testamente Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till sin laglott kan man påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Du kan begära jämkning genom att antingen meddela ditt anspråk till testamentstagarna eller att du väcker talan mot dem. Det finns inga formkrav på hur exakt ett sådant meddelande till testamentstagarna ska vara utformat. Tänk dock på att vara tydlig med att du vill jämka testamentet för att få ut din laglott och att testamentstagarna därmed ska avstå den del som är reserverad din laglott. Meddelandet bör ske genom brev eller mail av bevisskäl. Märk dock att begäran om en sådan jämkning måste ske inom sex månader från det att du blivit delgiven testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB (se 14 kap ÄB för regler om delgivning). Om du inte påkallar jämkning inom denna frist har din rätt gått förlorad. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines juristbyrå. Hoppas svaret varit till någon hjälp!

Om ett barns rätt att ta arv i en förälders vinst från bostadsrätt efter dödsfall

2019-08-31 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min far bor i en bostadsrätt. Jag undrar om jag har rätt att ärva en del av den vinst som utfaller av min fars del av bostadsrätten när han avlider? Jag har inte haft kontakt med min far på många år, kan han välja att testamentera bort sin del av vinsten på bostadsrätten så att jag som dotter inte får någon del av vinsten?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din far inte är ensam ägare till bostadsrätten. Oavsett om han är gift eller sambo så har du som bröstarvinge (2 kap. 1 § 1 stycket ärvdabalken) till din far rätt till din laglott, och laglotten är hälften av din arvslott, enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken. Om ni t.ex. är två barn efter din far är era arvslotter ½ vardera av din fars kvarlåtenskap och era laglotter är ¼ vardera. Det går att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till annat ändamål, än till sina barn, men du har fortfarande rätt att få ut din laglott genom att klandra testamentet. Om du inte gör det inom tio år från dödsfallet kan du dock inte längre kräva ut din laglott, enligt 16 kap. 4 § ärvdabalken. Du måste alltså aktivt begära att du vill ha din laglott efter att du har blivit upplyst om dödsfallet. Om ni har haft kontakt eller ej är dock oviktigt i sammanhanget, så länge du är registrerad som din fars barn har du rätt till din laglott. Det kan dock även tilläggas att kvarlåtenskapen är det som finns kvar i tillgångar i dödsboet, efter att skulder avräknats och borgenärer har fått betalt. Om det inte finns tillgångar efter att skulderna har täckts så finns det tyvärr inget att få ut en laglott på. En förutsättning för laglotten är alltså även att det finns tillgångar kvar. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad har jag rätt till när det gäller arv?

2019-08-29 i Laglott
FRÅGA |Min pappa har nyss gått bort, han var o gift så de pengar som fanns från försäkring osv har tillfallet hans fru och en liten del min yngsta bror som är under 18. Jag och min andra bror som är över 18 går tomhänta ur detta.Vi visste att pappa inte hade några stora summor men de som fanns, tex livsförsäkring har som sagt bara tillfalligt hans nya fru. Bouppteckaren säger att dom pengarna inte räknas in i dödsboet och därför bara går till henne.Vill ha hjälp med att förstå hur man som myndig blir helt utan, att man bara i slutändan har en sten att få till.
Sean Persson |Hej och tack för din fråga!När en person avlider så är det den personens kvarlåtenskap som ska delas mellan arvingar. Kvarlåtenskapen är summan av personens tillgångar minus skulderna. En livförsäkring ingår vanligtvis inte i kvarlåtenskapen utan den summan tillfaller ägaren av försäkringen.Nu vet jag inte om ni var gemensamma barn eller om ni var särkullbarn, så jag går igenom båda alternativen. Skulle ni varit gemensamma barn skulle er arvslott tillfalla frun för att ni sedan efter hon avlidit ha rätt till arv från henne, ett så kallat efterarv. Är ni särkullbarn har ni rätt att få ut er arvslott på en gång. Skulle er far ha testamenterat bort sin kvarlåtenskap har ni ändå rätt till er laglott, som skulle vara hälften av arvslotten(7 kap. 1§ Ärvdabalken). Skulle alltså kvarlåtenskapen varit 150 000 och ni är 3 arvingar är er arvslott 50 000 och laglotten skulle då vara 25 000. Sammanfattningsvis, ni har alltid rätt till er laglott från er pappas arv. Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Vem ärver när en make?

