Hur stora blir mina barns laglotter?

2019-11-05 i Laglott
FRÅGA |Hej. har funderingar kring mina två barns rätt att ärva som är särkullbarn. Är gift men har inga gemensamma barn med min fru.Min fru och jag har skrivit ett testamente där " den först avlidne makans/makens hela kvarlåtenskap skall tillfalla den efterlevande maken/makan med fri förfoganderätt. Detta gäller frånräknat bröstarvinges laglott".Vi har ett gemensamt hus, värt ca 4 000 000:- och besparingar ca 2 000 000:-.Hur stor blir laglotten som mina 2 barn får ärva om jag avlider först?Tack på förhand
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om rätt till arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).Allmänt om särkullbarn arvsrättBröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, har alltid rätt att få ut sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Kvarlåtenskapen utgörs av den avlidnes bodelningsandel samt eventuell enskild egendom.Bodelning med anledning av ena makens dödBodelning ska genomföras när ett äktenskap upplöses, vilket sker vid äktenskapsskillnad eller vid ena makens bortgång, se 23 kap 1 § ÄB och 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte är enskild egendom, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make B (din fru) på grund av giftorätt och den andra hälften utgör A (din) giftorättsandel.Det som sedan återstår på A sida, efter att en bodelning har genomförts och att efter att dödsboet skulder är betalda, utgör kvarlåtenskapen och är den egendom som sedan kommer att fördelas i arvskifte, se 23 kap 1§ ÄB.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Ert upprättade testamente kommer därför påverka fördelningen av arvet.Bröstarvingar, dvs. avkomlingar till dig har dock alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, 7 kap.1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över.För de fall ett testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvingar påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Särkullbarnen har således rätt att få ut sitt arv direkt vid din bortgång, men kan dock välja avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när efterlevande maka i sin tur går bort, 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnen själva väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande makenSammanfattningSärkullbarnen har alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar bröstarvingarna en viss del av din kvarlåtenskap. Laglotten utgör hälften av arvslotten, som i sin tur utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Det går inte att svara på hur stora laglotterna kommer att bli, utan är beroende av hur stor din kvarlåtenskap är, efter genomförd bodelning och efter dödsboet skulder är betalda. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Testamente och arv

2019-10-30 i Laglott
FRÅGA |Vår pappa gick bort och bodde i ett samboförhållande. Han testamenterade då 50% av arvet till sambon som i sin tur dog 1 månad efter. Ärver vi då (2 syskon) 25% av arvet och sambons systrar (hon hade inga barn) 75%?Med vänlig hälsningCathrine
Lars Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB).I egenskap av bröstarvingar (barn till arvlåtaren) så har ni rätt till arv efter er far (2 kap 1 § ÄB). Som bröstarvingar har ni rätt till laglott vilket motsvarar hälften av er arvslott, alltså 1/4 vardera av kvarlåtenskapen (7 kap 1 § ÄB). Allt utöver laglotten kan arvlåtaren testamentera bort. I fallet har er pappa hållt sig inom ramarna för er laglottsrätt när han har testamenterat bort hälften av sin kvarlåtenskap. Den del som tillkom er pappas bortgångne sambo kommer i sin tur därför tillsammans med hennes övriga kvarlåtenskap att tillfalla hennes systrar (2 kap 2 § ÄB).Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om inte så är du välkommen att ställa en ny.Vänligen,

Möjlighet att göra ett av tre barn arvlöst

2019-10-03 i Laglott
FRÅGA |HejKan jag göra en son (har 3 barn) arvslös?Vänlig hälsning,
Nora Tengnér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). När en person avlider är det dennes avkomlingar som är de närmsta arvingarna, de kallas bröstarvingarna i lagen. Detta följer av 2 kap. 1 § ÄB. Enligt samma paragraf tar de lika lott av arvet. Detta betyder att de delar lika på egendomen deras förälder lämnar efter sig, även kallat kvarlåtenskapen. I ditt fall skulle det innebära att dina tre barn skulle ärva en tredjedel var av din kvarlåtenskap. Du kan inte göra din son helt arvlös, men det du kan göra är att skriva ett testamente för att inskränka din sons arv. Dock finns en bestämmelse om rätten till laglott i 7 kap. 1 § ÄB som en gräns för hur mycket en förälder kan inskränka. Av paragrafen följer nämligen att ett barn alltid har rätt till sin laglott, vilket är halva arvslotten. I ditt fall betyder det att din son kommer ha rätt till 1/6 av din kvarlåtenskap. Alltså kan du inte göra din son arvlös, men du kan minska hans arv genom att i testamentet skriva att han inte får mer än sin laglott. Hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Är det värt att undersöka om det finns tillgångar att ärva efter våra far trots testamente och äktenskapsförord?

2019-09-01 i Laglott
FRÅGA |Jag och min bror är s.k särkullbarn, vår far gick bort 27:e juni. Hans hustru har vid vårt första möte ang bouppteckning lagt fram ett testamente där vår far vill att hon skall vara kvar i orubbat bo och dessutom oxå tagit fram ett äktenskapsförord där det står att min far vill att allt hon äger el tillskaffat sig under deras äktenskap i hennes namn skall vara just hennes ägodelar. Nu visar det sig att hon står på allt, hus, bil allt av värde. Hon säger att lösöresvärde ej uppgår till mer än 10.000:- och när vi lämnat byrån efter mötet stannat kvar och uppgett en skatteskuld på ca 30.000:- på min far, hon har dessutom struntat i att betala hans räkningar vilket nu ligger hos kronofogden.Det finns ej några pengar på hans konton bara ca 62 öre. men hon visade inga kontoutdrag tillbaka i tiden.De har genom åren sålt och köpt hus, dyra bilar m.m.. med tanke på att hon glömde att uppge saker som fanns av värde ( hon sa att hon kom på dem när vi uppgav dem), det finns inga gåvobrev ang huset m.m.. så är min fråga, ska jag släppa detta och acceptera testamentet el är det värt att "rota" vidare i detta/ anlita jurist/advokat? Allt känns så luddigt. Kan även tillägga att vi sett att vår fars fru umgås med anställda på denna byrå privat vilket känns väldigt olustigt och partiskt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI samband med er fars bortgång är du och din bror arvsberättigade enligt den legala arvsordningen. Normalt sett ärver efterlevande make den bortgångne maken och gemensamma barn ärver först när efterlevande make avlider. Däremot har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Arvlåtaren kan dock påverka fördelningen vid sin bortgång med ett testamente. Om så sker har bröstarvingar (arvlåtarens barn) rätt att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut arvslotten måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att den tog del av testamentet.Du nämner i din fråga att det finns ett äktenskapsförord som gör all egendom till enskild, varvid merparten står på er fars hustru. Ett äktenskapsförord är giltigt om det är skriftligt, daterat och undertecknat av båda makarna, samt registrerat hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄB). Om all egendom av värde är i hans hustrus namn är utgångspunkten att den är hennes och inte ska ingå i en bodelning. Däremot nämner du även att din far och hans hustru genom åren gjort större transaktioner (hus, dyra bilar m.m.) varför det verkar ha funnits tillgångar. Det som bör undersökas är om det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras. Det förstärka laglottsskyddet framkommer i 7 kap. 4 § Ärvdabalken (ÄB) och har till syfte att förhindra att en arvlåtare kringgår laglottsreglerna genom att, istället för att upprätta testamente, skänker bort sina tillhörigheter. I praktiken innebär skyddet att gåvorna likställs med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt om din laglott kränkts vilket kan vara fallet för er. En grundförutsättning för en tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet är att arvlåtaren skänkt bort egendom. Det krävs dessutom att det rör sig om en gåva för dödsfalls skull, dvs. att den till syftet är att jämställa med testamente. Lagen skiljer mellan två grupper av fall; dels gåvor som givits under sådana omständigheter att den till syftet är att jämställa med testamente (t.ex. gåvor som ges på själva dödsbädden), dels då arvlåtaren givit bort egendom på sådana villkor att gåvan till syftet är att jämställa med testamente. Till denna grupp hör fall då arvlåtaren stipulerat sådana villkor för gåvan att han kan beräkna att få behålla nyttan av egendomen. Enligt lagkommentarerna till bestämmelsen bör till gruppen också räknas fall, då arvlåtaren rent faktiskt kan beräkna att få behålla nyttan av det bortgivna, t.ex. då gåvan ges till make eller annan med vilken givaren har gemensamt hem. Det kan således argumenteras för att det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras, om er far skänkt bort sin andel av fastigheten eller andra tillgångar, för att egendomen sedan ska ha blivit hans hustrus enskilda och ni inte får ärva. Bevisbördan för att eventuella gåvor har varit att likställa med testamente åligger dig som bröstarvinge, vid yrkande om laglott. För att yrka om laglott och åberopa det förstärkta laglottsskyddet måste du väcka talan inom ett år från bouppteckningen.Tyvärr kan jag inte ge ett mycket klarare svar än enligt ovan, däremot är min åsikt att det finns fog för att undersöka närmre om du och din bror kan vara arvsberättigade. Bland annat då det kan ha skett gåvor som är att likställa med testamente, innebärande att ni åtminstone ska ha rätt att få ut er laglott. Att er fars hustru umgås privat med anställda på byrån är i sig inget problem. Om de företräder kvinnan kommer de att vara partiska och se till hennes intressen, varför min rekommendation är att du och din bror anlitar en jurist som företräder era. Lawlines jurister har lång erfarenhet av tvister om testamente och arv varför en av våra jurister gärna företräder er och hjälper er vidare. Är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och eventuell tidsbokning. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur begränsar man barns arvslott