2019-08-23 i Laglott
FRÅGA |Hej,Om vi har köpt hus tillsammans med min man fast på mina besparingar och där jag står för låntagare, har hans barn från tidigare äktenskap automatiskt arvedel i fall om hans bortgång?
Tilde Skånvik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att tillämpa Äktenskapsbalken och Ärvdabalken när jag besvarar din fråga. Vem ärver när en make avlider?När en make avlider ärvs dennes egendom av den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Arvingar som finns på den avlidnes sida får då vänta på sitt arv till dess att den överlevande maken själv avlider, detta kallas "efterarv" (3 kap. 2 § ÄB). Däremot så kommer hans barn från tidigare äktenskap att vara särkullbarn. Ett särkullbarn kan begära sin laglott och får ta del av den direkt (7 kap. 3 § andrastycket ÄB). En laglott är hälften av den arvslott som tillkommer bröstarvingen. Dessa regler kommer att tillämpas om inget annat är testamenterat. Vad ingår i arvet?Vid en bortgång kommer en bodelning att göras mellan makarna. I bodelningen kommer allt giftorättsgods att ingå. Huvudregeln är att allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Så som jag uppfattar det så är huset inte enskild egendom och kommer då att vara giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen räknar man ihop summan av giftorättsgodset och gör avdrag för skulder och det som sedan återstår delas lika (11 kap. 2-3§ ÄktB). SlutordSammanfattningsvis så kan barnen från det tidigare äktenskapet kräva sin laglott och är huset det enda som finns att tillgå så anses det vara en del av deras arv. Jag skulle råda dig att ta hjälp av en jurist för att se över situationen och om du behöver upprätta ett äktenskapsförord. Allt gott,

Hur stor blir laglotten och hur påverkar basbeloppsregeln testamente?

2019-08-08 i Laglott
FRÅGA |Vad blir arvslotten och i näste skede laglotten, för ett av tre särkullbarn när den avlidne testamenterat hela kvarlåtenskapen till ett av tre barn och den nya hustrun (ej barnens mor) ej omnämns i testamentet? Två av barnen erhåller en mindre summa (60 000 av totalt 1 400 000 i bankmedel) , resten ska enligt testamentet tillfalla det tredje barnet, och därför avser en av de två att begära jämkning och hävda sin rätt till laglotten. Om hela arvet består av 1 400 000, är laglotten då 1/6 av den summan eller hur påverkar den "lottlösa" nya hustrun fördelningen och vilken rätt har hon, ex vis basbeloppsregeln.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras främst i ärvdabalken (ÄB). Efterlevande hustrus rätt till arvDet är den avlidnes barn som ärver i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Detta brukar kallar bröstarvingar. Är den avlidne gift och har man gemensamma barn ärver maken de gemensamma barnens andelar av arvet med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får istället rätt till efterarv när den andra maken avlider (3 kap. 1 § och 2 § ÄB). Särkullbarn (barn som endast är barn till en av makarna) har rätt att få ut sin arvslott direkt när föräldern avlider, även om det finns en make (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att maken i detta fallet inte har någon arvsrätt eftersom varken lagen eller testamentet gör att hon får några pengar. Lagen tillskriver henne ingen arvsrätt eftersom hon inte har gemensamma barn med den avlidne (3 kap. 1 § ÄB). Om den nya frun efter bodelning har egendom som understiger fyra prisbasbelopp har hon dock rätt att ur kvarlåtenskapen få pengar upp till fyra prisbasbelopp, alltså 186 000 kr (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Man ska alltså räkna ihop egendom hon fått från bodelning samt egendom som är hennes enskilda innan hon har rätt att få pengar upp till 186 000 kr från kvarlåtenskapen. De pengar hon eventuellt erhåller för att komma upp till fyra prisbasbelopp räknas om till en kvotdel som bröstarvingarna sedan har efterarvsrätt till när hon avlider. Vad blir laglotten respektive arvslotten?Laglotten är en halv arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom arvslotten i detta fall skulle varit ⅓ (2 kap. 1 § ÄB) blir laglotten då ⅙ precis som du skriver. Om man klandrar testamentet kan man alltså få ut ca 233 000 kr. Viktigt att tänka på är att testamentet måste klandras inom sex månader från att man delgivits testamentet, annars går rätten att klandra förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Om basbeloppsregeln skulle bli aktuell kommer troligtvis inte laglotten att påverkas utan det blir det särkullbarnets lott som får mest (alltså den som fått testamenterat till sig som kommer få ca 933 000 kr) som kommer påverkas av basbeloppsregeln. Det är då detta särkullbarn som får efterarvsrätt. Alltså: laglotten är en halv arvslott. Arvslotten är i detta fall ⅓ och laglotten blir då ⅙. Om den nya maken efter bodelning inte har egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp har hon rätt att få pengar upp till detta belopp ur kvarlåtenskapen. Utöver detta har den nya frun ingen legal arvsrätt och eftersom testamentet inte omnämner henne har hon inte rätt till pengar på den grunden heller. Hoppas detta gjorde saker och ting lite klarare för dig. Om du har ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här.