2019-10-31 i Laglott
FRÅGA |Vi skrev ett testamente 2014 medhjälp av advokat. Vi är gifta och har bägge särkullbarn, inga gemensamma. I testamentet står det att den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Dock skall våra särkullebarn få sin laglott. Denna skall utges i kontanter. Min fråga är: kan vi begränsa arvslotterna? Testamentera halva våra kvarlåtenskaper till varandra? Behöver vi skriva om testamentet? Vi har det inte gott ställt och bil försöka säkerställa att den som blir kvar inte behöver gå ifrån lgh.
David Ekenberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att kort besvara din fråga så låter det som att ni har gjort allt ni kunnat för att begränsa barnens arvsrätt så långt det går och samtidigt säkra den efterlevande makens framtid så gott det går.Jag förstår din fråga som att du och din make önskar att era respektive barn endast får ut sin laglott, och inte sin arvslott. Laglotten är hälften av det som de egentligen har rätt till, det vill säga arvslott (7 kap. 2 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott och denna går alltså inte att begränsa. Det man gör är att man begränsar arvslotten till att enbart omfatta laglotten, skulle man kunna säga. Detta har ni redan gjort genom ert testamente, då ni väljer att låta den av er som blir efterlevande make att ärva hälften, och den andra hälften - det vill säga laglotten - går till era respektive barn.För att förtydliga: Du skriver att ni vill "Testamentera halva våra kvarlåtenskaper till varandra" - detta är precis vad ni har gjort genom ert testamente. Genom testamentet har ni alltså begränsat era barns arvslotter till hälften (dvs. laglotten), precis som ni önskar. Det är inte möjligt att begränsa barnens arv ytterligare, då en bröstarvinge alltid har en lagstadgad rätt till sin laglott. Ni behöver med andra ord inte skriva om ert testamente, då det redan får den effekt som ni vill uppnå.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, om inte så är du välkommen att kommentera här nedan så besvarar jag din kommentar så snart jag kan!Vänligen,

Är det möjligt att förändra laglottens storlek?

2019-10-09 i Laglott
FRÅGA |Finns det någon möjlighet att göra ändring av laglotten. Dvs om du har två barn och det ena barnet är förståndshandikappat och har redan nu tillräckligt med pengar för att klara sig livet ut.
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Är det möjligt att förminska laglotten?Som utgångspunkt så har barnen dvs bröstarvingarna till den avlidne en lagstadgad rätt att ta del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna kan inte göras arvslösa utan har rätt att som minsta andel få ut sin laglott, vilket utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att i det fall att deras förälder väljer att testamentera hela sin kvarlåtenskap till det andra syskonet så kan bröstarvingen välja att jämka testamentet och på så vis få del av halva kvarlåtenskapen (7 kap. 3 § ÄB). Om bröstarvingen inte väljer att jämka testamentet inom sex månader så förlorar denne sin rätt att begära ut sin laglott och får istället anpassa sig efter sin förälders vilja i testamentet.Det finns alltså ingen möjlighet att förminska laglottens storlek men däremot så finns det möjlighet att genom testamente välja hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Trots detta så har en bröstarvinge rätt att efter jämkning få ut sin laglott men om detta inte görs inom sex månader så kommer fördelningen enligt testamentet att gälla. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Bröstarvinges rätt till laglott

2019-09-29 i Laglott
FRÅGA |Jag och min syster förlora våran far för inte alls länge. Pappa träffa en ny kvinna för 5 år sen och gifte sig med henne för 3 år sen. Hon har 3 vuxna barn från tidigare äktenskap. Nu visar det sig att i samband med deras bröllop skrevs ett testamente där det står att hennes vuxna barn och hon själv ska ärva våran pappa. Vad gäller för mig och min syster som är bröstavrvingar. För enligt henne inte ha vi ingen rätt att ärva våran pappa. Hon har även nu innan bodelningen sålt pappas bil och andra lösören som var av värde som tillhörde min pappa. Jag och min syster behöver råd om vad som gäller. Har vi ingen rätt att ärva och har verkligen hennes barn rätt att ärva våran pappa.
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvingarnas rätt till arvslottBåde du och din syster ses som bröstarvingar och är de som i första hand ska ärva efter er far (2 kap. 1 § ärvdabalken). Eftersom ni anses vara särkullbarn, dvs. inte är gemensamma barn till er far och hans nuvarande fru, har ni rätt att få ut arvet direkt och behöver inte invänta något efterarv efter er fars fru (3 kap. 1 § ärvdabalken).Hade det inte funnits något testamente hade det enbart varit du och din syster som ärvde efter er far, dvs. ni hade fått halva arvet var. Er arvslott är alltså ½ arvet var. Testamente som inskränker på arvslottenI ert fall har er far skrivit ett testamente som inskränker er arvsrätt. Ett testamente får inte inskränka hela bröstarvingarnas arvslott, utan endast halva arvslotten (den s.k. laglotten) (7 kap. 1 § ärvdabalken). Ett testamente som testamenterar bort all kvarlåtenskap och som inte ger dig eller din syster någon arvsrätt alls är alltså inte tillåten. För att ni ska ha rätt till er laglott måste både du och din syster jämka testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Jämkningen måste göras inom sex månader från det att ni delgivits testamentet. Görs ingen jämkning ses det som att ni godkänner inskränkningen och ni förlorar således er rätt till laglott. Det räcker med att ni meddelar att ni vill få ut er laglott. Det kan vara praktiskt att göra detta i samband med bouppteckningen och det ska då antecknas på bouppteckningsdokumentet.Hur stort blir ert arv?Om din far har skrivit att hans nuvarande fru och hennes barn ska ärva honom, och ni jämkar testamentet, så kommer testamentet bli ogiltigt i den del som testamentet inskränker laglotten. Du och din syster har rätt till er laglott, ¼ av arvet var (sammanlagt 1/2 arvet), och hans nuvarande fru och hennes barn får sedan dela på den andra halvan i enlighet med testamentet. Försäljning av egendom innan bodelning/bouppteckningDet är inte tillåtet att sälja egendom innan bouppteckningen är gjord. Skulle några uppgifter i bouppteckningen inte stämma överens med dödsboets verkliga tillgångar, eller om viss tillgång saknas, kan ansvar för bedrägeri och förskingring aktualiseras. Säljs egendom innan bouppteckningen upprättats finns även en risk att hon blir skylig att ersätta boet för eventuell skada som uppkommit till följd av försäljningen (18 kap. 6 § ärvdabalken).Hon måste även inhämta samtycke från övriga dödsbodelägare vid förvaltningen av dödsboet, vilket innebär att både du och din syster måste godkänna försäljningen innan den görs. Ni driver nämligen dödsboet tillsammans och varje dödsbodelägare har vetorätt (18 kap. 1 § ärvdabalken). SammanfattningDin fars frus påstående om att ni inte har arvsrätt efter er far är felaktig. Ni måste dock jämka testamentet för att ni ska få ut er laglott (halva arvslotten var = ¼ av arvet var). Ni ses som dödsbodelägare i dödsboet och ska godkänna alla åtgärder som görs i dödsboet. Din fars frus försäljning är inte tillåten då hon inte inhämtat samtycke från er samt att försäljningen gjordes innan bouppteckningen var upprättad. Din fars fru och hennes barn har rätt att ärva allt förutom er laglott i enlighet med er fars testamente. Har ni svårt att komma överens i dödsboet är mitt råd till er att kontakta en advokatbyrå som hjälper er, alternativt att ni ansöker om en boutredningsman som tar över hela förvaltningen av dödsboet. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Om ett barns rätt att ta arv i en förälders vinst från bostadsrätt efter dödsfall

2019-08-31 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min far bor i en bostadsrätt. Jag undrar om jag har rätt att ärva en del av den vinst som utfaller av min fars del av bostadsrätten när han avlider? Jag har inte haft kontakt med min far på många år, kan han välja att testamentera bort sin del av vinsten på bostadsrätten så att jag som dotter inte får någon del av vinsten?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din far inte är ensam ägare till bostadsrätten. Oavsett om han är gift eller sambo så har du som bröstarvinge (2 kap. 1 § 1 stycket ärvdabalken) till din far rätt till din laglott, och laglotten är hälften av din arvslott, enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken. Om ni t.ex. är två barn efter din far är era arvslotter ½ vardera av din fars kvarlåtenskap och era laglotter är ¼ vardera. Det går att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till annat ändamål, än till sina barn, men du har fortfarande rätt att få ut din laglott genom att klandra testamentet. Om du inte gör det inom tio år från dödsfallet kan du dock inte längre kräva ut din laglott, enligt 16 kap. 4 § ärvdabalken. Du måste alltså aktivt begära att du vill ha din laglott efter att du har blivit upplyst om dödsfallet. Om ni har haft kontakt eller ej är dock oviktigt i sammanhanget, så länge du är registrerad som din fars barn har du rätt till din laglott. Det kan dock även tilläggas att kvarlåtenskapen är det som finns kvar i tillgångar i dödsboet, efter att skulder avräknats och borgenärer har fått betalt. Om det inte finns tillgångar efter att skulderna har täckts så finns det tyvärr inget att få ut en laglott på. En förutsättning för laglotten är alltså även att det finns tillgångar kvar. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,